Frågor och svar

Blixtar kan ge brännskador på de inre organen.

Varför är blixten farlig?

Får vi nya hjärnceller? Jag har läst en del om neurogenes och jag är övertygad om att vi får nya hjärnceller i vuxen ålder. Men när jag googlar på det så hävdar varannan artikel att vi inte får det. Vad säger forskningen? / Kicki

Svar I många däggdjur, där framför allt möss, råttor och apor har studerats, finns det idag mycket starka bevis för att det nybildas nervceller i den vuxna hjärnan. Denna nybildning är dock begränsad till ett fåtal områden, och det sker ingen omsättning av den absoluta majori teten (>99%) av hjärnans nervceller. De t område där nervcellsnybildning har studerats mest intensivt kallas hip pocampus. Hippocampus är, trots sin ringa s torlek, väldigt viktig för exempelvis vissa aspekter av minnesbildning, och f örsöksdjur får vissa problem om man blockerar nervcellsnybildningen där. De metoder som har använts för att studera nervcellsnybildning hos djur går inte att använda på människa och det har därför varit mycket svårare att undersöka. Idag pågår fortfarande viss debatt om omfattningen av nervcells nybildning i människans hippocampus, men de flesta studier pekar på att nervcellsnybildning pågår där ända upp i hög ålder hos människa. Det finns inget sätt att idag studera funktionen av nya nervceller i människans hjärna, men den relativa omfattningen av nervcells n ybildning i denna delen av hjärnan är jämförbar mellan människor och möss. / Jonas Frisén professor i stamcellsforskning

Vad är det som gör att man dör av elektricitet? / Emma Jönsson

Elolyckor kan delas in i sådana med låg- och högspänning. I våra väggkontakter finns växelström (ström som växlar polaritet) med 50 Hz som räknas som lågspänning. Denna ström kan, på grund av att polariteten växlar, påverka hjärtats rytm och utlösa så kallat kammarflim mer, en snabb och helt oregelbunden Svar

hjär trytm som leder till döden inom fem till tio minuter. Om man får växelström genom kroppen kan det vara svårt att lösgöra sig från kablarna, då musklerna ofrivilligt spänns så att man sitter fast. Vid åska och högspänningsolyckor genom kontakt med kraftledningar är det istället framför allt fråga om inre och yttre brännskador som kan förorsaka stora skador på inre organ. / Mårten Rosenqvist Senior professor i kardiologi

Det är inte omöjligt att gener för utseende och personlighet ärvs tillsammans.

Hänger utseende och personlighet ihop?

Om ett barn är mer lik sin pappa än sin mamma till utseendet, är chansen då större att barnet också har ärvt mer av personligheten från pappan? / Mirjam

Svar Det är en intressant fråga som är långt ifrån klarlagd. Man ärver alltid lika mycket DNA från båda föräldrarna, men vilken kopia av respektive förälders dubbla anlag det blir som väljs är slumpmäs sigt. Därför kan det bli så att den ena f öräldern råkar bidra med fler dominanta kopior som påverkar just utseendet och därför blir barnet mer likt (utseendemässigt) den föräldern. På samma sätt kan det vara med platser i arvsmassan som påverkar personlighet.

Men om gener ligger nära varandra på kromosomerna så ärvs de oftast tillsammans. Detta skulle kunna leda till att barn som är mer lika ena föräldern till utseendet också har liknande personlig het. En annan möjlighet är att generna f ör utseende påverkar hur omvärlden bemöter oss, vilket i sin tur påverkar vår personlighet. En sådan mekanism skulle mycket väl kunna bidra till att barn som är utseendemässigt lik ena föräldern också får liknande personlighet.

Sammanfattningsvis kan man säga att genetiken bakom både personlighet och utseende är väldigt komplex och det återstår mycket forskning innan vi förstår dem var för sig och ännu mer innan vi får klart för oss hur de hänger ihop. / Patrik Magnusson Forskare i medicinsk genetik och chef för Svenska Tvillingregistret

Är luktfria avgaser mindre farliga?

Är de luktfria avgaserna från nya bilar lika farliga att andas in som avgaserna från gamla bilar som luktar avgaser? / Tommy

Svar Frågan är komplicerad eftersom det finns partiklar av olika slag såväl som ett stort antal gasformiga ämnen i motoravgaser. Dessa har olika hälsoef fekter. Allmänt kan man säga att det har sk ett en positiv utveckling både när det gäller bränslen och motorer så att dagens motoravgaser är mindre hälsoskadliga än de som förekom tidigare. Frånvaron av lukt kan innebära att häl soriskerna är mindre, men det är ingen s äker indikator. / Per Gustavsson Senior professor i yrkes- och miljömedicin

Fråga och vinn!

Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till:medicinskvetenskap@ki.se ellerMedicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

En ny studie visar att risken för allvarliga missbildningar är drygt 30 procent lägre bland barn till fetmaopererade mammor jämfört med barn till mammor med fetma.

Fetmakirurgi minskar risk för medfödda missbildningar

FETMA O C H B R I STAN D E blodsockerkontroll har i tidigare studier kopplats till ökad risk för komplikationer som kan påverka både mammans och barnets hälsa negativt. Samtidigt har studier också visat att fetmakirurgi ökar risken för brist på olika näringsämnen, inklusive järn och folsyra som är viktiga för fostrets utveckling. Fetmakirurgi har

ökat kraftigt på senare år och idag står fetmaopererade kvinnor för cirka 1,5 procent av alla förlossningar i Sverige. Risken för allvarliga missbildningar var 3,4 procent hos barn till kvinnor som fetmaopererats, vilket är i linje med risken hos barn till normalviktiga kvinnor. För kvinnor som vid inskrivning i mödravården vägde lika mycket som de opererade kvinnorna gjorde före fetmakirurgi var risken för allvarliga missbildningar 4,9 procent.

– Den här studien visar att viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll hos mamman faktiskt kan leda till lägre missbildningsrisk hos barnet. Den borde också dämpa farhågor om att fetmakirurgi skulle öka risken för missbildningar vid framtida graviditet, om man som opererad tar sina rekommenderade kosttillskott, säger Martin Neovius, professor och forskare

vid institutionen för medicin i Solna och en av studiens huvudförfattare.

För att jämföra de två grupperna studerade forskarna data från fler än 33,000 barn födda i Sverige mellan 2007 och 2014. Av dessa var knappt 3000 barn till mammor som genomgått fetmakirurgi av typen gastric bypass och drygt 30 000 barn till kvinnor som hade samma grad av fetma och diabetesförekomst som de fetmaopererade mammorna hade före behandling. De opererade kvinnorna tappade i genomsnitt 40 kg och vägde drygt 82 kg vid sitt första besök på mödravården. Andelen som tog diabetesmedicin minskade till 1,5 procent från 9,7 procent.

– Även om fetmakirurgi har många positiva effekter på graviditet så bör opererade kvinnor få särskild omsorg från mödrahälsovården, inklusive extra ultraljud för att kontrollera fostertillväxt och detaljerade kostråd som inbegriper kontroll av intag av kosttillskott som är nödvändiga efter fetmakirurgi. Mödrahälsovården bör också kunna kontrollera näringsbrister utöver järn, som exempelvis folsyra, kalcium, och vitamin B12, säger Olof Stephansson, förlossningsläkare och forskare vid institutionen för medicin i Solna, och en av studiens huvudförfattare.

Association of maternal gastric bypass surgery with offspring birth defects Neovius M, Pasternak B, Johansson K, Näslund I, Stephansson O JAMA oktober 2019