Tidslinjen: Medicinsk Vetenskap

2003 (nr 2) SARS – en lägesrapport. Smittskyddsinstitutet tar emot 100 telefonsamtal i timmen från oroliga människor när människor insjuknar i SARS (svår akut respiratorisk sjukdom) i flera asiatiska länder och Kanada. Men Medicinsk Vetenskap ger lugnande besked till sina läsare: den senaste statistiken visar att antalet smittade börjar plana ut.

2005 2010

2012 (nr 2) Medicinsk Vetenskap startar om. Tidningen pånyttföds i ny form och börjar likna den tidning du läser nu. Nu får också de lite mer personliga berättelserna ta plats, som hur det är att vara forskare och testa sitt eget DNA.

2001

2005 (nr 3) Explosiv metod uppfunnen. Medicinsk Vetenskap rapporterar för första gången om en snillrik metod för att åldersbestämma celler med radioaktiva isotoper från kärnvapenprovsprängningar. Metoden har använts bland annat till att lösa mordgåtor. (Läs en intervju med en av skaparna på sid 30.)

2016 (nr 4) Mens i tiden. Mens är på tapeten, även i forskningen. Medicinsk Vetenskap finkammar Karolinska Institutet på mensforskare och har en tampong på omslaget.

2001 (nr 2) Hans Rosling smider planer. Medicinsk Vetenskap intervjuar KIprofessorn Hans Rosling som har kommit på ett nytt sätt att presentera statistik om världens hälsa. Premiären för en betaversion av hans nya program är planerad till midsommar 2001, och om det slår väl ut är hoppet att det ska användas i hela världen. 2004 (nr 2) Epigenetik. Visst är genkartläggningar bra, men nu sätts stort hopp till epigenetiska mekanismer som ska förklara hur arvsmassan regleras.

2019

2017 (nr 2) Tack till alla försökspersoner. Medicinsk Vetenskap uppmärksammar alla de forskningsdeltagare som gör forskningen möjlig.

2019 (nr 3) AI på intåg. Det är inte första gången Medicinsk Vetenskap skriver om prostatacancer och svårigheterna med att utveckla bra metoder för diagnos och behandling. Men nu hoppas forskarna på att artificiell intelligens ska kunna skilja farlig cancer från mindre allvarlig.

”Största utmaningen är att förändra normer”

Globalt beräknas två miljoner flickor under 15 år föda barn varje år och konsekvenserna kan vara förödande. Trots det saknas de i statistiken. Forskaren Anna Kågesten vill öka flickors möjligheter att bestämma över sina egna kroppar.

Text: Felicia Lindberg Foto: Joel Nilsson

UNT TVÅ MILJONER flickor i åldrarna 10–14 år föder barn varje år, enligt en uppskattning av Världshälsoorganisationen, WHO.

– När så unga barn föder barn är det ofta till följd av barnäktenskap och sexuellt våld. Det är väldigt få flickor under 15 år som själva väljer att gifta sig eller skaffa barn, säger Anna Kågesten, forskare inom global och sexuell hälsa vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.

Hennes forskning fokuserar på just denna grupp och tillsammans med lokala aktörer i de mest utsatta områdena arbetar hon för att synliggöra problemet och stärka ungas rätt till sin egen kropp. En utmaning är att de allra yngsta flickorna och pojkarna saknas i den globala statistiken om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), som fokuserar på åldrarna R

15–49 år. Insamlingen av data försvåras bland annat av att ämnet är tabubelagt, att föräldrarnas tillstånd krävs och att vissa länder har lagstift

”Stark koppling till barnäktenskap”

Statistik för flickor i åldrarna 15–19 år i utvecklingsländer visar att 16 miljoner flickor föder barn och 3,9 miljoner flickor genomgår osäkra aborter varje år.

För flickor i åldrarna 10–14 år saknas statistik, även i Sverige. I de värst drabbade områdena i västra och mellersta Afrika beräknas tre till åtta procent av flickorna i den åldersgruppen föda barn varje år.

90 procent av barnen till mycket unga mammor föds inom barnäktenskap.

12 miljoner flickor under 18 år gifts bort varje år. Källa: WHO, UNICEF och Guttmacher Institute. ning som förbjuder sex före en viss ålder. År 2012 var Anna Kågesten med och startade Global Early Adolescent Study, den första studien om SRHR hos 10–14-åringar.

– Att presentera data som visar att behovet finns är det första steget mot förändring. Vår forskning visar att det är viktigt att investera i den här åldersgruppen. Det är en central tid i livet då beteenden, attityder och könsnormer formas som påverkar hälsan senare i livet, säger hon.

När flickor under 15 år föder barn påverkar det inte bara mammans och barnets hälsa och framtid, det får också konsekvenser för hela samhällsutvecklingen. Flickor i fattiga områden är mest drabbade och eftersom barnafödande påverkar möjligheterna till utbildning och arbete späder det på fattigdomen ytterligare. Dessutom riskerar barnen som föds, precis som sina mammor, att få barn tidigt i livet och därmed skapas en negativ spiral.

Komplikationer relaterade till graviditet och förlossning är den vanligaste dödsorsaken hos flickor i åldrarna 15–19 år. Att bli gravid och föda barn är särskilt riskfyllt för riktigt unga flickor eftersom deras reproduktiva organ och bäckenbotten inte har vuxit färdigt. Vanliga förlossningskomplikationer är kraftiga blödningar, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, infektioner och för tidig födsel. Tonårsgraviditeter är även förknippade med psykisk ohälsa, utanförskap och osäkra aborter, som är särskilt vanliga i länder med restriktiv abortlagstiftning.

ATT FLICKOR UNDER 15 år föder barn är vanligast i västra och mellersta Afrika söder om Sahara, följt av Sydostasien och Latinamerika. De uppskattade siffrorna varierar stort, men generellt är förekomsten högst i fattiga områden på landsbygden där barnäktenskap är vanliga. – Det upprör mig att kontexten vi föds i avgör våra möjligheter att bestämma över våra kroppar och våra liv. Tyvärr saknar många barn i världen grundläggande mänskliga rättigheter, säger Anna Kågesten.

Även tillgången till preventivmedel, säkra aborter och sexualundervisning varierar mellan länder, liksom normer, värderingar, religion och lagstiftning; faktorer som spelar stor roll för hur man kan komma till rätta med proble-