Samhall IFokus nr 3 11

SAMHALL

NUMMER 3 2011

Vilja väl är en bra affär Så matchas funktion med rätt uppgift Samhall kvar inom industrin

Ömsesidigt engagemang i samarbetet med Babybjörn

johan eklund

Blick för kvalitet

INNEHåLL NUMMER 3 2011

på BESÖK

Bebisar sitter säkert uppdraget för Babybjörn har firat tio år. Så länge har Samhall varit en del av utvecklingen hos den svenska tillverkaren av produkter för de allra minsta. I Skillingaryd arbetar Samhalls medarbetare bland annat med att montera och packa babysitters, den lilla fjädrande stolen för små barn.

SId

SCanPIx

12

INtERvjUN

Vilja väl en bra affär att ta ett samhällsansvar är också bra för företagets ekonomi, menar Icas koncernchef kenneth Bengtsson. På Ica satsar man bland annat på att anställa personer med funktionsnedsättning.

– Vi vill ta ett större ansvar än bara det som gäller våra egna affärer, säger han.

SId

MEd KUNdENS ÖgON

Kommunerna upptäcker Samhall Personalbrist inom hemtjänsten gjorde att Filipstads kommun började anlita Samhall. nu delar man upp arbetet mellan sig. kommunen sköter själv hälso- och sjukvård samt administration.

Samhall tar hand om städning, tvätt, distribution av lunchlådor och inhandling av dagligvaror.

4

SId

Kvar i industrin Industrin är fortfarande viktig för Samhall. där finns intressanta affärer, och i industriuppdragen trivs många medarbetare. Viktigt är att erbjuda det kunderna vill ha. därför koncentrerar Samhall sin industrisatsning till mekanik, trä, kablage, systemmontering och produktmontering.

SId

8

Miljötänk i Motala Samhall är på väg att ersätta sina bilar med miljövänligare alternativ. hittills har ungefär hundra bilar bytts ut. några av dem rullar i Motala, där de används för SId att distribuera kyld mat.

11

2

I FokuS nR 3 11

Pris som visar vägen I slutet av november koras vinnarna av Visa vägen-priset, som instiftats av Samhall för att bidra till att fler funktionsnedsatta får jobb. Förra årets vinnare, länspolismästare Carin Götblad, menar att det är viktigt att rikta strålkastarljuset mot goda SId exempel.

18

16

LEdARE

Matchar person och jobb Vad kan du göra? det är den viktigaste frågan när det gäller att uppskatta medarbetarnas funktionsförmåga. Svaret matchas sedan mot de krav som ställs i olika arbetsuppgifter. På Samhall i jokkmokk har man testat detta nya arbetssätt.

SId

Bara funktion.

Inga hinder.

19

Under hösten har jag besökt flera arbetsplatser

6 FRågOR

Proffs på telefon Samhalls telefonväxel ska växa och utvecklas till en ny kundtjänst. den ska fungera både internt och externt. Flera stora företag är redan intresserade av att anlita Samhall för sin kundtjänst.

SId

22

väNdpUNKt

Lång resa till polisen när Inger Östlund var 6 år sökte hon till Polishögskolan och blev kallad till intervju. Men i samma veva blev hon gravid, så ambitionen kom av sig. efter många år och en delvis tuff livsresa är hon nu där hon ville vara från början, som anställd på polisen i Skärholmen SId utanför Stockholm.

23

I FOKUS I Fokus, Box , 11 1 Stockholm, -3 11  hemsida www.samhall.se ansvarig utgivare Monica lingegård, Vd, Samhall chefredaktör anneli kamlin, kung & Partners, -6 3 1, anneli@kungpartners.se intern kontaktperson Stefan hladisch, stefan.hladisch@samhall.se produktion kung & Partners, www.kungpartners.se layout katrin uddströmer, kung & Partners repro och tryck ljungbergs Tryckeri adress

I Fokus kan även beställas som taltidning.

runt om i landet och haft förmånen att få träffa många kompetenta medarbetare. ”Kundfokus” har jag upprepat som ett mantra på dessa träffar. Nöjda kunder är nämligen en grundförutsättning för att vi ska lyckas.

Vad skapar en nöjd kund? Vi ska göra ett riktigt bra jobb. Det vill säga vara noggranna och leverera kvalitet, vara lyhörda och visa engagemang. Detta är egentligen inget nytt. Tvärtom har det präglat vår verksamhet i många år.

Anledningen till att jag sätter kundfokus i första rum är att vi behöver fler jobb. Jobben betyder allt för Samhall. De skapar grunden för en sund personalutveckling, ger oss god ekonomi som vi kan återinvestera i fler utvecklingsinsatser och de bygger stolthet och självkänsla – vilket gör alla medarbetare mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.

Detta gör Samhall så unikt. Vi ska skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för människor med funktionsnedsättning. På marknadsmässiga villkor i konkurrens med andra företag. Det kräver att vi säljer fler varor och tjänster som efterfrågas på marknaden, samt erbjuder vår personal en bredd av arbetsuppgifter, så att alla har ett jobb. Ett riktigt jobb. det är min personliga vision som VD på Sveriges viktigaste företag: att alla våra medarbetare ska ha riktiga jobb. Det går. Vi bevisar dagligen att Samhalls medarbetare är kompetenta och levererar hög kvalitet till nöjda kunder.

Fast det är inte enkelt. Det är jag medveten om och har full respekt för. Flera saker måste vara på plats och fungera. Verktyg för planering och matchning, driftsättning av nya uppdrag, resursfrågor och nya stödsystem. Listan kan göras lång. Men vi ska beta av den. Var så säker. För jag tänker aldrig ge mig.

MaTTIaS BaRdå

en av många åtgärder är att vi

nu skapar Sveriges vassaste säljkår.

Syftet är tydligt. Alla ska ha jobb.

Samtidigt måste vi förbereda oss internt. Du och dina kollegor måste vara beredda. För när jobben kommer måste vi alla visa att vi vet vad kundfokus handlar om.

monica Lingegård Vd FÖR SaMhall

I FokuS nR 3 11

3

INtERvjUN

|

KENNEtH BENgtSSON

teXt annelI kaMlIn Foto BRuno ehRS

praktikanten jerry har gjort succé. Samtidigt som Ica-filmerna rullat har 6 personer med funktionsnedsättning börjat jobba i Icas butiker. och fler ska det bli. Icas högste chef kenneth Bengtsson brinner för projektet även i sin roll som ordförande för Svenskt näringsliv. tt gå till Ica och köpa middagsmat är en del av vardagen för miljontals svenskar. Det gör att företaget Ica har stort inflytande över människors liv och kan påverka mycket som händer i samhället.

– Vi vill ta ett större ansvar än det som bara gäller våra egna affärer, säger Kenneth Bengtsson, VD och koncernchef för Ica. Kenneth Bengtsson är övertygad om att hjärta och plånbok hör ihop, att en satsning på att göra gott också kan vara ekonomiskt lönsam.

– Men man måste utgå från en äkta vilja att ta ansvar. Då blir det även affärsmässigt framgångsrikt. Om målet från början enbart är att tjäna pengar går det inte lika bra. Jag tror att kunderna märker skillnad mellan om det man gör bara är till för att vinna affärsmässiga poänger eller om det är på riktigt. ”På riktigt” gäller för Icas satsning att skapa arbeten för personer med funktionsnedsättning i sina butiker.

– Den bygger på viljan att spegla alla människor, även funktionshindrade, säger Kenneth Bengtsson.

För två år sedan startade Ica det så kallade Vi kan mer-projektet med målet är att under tre rekrytera minst 500 funktionsnedsatta.

– Vi är uppe i 600 personer nu. Det fungerar mycket bra i de allra flesta fall. Vi har lyckats med det vi ville, att skapa en värdegrund som säger att alla människor är olika och fungerar på olika sätt, men ändå kan bidra med en bra arbetsinsats, säger Kenneth Bengtsson.

Med

Reklamfilmer gav skjuts En rejäl skjuts framåt fick projektet när reklamfilmerna med Ica-Jerry började sändas. Jerry spelas av skådespelaren Mats Melin, som har Downs syndrom.

– Jag hade hjärtat i halsgropen när den första filmen med Jerry började visas i TV. Jag var rädd för att det skulle uppfattas som om vi drev med rollfiguren. Efter det första avsnittet fick vi mycket kritik, men sedan vände det.

»

KORt KOR tFAK FAKt tA Jobb: Vd och koncernchef för Ica. ordförande i Svenskt näringsliv.

Född: I småländska ljungby 161.

Karriär inom ica: Började jobba extra på Ica i ljungby när han var 13 år. Ägt fyra butiker, varav tre ICa Maxi. affärschef ICa Maxi, Vd ICa Sverige, Vd och koncernchef Lärt sig av svärmor (som har MS och sitter i rullstol): att möta funktionshindrade med respekt, inte nedlåtande. tankar om framtiden för hållbar utveckling: att skapa bättre möjligheter för äldre att arbeta längre. gillar med detaljhandeln: att träffa mycket folk och se resultat direkt.

Äkta vilja

Filmerna gav ett positivt eko inte minst bland Icahandlarna. De 1 400 Ica-handlarna följer visserligen gemensamma riktlinjer, men de äger sina butiker själva och bestämmer till största delen över dem. Även om Kenneth Bengtsson är högsta chef kan han inte styra handlarna genom att tala om för dem exakt vad de ska göra.

–Det gäller att väcka deras intresse för att själva göra något.

han ytterligare en gång att önskan att vilja ta ansvar utgör en grund för samarbetet.

– Det lönar sig även ekonomiskt på sikt. Det går inte alltid att mäta effekten av enskilda aktiviteter. Däremot har vi tydliga bevis för att våra satsningar på att ta ansvar ger effekt. Ica har blivit mycket mer attraktivt. Förr kom vi aldrig med på listorna över de populäraste arbetsgivarna. Nu är vi i topp på alla.

– Genom att visa att vi arbetar med rätt värdegrund får vi lättare att locka till oss kompetenta medarbetare.

Trots sin övertygelse om att detta är rätt väg att gå är Kenneth Bengtsson överraskad över hur stor effekt rekryteringen av funktionshindrade har fått.

Berörd av glada Hudik Vi kan mer-projektet är ett samarbete mellan Ica, Sveriges kommuner och landsting, Samhall, FUB (föreningen för utvecklingsstörda) och Glada Hudik-teatern. Glada Hudik är också den teatergrupp som Mats Melin tillhör.

Det var Glada Hudik som på allvar väckte Kenneth Bengtssons engagemang för rekrytering av personer med funktionsnedsättning. För några år sedan var han och såg deras föreställning Elvis.

– I samband med föreställningen föreläste teaterns ledare Pär Johansson om hur tufft det är för personer med funktionsnedsättning att ta sig ut i arbetslivet. Jag blev otroligt berörd.

Ica började sponsra Glada Hudik och tog hjälp av Pär Johansson som rådgivare och inspiratör.

– Han har bland annat rest runt till våra olika handlare för att hjälpa dem att våga satsa på funktionshindrade.

En annan av Icas samarbetspartners är Samhall. Medarbetare från Samhall arbetar i uppdrag i Ica-butiker runtom i landet. Många har också blivit anställda direkt av Icahandlare.

– Vi har ett fantastiskt bra samarbete med Samhall. Samhalls företrädare är väldigt bra på att hitta nya lösningar, de är innovativa. Våra båda företag har mycket gemensamt i företagskulturen, säger Kenneth Bengtsson.

– Samhall erbjuder många fler tjänster än vi kände till från början. Det är en intressant samarbetspartner med stor bredd.

Ica driver inte Vi kan mer-projektet enbart för att vara snälla, framhåller Kenneth Bengtsson. Samtidigt påpekar

vi hade ingen aning om från början hur mycket goodwill det skulle ge.

– Vi hade ingen aning om från början hur mycket goodwill det skulle ge. Jag tror heller inte att succén hade blivit lika stor om vi hade haft syftet att vinna sådana poänger från början.

Arbetet med ”Vi kan mer” är en del av en mer övergripande ambition hos Ica att satsa på hållbar utveckling.

– Den första frågan som fick stort genomslag var miljön.

Klimatfrågorna är fortfarande viktiga, men nu handlar hållbar utveckling också om hälsa och mångfald.

visa goda exempel

SCanPIx

Utöver att basa över Ica är Kenneth Bengtsson ordförande i organisationen Svenskt Näringsliv med 60 000 medlemsföretag. Han tar vara på möjligheterna att lyfta fram personer med funktionsnedsättning även där.

– Man kan inte vara på mer än ett sätt. Jag är likadan på Svenskt Näringsliv som jag är på Ica. Jag tror starkt på att det bästa sättet att påverka andra i rätt riktning är att visa upp goda, inspirerande exempel. Vårt arbete på Ica bidrar till att fler av företagen inom Svenskt Näringsliv har bestämt sig för att göra nytta på liknande sätt.

Kenneth Bengtsson har jobbat på Ica sedan han var 13 år. Nästa år lämnar han jobbet som högsta chef.

– Jag hade bestämt mig från början för att sitta kvar i högst tio år, så det är dags.

Vad han ska göra i stället återstår att se. Men han är inte alls bekymrad över vad som händer med arbetet med hållbar utveckling och projektet ”Vi kan mer” inom Ica när han slutar.

– Det är så väl förankrat hos så många människor. Nu har projektet ett eget liv. «

wInGåRdh aRkITekTkonToR

NOtERAt Kulturhuset spira i Jönköping ska rymma fyra moderna scener.

SAMHALL på FAcEBOOK » Följ vad som händer på Samhall genom företagets Facebooksida. Skriv in ”Samhall AB” i sökraden så kommer du rätt.

vIKtIgAStE NyHEtSBREvEt » i slutet av oktober lanseras Samhalls

» i november invigs ett nytt hus för scenkonst i Jönköping som ska bli ett landmärke i staden.

Byggentreprenören Peab har givit Samhall i uppdrag att sköta byggstädningen i samband med att huset byggs klart. Ytan som ska städas är 12 000 kvadratmeter och har en takhöjd på upp till 15 meter. Det kräver en avancerad maskinpark som de 20

Samhallmedarbetarna utbildats i att använda.

Den nya byggnaden kallas Kulturhuset Spira och ska rymma fyra moderna scener. För verksamheten står Smålands Musik & Teater, som drivs av Landstinget i Jönköping.

Huset ligger vid Munksjöns strand och är ritat av Wingårdhs Arkitektkontor.

Byggherre är Landstingsfastigheter.

SaMhall

Nytt LANdMäRKE tAR FORM

nya webbplats på www.samhall.se.

Samtidigt kommer det första numret av nyhetsbrevet Sveriges Viktigaste nyhetsbrev till sina mottagare. nyhetsbrevet skickas ut digitalt och vänder sig till Samhalls befintliga kunder. det är till för att skapa kontinuitet i relationen till kunderna och att få fler kontaktytor med varje uppdragsgivare.

SOM vILKEN KUNd SOM HELSt » medan fler företag upptäcker att Samhalls personal gör ett bra jobb börjar även konkurrenter se fördelar med att anlita Samhall som underentreprenör. Förutom bra uppdrag kan det ge nya möjligheter för anställningar utanför Samhall.

– Företag som till exempel Sodexo ser att de kan förstärka sina egna leveranser med vår hjälp, säger Samhalls marknadsdirektör Mats eliasson. I första hand är det kvalitet som avgör. därtill blir det allt viktigare med socialt ansvar och där har Samhall en unik roll på marknaden.

– det viktiga är att bemöta dem som vilka kunder som helst. Ibland konkurrerar vi och ibland arbetar vi tillsammans. det måste bara vara tydligt i vår överenskommelse från början. Samhall ska alltid leverera hög kvalitet oavsett vem som är kund. ibland kund, ibland konkurrent.

städ på gång.

NyA UppdRAg I UMEå » centrala Studiestödsnämnden, CSN, och Feelgood är nya kunder inom Samhalls städverksamhet i Umeå. Flera andra städavtal har förlängts under året. Totalt arbetar cirka 75 personer med städning inom Samhall i Umeå.

I FokuS nR 3 11

7

Lyckat industriuppdrag: tillverkning av joysticks i överkalix på uppdrag av caldaro.

industrijobb ska löna sig Industriverksamheten ska finnas kvar inom Samhall. uppdragen ska koncentreras till fem olika områden där framtidens affärer finns. det är vad kunderna behöver som styr. teXt ulRIka PeTeRSén Foto eRIk holMSTedT

8

I FokuS nR 3 11

När världen förändras måste Samhall göra detsamma. I takt med att allt fler företag valt att lägga sin produktion utomlands, har industriuppdragen minskat för Samhall och i dag dominerar de inte verksamheten som förut.

– Men industriuppdragen är fortfarande viktiga för Samhall och vi har många medarbetare som trivs bra i en industriell miljö. Därför strävar vi efter att behålla och utveckla våra livskraftiga uppdrag med målsättningen att skapa lönsamma, utvecklingsbara enheter, säger Tomas Andersson, regionchef på Samhall i Malmö och ansvarig för den industrisatsning som pågår i företaget.

Utgångspunkten är kunderna och deras behov.

larsars-o ove Sköld arbetar i uppdraget för Caldaro i överkalix...

”Nya projekt går alltid till Samhall” Företaget Caldaro säljer fot­ pedaler, joysticks, handtag till gräv­ maskiner med mera på uppdrag av andra företag. För några år sedan bestämde man sig för att även till­ verka produkter i eget namn, men utan att bygga upp en egen pro­ duktion. I stället lades verksamhe­ Björn Stolt ten ut på tre företag, varav Samhall är ett.

– Vi har nu samarbetat i fyra år och det fungerar fantastiskt bra, säger Björn Stolt, projektledare på Caldaro, som ligger i Stockholm.

– Samhalls ställer alltid upp när vi behöver dem. Kvaliteten på arbetet är väldigt bra och kompetensen är hög.

Därför lägger vi över mer och mer av vår produktion på dem och nya projekt går numera alltid till Samhall.

Uppdraget från Caldaro består i huvudsak av montering av plastdelar samt kretskortstillverkning. Produktio­ nen sker i Överkalix och avståndet från Stockholm är det enda som Björn Stolt möjligtvis kan se en nackdel i.

– I och med att de är så duktiga kan vi sköta det mesta via telefon, säger han.«

... liksom kollegan amon Kaewsit.

– Det är kunderna som styr vad Sam­ hall ska arbeta med. Vi har en stor utma­ ning i att vi har ett antal enheter som är direkt olönsamma. Om vi inte levere­ rar det kunden vill ha är det omöjligt att få lönsamhet i industriverksam­ heten. Fokus ska vara utåt på kunden, inte inåt på vår egen verksamhet.

Utvärdering Med det synsättet som grund har Samhall utvärderat alla produktions­ enheters kompetens och utrustning och identifierat fem områden för den industriella affären: mekanik, trä, kablage, systemmontering och pro­ duktmontering.

Inom dessa områden ser man fram­ tida utvecklingsmöjligheter.

– I allt arbete strävar vi efter att leve­

rera en kombination av medarbetarnyt­ ta, kundnytta och samhällsnytta. Upp­ dragen får gärna vara komplexa, men de måste vara repeterbara och skapa så många arbetstillfällen som möjligt.

Efter utvärderingen har Samhall undersökt vilka kunder som bedöms som utvecklingsbara – helt enkelt var framtidens affärer finns. Man har sedan besökt kunderna och presente­ rat konkreta förslag på hur samarbe­ tet kan vidareutvecklas.

– Kunderna har välkomnat vårt ini­ tiativ och sett det som positivt att vi haft samtal kring mer än den dagliga driften. Vi har både kompetens och maskinpark, men vi måste komma med fler bra idéer och ha mycket stör­ re kundfokus än vad vi har i dag. Här har Samhalls medarbetare ett stort

ansvar, säger Tomas Andersson.

Industrisatsningen riktar sig mot befintliga kunder eftersom det är lätt­ are att göra affärer där man redan är en ansedd och uppskattad leverantör.

Och med flera stora och trogna kun­ der på kundlistan ser han utveck­ lingsmöjligheter.

Krävs förändring Nu går industrisatsningen vidare med att se över vilka förändringar som krävs inom Samhall för att passa de kundbehov som finns.

– Vi har kommit en bra bit på väg i arbetet med att ta fram vad vi kan och vad kunden vill, säger Tomas. Nästa steg blir att matcha dessa två så att vi kan skapa verksamheter med god lön­ samhet.« I FOKUS NR 3 11

9

NOtERAt FÖNStER SOM SäLjER

ISToCk

» Fönstertillverkaren Inwido i edsbyn har fått mer att göra. Som en följd av den ökade orderingången utökar Inwido sitt samarbete med Samhall. Inwido arbetar med fönster, dörrar och andra snickeriprodukter.

Samhalls uppdrag är bland annat att kitta fönster, sätta in glas och hyvla.

wILLyS växER HOS SAMHALL

wIllyS

» Willys i halmstad och Falkenberg har gett Samhall förtroendet att utföra städningen i deras lokaler. Under 2011 har Samhall i Halland även tecknat nya städavtal med Max hamburgerrestauranger i Falkenberg och Diab i Laholm. Cirka 220 personer inom Samhall i Halland arbetar nu med städ.

SäLjORgANISAtIONEN RUStAR SIg » som en konkret åtgärd för att öka

försäljningen, få in fler uppdrag och därigenom ordna jobb till alla medarbetare rustar Samhall sin försäljningsorganisation i höst.

– Vi ska bygga upp marknadens vassaste säljkår inom de områden där vi är verksamma. Vi har formulerat en offensiv målbild, såväl för befintliga säljare som för dem som kommer att ansluta, säger försäljningsdirektör Göran Olinder.

Till hjälp tar Samhall en extern

rekryteringsfirma för att hitta rätt personer till de första tjänsterna som ska tillsättas. Letandet efter de ”viktigaste” säljarna till landets viktigaste serviceföretag kommer att stöttas av annonsering.

– Alla som jobbar med försäljning i det här företaget har ett särskilt ansvar, säger Göran. Hela säljorganisationen ska stå på medarbetarnas sida. Vår uppgift är att hitta affärer som skapar bra och viktiga jobb som passar våra medarbetare – överallt där det behövs.

Nytt SAMHALL på wEBBEN » ”Bara funkton. inga hinder.” den rubriken är det första som möter besökarna på Samhalls nya webbplats, som lanseras i slutet av oktober. det blir nu ännu lättare att hitta rätt inom Samhall. den viktigast målgruppen för webbplatsen är kunder – Vi blir tydligare när det gäller vad vi levererar till våra kunder. den nya sajten har mer fokus på vad vi gör och visar ett nytt sätt att strukturera tjänsterna, säger Samhalls marknadschef Carin Blicke Rehle.

Samhalls tjänster presenteras nu för10

I FokuS nR 3 11

delade på fem områden: Städ & Tvätt, lager & logistik, arbetsplats & Fastighet, Äldreservice samt Tillverkning.

– Vi har också särskilda branschlösningar för handel, Fastighetsbolag, Industri, hotell & Restaurang samt offentlig Verksamhet.

I våras sjösattes webbplatsen i försiktigt förändrad form. nu blir det alltså mer rejäla tag. en viktig modernisering, som inte syns med blotta ögat, är att sajten bygger på en ny teknisk plattform. adressen är www.samhall.se.

den nya sajten gör det lättare för kunderna att hitta rätt inom samhall.

leIF PehRSon

Miljöbilarna rullar på samhall satsar stort på miljöbilar i ett program där alla bilar byts ut till ett miljövänligare alternativ. vid samhall i motala satsar man främst på biogasbilar för att distribuera kyld mat. Kunden motala kommun uppskattar initiativet.

Den lagade och kylda maten distribueras hem till äldre människor i kommunen. Maten kommer i veckoransoner från ett centralkök i Västerås, lastas om och körs ut efter gjorda beställningar.

Förutom Motala kommun utförs denna tjänst åt Finspångs kommun samt tre kommuner i södra Närke.

För att klara uppdraget har Samhall i Motala fyra fordon, varav två i nuläget är biogasbilar och en körs på etanol.

Under vårt besök hos Samhall fanns fortfarande en dieselbil kvar i den aktuella fordonsparken. Men den är på väg att ersättas av ytterligare en VW Transporter Eco BiFuel.

– Samhalls satsning ligger helt i linje med kommunens egen policy som är biogasdrift vid byte till nya tjänste-

samhall har nu totalt 100 miljöbilar. några av dem finns i motala, där tomas eriksson är personalledare.

fordon, säger Jaan Noor, socialstrateg vid Motala kommuns socialförvaltning och fortsätter: – Krav på miljöbilar har annars inte ställts vid upphandlingen ännu och Samhall har därmed överträffat våra förväntningar. En extra garnering på en tårta, där vi i övrigt har goda erfarenheter av hur tjänsten utförs.

Egna tankställen De fyra miljöbilarna hos Samhall används även för en annan tjänst som upphandlats av kommunerna Motala och Mjölby – att inhandla dagligvaror till människor som behöver det.

Biogasbilarna har möjligheten till bensindrift som reservbränsle när det inte finns gasmackar tillgängliga.

Men i Motala har kommunen egna tankställen för biogas som Samhall använder, och som även förser den lokala busstrafiken med detta nästan helt koldioxidneutrala bränsle.

– Miljöbilar är bra på många sätt och särskilt med biogas sänker vi även driftkostnaderna. Vi lär oss dessutom att använda bilarna mer ekonomiskt, säger Tomas Eriksson, personalledare på Samhall, en yrkesgrupp som i Motala kör etanolbil. « MaTS lIndBeRG

vad tycker du som förare om satsningen på miljöbilar?

JaLaL ”JaLLe” aL-KahWati

håKan BLom

mohsen aLKademi

– det är jättebra. Biogasbilarna är smidiga att köra och går dessutom tystare. Miljöfrågor är viktiga för alla och jag källsorterar även hemma.

– det är naturligt att vi arbetar så miljöanpassat som möjligt. det går också lätt att tanka med gas, särskilt efter att tankstället bytt teknik för detta.

– Vi har inte skyltat att bilarna körs på biogas, men får ändå positiva kommentarer.

Människor blir glada när de hör att vi kör miljövänligt.

I FokuS nR 3 11

11

på BESÖK

|

BAByBjÖRN

teXt SVen MaGnuSSon Foto PaTRIk SVedBeRG

Lisbeth Jansson håller ett vakande öga över de riktigt små barnens stolar.

Över hela världen sitter små barn och gungar i stolar från svenska Babybjörn. I småländska Skillingaryd sätts stolarna ihop och packas. dessutom granskas de i detalj så att kvalitetskravet följs. Samhalls medarbetare gör jobbet på uppdrag av Babybjörn.

varje land måste få en broschyr på rätt språk.

For BArNeNS BAStA Lisbeth jansson kontrollerar babysitterns tygsits. Här får inte finnas lösa trådar och loggan ska vara godkänd. Sedan drar hon tyget över den förmonterade ställningen. Lisbeth, eller Lisa som hon kallas här, placerar den i en konsumentförpackning, lägger i en manual, klistrar på EAN-/kod (streckkoden) och färgetikett.

– Nu kan jag skriva på min signatur, säger Lisbeth och skriver LJ som en kvalitetsstämpel i en ruta på utsidan av det färggranna förpackningen.

Kvalitetskontrollen är viktig och sker i alla led under produktionen. Varje moment ska godkännas.

Lisbeth jobbar på Samhall i Skillingaryd, ett samhälle som ligger strax intill E4:an i västra Småland. Överallt runt henne pågår montering och packning av Babybjörns babysitter, den lilla fjädrande stolen för små, små barn som blivit en succé över stora delar av världen.

Just den här leveransen ska till Japan och kvalitetskraven är som alltid minutiösa. Inget får ge intryck av dålig kvalitet, det får inte ens finnas vassa hörn på kartongen eller skavanker på emballaget. Lisbeth ser med vana ögon alla detaljer, vänder på babysittern, kontrollerar så att babysittern är godkänd.

–Vi har ett stort ansvar, fortsätter Lisbeth, medan hon börjar med nästa babysitter. Chefen för Babybjörn, Björn Jakobson, har varit här flera gånger och jag vet hur noga han är.

Och stolen ska ju användas av det käraste vi har – våra barn.

Lisbeth vet också att högsta ledningen är nöjd med det arbete hon och hennes arbetskamrater i Skillingaryd utför: – De ställer höga krav, men Björn Jakobson tackade förra gången han var här för att vi gör ett så bra jobb.

Hon är stolt och det finns anledning. Samhall i Skillingaryd gör färdigt alla Babybjörns babysitters. Det brukar bli mellan 600 – 800 per dag, eller runt 150 000 varje år som säljs över hela världen.

– Vi har olika broschyrer för olika länder, berättar Lisbeth.

På en hylla finns trycksaker på flera andra språk. Varje land måste få en broschyr på rätt språk.

Utvecklar tillsammans Peter Johansson är produktionschef inom Babybjörn och i dag har han möte här med Samhalls affärsområdeschef Christian Cederborg och personalledaren i Skillingaryd Gerd Svensson. De diskuterar bland annat en liten platsdetalj, en hylsa som ska göra att babysittern inte knarrar.

– Vi hjälps åt och diskuterar förändringar, vi utvecklar produkten tillsammans, säger Christian. Babybjörn lyssnar alltid till våra synpunkter på produkten, på arbetssätt och metodik.

– Här finns ett tydligt engagemang och intresse för effektivisering, svarar Peter Johansson. Och vi är trygga i att de produkter som går ut härifrån är hundraprocentiga.

Samhall i Skillingaryd växer med Babybjörn. Under

»

I FokuS nR 3 11

13

vi är stolta när vi ser en produkt från Babybjörn i en butik.

Peter sörensten och de övriga i uppdraget har sinne för detaljer.

på BESÖK | BAByBjÖRN

nills aaby gillar kundens höga krav.

14

I FokuS nR 3 11

Babybjörn är ett företag som tillverkar produkter till små barn, främst bärselar (6  per år), babysitter (1  per år) och resesängar (  per år).

Produkterna säljs över hela världen.

Företaget startade för  år sedan av Björn jakobson som hade kommit på ett enkelt sätt att göra en babystol av bockad tråd av fjäderstål med en tygsits över. Stockholmaren Björn jakobson åkte till Småland där han hittade företag som kunde tillverka hans idéer.

sKiLLingaryd

»

åren som gått har personalen här monterat och packat 900 000 babysitters. Man sätter samman detaljer från olika underleverantörer, kontrollerar kvaliteten och slutförpackar. När samarbetet hade tioårsjubileum nyligen firades med tårta.

Christian och Gerd uppskattar den långsiktiga relationen och att personalen får göra en produkt från början till slut.

– Vi vill vara en helhetsleverantör i stället för att bara göra detaljer. Nu får alla en särskild känsla för produkten, en känsla av sammanhang, tror Gerd. Vi är stolta när vi ser en produkt från Babybjörn i en butik.

Alla tänker kvalitet Tillbaka ute i produktionen möter vi Milazim Qazimi. Han är ansvarig för tillverkning av vaggan, men jobbar i dag också med att sätta loggan på fotplattan till babysittern. Han granskar noga varje detalj, kvalitetstänkandet finns tydligt hos alla anställda. 59-årige Milazim, med rötter i Kosovo, har tidigare bland annat jobbat på en belysningsfabrik, men när den gick i konkurs kom han till Samhall.

– Här är bra, säger han med eftertryck. Inte minst tack vare en engagerad chef, Gerd, som lyssnar och tar hänsyn.

Det betyder mycket för oss.

En liten bit bort jobbar Esko Ahokainen, som är svetsare i botten, och Peter Sörensten med andra detaljer på babysittern. Som alla andra byter de arbetsmoment emellanåt.

Men Peter är specialist på friktionshylsorna som ska motverka det knarrande ljudet.

– Jag ser så väl på ytan på plastbiten om den fungerar eller inte, säger han. Man lär sig efter ett tag.

Peter har, liksom de flesta andra här, också varit på besök på anläggningen i Lanna ett par mil bort, där huvudlagret finns. Och han känner flera inom Babybjörn.

– Alla är lika trevliga. Och vi vet att det inte får finnas minsta reva på kartongerna, än mindre skador på produkten. Det vi tillverkar här ska vara helt perfekt, betonar han. esko ahokainen fokuserar.

mellan 600 och 800 babysitters görs färdiga varje dag.

gillar stämningen När detaljerna lämnat Peter går de vidare till bland andra Håkan Hugosson som monterar spärren som gör att babysittern kan sättas i tre olika lägen. Håkan har jobbat på en gummifabrik i Värnamo som inte längre finns kvar.

– Här är renare arbetsmiljö och jag gillar stämningen, kamratskapet, säger han.

Strax intill sitter Nills Aaby, med föräldrar från Chile och farföräldrar från Danmark. Nu bor han i Skilingaryd och jobbar sedan sjutton år på Samhall sedan sviter av hans poliosjukdom gjort det svårare att jobba. Nills har tidigare arbetat med möbeltillverkning för Ikea och vet vad höga kvalitetskrav innebär.

– Det är intressant med en kund som ställer höga krav och roligt att göra produkter för barn, säger Nills och trycker fast en gummidetalj, synar att den sitter rätt innan han plockar fram nästa babysitter. « I FokuS nR 3 11

15

är re Hushållsnära tjänster gör livet lättare

– Jag tycker att det samhall gör är bra. de kommer en gång i veckan och städar. de kan lätt ändra tid för städningen om det inte passar mig, säger brukaren åke åberg på servicehuset i Lesjöfors. här pratar han med kommunens Peter nilsson.

FILIpStAdS KOMMUN

|

MEd KUNdENS ÖgON

det är brukarna inom äldreomsorgen som är vinnare på samarbetet mellan kommunen och Samhall menar de ansvariga på Filipstads kommun. teXt Pelle SVenSSon Foto johan eklund nom hemtjänsten i Filipstads kommun sköts administration samt hälso- och sjukvård av kommunens personal. De hushållsnära serviceinsatserna ansvarar Samhall för. Den uppdelningen har slagit väl ut.

– Samhalls personal och våra medarbetare inom hemtjänsten har bra kontakt och kontinuerlig dialog. Och det är brukarna som är vinnare, säger Peter Nilsson, verksamhetsledare i Filipstads kommun.

Kommunerna är en av Samhalls prioriterade målgrupper. De kan ha nytta av att anlita Samhall, bland annat för att avlasta sin egen personal. Inte minst gäller detta inom äldreomsorgen.

För Filipstad i östra Värmland började det med att man förutsåg personalbrist inom hemtjänsten. I syfte att frigöra personalresurser beslutade man att anlita Samhall för att ta över de hushållsnära serviceinsatserna.

Idag utför 40 medarbetare från Samhall följande tjänster: • Städning i hemmet åt ett hundratal personer var fjortonde dag.

• Distribution av lunchlådor varje dag året runt, cirka 50 000 portioner om året.

• Tvätt av kläder till alla som har bistånd, mer än 200 tvättar varje månad.

• Inhandling av dagligvaror åt cirka 100 brukare per vecka. Samhalls medarbetare skriver inköpslistor tillsammans med varje brukare, köper varorna och lägger in dem i skåp och lådor i brukarens bostad.

Ansvarsfullt arbete – Att utföra tjänster hemma hos brukaren är ett ansvarsfullt arbete, och det gör Samhalls personal bra. Att Samhall ansvarar för de tjänsterna, och ingenting annat, är en stor fördel för brukaren, säger Peter Nilsson.

– Samhalls medarbetare kan lägga fullt fokus på att göra sina uppgifter på ett bra sätt. De finns där för brukaren, i hemmet. Och vår personal kan koncentrera sig på sina uppgifter, till exempel vård, bistånd och annat som rör äldreomsorgen.

Han menar att Samhallpersonalen spelar en viktig roll även socialt.

– Många av våra brukare sitter ensamma. Personalen är bekanta ansikten hemma hos de äldre, och jag är övertygad om att det har stor betydelse att få samtala en stund med någon man känner igen, ventilera olika frågor och mötas av ett genuint engagemang. Samhalls medarbetare utför den typ av tjänster som gör att de kommer människor nära.

Vissa brukare använder enbart de tjänster som Samhall utför, inte några av kommunens egna. I de fallen har Samhalls personal en extra ansvarsfull uppgift, nämligen att rapportera om det är något i brukarens hemmiljö som inte fungerar.

– Samhalls medarbetare är bra på att upptäcka sådant och föra det vidare till någon av verksamhetsledarna i kommunen eller till våra biståndshandläggare. Alla insatser är biståndsbedömda efter brukarens egen ansökan, men alla känner inte till vilken hjälp som går att få, säger Peter Nilsson.

Smidigt samarbete Ingen risk för konkurrens mellan Samhall och kommunens personal?

– Inte alls. Alla vet sin yrkesroller och sin tillhörighet.

Och vi är beroende av varandra för att omsorgen ska fungera på ett bra sätt. Samhalls personal och våra medarbetare har bra kontakt, informationen fungerar på ett bra sätt på alla nivåer i samarbetet. Det gör att arbetet går smidigt och vi undviker onödig byråkrati. Och ju effektivare vi jobbar, desto bättre är det för brukaren.

Som verksamhetsledare har Peter Nilsson ständig kontakt med Samhall. Varje månad hålls ett avstämningsmöte, där man bland annat tar upp eventuella klagomål och problem.

– Både Samhall och vi på kommunen jobbar löpande med att rätta till brister och förbättra oss på olika sätt. Vi vill samma sak och tillsammans jobbar vi för brukarens bästa.«

FILIpStAdS KOMMUNS Råd tILL SAMHALLS MEdARBEtARE • Rapportera direkt om det är något som inte fungerar i brukarens bostad. det kan handla om allt från hjälpmedel till enklare saker för brukarens bekvämlighet.

• Berätta också om det är något du saknar för att kunna utföra dina arbetsuppgifter på ett bra sätt.

I FokuS nR 3 11

17

leIF PehRSon

Dags för årets vägvisare snart avgörs det vilken person och vilket företag som får årets visa vägen-pris. Priset har kommit till för att vara en dörröppnare för personer med funktionsnedsättning.

För fjärde året i rad delar Samhall ut Visa vägen-priset till en enskild person och en arbetsgivare som bidragit till att öppna arbetsplatser för funktionsnedsatta.

– Priset sätter strålkastarljuset på goda exempel. Det är viktigt att människor får se att det inte är så svårt som man tror att anställa personer med funktionsnedsättning, säger förra årets vinnare Carin Götblad, länspolismästare i Stockholm och Gotland.

givit jobb hos polisen Carin Götblad vann priset i klassen ”Eldsjäl”, vilket går till någon som gjort extraordinära insatser för att bidra till att personer med funktionsnedsättning anställs, till attitydförändringar, till att motverka fördomar och till att rasera hinder. Hon har tagit initiativet till att polisen i Stockholm samarbetar med Samhall för att öka mångfalden inom sin organisation.

– Vi har haft en mycket bra utveckling under året som gått sedan jag fick priset. Flera personer som var anställda på Samhall och ingick i projektet har växlat över till att bli anställda hos oss, berättar Carin Götblad.

Visa vägen-priset har instiftats av Samhall för att underlätta för de nästan en miljon människor i Sverige som har någon typ av funktionsnedsättning.

Prisutdelningen är den 30 november i samband med ett seminarium, där besökarna kan lyssna till bland andra Carin Götblad, näringslivsprofilen Carl Bennet samt Ikeas miljö- och hållbarhetschef Jeanette Skjelmose. « annelI kaMlIn

18

I FokuS nR 3 11

Utöver äran och uppmärksamheten får vinnarna varsin skulptur som är skapad av konstnärinnan annette alsiö. skulpturen är en öppnad dörr, som symboliskt öppnar för nya tankar och idéer. i år är skulpturen orange, som fjärde bokstaven i samhalls logga.

– det känns stort och är en ära att få göra detta pris, som en symbol för ett öppnare samhälle. tänk att det ska vara så svårt att öppna en dörr! säger annette alsiö.

juryN För VISA VägeN-PrISet • camilla Littorin, förbundssekreterare, Företagarna (juryns ordförande) • mats augurén, generalsekreterare, Childhood • Luciano astudillo, samhällsentreprenör • eva hansdotter, hR-direktör, SkF • Pär Larshans, hållbarhetschef, Max hamburgerrestauranger aB • mats eliasson, marknadsdirektör, Samhall aB

tIDIgAre VINNAre 2010

eldsjäl: Carin Götblad, länspolismästare Företag: lk armatur aB

2009

eldsjäl: Pär johansson, Glada hudik-teatern Företag: Max hamburgerrestauranger aB

2008

eldsjäl: liselotte ohlsson, activa Företag: Bröderna johansson Sängfabrik

2010

alla passar in vad man kan göra på jobbet är viktigare än vad man inte kan göra. det är grunden i Samhalls nya arbetssätt, som utgår från medarbetarnas funktionsförmåga. I jokkmokk har det nya arbetssättet redan testats. teXt aGneTa nyBeRG iLLUstration jan olSSon Foto ToR lundBeRG

Rätt man eller kvinna på rätt plats och utvecklingsmöjligheter för medarbetarna. Det är huvudsyftet med den nya arbetsmetoden som fokuserar på funktionsförmåga.

Metoden röjer hinder för personalen. Dessutom gynnar den företaget. Det menar Karin Falk Olsson, personalledare

det nya arbetssättet gör det lättare att matcha rätt person med rätt uppdrag.

på Samhall i Jokkmokk. Hon är nästan lyrisk över det nya arbetssättet.

– Det handlar om att stärka personerna, det som jag brinner för. Funktionshindret är redan väl utrett hos alla.

Vi tar i stället reda på vilken förmåga som är kvar och vad

I FokuS nR 3 11

19

alla passar in man faktiskt kan göra. Det är inte så diagnosfixerat. Ibland behövs bara att någon tror på en, säger hon.

I Jokkmokk kallas metoden för spindeln. Den färdiga bedömningen av funktionsförmågorna blir till en bild som liknar ett spindelnät då den matchas ihop med bilden som visar vilka krav en arbetsuppgift ställer.

Efter ett allmänt informationsmöte har Karin satt sig ner med alla medarbetare, en i taget. Innan dess hade hon redan gjort en bedöm­ ning av de flesta funk­ tionsförmågorna. Till­ sammans har de gått igenom bedömning­ en och hon har för­ klarat varför nivå­ erna begränsad, god eller hög har använts.

– Underlaget är

så tydligt. Jag har alltid visat det under samtalen. Där är det lätt att se vilka kriterier som krävs för att nå olika nivåer. Som det här med matte till exempel. En hög för­ måga innebär att man kan de fyra räknesätten och inte att man ska kunna avancerade ekvationer. Det är jättebra att sådant framgår. Då vet man vad man ska utgå ifrån och att alla har samma bedömningsgrund, säger Karin.

Ta bort hinder Det har varit viktigt att ta sig tid att genomföra alla sam­ tal inom en kort tidsram, något som bidragit till engage­ mang, menar hon. Vissa punkter har diskuterats fram. Om någon är färgblind är annars svårt att veta och det är en av alla förmågor som bedöms.

– Vi gick igenom varje steg för sig, med konkreta frågor, för att bedöma rätt nivå. Ett exempel på fråga är: Skulle du orka dra tvättvagnen fram och tillbaka 15 gånger? berättar Karin.

– Det här sättet att arbeta tar bort ramar och staket. På en sådan här liten arbetsplats kan man tycka att man redan vet om till exempel Kalle klarar av att putsa fönster, men det har visat sig att man ibland haft fel. Likaså att Beda,

det var roligt att göra spindeln, tycker Carola andersson.

CaROla aNdERSSON:

– det är ett jättehäftigt program FasCinErandE OCh häFTigT, tycker medarbetaren Carola andersson, om den nya metoden.

Carola andersson arbetar med leve-

20

I FokuS nR 3 11

rans av lkaB:s arbetskläder. hon valde lastbilschaufför som provyrke då hon gjorde sin spindel.

– det har varit roligt att göra den.

det är ett jättehäftigt program och spännande att se, jag är helt fascinerad. de hade glömt att mata in det där med körkort men det har säkert fixats till nu. hon tycker att bedömningen varit lättsam att göra, personalledaren är snabb med att ta itu med saker och ting och de var ense om vad hon kan.

Riktlinjerna för de olika nivåerna är uttryckliga. att metoden kan ge mer jobb till Samhall tror hon benhårt på. och att den visar vilken stor kompetens som ryms i företaget.

– det skulle vara trevligt om det fanns fler arbetsuppgifter att välja mellan så att man kunde alternera.

För även om arbetsgolvet är belagt med specialmatta funkar det inte att stå åtta timmar i sträck. hon ser fram emot att efterfrågan på arbetskraft ska öka. då kan matchningen testas på riktigt. den som har kunskaper och förmågor lämpliga för arbetsuppgiften erbjuds jobbet.

– det måste vara roligt för den som blir utvald att få höra: du passar perfekt, säger Carola andersson. «

som verkar kunna allt, plötsligt inte klarar vissa uppgifter.

Då underlaget blivit klart har medarbetarna fått välja några låtsasjobb som de skulle vilja prova. Karin visar hur de gjort. Två bilder läggs ihop – ena bilden med funk­ tionsförmågan, den andra med krav för aktuell arbetsupp­ gift – och spindelnätet kommer fram.

Tydligt resultat Att matcha ihop person och arbetsuppgift blir enkelt. Om topparna på bilden passar ihop är personen ypperlig för arbetsuppgiften. Vita fält visar vilka kunskaper som behö­ ver stärkas.

– Spindelbilden visar vad som går att utveckla. Just den här tydligheten har fått alla att förstå syftet. För dem som vill höja sin nivå, exempelvis sin fysiska uthållighet, ser vi på vad just den personen kan göra för att nå dit och hur vi kan hjälpa till. Det kan vara att uppmana till friskvård eller att få promenera från sitt uppdrag istället för att hämtas med bil, säger Karin.

Då nya uppdrag kommer in är Samhall i Jokkmokk redo.

– Det ska bli spännande att kunna ha det här som ett var­ dagsverktyg, säger Karin Falk Olsson. «

laRS-ERIK NORgREN:

Så fungerar spindeln För att visa hur bra personen passar för en arbetsuppgift lägger man ihop två bilder. den första bilden visar kraven som ställs, den andra visar medarbetarens förmåga. i exemplet är passningen mellan jobb och person inte så bra. Testet tar upp fler egenskaper är de som anges nedan.

ArBetSuppgifter FäRgSeende för fönSterputS höRSel

3

FInmotoRIk

2 1

gRovmotoRIk

SvenSka, FöRStå/tala aRBeta SjälvStändIgt FlexIBIlItet konCentRatIon

SItta SeRvICeupptRädande MedArBetAren jäMfört Med fönSterputS

FäRgSeende

3

höRSel

2 FInmotoRIk gRovmotoRIk

SItta SeRvICeupptRädande

Luddigt, tyckte Lars-Erik norgren först om metoden.

1 SvenSka, FöRStå/tala aRBeta SjälvStändIgt FlexIBIlItet konCentRatIon

– det blir lättare att hitta arbete som passar dEn nya arbETsmETOdEn verkade först luddig, menar lars-erik norgren, som varit anställd på Samhall sedan 1989 och nu jobbar med bland annat märkning av lkaB:s arbetskläder.

– men man gör ju det man ska, som han säger.

Sedan hans ”spindel” blivit färdig har han ändrat inställning.

– alla här pratar om den i positiva ordalag. det blir väldigt överskådligt då man ser bilden. jag tror att den gör det lättare att hitta något annat arbete som passar en bättre, och att få utbildning som passar arbetsuppgiften, säger lars-erik norgren, som har alla körkört från a till e och erfarenhet från många olika yrken. några oupptäckta talanger framkom inte under hans bedömningssamtal med personalledaren. de var också överens om vilka nivåer han når. lars-erik skulle gärna köra lastbil, som han gjort tidigare. I jokkmokk, Sveriges näst största kommun till ytan men med bara cirka 5  invånare, är dock antalet arbetstillfällen begränsat.

– vi får väl hoppas att den planerade gruvan i Björkholmen kommer i gång, då kan det bli uppsving. Så länge vi har lkaB:s tvätt går det ändå bra. I dessa tider är man väldigt glad att ha jobb.«

I FokuS nR 3 11

21



TEXT håkan SjunneSSon FOTO eRIk holmStedt

FRÅgOR TIll...

...rhoger nilenstrand

som bygger upp Samhalls nya externa kundtjänst..

Varför behövs det en ny kundtjänst?

– Samhall ska bli ännu mer attraktivt som samarbetspart­ ner för företag. Vi kommer också att skapa många nya egna arbetstillfällen. hur stort ska detta bli?

– Om fem år tror jag att cirka 100 personer inom Samhall jobbar med olika kundtjänstuppdrag. Fem gånger fler än som jobbar på någon av Samhalls två telefonväxlar i Luleå och i Visby i dag. I storstadsregionerna är det ofta en hög personalomsättning. Här i Luleå och i Visby får vi behålla den utbildade personalen på ett helt annat sätt. Förutom rejäl utökning i både Luleå och i Visby, ser jag Samhalls personal på satellitstationer hos befintliga samarbetspart­ ners runt om i Sverige.

Vad är grunden till att den nya kundtjänsten ska fungera?

– Samhalls personal kommer att få utbildning för att utveckla företagets redan starka förtroende och kund­ fokus. Den som ringer ett samtal till en kundtjänst som sköts av Samhallanställda ska känna sig som en ”guld­ kund” och verkligen få efterfrågad hjälp. Detta kommer att ställa höga krav på dem som ska jobba med kundtjäns­ ten, men det är jag inte alls bekymrad över. Medarbetarna är kvalificerade att arbeta även med det.

Utbildningen av personal till samhalls nya kundtjänst ska snart dra i gång. rhoger nilenstrand i Luleå håller i projektet.

KORTFaKTa | RHOgER NIlENSTRaNd

ansvarig för: att bygga upp Samhalls ny externa kundtjänst Familj: Fru och fem barn, från ,5 till 31 år. bor: luleå Fritid: musik, framför allt dansband. har ordnat många spelningar i norrbotten med Sveriges stora dansband.

samtal med stora flertalet av personalen i Luleå och Visby.

Den finns en stor motivation att göra denna utveckling.

Vilken teknisk lösning väljer ni?

– Personalen och det personliga mötet är den absolut vik­ tigaste faktorn. Tekniken är underordnad och vi får se vil­ ken kommunikationsplattform och teknik vi väljer.

Vad ser du för utmaningar?

– Den viktiga förutsättningen för att detta arbete ska lyckas finns redan inom Samhall. Det är personalens stora engagemang och ansvarstagande. Vi har suttit i enskilda

22

I FokuS nR 3 11

hur ser tidplanen ut?

– Vi tar redan nu de första stegen mot en ny intern kund­ tjänstverksamhet. Grunden till operativ verksamhet av den nya externa kundtjänsten, i samarbete med våra sam­ arbetspartners, hoppas jag skapas under våren 2012.

– Många pusselbitar ska på plats. Men redan nu är flera stora företag mycket intresserade av att börja ett samarbe­ te så snart som möjligt.«

INgER ÖStLUNd

|

väNdpUNKt teXt ulRIka nyBÄCk Foto håkan lIndGRen

Som ung ville Inger Östlund bli polis, men det blev inte så.

Många år senare är hon ändå på precis den arbetsplats hon hade tänkt sig då.

Via Samhall har Inger fått fast anställning på polisstationen i Skärholmen, och där vill hon stanna.

– Jag har omvärderat många saker, säger inger östlund om sin egen utveckling.

nger Östlund har medvind i livet just nu. Hon har nyligen fått fast anställning hos polisen i Skärholmen utanför Stockholm, hon ska få hyra ett mysigt torp på landet – och så ska hon äntligen operera ryggen. Efter åratal med ryggont har hon fått veta att en steloperation sannolikt kommer att minska hennes ryggbesvär rejält.

– Jag blev så glad när allt det här hände att jag slutade röka på kuppen. Min chef här på polisen visste om att jag ska operera ryggen och ändå ville han att just jag skulle få tjänsten, säger Inger Östlund och ler brett.

Klockan är nio och polisstationen i Skärholmen slår precis upp portarna. Den här morgonen är det ännu ingen anstormning av besökare, men när allt kommer igång har Inger fullt upp med att ta emot människor som blivit rånade, misshandlade eller vill anmäla förlorat gods. Hon tar emot de drabbade och skriver en rapport om det inträffade.

I december 2010 gjorde Inger sitt första arbetspass på polisstationen och från dag ett kände hon sig välkommen.

– Alla är snälla och stöttande här. Tidigare var jag styrd av jantelagen, men nu är jag mer trygg – jag är faktiskt bra på en hel del saker och jag kan fortfarande lära mig nya saker. Jag mår bra här.

Länspolismästaren i Stockholm, Carin Götblad, tog för ett par år sedan initiativet till ett samarbete med Samhall för att rekrytera nya medarbetare och öka mångfalden inom polisen. När Inger hörde talas om det bad hon sin närmaste chef hålla ögonen öppna. Och så dök den upp, tjänsten på polisen i Skärholmen.

Själslig arbetsplats Innan hon fick det jobbet arbetade hon på Samhall i sex år. Då med trädgårdsskötsel på Skogskyrkogården i Gamla Enskede i Stockholm. Skogskyrkogården upptogs 1994 på Unescos världsarvslista och räknas som en av den moderna arkitekturens viktigaste skapelser. Och för Inger Östlund fick Skogskyrkogården stor betydelse. De blev början på något nytt efter flera år av utbrändhet och depression.

– Jobbet på Samhall, mina nya kollegor där och de människor jag mötte på den judiska begravningsplatsen blev början till ett i stora delar nytt liv för mig. Jag har omvärderat många saker och har kommit ut som en delvis ny människa.

Men det är bäst att vi tar det från början.

Från tjugoårsåldern har Inger Östlund haft flera krävande arbeten, hon har lastat bagage på Arlanda, arbetat som städare och jobbat på centrallaget på Ericsson. Hon var ensamstående med två små barn, pengarna räckte sällan till, det var en usel stämning på jobbet och i samma veva insjuknade hennes pappa i cancer. Den 11 november 1999 fanns det ingen ork kvar.

– När jag ringde vårdcentralen för att be om hjälp grät jag så hejdlöst att den sjuksköterska som svarade inte hörde vad jag sa. Jag fick ringa tillbaka när jag lugnat ner mig lite, berättar Inger.

24

I FokuS nR 3 11

Från den dagen blev Inger Östlund sjukskriven.

– Jag var bitter, nedstämd och allt kändes hopplöst. Jag fick prova att äta antidepressiva mediciner och de hjälpte efter ett tag. Men vägen tillbaka var lång. Åren gick. Sakta och säkert kände Inger sig bättre. Med stöd från barnen, läkaren, en kurator och de antidepressiva medicinerna började hon känna sig redo att ge sig ut i arbetslivet igen.

tveksam start År 2004 fick Inger erbjudande om en tjänst på Samhall.

– Jag var tveksam till en början, jag hade mina fördomar om Samhall och om vilka som arbetar där. Men de har jag fått omvärdera många gånger. Utan stödet från Samhall hade jag inte kommit till min nuvarande arbetsplats.

Arbetet på Skogskyrkogården var fysiskt krävande, men Inger har alltid tyckt mycket om att röra på sig och vara ute i naturen, så det passade henne väl. Under två säsonger arbetade hon med den judiska begravningsplatsen, som skulle rensas, moderniseras och bli ljusare. De människor som besökte begravningsplatsen kom att betyda mycket för Inger.

– Jag hade långa samtal med flera av besökarna. De berättade om koncentrationslägren, om de anhöriga de mist och vad de upplevt i sina liv. Och ändå var de aldrig bittra.

De var tacksamma för allt gott de har i livet nu. Det hände något i mig under de samtalen.

Hon fortsätter: – Jag blev först arg på mig själv – där gick jag och gnällde över småsaker. Men jag har ju två underbara barn, jag hade ett jobb igen och jag hade mat för dagen. Sakta men säkert blev jag bättre på att tänka på det som är bra i livet.

I dag är jag mer empatisk och jag tror mer på mig själv.

I dag är jag mer empatisk och tror mer på mig själv.

De egenskaper som Inger utvecklade under åren på Samhall har hon stor nytta av i sitt nuvarande arbete på polisen i Skärholmen. Här är det ofta ett högt tempo med många människor som pockar på uppmärksamhet.

– Visst blir jag trött om det är för mycket ljud och stress under en dag och det var en tuff omställning i början. Men nu går det bättre. Jag har också blivit bättre på att vila när jag är hemma. Förut kunde jag sitta på toaletten och vika tvätt samtidigt. Nu kan jag låta disken stå och lägga mig och lyssna på en ljudbok istället, berättar Inger.

– Jag älskar mitt nya jobb, här vill jag vara kvar tills jag går i pension. När ryggoperationen är över vill jag gå flera interna utbildningar, bland annat i civilrätt och vardagsjuridik. Och så längtar jag efter att börja träna. «

KORtFAKtA | INgER ÖStLUNd ålder:  år Familj: Två barn,  och 6 år gamla. och en dalmatiner.

Bor: I en lägenhet i Vårby utanför Stockholm och torp i Gnesta i Södermanland. arbetade på samhall:  – 1.

Jobbar: I receptionen på polisen i Skärholmen. intressen: att umgås med barnen och att vara ute med hunden, cykla mountainbike i skogen, simma och styrketräna. och att lyssna på ljudböcker.

trivs ihop. inger östlund och anna-Pia Lindholm är kollegor på polisen i skärholmen.

joanna andReaSSon

NOtERAt

tUSEN NyA jOBB på SAMHALL I åR första halvåret 2011 fick

1 079 personer nytt jobb på Samhall.

Att Samhall kan anställa fler hänger ihop med att det är fler medarbetare som lämnar Samhall för att börja hos

en annan arbetsgivare. Minst 6 procent av Samhalls anställda ska varje år byta företag. Det första halvåret 2011 var siffran 6,1 procent.

– Den ökade genomströmningen

ger oss möjlighet att erbjuda fler personer med funktionsnedsättning arbete och utveckling hos Sveriges viktigaste serviceleverantör, säger Monica Lingegård, VD i Samhall AB. VaTTenFall

» Under

Nytt UppdRAg INOM tELEKOM » samhall i Kristianstad har inlett samarbete med företaget Exir Broadcasting & Telecom som flyttar hem produktion från Ungern. Samhall står för produktionen av kontakter och filter till mobilmaster. Samhall kommer också att leverera en koaxialkabel som används i mobiltelefonisystem.

FLER jOBB I MUNKFORS » munkforssågar aB och Samhall har kommit överens om att flytta produktionen av sågblad in i Munkforssågars lokaler i Munkfors. De båda företagen har samarbetat i 20 år och delar av tillverkningen har tidigare skett i Sunne. Nu koncentreras produktionen till Munkfors. De flesta av Samhalls 29 medarbetare som berörs flyttar med till Munkfors. Några får nya arbetsuppgifter på Samhall i Sunne. Ingen förlorar jobbet.

26

I FokuS nR 3 11

Porjus vattenkraftverk i Luleälven har inte brustit.

dAMMEN BRASt – på LåtSAS » i slutet av september hölls en stor internationell övning för länderna i den så kallade Barentsregionen runt Barents Hav. Syftet var att öva gränsöverskridande hjälp- och olycksberedskap. Den svenska delen av området är Norrbotten och Västerbotten, där övningen genomfördes.

Grundscenariot i övningen är att

ett stort dammbrott i Luleälven fått så omfattande konsekvenser att Sverige måste begära hjälp från Norge, Finland och Ryssland.

Samhall deltog i för- och efterarbetet samt med servicepersonal under övningen. Uppgiften var bland annat att kontrollera in- och utpassering och genomföra persontransporter.

Skicka in krysset senast den  november 11 till I Fokus, Samhall, Box , 11 1 Stockholm. då öppnar vi kuverten och belönar de tio först öppnade rätta lösningarna med en trisslott. Märk kuvertet ”korsord”.

Vinnare i krysset nr , 11 är: leif engdahl, Bollnäs; Gun ericsson, norrköping; Ruth jakobsson, jokkmokk; eje jonsson, Fränsta; Ing-Marie landby, Malmö; Birgitta larsson, karlskoga; Monica larsson, Göteborg; ulla ohlsson, angered; Christina Skog, norrköping och Tommy Tursell, Malmö

vinn trissLott!

KRySSEt

I FokuS nR 3 11

27

I FOKUS Posttidning B Retur: Samhall aB Box  11 1 Stockholm teXt åSa RehnSTRÖM Foto julIa SjÖBeRG EdINA pARAtUSIc

|

MAt SAMHALL RUNt

– Samhall har betytt oerhört mycket för mig. Kollegor och chefer har varit ett stort stö, berättar Edina Paratusic medan hon lagar till bosniska ”hamburgare”.

Ett pitabröd får ett dopp i en kastrull med vatten och kryddor. Sedan läggs det som ett täcke över nystekta köttfärsbitar i en stekpanna.

– Brödet ska få ta smak av köttet, säger Edina Paratusic.

Hon lagar cevapcici, en av de mest populära rätterna från hennes hemland Bosnien.

Det nyrenoverade köket i Kungälv utanför Göteborg fylls av underbar doft och Edina berättar att hon älskat att laga mat sedan hon var liten. Det började när hennes pappa hade gått bort och hon och hennes bror fick laga maten när mamma jobbade.

– Varje dag kom hon hem till en mängd olika rätter. ’Vad ska jag göra av all mat’ brukade hon sucka.

Edina skrattar. Det gör hon ofta. Men så kommer hon in på tiden innan flykten från hemlandet och rösten förändras.

– Jag levde i kriget i ett år innan vi flydde. Säkert finns det de som är starka och klarar av en sådan upplevelse.

Jag trodde att jag hade gjort det. Men när vi hade varit i Sverige ett par år kom allt tillbaka.

Minnena fick henne att må dåligt i flera år. Men sedan vände det, först med Svenska för invandrare och sedan via Samhall.

serverat! edina Paratusic dukar fram.

Stortrivs på lagret I dag arbetar Edina på Lindex lager i Partille som produktionsamordare och stortrivs.

– Sedan jag började på Samhall för elva år sedan har jag bara varit sjukskriven en enda vecka, säger hon.

Edina börjar varva pitabröd och cevapcici som jättestora hamburgare och berättar att matlagning för henne handlar om att gå på känsla. Recept använder hon aldrig.

– När jag skulle lära mig att laga svensk mat köpte jag lax men struntade i ”fiskkryddorna”. Istället provade jag lite andra kryddor och det blev jättebra.

Cevapcicin får sällskap på tallrikarna av rå lök, yoghurt och paprikaröran ajvar relish. När det är dags att slå sig ner vid bordet talar Edina om att hon egentligen inte är så förtjust i att äta själv. Hon ställer fram de rykande tallrikarna, ler och säger: – Men jag älskar att bjuda andra på mat! «

PitaBröd

cevaPcici

 g mjöl 1 pkt jäst ½ dl fingervarm mjölk 1 tsk salt 1 tsk socker 1 dl fingervarmt vatten

 g köttfärs  gula lökar 3 vitlöksklyftor 1 tsk chilipulver 1½ tsk svartpeppar ½ dl mineralvatten  msk potatismjöl  tsk salt smör till stekning

Blanda mjölk, socker och jäst. häll i mjöl och salt. knåda degen mjuk. låt den jäsa i  – 3 timmar och vänd på den  – 3 gånger under tiden. dela degen i fyra delar och dra ut dem till runda kakor. jäs under duk i 1 minuter. Grädda i mitten av ugnen vid  grader i  – 1 minuter.

Blanda alla ingredienser och låt stå i kylskåpet över natten.

Forma som små järpar och stek. koka upp vatten, häll i allkrydda och lite smör. doppa pitabröden i vattnet och lägg dem ovanpå cevapcicin någon minut.