Klinisk forskning och utbildning i framtidens vårdlandskap by Karolinska Institutet

Klinisk forskning och utbildning i framtidens v책rdlandskap Hur kopplar vi forskning och utbildning till valet av v책rdgivare?

Rapport fr책n symposium p책 Karolinska Institutet 31 januari 2012

Produktion: Karolinska Institutet

Tryck: Trosa Tryckeri, 2012

Foto: ÂŠ Ulf Sirborn

Innehåll TACK!

OM SYMPOSIET

SYMPOSIETS SLUTSATSER

FLERA DRIVKRAFTER BAKOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS UTVECKLING

JAN BJÖRKLUND: DE GLOBALA UTMANINGARNA

MEDSKICK TILL JAN BJÖRKLUND

HARRIET WALLBERG-HENRIKSSON: VISIONER FÖR KI I SVERIGE 2020

MEDSKICK TILL HARRIET WALLBERG-HENRIKSSON

CATARINA ANDERSSON FORSMAN: FORSKNING OCH UTVECKLING I FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTRUKTUR

MEDSKICK TILL CATARINA ANDERSSON FORSMAN

ANDERS EKBLOM: ETT INNOVATIVT VÅRDLANDSKAP

REFLEKTIONER FRÅN CAPIO OCH KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

MEDSKICK TILL ANDERS EKBLOM, BIRGIR JACOBSSON OCH GUNNAR NEMETH

ARBETSUPPGIFT

DELTAGARFÖRTECKNING

CATARINA ANDERSSON FORSMANS PRESENTATIONSBILDER

ANDERS EKBLOMS PRESENTATIONSBILDER

Tack! Den 31 januari samlade Karolinska Institutet, KI, nyckelaktörer från akademi, p olitik och näringsliv till ett symposium i syfte att lyssna, diskutera samt utbyta tankar och idéer kring den allra mest centrala frågan: Hur kopplar vi, i våra olika roller, valfrihet i vårdvalet till forskning, innovation och undervisning i det framtida vårdlandskapet? Vi hyste stora förhoppningar om att de interaktiva momenten under symposiet skulle stimulera till en aktiv och givande diskussion. Tack vare ett alert och engagerat audi torium infriades dessa förhoppningar med råge. Jag vill därför rikta ett varmt tack till alla som deltog i symposiet. Oavsett om du deltog i symposiet eller inte, hoppas jag att denna rapport ska ge dig nya idéer och ny kunskap om förutsättningarna för klinisk utbildning och forskning i Sverige, och hur vi tillsammans kan arbeta för att bibehålla och stärka vår internatio nella konkurrenskraft. Denna rapport gör inte anspråk på att vara en uttömmande skildring av eftermiddagen, men den redogör på ett sammanfattande sätt för huvuddragen i de anföranden, inlägg och meningsutbyten som symposiets deltagare förtjänstfullt bidrog med. I allt fler landsting organiseras sjukvården som nätverkssjukvård och samtidigt införs vårdval. Det innebär att patienternas möjligheter att själva välja vårdgivare ökar och samtidigt blir köerna kortare. Den stora utmaningen när en allt större andel av sjukvården utförs av andra än den offentliga sektorn, är att koppla de nya vårdgivarna till en framtida struktur för forsk ning och utbildning. Hur detta ska ske är av strategisk betydelse för patienterna, för landstingen och för många aktörer inom forskning, utbildning och utveckling. Jag vill också påminna om hur snabbt förhållandena kan ändras. Bara två dagar efter vårt symposium berättade AstraZeneca att de lägger ner sin neurologiska forskning i Södertälje. Ett sorgligt besked till alla de som drabbas och en uppmaning till oss andra att skyndsamt lösa utmaningarna inom klinisk forskning. Även i detta perspektiv hoppas jag att vårt symposium kan hjälpa utvecklingen i rätt riktning. Tisdagen den 29 januari 2013 kommer Karolinska Institutet att hålla ett liknande symposium och jag hoppas att du redan nu markerar detta i din kalender.

Stockholm, mars 2012

Harriet Wallberg-Henriksson Rektor

Om symposiet Symposiet pågick under tre timmar i Medicinska Föreningens aula på Karolinska Institutet och samlade 148 aktörer från bland annat sjukvård, akademi och industri.

varvades med diskussioner och interaktivitet med auditoriet. Sammantaget gjordes under eftermiddagen 213 inlägg via de iPads som placerats ut.

Utgångspunkten för eftermiddagen var de möjligheter och utmaningar som väntar i framtidens diversifierade och mångfacette rade vårdlandskap. Hur kan vi bäst till varata, förädla och utveckla den kunskap och dynamik som finns i skärningspunkten mellan hälso- och sjukvården, den kliniska forskningen och utbildningen samt närings livet i form av bland annat privata vårdgivare, läkemedels- och bioteknikindustrin?

Efter inledningstal av utbildningsoch forskningsminister Jan Björklund formule rade rektor Harriet Wallberg-Henriksson de tre övergripande perspektiven: ■ Den medicinska grundutbildningens behov av utbildningsplatser i kliniska miljöer för sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal. ■ Den kliniska forskningens tillgång till omfattande patientdata, oavsett hos vilken vårdgivare eller var någonstans i hälso- och sjukvårdskedjan som patienten befinner sig.

Symposiets övergripande syfte – att förut sättningslöst diskutera och formulera framåt blickande och konstruktiva förslag på dagens och morgondagens problemställningar upp fylldes väl. Deltagarna var placerade vid bord om sju personer. Varje bordsvärd ansvarade för att interaktiviteten via iPads hölls igång. Anföranden och inlägg

■ Den kliniska forskningens behov av att kunna följa patienter över tid och oberoende av vårdgivare.

Hur kopplar vi, i våra olika roller, valfrihet i vårdvalet till forskning, innovation och undervisning i det framtida vårdlandskapet?

Symposiets slutsatser

Informatik var den enskilt mest adresserade frågan och identifierades som en av de verkligt stora stötestenarna i det framtida vårdlandskapet. Samverkan Att samverkan över gränserna är den vik tigaste utgångspunkten för att möta forsk ningens och utbildningens utmaningar i det framtida vårdlandskapet rådde det i princip enighet om. Auditoriet diskuterade olika aspekter på samverkan i dagens och morgon dagens samhälle både i allmänhet och i det nya vårdlandskapet i synnerhet.

■ Stockholms läns landsting, SLL, och KI bör ansvara för – och driva på – skapandet av incitament, både ekonomiska och andra, för ökad samverkan. Informatik Informatik var den enskilt mest adresse rade frågan och identifierades som en av de verkligt stora stötestenarna i det framtida vårdlandskapet. En rad olika förslag för att få till stånd ökad kompatibilitet presenterades, från en övergripande nationell IT-strategi till regelrätt lagstiftning.

Slutsatser ■ Tydliga kriterier – inte minst i de nya ALFavtalen (Avtal om Läkarutbildning och Forskning) – som skapar incitament för samverkan mellan olika vårdgivare behövs.

Slutsatser ■ Gemensam informatik och samsyn kring standardiseringen, det vill säga där data håller hög kvalitet och är möjlig att utväxla mellan olika aktörer, ska prioriteras högt.

■ Med den framtida nätverkssjukvården behövs också incitament för nya samver kansformer. ■ Patienternas krav på ökad valfrihet ändrar relationerna mellan aktörerna, vilket kom mer att leda till krav på ökad samverkan.

■ Informatik som möjliggör att följa en patient, oaktat vårdgivare, ska vara mål sättning i diskussionerna om framtida informatikstöd.

Huvudansvariga för att arbeta vidare med dessa frågor ansågs följande aktörer vara: ■ Regeringen ansvarar för framtagandet av tydliga ALF-kriterier vad gäller samverkan.

➜ 5

Flera drivkrafter bakom hälsooch sjukvårdens utveckling

■ Forskningens behov av att bearbeta och kombinera data på olika sätt, exempelvis för att finna rätt medicin, är en komplex fråga som behöver kopplas till standardise ringen. Huvudansvariga för att ta initiativ och arbeta vidare med dessa frågor ansågs SLL och KI vara, men med samverkan mellan olika aktörer som ledstjärna. Deltagande i forskning, utbildning och utveckling, FoUU En återkommande synpunkt som i p rincip ingen invände emot handlar om att alla aktörer ska delta i forskning, utbildning och utveckling, FoUU. I grunden handlar det om att det krävs en tydlig beställarkompetens av FoUU hos huvudmännen men även ända målsenliga regelverk behövs.

Det offentliga kommer även fortsättningsvis att svara för den huvudsakliga finansieringen av sjukvården och omsorgen. Däremot kom mer skattenivåerna inte att kunna höjas i samma takt som sjukvårdskostnaderna ökar. Dessutom kommer stigande välstånd att öka människors betalningsvilja och betalnings förmåga, och privat (del)finansiering i olika former kommer att driva på hälso- och sjuk vårdens omvandling.

Slutsatser ■ Tydligare och uppföljningsbara åtaganden kring FoUU bör inkluderas i de avtal som tecknas med vårdgivare.

Detta hänger ihop med en annan central driv kraft, nämligen en gradvis förändrad syn på valfrihet och individualisering.

■ Uppföljning av hur de olika aktörerna lever upp till stipulerade kvalitetskrav behöver utvecklas ytterligare, eventuellt utifrån de så kallade FoUU-bokslut som nämndes under symposiet.

Huvudtrenden mot ökad valfrihet och mång fald när det gäller val av vårdgivare håller gradvis också på att utsträckas till att även omfatta möjligheten att välja vårdgivare inom specialistvården.

■ Det bör tydliggöras hur kraven på privata aktörer som ges FoUU-uppdrag bör formu leras.

I kombination med en internationell mark nad för hälso- och sjukvårdstjänster drivs decentralisering av vården i öppna former på, samtidigt som verksamheter som är beroende av hög kompetens och dyr teknologi tenderar att koncentreras.

■ Det bör skapas incitament för att uppnå en tydligare fokusering på den kliniska forsk ningen och utbildningen. ■ Resultaten av den offentligt finansierade kliniska forskningen måste göras tillgäng liga oavsett vem som utfört den.

Slutligen finns det ett fortsatt stort intresse hos privata investerare för etablering och expansion inom sjukvården.

Effekter av drivkrafterna Resultaten av drivkrafterna kanske syns tydligast i Stockholm, där andelen privata vårdgivare är cirka 40 procent. Andra tydliga resultat är kortare köer och en framväxande nätverkssjukvård. Landstinget har en ny

Huvudansvariga för att arbeta vidare med dessa frågor ansågs primärt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) och KI vara, men mot bakgrund av samverkanstanken ansågs det rimligt att även en mångfald av forsknings- och utbildningsorganisationer deltar. ansvaret för hälso- och sjukvården och staten för forskning och utbildning räcker inte till – det behövs nya och tydliga kopplingar till utbildning och forskning i vården.

roll och agerar marknadsstyrande dels genom att reglera inträdet på marknaden (auktorisation), dels genom ersättnings systemet (antal besök m m). I sitt första steg har vårdvalet huvudsakligen omfattat primärvård, det vill säga i huvudsak vårdcentraler. I ett andra steg kommer nu också mer av specialistvården i länet att ingå i vårdvalet.

Förutsättningar som är avgörande för framgångsrik forskning ■ En sammanhållen hälso- och sjukvård i den meningen att patientflöden och patientdata görs tillgängliga i bred omfatt ning för forskning och utbildning.

Den högspecialiserade vården har delvis andra förutsättningar. Vid allvarlig sjukdom blir bästa möjliga behandling viktigare än att den ges nära hemmet. Den högspecialise rade vården kommer i snabbt ökande grad att verka på en internationell marknad och starkt påverkas av EU-medborgares rätt att söka vård i ett annat EU-land. I dag råder ett lokalt monopol och en ”kundkrets” uppdelad i många små grupper.

■ Ett långsiktigt engagemang som ger förut sättning för forskningsinvesteringar, goda utbildningsmiljöer och tillgång till patient flöden. ■ Integration av vård, forskning och utbild ning för att ge finansieringsunderlag till förenade anställningar och synergieffekter som i sin tur kan stimulera sjukvårdsut vecklingen.

Den förändring som sjukvården genomgår ställer nya krav på vårdgivarna gällande kvalitetsstyrning, utbildning och klinisk forskning. Uppdelningen där landstingen har

■ En gemensam planering av vård, forskning och utbildning för ett optimalt resursut nyttjande.

➜

En ny möjlighet är att vi ansluter oss till ”Innovative Medicines Initiative, (IMI)” – Europas största samarbetsinitiativ mellan offentlig och privat sektor, vars syfte är att snabba på utvecklingen av bättre och säkrare mediciner för patienter och som finansieras av EU och läkemedelsindustrin.

Förutsättningar som är avgörande för framgångsrik utbildning ■ Verksamhetsförlagd utbildning i miljöer med tillgång till patienter med de vanligast förekommande diagnoserna. ■ Ändamålsenliga lokaler och lärandemiljöer som säkerställer en evidensbaserad ut bildning, men också handledare som är kunniga om de mål studenten förväntas uppnå.

Akademin, sjukvården och industrin behöver lösa följande frågor: ■ Långsiktig utveckling av klinisk forskning och utbildning riskerar att oavsiktligt ned prioriteras. Hur kan vi förhindra att detta sker?

■ Pedagogisk utbildning av vårdpersonal och säkerställande av den undervisande perso nalens vetenskapliga kompetens så att hela sjukvården kan användas som utbildnings miljö för framtidens studenter.

■ Hur kan vi säkra utbildningen av fram tidens läkare och sjukvårdspersonal?

■ Nya utbildningar i skärningspunkten mellan medicin och teknik.

■ Hur kan vi skapa strukturer för klinisk forskning och innovationer i ett landskap med många vårdgivare, offentliga och privata?

Hur kopplar vi våra olika roller? Som en konsekvens av de förändringar som nu sker inom svensk hälso- och sjukvård får klinisk forskning och utbildning nya förut sättningar. Etablerade samarbetsmönster bryts upp, patientflöden tar nya vägar och tillgången till sammanhållen patientdata minskar.

■ Livsvetenskap är den näst största export näringen i Sverige. Hur kan vi bevara och utveckla den? Det måste vara möjligt att förena patienternas valfrihet och mångfalden av vårdgivare med behovet av att trygga hälso- och sjukvårdens långsiktiga utveckling genom medicinsk forskning och utbildning.

Karolinska Institutets forskningslandskap Humanistiska/ Samhällsvetenskapliga/ Socialvetenskapliga perspektiv/ frågeställningar

Naturvetenskapliga perspektiv/ frågeställningar

Medicinsk forskning klinisk forskning behandlingsforskning Läkemedelsprövningar

Anföranden och inlägg Symposieprogrammet bestod av anföranden och inlägg av Jan Björklund, utbildningsoch forskningsminister; Harriet Wallberg-Henriksson, Karolinska Institutets rektor; Catarina Andersson Forsman, hälso- och sjukvårdsdirektör Stockholms läns landsting; Anders Ekblom, forskningschef AstraZeneca; Gunnar Nemeth, vice ordförande Capio samt Birgir Jakobson, sjukvårdsdirektör Karolinska Universitetssjukhuset. På sidorna 10 –16 följer sammanfattningar av inläggen och auditoriets kommentarer till dessa.

Jan Björklund:

De globala utmaningarna

Den kliniska forskningen är för sin utveckling mycket beroende av patienter – och då måste alla vårdgivare bidra.

Medskick till Jan Björklund Flera ur auditoriet välkomnade tydlighet och dialog kring ALF-kriterierna. I synnerhet önskades kriterier som skapar incitament för förändring och samverkan med vården.

I sitt inledningsanförande framhöll forsk ningsminister Jan Björklund den stora betydelse som treenigheten hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv haft för Sverige historiskt. Så uppgår exempelvis läkemedelsindustrins exportvärde till 60–70 miljarder kronor årligen (inkluderar inte medicinteknik).

Mot bakgrund av den forskningsproposi tion som väntas under hösten 2012 uppehöll sig merparten av frågorna i övrigt kring olika reglerings- och organi satoriska frågor. Exempelvis framhöll flera frågeställare behovet av att främja en nationell samverkan och struktur som kan motverka fragmentering. I linje med det föreslogs också incitament för tätare nätverk och närmare samverkan mellan universiteten.

En nära och aktiv samverkan mellan dessa tre ben kommer att vara ett framgångsre cept även i framtiden, men Björklund på minde samtidigt om att det är en samverkan som inte är utan utmaningar. Att antalet läkemedelsprövningar har halverats under de senaste sex åren är ett oroande tecken. Att den kliniska forskningen ständigt be höver stå på tå och att det troligen förutsät ter omorganisationer är ett annat viktigt perspektiv. Den kliniska forskningen är för sin utveckling mycket beroende av patienter – och då måste alla vårdgivare bidra.

Vidare framfördes ett flertal idéer kring stärkta incitament för att ytterligare prioritera klinisk forskning och utbildning. Förbättrad uppföljning av hur huvudmännen i hälso- och sjukvården säkerställer kvaliteten i upphandlings skedena diskuterades också, liksom vikten av utbildningsplatser även hos privata vårdgivare så att hela vårdkedjan bidrar till den samlade kunskapsproduktionen.

Mot bakgrund av detta är det inte hållbart att samma landsting som ropar efter mer utbildad personal säger nej till att bereda plats för praktikplatser för läkarstuden ter och sjuksköterskestudenter, betonade Björklund och skickade samtidigt med uppmaningen till alla landsting att även kräva det av de privata vårdgivare som man tecknar avtal med. Landstingen är huvud män och måste vinnlägga sig om att reglera detta på ett klokt och ändamålsenligt sätt.

Konkret efterlystes regelverk som stödjer direktsamverkan mellan sjukvård och industri samt lagstiftning som möjliggör forskningsprojekt med behov av omfattande patientdata, som till exempel Life Gene, ett av Sveriges största forskningsprojekt som är ett samarbete mellan sex medicinska fakulteter i Sverige. Den grannlaga frågan kring informatiken – att finna rätt balanspunkt mellan integritet och forskningens behov – diskuterades också.

Björklund sade också att kraven på univer sitetssjukvården ska utredas och att både forskningspropositionen och förhandling arna om det nya ALF-avtalet kommer att handla mycket om hur vi stärker kvaliteten i den kliniska forskningen.

Slutligen föreslogs att alla led borde åsättas en prislapp, i syfte att skapa bättre utvärderingsmöjligheter, såväl vad avser grundforskning som riktade forsknings bidrag och extra forskningsmiljarder.

Harriet Wallberg-Henriksson:

Visioner för KI i Sverige 2020

Ledtiderna vad gäller förändringar inom hälso- och sjukvården är långa och de demografiska förändringarna kommer att ställa nya krav på vårdsystemet.

Med utgångspunkt i den pågående struktur omvandlingen av hälso- och sjukvården i Sverige, vilken i Stockholms läns landsting tydligt manifesteras i det fria vårdval som infördes 2008, inledde rektor för Karolinska Institutet (KI), Harriet Wallberg-Henriksson, med att presentera sina visioner för KI år 2020.

ta över. Ledtiderna vad gäller förändringar inom hälso- och sjukvården är långa och de demografiska förändringarna kommer att ställa nya krav på vårdsystemet. En knäckfråga är därför hur de nya vård givarna i det nya vårdlandskapet kan kopplas ihop med en framtida struktur för forskning och utveckling. Tillgång på vård och tillgång på patienter är framgångsfaktorer för den kliniska forskningen. Mot bakgrund av detta drog Wallberg-Henriksson upp några tentativa utgångspunkter för hälso- och sjuk vårdens nya landskap, där KI 2020 kommer att verka.

Wallberg-Henriksson framhöll det positiva i den mångfald av vårdgivare som äntrar scenen när vården omvandlas från produk tionsmonopol till marknadsdriven verksam het, men påminde om att det nu är dags att ta ett steg till och förbereda för det vårdland skap som nästa generation så småningom ska

➜

■ Åtaganden inom forskning och utbildning ska inkluderas i de avtal som tecknas med privata aktörer.

Medskick till Harriet Wallberg-Henriksson

■ Sammanhållen vårdkedja, det vill säga informatik som medger att en patient kan följas oavsett vid vilken eller vilka aktör(er) patienten vårdas.

Frågan om hur KI självt valt att prioritera i sin forskningsverksamhet väcktes, liksom den närbesläktade frågan om KI:s egen roll i Stockholmsregionens långsiktiga strategi. Hur kan KI självt bidra för att främja implementering av ny forskning i vården? Vilka incitament behöver skapas för att allmänt få en tydligare fokusering på klinisk forskning och utbildning bland aktörerna?

■ Uppföljning av att vårdgivarna fullföljer sina åtaganden om att utföra forskning och utbildning med god kvalitet. Sammanfattningsvis betonade WallbergHenriksson att KI, för att slå vakt om sin position som ett förstklassigt universitet, kontinuerligt behöver förnyas, moderniseras och hitta nya former för samverkan. Även om det kan framstå som lockande att av tidsbrist eller andra skäl försumma den kliniska forsk ningen i dag, vore det ett kortsiktigt tänkande och ett svek mot kommande generationer. KI:s nuvarande position tog 200 år att bygga upp – men kan raseras på två år.

Tillgången på patienter är A och O för den kliniska forskningen och ett par frågeställare undrade hur patientförsörjningen ska kunna säkerställas i morgondagens vårdlandskap. Finns det förutsättningar för att patienter ska komma att kräva klinisk forskning, kanske genom hela vårdkedjan, eller kan vi skapa sådana drivkrafter? Vet vi överhuvudtaget om framtidens patienter vill delta i forskningen? En farhåga kring organisations- och drift formernas eventuellt menliga inverkan på den patientnära forskningen ventilerades också. Är en ökad decentralisering och ökat inslag av icke-offentliga vårdgivare förenligt med en framgångsrik longitudinell forskning?

Catarina Andersson Forsman:

Forskning och utveckling i framtidens hälso- och sjukvårdsstruktur

Stockholm växer kraftigt och länet väntas öka med närmare 200 000 invånare till år 2020. Tillsammans med allt fler äldre som s täller allt högre krav på vården innebär det att länets vårdbehov kommer att öka dramatiskt framöver.

En viktig nyckel är enligt Andersson Forsman att bedriva sjukvården i nätverk, det vill säga tillskapandet av en infrastruktur som möjlig gör för invånare och patienter att interagera med sjukvården. Exempel på centrala delar i en sådan infrastruktur är e-Hälsa och en ändamålsenlig och tillförlitlig informatik.

Catarina Andersson Forsman, hälso- och sjukvårdsdirektör i Stockholms läns landsting (SLL), uppehöll sig i sitt anförande kring möj ligheterna att kraftigt bygga ut vårdapparaten utan att för den sakens skull försaka den patientnära forskningen.

För SLL är målsättningen därför att utforma ett långsiktigt och ekonomiskt hållbart akademiskt sjukvårdssystem. Andersson Forsman pekade på flera viktiga komponen ter i ett sådant system: deltagande från olika

➜ 13

Medskick till Catarina Andersson Forsman Ansatsen med en sjukvård i nätverk genererade flera frågor och idéer hos auditoriet. Bland a nnat ställdes frågan hur kvaliteten i ett nätverksbaserat vårdlandskap kan garanteras och hur mångfalden av vårdgivare i nätverket ska förmås att ge utrymme för kvalitativ forskning och utbildning. Kanske behöver privata vårdgivare inom exempelvis den högspecialiserade öppen vården drivas på för att ta ansvar för utvecklingen och utbilda nya specialister, var en synpunkt, medan en annan deltagare frågade hur ersättningsmodellen till privata vårdgivare som ålagts ett FoUU-ansvar ska se ut.

För SLL är målsättningen att utforma ett långsiktigt och ekonomiskt hållbart akademiskt sjukvårdssystem.

Ett flertal andra resonemang tog sikte på informatikens betydelsefulla roll i ett nät verksorienterat vårdsystem.

sjukvårds-, utbildningsoch forskningsaktö rer, en flexibel FoUU-organisation som kan stödja en nätverksdriven sjukvård och, inte minst viktigt, en samordnad och effektiv klinisk forskning i alla led.

Dels dryftades etiska aspekter på informatiken, såsom balansen mellan patientintegriteten och forskningens behov, och om det överhuvudtaget går att få till stånd en samsyn bland aktörerna vad gäller informations delning och hanteringen av patientdata.

Hon betonade dessutom att samverkan med näringslivet, exempelvis den medicintekniska industrin, är mycket positivt – och det finns y tterligare möjligheter till samarbete.

Dels fördes konkreta resonemang om hur informatiken rent konkret kan göra det möjligt att följa en patient genom hela vårdkedjan och om vikten av att avtala om skyldigheten att bidra med data till forskningen.

Det behövs en lagstiftning som säker ställer just tillgång på information mellan aktörerna och att utvecklingsansvar är lika oberoende av driftsform. Anders Ekblom:

Ett innovativt vårdlandskap Världens 15 stora läkemedelsbolag skiljer sig åt på många sätt, men vad som förenar dem är en strävan efter att i allt högre utsträck ning fokusera på färre – men svårlösta – sjuk domar, berättade Anders Ekblom, forsknings chef på AstraZeneca.

Viktigast är att få tillgång till rätt population för den kliniska forskningen. En sjukdom kan finnas i hundratals varianter och kravet blir en tillgång till väl karaktäriserade patienter med en tillräckligt stor population till sitt förfogande ges forskningen bästa möjliga förutsättningar att bli framgångsrik.

I denna delvis nya ansats är samarbete med personer utanför industrin helt avgörande, påpekade han, och kommer att ställa indu strin inför en nödvändig omvandling. Synsät tet att kunskap skapas i ett specifikt hus på en specifik plats är förlegat; i stället behövs nät verk som alla har patienten i centrum och då är driftsform eller vårdmodell mindre viktiga parametrar för den kliniska forskningen.

Ekblom menade att det behövs en lagstiftning som säkerställer just tillgång på information mellan aktörerna och att utvecklingsansvar är lika oberoende av driftsform. Det finns en stor dold tillgång som Sverige inte kan utnyttja optimalt förrän en gemensam och standardiserad informatik finns på plats.

➜ 15

Reflektioner från Capio och Karolinska Universitetssjukhuset I linje med symposiets bärande idé om ett aktivt auditorium och snabba menings utbyten bereddes vårdkoncernen Capios vice styrelseordförande, Gunnar Nemeth, och Karolinska Universitetssjukhuset VD, Birgir Jacobsson, möjlighet att utifrån sina olika ut gångspunkter som privat respektive offentlig vårdaktör dela med sig av sina reflektioner och idéer.

Medskick till Anders Ekblom, Birgir Jacobsson och Gunnar Nemeth Ett antal frågeställare återknöt till diskussionen om vilka institutionella ramverk som behövs för en framgångsrik offentlig–privat samverkan, i synnerhet i ett valfrihetssystem med mångfald och pluralism. Bland annat ställdes frågor om vilka strukturer som krävs för att kunna ge privata aktörer ett FoUU-uppdrag och hur en fragmentiserad vårdapparat ska kunna rymma god forskning och utbildning. En annan frågeställare adresserade också den mer konkreta frågan hur industrin gör för att motivera patienter att medverka i forskningen.

Nemeth önskade en fördjupad diskussion om hur samarbetet över gränserna kan förbätt ras och hur alla aktörer i kedjan kan förmås att – till skillnad från i dag – medverka i FoUU. Det är högst rimligt att avtalsvägen ställa samma krav på offentliga och privata vårdgivare – och de senare har allt intresse av att vara minst lika bra som de offentliga, påminde han. Dessutom erbjuder de privata vårdgivarna i regel en särskilt god miljö för klinisk forskning, med sina korta besluts vägar, stor andel planerad vård och relativt förutsägbara patientflöden.

En bredare frågeställning handlade om vad som egentligen avses med en god forskningsmiljö och vilka förbättringar som behövs för att slå vakt om svensk forsknings konkurrenskraft.

Birgir Jacobsson delade uppfattningen att Karolinska Universitetssjukhusets och andra offentliga aktörers strukturer kan förenas väl med privata, även om det inte betyder att samtliga privata aktörer nödvändigtvis kan eller bör bedriva forskning. Men huvud regeln bör vara att alla aktörer bidrar genom att leverera data till den forskning som sker på andra håll. Ökad konkurrens kräver en anpassning som gynnar patienten och forskningen – vilket ytterst måste vara den gemensamma målsättningen.

Arbetsuppgift Vilka är de tre viktigaste förändringarna vi måste göra inom ramen för dagens vårdvalssystem som säkerställer kopplingen mellan forskning, utbildning och framtida sjukvård? Och vem ansvarar för att förändringen genomförs? Deltagarna arbetade i grupp med frågeställ ningen i cirka 25 minuter under kaffepausen. Resultatet kan beskrivas som tydligt när de gäller de viktigaste förändringarna och sett till hur många bord av alla som rapporterade en viss fråga. Borden kunde inte se varandras resultat förrän hela arbetspasset var färdigt, däremot kunde de naturligtvis diskutera mellan borden i andra former.

Förändringar som ska prioriteras Med dessa tre utgångspunkter som fond syns att flest bord prioriterade förändring inom informationssystemen (informatik). ■ Spännvidden var stor när det gäller lös ningar, vilka inbegrep allt från en natio nell IT-strategi till lagstiftning. Följande ledord var dock drivande i diskussionerna: gemensamt, oberoende och standardiserat. Den förändring som efterfrågas är således en samsyn på hur information skapas, samlas in, lagras, används, omvandlas och publiceras.

I det följande sammanfattas svaren på arbets uppgiften, dels utifrån de gemensamma utgångspunkterna, dels utifrån de mer eller mindre konkreta förslagen till förändringar.

Borden såg SLL och KI som huvudsakligen ansvariga för detta.

Tre tydliga utgångspunkter: ■ Det ska finnas ett krav på att alla aktörer ska delta i FoUU, Forskning, Utveckling och Utbildning.

Den andra förändringspunkten är uppfölj ning av ingångna avtal, både existerande och kommande förändrade.

– På denna punkt framgår tydligt att audi toriet tänker på de avtal som finns mellan landsting och vårdgivare, men också att det saknas avtal mellan privata vårdgivare och KI (framför allt).

■ Det är en naturligt följd av utgångspunkten av att alla verkade vilja att alla parter ska vara med och bidra med FoUU. Det fram går också att man snabbt kommit in på diskussioner om hur man ska kunna mäta FoUU-aktivitet och hur man ska kunna skapa incitament, både ekonomiska och mer mjuka i form av delade tjänster med mera.

■ Det måste finnas en beställarkompetens för FoUU. – Här finns en uppfattning om att det är lite si och så med kompetensen. Det kan bero på att det faktiskt är så, men också på att kunskapen om att den finns är låg och inte allmänt känd.

■ Det finns all anledning att snabbt omsätta denna beredvillighet till förnyelse av avtal i praktiken och diskutera hur de framtida avtalen ska se ut, men framför allt hur man följer upp dem. Även om det inte föreslogs explicit, finns det nog ett underlag för att aktörerna tillsammans tar fram relevanta mått som behövs för att de höga ambitio nerna under mötet ska kunna förverkligas.

■ Samverkan och samarbete är något som tas för givet. Det ska bara finnas. – En fundering är naturligtvis hur mycket det blivit ett mantra i stället för att vara en problemformulering. Detta som tema kan var en punkt i uppföljande möten med de olika aktörerna.

➜ 17

Det behövs en samsyn på hur information skapas, samlas in, lagras, används, omvandlas och publiceras.

Borden såg HSF och KI i samverkan som huvudsakligen ansvariga för detta komplex av detaljer. Dock kan nog tilläggas att, med tanke på att samverkan var en utgångspunkt, att det inte enbart var tänkt mellan HSF och KI utan även inkluderade andra forskande och utbildande organisationer (vårdgivare). Borden diskuterade ovanstående med olika infallsvinklar men det kom även upp några helt annorlunda förändringsförslag. Ett exempel är en önskan om att formulera nya forskningsfrågor tillsammans, ett annat var att berätta för medborgarna om förde larna med de akademiska verksamheterna inför deras vårdval och ett tredje var att utöka den ”interprofessionella” ambitionen inom vårdutbildningarna och specifikt för KI att följa vårdens verklighet och organisation. Beställarkompetens är viktig. Det är lite si som så med den, men det kan också vara så att kompetensen finns, men inte är känd.

Deltagare i Karolinska Institutets Symposium 31 januari 2012 Johanna Adami, Direktör och avdelningschef Hälsa, Vinnova

Yvonne Djerf, Styrelseledamot, Karolinska Universitetssjukhuset

Anna Aleman, Personalrepresentant konsistoriet, Karolinska Institutet Christer Allgulander, Docent, Karolinska Institutet

Susanne Eberstein, Ordförande konsistoriet, Riksdagsledamot (S), Karolinska Institutet Riksdagen

Johan Alm, Divisionschef, Karolinska Universitetssjukhuset

Peter Egardt, Landshövding, Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland

Henrik Almkvist, Chefläkare Medicinska staben, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting

Anders Ekblom, Executive Vice President, R&D, AstraZeneca

Annika Andersson, Ledamot konsistoriet, Chef ägarstyrning och information, Karolinska Institutet, Fjärde AP-fonden

Thorbjörn Ekström, Forsknings- och utvecklingsdirektör Landstingsförvaltningen, Stockholms läns landsting

Jan Andersson, Prorektor, Karolinska Institutet

Maria Englund, Personaldirektör, Stockholms läns landsting

Anders Ekbom, Professor, Karolinska Institutet

Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, Stockholms läns landsting

Lennart Eriksson, Professor, Karolinska Institutet

Sven Andréason, Förbundsordförande, STROKE-Riksförbundet

Stefan Eriksson, Docent, Karolinska Institutet

Bo Angelin, Professor, Karolinska Institutet

Eva Fernvall, ledamot konsistoriet, varumärkes direktör, Karolinska Institutet, Apoteket

Kerstin Falck, Chef samhällskontakter, Pfizer

Marie Arsenian Henriksson, Professor, Karolinska Institutet

Felicia Fixell, Ledamot konsistoriet, vice ordförande Medicinska Föreningen, Karolinska Institutet

Eva Berggren Broström, Verksamhetschef, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset

Daniel Forslund, Chefsstrateg vårdutveckling, Vinnova

Jonas Bergh, Professor, Karolinska Institutet Viktoria Björk, Handläggare, Landstingsstyrelsens förvaltning, Stockholms läns landsting

Eskil Franck, Ledamot konsistoriet, Karolinska Institutet, Överintendent Forum för levande historia

Jan Björklund, Utbildningsminister, Utbildnings departementet

Rune Fransson, Innovations- och infrastrukturdirektör, Karolinska Institutet

Lars Björndahl, Landstingsfullmäktig, (M) Stockholms läns landsting

Henrik Gaunitz, Chefscontroller, Planeringschef Framtidens Hälso- och sjukvård, Stockholms läns landsting

Jan Bolinder, Professor, Karolinska Institutet Henrik Borelius, VD koncernchef, Attendo

MaiBritt Giacobini, Forskningsansvarig, PRIMA barn- och vuxenpsykiatri

Lennart Brodin, Professor, Karolinska Institutet Lou Brundin, Professor, Karolinska Institutet

Dan Grandér, Professor, Karolinska Institutet

Cecilia Carlens, Verksamhetschef, Karolinska Universitetssjukhuset

Anders Gustafsson, Dekanus för forskarutbildning, Karolinska Institutet

Maaret Castrén, Professor, Karolinska Institutet Karin Dahlman Wright, Professor, Karolinska Institutet

➜ 19

Ingvar Krakau, Docent, Karolinska Institutet

Bertil Guve, Föreståndare, KI-KTH-SLL Centrum för teknik i medicin och hälsa

Filippa Kull, Business Development Director, Stockholm Science City Foundation

Sjoerd Haasl, Project Manager, KI-KTH-SLL Centrum för teknik i medicin och hälsa

Anna Käll, Public Affairs Leader, Janssen-Cilag

Felix Haglund, Doktorand, Karolinska Institutet

Jörgen Larsson, Professor, Karolinska Institutet

Hamed Hamid Muhammed, Universitetsadjunkt, Skolan för teknik och hälsa, KTH

Lars-Torsten Larsson, Divisionschef, Karolinska Universitetssjukhuset

Sten Heckscher, Styrelseordförande, f.d. justitieråd, Stockholms Universitet

Sten Lindahl, FoUU direktör Kajsa Lindståhl, Ordförande Södersjukhuset, Södersjukhuset

Toivo Heinsoo, Landstingsdirektör, Stockholms läns landsting

Susanne Ljungqvist, Ekonomidirektör, Karolinska Universitetssjukhuset

Clara Hellner Gumpert, Docent, Karolinska Institutet Roger Henriksson, Professor, Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland

Lars Joakim Lundquist, Biträdande Hälso- och Sjukvårdslandstingsråd, (M) Stockholms läns landsting

Christer Hoel, (M) Landstingsfullmäktig, Landstinget i Uppsala län

Leif Lyttkens, Förbundsdirektör, Skandionkliniken Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling

Lars-Erik Holm, Generaldirektör, Socialstyrelsen

Hans-Erik Malmros, (M) Landstingsråds sekreterare, Stockholms läns landsting

Stanley Holsteiner, Chef Nya Karolinska programkontor, Karolinska Universitetssjukhuset

Mille Millnert, Generaldirektör, Vetenskapsrådet

Torbjörn Hägglöf, Client Executive Life Sciences, IBM

Tomas Movin, Divisionschef Gunnar Nemeth, Vice styrelseordförande, Capio

Jan-Olov Höög, Dekanus för utbildning, Karolinska Institutet

Bengt Nielsen, European Research Manager, GE Healthcare EMEA

Magnus Ingelman-Sundberg, Professor, Karolinska Institutet

Monica Nistér, Professor, Karolinska Institutet

Martin Ingvar, Dekanus för forskning, Karolinska Institutet

Jenni Nordborg, Enhetschef Bioentreprenörskap, Vinnova

Stefan Jacobson, VD, Danderyds Sjukhus

Jörgen Nordenström, Professor, Karolinska Institutet

Birgir Jakobsson, Sjukhusdirektör, Karolinska Universitetssjukhuset

Margareta Norell Bergendahl, Professor, vicerektor, KTH

Liselotte Jansson, Styrelseordförande, Hypergene

Bengt Norrving, Universitetsdirektör, Karolinska Institutet

Birgitta Jarnerot Sjöberg, Professor, Karolinska Institutet

Stig Nyman, (KD) Landstingsråd, Stockholms läns landsting

Emelie Johansson, Administratör, Näringslivs samverkan, KTH

Gertrud Ocklin, FoU-direktör, Karolinska Universitetssjukhuset

Lennart Jungersten, Head of Nordic Medical Affairs, Boehringer Ingelheim

Björn Odlander, Partner, HealthCap

Christina Karlsson, Public Affairs Manager, Janssen-Cilag

Tomas Olsson, Professor, Karolinska Institutet Margareta Olsson Birgersson, Medical Director, Roche

Christian Kinch, Chief Executive Officer, Bactiguard Lars Klareskog, Professor, Karolinska Institutet

Lennart Persson, Sjukhusdirektör, Akademiska sjukhuset Uppsala

Britta Wallgren, VD, Capio St Görans sjukhus

Sari Ponzer, Professor, Karolinska Institutet

Anna Wedell, Professor, Karolinska Institutet

Lars Rask, VD, Stiftelsen för strategisk forskning

Börje Wennberg, (S) Landstingsråd, Landstinget i Uppsala län

Björn Varnestig, VD, Flemingsberg Science

Nina Rehnqvist, Ordförande, Statens beredning för medicinsk utvärdering

Anna Wiklund, VD, PRIMA barn- och vuxenpsykiatri

Filippa Reinfeldt, (M) Hälso- och sjukvårdslandstingsråd

Ylva Williams, VD, Stockholm Science City Foundation

Monica Renstig, VD, Women’s Business Research Institute

Hans Winberg, Generalsekreterare, Stiftelsen Leading Health Care

Lars-Olof Ronnevi, Verksamhetschef neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Eva Åkesson, Rektor, Uppsala Universitet

Torbjörn Rosdahl, (M) Finanslandstingsråd, ordförande landstingsstyrelsen, Stockholms läns landsting Anne Rundquist, Chefsjurist, Stockholms läns landsting Birgitta Rydberg, (FP) landstingsråd, gruppledare, Stockholms län landsting Carl Rydingstam, (M) 1:e landstingsrådssekreterare, Stockholms läns landsting Johan Röhss, Investment Manager of the Operational Investments, Investor Peter Rönnerfalk, Chefläkare, Södersjukhuset Peter Seger, VD, Sophiahemmet Folke Snickars, Ordförande, Stockholms Akademiska Forum Anna Starbrink, Landstingsråd, (FP) Stockholms läns landsting Jan Stenberg, Ordförande Karolinska Universitetssjukhuset Göran Stiernstedt, Chef avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting Christina Söderholm, VD, Södersjukhuset Arvid Söderhäll, Projektledare, IVA Kerstin Tham, Professor, Karolinska Institutet Annika Tibell, Docent, Karolinska Institutet Mia Tillgren Moreau, Ansvarig Samhällskontakt Primary Care, Pfizer Harriet Wallberg-Henriksson, Rektor, Karolinska Institutet

Catarina Andersson Forsmans bilder

Catarina Andersson Forsmans bilder forts.

Anders Ekbloms bilder

Anders Ekbloms bilder forts.

Karolinska Institutet (KI) är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står KI för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Karolinska Institutet Tel + 46 8 524 800 00 171 77 Stockholm