Folkhögskolan 4/2018

Så minskas avhoppen för deltagare med funktionsnedsättning + Ny forskninlangsvifösardr peålar Folkhögsko

Lärarförbundets tidskrift för folkhögskollärare

nr 4/2018

olkhögskolan Vädjan till Anna Ekström: »Våra deltagare tvingas sluta innan de är klara«

»Är vi på väg mot målstyrd kursplan i folkhögskolan?« Henrik Falck, studierektor

Ett stöd på vägen

Integrationspedagoger hjälper flyktingar in i samhället

redaktören

Friheten är som falken, du får henne icke åter

”

Nödvändig och lättläst! Spännande att få nya tankar om hur vi i skolan bättre kan arbeta med det förebyggande psykologiska perspektivet i skolan. Denna bok kan vi använda oss av som diskussionsunderlag i arbetslagen, i EHT och i rektorsgruppen.

Jörel Bergström, rektor F–6

F

230:-

*

*Frakt tillkommer

Foto Håkan Elofsson

Läs mer och beställ på lararforlaget.se

rihet är det ädlaste ting som sökas må all verlden kring, skrev Biskops Thomas i sin frihetssång från 1439. Frihet är också det som i alla tider varit en hörnsten i folkhögskolans verksamhet. Folkhögskolan är fri att utforma kurser och utbildningar utifrån sina egna preferenser, t­ ex behov i den bygd man verkar i, att man kan lägga upp kurserna utifrån vad deltagarna behöver, inte bara innehållsmässigt utan också utifrån del­tagarnas förutsättningar. Den övergripande målsättningen är demokratin, påverkan, bildning och kultur , en vid målsättning som varje skola kan tolka och anpassa utifrån lokala förhållanden och utifrån deltagarnas behov och förutsättningar.

I detta nummer berättar vi om Fornby folkhögskola som utformade en särskild kurs för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Erfarenheten visade att det var just dessa deltagare som ofta hade hög frånvaro och hoppade av allmän kurs. Lärarna gick till rektor och föreslog att man utformade en särskild kurs för dem. Från en termin till nästa var förslaget verklighet. Och efter fyra år har Fornby minskat avhoppen. Ny forskning visar att folkhögskolan är bra på att möta deltagare med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I folkhögskolan känner de sig sedda, förstådda och bekräftade.

Den här sortens berättelser är mer regel än undantag i folkhögskolan. Gemensamt för dem är just folkhögskolans frihet och avsaknad av en central, målstyrd kursplan.

Men frågan är hur det blir med denna frihet i framtiden? Sedan ett år tillbaka ska allmän kurs kunna jämföras med andra utbildningar inom eu utifrån ett gemensamt kvalifikationssystem, eqf, som varje folkhögskola nu måste nu anpassa sig till.

Systemet ska underlätta för studerande att röra sig mellan arbete och studier i olika eu-länder. I en intervju på sid 6 i detta nummer frågar sig Henrik

folkhögskolan

» Frihet är också det som i alla tider varit en hörnsten i folkhögskolans verkamhet«

• Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Folkhögskolan.

Falck, studierektor på Hjo folkhögskola, om rörligheten på arbetsmarknaden har blivit ett nytt syfte i folkhögskolan och om folkhögskolan är på väg att få en central målstyrd kursplan? Dessutom kom Statskontoret i somras med förslag på en ny utvärderingsmodell för folkbildningen. För folkhögskolans del föreslår man 30 indikatorer som man ska utvärdera folkhögskolan med.

I sin krönika i detta nummer skriver Bernt Gustavsson att Statskontorets föreslagna utvärderingsmodell, tillsammans med eus nya kvalifikationssystem, hotar det som gjort folk-högskolan så framgångsrik. Samtidigt som politikerna hyllar ord som bildning och folkbildning lägger man förslag som omöjliggör sådan verksamhet menar han.

Hur var nu det Biskop Thomas skrev om friheten?: Hon liknar falken, stolt och snar; Om en gång bort han flugit har, Du får honom icke åter.

Staffan Myrbäck

4 2018 3

Nyheter

innehåll

Tio frågor: Håller vi på att införa målstyrda kursplaner i folkhögskolan frågar sig studierektor Henrik Falck med anledning av EUs nya kvalifikationssystem, EQF, som alla folkhögskolor nu ska anpassa sig till. Sid 6 Månadens linje: När ansökningarna till Kalix kurs Framtidens Youtubers trillade in förvånades man över att det var så många äldre som sökte. Sid 8 Siffror: Det finns nu fler folkhögskolefilialer i landet än det finns folkhögskolor. Sid 8

14

» S­kolväsendet har mycket att lära av folkhögskolan« I ett forskningsprojekt får folkhögskolorna mycket beröm för sitt arbete med deltagare med högfungerande autism. ”Det här är ju den skolform som lyckas bäst”, säger generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten, spsm.

Tvingas sluta: Personalen på Västerberg tröttnade på att deltagare med utländsk bakgrund tvingades sluta av ekonomiska skäl och skrev till regeringen. Sid 10 Bernt Gustavsson: Mätbara indikatorer och EU:s kvalifikationskrav går rakt emot de syften som är folkhögskolans. Krönika. Sid 34

Trygg miljö minskade avhoppen i allmän kurs

På Fornby frågade man sig om det fanns något gemensamt för de. som hoppade av allmän kurs? Det flesta hade en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Lösningen blev en särskild kurs. Sid 14

Ska få människor in i samhället

Senaste årens flyktingvåg har skapat ett behov av personer som kan hjälpa människor med svåra trauman in i samhället.

Integrationspedagoger kan vara vara en del av lösningen. Sid 20

Sara Beischer debuterade med en roman om vårdarbete på ett äldreboende men värjer sig mot att kallas arbetarförfattare. Nu ger hon ut en roman om författarbranschen. Sid 30

olkhögskolan

Lärarförbundets tidskrift för folkhögskollärare

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

20

Redaktion: Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se 070 324 97 33 Jonna Olsson Grafisk design jonna.o@gmail.com

Omslag: Ann Rehnberg

Annonser, bilagor & webb: ConMedia Konsult AB info@conmedia.se www.conmedia.se Sista 08–601 25 20 manusdag Bokningsstopp för för nr 5/2018: Folkhögskolan nr 5 2018: 24 september 24 september Utgivning: 17 oktober Prenumeration: PressData AB 08-799 63 98 larartidningar@presssdata.se upplaga: � ��� TS-distribution (2015)

Illustration: iIstock

f

Hyllades för sin roman om vårdarbete

– Folkhögskolan är en väldigt bra miljö för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Det säger Martin Hugo, universitetslektor i pedagogik, som i ett pågående forskningsprojekt djupintervjuat folkhögskollärare och 21 studerande på folkhögskola med högfungerande autism, tidigare kallat asperger.

– De lärandemiljöer som folkhögskolan lyckas skapa är ovanligt bra för just den här målgruppen. Grunden för lärande är att man känner trygghet. Alla vi har intervjuat säger att "här blir ingen kränkt."

Martin Hugo presenterade sin forskning på Folkbildningsrådets seminarium under politikerveckan i Almedalen. Idag har var tredje deltagare i allmän kurs, sammantaget 4280 deltagare, en funktionsnedsättning.

I särskild kurs är det 13 procent, totalt 2422 deltagare. Mest är det neuropsykiatriska funktionsnedsättningar men även fysiska.

Folkhögskolorna har möjlighet att söka ett särskilt förstärkningsbidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, spsm.

Större delen går just till studerande med neuropsykiatrisk funk­tionsnedsättning. folkhögskolan

Martin Hugo berättade att alla han intervjuat har haft en besvärlig och ofta hemsk skolgång innan de kom till folkhögskolan. Hälften har varit utsatta för kränk» De känner ningar och mobbning och skolorna har brussig sedda och tit i att anpassa undervisningen till dem. förstådda« Viktigast för denna grupp är en tydlig struktur och förutsägbarhet. Han jämför folkhögskolan med eleverna på introduktionsprogrammet i gymnasiet, där många av dem inte har en aning om vad som står i deras utbildningsplaner.

– Men när man frågar dem på folkhögskolan så vet de vilka kurser de ska gå, i vilken takt de går och i vilken ordning, i mycket högre utsträckning än på introduktionsprogrammen. Alla säger att "utbildningen är anpassad för mig och jag känner mig verkligen – Det finns delaktig", säger Martin Hugo. verkligen anledning Resultaten av forskningen hitatt lära av folkhögtills visar att deltagarna trivs och skolan och vad det känner sig trygga på folkhögskoär man gör som lan. De känner sig sedda, bekräfövriga skolväsendet tade och förstådda. De upplever kan lära sig av, säger att undervisningen är anpassade Fredrik Malmberg, till dem och upplever att de kan generaldirektör för lyckas i sina studier.

Specialpedagogiska – Det är genomgående för alla skolmyndigheten

vi intervjuat. Många säger att tidigare har ingen förstått mig men här på folkhögskolan förstår de mig.

Ett annat framträdande re­sultat av intervjuerna är att många talar om att ”jag har utvecklats som person.”

– När man frågar vad som är det viktigast under den här tiden på folkhögskola talar de flesta om vikten av personlig utveckling, säger Martin Hugo.

Många av de intervjuade bor också själva för första gången.

– Boendet är lika viktigt att träna på för den här gruppen som själva utbildningen.

En åhörare som var mycket entusiastisk efter Martin Hugos föredragning var Fredrik Malmberg, generaldirektör för Special­ pedagogiska Skolmyndigheten: – Det finns verkligen anledning att lära av folkhögskolan och fundera över vad det är man gör som övriga skolväsendet faktiskt kan lära sig en hel del av.

Det här är ju den skolform som politiker och myndigheter har ägnat minst intresse för. Och den går det bäst för!

Staffan Myrbäck Fotnot: Se även artikel på sid 14.

4 2018 5

10 frågor

» Är vi på väg mot 1 målstyrd kursplan i folkhögskolan?«

Du har skrivit en kritisk uppsats om seqf och folk­ högskolan. Vad är seqf?

– seqf är den svenska til�lämpningen av ett ramverk för ett kvalifikationssystem på europeisk nivå, eqf (European Qualification Frame). Syftet är att kunna jämföra utbildningar i olika länder för att personer ska kunna flytta och ta jobb på olika ställen, visa upp ett intyg på vad de kan, både för arbetsgivare och för andra skolor.

Sedan 2017 ska allmän kurs kunna jämföras med andra utbildningar inom eu i ett nytt kvalifikationssystem, seqf. Det ska underlätta för studerande att röra sig mellan arbete och studier i olika länder.

Henrik Falck, studierektor på Hjo folkhögskola, frågar sig om detta är ett steg mot införande av målstyrda kursplaner i folkhögskolan. text : staffan myrbäck

2

Du är kritisk till att folk­ högskolorna nu måste anpassa sig till seqf, var­ för det?

– När jag gick rektors­ut­bild­ ningen valde jag att skriva min uppsats om seqf. Det är en potentiellt stor förändring, men det talas lite om det. Jag efterlyser en kritisk diskussion om en så här djupgående för­ändring. Tar vi ett steg mot en målstyrd kursplan?

Hur bevaras folkhögskolans fri­­ het och frivillighet och vår egen pedagogik inom seqf? Något tillspetsat kan man fråga sig om vi får ett nytt syfte för folkhögskolan: att främja eu:s fria rörlighet på arbetsmarknaden. Det är ju vad seqf handlar om.

3

– Det nya kvalifikationssystemet SeQF handlar om att främja fri rörlighet på arbetsmarknaden. Man kan fråga sig om det är folkhögskolans nya syfte, säger Henrik Falck, studie­rektor på Hjo folkhögskola. När han gick rektorsutbildningen skrev han en uppsats om EUs nya kvalifikations­system.

Hur påverkar det folk­ högskolan?

–Det bärande be­greppet inom seqf är läranderesultat eller ”Learning outcome”. Det ska under­lätta jämförelsen och översättningen av utbildning och kunskap mellan olika län­der och syfta till att främja fri rörlighet på en marknad.Nu åläggs folkhögskolorna av Folkbildningsrådet att upprätta skriftliga läranderesultat för sina allmänna kurser, vilket förutsätter att det är exklusivt uttalat objek­tiva, handfasta förmågor och kunskaper. Folk­ bildningsrådet ska sedan varje år kunna pröva skolornas arbete

6 f o l k h ö g s k o l a n

4 2018

med seqf och i förekommande fall begära rätt­ning.

4

Hur menar du att seqf:s kunskapssyn skiljer sig från folkbildningens?

– Den innefattar inget av bildningstankens fria kunskaps­lust och vidgade per­spektiv. Den ser bara till det färdiga resultatet, men vi arbetar med hela deltagaren, alltifrån dennes tidigare erfarenheter och hela vägen tills vi skiljs. Den ska främja anställningsbarhet och tillväxt snarare än demokratiskt sinnelag, maktkritik, kreativa ideal eller ren och skär kunskapshunger.

5

Du menar att detta inte får plats i synsättet bakom seqf?

– Nej, jag tycker att det stramar åt. Det är mycket möjligt att vi kan fortsätta med vår folkhögskolepedagogik och bildningssyn men seqf utgår inte från det.

Vi måste tänka i termer av nedskrivbar, jämförande och standardiserad kunskapssyn. Frågan är om det här är folkhögskolans uppgift?

6

Men är det inte bra att man kan jämföra vissa typer av kunskaper mel­ lan olika länder i Europa?

– Vi har ju redan ett väl in­arbetat underlag för jämförelser: behörigheter som ger möjlighet att söka till högskola. Vad det här ytterligare ska gå ut på är väldigt oklart när man fördjupar sig i eu-kommissionens skrifter. Jag kan inte se att det är något annat än ett sätt att försöka placera in folkhögskolan i ett ekonomistiskt sammanhang.

7

Svensk folkhögskolan har ju i alla tider balanserat mellan nytta och bildning.

– Det är en viktig balansgång men med seqf tycker jag att vågfolkhögskolan

skålen tippar över. Sam­hällets krav på rörlig arbets­kraft väger tyngre. Det placerar folkbildningen mitt i en ekonomistisk diskurs, där utbildning ska standardiseras och jämföras för att öka mobiliteten på den europeiska arbetsmarknaden.

8

Menar du att det begrän­ sar folkhögskolans frihet?

– Man kan ställa frågan om det är ett steg mot kursplaner. Jag vet inte om det är så men det väcker många frågor hos alla jag pratat med. Det här gör ju en uppmärksam på om det i framtiden kommer en reform som begränsar vår frihet. Skälet till att jag skrev en uppsats var att det inte talas så mycket om det inom folkbildningen. Många skolor jag har pratat med har sent börjat förstå att det här måste göras men det har inte föregåtts av någon kritisk diskussion.

9

Inte från huvudmännen heller?

– Inte vad jag känner till. Det enda stället där det här togs upp till diskussion var i eu-kommissionens skriftserier.

10

Nu har ju alla skolor fått i uppdrag att upprätta skriftliga läranderesultat för sina allmänna kurser, så vad är ditt råd?

– Vi bör göra en dygd av nödvändigheten: ta tillfället i akt och diskutera innehållet i undervisningen. Ett lärande­resultat på vår skola skulle kunna vara att deltagare ska vara i stånd att utöva motstånd, känna kunskapslust, agera fritt och frivilligt och ge sig hän åt bildningsresor.

Kvarnby tar över Albins skrivarlinje

• Albins folkhögskola avvecklar sin skriv arlinje från och med i höst. Men i sista minuten räddas den av Kvarnby folkhögskola, som start ar "Skrivarskolan i Malmö". Beslutet innebär att man rekryterar de skrivlärare som arbetat på Albins folkhögskola. ”Vi tar i princip över den verksamhet som Albins inte längre vill ha”, skriver Kvarnbys rektor Henning Süssner Rubin till Folkhögskolan. Han skriver också att nästan hela årskurs 1 från Albins nedlagda skrivarlinj e nu har sökt plats på Kvarnbys skrivarskola.

Startar normkritisk folkhögskola • I höst startar Marieborgs folkhögskola Sveriges första normkritiska folkhögskola i orten Trehörna, kallad Trehörna HBTQ folkhögskola. I höst startar man en ettårig kurs för HBTQ-personer och feminister. Normkritis kt perspektiv är ledorden som ska genomsyr a hela utbildningen. Även i de allmänna ämnena, så som matte, samhällskunskap och svenska kommer man att problematisera de nuva rande normerna i det svenska skolsystemet.

Demokrati på tillbakagång

• En tredjedel av jordens befolkning lever i länder där demokratin är på tillbakagång enligt en internationell forskargrupp. Mer än en fjärdedel av jordens befolkning lever nu i länd er där det blir allt svårare för samhällets fattig are grupper att få politiskt inflytande. Rapporten är baserad på världens största databas om demokrati och bygger på över 3000 expe rters bedömningar av 202 länder. Länder som pekas ut där demokratin är på tillbakagång är blan d annat Indien, Turkiet, Brasilien och USA .Å ena sidan fortsätter valsystem vara starka och förbättras på flera håll men samtidigt försv agas demokratin när det gäller yttrandefrihet och rättssäkerhet. En oroande utveckling säg er statsvetaren Staffan Lindberg, Göteborg s universitet, som har varit med och gjort stud ien.

– Det är mycket oroande när det sker i stora länder som är så betydelsefulla internatio nellt och regionalt. De kan påverka många andr a länder omkring sig, så att de inte försöker bli mer demokratiska, säger han till Sveriges Radio.

4 2018 7

månadens linje: Framtidens Youtubers på Kalix Folkhögskola

» Den unga generationen tittar inte på tv« När Kalix folkhögskola för ett år sedan startade en utbildning för så kallade youtubers över­ raskades de av två saker: det stora massmediala intresset och antalet sökande. Över hundra personer ville gå utbildningen.

– Det var så nytt. Vi var först i Sverige med en sådan här utbildning, säger Pia Nyberg, kursansvarig för kursen ”Fram­tidens youtubers”.

Utbildningen är en distans­ utbildning på helfart under 15 veckor där deltagarna bland annat lär sig redigera film, upphovsrätt, intervjuteknik och skriva manus.

– Vi analyserar och har etik som ett viktigt inslag, man måste veta var gränserna går.

Youtube är stort bland ung­ domar. Den senaste under­sök­ ningen om ungdomars medie­vanor, Unga och medier 2017, visar att mellan 60 och 85 pro­cent av ungdomar i åldrarna 9–18 år följer och ser på youtube-program.

– Den unga generationen tittar inte på tv. De tittar på you­ tube, säger Pia Nyberg.

Men det betyder inte att det bara är ungdomar som söker utbildningen. En av fördomarna som kom på skam var att det var mest unga tjejer som äg­n­ade sig åt smink­tips som skulle söka.

– Vi har nog ingen sminktjej.

Vi har heller inga ”gamers” (som filmar när de spelar på nätet). Vår äldsta deltagare är 67 år, några är kring 50, några kring 30 och några är 20 år. Så det är en stor spridning. Ämnena har också stor spridning.

– Hon som är 67 år gör fantastiska bakverk och vill presentera dem på sin kanal. Någon håller­på med skägg och vänder sig till andra som är in­tresserade av skägg. En annan föreläser om personlig utveckling och en har ett café i Skåne och vill använda sig av youtube i sin marknadsföring.

18 000 De senaste åren satsar allt fler folkhögskolor på att utbilda lärarassistenter. Liberalerna vill satsa 3,1 miljarder kronor per år för att anställa 18 000 lärarassistenter i grundskolan och gymnasiet.

Assistenterna ska avlasta lärarna och utföra arbete i skolan som inte rör lektionstiden. Även Socialdemokraterna vill satsa en miljard till 5 000 lärarassistenter.

8

– Från början trodde vi att det skulle bli mest ungdomar som sökte.

Men vår äldsta deltagare var 67 år., säger Pia Nyberg, kursansvarig för youtube-utbildningen på Kalix.

Regeringen tillför 4,4 miljoner kr till folkbildningen i en särskild satsning för att stärka demokratin meddelar Folkbildningsminister Anna Ekström. Folkhögskolor kan söka projektbidrag till demokratifrämjande insatser.

Insatserna ska genomföras under hösten och pengarna fördelas av Folkbildningsrådet.

4,4

miljoner

Men där finns också de med en politisk agenda.

– Vi har Miralux, en tjej från Piteå som jobbar mycket med mänskliga rättigheter, bland annat Korea. Flera är veganer och är engagerade i djurrättsfrågor. Just veganism är något som verkar vara en trend på youtube.

En vanlig reaktion bland deltagarna är att de tycker utbildningen är för kort. Nu har man skapat ytterligare en distanskurs på 15 veckor: Morgondagens Influencers, som är inriktad på både textframställning, skriva bloggar, intervjuteknik, nätetik, källkritik och hur man använder sociala medier.

– En del vill inte alls hålla på med youtube och andra vill inte alls hålla på med blogg. Så nu har vi renodlat kurserna. Man kan gå båda eller bara en. De kompletterar varandra säger Pia Nyberg.

Staffan Myrbäck

176

Det finns 176 folkhögskolefilialer i Sverige visar en sammanställning av 91 av landets 154 folkhögskolor. Framför allt är det folkhögskolor på landsbygden som öppnat filial i en stad eller tätort. Det vanligaste skälet är att komma närmare sin målgrupp, skriver Folkbildningsrådet.

avlyssnat … i pressen

… i riksdagen

» Märkligt att det inte finns några konkreta åtgärder alls«

Hundra år sedan demokratin infördes i Sverige kunde man tro att detta skulle anses vara något att fira. Tvärtom är det märkligt tyst.

Det beror delvis på att kunskapen om hur demokratins historia är osedvanligt låg i Sverige. I många andra demokratier, som Norge, anses kunskap kring demokratins historia vara viktig i skolan. Men här har det ansetts för kontroversiellt. Moderaterna tycks systematiskt mörka vilken sida de stod på under den långa och hårda striden om demokrati och parlamentarism.

De två partier som tillsammans införde rösträtten borde ha ett extra ansvar att påminna om den – men bådas partiledningar är direkt ointresserade."

Linnea Lindblad, Ledare. Hela Hälsningland 21 juli Men det är i grunden inte så dumt med en sådan lite träig kulturpolitik som lägger sin kraft på det byråkratiska ramverket kring kulturen, och inte på dess innehåll. Alternativet är nämligen sämre. Kultur som styrs av politik blir inte sällan undermålig. Med propagandan flyger all själ ut. Kulturen mister sitt egenvärde när dess syfte blir att sprida en ideologi eller bidra till att det förment goda uppnås.

Alldeles oavsett var man befinner sig på den politiska skalan får sådan kultur ett mästrande drag som är outhärdligt trist… Synen på kultur som ett ideologiskt verktyg går att hitta också hos andra partier. Om den senaste mandatperioden haft en miljöpartistisk emfas på ­normkritik och mångkultur, så skulle till exempel en sverigedemokratisk kulturminister antagligen lägga betoningen på nation och svenskhet."

Anders Q Björkman, Kulturchef Svenska Dagbladet 24 Juni folkhögskolan

Maria Stockhaus frågade vad regeringen gör åt de stora bristerna i SFI-verksamheten men tycker att svaret saknade konkreta åtgärder.

Maria Stockhaus (m): Skol­ inspektionen har nyligen grans­ kat ett urval sfi-verksamheter.

Granskningen visar på väldigt stora brister. Man har inte tillräckligt hög grad av individanpassning. Undervisningen är inte tillräckligt utmanande för dem som skulle kunna gå fram snabbare. Man får också kritik för att sfi-undervisningen inte i tillräckligt stor utsträckning är kopplad till arbetsmarknad och vidare studier.

Anna Ekström (s): sfi (är) en verksamhet som har expanderat väldigt mycket under senare år.

Vi kan jämföra med år 2000. Då gick 40 000 personer på sfi. År 2016 var det 150 000 personer som fanns inom sfi… Jag vet att det pågår ett heroiskt arbete ute i våra kommuner. Det är också i kommunerna som ansvaret ligger för att sfi har den kvalitet och kvantitet som behövs. Jag avser

att säkerställa att det arbetet kan fortsätta.

Maria Stockhaus (m): Jag hör ingenting i statsrådets svar som tyder på att regeringen tänker vidta några konkreta åtgärder för att höja kvaliteten i sfi. Med tanke på utmaningarna och den stora mängden studenter som behöver ta sig igenom sfi tycker jag att det är märkligt att det inte finns några konkreta åtgärder alls.

Anna Ekström (s): I den budget som regeringen har lagt fram finns en mängd åtgärder som handlar om att säkerställa hög kvalitet och god genomströmning i sfi. Framför allt handlar det förstås om de stora resurstillskott som regeringen gör till kommunerna... Dessa resurstillskott hotas om man väljer att prioritera skattesänkningar i stället.

Frågestund i riksdagen 24 maj

Antigone­ priset är Ljungskile folk­högskolas pris för visat civilkurage och delas i år ut för elfte gången.

I sin motivering skriver juryn att Lena Matthijs "­agerande visar på stort civilkurage, genom att hon i egenskap av hög polischef tagit så tydlig ställning i en kontroversiell fråga” Polisområdeschefen för Älvsborg, Lena Matthijs, har fått Ljungskile folkhögskolas civilkuragepris för ett inlägg på Facebook där hon uttryckte att hon skämdes över att tillhöra det statliga etablissemang som beslutat att utvisa en 17-årig asylsökande etiopisk flicka som varit i Sverige i fyra år. Inlägget delades över 9000 gånger. Lena Matthijs var också flickans gode man.

4 2018 9

Nyheter

Västerbergs folkhögskola vädjar till Anna Ekström:

–Våra deltagare har inte råd att studera!

Personalgruppen på Västerbergs folkhögskola i Storvik utanför Gävle är trötta på att se ambitiösa deltagare med utländsk bakgrund tvingas sluta för att de inte har råd att fortsätta studera. Nu har de skrivit till riksdagen och Anna Ekström, ansvarig folkhögskoleminister. text:ingela hofsten foto: björn ullhagen

10

– Regerin­gen måste se över regelverket för vilka som kan få aktivitetsstöd från Försäkringskassan, så att också ungdomar med annat modersmål än svenska och liten skolunderbyggnad kan få det, säger studievägledaren Lena Rosengren och läraren Karin Sundqvist.

Nio år. Så lång tid går man i grund­skolan. Eller vänta nu! Det gäller inte alla. Unga människor som kommit hit från andra länder, och som har ingen eller kort skolgång, har max två och ett halvt år på sig att läsa in hela grundskolan.

Såvida de inte har stora besparin­ gar, rika släktingar eller andra sponsorer. Längre än så går det nämligen inte att få studiemedel för grundskolenivån. Om de klarar grundskola kan de få studiemedel i ytterligare tre år, för att läsa in gymnasiet. Sedan är det stopp igen, oavsett om de uppnått gymnasiekompetens eller inte.

Under de senaste åren har de allmänna linjerna på många av landets folkhögskolor börjat ta emot deltagare med utländsk bakgrund som behöver läsa in grundskola och/eller gymnasium.

Framför allt handlar det om personer som kommit till Sverige som 16–17–åringar och har liten eller ingen skolgång i bagaget. De är för gamla för grundskolan men saknar tillräckliga kun­skaper för gymnasiet. Många av dem har istället gått ett introduktionsprogram på gymnasiet. Efter en tid har de antingen fått rådet att byta till eller själva sökt till folkhögskola.

Där börjar många av dem med att läsa in grundskolan. Även om de gått i skola i sina forna hemländer är det många nya kunskaper som ska tas in. Till exempel har få studerat so och no tidigare.

– Och då har de inte ens den terminologin på sitt modersmål.

Karin Sundqvist ser lätt uppgiven ut, där hon sitter i ett arbetsrum i Västerbergs folkhögskola.

Hon har undervisat här i nästan 25 år och är van att anpassa undervisningen utifrån olika förutsättningar. Men de senaste åren har hon börjat tycka att det är förutsättningarna som behöver anpassas till undervisningen.

Karin Sundqvist och hennes kolleger i folkhögskolans folkhögskolan

allmän­na kurs har i flera år sett hur deltagare med utländsk bakgrund som vill läsa in grund­skola och gymnasium tvingas sluta i förtid på grund av csn:s regelverk. De vet också att samma problem finns på många andra folkhögskolor i landet.

För från höstterminen det år ungdomarna fyller 20 år är de inte längre berättigade till vanlig studiehjälp från csn. Då måste de övergå till att ansöka om studiemedel. Förutom att större delen av dessa är lån som ska betalas tillbaka finns det gränser för hur länge sådana får nyttjas. Du kan få studielån för grundskolestudier i 40–80 veckor, med eventuell förlängning på 20 veckor. Max två och ett halvt år.

– Det är få av dessa deltagare som fixar att plugga in hela svenska grundskolan på så kort tid, säger Karin Sundqvist.

Samma sak gäller gymnasie­ studierna, där går det att få studiestöd i 120 veckor, tre år.

Ungdomar som misslyckats med grundskolan eller gymnasiet till följd av något funktionshinder och som gör ett nytt försök på folkhögskola har möjlighet att få aktivitetsstöd från Försäkringskassan för så kallad förlängd skolgång.

– Men dit räknas ju inte de här eleverna, säger Karin Sundqvist.

I vintras bestämde sig hon och de andra lärarna i allmän kurs på Västerbergs folkhögskola för att försöka göra något åt situationen.

De skrev till Regeringskansliet, en rad riksdagsledamöter och några regionpolitiker. Det innehöll information om läget, samt två tydliga önskemål: Regeringen måste se över regelverket för vilka som kan få aktivitetsstöd från För­säk­ ringskassan, så att också ungdomar med annat modersmål än svenska och liten eller ingen skolunderbyggnad kan få det.

Personer som studerar på grund­

Det är få som lyckas läsa in hela grundskolan på två och ett halvt år menar allmänlärarna på Västerbergs folkhögskola.

På bilden engelskläraren Daniel Johansson tillsammans med deltagare.

skolenivå ska inte vara återbetalningsskyldiga.

Efter ett första, och som de tyckte, svepande svar från departementssekreteraren Amelie Andersson-Schöner på Regeringskansliets enhet för ungdomspolitik och folkbildning, skrev de ytterligare ett brev och fick ett ganska likartat svar.

– Vi upplevde att de inte riktigt fattade vad vi menade, säger Lena Rosengren.

Hon är studie- och yrkesväg­ ledare på skolan och har mött många förtvivlade deltagare som undrar hur de ska bära sig åt för att kunna fortsätta studera utan studiemedel.

– En handfull av förra läsårets deltagare var tvungna att sluta i juni trots att de inte fått godkänt i ett enda ämne. De fick gå till Arbetsförmedlingen istället.

Det är jättesorgligt, säger Lena Rosengren.

I sina svar på breven framhåller Amelie Andersson-Schöner att riksdagen har satt en gräns för det antal veckor som studiemedel kan beviljas, i syfte att ”uppmuntra studerande till effektiva studier”, att lån ska återbetalas i sin helhet och att det inte pågår något arbete inom Regeringskansliet för att förändra dessa bestämmel­ser. Hon nämner också det studie­startsstöd som man kan få för att läsa in en gymnasieutbildning och öka

4 2018 11

Nyheter

krönika

chanserna att få jobb.

– Det är en jättefin förmån, med 50 extra csn-veckor utan återbetalningsskyldighet. Men för att få det måste man vara minst 25 år gammal och ha varit arbetslös i minst sex månader. De flesta av våra deltagare är i 20-årsåldern, säger Lena Rosengren.

I grupprummet Fäbodsjön sitter nio deltagare i grupper om tre bakom varsin datorskärm och söker på engelskspråkiga medier. Deras engelsklärare Daniel Johansson går runt och ger instruktioner. Tanken är att de ska välja varsin sajt och undersöka nyhetsvärderingen.

Hawa Abdirahman, 21, och Orhan Suliman, 24, diskuterar vilken sida de ska välja. Båda har gått två år på Västerberg och så här i slutet av vårterminen hoppas de att de ska klara grundskolan så de kan fortsätta med gymnasiestudier. Men det är svårt. Deras svenska är än så länge bristfällig.

Utöver det är det mycket kunskap att ta in, särskilt när man som Hawa Abdirahman bara har gått fyra år i skola i Somalia. På rasten ansluter hennes kompis Samira Dahir Abdi, 22, som också bodde i Somalia förut. Hon har gått här i två och ett halvt år, varav de

Ministern svarar:

senaste sex månaderna utan studiemedel. Istället har hon fått ekonomiskt bistånd (socialbidrag) från Sand­vikens kommun.

– Men efter augusti får jag inget mer, så jag hoppas jag klarar grundskolan så jag kan fortsätta.

Orhan Suliman, som komm­er

Samira Dahir Abdi har gått på Västerberg i två och ett halvt år, varav de senaste sex månaderna utan studiemedel.

Istället har hon fått ekonomiskt bistånd från Sandvikens kommun.

från Syrien, berättar att hans studie­­­medel är en viktig del i försörjningen av hans familj och oroar sig för hur det ska gå om han inte får godkänt i grund­skolekursen.

För även om han går till Arbetsförmedlingen så: – Alla säger att man måste ha grundskola för att få jobb. Det går ju inte ens att få sommarjobb, säger han och berättar att han sökt flera stycken.

De andra har samma erfaren­ het. För att kunna studera vidare behöver de ju dessutom klara gymnasiet. För drömmarna finns där.

När de får frågan tänds små ljus i deras ögon. Hawa Abdirahman vill bli sjuksköterska, Orhan Suliman tandsköterska och Samira Dahir Abdi säger genast läkare.

För än har de inte förlorat hoppet.

– Vi försöker jobba hårt, som Orhan Suliman uttrycker det.

–Det här är en fråga vi följer

– Det är en komplicerad­ situation. De senaste åren har det kommit många unga till Sverige som både behöver lära sig språket men också skaffa sig en utbildning. Många har dock kommit medan de varit i åldern för att påbörja grundskolan eller gymnasieskolan, då oftast på introduktionsprogram och språkintroduktion. Det är en viktig anledning till att vi satsar 300 miljoner kronor per år för högre kvalitet på introduktions12

»Jag hoppas klara grundskolan så jag kan fortsätta«

Så motverkar EU-krav särarten F olkhögskolans syfte är att åstadkomma utbildning och bildning. Det benämns sedan lång tid som två ben, det ena drar människor till utbildningsformen, det andra sker under tiden med god pedagogik. Länge var de övergripande orden ”allmän medborgerlig bildning”, som nu har preciserats med de syften staten har för att ge resurser till verksamheten – demokrati, påverkan, bildning och kultur. Så långt inga problem, varje rektor kan statens syften utantill och många lärare har dem i bakhuvudet i sitt arbete. De är så brett formulerade att de kan tolkas på olika sätt på olika skolor. Problemen börjar när staten ska skaffa sig garantier för att verksamheten lever upp till dessa syften med hjälp av det som är mätbara indikatorer, samtidigt som folkhögskolans allmänna kurs inplaceras i Sveriges referensram för kvalifikationer,seqf.

Från 1991 och framåt ställs utvärderingskrav på olika nivåer i en aldrig sinande ström, nya utvärderingsformer, nya mätverktyg, som en tänkt garanti för att statsbidragen används i enlighet med statens syften. Grundproblemet är att det innersta eller yttersta syftet inte går att mäta. Forskning visar att det missbrukade ordet ”kvalitet”, vilket tolkas som det kvantitativt mätbara, marginaliserar centrala begrepp för all utbildning, som pedagogik, metod, kunskap, bildning. Försök att göra det kvalitativa mätbart demolerar de egenskaper som kan återfinnas i all kvalitativ forskning, vilket är något annat än kvalitet som policyord, vida spritt i det mediala. Det icke mätbara som gör anspråk på att mätas blir till ”pseudokvantiteter”. Det väsentliga en människa upplever och lär sig under en folkhögskolekurs går mycket väl att berätta om, men det

»Kan man utvärderna något som man inte vet något om«

Anna Ekström har svarat skriftligt hur hon ser på de problem som lärarna på Västerbergs folkhögskola tar upp i reportaget.

programmen och vi har också lagt en proposition till riksdagen som röstades igenom i våras som stärk­er introduktionsprogrammen bland annat genom att införa en garanterad undervisningstid om 23 timmar per vecka, en undervisningstid som i vissa fall varit så låg som tio timmar, säger Anna Ekström.

– Är du under 20 år har du studiehjälp, något vi höjt med 200 kronor per månad i år och är du över 20 år har regeringen höjt

bidragsdelen i studiemedlet med ca 300 kronor per studiemånad och för den som saknar slutförd grund- eller gymnasieutbildning är det möjligt att få det högre bidraget för att minska ekonomiska hinder för studier. För de som är äldre finns studiestartsstödet för att få personer med kort tidigare utbildning och som står långt från arbetsmarknaden att påbörja studier.

Om det inte finns planer på att förändra reglerna, hur

tycker du att unga nyanlända ska göra i denna situation?

– Varje situation är unik, det beror på när personen kom till Sverige, om personen har haft möjlighet att gå i grund- eller gymnasieskolan och i sådana fall hur länge och självklart hur mycket tid som beräknas för att kunna slutföra sin utbildning.

Det här är en fråga som vi följer, säger Anna Ekström.

folkhögskolan

4 2018

går inte att mäta utan att reducera bort det väsentliga.

Regeringen har nu på nytt givit Statskontoret i uppdrag att formulera ett antal ”indikatorer” som relaterar verksamheten till statens syften. Ett för litet antal indikatorer sägs i rapporten riskera att styra verksamheten för mycket, så därför ska det vara många. Det blev 30. Man mäter det mätbara, vilket innebär att behandlingen av folkhögskolans ena ben, bildning, anses alltför vagt och reduceras till ”de inre processer som kurser och studiecirklar leder till”. Statskontorets utsända har frågat några folkhögskollärare vad bildning är och som enda svar fått Ellen Keys berömda devis att det är vad som finns kvar när vi glömt vad vi lärt. Kan man utvärdera något som man inte vet något om? Kanske en kurs om bildning?

Det mest intressanta i samtida utveckling är att ord som folkbildning och bildning används som honnörsord, alltmedan flertalet politiska förslag som läggs både av regering och i eu: organ motverkar eller till och med omöjliggör sådana verksamheter. Den frihet som ligger i folkhögskolan hotar inte bara att reduceras bort till det mätbara, utan också att bli till verktyg för ”effektiv utbildning” med kvalifikationskrav för arbetsmarknaden. Det som pågår nu är inplaceringar i en svensk referensram för kvalifikationer som bygger på en europeisk referensram, eqf. Det mått som här används är ”läranderesultat”, ”learning outcomes”. Allmän kurs placeras här på en 8-gradig skala och tilldelas siffran 2 för grundskolenivå och 4 för gymnasienivå. Syftet är här att öka jämförbarheten med andra länder och andra utbildningsformer i form av ”läranderesultat”. Detta gör folkhögskolan mer formell och utmanar särarten.

Låt oss för en stund ställa läranderesultat mot bildningstanken. Läranderesultatet börjar i kursplanen eller i skolans målformulering, men det beaktar inte läroprocessen och slutar i ett skriftligt resultat. Bildningstanken börjar i intressen och erfarenheter som den lärande har och verkar i förmedlingen mellan egen erfarenhet och vidgad horisont. Den slutar i en förändring av den lärande själv.

Dessa två propåer sammantagna – mätbara indikatorer och eu:s kvalifikationskrav – utgör förslag som går rakt emot och motverkar de syften och den mening som är folkhögskolans. Det är enbart folkhögskolans egen kraft och förmåga att åstadkomma en förändring åt motsatt håll som kan ändra den riktning som dessa två förslag innebär. Mätbara indikatorer och eu:s kvalifikationskrav motverkar de syften och den mening som är folkhögskolans. Låt alltså i stället de ord som nu är enbart honnörsord bli djupt verkande i verksamheterna. Det sker, men det måste formuleras och uttryckas genom att beskrivas och berättas om.

Bernt Gustavsson

Bernt Gustavsson är professor i pedagogik, idéhistoriker, författare och folkhögskollärare

folkhögskolan

4 2018

13

trygghet ger färre avhopp

– Egentligen är det klassiska folkhögskolegrejer.

Vi vill skapa trygghet och gemenskap, deltagarna får jobba i sin takt och de får kompisar. säger Lena Fredin, ansvarig för kursen Insikt

Varför hoppade vissa deltagare av Allmän kurs? frågade sig lärarna på Fornby Folkhögskola i Borlänge. Svaret var att de hade en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Med kursen Insikt fick fler hjälp till fullständiga gymnasiebetyg. text: karin janson foto: jezzica sunmo, lena fredin 14 f o l k h ö g s k o l a n

4 2018

15

L

» Här är man mer med vuxna människor och får jobba i sin egen takt«

J – Det är mycket bättre här än på gymnasiet. Här får man gå ut om man behöver och lärarna är mer positiva och stöttande, säger Jenny Tiainen.

• 33 procent av deltagarna i allmän kurs på landets folkhögskolor har en funktionsnedsättning, de flesta neuropsykiatrisk, totalt 4 280 deltagare. I särskild kurs är det 13 procent, totalt 2 422 deltagare.

• Kursen Insikt på Fornby folkhögskola vänder sig särskilt till deltagare med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och är en behörighetsgivande kurs på grundskole- och gymnasienivå för personer som behöver studera i sin egen takt.

• Studietakten är 100 procent och längden är 1–3 år.

• Kursen har 14 platser.

enny Tiainen drömmer om att jobba med människor. Kanske inom vården som undersköterska. Vi sitter i den stora matsalen på Fornby Folkhögskola. Det är en vecka innan terminsslut och dörrarna står öppna för att släppa in frisk luft i sommarvärmen som slagit till. Deltagarna i kursen Insikt har precis tittat på film i källaren, Emir Kusturicas Svart katt, vit katt.

– Den var bra. Väldigt humoristisk, säger Jenny Tiainen.

Det är hennes andra år på kursen och hon planerar att gå ett tredje.

– Det är mycket bättre här än på gymnasiet.

Jag fick gå i en mindre grupp i gymnasiet, men det fungerade ändå inte. Det var för mycket betyg och press och vi måste sitta stilla i klassrummet hela tiden. Här får man gå ut om man behöver och lärarna är mer positiva och stöttande, säger hon.

Jonathan Hedberg, som började kursen två år tidigare än Jenny, kan vittna om hennes utveckling.

– Du var ju väldigt blyg när du kom hit och vågade inte säga hej. Men nu pratar du ju inför klassen.

Jenny nickar.

– Mm, jag har utvecklats jättemycket, sammanfattar hon.

Jonathan valde att gå kursen direkt efter högstadiet. Han berättar att det inte fungerade så bra för honom på högstadiet, precis som Jenny blev han stressad av betygen och hamnade efter. Vad är det som har gjort att det fungerar bättre på Fornby?

– Det är en lugnare miljö och man är mer med vuxna människor och får jobba i sin egen takt. Vi har inga betyg heller, utan omdömen och det ger mindre press, tycker han.

En annan viktig del som både Jenny och Jonathan lyfter fram är att de har samma lärare hela tiden.

– Det känns tryggt när man vet vilka lärare man har. Det enda som skiljer är att vi har olika engelsklärare, där får man välja vilken grupp man vill vara med i, säger Jonathan som har valt att läsa engelska med eleverna på Allmän kurs.

16 f o l k h ö g s k o l a n

4 2018

ena Fredin, kursansvarig och lärare tillsam­ mans med Ulf Stackeryd som är sjukskriven när tidningen hälsar på, berättar vad som är speciellt med Insikt.

– Det började med att vi som jobbat länge såg att vi inte nådde alla som gick Allmän kurs. Det var alltid en del som hade hög frånvaro och som hoppade av. Vi började titta på vilka det var, om de hade något gemensamt. Och det vi fann var att avhopparna ofta hade en eller flera diagnoser, långa avhopp från grundskolan och en skolbakgrund med dåliga erfarenheter helt enkelt. Mobbning var ganska vanligt och flera hade varit hemmasittare, någon hade inte varit i skolan på sju år till exempel. Om man har jobbigt med det sociala går all energi åt till det och man får mindre energi över till studier.

Både Lena Fredin och kollegan Ulf Stackeryd har lång erfarenhet av att jobba med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De tänkte att det säkert skulle vara möjligt att ta fram en anpassad kurs för den här målgruppen.

– Vi frågade avhopparna hur de skulle vilja att det var i skolan. De sa: Det viktigaste är att få träffa samma människor och att det är lugnt och tryggt.

Lena och Ulf lade fram ett förslag för skolans rektor Per Erik Kaj om att starta en ny kurs med max fjorton deltagare, ett fåtal lärare och en tydlig struktur.

– Och han svarade att ”det här låter ju bra, testa!”, berättar Lena.

N

u har kursen Insikt pågått i fyra år.

Del­tagarna har olika problematik i botten: Diagnoser inom autismspektrat, psykiat­ riska diagnoser eller en blandning av båda delarna.

– Det de har gemensamt är en nedstämdhet som kommer sig av tidigare misslyckanden. Ibland går hela första året till att tvätta bort de tidigare skolåren, säger Lena Fredin.

För många blir kursen en chans till en nystart i livet. För att motivera deltagarna innehåller den första terminen många övningar med syfte att stärka individen.

– Vi försöker lyfta det positiva, säger Lena ­Fredin och utvecklar: – I början fokuserar vi mycket på: Tänk så myck­et du kan! Alla har ju med sig jättemycket, även om det inte är rena skolkunskaper så är man kanske bra på hundar eller tv-spel. Vi pratar om det

Folkhögskoleforum Folkhögskoleforum är en heldag för personal, rektorer och styrelser på folkhögskola. Föreläsningar och seminarier varvas med nätverkande och mingel. Tema för dagen är demokrati.

Sveriges folkhögskolor och Förbundet Folkhögskollärarna arrangerar nu tillsammans för första gången Folkhögskoleforum, torsdagen den 1 november i Lärarnas hus på Stora Essingen i Stockholm.

Mer information om program och anmälan: www.sverigesfolkhogskolor.se/folkhogskoleforum

Program > Vad gör en folkhögskola till en folkhögskola? > Demokrati, propaganda & civilkurage > Folkhögskolans pedagogik för demokrati och delaktighet > Leda på folkhögskola – om arbetsmiljö för skolledare > Folkhögskolan i kulturens ekosystem > Hur porträtteras folkhögskola i medierna? > Hur skapar vi kvalitet i folkhögskolornas bildningsmiljö? > Världsmedborgare – med fotbollar och kryddhyllor > Folkhögskolan som demokratibärare under 150 år > Utställartorg > Nätverkande och mingel

» Det är bättre här än på gymnasiet, där var det för mycket press«

»Den lilla gruppen blir en möjlighet att prova nya beteenden i en trygg miljö« och lyfter ut vilka kunskaper de har fått där, genom tv-spel lär man sig ju till exempel engelska.

Som kursens namn avslöjar är det också vikt­igt att börja jobba med självinsikt och självmedvetenhet.

– Har man till exempel aspergers kan man ha väldigt svårt med det sociala. Vi försöker visa och vägleda på ett vänligt men bestämt sätt. Man kan till exempel säga: Ser du hur det blev nu, när du sa så här? Hur kan man säga i stället? säger Lena Fredin.

Hon berättar att den lilla gruppen också blir en möjlighet för deltagarna att prova nya beteenden i en trygg miljö.

– Vissa saker kan vara jättejobbiga, det kan till exempel vara att prata inför klassen. Men vi uppmanar deltagarna till att prova här hos oss, för vi förstår om det inte fungerar och då blir det inte ett så stort misslyckande.

För deltagarna är rutiner viktigt. Därför börjar

veckan med gruppvägledning.

– Vi pratar med varje person om hur veckan ska se ut och vad de behöver jobba med. Är det något extra som händer? Det händer ofta ganska mycket saker här, det kan till exempel vara en teaterföreställning någon dag, och flera i gruppen tycker att det är jobbigt när inte varje vecka ser likadan ut. Då är det viktigt att förbereda dem, säger Lena Fredin.

Då och då dyker det upp saker på genomgången som inte är kopplade till studiemålen. Någon kanske känner sig nedstämd eller har extra svårt med koncentrationen just nu.

– Vi är fortfarande en skola och här fokuserar vi på studiemålen. Men i och med att vi är få lärare och jobbar nära deltagarna är det lättare att fånga upp droppen när den faller, om någon börjar må dåligt till exempel. Och då bollar vi alltid vidare, man kanske behöver kontakta sin psykolog eller ringa vårdcentralen, säger Lena Fredin.

Flera av deltagarna har koncentrations­svårig­ heter och kan inte sitta still flera timmar i sträck.

Då är det okej att gå ut en stund.

– Om någon behöver gå ut en gång i kvarten är det okej, de behöver inte säga till. Det är bättre att de går ut i fyra minuter och kommer in igen än de ska kämpa med att sitta still hela dagen, säger Lena Fredin.

En svårighet med att de är så få lärare på kursen

– Vi pratar med varje person om hur veckan ska se ut och vad de behöver jobba med. Flera i gruppen tycker att det är jobbigt när inte varje vecka ser likadan ut. Då är det viktigt att förbereda dem, säger Lena Fredin, kursansvarig för Insikt.

18 f o l k h ö g s k o l a n

– Det känns tryggt när man vet vilka lärarare man ska ha, säger Jonathan Hedberg.

är att schemaläggningen blir knivig.

– Där har vi inte riktigt fått till det ännu. Och det blir också sårbart när någon är sjuk, det är inte bara att ta in en vikarie utan vi försöker lösa det tillsammans, säger Lena Fredin.

Hon funderar en stund kring vad det är som gör att kursen fungerar för den här målgruppen och säger sedan: – Egentligen är det ju de klassiska folkhögskolegrejerna som vi är bra på. Vi har vanlig undervisning, det är inga konstigheter. Vi vill skapa trygghet och gemenskap, deltagarna får jobba i sin takt och de får kompisar. Många inom de här funktionsvarianterna har svårt att få kompisar och det är en stor sak att hitta nya kamrater.

övriga fullföljer. För den som inte är klar med alla ämnen finns möjlighet att söka fler år.

– Alla är med och pratar inför hela gruppen nu, så var det inte från början. Vi märker också att de som gått flera år mår bättre och orkar hjälpa sina kamrater, säger Lena Fredin.

För att göra övergången till livet efter folkhögskolan enklare har kursen inlett ett samarbete med arbetsförmedlingen. Deltagarna får kontakt med arbetsförmedlingen redan innan kursen avslutas och det gör glappet till arbetslivet mindre.

– Målgruppen har ganska lätt för att hamna mellan stolarna och samarbetet med Arbetsförmedlingen blir en bro. Man kan till exempel behöva en arbetsterapeut och få hjälp med praktikplats. Vissa går direkt vidare till andra skolformer, säger Lena Fredin.

Det är inte helt ovanligt att deltagarna är motvilliga att lämna kursen och skolan när terminen är slut.

– Nog har vi många som gärna vill gå ett år till och ett till ... Om du har behov, för att du inte klarat dina studier, så överväger vi alltid det men de som är klara kan behöva den där sparken i baken. Vi har det väldigt myspysigt här och det blir lite skyddad verkstad men vi vill att deltagarna ska känna att det finns något mer efteråt, säger Lena Fredin.

Hon tillägger: – Folkhögskolan är en stor del av samhället och det är en plats där man ska känna sig välkommen.

Men verkligheten är inte folkhögskolan, ute i samhället finns andra krav som man måste hantera. Det är jätteläskigt men man kan inte gå på folkhögskola hela livet.

S

öktrycket till kursen är högt. Visar det att grundskolan misslyckats i sin uppgift att fånga upp elever som behöver särskilt stöd?

– Det gäller att man orkar ta kampen och det är inte alla som klarar det. De här eleverna är dessutom ofta lite tysta, de är inte utåtagerande utan blir de som sitter ensamma i hörnet. Då är de lätta att förbise. Men min erfarenhet är att det fungerar ibland och ibland inte.

Sammantaget har kursen varit en framgång.

En eller två deltagare har hoppat av varje år, men

4 2018

folkhögskolan

För den som inte är klar med alla ämnen under året i Insikt finns möjlighet att söka fler år.

4 2018 19

tillsammans De senaste årens flyktingvåg har skapat ett stort behov av personer som kan stötta människor med svåra trauman orsakade av krig och hjälpa dem in i det svenska samhället. På Dalslands folkhög­ skola i Färgelanda utbildas integrationspedagoger för det syftet. text & foto: anna rehnberg

K –Embrace Life.

Rawan Yasin, Åsa Fredriksson och Ammar Alkhammash känner alla att de fått med sig värdefulla erfarenheter under kursen till integrations­pedagoger. De vill använda kunskapen på lite olika sätt, men alla vill de arbeta med möten mellan människor.

20 f o l k h ö g s k o l a n

4 2018

lockan är tio på förmiddagen och deltagarna som stud­ erar integrationspedagogik samlas i matsalen. De brer smörgåsar med ost och marmelad. Det finns ägg, juice, te och nybryggt kaffe.

– Fikakulturen är viktig på folkhögskolan, säger läraren Per Wandel. Ingen skulle få för sig att lägga möten på den tiden.

Fika är ett ord och ett socialt begrepp, som invandrare snabbt lär sig när de kommer till Sverige. Andra ord och företeelser kan vara svårare att förstå och ta till sig. Kursdeltagarna kommer precis från en föreläsning med lingvisten Dennis Day som berättat om språk och kultur i praktiken. För integrationspedagoger är det viktigt att se hur det sambandet ser ut.

–Man måste vara uppmärksam på vem som sätter dagordningen, vem som vinner och vem som förlorar i olika situationer, säger ­Dennis Day som slagit sig ner vid fikabordet.

–Jag tycker det var intressant det du sa om hur vi kan förstå. ­Att språket är viktigt men att vi kommunicerar med ögonkontakt och kroppsspråk också, säger Ammar Alkhammash, 47 år från Syrien.

Efter rasten flyttar lektionerna ut i gröngräset under en ­skuggande lönn. Nyligen var klassen ute på praktik och nu redogör de för sina erfarenheter. 22-årige Azad Babai från Iran var på ­Räddningsmissionen i Göteborg.

–Jag träffade många olika slags människor där och fick göra allt från att hjälpa till i köket till att ringa arbetsförmedlingen och ­socialtjänsten. Jag vill gärna fortsätta arbeta på Räddningsmissionen, det känns som ett bra ställe att arbeta med integration.

Räddningsmissionen i Göteborg är en av skolans två samarbets­ partners. Rädda Barnen är den andra. För dem som börjar utbildningen till hösten finns det möjlighet att praktisera på Rädda B­arnen internationellt. Rädda Barnen kommer även till skolan och håller kurser i traumabehandling. Skolan har även en egen traumautbildning med Per Wandel och Alia Amin, som har arbetat med

21

»Målet för oss är att få människor att komma in i samhället Det handla om inkludering«

– Per Wandel och några av eleverna diskuterar böcker med anknytning till inkludering och människosyn.

Om vi bara vill förstå varandra kommer vi att lära av varandra och det är folkhögskola, menar Per Wandel och betonar betydelsen av möten mellan människor.

att samordna FNs insatser i Irak och har nära erfarenheter av krigstrauman. Många flyktingar lider av psykisk ohälsa och svåra trauman orsakade av krig, förlust av vänner och anhöriga, våldtäkter, tortyr med mera. Integrationspedagogerna behöver kunna arbeta med människor som bär på trauman.

Då krävs det att man har funnit en grundtrygghet i sig själv, menar Per Wandel.

Gruppen som snart avslutar den ettåriga utbildningen består till hälften av svenskar och till hälften av personer som själva kommit som flyktingar, könsfördelningen är jämn. Det märks att de känner varandra väl. Det råder en avslappnad närhet, en lätthet i umgänget, som inte var självklar från början. Det har varit en lång process.

– Vi använder oss självklart av teoretiska be­grepp men också av situationer som uppstår under resans gång, säger Per Wandel. I en grupp­ process möts man på riktigt om gruppen är tight och vågar ta för sig.

Per Wandel använder sig av klassisk folkhög­ skolepedagogik – att använda kursdeltagarna i läran­d­et – att lära av varandra. Gruppen tvingas att kon­frontera gemensamma problem som hur man uppfattar varandras agerande. En specifik händelse ställde gruppdynamiken på sin spets tidigare i år.

Det är Per Wandel är tacksam för så här i efterhand.

– Visst är det trevligt att sitta och vara snälla mot varandra men det är inte så lärorikt.

Det som hände var att en i gruppen lade ut en känslig bild på ett gemensamt forum, en bild som uppfattades olika av deltagarna – det blev ett stort rabalder, berättar Per Wandel.

– Rasism smög sig in i reaktionerna, någon kände sig exkluderad och missförstådd och det bildades två läger i gruppen.

För Per Wandel, som är van att arbeta med grupprocesser, var det ingen överraskning. Tvärtom visade det sig bli ett oerhört värdefullt material för gruppen att gå igenom. Det blev tydligt hur tanke, känsla och handling hänger ihop. Värderingar som vi fått med oss hemifrån, medvetna och omedvetna fördomar som vi bär på speglas i det vi säger och gör.

Per Wandel, som ser sig själv som en progressiv person för jämställdhet och jämlikhet, upptäckte att han inte var lika fördomsfri som han trott.

–Jag trodde att vi var mer olika men upptäckte att vi alla är mer lika varandra än jag förstått. Åsa Fredriksson nickar instämmande.

– Jag är 61 år men jag har lärt mig mycket och fått en djupare förståelse för andra människor. Det är viktigt att vi lär känna varandra, att vi tar hänsyn

22 f o l k h ö g s k o l a n

4 2018

och accepterar varandra som vi är.

– I vår grupp har vi vågat vara ärliga mot varandra. Trots skilda bakgrunder, kulturer och traditioner är vi rätt överens ändå och har blivit riktiga vänner, tillägger Åsa Fredriksson.

– Jag ser mig som en handledare, säger Per Wandel. Min uppgift är att leda gruppen och dess deltagare mot mer självständighet genom att efter hand låta dem ta mer ansvar för sin lärsituation.

I den här gruppen har man valt att göra många studiebesök på olika enheter inom kommun och region, Sveriges riksdag med mera.

Vad är då tanken att integrationspedagogerna ska kunna bidra med i integrationsprocessen?

– Målet för oss är att få människor att komma in i samhället. Det handlar om inkludering och innanförskap, att göra folk mer medvetna och medskapande, säger Per Wandel.

I medierna kan man ofta läsa och höra om pro­ blemen som följer när integrationen uteblir och klyftorna mellan människor ökar. Men vad ligger egentligen bakom?

–Det är givetvis kriminellt att bränna bilar och skjuta men det är också ett symptom på något annat, säger Per Wandel och jämför med ett isberg där ismassan är tio gånger större under ytan.

–Vi ser inte de underliggande problemen, som framför allt beror på att unga människor i förorterna inte ser någon meningsfull framtid, säger Per och varnar för vad som kan ske om problemen negligeras.

–Då uppstår radikaliseringsprocesser där vi får se ungdomar förlorade till extrema rörelser med skenbar trygghet och struktur.

Det är här som integrationspedagogerna kom­ mer in i bilden. De kan jobba direkt med ungdomarna och få dem att bli medskapare av sin egen framtid. Att nå de unga är nyckeln, sedan behöver naturligtvis politikerna bedriva en politik som skapar en hållbar framtid.

Integrationspedagoger ska också kunna arbeta för att skapa möten mellan människor i olika åldrar, personer som varit frihetsberövade eller som utestängts från samhället på grund av olika funktionsnedsättningar. Pedagogerna ska kunna uppmärksamma knutar i systemet och hjälpa till att lösa upp dem. För att klara den utmaningen får integrationspedagogerna en tvärvetenskaplig grund med många perspektiv att stå på. folkhögskolan

–Vi kan förstå koderna och förklara orsak­erna bakom olika konflikter, säger Ammar Alkhammash.

–Genom att vi analyserar behoven och kommer med nya infallsvinklar får politikerna underlag att fatta mer relevanta beslut, säger Åsa Fredriksson.

Jan Nilsson har lagat en arabisk gryta med okra, tomater och vitlök till lunch. Doften får smaklökarna att vattnas. Studiekamraterna äter med god aptit. Jan Nilsson kommer från Syrien men har valt ett svenskt namn för att lättare smälta in i sitt nya hemland.

–Det här är dadeljuice, säger han och serverar brun juice ur en stor karaff.

Efter maten fortsätter lektionerna utomhus.

Gruppen diskuterar böcker de läst om inkludering och människosyn. Faraah Mohamud, som går en annan kurs på skolan kommer och slår sig ner.

–Jag vill gå den här kursen i höst, jag är glad, social och väldigt engagerad så jag passar att arbeta med människor.

På Dalslands folkhögskola har kursen funnits sedan höstterminen 2016. Det började med en ettårig allmän kurs där man även kunde läsa in vissa gymnasieämnen. Från och med hösten 2018 är det en yrkesinriktad särskild ettårig kurs med ett påbyggnadsår.

–Det som skiljer den ettåriga kursen som vi haft sedan 2016 från den tvååriga är främst att vi tillför mer till yrkesrollen och lägger mer tid på praktiska frågor, säger Per Wandel.

Att utbildningen ges på folkhögskola ser han som en fördel.

–Pedagoger inom folkhögskolan är vana att vara engagerade i samhällsdebatten och att hantera skeenden i en föränderlig omvärld. Att jobba med integration är naturligt för folkhögskolan.

Västra Götalandsregionen, kommuner och enskilda skolor efterfrågar integrationspedagoger och Per Wandel är övertygad om att det fort­satt kommer att finnas ett stort behov av pedagogernas kunskap hos till exempel landsting, regioner, kommuner, skolor, idrottsföreningar och bostadsbolag.

En integrationspedagog kan med fördel arbeta i team tillsammans med andra yrkesgrupper.

–Om man vill vara med och bygga ett socialt hållbart samhälle finns det stora möjligheter med den här utbildningen. Vi behöver många olika sor­ters människor och kompetenser, säger Per Wandel och tillägger: Integrationspedagog är ett framtidsyrke.

Åsa Fredriksson och RawanYasin har lärt känna varandra väl under året som gått och upptäckt att de har mer gemensamt än som skiljer.

4 2018 23

Debatt

Vi avvecklade ett system som inte längre användes

– En digital skandal fso, Folkhögskolornas service­organis­ ation, lämnar walkover i en av samtidens största samhällsförändringar. Sveriges folkhögskolor låg för några decennier sedan i framkant när det gällde att skapa pedagogisk nytta med hjälp av den då nya tekniken. Då fanns det centrala myndigheter som hade detta som ett specifikt ansvarsområde och folkhögskolesfären hade egna medarbetare som centralt arbetade med att såväl följa utvecklingen som att leda den. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna. I stället är bilden i dag den omvända, vi har hamnat i bakvattnet.

Medan andra skolformer satsar stora resurser på alla nivåer, från huvudmän ner till enskilda enheter, så väljer folk­ högskolevärlden att helt avlöva den ­centrala nivån i tron av att den dels inte behövs, dels att de enskilda folkhög­ skolorna skulle klara av detta själva.

Så fel tänkt från början till slut.

Digitalisering är en av de största samhällsförändringarna sedan industrialis­ mens barndom. Om detta råder i princip fullständig enighet bland dem som följer ämnet. Numera har till och med regeringen en egen digitaliseringsminister och det sker en omfattande samordning av frågan mellan departementen via digitaliseringsrådet. Överallt inom samhället, alla dess sektorer, rustar sig organisationerna för det som komma skall, det som bara är i början av en helt genomgripande process.

När jag så läser fso:s verksamhetsplan för det innevarande året tycks styr­ gruppen med ordförande Stefan Attefall i spetsen, anse att Schoolsoft är svaret på vad folkhögskolorna behöver när det kommer till digitalisering. Om jag helt bort-

Här utbildas hästsportens arbetarklass Man kan älska hästar. Och vilja jobba med häst. Just nu satsar Wångens folkhögskola på att bredda sina kurser, bland annat för nyanlända i Sverige. ”Det finns ett skriande behov av arbetskraft i branschen”, säger utbildningsansvariga Ulrika Backan. text: anna kågström foto: sandra pettersson

D

En praktisk folkhögskoleutbildning kan vara en väg in i det svenska samhället, säger Ulrika Backan, utbildningsansvarig på Wångens folkhögskola.

14

et är ingen dålig plats för hästar och människor – utsikten är magnifik.

På ena sidan sjön klättrar röda stall, hagar och manskapsbyggnader uppför sluttningen. På andra sidan vakar blåa fjäll över bygden, med Åreskutans toppar i fjärran.

Här, på Wångens utbildningscentrum i Jämtland, är folkhögskoleutbildningarna del av en myllrande helhet med alltifrån gymnasium och yrkesutbildningar till folkhögskola och universitet, med inriktning på trav- eller islandshäst. Även om de går olika utbildningar delar eleverna samma ”klassrum”: stall, ridhus, tappskosmedja, labb-sal och utebanor.

Precis som på många andra mer yrkesinriktade linjer kan en distanskurs till hästskötare leda till just det – ett jobb med hästar, i stall eller på stuteri.

På anrika Wången i Jämtland – en av ridsportens tre riksanläggningar – har kursen Hästskötare funnits med i olika former ända sedan 1990-talet.

Till hösten startar ytterligare en kurs, Allmän kurs häst, där den som saknar gymnasiekompetens kan läsa in den via Västerås folkhögskola och få de mer praktiska kunskaperna via Wången.

Med ett hundratal hästar på anläggningen är det omöjligt att inte möta fyrfotingar så snart man rör sig över området – smäckra varmblod till travare leds eller körs över stallbacken, islandshästar rids i tölt, elever med stalltjänst mockar i stallen.

Just i dag har deltagarna på hästskötarutbildningen med inriktning islandshäst gemensam lek-

tion med naturbruksgymnasiets årskurs tre i det stora ridhuset. Uppgift: att i tur och ordning instruera andra uppsuttna elever, alternativt stå bredvid som vittne.

– Det är en bra övning i att sätta ord på sina kunskaper och för att få en djupare förståelse för kommunikationen mellan häst och människa, säger läraren Camilla Hed. Eleverna lär sig också mycket genom att lyssna på varandra. Dessutom blir det en övning i självtroende att våga stå i mitten och berätta för de andra hur de ska göra.

På grund av sjukdom och andra bortfall är Catrine Eriksson, 43, och Nathalie Clewehielm, 27, de enda närvarande kursdeltagarna på islandshästsidan.

– När man har familj är det väldigt bra att kunna läsa så här, och bara vara hemifrån 5–6 dagar åt gången, säger Catrine Eriksson, som bor i sörmländska Sorunda.

Hon jobbar i dag som säljkoordinator, men är undersköterska i grunden. Framöver hoppas hon kunna utveckla det inackorderingsstall hon redan driver med rehab-tjänster för människor med neuropsykologiska funktionsvariationer.

– Det finns både ett stort behov av det, och forskning som stöder att samvaro med häst kan fungera läkande för människor med psykisk ohälsa.

Då är den här utbildningen bra. Men för mig ligger det också en stolthet i att kunna visa: ”Jag har gjort det här, jag kan detta”.

Nathalie Clewehielm från Uppsala är – och vill FOLKHÖGSKOLAN

3 2018

»Sverige är det näst hästtätaste landet i Norden efter Island«

replik:

Magnus Hägg har i många år arbetat som IKT-pedagog inom det offentliga skolväsendet. De senaste 25 åren har han funnits med i det nationella sammanhanget för folkhögskolarnas digitaliseringsarbete. ser från alla de pinsamma tillkortakommande som verktyget från 1900-talet är belastat med, så speglar denna hållning en kunskapssyn och syn på folkhögskolans roll i samhället som jag inte alls kan identifiera mig med. Våra deltagare behöver inte mer av mätning med linjal, de behöver inte betraktas som produktionsenheter i en kunskapsfabrik. Det de behöver är en utvecklande och kreativ miljö som rustar dem för det i grunden förändrade arbetsliv och fritid som möter dem inom bara några år.

Därför behövs det mer centrala resurser som kan hjälpa de enskilda folkhögskolorna att återigen inta en digital tätposition bland svenska skolformer. Vi har alla förutsättningar att göra det, och vi har ett ansvar att göra det. Men vi måste ha draghjälpen och insikten från fso.

”Till att börja håller vi fullständigt med om att digitaliseringen är en av sam­ tidens stora utmaningar.

Det vore också önskvärt om regeringen valde att även satsa på folkhögskolan i form av ett digitalt lyft men som vi vet omfattas inte folkhögskolan av vare sig lärarlyft eller digilyft. De medel som tidigare var öronmärkta för digitala insatser inom folkhögskolan finns inte längre och därför arbetar fso på ett annat sätt idag. fso är en flexibel organisation och använder skolornas avgifter till det som ligger i tiden och som efterfrågas. De många miljoner som tidigare lades på den digitala utvecklingen, gynnade ett fåtal skolor då de flesta valde andra system som passade deras verksamhet bättre. Genom att avveckla system som inte längre användes i lika stor omfattning som tidigare, t.ex FirstClass, kunde vi sänka skolornas

avgifter för fso:s verksamhet.

SchoolSoft är inte, som Magnus Hägg tycks tro, en digital insats från fso:s sida utan ett verksamhetsstöd.

Systemet är till för systemstöd kring antagning och deltagaradministration.

Att det sedan har vissa fördelar i deltagarkontakter är bra men ingen lösning på de digitala utmaningarna vi har. fso har valt att inte tillhandahålla egna tekniska lösningar utan istället satsar vi på stöd och bevakning av frågor.

Precis det Magnus efterfrågar. Tron på att ett digitalt verktyg på det ena eller andra sättet är en väg för folkhögskolor att möta den digitala utmaningen har vi gått ifrån. Nu vet vi att individer väljer plattformar efter tycke och smak och utifrån det specifika behov man har, där och då. Vi får inrikta oss på att stötta deltagare i användandet och nyttja det som finns på ett folkbildande sätt.

Att stötta deltagare måste vara varje folkhögskolas egen roll. Att vi sedan tillsammans skapar forum för att förstå samtiden, stöttar varandra i utvecklingen och samlar tankar är något som fso arbetar för och utvecklas med.

Ett utvecklingsarbete sker med de pedagogiska resurserna och olika former av fortbildningstillfällen, erfarenhetsutbyten, konferenser, kommer att erbjudas även framgent. Om det visar sig att folkhögskolorna är intresserade av mer stöd kring digitaliseringen så är vi alltid lyhörda för de signalerna men vi kommer inte idag att göra mer utifrån ett ovanifrån perspektiv. Behoven ska komma från våra skolor.

Lars Forsmark, RIO, Tobias Torstensson Johansson, OFI, Heli Nordberg Lindell, FSO Styrgruppen för digitala frågor

Unik fortbildning för lärare på Allmän kurs Kursen riktar sig till dig som är lärare på Allmän kurs. Du vill stärkas i din profession samt arbeta med att utveckla Allmän kurs. Kursen utgår från aktuell forskning kring bildning, didaktik samt andra relevanta ämnesområden.

Tillsammans med kollegor, forskare och aktiva inom folkhögskolan får du ta del av erfarenhetsutbyte, teoribildning samt pröva möjligt utvecklingstänk för Allmän kurs.

Magnus Hägg Vice ordförande i Förbundet Folkhögskollärarna, lokalavdelningen, Hellidens folkhögskola

Rättelse 1: I förra numret skrev vi om stallskötarutbildningen på Hästsportens folkhögskola i Wången i Jämtland. Av misstag råkade vi kalla den för Wångens folkhög­skola, vilket alltså inte är det rätta namnet, Hästsportens folkhögskola ska det vara.

Rättelse 2: I förra numret skrev vi också om en undersökning som visade att många deltagare på skrivarlinjer debuterar som författare på något av de större förlagen.

Undersökningen gällde enbart deltagare som gått på platsbundna skrivarlinjer, inte distanskurser där också många deltagare har debuterat som författare.

24 f o l k h ö g s k o l a n

Debatt

Sök till Allmän kurs i utveckling, 7,5 hp Fortbildningen arrangeras av RIO och OFI i samverkan med Örebro Universitet Kurstillfällen: 12-14 november 2018, 23-25 januari 2019 och 20-22 mars 2019. Plats: Hagabergs folkhögskola.

Ansök senast fredagen den 21 september.

Läs mer på sverigesfolkhogskolor.se/allmankursiutveckling

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation i samverkan.

4 2018

Nyheter

Folkhögskollärarna föreslås bli avdelning inom Lärarförbundet En enig förbundsstyrelse föreslår att Förbundet Folkhögskollärarna görs om till en samrådsavdelning inom Lärarförbundet. Det innebär att Förbundet Folkhögskollärarna läggs ned och återuppstår som en rikstäckande avdelning inom Lärarförbundet. Om förslaget går igenom blir det nya namnet Samråd­s– avdelning Folkhögskollärarna. En liknande organisation finns redan för lärare inom universitet och högskola, Lärarförbundet universitet och högskola.

Det beslöt Folkhögskollärarnas förbundsstyrelse på sitt senaste styrelsemöte. Den 17–18 oktober har förbundet kallat till ett förbundsråd där man ska ha en första diskussion om förslaget. Målet är att det genomförs på ombudsmötet i juni 2020.

Det är åtta år sedan Folkhögskollärarnas ombudsmöte (som då hette sfhl) beslöt att ingå ett nära samarbete med lärarförbundet. Beslutet föregicks av mycket diskussioner och många var tveksamma, bland annat var man rädda att förbundet skulle försvinna i ett lärarförbund med över 100 000 medlemmar.

Genom samarbetet fick man tillgång till en del av de resurser Lärarförbundet har: t. ex Lärarförbundets ombudsmän ute i landet och den juridiska expertis man hade centralt. Under dessa år har förbundet fortfarande varit en självstän-

dig organisation och i samtal med styrelseledamöter under åren har man mest uttryckt sig i positiva ordalag över samarbetet. Men att man är två organisationer har skapat juridiska hinder med en del onödigt krångel och byråkrati, bland annat har man inte haft tillgång till sitt eget medlemsregister.

Den enskilde medlemmen har haft att förhålla sig till två organisationer och det har ibland uppstått oklarheter vart man ska vända sig. Efter åtta års samarbete har förbundsstyrelsen kommit till slutsatsen att man skulle tjäna på att ta steget fullt ut och bli en del av Lärarförbundet.

I ledaren här intill går Folkhögskollärarnas ordförande Ingela Zetterberg igenom förslaget mer i detalj. Genom att göra om Förbundet till en rikstäckande samrådsavdelning inom Lärarförbundet anser styrelsen att man får större möjlighet till ett direkt inflytande i Lärarförbundet samt större möjligheter att påverka avtalsförhandlingarna.

Med en rikstäckande samrådsavdelning högst upp görs lokalavdelningarna på varje folkhögskola om till ”klubbar”.

Samrådsavdelningen ska ha årsmöte/ medlemsmöte varje år dit alla medlemmar kallas. Mer information finns på Folkhögskollärarnas hemsida folkhogskollararna.se Staffan Myrbäck

»Efter åtta års samarbete har förbundsstyrelsen kommit till slutsatsen att man skulle tjäna på att bli en del av Lärarförbundet«

Ny väg till lärarexamen i folkhögskolan Linköpings universitet erbjuder en ny väg till folkhögskollärarexamen för personer som arbetar på folkhögskola och har en annan lärarexamen: Folkhögskolan som särskild utbildningsform och didaktisk verkstad, en kurs på 15 poäng som ger en introduktion till folkhögskolan som särskild utbildningsform. Kursen vänder sig till dem som just börjat arbeta som lärare på folkhögskola men saknar kunskap och erfarenhet om folkhögskolan.

– Den är på kvartsfart vilket möjliggör att kunna gå den parallellt med arbetet som lärare, säger EvaMarie Harlin, programansvarig för Folkhögskollärarprogrammet.

Kursen är också öppen för alla andra som arbetar på folkhögskola och vill få fördjupade kunskaper om folkhögskolan och folkhögskolans pedagogiska miljö, bland annat innehåller den kunskaper om folkhögskolans undervisning i förhållande till folkbildningens grundläggande idéer, folkhögskolans framväxt, organisation, uppdrag och mål. Likaså om aktuell folkbildningsforskning och dess betydelse för yrkesutövningen.

Kursen är ett svar på det växande behovet av lärare på folkhögskola.

I regeringens senaste budget bygger man ut folkhögskolan med 8000 platser. I regel anställer folkhögskolorna lärare med lärarexamen för gymnasiet som ofta saknar erfarenhet och kunskap om folkhögskolan.

– Många företrädare för folkhögskolan, och anställda folkhögskollärare, menar att detta är en olycklig utveckling då det kan leda till att folkhögskolan tappar sin särart, säger Eva-Marie Harlin.

För att få en folkhögskollärarexamen ska man förutom att ha gått kursen ha arbetat på folkhögskola minst halvtid i två år och prövats av antagningsnämnden på Linköpings universitet.

Sista ansökningsdag är 15 oktober.

26 f o l k h ö g s k o l a n

4 2018

Förbundet Folkhögskollärarna

ingela har ordet

Ny organisation – närmare dig som medlem!

Min sida Uppdatera dina medlems­uppgifter för att vi ska kunna leverera relevant statistik. Gå in på lararforbundet.se/minsida och uppdatera dina uppgifter.

Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite Ordförande Ingela Zetterberg, 08-737 68 97 Ombudsman Bengt Wensmark bengt.wensmark@ lararforbundet.se 040-393915

I dagarna har du fått ett mejl från Förbundet Folkhögskollärarna. Jag hoppas att du har fått det!

Vi lever i en föränderlig värld. Den är inte likadan idag som igår. Inte minst Förbundet Folkhögskollärarna påverkas av sin omvärld och det samhälle vi lever i.

Ingen av oss är undantagen från förändring. Omvärlden påverkar oss på olika sätt. Förbundsstyrel­sen har nu kommit fram till att Förbundet Folkhögskollärarna också behöver förändras för att få en ännu bättre organisation där medlemmarna har större inflyttande.

Förbundsstyrelsen föreslår att vi: ■ omorganiserar Förbundet Folkhögskollärarna till en Samråds­avdelning inom Lärarförbundet från och med den 1 juli 2020.

■ bildar en Samrådsavdelning enligt Lärarförbundets stadgar. Det nya namnet blir Samrådsavdelning Folkhögskollärarna.

En Samrådsavdelning är rikstäckande och alla medlemmar i avdelningen arbetar inom utbildningsformen Folkhögskola.

Samrådsavdelning har årsmöte/medlemsmöte varje år. Det ökar möjligheterna till att utveckla demokratin och medlemmarnas medbestämmande.

Med dagens teknik är det möjligt att genomföra digitala möten oavsett var man befinner sig, men regelbundna fysiska möten är fortsatt viktiga.

Förbundsstyrelsens vill att medlemsnyttan och stödet till förtroendevalda utvecklas. Bildandet av en Samrådsavdelning inom Lärarförbundet leder till bättre förutsättningar för stöd till den enskilde medlemmen, samrådsavdelningens klubbar (dagens lokalavdelning), avdelningens styrelse samt enklare kommunikation med både medlemmar och förtroendevalda.

Förbundsstyrelsen är övertygad om att

bildandet av en Samrådsavdelning inom Lärarförbundets organisation kommer att leda till en bättre kommunikation mellan medlemmar, förtroendevalda och avdelningens styrelse.

Sammanfattningsvis ser förbunds­ styrelsen följande fördelar med att bilda en samrådsavdelning: ■ Medlemmarnas möjligheter att påverka avtalsförhandlingar ökar ■ Vi får ett mer direkt förhandlingsmandat gentemot SKL ■ Alla medlemmar kan delta i medlemsmöte varje år, vilket skapar en mer demokratisk organisationsstruktur med större möjlighet till direkt inflytande ■ Samrådsavdelningen får möjlighet till direkt inflytande i Lärarförbundet ■ Samrådsavdelningen får stöd och hjälp av Lärarförbundets olika experter ■ Medlemskapet blir tydligare. Medlemmen vänder sig till en enda kanal med sina frågor ■ Medlemmarna får ett bättre stöd i de vardagliga fackliga frågorna genom Lärarförbundet Kontakt Förslaget i sin helhet kan du läsa på Förbundet Folkhögskollärarnas webb, www. folkhogskollararna.se.

En första diskussion ska ske på förbundsrådet 17–18 oktober 2018 och förbundsstyrelsen menar att omorganisationen borde vara klar i juni 2020.

Tidsplanen finns i förslaget.

Har du inte fått mejl bör du uppdatera Min sida på www.lararforbundet.se Välkommen att höra av dig med dina synpunkter.

Er ordförande

Ingela Zetterberg, ingela.zetterberg@lararforbundet.se

Läsning

Får oss att förstå krisen i Europa Efter Europa Ivan Krastev • Det sägs att det är fel att kalla flyktingkrisen i eu för en kris eftersom den verkliga flyktingkrisen är i Syrien. Det är naturligtvis sant men vågen av flyktingar, och migranter, har också blivit eus kris i så hög grad att en hel del talar för att unionen kan vara på väg att falla samman. Det menar den bulgariske statsvetaren Ivan Krastev i sin pessimistiska men spränglärda och insiktsfulla Efter Europa.

Flykting- och migrantvågen har redan splittrat eu. I den har nationalistiska och högerextrema krafter hittat bränsle för sina nationalistiska och orealistiska drömmar om nationen och ett etniskt rent folk.Det är alltså inte de grundläggande bristerna i eus institutionella uppbyggnad och demokratiska underskott som är orsak till krisen, även om misstron mot ett meritokratisk elitstyre är en delförklaring.

Misstron mot flyktingar, i särskilt östeuropa, har djupare orsaker skriver Krastev, som hänger samman med vågen av flyktingar

Statsvetaren Ivan Krastev är född i Bulgarien och är verksam vid Centre for Liberal Strategies i Sofia och Institute for Human Sciences i Wien.

Han medverkar också som krönikör i New York Times.

och migranter. När kommunismen föll emigrerade flera miljoner östeuropéer till väst för att studera, få ett bättre avlönat arbete och ett bättre liv. Kvar blev en åldrande befolkning.

Paradoxen är att dessa länder skulle behöva invandring av unga människor som kunde ta arbete i vården, omsorgen och andra sociala verksamheter. Men kvar finns också rädslan att försvinna som grupp: "vem blir kvar att läsa bulgarisk poesi", en rädsla som utnyttjas av högerpopulistiska krafter och regimer. Krastev menar att det är samma rädsla som förenar dem med människor på den svenska landsbygden och den arbetarklass som röstar på Sverigedemokraterna och Donald Trump.

Den stora behållningen med Krastev är att han skriver bra och på mindre än 150 sidor får oss att förstå så mycket. Ska man bara läsa en bok om tillståndet i eu är Efter Europa given läsning, som trots pessimismen landar i ett någorlunda hoppfullt och kanske möjligt scenario.

Staffan Myrbäck

Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?

Stina Oscarson • I sin bok med den uppfordrande titeln resonerar dramatikern, regissören och förfa ttaren Stina Oscarssons kring konst och motstånd, samtal, frihet och demokrati utifrå n den amerikanske professorn Gene Sharps tankar om demokrati och ickevåld. Boken är lite av en tankebok där Stina Oscarsson funderar över hur man kan göra sina ställningstaganden synliga, om lydnad och olydnad, om aktivism och konstens roll i sammanhanget. Boken är illustrerad av serietecknaren Sara Granér.

Handbok för demokrater Ola Larsmo m. fl.

• I våras lanserades kampanjen #vimåsteprata, ett samarbete mellan svenska PEN, studieförbunden och folkhögskolornas intresseorganisationer, som en reaktion mot de senaste årens auktoritära rörelser och till försvar för demokratin. Inspirerade av historikern Timothy Snyders Pamflett Om Tyranni – 20 lärdomar från tjugonde århundradet ger man ut Handbok för demokrater där man samlat en kör av olika stämmor med 21 personliga bidrag, skriv na av 24 författare som utifrån olika utgångspunkter skriver om samtalets och demokra tin betydelse.

Factfulness – Tio knep som hjälper dig att förstå Hans Rosling m. fl.

• Folkbildaren Hans Rosling som gick bort 2017 arbetade med att försöka ge världen en positivare syn på sig själv. I sin sista bok, skriven tillsammans med Roslings son och svärdotter, visar de varför vi missförstår världens utvecklin g, särskilt vår tro att saker blir värre med tiden , och hur vi kan göra för att rätta till våra vanli gaste missförstånd. Utifrån tio konkreta misstag kartlägger de hur vi kan bryta med våra tankefel och bli mer faktaorienterade.

folkhögskolan

4 2018

Scherman granskar demokratin i riksdagen

Så skrivs bra resereportage Skriva resereportage Barbro Janson Lundkvist •Reportage för en bättre värld.

Det är namnet på kapitel tio i handboken Skriva resereportage.

Sveriges bästa resejournalister lär dig hur du gör (Vagabond 2015).

Anslaget i kapitlet är krävande: ”Nu är det dags att prata allvar.

Vilka spår vill du sätta i världen?” undrar Barbro Janson Lundkvist, redaktör och huvudförfattare.

De åtta journalister som ligger bakom boken betonar den stora skillnaden mellan att åka på semester och ge sig ut på reportageresa. De har alla anknytning till resetidningen Vagabond, som de betonar har ett stort ansvar för att bidra till en bättre resejournalistik.

De vänder sig direkt till läsarna och betonar att alla som skriver ett resereportage har ett ansvar för vilken bild av världen som ges: Förskönar skribenten bilden av resmålet? Vilka är ”vi” och ”dom” i texten? Har skribenten själv rest på ett miljömässigt och hållbart sätt?

Boken är fylld med otaliga

personer

tips med tydliga förklaringar.

Resejournalisterna varnar för klichéer som ”smultronställe”, ”kristallklart vatten” osv. De levererar också en packlista och funderingar kring vem du ska åka med. Sången Vintersaga skriven av Ted Ström och insjungen av bland andra Jerry Williams visar på ordvalets stora betydelse: En kusttanker som stampar genom drivisen i Kvarken. Ett träningspass på Ullevi i dis.

De till Vagabond anknutna journalisterna är öppenhjärtiga och berättar om sina egna tillkortakommanden. ”Genom att läsa andras texter blir du en bättre skribent”, menar de och bidrar med fem resereportage, som de kommenterar och ger tips om hur de ska analyseras, en bra hjälpreda för lärare i reportageskrivande. I boken finns också tips om magasin, som kan tänkas vara intresserade av ett resereportage. Men konkurrensen är stor. Vagabond får in 20 mejlförslag varje vecka.

Holger Nilén

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Marina Blommendahl tillhör den andra kullen av utbildade lärarassistenter på Munka folkhögskola. Flera i hennes klass har redan fått arbete som lärarassistent. Marina Blommendahl är den första från Ljungby men där har kommunen valt att inte anställa några lärarassistenter. Men när hon gjorde sitt examensarbete intervjuade hon rektorn på skolan. Det ledde till att hon fick jobb som obehörig lärare detta läsår. folkhögskolan

Han bröt av sin vita käpp i protest under ett kommunfullmäktigemöte.

Länge leve demokratin SVT play • I tre entimmesavsnitt granskar Jan Scherman demokratin i riksdagen.

Det skulle kunna bli tråkigt med en Scherman som vandrar runt i riksdagskorridorerna och intervjuar riksdags­ ledamöter och näringslivstoppar som vill göra demokratin mer lik näringslivet men det blir det aldrig. Det är både underhållande och upplysande.

Scherman tar också hjälp av Torbjörn Sjöström, VD för Novus som gör opinionsmätningar. I varje avsnitt svarar riksdagspolitikerna på enkäter. Vid ett tillfälle säger en chockad Sjöström att hade det varit en vanlig arbetsplats hade man fått kalla till krismöte. Hälften av riksdagsledamöterna säger att de knappt har tid att möta väljarna och utföra det uppdrag de är valda till.

Men det är befriande att man lyckas få till bra och upplysande, och oroande, samtal kring svårigheterna med riksdagsarbetet utan att det spårar ut med en Scherman om jagar riksdagsmän i korridorerna. Tvärtom berättar de förvånansvärt uppriktigt om problemen att utföra sina uppdrag.

Staffan Myrbäck

Kristofer Peterson bröt av sin vita käpp i protest under ett kommun­ fullmäktigemöte i Härnösand i slutet av maj. Han är dövblind och ville markera sitt missnöje med hur kollektivtrafiken behandlar personer med funktionsnedsättning. Kristofer Peterson är studerande på Härnösands folkhögskola och brukar besöka kommunfullmäktige. Efter protesten blev han inbjuden till ett möte för att diskutera kollektivtrafiken.

Elaine Eksvärd, författare och föreläsare, tilldelas Furuboda folkhög­skolas pris som varje år delas ut till personer som särskilt ansträngt sig för att stärka människor i utsatt position i Sverige. Priset är uppkallat efter skolans grundare, Ernst och Ella Skoogs-stipendium. Furuboda är särskilt inriktad på deltagare med funktionsnedsättning.

Elaine Eksvärd får priset för sin kamp för barn och vuxna med funktionsnedsättning

4 2018 29

porträtt

» Jag har ingen politisk agenda« Hon värjer sig en del mot att kallas arbetarförfattare och har hyllats för sina skildringar av ”vanliga människor”. Men Sara Beischer har ingen särskild agenda i sina romaner, utan skriver utifrån sin egen nyfikenhet och berättarlust. I sin kommande roman skildrar hon författarbranschen. text: ingela hofsten foto: tt

M

–Det finns ju inget som heter medelklass­ litteratur, påpekar Sara Beischer, som ibland funderar över varför vissa saker måste etiketteras.

Sara Beischer Yrke: Författare Ålder: 35 Familj: Man och två söner, 8 och 11 år Bor: Halmstad

30 f o l k h ö g s k o l a n

4 2018

oa Bengtsson är 23 år. I fyra år har hon jobbat på ett äldreboende, medan hon hoppats komma in på scenskola. Nu har hon skrivit en bok om att jobba inom äldrevården som blir mycket uppmärksammad för att den så närgånget skildrar såväl själva arbetet som huvudpersonens kolleger och vårdtagare.

Men vänta nu! Har Sara Beischer skrivit om sig själv? Hon har ju också jobbat inom vården, haft skådespelardrömmar, skrivit en hyllad bok om en ung tjej som arbetar på ett äldreboende …

– Ja, min man och jag brukar skoja om att nu kommer folk att tro att jag har varit otrogen.

Sara Beischer ler stort. Hon syftar på en episod i den kommande boken, där hennes huvudperson Moa plötsligt befinner sig i en ny värld, som befolkas av författare och förläggare, varav en del beter sig rejält självgott och där hon hamnar i något som kan kallas Me too-situation.

En värld som Sara Beischer också mött och som hon skildrar med samma slags närapå brutala blick som i sin debutroman. Men med den skillnaden, att en del personers namn klingar mycket bekant för läsaren. Som i en episod från en efterfest på Bokmässan: Jessika Gedin intar dansgolvet. Bob Hansson bär hatt. Maria Sveland eller Liv Strömqvist (jag blandar ihop de där två) är osminkad,

31

porträtt har gympadojor och myskläder. Som ett statement.

Nästa år ska jag också bära mysdress som ett statement.

– Det är klart jag snor saker från verkligheten.

Det är spännande att laborera med sanning och fiktion!

När det gäller författarna påpekar hon att hon bara namngett ”giganter”.

– Jag tycker det funkar eftersom Moa befinner sig i ett sådant underläge. Och jag har inte gjort det för att vara elak, utan för att krydda berättelsen.

Men, poängterar hon: Moa är inte hennes alter ego.

– Hon och jag är ganska olika som personer. Hon är till exempel modigare än jag.

Och gör sådant som Sara Beischer inte brukar göra. Som att inombords ge snabbdiagnoser på människor hon möter.

Min hjärna kartlägger Gills liv: Röstar på­ Miljö­partiet, bor i Hammarbyhöjden, relations­ svårigheter, sexuellt frustrerad, har katt.

– Nej, jag gör inte så, försäkrar Sara Beischer.

Men det är klart att jag har lätt för att fantisera ihop livsöden.

Att hennes första bok fick ett så stort genomslag gjorde att den gymnasielärarutbildning som hon just hade avslutat aldrig resulterade i något lärarjobb. I stället vågade hon ta steget att satsa på skrivandet på heltid. Det innebär också en hel del författarbesök, bland annat på vårdutbildningar. I början var hon kluven till det, bland annat för att hon inte har någon undersköterskeutbildning.

– Men jag har jobbat på både boenden och i hem­ tjänsten fram och tillbaka i nio år och jag vet att det finns en del saker som det sällan pratas om på arbetsplatserna, som rädslan inför att möta döden och gamla människors sexualitet. Och då tänker jag att jag inte behöver vara expert, utan kan prata utifrån mina egna erfarenheter.

Fem snabba frågor …

Det bästa jag vet: Att bada! I havet, i sjöar, bassänger, badkar, isvakar.

Vi håller på att renovera vårt hus och det enda krav jag hade var ett badkar. Övrig fritid: Lösa korsord, baka småkakor, äta jordgubbar med mjölk.

Jag är nog född som tant.

Det bästa med att jobba i vården: Att kunna få finnas för en annan människa, känna sig behövd. Hade det inte varit sådana dåliga arbetsvillkor och låga löner hade jag nog övervägt att återvända dit.

Det bästa med att vara författare: Friheten och att få jobba med språket.

Det hade jag behövt höra då jag var 19 och skulle börja jobba i vården: Våga ställa frågor till dina kollegor, även sådana som känns jobbiga.

De har också varit nya och antagligen känt allt du känner.”

» Jag ville undersöka om det gick att berätta om författar­-branschen på samma sätt som om vården« Risken att personer i hennes omgivning blan­dar ihop henne med Moa och att före detta arbetskamrater kan känna sig svikna har hon varit medveten om från början.

– Redan när jag skrev första boken tog jag ett beslut om att försöka att inte bry mig om vad min dåvarande chef, mina arbetskamrater, min farmor skulle tänka. Jag måste våga vara hänsynslös för att berättelsen ska bli så bra som möjligt.

Sara Beischers debutbok välkomnades av många, inte minst för att vårdarbete sällan förekommer i den skönlitterära världen och sällan hade skildrats så närgånget. Hon blev därmed också klassad som arbetarförfattare.

Men, påpekar hon, sådant kategoriserande kan lätt skapa felaktiga bilder. Visst kommer hon från en arbetarfamilj, om man ser till de yrken som funnits i generationerna bakåt. Men

23-26 oktober

Nu kan du läsa styrelsens slutliga förslag till kongressen I våras svarade medlemmar och avdelningar på förbundsstyrelsens remissförslag till styrdokument, stadgar, budget, verksamhetsinriktning samt organisering i fristående verksamhet.

H

on gästföreläser också på folkhögskolor.

Då handlar det oftast om skrivande. En av de saker hon brukar tipsa om då är att använda fler sinnen än synen.

– Det är ett bra sätt att ge liv åt texter.

Själv excellerar hon i närgångna beskrivningar av ljud, lukter, smaker, känsel- och synintryck. Det är kippande tofflor, kroppar som luktar ”surt, fränt och ruttet”, dallrande dubbelhakor och långa gubbpungar.

– Jag som person är ganska konflikträdd. Därf­ör är det en befrielse att berätta utifrån Moas perspektiv. Men ibland skäms jag över hennes naiva sätt att döma människor och se på världen.

32 f o l k h ö g s k o l a n

4 2018

Aktuell med: Nya boken Jag ska egentligen inte prata om det här, som utkommer på Lind & Co i höst.

familjens vardagsrum var fyllt av böcker, ett arv som kom både från mormor fabriksarbeterskan och från farfar snickaren.

– Båda var oerhört belästa. Det var farfar som introducerade mig till Karin Boye och Nils Ferlin.

Det hon kallar ”vår tids tydliga sysselsättningshierarki” var ett av skälen till att hon denna gång valde att skildra författarbranschen.

– Jag ville undersöka om det gick att berätta om den på samma sätt som om vården. Och vad händer med Moa om hon blir författare? Hur blir hon sedd?

Men Sara Beischer värjer sig mot idén att hon skulle ha någon slags politisk agenda med sina romaner.

– Jag har aldrig ”det här borde finnas en bok om” som utgångspunkt. Men kanske ”det här finns också”. Och framför allt: ”Det här vill jag berätta”.

Nu har styrelsen lagt fram ett reviderat förslag inför kongressen efter att ha tagit del av synpunkterna.

På lararforbundet.se/kongress kan du läsa de reviderade remisserna.

Rätt kurs för framtiden! #rattkurs

Kongress_Manus 9_FHS1804_179x113.indd 1

2018-08-20 14:54

krönika

Kort om...

Vår pedagogik blir aldrig färdig

Politikerspråk, antologi och gammelsvenskby

MEDLEMSSERVICE: 0770 – 33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

Jobbar du för mycket?

J

Simon Larsson, studerande på Mora folk­högskola.

På Mora Folkhögskola bjöd deltagare med intellektuella funktionshinder in politiker för en kväll om hur de ska prata så att alla begriper. Det var deltagaren Simon Larsson som kom på idén. SVT Nyheter skriver att personer med intellektuella funktionshinder har lågt valdeltagande, vilket kan bero på att det är svårt att förstå vad politikerna menar, något riksdagspolitikern Ann-Britt Åsebol insåg när hon förklarade att landstinget har svårt att erbjuda tjänster med förenklat språk eftersom de har en ”ansträngd ekonomi”. Hon ändrade raskt ordvalet till ”dåligt med pengar”.

•

ag minns min första tjänst på folkhögskola. Jag befann mig i slutet på min utbildning vid Lunds Universitet och läste en fristående grundkurs i pedagogik. Samtidigt skickade jag ut spontanansökningar och fick erbjudande om ett halvtidsvikariat på en folkhögskola i Skåne, lärare på Allmän kurs i ämnena livs­ åskådning och engelska under ett halvår.

Folkhögskola för mig var något nytt. I ärlighetens namn visste jag nog inte helt vad jag gett mig in på. Att det dessutom fanns en särskild pedagogik på folkhögskola som skulle omsättas i en praktik var också utmanande men jag kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var och vad det innebar för mig.

Mina teoretiska kunskaper inom humaniora och beteendeveten­ skap skulle nu prövas i praktiken med målgrupper och individer som inte tillhör ett ”strategiskt” urval och vars motiv och motivation att studera var grundligt hämmade. Det stod dock snabbt klart för mig att arbeta med människors utvecklingsprocesser (som man gör på folkhögskola) är i mångt och mycket att möta sig själv, den egna värdegrunden, människosyn, kunskapssyn, samhällssyn och syn på lärande.

Jag utmanade ständigt mina kurskamrater vid universitetet: vad är egentligen pedagogik och för vem? Det vi läste om på universitetet stämde ju inte med min upplevelse på folkhögskola. Den pedagogiska teoribilden avgränsades till klassrummet, ett ämne och utgick ifrån att människor som studerar har färdiga motiv, motivation och mål med sina studier. Hur kan man förstå det utifrån en pedagogisk grundsyn?

Som ni säkert förstår var det ju något med det här ”skavet” i mötet mellan teori, praktik, värdegrund och att få det att gå ihop som fick mig att stanna kvar i folkhögskolevärlden. Ytterligare en faktor var det att se hela människan. Grundtvig har ju formulerat detta i den (då) provocerande formuleringen: först människa sedan kristen.

Folkhögskolans ”anda” och pedagogik, sitter inte i väggarna, den bärs upp av alla de individer som befolkar folkhögskolan, att studera på folkhögskola har ett syfte som står över formell ämnesbehörighet, nämligen att bli en samhällsmedborgare med redskap för att kunna påverka och forma framtiden. Det innebär att om man jobbar på folkhögskola är man också en del av den rörelsen. Folkhögskolepedagogikens praktik är inget beständigt, den utvärderas och omformuleras ständigt – man blir liksom inte färdig. En kanske jobbig tanke för den som är ny på folkhögskola och möter samma funderingar som jag själv hade en gång. Eller är det inte just därför man jobbar på folkhögskola?

Ambika Hansell Ek

DITT MEDLEMSKAP

• Ambika Hansell Ek arbetar som handläggare på RIO, Rörelsefolkhögskolornas intresse­organisation, och har tidigare arbetat som lärare på flera folkhögskolor, senast på Malmö folkhögskola.

Hennes mamma äger några värmländska skogsfår och av deras ull brukar hon sticka olika plagg.

• Den 18 maj hade Skurups skrivarlinje releasefest, då de släppte den antologi med texter skrivna av årets deltagare. Årets antologi hade namnet Karaokebaren. Linjeledaren Niklas Åkesson sade till Ystads Allehanda att nu får man chansen att se många av landets framtida författare i ett tidigt stadium. Det som görs här syns ofta i bokaffären om fem år.

• I slutat av april reste deltagare från Mullsjö folkhögskola till Ukraina där det finns en by där invånarna talar svenska. Det var deltagarna i kursen "55plus" som besökte gammelsvenskbyn. I slutet av 1700-talet tvingades svensktalande invånare på Dagö utanför Estland flytta till Ukraina. på 1920-talet sökte sig ett tusental tillbaka Sverige och kom till en flyktingförläggning i Ryhov några mil från folkhögskolan.

34 f o l k h ö g s k o l a n

4 2018

Få koll med vårt nya verktyg!

Med hjälp av Arbetstidskollen får du snabbt koll på om ditt arbetstidsschema stämmer överens med avtalet. Resultatet blir ett bra grund för samtal med chefen.

Vi har skapat Arbetstidskollen som hjälper dig att ha koll på din arbetstid och planera schemat korrekt utifrån avtalet.

Arbetstidskollen är ett unikt verktyg för dig som är medlem i Lärarförbundet.

Snabb överblick Du fyller i dina arbetstider i verktyget och får på fem minuter en första överblick över hur det ligger till. Det är lätt och du blir guidad genom hela processen.

Robban Nilsson, arbetstidsexpert på Lärarförbundet.

Verktyget fungerar både för dig som har semestertjänst och dig som har ferietjänst.

Samtala med chefen om resultatet

Stäm av i början av terminen I början av läsåret är det lättare att göra justeringar i arbetstidsschemat. Det är därför bra att göra Arbetstidskollen så tidigt som möjligt.

Förändras ditt schema? Får du nya uppdrag? Stäm löpande av i Arbetstidskollen att du inte jobbar för mycket.

Har du gjort Arbetstidskollen och upptäckt att ditt schema strider mot kollektivavtalet? Boka in ett möte med din chef.

Du har nu konkreta argument för att ändringar behöver göras. Du kan alltid prata med ditt ombud eller höra av dig till Lärarförbundet Kontakt om du vill diskutera ditt resultat innan du pratar med din chef.

Hallå där!

Robban Nilsson, ombudsman och arbetstidsexpert på Lärarförbundet, som har varit med och tagit fram Arbetstidskollen.

Varför ska man göra Arbetstidskollen?

– Alldeles för många lärare saknar ett arbetstidsschema och koll på sin arbetstid. Schemat ska följa avtalet och arbetsuppgifterna rymmas inom arbetstiden. För att du ska ha en bra arlärarförbundet.se/arbetstidskollen

betsmiljö måste förutsättningarna vara rätt från början!

Det visar sig att jag jobbar för mycket – hur gör jag nu?

– När du gjort Arbetstidskollen har du ett bra underlag att gå med till chefen – ensam eller tillsammans med kollegorna och ombudet.

Hur lång tid tar det?

– På fem minuter får du en första överblick!

Posttidning b Foto: Staffan Myrbäck

Min dag på folkhögskola

Lena Svensson: » Spännande att få tänka på ett nytt sätt« Den blir en annorlunda höst för Lena Svensson. I vanliga fall undervisar hon i religion och svenska på Ölands folkhögskola.

I höst ansvarar hon för en nystartad allmän kurs där allt fokus ligger på att lära sig svenska, Allmän kurs Svenska som andraspråk.

– Det är väldigt spännande att få lägga upp en ny kurs och få tänka på ett nytt sätt, säger Lena Svensson.

Många av dem som blivit antagna till kursen har hon undervisat i svenska när de gick etableringskurs på skolan. Ölands folkhögskola har haft etableringskurser i flera år. Många av deltagarna ville vara kvar på skolan men då har man inte haft något att erbjuda dem. Med regeringens satsning på ytterligare 8000 permanenta platser i folkhögskolan öppnades möjligheten att utveckla nya kurser.

– Eftersom det länge har funnits ett behov tyckte vi att det var läge att starta en allmän kurs för den här gruppen.

Allt ni gör har fokus på att lära sig svenska?

– Just det. Sen kan man mer och mer gå in på andra ämnen som samhällskunskap i någon form och bygga på, så att man får högstadienivå och på sikt läsa in behörighet på gymnasienivå, även om vi nu inte ska använda sådana termer. Det blir ett slags kartläggningsperiod där man får en bild av hur mycket de har med sig sedan tidigare.

– Det kan komma deltagare från vår kurs som deltar i lektioner i naturkunskap, engelska eller matematik. Det blir en stegvis integrering.

Lena Svensson har jobbat som lärare på Ölands folkhögskola sedan 2001, direkt efter att hon gått färdigt folkhögskollärarprogrammet i Linköping. Innan dess hade hon aldrig haft en tanke på att arbeta som lärare på folkhögskola. Hennes dialekt avslöjar att hon inte är från Kalmar.

– Större delen av mitt liv har jag jobbat som skrivande journalist på mindre tidningar. Jag är från Värmland, Karlstad, där jag jobbade som journalist på en bygdetidning.

– Jag och några kollegor får lägga upp kursen på ett annat sätt än i de andra allmänna kurserna, säger Lena Svensson, lärare på Ölands folkhögskola som också är styrelseledamot i Folkhögskollärarnas förbundsstyrelse.

Ett tag jobbade hon som informatör i Svenska kyrkan men kände att hon vill göra något annat. En yrkesvägledare gav henne tipset att arbeta som folkhögskollärare, ett yrke hon aldrig förknippat sig med.

– Men skrivande, litteratur, kultur och samhällsfrågor har jag ju alltid varit intresserad av.

I sin nya roll som kursansvarig för allmänkursen Svenska som andraspråk får hon fria händer att pröva sig fram och experimentera.

– Jag och några kollegor får lägga upp det på ett annat sätt än i de andra allmänna kurserna.

Schemat kan få flyta lite. Ibland ska vi hålla till i skolans gamla matsalskök där vi ska laga mat tillsammans och det är ett bra tillfälle att samtidigt öva svenska.

Två gånger i veckan har vi hälsopass, och praktiskt skapande är alltid del av undervisningen. Det här experimentella är alltid spännande att se hur man ska få ihop på ett bra sätt.

Staffan Myrbäck