FRÅGA LOKFÖRAREN ÄNTLIGEN TILLBAKA!

Äntligen!

Fråga Lokföraren är tillbaka i Kupé. Som vi har längtat efter att fråga lokförare Siv Rönnholm om det vi alltid undrat över. Alla frågor om tåg är välkomna. Inget är för svårt, konstigt eller självklart, Siv är redo att svara dig.

SIV RÖNNHOLM

ÅLDER: 43. BOR:I utkanten av Östersund. FAMILJ: Sambon Lars, en son 7 år och en dotter 9 år. YRKE: Lokförare på SJ sedan 14 år. Kör tåg från Östersund till bland annat Åre, Sundsvall, Gävle, Stockholm och Borlänge. Är körlärare för lokförarelever på praktik. GÖR PÅ FRITIDEN: Umgås med familjen, gillar att jaga älg på hösten – och spelar ibland lite dataspel.

Fråga lokföraren Siv! Vad undrar du och vill veta mer om? Mejla din fråga till: fragalokforaren@sj.se.

Hej! Jag undrar om du någon gång har missat att stanna vid en station och bara kört förbi perrongen? Vilken station var det och vad gjorde du då?

Sivel, 14 år

Hej Sivel. Det måste jag erkänna att det har hänt en gång. Det är lite över tolv år sedan nu. Det var en tidig morgon som jag skulle köra ett tåg från Västerås till Stockholm. På vägen skulle jag stanna i Enköping, Bålsta och Sundbyberg. Resan startade precis som den skulle och vi stannade i Enköping som planerat och sedan fortsatte vi vidare. Nästa uppehåll är Bålsta. När jag börjar närma mig Bålsta så blir det väldigt kraftig dimma och sikten framför tåget blir väldigt kort. Det är lugnt, tänkte jag. Jag vet ju var jag är, och var jag ska börja bromsa för att stanna vid perrongen. Jag närmar mig platsen där jag normalt brukade börja bromsa för att stanna vid uppehåll i Bålsta. Plötsligt lättar dimman och där längre fram ser jag stationen i Bålsta och perrongen jag skulle stanna vid. Jag börjar bromsa och inser att det här kommer inte att gå så bra. Jag kommer inte hinna få stopp innan perrongen tar slut, även om jag bromsar så mycket jag kan. Och mycket riktigt, jag missar plattformen och stannar med bakdelen av tåget precis utanför perrongkanten. Jag ringer till driftledningscentralen hos Trafikverket som styr tågtrafiken, talar om vad som har hänt och ber om tillstånd att få backa tillbaka till perrongen så att jag kan öppna dörrarna för våra resenärer som åkte med tåget. Som tur var så var det påskhelg och inte så många resenärer eller andra tåg ute just precis då.

Hur snabbt kan ett X 2000-tåg åka? Vilken är den högsta tillåtna hastigheten och finns det en ”fartspärr” som kontrollerar tåget?

Janne, Grums

Hej Janne. I Sverige är 200 km/h den högsta tillåtna hastigheten på järnväg i dagsläget. Alla tåg i Sverige har ett säkerhetssystem inbyggt även kallat ATC – automatic train control. Säkerhetssystemet är byggt så att det övervakar största tillåtna hastigheten plus 9 km till. Vid 5 km/h mer än vad jag får köra så börjar det pipa i övervakningssystemet och vid 10 km/h över, så bromsas tåget automatiskt. Så man kan säg att det finns en fartspärr.

Vi har många olika tåg som får köra 200 km/h, men vi har bara ett tåg som får köra snabbare än de övriga i kurvor och det är X 2000. Och detta beror på att fordonet är byggt med mjuka boggies som anpassar sig efter kurvradien och korglutning som gör att vi kan köra X 2000 upp till 30 procent snabbare i kurvorna. Jämfört med SJ 3000 som får köra 10 procent snabbare på samma sträcka, men ändå 200 km/h som högsta tillåtna hastighet även det.

Vilken är den vackraste tågsträckan i Sverige? Jag förstår att alla tycker olika, men vilken skulle du säga är den finaste sträckan?

Kristin, i Enskede Är det svårare att köra tåg på natten – eller känns det bara så?

Hej Kristin. Precis som du skriver så har alla förare sina favoriter. Någon sträcka eller en bana som man gillar att köra lite mer. Personligen så är jag svag för vatten. Jag tycker att det är något magiskt över speglande sjöar och älvar, eller en vild fors. Men om jag ska välja en tågsträcka som jag tycker är vackrast av dem jag har haft förmånen att köra på, så måste jag säga Borlänge–Mora. Att få köra ett kvällståg i solnedgång längs med Siljan i Dalarna är helt underbart i mina ögon.

Varför är det vänstertrafik på tåget?

Anders, Trollbäcken

Hej Anders. Varför det är vänstertrafik på tåget verkar har lite olika anledningar. Efter lite efterforskning så tycks detta bero på att när dubbelspår började byggas på järnvägen så hade vi vänstertrafik. Och många av våra lok kom från England och där stod lokföraren till vänster i färdriktningen. Därav sattes signaler och tavlor till vänster av spåret. Och när vi bytte till högertrafik på våra vägar, så skulle det bli alldeles för dyrt att också bygga om järnvägen.

Många av våra äldre fordon är byggda så att föraren sitter på vänster sida. Det är först nu på senare tid som fordonen byggs så att vi sitter i mitten eller till höger i färdriktningen. Att byta till högertrafik på järnvägen nu skulle inte fylla någon funktion. Våra dubbelspåriga sträckor är numera signalutrustade så att vi kan köra tåg åt båda håll, på båda spåren och även tåg åt samma håll på båda spåren samtidigt. Detta medger såväl möten som omkörningar ute på linjen. Och mer flexibilitet i trafiken, som styrs av en trafikledning. På enkelspåriga banor så kör man oftast trafiken så att tåg som ska stanna får köra in på sidan. Och då kan det vara höger eller vänster sida.

Kan man som lokförare påverka körningen så att tåget går smidigt? På samma sätt som en bra bilförare kan undvika hastiga inbromsningar eller ta kurvorna mjukt? Och blir man som lokförare bättre på det med åren?

Mvh, Sixten i Linköping

Hej Sixten. Som förare har vi något som kallas linjekännedom. Det är kunskap om hur till exempel sträckan, banan, stationer ser ut och vad som finns längs spåret vi åker på. Och precis som när man kör bil, ju fler gånger du kör samma sträcka, desto bättre lär du känna den. Detta gör att du blir bättre och bättre på att hitta de sakerna som kan göra skillnad på om en resa känns mjukare och mer smidig än en del andra. Vi lär oss rätt så snabbt om en växel eller en kurva ligger lite sämre. Och där håller vi då en lägre hastighet, så att ingen ska ramla och slå sig, spilla varmt kaffe eller ofrivilligt sätta sig i någons knä.

Sedan så kan det vara andra saker som påverkar, trots att det är en förare som kört mycket på samma sträcka. Speciellt på våren då tjälen går ur marken, och det ofta blir lite ojämnare i spåren och det kan upplevs som att det gungar lite i sidled och blir lite mer stötigt och kantigt. Ofta så blir det även hastighetsnedsättningar på våren, som gör att vi inte kan eller får köra med full hastighets på en viss sträcka eller en del av banan under en period.

Vi förare strävar efter att köra så mjukt och ekonomiskt som möjligt, så att vi inte kör fortare än vi behöver för att hålla tidtabellen. Och att resan för våra resenärer ska bli behagligare.

Hej Siv, jag åker ofta nattåget till Åre och har undrat över om det är svårare att köra tåg i mörker. Det känns ju i alla fall som om det skulle vara det.

Hej från Nova

Hej Nova. Vad roligt att du skriver till mig. Rent spontant skulle jag säga att det är svårare. Vissa gillar att köra i mörker och vissa trivs bättre i dagsljus. Men själva körningen i sig, påverkas inte speciellt mycket av mörkret. Lamporna i signalerna längs med järnvägen syns tydligt och på väldigt långt håll i mörker. Däremot så kan det vara lite svårare att bedöma exakt hur långt bort de står. Alla skyltar och tavlor längs banan har reflekterande bakgrund så även dessa syns tydligt i strålkastarljuset. Sedan så har vi lokförare väldigt bra kännedom om den banan vi kör på. Så vi vet vart olika tavlor och signaler finns. Vi har många kännetecken längs banan som gör att vi vet vart vi befinner oss, även mitt ute i skogen och mitt i kolsvarta natten. Sedan så har det genom åren blivit lättare att veta exakt var vi befinner oss med hjälp av gps och olika positioneringssystem. Det som blir lite svårare är allt runt omkring, som när vi ska koppla isär eller ihop fordon, lägga växlar och kontroller av olika slag.

Djur längs med banan syns mycket sämre i mörkret, ibland på väldigt kort håll. Dessvärre är de gärna ute när det är gryning, skymning eller mörkt. Sedan så har vi här uppe i norra Sverige fördelen att vi har snö större delen av vintern och en bra bit in på våren och det hjälper till att lysa upp i mörkret. För att inte tala om midnattssolen och våra ljusa sommarnätter.