Hyresgästtidningen nr 1 2021

bostad@kfab.se

INSPIRATION OCH INFORMATION NR 1 2021

NY F-6 SKOLA PÅ NORR

Bygget pågår för fullt och till höstterminen 2022 beräknas den nya skolan stå klar.

JULITA ÄR MIN PLATS

Vi har träffat hyresgästerna på Doktorsvägen 2 i Julita.

TRYGGT MED OMTÄNKSAM GRANNE

Vi presenterar Jan-Erik Falk, vinnare "Bästa grannen 2021".

Information från KFAB

VD har ordet I en tid då mycket är osäkert och oroligt på grund av pandemin är det om möjligt ännu viktigare att vara trygg där man bor. KFAB arbetar med granntrygghet sedan två år tillbaka och det handlar framför allt om att vi som grannar måste agera om vi känner oro för att någon utsätts för våld. På kfab. se kan du läsa mer om vem du ska kontakta om du är tror att någon granne far illa. Inte heller i skolan ska någon behöva vara otrygg och när vi bygger nya verksamhetslokaler tänker vi mycket på hur byggnaderna i sig kan skapa mer trygghet för dem som vistas där. Hemvistena på den nya skolan på Norr och de nya idrottshallarnas flexrum är goda exempel på det. Sid 16-17 och 24-25. Ett annat gott exempel är utmärkelsen Årets granne. I år gick priset till Jan-Erik Falk på Fredsgatan 20 i Katrineholm. Med sin omsorg om de andra i trappuppgången skapar han både trygghet och trivsel. Sid 4-5.

Kundcenter har tillfälligt ändrade öppettider Med anledning av Covid-19, coronaviruset är vårt kundcenter stängt tillsvidare. Vi har utökade telefontider. Telefontid vardagar 10.00-12.00 och 13.00-15.00.

Bo tryggt och trivsamt i centrum Prata med oss! Vi hjälper dig gärna med ditt nya boende. Kontakta kundcenter 0150-571 30, bostad@kfab.se.

Nu när sommaren är här kan återigen grannar och vänner samlas på innergårdarna om än med avstånd och i små grupper. Men för att det ska vara trivsamt för alla uppmanar jag er att alltid ta med skräp och matrester när ni fikat eller haft picknick. Och visst hör grillning sommaren till men tänk på att var noga med brandsäkerheten och visa hänsyn till dina grannar! Med det önskar jag alla en riktigt skön sommar. Ingmar Eriksson vd

Välkommen att ringa oss på telefon 0150-571 30.

Vem?

2021

När?

Hur?

Läs om vaccination mot covid-19 på: 1177.se/sormland For information about covid-19 vaccine go to: 1177.se/sormland Voit lukea covid-19-rokotuksesta sivustolta: 1177.se/sormland Ka akhriso tallaalka ka dhanka ah covid-19 barta: 1177.se/sormland

STÄLL DIG I VÅR BOSTADSKÖ FRÅN ÅRET DU BLIR 16 ÅR. Registrera dig på kfab.se. Följ oss på Facebook och Instagram

‫ةءارقلا كنكمي‬ ‫اق رأالمزيدفي‬

1177.se/sormland

Hej då pappersfaktura! Nu går vi över till digitalfaktura och tar bort pappersfakturan. Det är enkelt för dig som hyresgäst och bra för naturen. Din faktura får du på följande sätt:

@kfabfastigheter

@katrineholmsfastighetsab

E-faktura Anmäl via din bank. PDF-faktura Kontakta oss för att få din faktura via mejl.

Information från KFAB

Vi vet att våra hyresgäster vill ha ett tryggt och trivsamt boende. Det är säkert något som du också värderar. Här är några enkla trivselregler som vi har märkt fungerar bra för att det ska vara rent och snyggt och att alla ska känna sig hemma och trivas.

Trivseln skapar vi tillsammans!

la ärför er es-

p ser

nar

till!

SOPPÅSAR TILL SOPUTRYMMEN Ibland du vill ställa soppåsen Vi vet att vårakanske hyresgäster vill hautett tryggt utanför dörren innan du går ut med den. Gör inte det. Det är lätt att glömma den där och och trivsamt Det ärlukt säkert något då kanboende. det bli otrevlig i trappuppgången. Så gå ut med den till soprummet direkt. som du också värderar. Här är några enkla

trivselregler som FRÅN vi har märkt fungerar bra för FRITT HINDER Ett trapphus, en källargång utan barnvagnar, att det ska vara rent och snyggt och atteller allavindspassage ska cyklar eller andra hinder, kan vara skillnaden mellan liv och död! känna sig hemma och trivas. För vad händer om det börjar brinna eller någon blir allvarligt sjuk?

Ambulanspersonalen måste kunna ta sig fram med en bår. Och om det börjar brinna kan elden spridas till prylarna så att du och dina grannar inte kan ta er ut. Så hjälp till att hålla dessa ytor fria.

SOPPÅSAR TILL SOPUTRYMMEN DIN TVÄTTSTUGA RÄTT SAK PÅ RÄTT PLATS Ibland kanske du vill ställa ut soppåsen utanför Vi har särskilda rum för cyklar och barnvagnar. Ställ dem där! Tvättstugan är ett gemensam

dörren innan du går ut med den. Gör inte det. ska trivas och kunna tvätta p Det är lätt att glömma den där och då kan det bli är det extra viktigt att följa r DIN TVÄTTSTUGA otrevlig Tvättstugan lukt i trappuppgången. Så gå ut med dendär alla ska trivas och kunna och andra allmänna trivselre är ett gemensamt utrymme till soprummet direkt. värd tvätta på ett bra sätt. Därför är det extra viktigt att följa rutiner förmeddelat.

tvättider och andra allmänna trivselregler som din hyresvärd med• Sopa och våttorka golven. FRITTdelat. FRÅN HINDER

• Torka av alla avställningsy Ett trapphus, en källargång eller vindspassage • Släck, lås och stäng alla fö • Sopa och våttorka utan barnvagnar, cyklar eller golven. andra hinder, kan • Torka av alla avställningsytor. vara skillnaden mellan liv och död! För vad hänRENT OCH SNYGGT • Släck, lås och stäng alla fönster. der om det börjar brinna eller någon blir allvarligt När det är rent och snyggt b sjuk? Ambulanspersonalen måste kunna ta sig RENT OCH SNYGGT trivsamt än om det ligger skr fram med endet bår.ärOch detsnyggt börjarblir brinna kan mer trivsamt än om det När rentom och det mycket trappuppgångar. Vi tror ju in elden spridas prylarna så att och dina gran- Vi tror ju inte att just du ligger till skräp i entréer ochdutrappuppgångar. skräpar ner, men om du ser a nar inte skräpar kan ta er ut.men Så hjälp till ser att hålla dessa ner, om du att det ligger skräp där, plocka uppdär, detplocka upp det och slän ytor fria.och släng det. Och om du ser någon som skräpar ner, prata med någon som skräpar ner, prat

personen. RÄTT SAK PÅ RÄTT PLATS SÄG HEJ TILL DINA G SÄG HEJ TILL GRANNAR Vi har särskilda rum för DINA cyklar och barnvagnar. Allt blir enklare när man lär Allt blir enklare när man lär känna sina grannar lite, så vi vill uppStäll dem där! lite, så vi vill uppmana dig a mana dig att säga hej och bekanta dig med dem som bor i huset. bekanta dig med dem som bo Lycka till!

Bästa grannen 2021

Tryggt med omtänksam granne Vem är Katrineholms bästa granne? Och vem gör det där lilla extra för grannskapet och som är värd att uppmärksamma? Den frågan ställde KFAB till sina hyresgäster i förra numret av hyresgästtidningen. Av svaren att döma finns det många bra grannar hos KFAB.

– Han bryr sig om oss grannar. När en möter honom säger han alltid något trevligt och är så glad. Sedan är han väldigt snäll och omtänksam, hjälper till om det behövs, kommer med råd och ser till så att vi mår bra. Om han inte sett mig på ett tag brukar han ringa på och fråga hur jag mår. Meeri säger att hon aldrig känt sig så välkomnad i ett hyreshus tidigare. Kontakten hon har med sina grannar är värdefull.

Blommor, presentkort och diplom överlämnas av Björn Johansson, marknadschef KFAB. Efter juryns överläggningar valdes Jan-Erik Falk till vinnare. – Jag blev glatt överraskad men kan inte säga varför just jag fick priset. Jag tycker väl att jag bara är som folk ska vara mot varann helt enkelt, säger han själv om utmärkelsen. Varför han skulle ha priset kan däremot hans granne Meeri Ekström berätta. Hon har bott i samma trappuppgång som Jan-Erik i tre år och det var hon som nominerade honom.

– Det är väl grannarna som gör att en trivs. Jag tycker om att kunna stanna och prata lite när en ses och dricka kaffe tillsammans ibland. När jag ringer Jan-Erik för att fråga lite mer om utmärkelsen sitter han på balkongen och äter rotmos och köttbullar. Det är tolv år sedan han flyttade in i huset på Fredsgatan 20C. – Jag trivs bra här. Men det är ju inte så att jag känner alla mina grannar. Det bor minst ett fyrtiotal personer i huset och det är de som bor närmast som jag har kontakt med. Han berättar att flera är gamla och alla har inte sina barn i Katrineholm, då kan det vara en trygghet att Jan-Erik ringer på ibland för att se att allt är bra.

– Det verkar som att de uppskattar det. Själv har jag turen att ha alla mina tre barn kvar i stan. Vi pratar lite mer om grannarna. Efter en liten stund frågar Jan-Erik hur jag har det. Det har nog aldrig hänt vid någon intervju tidigare under alla år att jag fått den frågan. Men plötsligt sitter vi och pratar om riskgrupper och vårblommor. Det känns fint och jag förstår precis vad Meeri menade när hon nominerade honom.

Motivering "Han är omtänksam och ser till så hans grannar mår bra. Ibland brukar han ringa på och fråga så man mår bra om han inte sett en på ett tag. Han är alltid glad och säger alltid något trevligt till en när man möts." Meeri Ekström

Bästa grannen 2021

Julita

Julita är min plats Hyresgästerna på Doktorsvägen 2 i Julita trivs i KFAB:s radhuslägenheter. De har nära till affären, trevliga grannar och så är det ju nåt med den här platsen. Har man väl bosatt sig i Julita vill man stanna. Och de är långt ifrån ensamma om att känna så.

För minst 5000 år sedan kom de första människorna i Julita. Arkeologer har funnit spår av många tidigare generationer i jordlagren. Gravar och boplatser berättar om livet långt innan Julita Gård började byggas. Det välbesökta godset, med sina närmare 300 fruktträd, ägs idag av Nordiska museet och är en värdefull kunskapskälla om framför allt det tidiga 1900-talet. Men vi backar tiden till 1180 när Julita för första gången omnämns i bevarade dokument. Då kom munkar hit och byggde ett cistercienserkloster i det bördiga landskapet. De tog med sig nya växter och utvecklade ett mönsterjordbruk under flera hundra år. Efter att Gustav Vasa kört iväg munkarna och gjort Julita till kungsgård, revs delar av klosterbyggnaderna och nya hus byggdes upp. På 1600-talet då Sverige låg i krig mest hela tiden var det kanontillverkning som gällde på orten. När fredligare tider kom och inga kanoner behövdes längre lät godsherren på Julita gård bygga en av landets allra första skolor. Året var 1742, precis hundra år innan folkskolestadgan kom som gav alla barn rätt att gå i skolan. Orten Julita har under årtusenden befolkas av fiskare och smeder, kungligheter och adelsmän. Trädgårdsmästare och jägare. Änkor och världsresenärer. Jordbrukare och handlare. Militärer och tobaksfabrikörer. Platsen mellan Öljaren och Hjälmaren med bördig jord och karga skogar har lockat många att stanna. Och så är det fortfarande. I KFAB:s hyresradhus precis vid Julitas enda mataffär bor Solveig och Klas Andersson.

– Jag är född i Julita men när jag var fyra år flyttade familjen till Stockholm. Men mina mor- och farföräldrar bodde kvar och jag åkte ofta till dem under uppväxten. På något sätt har det alltid varit hemma här, säger Solveig. Som vuxen flyttade hon till Katrineholm men i trettioårsålden gick flyttlasset till hemtrakterna. Tillsammans med maken Klas tog Solveig över föräldrahemmet vid sjön Aspen. – Vi bodde där i många men till slut kändes huset för stort och för drygt åtta år sedan flyttade vi hit till Doktorsvägen 2. Vi har en altan på ena sidan lägenheten och en liten trädgård på andra sidan som KFAB sköter. Ibland känns lägenheten lite trång och jag önskar att vi hade ett rum till men det går bra ändå och vi bor ju centralt. Jag kan faktiskt inte tänka mig ett bättre ställe än Julita att bo på. Det är min plats helt enkelt, avslutar Solveig. Eivor Persson bor granne med Solveig och Klas. I Julita har hon växt upp, gift sig och fått barn. Ja, hon har faktiskt bott hela sitt 86-åriga liv här. I nästan ett halvsekel bodde hon och maken i sitt hus i Äs. Vid pensionen sålde paret villan och bosatte sig i en femrummare på Doktorsvägen. Men så blev Eivor änka och bostaden alldeles för stor. Då valde hon att flytta till den gröna radhuslängan på samma gata. – Jag trivs. Här har jag nära till affären, hårfrisörskan och distriktssköterskan. Sen har jag väldigt bra grannar också, säger Eivor. Men det senaste året har hon varken handlat, varit hos frisören eller träffat grannarna.

– Förra vintern fick jag dubbelsidig lunginflammation, sen kom ju pandemin och min dotter har kommit med mat åt mig sedan dess. Men nu har jag fått båda sprutorna och kan gå till affären igen och så kan vi ju börja ses utomhus i alla fall, även om en fortfarande ska vara försiktig. Leif Johansson är också julitabo. I 32 år var han KFAB:s bovärd på orten och ansvarig reparatör för de 29 lägenheterna som finns på Doktorsvägen 2/Österåkersvägen 2, Doktorsvägen 17, Elisabeth Tamms väg 20 och Hemgårdsvägen 3, 4-20. – Jag känner ju varenda hyresgäst och det är en av fördelarna att bo och jobba på en liten ort, säger han och lovar att kila över till Eivor Persson med reportaget innan det går på tryck eftersom hon saknar dator. Genom en omorganisation för några år sedan har alla fastighetsreparatörer numera sin bas i Katrineholm, även Leif som fått andra områden att ansvara för. Nu är det kollegan Fredrik Björklund som oftast tar svängen ut till radhuslägenheterna när något ska fixas. Även om Leif inte längre jobbar i Julita så är och förblir platsen hans hem. – Julita är paradiset på jorden konstaterar han. Och jag är inte mycket för att flytta. Det finns helt enkelt ingen anledning. Precis som så många andra julitabor verkar ha tänkt genom årtusendena.

Julita

Felanmälan

På KFAB:s kundcenter träffar du Veronica Malmsten och Birgitta Ljung som hjälper dig med ärenden som rör din bostad.

Felanmälan

Snabbare hjälp via Mina sidor Mina sidor är enkelt att använda, minskar risken för missförstånd och du kan göra en felanmälan vilken tid på dygnet som helst. Dessutom går det snabbare att få ditt fel åtgärdat. Så gör din felanmälan genom Mina sidor på kfab.se eller via KFAB:s app.

Veronica Malmsten och Birgitta Ljung arbetar båda på Kundcenter. De ger svar på de vanligaste frågorna som hyresgästerna har kring felanmälan.

Är det inte krångligt? När man väl gjort det en gång är det enkelt, dessutom det går att felanmäla vilken tid på dygnet som helst och man slipper sitta i telefonkö.

Varför ska jag använda Mina sidor för att göra felanmälan? Det är säkert genom att du loggar in på Mina sidor med bank-id eller lösenord. Det blir inga missförstånd kring var vi ska reparera eftersom din inloggning är kopplad till din lägenhet eller ditt garage. Vi på felanmälan får precis all information som vi behöver när du anmäler på Mina sidor. Här kan du också följa ditt ärende och se när felet kommer att åtgärdas. Går det inte snabbare att få hjälp med mitt fel om jag ringer? Nej, det gör det inte. Mina sidor är den snabbaste vägen. I samma stund som anmälan är gjord kommer det en mejlnotis till oss och vi kan direkt skicka vidare till rätt reparatör som i sin tur kan gå in och läsa om felet och ta med sig det som behövs för att åtgärda felet. Ibland behövs något beställas hem men då kan reparatören se exakt vad utan att först behöva göra ett besök i lägenheten. Hur gör man då? När du har loggat in med ditt bank-id kommer uppgifter om din lägenhet fram. Där finns det flera valmöjligheter. I varje

Kan jag fortfarande ringa till er? Ja, det kan du göra. Det finns de som inte har dator eller smartphone och de kan självklart ringa till oss. Om alla som har tillgång till dator eller smartphone sköter felanmälan genom Mina sidor blir det lättare att komma fram på telefon för dem som verkligen behöver det.

Det är enkelt och säkert att göra felanmälan i KFAB appen. steg finns en rull-list med alternativ. Välj först i vilket rum eller utrymme du har problem, till exempel köket. Därefter väljer du vad som är trasigt, exempelvis spisen. I nästa steg ska du välja vad som är fel, som dålig värme i plattorna eller ugnsluckan är sönder. När alla steg är ifyllda finns ett tomt fält där du kan komplettera informationen genom att skriva med egna ord. Du kan även bifoga bilder på felet.

Varför dröjer det ibland innan ni åtgärdar fel? Det beror på vad det är för fel. Vi har en prioriteringsordning. De fel som kan orsaka skador på människor eller byggnader tar vi alltid först. Till exempel om ett eluttag eller något annat elektriskt är trasigt som kan vara livsfarligt har det högsta prioritet. Om det är stopp i avloppet eller en vattenläcka är det också högprioriterat då det kan orsaka omfattande skador på huset. Om vi har flera sådana anmälningar får den som har en trasig garderobsdörr eller dörrklocka vänta lite längre.

Dufvegården

Modernt och färgstarkt Med spa, frisörsalong, bio, restaurang, orangeri och ett digitalt spelbord liknar färgstarka Dufvegården inget annat. Det är Katrineholms nyaste demens- och äldreboende som är sammanbyggt med Strandgården. Boendet ligger i Nävertorp och har 96 platser fördelat på 8 avdelningar.

Dufvegården började byggas i november 2018 och i januari 2021 var det inflyttningsklart. Några månader senare är det nästan fullt på fem av de åtta avdelningarna. De övriga platserna är just nu reserverade för dem som bor på Furuliden under tiden som det äldreboendet renoveras. – När planeringen av Dufvegården drog igång bildades en grupp med undersköterskor som har varit delaktiga under hela projektets gång. De har bidragit med viktig kunskap om hur utformningen blir mest funktionell utifrån deras erfarenheter av den dagliga omvårdnaden. Även sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter har bidragit med synpunkter, berättar Niclas Bloom på KFAB som varit projektledare för byggnationen. Han säger att den största utmaningen och det allra viktigaste i hans uppdrag, har varit att hitta sätt att kombinera de olika önskemål från personalen med byggtekniska lösningar. Och samtidigt hålla sig inom budgeten.

– Men det här samarbetet vi haft har också varit det roligaste. Vi har jobbat ihop under hela processen, säger Niclas Bloom.

Niclas Bloom Byggprojektledare KFAB

Det har handlat om rent praktiska saker som placering av dörrar och handfat men många har också haft otroligt fina idéer kring aktiviteter för de gamla som vi kunnat förverkliga. Det känns bra.

instrument, dekorera konstgjorda tårtor eller klappa en artificiell hundvalp. Bordet är blankt men vi kan lägga på tyger med olika struktur för att förstärka den taktila känslan, förklarar Sandra Hielte.

Sandra Hielte som är enhetschef för Dufvegården berättar att det har blivit ett äldreboende för alla sinnen.

Digitala tekniker har varit även varit värdefulla när Tomas Sidén, som är en mycket uppskattad trubadur på kommunens äldreboenden, haft konserter. Han har kunnat fortsätta spela för de gamla trots pandemin. Hans framträdanden har nämligen live-streamats och visats på stora skärmar inne på avdelningarna. När vädret tillåtit har Tomas även stått i trädgården och spelat medan publiken suttit på sina balkonger och lyssnat.

– Här finns många olika saker att göra. Vi har två fina trädgårdar med promenadstråk, sittplatser, odlingslådor och ett växthus. Fast våren varit kall har vi redan hunnit grilla korv i trädgården och så fort det blir lite varmare ska vi plantera både grönsaker och blommor. Det är viktigt att alla sinnen stimuleras. På entréplanet finns ett café, en kiosk och en loungedel samt en restaurang som inte kunnat öppna än på grund av pandemin. Men så småningom är det tänkt att bli en samlingsplats även för äldre som bor kvar hemma och vill ha ett avbrott i vardagen. Matsalen går att dela av så att ena delen blir biograf. Där är tänkt att visa allt från fotbollsmatcher till operaföreställningar. Det finns också en mycket uppskattad spa-avdelning där de boende kan ta långa bad, få behandlingar och inpackningar. Huset har även en egen frisör. Men det allra modernaste inslaget är ett ovanligt spelbord. – Det är en digital teknik som bygger på något som kan liknas vid artificiell intelligens och projiceras från taket. Här kan de gamla lägga patiens, spela spel, prova

Dufvegården har fyra våningar och inredningen är långt ifrån traditionell. Här har ett våningsplan rött tema. Väggar, möbler, tavlor och inredningsdetaljer är röda eller rosa och på en annan våning går allt i gröna nyanser. Och högst upp finns den blåa våningen. Ett samarbete med Kulturförvaltningen har gjort det möjligt att visa mycket konst på Dufvegården. Vid entrén till den blåa våningen står till exempel två blåa hundskulpturer och tavlorna på avdelningarna är också rätt blåa. De innehåller nämligen ordet blå på väldigt många olika språk. – Alla tycker nog inte om alla konstverken men de väcker känslor och vi får definitivt något att prata om, konstaterar Sandra Hielte med ett skratt.

Dufvegården

11 5

Våra innergårdar

Picknick på gården Efter en lång vinter, en kall vår och ett år av pandemirestriktioner längtar många efter att träffas igen. Nu när solen värmer och många har fått vaccin kommer picknickfiltarna och vilstolarna åter fram och matsäcken eller hämtmaten dukas fram i det gröna. Precis som det ska vara. Men det finns några saker man kan tänka på för att innergården ska fortsätta vara den trevliga avkoppling den är tänkt att vara.

Grilla säkert Att grilla hör sommaren till. KFAB har gjort i ordning gemensamma grillplatser på flera innergårdar. Den som ändå vill använda sin egen måste ha en grill på ben. Brandrisken är för stor om grillen står direkt på marken. Därför har vi även förbjudit engångsgrillar. Tänk på att din grill ska stå långt ifrån husväggar, staket eller annat som kan börja brinna och det alltid är den som tänder grillen som har ansvaret för säkerheten. På balkongerna är det bara tillåtet med elektriska grillar. Festa lugnt Det finns en myt om att det är okej att ha fest en gång i månaden. Det stämmer inte. Du får ha fest så ofta du vill MEN dina fester får aldrig innebära att du stör dina grannar. Händer det en gång är det oftast ingen fara, men om du får upprepade klagomål kan du förlora ditt hyreskontrakt och behöva flytta. Mellan klockan 22:00 och 06:00 är det extra viktigt att tänka på ljudvolymen. Men det kan ju också finnas grannar som jobbar natt och behöver lugn och ro under dagtid.

Spela boll Självklart får man leka på innergårdarna och även spela boll så länge det inte stör grannarna. Men tänk på att om en ruta kraschar eller något annat går sönder är det den som orsakat olyckan som är ansvarig, eller föräldern om det är ett barn. Motverka råttor Det bästa sättet sätt att hålla råttorna borta är att inte bjuda dem på mat. Ta därför hand om matrester, kladdiga förpackningar och annat som blir över efter sommarens utomhusmåltider. Lämna platsen i det skick du vill finna den. Då minskar risken att skadedjur lockas till innergården. Johan Falk är fastighetstekniker på KFAB. Under sommarhalvåret ser han ofta att hyresgäster har lämnat skräp och matrester ute på gården eller ställt soppåsar bredvid sopkärlet. – Gör inte det! Flera höstar i rad har vi haft problem att skadedjur etablerat sig i kvarteren. Tillsammans kan vi se till att det inte händer igen, säger han.

Hjälpas åt Det krävs inte så mycket för att innergårdarna ska fortsätta vara de fina och trivsamma mötesplatser som de faktiskt är. Lite sunt förnuft räcker långt, menar Johan Falk: –Ta hänsyn till dina grannar helt enkelt. Det innebär till exempel att man inte är för högljudd när det är fest och att man städar upp efter sig. Sedan tycker jag också det är trevligt när man säger hej till varandra när man möts. Saker och ting brukar bli enklare då. Tips! På sidan 31 hittar du goda recept på mackor till picknicken.

Johan Falk Fastighetstekniker KFAB

Våra innergårdar

Miljö

Energi utan fo

Till 2030 ska KFAB ha minskat sina koldioxidutsläpp med 30 Idag har KFAB en helt fossilfri fordonsflotta, vilket ä

– Steg för steg närmar vi oss målet och även om det var lite trögt i starten ligger vi helt i fas nu, berättar Ingmar Eriksson som är vd på KFAB.

Ingmar Eriksson vd KFAB

En viktig åtgärd handlar om de 27 bilarna som ingick i KFAB:s fordonspark.

– Just nu har vi gjort oss av med en och tycker att det räcker med 26 bilar. Kanske kan vi minska med ytterligare någon framöver. Vi har skapat en bilpool och försöker se till att lösa transporterna mer effektivt med färre fordon. När det kommer till bränsle tankas ingen av bilarna i KFAB:s fordonspark med bensin eller diesel längre. I nuläget finns det tio elbilar och sex gasbilar. De dieselbilar som är kvar går på HVO, tallolja, som är en restprodukt vid massatillverkning.

– På sikt ska vi bara ha elbilar men vi får ta lite i taget. Nyligen köpte vi två av modellen Volkswagen ID.3 som enligt företaget även tillverkas koldioxidneutralt, säger Ingmar. Men koldioxidutsläpp handlar inte bara om fordon. Det går även åt en hel del energi till att värma upp de 1500 lägenheterna, förskolorna, skolorna och äldreboendena som KFAB ansvarar för. – Traditionell fjärrvärme avger en del koldioxid och därför köper vi enbart in

Miljö

ossila bränslen

0 procent jämfört med 2008 när klimatsatsningen inleddes. är ett stort steg i rätt riktning till att nå miljömålen. fjärrvärme från förnyelsebara källor som vind-, vatten- och solkraft sedan några år tillbaka. Det kostar lite mer men är definitivt värt det. För att minska koldioxidutsläppen ytterligare har hyresgästerna i flera av KFAB:s hus fått individuell mätning av el och vatten. Målet är att de flesta ska få det på sikt. Varje lägenhet har en uträknad normalförbrukning som är framtagen i samarbete med Hyresgästföreningen.

De som använder mer betalar den över skjutande kostnaden och de som har lägre förbrukning får tillbaka pengar. – Vattenförbrukningen har sjunkit markant i våra bostadshus där vi infört individuell mätning. Medvetenheten om hur man använder sitt vatten är så mycket större nu och det är väldigt bra för klimatet. En annan effekt är att KFAB sparat flera miljoner kronor på detta redan. Pengar som vi kan investera i att renovera våra fastigheter utan att höja hyrorna så mycket som vi skulle behöva göra annars.

Det handlar bland annat om att se över ventilationen, byta till treglasfönster, isolera vindar och dåligt isolerade ytterväggar. En sådan förbättring kan sänka energiförbrukningen med ungefär tio procent samtidigt som hyresgästerna får ett jämnare och behagligare inomhusklimat.

Norrskolan

Ny skola på Norr Hur kan man bygga en skola med riktigt bra pedagogiska förutsättningar och skapa en hälsosam plats där eleverna trivs och är trygga? Det är frågor som projektledaren Niclas Bloom, bildningsförvaltningen, skolledare, arkitekt och många pedagoger ställt sig inför det nya skolbygget på Norr i Katrineholm.

och representanter från nämnden. De åkte runt och besökte nya skolor i landet för att fånga upp både sådant de kunde få idéer av och sådant de vill undvika.

Johan Söderberg, bildningsnämndens ordförande. I flera hundra år har skolor byggts på ungefär samma sätt utifrån en traditionell syn på pedagogik, enligt Johan Söderberg som är bildningsnämndens ordförande. – Men med den nya skolan som nu byggs på Norr har vi fått möjlighet att forma skolmiljön från grunden både inne och ute så att den bättre stämmer överens med dagens pedagogik och elevers olika behov, berättar han. Den nya skolbyggnaden är dimensionerad för 630 elever från F-6. Först och främst är det elever från Västra skolan och Östra skolan som kommer att gå där. Det beror på att båda skolorna är gamla och i stort behov av utbyggnader, tillgänglighetsanspassning och omfattande renoveringar. Dessutom är de byggda efter en otidsenlig uppfattning om pedagogiskt arbete.

Diskussionerna som följde landade i att gruppen ville ha en skola utifrån hemvisttanken för att skapa en så trygg skolmiljö som möjligt. Det innebär att skolan delas in i olika avdelningar där eleverna har de allra flesta av sina lektioner med ett och samma lärarlag som också har sina arbetsrum i hemvistet. Niclas Bloom som är byggansvarig projektledare på KFAB berättar: – Det ska bli sex hemvisten och i varje hemvist bygger vi två lektionssalar, grupprum, ateljé, kök, toaletter och en liten biosalong. Det ska vara anpassat efter att elever har olika behov. Dessutom har vi försökt undvika undanskymda utrymmen och långa korridorer som kan upplevas som otrygga. Till exempel kommer det att finnas flera olika vägar att ta sig till de flesta platser i byggnaden.

Niclas förklarar att även om 100 elever tillhör varje hemvist kommer ungefär 35 att vara där samtidigt då planen är att schemat ska läggas så att eleverna utnyttjar alla skolans utrymmen under hela dagen. Några har slöjd eller musik i en annan del av skolan – Vi diskuterade möjligheterna att renovera medan andra är i Dansstudion eller i den men det fanns många skäl att tänka nytt. nya idrottshallen. En annan grupp har kanVi behövde helt enkelt skapa en skola som ske lektion ute på gården. stämde bättre överens med Skolverkets styrdokument, förklarar Johan Söderberg. Den två våningar höga skolbyggnaden får också en stor takterrass för utomhusstudier. Inledningsvis bildades en grupp med byggDär kommer det att finnas en scen, uteansvarig från KFAB, skolledare, pedagoger klassrum och studiebås.

Niclas Bloom, byggprojektledare KFAB. – Alla i planeringsgruppen var överens om att det är väldigt viktigt med en utemiljö som lockar till mycket lek och rörelse. Därför har vi planerat skolgården ihop med en landskapsarkitekt som arbetat utifrån att ytorna ska kunna användas både på rasterna och i undervisningen, säger Niclas Bloom. Skolan kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad Silver. Det innebär bland annat höga krav på miljöanpassade byggnadsmaterial och låg energiåtgång, att det är god ventilation och ett jämnt inomhusklimat men också att det är tillräckligt med dagsljus och bra ljuddämpning i lokalerna. Till höstterminen 2022 beräknas den nya skolan på Norr vara redo att välkomna de första eleverna.

Renovering

Handledare genom tid och rum Ernie Arnell Axelsson kom tidigt in på snickarbanan. Genom åren har han arbetat med att montera fönster i både slott och hyreshus från norr till söder, drivit eget företag, varit gårdssnickare hos en greve, renoverat historiskt värdefulla byggnader och fungerat som handledare för gymnasieelever.

Det har blivit mellan fem och tio år på varje arbetsplats, sedan har han sökt sig vidare. Men på KFAB stannade Ernie i mer än tjugo år. – Man är inte kvar så länge om man inte trivs. Jag har haft bra chefer och fått fortsätta lära mig nya saker. Arbetet som snickare på KFAB har inneburit en del utmaningar och det passar Ernie. För fem år sedan blev han ansvarig för renoveringen av Nybygget vid Djulö, en förfallen arbetarbostad som stått tom i många år. Med hjälp av gymnasieelever från bygg- och anläggningsprogrammet fick det gamla huset en rejäl makeover och modern standard. Men fortfarande syns tydliga spår av husets tidigare hyresgäster genom bevarade trösklar, originalfönster och paneler av pärlspont. Kort därpå var det dags att renovera Villa Björkbacken i centrala Katrineholm. Ett annat gammalt hus med en helt annan historia.

– Det är nog det största och svåraste projektet jag gett mig på och väldigt krävande. Vi har stegvis återfört huset så långt det gått till ursprungsskick men med modern standard och säkerhet. Han har haft ett nära samarbete med Stina Svantesson som är byggnadsantikvarie och även andra specialister inom olika områden har varit inblandade liksom en rad hantverkare. Ernie har hållit ihop allt samtidigt som han har rätat upp lutande golv, sökt efter munblåst fönsterglas till burspråken, monterat specialbeställt furuspån på fasaden och burit in tonvis med gipsskivor för att brandsäkra väggarna. Däremellan har han letat efter tidstypiska hatthyllor, dörrhandtag och droppformade glaskupor till trapphusbelysningen. Under hela tiden har han, precis som vid Nybygget på Djulö, varit handledare för gymnasieelever. De har deltagit i renoveringsarbetet av de båda historiska byggnaderna som ett led i sin utbildning.

Förutom praktiskt snickeriarbete är kanske en av de viktigaste lärdomarna att gamla byggnader i stort sett alltid bjuder på överraskningar. – Det är nödvändigt att kunna tänka om och nu när husen äntligen är klara måste jag säga att det här blev riktigt bra. De speciella och utmanande renoveringarna har gett Ernie värdefull kunskap. Ernie fick tidigare frågan om han ville ansvara även för Plättis, ännu en sekelskiftesbyggnad i centrala Katrineholm, som ska rustas upp. Men 65-årsdagen närmade sig och Ernie kände att han ville ägna mer tid åt sig själv och sina intressen. Dessutom började knän och axlar bli slitna efter alla år av snickeriarbete. Ernie har nu gått i pension. Motvilligt fick KFAB släppa denna klippa när det gäller att förvandla gamla slitna hus från förra seklets början till moderna bostäder med historien bevarad i både detaljer och helhet.

Spara vatten

Varje droppe vatten räknas Den som sparar på vattnet får tillbaka pengar. Den som använder mycket får betala. Sedan KFAB infört individuell vattenmätning i drygt 300 av sina lägenheter har vattenförbrukningen minskat markant. Men varför är det då så viktigt att spara? Och hur ska man göra?

140 liter vatten. Så mycket använder i genomsnitt en person i Sverige på ett dygn. Ungefär tio liter går till mat och dryck. Resten fördelas på hygien, disk, tvätt och för att spola i toaletten. Den som använder badkaret får lägga till ungefär 150 liter vatten för varje bad.

att påverka vattenräkningen. Förbrukningen sjönk markant förra året efter att individuella mätningar och debiteringar införts i ett av KFAB:s kvarter med äldre hyreshus och många hyresgäster har sänkt sina kostnader. Det finns också de som får betala mer.

Men vatten är inte enbart en fråga om husHur mycket vatten som går åt varierar för- hållspengar. Ingen kan leva utan vatten och stås en hel del mellan olika hushåll. Stora därför går det inte att slösa längre. Allt fler familjer behöver av naturliga skäl diska och inser att rent vatten inte går att ta för givet. tvätta mer och de som bor med tonårEndast tre procent av det vatten som finns ingar har förmodligen upplevt att duschen på vår planet går att dricka (och det mesta ofta är upptagen rätt länge. Medan singel- är infruset i glaciärer). Resten är saltvatten. hushåll inte alls använder så mycket vatten. Jordens medeltemperatur stiger och klimaFram till nyligen har allas vattenförbruktet förändras. Tillgången till dricksvatten ning i ett hyreshus slagits samman och påverkas av perioder med svår torka och sedan fördelats lika på hyran. Men enligt stora översvämningar. UNICEF räknar med nya EU-direktiv ska hyresgäster ha rätt till att över 600 miljoner människor saknar information om sin egen förbrukning av tillgång till rent vatten och varje år dör dricksvatten. Enligt Infometrics* mätningar fler människor av sjukdomar relaterade till sjunker vattenförbrukningen i flerfamiljshus smutsigt vatten än av alla former av våld, med ungefär en tredjedel när vattenförkrig inräknat. Nästan hälften av dem är brukningen mäts individuellt i jämförelse barn. med motsvarande hus utan individuell mätning. Det är dags att börja se rent dricksvatten som något värdefullt och att vi måste vara Individuell vattenmätning ger inte bara rädda om denna vår allra mest livsnödvänhushållen information utan även möjlighet diga naturtillgång.

Visste du att?

Varje dygn använder en person i Sverige 140 liter dricksvatten. 60 liter går till personlig hygien. 30 liter krävs för att spola i toaletten. 15 liter behövs för att diska. 15 liter till att tvätta kläder. 10 liter används till att laga mat och dricka. 10 liter fördelas på övrigt som att städa och vattna blommor.

* Infometric är ett av landets ledande företag för system som samlar in mätdata.

Spara vatten

Fem frågor om vatten till Helen Sylvefjord, kommunikationschef på Sörmland Vatten Varför ska vi vara sparsamma med vatten? Kranvatten är vårt allra viktigaste livsmedel därför måste vi vara rädda om det.

hur ni kan använda pengarna ni sparar genom att minska förbrukningen. Ni kan spara till något roligt att göra tillsammans.

Hur kan vi spara vatten? Duscha istället för att bada. Det sparar ungefär 150 liter vatten varje gång. Stäng av vattnet när du duschar och ska tvåla in dig så sparar du lite till. Att stänga av vattnet medan du borstar tänderna sparar 15-20 liter varje gång.

Vad kan jag göra för att inte förorena vattnet? Eftersom vatten och avlopp är ett kretslopp och du får tillbaka samma vatten fast det har blivit renat, så är det viktigt att inte spola ner annat än det som passerat kroppen samt toapapper.

Men det innebär ju att en familj med fyra personer som låter vattnet rinna när de borstar tänderna två gånger om dagen spolar bort nästan lika mycket som ett fyllt badkar varje dag! Ja, det stämmer. Andra tips är att fylla tvättmaskinen och diskmaskinen helt innan du trycker på. Tänk också på att felanmäla droppande kranar och rinnande toaletter direkt. Dropparna blir snabbt många liter.

Finns det risk att dricksvattnet i Katrineholms kommun inte räcker om det blir flera riktigt varma och torra somrar? Nej, men om konsumtionen ökar eller om det blir stora vattenläckor kan det påverka tillgången. Därför är det viktigt att vi bara använder vårt kranvatten till mat och hygien, inte för att till exempel vattna i trädgården.

Det är ju vatten som vi inte har någon nytta av men ändå får betala för. Men hur ska jag motivera resten av familjen att vara mer sparsamma? Att prata om hur viktigt vatten är och kanske till och med utmana familjen till en dag utan vatten. Prata också om

Är du intresserad och vill läsa mer om vatten? Gå in på svensktvatten.se.

Personal

Två trotjänare går i välförtjänt pension Marianne Svensén Larsson

Suzanne Modig I 47 år har Suzanne Modig arbetat med bostäder. De senaste 20 åren som uthyrare på KFAB. Hon är ett välkänt ansikte bland hyresgästerna och tycker att kundkontakterna har varit det bästa.

I trettiofyra år har Marianne Svensén Larsson arbetat på KFAB och många hyresgäster känner igen henne. Hon har skrivit kontrakt, lämnat ut nycklar, tagit emot felanmälan och arbetat med ekonomi. Men 29 april gick hon i pension.

Året var 1974 och Suzanne hade precis tagit studenten. Hon fick sommarjobb på Katrineholms kommuns fastighetskontor och blev sedan erbjuden fast anställning. Under många år arbetade hon med administration av bostäder, arrenden och tomter. Men i början av 2000-talet upphörde fastighetskontoret och KFAB tog över deras uppgifter. Suzanne valde att följa med och fortsätta arbeta med uthyrning.

Marianne har varit på både ekonomiavdelningen och marknadsavdelningen. Bland annat har hon ansvarat för fakturor, besiktat lägenheter, skött kontraktsskrivning för äldreboenden, ansvarat för nyckelhantering och felanmälan. – Jag har fått träffa mycket människor, haft många olika arbetsuppgifter och gått kurser genom jobbet. Istället för att byta arbetsplats har jag haft olika jobb på samma ställe. Min arbetsgivare är bra och det är bra stämning här.

– Hur man bor är ju väldigt viktigt och mitt mål har alltid varit att se till att hyresgästerna hittar ett långsiktigt boende som de trivs med. Att jag jobbat med det här så länge beror på att jag tycker om att träffa människor och trivs med kundkontakten. Att hjälpa någon känns alltid väldigt bra. Många av våra hyresgäster blir nöjda och då känner jag att jag har gjort nytta.

Marianne berättar att hon inte är någon karriärmänniska utan det är viktigare att hon trivs med det hon gör. Det har hon nästan alltid gjort. Och så har hon trivts med sina kollegor. – Vi har roligt tillsammans. Både på min avdelning och med arbetskamrater från andra avdelningar. Det har verkligen varit tråkigt under pandemin att vi knappts har träffats alls. En del jobbar hemifrån och vi som är på jobbet fikar inte tillsammans längre på grund av smittrisken.

Men Suzanne har gjort mycket annat också under sina år på KFAB. I mer än tio år har hon ingått i redaktionen för KFAB:s hyresgästtidning, ansvarat för annonser till dagspressen och hon har även varit delaktig när ett nytt marknadssystem togs fram. Men nu har 47 år gått sedan den där dagen Suzanne började arbeta med bostäder och den 1 september är det dags för en mycket omtyckt och erfaren medarbetare att gå i pension.

Nu har alltså en lojal och mycket noggrann medarbetare slutat efter 34 år på KFAB för att leva pensionärsliv.

Nya sporthallar

Tryggare skola med nya idrottshallar En del minns säkert hur de längtade till skolans idrottslektioner medan andra fick en klump i magen bara av att tänka på det. Några fasade för att behöva klä om och duscha med andra. Med de nya idrottshallarna ska alla kunna känna sig trygga. I Skolverkets introduktion till ämnet Idrott och hälsa för grundskolan står det att ”fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande”. Nyligen föreslogs en revidering av läroplanen som ska ge eleverna möjlighet till ännu mer rörelse på skoltid.

Anders Nordh Byggprojektledare KFAB

Men för att skolorna ska kunna leva upp till Skolverkets mål behövs fungerande idrottshallar. Flera av Katrineholms skolor är byggda för mer än sextio år sedan. Gymnastiksalarna är små och anpassade till dåtidens syn på skolgymnastik, några salar går inte ens att dela av. Dessutom har elevantalet ökat markant och behoven förändrats sedan dess. Därför bygger KFAB just nu två stora idrottshallar som dockas ihop med de gamla på Sandbäcksskolan och Järvenskolan. De nya hallarna beräknas vara klara lagom till höstterminen 2021.

Sara Aldrin Rektor Sandbäcksskolan

Vad är det då som skiljer de nya idrottshallarna mot de gamla? – De är byggda i moderna miljöanpassade material och har bra ljuddämpning. Storleken är en viktig skillnad också. Spelplanen är 20x40 meter och motsvarar full storlek för till exempel handboll, basket och innebandy. Det går också att dela av hallen med en ljudisolerad mellanvägg om det ska vara halvklass eller två klasser ska ha lektion samtidigt, berättar Anders Nordh som är projektledare för byggnationen av de två nya hallarna. Sara Aldrin är rektor på Sandbäcksskolan och mycket nöjd med den nya idrottshallen: – För schemaläggningen innebär den nya stora idrottshallen att de flesta eleverna kommer att kunna ha idrottslektion på förmiddagarna. Studier visar att det är bättre för inlärningen under resten av dagen om eleverna har inlett med att röra på sig därför gynnas både hälsa och studieresultat av det upplägget.

Men allra viktigast är nog ändå att byggnationen leder till att tryggheten ökar. Sara Aldrin berättar att enkäter och trygghetsvandringar på skolan alltid visar att korridorerna, matsalskön och omklädningsrummen är de platser där eleverna känner sig mest otrygga. – Många upplever det jobbigt eller rent av omöjligt att duscha och byta om inför andra. Det finns flera skäl. Kanske känner man sig för smal eller tjock, identifierar sig inte som något av könen eller båda, får inte av religiösa skäl visa sig naken inför andra eller så mår man dåligt för att andra kommenterar ens kropp, berättar Sara Aldrin. I den nya idrottshallen kommer det att finnas fem omklädningsrum. Två för killar, två för tjejer och ett flexrum för den som inte vill välja något av de andra. Istället för traditionellt öppna ytor har duschrummen bås där eleverna kan duscha avskilt. Det kommer att finnas flera in- och utgångar till varje omklädningsrum samt vara skiljeväggar mellan omklädningsrummen för att eleverna inte ska kunna springa emellan. – Vi har också ombytesvakter. Det innebär att det alltid ska finnas en vuxen i omklädningsrummen. Men bara det att vi får mer utrymme nu gör att klasserna inte behöver krocka i korridorer eller omklädningsrum som tidigare. En klass hinner bli färdig innan nästa kommer. Jag tror det här kommer att göra jättemycket för tryggheten i samband med idrottslektionerna, säger Sara Aldrin. Förhoppningsvis kommer alla elever att kunna gå till idrottslektionerna nu utan en klump i magen. Och få chansen att känna det där välbefinnandet inför fysisk aktivitet i skolan som Skolverket skriver om.

Kvarteret Pressjärnet

Stambyte i kv. Pressjärnet Just nu renoveras det för fullt i kvarteret Pressjärnet på Lovisebergsvägen 2-4, Kerstinbodagatan 35 och Stora Malmsvägen 8-12 i Katrineholm. Trots pandemin pågår renoveringarna som planerat men med ett förändrat arbetssätt som strikt följer Folkhälsomyndigheternas riktlinjer.

värsta fall behöver man sanera från mögel också, berättar Magnus Klarén som är projektledare på KFAB och ansvarig för stambytet. Vatten- och avloppsledningar i bostadshus beräknas hålla i ungefär femtio år. Många av KFAB:s fastigheter, såsom bostäder, skolor, förskolor och äldreboenden är byggda för ungefär 60 år sedan och därför är många byggnader i behov av stambyte ungefär samtidigt.

Magnus Klarén, byggprojektledare KFAB. Husen som är byggda 1962 är i stort behov av nya stammar. Risken för vattenläckor är stor och när det händer blir det väldigt kostsam och ställer till en hel del problem för dem som bor i huset. Därför är det helt enkelt nödvändigt att byta ut alla gamla vatten- och avloppsledningar så fort som möjligt. – Våra hus har redan drabbats av två svåra vattenläckor orsakade av rör som gått sönder. Läckorna har orsakat stora vattenskador som krävt att vi brutit upp golvet, delar av väggarna och behövt sätta in avfuktare och fläktar under lång tid för att torka ur det drabbade området. I

– Vi har helt enkelt ett mycket stort renoveringsbehov i vårt bestånd och betar av kvarter efter kvarter. Att pandemin kom har inte avbrutit renoveringarna men vi förhåller oss strikt till Folkhälsomyndigheternas riktlinjer och har förändrat en del rutiner kring vårt arbetssätt. Alla som arbetar med renoveringen har krav att bära munskydd och handskar så fort de befinner sig inne i någons bostad, i trapphus eller andra allmänna utrymmen. Det finns handsprit i byggbodarnas toaletter och duschar dessutom städas utrymmena numera varje dag. – Eftersom hyresgästerna bor kvar i sina lägenheter under renoveringen har vi satt upp heltäckande plast med dragkedjeöppningar för att täta mellan den del där byggnadsarbetarna är och den där hyresgästerna håller till.

De som är äldre eller har underliggande sjukdomar har fått erbjudande om att tillfälligt flytta till andra lägenheter under renoveringsarbetet. En del har tackat ja till det medan andra har valt att flytta in till vänner eller sina vuxna barn. Kvarteret Pressjärnet är det tredje området på tre år som genomgår stambyte. De 117 lägenheterna får samtidigt nya elcentraler med jordfelsbrytare och helt nya badrum med kaklade väggar och våtrumsmatta på golvet samt duschkabin, ny toalettstol och nytt handfat. Den som vill kan göra ett tillval och få en tvättmaskin kombi i badrummet. I köket byts förutom ledningarna, även blandaren och spiskåpan ut. Hyresgästerna får själva välja själva om de vill behålla de gamla köksskåpen, tapeterna, spis, kyl och frys eller få helt nya. Den som väljer helt nytt får en högre hyra än den som väljer att behålla det gamla. De egna tillvalen handlar om sådant som inte påverkar säkerheten i bostäderna utan är mer av funktionell och estetisk karaktär. När allt är klart står kvarteret Hemgården på Läroverksgatan 10/Kungsgatan 37 i Katrineholm på tur. Även de här husen är gamla och behöver omgående nya stammar.

Kvarteret Pressjärnet

Sponsring

"Det finns inget som heter omöjligt" Tennisakademin i Katrineholm skulle inte existera om det inte vore för en person – Mohammad Mohammad. För elva år sedan startade han föreningen som idag har närmare hundra medlemmar. Mohammad är tränare för dem alla. – Men jag hade sett på tv när de spelade och tyckte det såg jättelätt ut. Det visade sig snabbt att jag hade fallenhet för tennis. Dåvarande tränaren i Katrineholms Tennisklubb uppmuntrade mig att fortsätta och det gjorde jag. För 27 år sedan fick Mohammad frågan om inte hans dotter skulle vara med i tennisskolan och han själv bli tränare. Han sa ja, gick en rad ledarutbildningar genom Svenska Tennisförbundet och har inte missat en enda träning sedan dess. – Tennisen blev min passion. Jag brukar säga att jag har tre; min fru, mitt jobb och tennisen.

Mohammad Mohammad, Katrineholms Tennisakademi. Men det började långt tidigare. När Mohammad växte upp i Irak höll han på med många bollsporter och friidrott. Han har alltid tyckt om att vara i rörelse. Envishet och en stark vilja har drivit honom. – Om jag bestämde mig för att kunna gå på händer så lärde jag mig det. Inget var omöjligt. 1984 kom Mohammad till Sverige och efter en tid började han arbeta på Ericsson. Där var det några kollegor som frågade om han ville spela tennis med dem. Han hade aldrig provat tidigare.

Men 2010 gick tennisklubben i konkurs och verksamheten lades ner. Mohammad var frustrerad och tänkte att allt den här klubben byggt upp ända sedan starten i mitten av 1930-talet kan inte bara gå till spillo.

han har god hjälp av Magnus Österberg som tar hand om tävlingar och cuper. Allt deras arbete är ideellt. Sponsorpengarna till Tennisakademins barnoch ungdomsverksamhet är väldigt viktiga. De går till hyra av tennisbanor och utrustning men gör också att föreningen kan ha relativt låga terminsavgifter så att ingen ska behöva avstå från att träna för att det kostar för mycket. Mohammad vill verkligen få alla barn att röra på sig mer och har föreslagit kommunen att elever från F-6 ska få komma till Tennisakademin och spela på skoltid. Men han vet ännu inte hur det blir. – De skolor som ligger för långt bort kan jag åka till istället och ta med utrustning så vi kan spela i skolans i gympasal. Jag vill göra allt jag kan för att barnen ska förstå att det är roligt med rörelse. De sitter alldeles för mycket med sina skärmar.

– Jag är en positiv person som tycker om att hjälpa andra och jag hade ju sett genom åren Förra året förverkligades i alla fall hans förslag att starta en tennisprofil på Järvens vad tennisträningen gav de unga. Jag tänkte högstadieskola, och numera kommer elevatt det här måste gå att lösa på något sätt. erna med tennisprofil till Tennisakademin Han pratade med kommunen om att starta varje vecka och spelar. upp på nytt. Högstadieåren kan vara en jobbig tid och Mohammad säger att vuxna har ett ansvar – De var mycket positiva. Jag fick stöd att försöka motivera de unga att hitta något från dem, bildade en styrelse och startade att göra. Katrineholms Tennisakademi. Målet var att föreningen skulle få 100 medlemmar. Nu – Den som inte har viljan kommer ingenstans har vi 97 så vi är väldigt nära. men om man bara vill finns det ingen kraft i världen som kan stoppa en. Mitt mål är att Mohammad är föreningens enda tränare. visa ungdomarna att det inte finns något som Fyra dagar i veckan tränar han barn och ungdomar som vill lära sig spela tennis. Men heter omöjligt. Tennisen kan vara en väg.

Sponsring

Nyanställda

Fredrik Björklund - Reparationstekniker Ålder: 48 år. Familj: Fru och två barn. Bor: I villa i Katrineholm. Aktuell: Ny reparationstekniker, började 1 december förra året. Om jobbet: ”Jag reparerar allt från enkla till svårare fel som inte är allt för tidskrävande, i både bostäder och verksamhetslokaler. Det är flest reparationsuppdrag i lägenheter och då kan det till exempel vara att byta ut en badkarsblandare, fixa en dörr som är sned, laga ett eluttag eller undersöka varför något inte fungerar som det ska.” Drivkraft: ”Det är en utmaning att lösa saker. Om man inte har problemlösning som en av sina drivkrafter kan man nog inte ha det här jobbet. Sen är det en annan drivkraft att göra hyresgästerna nöjda. Man vill ju åtgärda det som är fel så fort som möjligt för att den som har drabbats ska slippa dras med problemet.” Bakgrund: ”Jag har arbetat med människor och haft praktiska yrken växelvis under mitt arbetsliv. Bland annat har jag arbetat inom socialtjänsten och kriminalvården. Senast kommer jag från ett jobb där jag var driftsansvarig för fjärrvärme.” Intressen: ”Det blir mycket träning. Oftast löpning men en hel del gym och golf också”. En ledig dag: ”Då umgås jag helst med familjen.”

Hitta ut! För den som blivit lite nyfiken på orientering eller helt enkelt bara vill ut och röra på sig på ett lekfullare sätt finns Hitta ut! Det är ett återkommande motionsevenemang för alla. Över hela Katrineholm finns ett antal checkpoints som är utmärkta på en karta eller i en app i mobilen. Fördelen med evenemanget är att det kan utföras trots restriktionerna kring coronaviruset. Det är utomhus, ingen behöver röra vid något och varje checkpoint registreras i den egna mobilen. Ladda ner Hittautappen! I appen kan du registrera dina checkpoints snabbt och enkelt och se din egen position på kartan via GPS. Ladda ner dem via Google play eller App store. Vill du veta mer? Gå in på www.orientering.se/provapaaktiviteter/hittaut/katrineholm/.

Recept

Picknick är något av det mysigaste och mest somriga som finns. Goda mackor är perfekt picknickmat på stranden och i det gröna. Testa gärna våra recept!

Gravlaxfralla med senapsdressing

Gourmetrullar med tonfiskröra

En fralla fylld med gravad lax och andra godsaker blir bästa lunchmaten för sköna utestunder. Bröden gröps ur och inkråmet bladas med gräddfil smaksatt med både citronskal, dill och senap.

Ingredienser: (4 port) 1/2 gurka 1/2 citron 2 msk skånsk senap 1 dl gräddfil salt och peppar 1/2 kruka dill 1/2 romansallad 4 st frallor 225 g gravad lax i skivor

Dessa smarriga gourmetrullar med tonfiskröra är perfekta att ta med till stranden. Din krämiga röra av tonfisk, lök, majonnäs och crème fraiche får härlig smak av sweet chilisås. Rulla ihop och njut!

Gör så här;

Skala och dela gurkan på längden. Skrapa ur kärnhuset med en sked och skär gurkan i skivor.

Skala och koka potatis mjuk i lättsaltat vatten. Gaffelmosa potatisen grovt.

Riv det yttersta av citronskalet. Blanda senap, gräddfil och citronskal. Smaksätt med salt och peppar. Grovhacka dillen och blanda ner. Spara lite dill till garnering.

Häll av tonfisk. Mosa tonfisken med en gaffel och blanda med lättcrème fraiche franska örter, majonnäs och sweet chilisås. Smaka av med salt och svartpeppar.

Ingredienser: (4 port) 600 g potatis 2 burkar tonfisk (à 200 g) 2 dl lätt crème fraiche franska örter 2 msk majonnäs 2 msk sweet chilisås 1/2 tsk salt 2 krm svartpeppar 1/2 rödlök 1/3 isbergssalladshuvud 4 tunnbröd saltgurka

Skölj och skär romansalladen i grova bitar. Skär av ett ”lock” (toppen) på frallorna och gröp ur inkråmet (så det blir som en skål). Hacka inkråmet grovt och blanda ner i gräddfilssåsen. Fyll frallorna med sallad, lax, gräddfilssåsen och gurkan. Garnera med dill och lägg på ”locket”.

Strimla rödlök och isbergssalladshuvud. Lägg ut ark av aluminiumfolie (1 för varje portion) och lägg på rektangulära mjuka tunnbröd (1 för varje portion). Fördela mos, tonfisk, lök och sallad i en sträng mitt på brödet. Rulla ihop och slå in i folien. Servera med saltgurka.

GLÅPORD

På gång…

SMAK

TITTHÅLET TUNGSINNE

KAN KOBBEN LINDRA BRÄNN- HAN KAN SKADOR SKOJA

KNÖL STICKS I FISK

BRASA

EJ VÅR MÅL I START

LÖFTE

ENSTÖRINGAR EFTER C

I kvarteret Pressjärnet pågår stambyte. Beräknas klart våren 2022.

LIKA PÅ BRÄDE ERBIUM

Skogsborgskolan kommer få ny idrottshall. Upphandling pågår.

GRAM PÅ TVÅ HÅLL

SÖDER

MÄRKE PÅ EUKOLLAD VARA

UPPÅT PÅ KARTA ÅTER-

LITER FÖR TUSEN

DET STRÖS PÅ SEMLAN

STARKT I MUSIKEN

ERKÄNNER

FLOTTA BAKPLATSER

RAR

SAMLINGSSAL

Duveholmshallen kommer få solceller monterade på taket. Beräknas klart hösten 2021.

RHODE ISLAND

I kvarteret Grenen (Vallavägen 10) bygger vi tre nya lägenheter. Beräknas klart hösten 2021.

PINNE I HJULET

GLO

Sandbäcksskolan byggs ut för ytterligare 100 elever. Inflyttning beräknas till februari 2022. FOR EN THOR MED

SVÄNGA PÅ VÅGEN

MAN MED KNÄPP

De fem först öppnade korsorden med rätt lösning vinner varsin KFV-check. Vi vill ha ditt svar senast 31 augusti 2021. Märk kuvertet med ”korsord”. Skicka ditt svar till KFAB, Box 7, 641 21 Katrineholm. Lycka till! Namn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Adress

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Telefon. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Grattis till vinnarna i korsordstävlingen nr 2 2020 Dan Jonsson, Sonja Ottosson, Roger Jonsson Gunilla Hult, Mariann Holmberg

Sandbäcksskolan och Järvenskolan får nya idrottshallar. Beräknas klart till skolstart höstterminen 2021. Bygget av Järvenskolan och Norrskolan pågår för fullt. Beräknas klart till skolstart höstterminen 2022. Strandgårdens äldreboende kommer att få nytt sprinklersystem. Upphandling pågår. I Safirenhuset pågår arbete med att byta ventilationen. Beräknas klart hösten 2021. I kvarteret Pantern byggs ett nytt bostadshus med 29 lägenheter. Inflyttning beräknas till september 2021. Alla lägenheterna är uthyrda.

Trevlig sommar! Katrineholms Fastighets AB Box 7 · 641 21 Katrineholm Tegnérvägen 26 Telefon 0150-571 00 www.kfab.se www.facebook.com/kfabfastigheter

Utgivning bostad@kfab.se utkommer med 2 nr/år Produktion KFAB Foto Hanna Maxstad Text Anna Eriksdotter och KFAB Tryck Linderoths Tryckeri AB