8 minute read
FRÅGA LOKFÖRAREN
from Kupé nr 11 2022
SIV RÖNNHOLM
ÅLDER: 44. BOR:I utkanten av Östersund. FAMILJ: Maken Lars, en son 8 år och en dotter 10 år. YRKE: Lokförare på SJ sedan 14 år. Kör tåg från Östersund till bland annat Åre, Sundsvall, Gävle, Stockholm och Borlänge. Är körlärare för lokförarelever på praktik. GÖR PÅ FRITIDEN: Umgås med familjen, gillar att jaga älg på hösten – och spelar ibland lite dataspel.
Hej lokföraren! Hur är uppdelningen mellan tågvärden och lokföraren när det gäller utrop? Varför är den så? Har man en speciell röst när man ropar? Vilket är ditt mest udda utrop? Ock vilket är ditt ”drömutrop”?
/Maja
Hej Maja. När det gäller utrop så hjälps vi som jobbar ombord åt. Det vanligaste brukar vara att föraren ropar nästa uppehåll, på vilken sida plattformen finns, stopprelaterade orsaker och andra trafikstörningar. Medan ombordpersonalen ropar välkomstutrop, trafikstörningar, kundrelaterad information, så som anslutningar, servering och bistro samt avslutsutrop inför slutstation. Uppdelningen gör vi utifrån våra arbetsuppgifter ombord på tåget. Som förare kan det vara svårt att veta när personalen i bistron är klar att öppna eller vilka resenärer som har anslutningar vidare. Precis som personalen inne i tåget har lite svårt att veta precis varför vi stannar tåget, om det är ett tågmöte eller någon annan orsak.
Ja, jag skulle säga att de allra flesta har en speciell röst vid utrop. Man skärper till sig lite extra, talar tydligt, mindre dialekt och använder uttryck som man kanske inte använder i vardagsspråket.
Mitt mest udda utrop är när jag skulle förklara att vi skulle bli stående med tåget i Östersund en morgon för att en buskröjare hade gått sönder på spåret. Och det var stopp i tågtrafiken för att de inte kunde
PETER LJUNGWALL/SJ flytta på den, förrän en reparatör hade kommit till platsen och reparerat traktorn.
Mitt drömutrop har jag inte fått göra ännu. Men det skulle vara något i stil med att vara första att göra något nytt, en ny bana eller premiärtur.
Hej Siv, jag undrar om det kan vara så att tåget bromsar för vilt på spåret ibland?
/Erik
Hej Erik. Visst bromsar tåget för vilt ibland. Men för att kunna göra det behöver vi få syn på djuret i god tid och på långt håll. Vi signalerar (om vi hinner) för att få djuret att flytta på sig. Men oftast går det väldigt fort för ett vilt kliver upp eller över spåret. De flesta typer av vilt är väldigt bra på att smälta in i omgivningarna och syns väldigt dåligt och på kort håll. Kör jag ett tåg i högre hastighet och får syn på ett djur i spåret på 100–300 meters håll, så hinner jag knappt tillsätta bromsen för att börja bromsa innan jag är framme vid djuret. Så det kan vara en orsak till att det kan upplevas som att vi inte bromsar.
En orsak till att vi ibland väljer att inte bromsa är för att undvika hjulskador. Om jag ser att djuret inte flyttar på sig eller väljer att springa framför mig i spåret och en kollision är ett faktum, så vill jag inte bromsa så att hjulen låser sig och börja glida, utan att de fortsätter att rulla fritt.
Fråga lokföraren Siv! Vad undrar du och vill veta mer om? Mejla din fråga till: fragalokforaren@sj.se.
Tågens utrop i högtalarna brukar delas upp mellan lokförare och tågvärd.
Varför är det egentligen så svårt att få täckning för mobil och dator på tåget? Wifi kan svaja ganska mycket under resans gång, vad beror det på?
Maud, Värmland
Hej Maud. Denna fråga diskuteras ända upp på regeringsnivå. Regeringen beslutade den 19 november 2020 att uppdra åt post- och telestyrelsen att redovisa insatser som kan förbättra möjligheterna till god mobil uppkoppling för resenärer på högtrafikerade fjärrtåg.
Jag önskar att jag skulle kunna säga att det beror på en specifik sak. Men efter att jag har läst rapporten så verkar detta vara mycket mer komplicerat än så. Några av problemen är att dagens tåg har en metallkonstruktion som i olika grader dämpar radiosignaler. Kontaktledningen som består av flera högspänningsledningar som är oisolerade och strömförande, som även den stör radiosignalerna. Och sedan så har vi alla fönster med isoleringsglas med metallfilm, som i sin tur också dämpar signalerna. Sedan beror det även på vilka tekniska system som finns ombord. Dessutom ska tåget kommunicera med mobiloperatörer längs med banan för att få bättre täckning. Som i dagsläget är lite svajigt.
Positivt med detta är att tåg- och mobiloperatörerna arbetar tillsammans för att lösa problemen. Och att genomförbara åtgärder är framtagna. Så nu hoppas jag att vi kommer att märka skillnad i framtiden.
Det sägs att löven gör spåren hala på hösten. Stämmer det – och hur påverkar det tågen?
/Helene, Stockholm
Hej Helene. Det stämmer, löv på spåren är en av sakerna som gör rälerna väldigt hala. Lövhalka uppstår när våta löv och barr lägger sig på spåren och sedan krossas av tågets hjul. Då bildas en såphal smet av cellulosa och äggviteämnen som lägger sig på ovanpå rälerna. Detta problem är som störst i samband med fuktig och låg temperatur. Tågets hjul har en liten kontaktyta mot rälerna och halkan gör att det är mycket svårare att komma upp i hastighet, för att det spinner och slirar mycket vid lövhalka. Halkan ger även längre bromssträckor. Därför behöver vi sänka farten och bromsa mycket tidigare och försiktigare än normalt, så att hjulen inte slutar rulla och börjar glida i stället, och på så sätt undviker att det uppstår hjulskador.
Jag har en fråga: I somras hörde jag talas om en solkurva, vad är det för något?
/Andrea
Hej Andrea. En solkurva kan uppstå när det är väldigt varmt ute. Metallen kan då utvidgas och göra att rälsen blir för lång. Om det då samtidigt finns brister i underlaget, så kan det hända att spåret inte kan stå emot de starka krafterna som bildas och då uppstår det en liten utbuktning på spåret. Vid minsta misstanke om solkurva stoppas all tågtrafik för att kontrollera spåret och felet åtgärdas innan tågtrafiken släpps på igen, eftersom risken för urspårning är hög vid solkurvor,
Hej lokföraren! Jag har några frågor om ditt jobb. Måste man ha ett vanligt körkort för att kunna bli lokförare? Behöver man ha särskilt bra syn? Och vad händer om man redan är utbildad och jobbar som lokförare men får mycket sämre syn och behöver glasögon, kan man ändå köra tågen?
Liel
Hej Liel. Till att börja med så behöver du inte ha vanligt körkort för att kunna bli lokförare. Det går lika bra ändå. Däremot så behöver du genomgå en del tester för att se om du är lämplig som lokförare. Och slutligen en läkarundersökning där syntest är en del. Att du har eller får glasögon är inget hinder i sig så länge som du uppfyller kraven som ställs på bland annat färgseende, mörkerseende, ögonrörlighet och synfält. Om du vill veta mer om vilka krav som ställs så finner du dessa i Transportstyrelsens föreskrift TSFS 2011:61.
KOSTA GLASBRUK SAFARIPARK
Det fi nns ställen som man vill återvända till, Kosta är en sådan plats. Förr valde man kanske främst att besöka Kosta för att köpa glas och för att se glasblåsarna som skickligt formar den heta massan till vackra bruksglas och konstverk.
GLASKONST KOSTA LODGE
Safariparken
Att Kosta ligger i den småländska skogen beror på att man behövde ved för att kunna hålla eld i glasugnarna. Glasbruket är Sveriges äldsta fortfarande verksamma glasbruk och startades år 1742. Det som gör det intressant att besöka Kosta idag är den utveckling som skett här de senaste åren. 2018 öppnade en safaripark där man har möjlighet att se visenter, älgar, hjortar, muffl onfår och vildsvin i sin naturliga miljö. Utanför Kosta ligger även Grönåsens älgpark, ett utfl yktsmål för många besökare.
Hyttsill
Är man i Kosta ska man prova på Hyttsill. Förr i tiden, efter arbetsdagens slut samlades glasblåsarna för en bit mat och dryck kring de hetta glas ugnarna. Luffare i bygden bjöds på en bit mat mot upplysningar om vad som var på gång i trakten. En tradition som
lever kvar. Vissa kvällar blir därför hyttan en plats för mat, underhållning och glasblåsning. Menyn består bland annat av bakad potatis, sill och isterband. Till efterrätt bjudes på småländsk ostkaka. I Kosta fi nns allt på ett bekvämt avstånd och det är lätt att fylla en dag med upplevelse för alla åldrar, ett perfekt resmål för en gruppresa! Kosta är en plats att uppleva!
Det gör man fortfarande, för här tillverkar de både servis- och konstglas för de båda varumärkena Orrefors och Kosta Boda. Har du tur kan du möta någon av konstnärerna i hyttan när de arbetar fram nya konstverk tillsammans med hyttans mästare.
Idag fi nns det genuina hantverket kvar men även mycket mer att uppleva. Kosta Boda Art Hotel
På Kosta Boda Art Hotel, i folkmun kallat ”glashotellet” hittar man glaskonst från glasbruket och Kosta Bodas konstnärer har designat rummen. Överallt möts du av glaskonst. Även hotellets spa är inrett med glaskonst i väggarna och under poolens botten.
Kosta Lodge
Det fi nns även andra fantastiska boenden att välja på i Kosta. Kosta Lodge erbjuder både rum med hotellstandard och fi na stugor med självhushåll, detta med naturen som din närmsta granne. Här har man nära till olika aktiviteter, poolbad och minigolf. Det fi nns även ställplatser med tillgång till Lodgens alla faciliteter. Kosta Lodge har även ett Rental Center där man bland annat kan köpa fi skekort, hyra båtar, kanoter och cyklar.
KOSTA OUTLET
Kosta Outlet
Om man inte kommer till Kosta för att bo så är Kosta Outlet ett perfekt stopp på vägen. Med sina 20’000kvm butiksyta och fantastisk varumärkesshopping är det ett ställe värt att komma tillbaka till många gånger. För att stilla hungern rekommenderar vi ett besök på restaurang Matmagasinet eller Kosta brukscafé.
