9 minute read

MIN PASSION GIZEM KLING ERDOGAN

Att ha fått reda sig själv i 20 år är skönt, tycker Marianne Mörck. Hon kan åka i väg på jobbresor utan att känna att hon lämnar någon.

»Jag har alltid längtat bort«

Skådespelaren Gizem Kling Erdogan är dubbelaktuell med Tunna blå linjen på SVT och The Playlist på Netflix.

»Jag har alltid« »längtat bort«

En sökande själ som längtar någon annanstans men samtidigt vill passa in. Gizem Kling Erdogan spelar den tuffa polisen Leah i hyllade tv-dramat Tunna blå linjen, men privat har hon varit mer oroligt rastlös. Något som också skapat hennes drivkraft.

text LINDA NEWNHAM foto KARL NORDLUND hår & make up PARI DAMANI/AGENT BAUER styling SIRI EDIT ANDERSSON

J” ag tror ju inte på terapi, så …” ”Varför tror du inte på terapi?” ”Det är onani för själen.” ”Man ska inte underskatta onani.” ”Nej, det har du rätt i, men det blir ju inga barn gjorda.” Det är polisen Leah, spelad av Gizem Kling Erdogan, som säger detta till sin terapeut i den nya säsongen av serien Tunna blå linjen. Själv är Gizem av annan åsikt. – Det är töntigt att uttrycka sig så om terapi, den har hjälpt mig jättemycket. Men visst är spelet världsklass!? Det var en knepig scen som krävde mycket snack innan tagning och jag var säkert asjobbig. Men det var viktigt för mig att låta publiken komma närmare Leah, utan att det blev larvigt. Jag ville att det skulle kännas som i terapiscenernas förebild Sopranos. Det kanske inte blev riktigt så, men det blev bra.

JA, GIZEM KLING ERDOGAN har gjort avtryck. År 2020 klev hon med dunder och brak in i våra svenska vardagsrum i rollen som IS-hustrun Pervin i SVT:s hyllade dramaserien Kalifat och pr-tjejen Denise i Netflix tv-serie Kärlek och anarki. Bara för att förra året följa upp med tittarsuccéer som julkalendern och Tunna blå linjen på SVT – där den senare hyllats för hur realistiskt den skildrar Malmöpolisens arbete. Och visst behövde hon öva för att gå så

»Jag är 100 procent mellanbarn, försöker passa in överallt, medlar och tar socialt ansvar.«

GIZEM KLING ERDOGAN

ÅLDER: 35. FAMILJ: Sambon Göran Kling. BOR: Stockholm. GÖR: Skådespelare. AKTUELL MED: Tv-serierna Tunna blå linjen på SVT och The Playlist på Netflix. där självklart i uniformen och de stora tunga kängorna, eller göra en trovärdig kroppsvisitation. – Vi har haft poliskonsulter som vi har kunnat fråga saker. Om man exempelvis kommer till ett hus där barn är i fara: Vad gör man i det läget? Vem går man fram till först?

VI SES FÖR intervju på ett hotell på Södermalm i Stockholm inför att andra säsongen av Tunna blå linjen. Gizem gör rollen som Leah, en polis med judisk bakgrund, duktig på jobbet, men dålig på att ta hand om sig själv. Därav terapin.

Själv började Gizem gå i terapi efter scenskolan, när hon flyttat till Stockholm, satt på tunnelbanan och kände panikångesten komma. – Den var nog ett symtom på den stress jag samlat på mig under åren på scenskolan. Nästan alla mådde dåligt där. Lite hör det nog till, jag tror att få personer som gått konstnärliga utbildningar kommer ur dem helt smärtfritt.

Det var mycket prestation inblandat, hon skulle komma nära sin kärna och försöka hitta sin egen ton – i en ålder då få har bra har koll på vilka de är. – Det kunde vara både smärtsamt och utlämnande. Det fanns också en oro för framtiden, vilka roller jag skulle få casta för. Samtidigt som jag utvecklade ett kritiskt tänkande och med det började syna de kvinnoroller vi blev tilldelade. Ja, det var mycket. Och om man som jag inte är uppvuxen i kulturbranschen ska man hitta ett självförtroende i den världen också.

Hon säger att terapin hjälpte på flera sätt, som att förstå varför hon blev orolig och ledsen i vissa situationer. – Jag letade upp en psykolog som förstod traumat med att vara POC i Sverige, person of color. Hon var svinduktig på den typen av traumabearbetning.

Terapi kan även förändra ens relation till andra. Hur var det att vara ihop med dig för tio år jämfört med nu?

– Det måste ha varit stökigt på ett annat sätt än nu. Kanske mer otryggt och flyktigt, nu är jag helt perfekt, skrattar hon.

Både terapin och tiden har hjälpt, självkänslan är mindre bräcklig nu.

– Jag har blivit bättre på att säga ifrån och sätta gränser. Tidigare kunde jag känna mig obekväm i stunden, men först efteråt komma på varför och vad jag borde ha sagt. I terapin har jag lärt mig att tolka fysiska signaler och känslor, så att jag kan agera på dem snabbare.

Kanske är det här inte så konstigt. Gizem har två bröder, en yngre och en äldre, och som mellanbarn är det lätt hänt att man blir bättre på att läsa av andra än sig själv. – Jag är 100 procent ett mellanbarn, som försöker anpassa sig för att passa in överallt, jag medlar och tar socialt ansvar. Kanske är det den lite otydliga rollen i familjen som skapar oro. Det sägs också att mellanbarn är tävlingsinriktade och självständiga, och även det stämmer på mig. Eller så är allt bara biologi, vad vet jag, skrattar hon.

Gizem växte upp i Högsbo i Göteborg. Hennes pappa kom från Turkiet på 70-talet för att jobba på fabrik, mamman kom några år senare. Och där mellan lamellhusen och torgen hittade hon sina gläntor att leka i. – Under min uppväxt bodde det många svenskar i Högsbo och det fanns en del vardagsrasism. Vi hade en grannfamilj med palestinskt ursprung, och umgicks mest med dem. Jag har alltid haft en längtan bort, och tänker att den kanske hänger ihop med min uppväxt i Högsbo. Jag hade en känsla av att det intressanta fanns någon annanstans, jag ville dit och delta.

HON BLEV TIDIGT en sökare, och säger att draget fortfarande är starkt i henne. – När jag var liten längtade jag bort från min familj, när jag var tonåring ville jag bara resa, och nu vill jag flytta utomlands. Det är ett slags sökande, en vilja att hitta hem med allt vad det innebär, säger hon.

Ett annat beskrivande ord för den där kliande känslan i kroppen är rastlöshet. – Rastlösheten har alltid funnits med mig, jag ville se något annat, möta nya ansikten, testa en ny utmaning, säger Gizem.

Men hon tillägger: – Jag är inte alls lika otålig längre, nu kan jag tycka att det är nice att vara hemma en hel dag.

Under uppväxten i Högsbo hade Gizem alltid en känsla av att det intressanta fanns någon annanstans.

»Många har blivit rika på bostadspriserna och då ser man det inte som ett problem.«

I dag känner hon sig coolare och vågar lita på att allt har sin tid.

GIZEMS 3 X SERIETIPS

I May Destroy You ”En dramaserie som är helt oustanding med alla sina lager.” Ramy ”En välgjord dramakomedi som skildrar en familj som navigerar mellan själslig och politisk splittring.” House of dragon ”Sveriges första drakryttare Nanna Blondell spelar Lady Leana. Stort!”

»Min fascination för berättelser väcktes tidigt, via pappas historier och böcker.«

Framför allt är det ovissheten när jag är mellan jobb som gör mig rastlös nu.

I rastlösheten finns spår av oro men också en drivkraft. Som barn testade hon sig fram genom att vilja bli prima ballerina, handbollsspelare, keramiker, trumpetspelare … Efter gymnasiet flyttade hon och en kompis till Köpenhamn, varifrån hon pendlade till Malmö för att plugga. Initialt var målet att bli läkare, men ganska snart bytte hon inriktning och sökte till scenskolan. – Det kom inte som en blixt från klar himmel. Det var snarare så att tanken om att bli läkare var ett sidospår. Min fascination för berättelser väcktes tidigt, via pappas historier och böcker, jag testade och gillade teater redan som barn och uppträdde gärna inför släkten.

År 2015 gick hon ut scenskolan i Malmö och sedan dess har hon spelat i klassiker som Romeo och Julia på Stockholms stadsteater och Ett dockhem på Göteborgs stadsteater till filmer och serier.

Är du på en plats nu där du kan välja och vraka?

– Nja, inte riktigt än, men jag känner mig coolare. Jag vågar lita på att allt har sin tid. Men visst händer det att jag får nej och det kan kännas extra sårbart vissa dagar. Då försöker jag påminna mig om att jag faktiskt också tackar nej till saker. Jag jobbar på egna projekt, för det är fortfarande snävt vilka historier som berättas och ur vilket perspektiv.

Du har själv gjort en klassresa, och klivit in i kultureliten.

– Ja, det stämmer, men jag tycker att ordet ”klassresa” är komplext. För en person som blir rasifierad

Familjen är viktig för Gizem Kling Erdogan och mammakärleken håller hon allra högst.

»Jag drömmer om att få spela en elak kvinna, gärna någon som ljuger mycket.«

är det lätt att ordet ”klassresa” spelar in i ett förenklat narrativ. Å ena sidan är representation helt avgörande. När jag var liten fanns det inga förebilder på film och tv som jag kunde spegla mig i. Representation säger till ett barn med icke vita föräldrar att du har rätt att lyckas eller följa dina drömmar. Å andra sidan är blicken på oss ”invandrarungar” som lyckas fantasilös och reducerande.

EN RIKEDOM HON vet att hon har fått med sig från sin uppväxt är förmågan att ge och ta emot kärlek – och att kärlek har väldigt lite med pengar att göra. – Jag har fått kärlek från många vuxna: mina föräldrar, mormor, min mors syskon … Men mammakärleken är nog ändå den som slår högst. Om pappa var den som lärde mig att snacka, så var mamma den som gav oss barn omsorg. Hon fanns alltid där, och inte sällan lagade hon god mat, som en kärlekshandling.

De har fortfarande tät kontakt, vore det upp till mamman skulle de höras varje dag. – Vi pratar med varandra i alla fall tre gånger i veckan. Hon kommer gärna hit och hälsar på. Jag är inte så ofta i Göteborg, även om jag har varit där och hjälpt till med en del saker nu på senare tid. Mamma vill gärna ha hjälp med saker, vilket jag kan irritera mig på, skrattar Gizem.

Leah i Tunna blå linjen har en helt annan typ av mamma, som vi får se mer av i den nya säsongen. – Precis, Leahs mamma är väldigt annorlunda från min mamma. Hon har valt karriär framför familj. Det är en spännande relation där det sårade barnet möter en mamma som kanske också känt sig sårad av mammarollen.

Du har redan lyckats med mycket, vad drömmer du om nu?

– Åh, jag drömmer om många saker, som ett hus vid Medelhavet, men också om att få spela en elak kvinna, gärna någon som ljuger mycket. Jag vill jobba internationellt, säger Gizem och inser att hon måste rusa. •

This article is from: