Release nr 3 2011

Release

#3 · NOVEMBER 2011

EN TIDNING FRÅN RBS NORDIC REGION

Ägarskifte under havsytan Norsk pionjäraffär banar väg för investerare i gasledningar Sidan 10

Rörligt mål för Dahl Extrem kundservice kräver att CFO Mats Norberg väljer flexibilitet.

Sidan 3

Is i magen lönar sig Effekterna av skuldkrisen pareras med dynamisk hedging.

Sidan 6

rbs.com/gbm

Inspirerande möten Att träffa investerare öga mot öga bygger förtroende.

Sidan 8

Högtryck för handlare Politik viktigare än på länge för rätt beslut i räntehandeln.

Sidan 12

FOTO: STENA LINE

Bankers roll i oroliga tider är osäkert. I det här numret av Release ger vi därför en rad exempel på hur en global bank som RBS kan stötta sina kunder i en volatil omvärld.

EN FÖRUTSÄTTNING FÖR att våra kunder ska lyckas även i oroliga tider är att banken levererar tjänster som är relevanta för deras strategi på lång sikt. Samarbetet mellan Saint-Gobain Distribution Nordic och RBS Nordisk Renting är en sådan långsiktig relation. Se artikeln här intill.

ATT ARBETA AKTIVT med optioner och terminer är ett sätt att försäkra sig mot både konjunktursvängningar och stress i banksystemet. Behovet av sådana lösningar lär bestå. RBS chefsekonom målar upp ett dystert scenario. Se sid 6.

INVESTERARE BEHÖVER HÅLLAS underrättade om utvecklingen i företag som de satsar i, inte minst i skakiga tider.

Peter Niklewicz vid RBS i London är en av de specialister som hjälper till med att hålla den nödvändiga kommunikationen i gång. Hans råd finns på sid 8.

INTRESSANTA STRUKTURAFFÄRER kan skapas vid förändringar i omvärlden. RBS Corporate Finance har varit drivande i omstöpningen av ägarbilden för det norska gasledningsnätet. En skildring av den spännande affärsprocessen finns på sid 9.

FÖR RBS EGEN del har den volatila situationen på finansmarknaden lett till att banken, tillsammans med elva andra brittiska banker, fått sitt kreditbetyg sänkt av bl.a. Moody’s.

Sänkningen återspeglar inte i första hand RBS ekonomiska situation, utan mer utsattheten för finanssektorn i stort.

FLERA LÄNDERS BANKER förväntas påverkas på liknande sätt och den finansiella oron består. För RBS i Norden ligger fokus oförändrat på att utveckla goda, ömsesidigt utvecklande relationer med våra kunder.

LÄGET PÅ FINANSMARKNADERNA

Även Stenas fastighetsbolag samarbetar nu med RBS.

Räntehedge säkrar Stena valt att utnyttja marknadsläget för att binda räntan på sin långsiktiga finansiering. Att skillnaden mellan 20-årig och 10-årig ränta på den svenska marknaden nu är liten avgjorde beslutet.

Den genomförda räntehedgen gäller för en tioårig löptid med start tio år framåt i tiden.

Vid löptidens början binds räntan för tio år framöver, det vill säga tills 20 år har gått räknat från det att hedgen STENA FASTIGHETER HAR

genomfördes.

Upplägget är ett samarbete mellan Stena och RBS. De båda parterna har ett samarbete och relation sedan lång tid tillbaka. Detta är dock första gången som Stena representeras av Stena Fastigheter AB. Avgörande för att komma till ett snabbt avslut var därför att de form­ella stegen med att skapa en kreditteknisk infrastruktur genomfördes effektivt från båda parter.

TELEKOMFÖRETAGET TELENOR har

Release

Är en tidning från RBS Nordic Region som distribueras till kunder, partner och medarbetare.

Adress: Box 5324 (Strandvägen 1), 102 47 Stockholm Ansvarig utgivare: Anna Törnerud 2 Release Nr 3 • November 2011

Produktion: Kung & Partners Layout: Säflund Designers Omslagsfoto: Håkan Lindgren Tryck: Åtta.45, Solna Tidningen kan beställas på • rbs.nordic@rbs.com • tel +46 8 506 197 00

Mats Norberg, CFO, och Olle Carls, logistikchef.

Text: Anneli Kamlin Foto: Håkan Lindgren

Telenor skaffar kreditutrymme Reinhold Geijer Head of RBS Global Banking & Markets Nordic Region

Logistiken är central för handelsföretaget Saint-Gobain Distribution Nordic, med varumärket Dahl. Sex strategiskt viktiga logistikfastigheter i Norden omfattas av företagets rentingavtal med RBS Nordisk Renting.

Möjligheten att anpassa fastigheterna till den snabba utvecklingen är ett avgörande skäl till lösningen.

tecknat avtal om ett kreditutrymme på totalt 2 miljarder euro. Denna nya Revolving Credit Facility, RCF, används av Telenor för att ersätta ett tidigare upplägg från maj 2005. Kreditutrymmet kommer att utnyttjas för generella behov inom verksamheten.

Avtalet löper på fem år.

RBS är en av bankerna som omfattas av avtalet och står för 143 miljoner euro. Tidigare har RBS samarbetat med asiatiska dotterbolag till Telenor avseende finansiering.

– Det är en mycket intres-

sant samarbetspartner för oss.

Vi använder oss av RBS globala nätverk för att stötta Telenor i deras utveckling, säger Sverre Sivertsen på RBS i Oslo.

Telenor är det sjunde största telekomföretaget i världen och har verksamhet i 13 länder.

Snabbrörliga

E

n rörmokare är aldrig långt bort från det material han behöver. En beställning som läggs på eftermiddagen resulterar i leverans morgonen därpå ut till arbetsplatsen. Det gäller enstaka rörkopplingar likaväl som stora bergvärmepumpar på flera hundra kilo.

– Vi erbjuder en extrem service.

Leverans över natt gäller för de flesta platser, säger Mats Norberg, CFO på Saint-Gobain Distribution Nordic.

På den nordiska marknaden är företaget mer känt som Dahl och är

”Det är viktigt för oss att ha kontroll över lokalerna” här det ledande handelsföretaget inom VVS och VA. Sedan 2004 ägs Dahl av den franska industrikoncernen Saint-Gobain, med en omsättning på över 300 miljarder kronor.

Bakom den långtgående service som erbjuds av Dahl ligger en sofistikerad logistikapparat. I Sverige är navet i denna imponerande process

centrallagret i Kallhäll norr om Stockholm.

– För ett handelsföretag är logistiken ett viktigt konkurrensmedel.

Produkterna är likadana hos de flesta leverantörer och priserna lätta att jämföra. Men vi har 42 000 artiklar i lager i Kallhäll och levererar till 2 300 orter. Från den ena dagen till den andra kan kunderna få produkter som ursprungligen tillverkats i Kina.

Den servicen kan knappast ett litet källarföretag ställa upp med, säger logistikchefen Olle Carls.

Kunderna finns uteslutande på Release Nr 3 • November 2011 3

››

disponerats om för att utnyttja takhöjden bättre. Nya lastportar har också skapats.

– Det lär inte vara sista gången vi bygger om. Det är en ständig utmaning för oss att använda fastigheten på bästa sätt. Vi behöver expandera och tittar på att bygga ut. Samtidigt skulle det innebära att vi förlorar yta utomhus, så NYLIGEN HAR LOKALERNA

Centrallagret i Kallhäll är navet i logistikapparaten. Niclas Reinerdahl guidar. Fastigheten ägs av RBS Nordisk Renting.

››

proffsmarknaden och de flesta är små.

– De behöver inte få leveranser till sina kontor, utan till arbetsplatserna de jobbar på för tillfället. Oftast handlar det om ROT-projekt, sällan nybyggnationer, säger Olle Carls.

– Och det säger sig självt att om vattnet sprutar ur en läckande rörkoppling, ja, då är det bråttom att få fram rätt grejer.

Att logistiken är strategiskt viktig innebär att även logistikfastigheterna är det.

– Det är viktigt för oss att ha kontroll över lokalerna där vi har våra stora lager.

Inte minst handlar det om att kunna genomföra förändringar, eftersom vår verksamhet utvecklas snabbt. Företaget växer och logistiklösningarna förnyas hela tiden, säger Mats Norberg.

KRAVET PÅ ANPASSNINGSBARHET, behovet

av kontroll och önskan om att inte binda upp kapital har lett fram till valet av rentinglösningar.

– RBS Nordisk Renting äger sex av våra logistikfastigheter, utöver den i Sverige även fyra i Norge och en Finland. Det senaste förvärvet gällde den norska fastigheten utanför Oslo, berättar Mats Norberg.

Saint-Gobain hyr lokalerna av RBS Nordisk Renting och har option på att köpa tillbaka dem.

– Den här relationen ger både trygghet 4 Release Nr 3 • November 2011

och flexibilitet. Det är väldigt stor skillnad för oss att ha RBS Nordisk Renting som motpart, jämfört med att hyra av en traditionell fastighetsägare.

Rentingavtalen ger oss de nödvändiga

”Rentingavtalen ger oss de nödvändiga möjligheterna att kontinuerligt förändra fastigheterna.” möjligheterna att kontinuerligt förändra fastigheterna, säger Mats Norberg.

– I RBS Nordisk Renting har vi dessutom en professionell motpart med finansiell stadga.

Dahls relation med Nordisk Renting inleddes 1999, innan Saint-Gobain respektive RBS förvärvat de båda verksamheterna. Sedan dess har en betydande utveckling skett. Dahl har ändrat strukturen i sitt fastighetsbestånd och koncentrerat lagerverksamheten. Den snabba och dramatiska tekniska utvecklingen inom logistik har drivit på.

– Vissa mindre fastigheter som omfattades av rentingavtal tidigare har vi köpt till från RBS Nordisk Renting, för att sedan sälja vidare, berättar Mats Norberg.

Från RBS Nordisk Rentings sida uppskattas det långa, täta samarbetet mellan företagen.

– Vi vill vara delaktiga i våra kunders utveckling, och det får vi vara här. En förutsättning för att kunderna ska lyckas är att vi levererar tjänster som är relevanta för deras strategi, säger Ian Harcourt, ansvarig för RBS Nordisk Renting. även med Saint-Gobain på övergripande nivå i Europa, senast i september genom ett obligationslån på 1,75 miljarder euro.

Logistikanläggningen i Kallhäll är totalt 135 000 kvadratmeter, varav 37 000 finns inomhus. En rundtur tar sin tid och är en lätt hisnande upplevelse, med tanke på de enorma mängder produkter som hanteras.

Genomsnittsordern är liten, cirka 1 000 kronor och ungefär 20 000 ordrar hanteras varje dag. Allt i anläggningen är genomtänkt i detalj.

– Vi har 99,6 procents leveranssäkerhet, berättar logistikplaneraren Niclas Reinerdahl, som guidar runt.

MODERBOLAGET RBS SAMARBETAR

senaste nyheterna i anläggningen är en så kallad miniloadlösning, med ett automatiserat flöde som ökat kapaciteten dramatiskt. Blå plastbackar för plockning förs fram automatiskt till plockningsbandet. PerEN AV DE

det är en avvägning, konstaterar Mats Norberg.

Det geografiska läget på anläggningen beskriver han som ”extremt bra” och att flytta är inte aktuellt, i synnerhet som verksamheten inte tål några avbrott.

Alla cirkulationspumpar, toastolar, kulventiler etc som hanteras i Kallhäll passerar så småningom en särskild avgångshall. ”Vimmerby 19.30” kan man läsa på en skylt, ”Linköping 23.30” på en annan.

– Vi har 130 bilar som kör motsvarande ett varv runt jorden varje dag.

Kraven är höga på att det ska vara miljömässigt bra bilar, säger Olle Carls. ✕

Renting robust val Saint-Gobains upplägg för sina logistikfastigheter är en klassisk rentinglösning. Den innebär att ett företag säljer sin fastighet och sedan hyr den till en räntebaserad hyra. En option gör det möjligt att köpa tillbaka fastigheten.

– Renting är en robust och stabil lösning som har fungerat även under tider av finansiell oro. Säljaren frigör kapital men bibehåller kontrollen över fastigheten. Om förutsättningarna ändras på vägen finns möjligheten att köpa tillbaka fastigheten och eventuellt sälja den till någon annan, till exempel för att realisera en reavinst eller för att fastigheten inte är strategisk längre, säger Ian Harcourt, ansvarig för RBS Nordisk Renting.

Den som väljer ett rentingupplägg har i allmänhet en fastighet som är strategiskt viktig.

– Logistikfastigheter är vanligt förekommande. Men även kontorshus kan vara väldigt långsiktiga och strategiska innehav, särskilt om de utformats särskilt för företaget och därmed fungerar som varumärkesbyggande för verksamheten.

Eftersom hyran baseras på räntan är rentinglösningar konkurrenskraftiga nu

jämfört med traditionella hyreslösningar, menar Ian Harcourt.

– Dessutom får kunden välja mellan fast och rörlig ränta eller en kombination.

Var en fastighet ligger kan också ha betydelse för valet av rentingupplägget.

Jobbar nordiskt: Ian Harcourt på RBS Nordisk Renting.

– VI KAN TÄNKA

oss andra lokaliseringar än traditionella fastighetsägare, eftersom det ingår en amorteringsdel i ersättningen till oss. Fastigheter i mindre attraktiva lägen har högre amortering.

RBS Nordisk Renting finns på de fyra nordiska marknaderna, – Det innebär att vi kan hålla strategiska diskussioner med aktörer som har fastigheter i flera länder, säger Ian Harcourt.

Han framhåller att renting inte är en lösning på alla kunders finansierings- eller fastighetsproblem.

– Men det är en bra finansiell produkt i en diversifierad portfölj.

Finska Statskontoret är nöjd med obligationen i euro.

Finland lånar upp

FOTO: CORBIS

sonalen som plockar produkterna bär hörlurar och får sina instruktioner med röstmeddelanden, så kallad ”pick-byvoice”. Att det är rätt vara kontrolleras bland annat med hjälp av vägning. Tar man fel säger rösten ifrån.

räntenivåerna gjorde att förutsättningarna var tuffa. Trots det fylldes orderboken. Vi är klart nöjda med resultatet, säger Anu Sammallahti, biträdande direktör för likviditet och upplåning på finska Statskontoret (motsvarande svenska Riksgälden) om det nya benchmarklån som tagits upp.

Lånet förfaller 2017. Detta är finska statens enda femåriga benchmarklån i euro i år.

Emissionen var på 3 miljarder euro och orderboken innehöll anbud på 3,4 miljarder från över 100 investerare.

– Många centralbanker och andra högklassiga investerare deltog i emissionen, sade Anu Sammallahti.

RBS var en av huvudarrangörerna och har samarbetat med finska Statskontoret under en längre tid.

– RBS är en viktig primary dealer för oss eftersom banken har varit huvudarrangör i många stora emissioner, är globalt verksam och har lyckats väl med att stödja marknaden för euroobligationer, sade Anu Sammallahti.

Finlands regering använder benchmarklån i sin finansieringsstrategi och tonvikten ligger på benchmarklån i euro. För närvarande står benchmarklånen för mer än 80 procent av statsskulden.

– Finland har högsta kreditbetyg, starka finanser och tillhör kärnan av euroländerna. Finland ses som ett av de ”säkraste” och mest attraktiva euroländerna just nu, sade Gustav Landström på RBS Frequent Borrowers’ Group i London.

–DE LÅGA

Release Nr 3 • November 2011 5

Viktigt att tänka efter före

länders inställning till reglerna.

Pär Magnusson anser inte att nödlånen och de pågående åtgärderna är någon långsiktig lösning.

– Det handlar om att släcka bränder – men orsaken till bränderna finns kvar.

Det bästa för ett land som Grekland skulle vara att lämna eurosamarbetet, återta drachman och devalvera sin valuta för att därmed stärka sin konkurrenskraft, säger han.

Text: Helene Murdoch Illustration: Tobias Flygar Foto: Pär K Olsson, SSAB

När eurosamarbetet svajar gäller det för företagen att ha is i magen. Att arbeta aktivt med optioner och terminer är ett sätt att försäkra sig mot både konjunktursvängningar och stress i banksystemet.

Ä

ven om många företag har god likviditet för närvarande så är det viktigt att de funderar över hur de kan påverkas på längre sikt, till exempel när det gäller finansiering, säger Martin Arnborg, som arbetar med riskhantering för RBS kunder i Norden.

En stor del av den dagliga dialogen med företagskunder handlar för närvarande om vilka åtgärder som finns tillgängliga för att parera potentiella effekter av den oroväckande utvecklingen på finansmarknaderna. Ett av de råd som Martin Arnborg ger är att företagen ska se över möjligheterna att börja arbeta mer dynamiskt med hedging för att säkra sina intäkter. där, men för närvarande utnyttjas de inte alltid till sin fulla potential. Det behövs såväl kunskap som en hel del tid för att sätta sig in i hur vissa instrument fungerar – och vissa av dessa kostar pengar att använda sig av, säger han.

– Men rätt utnyttjade är de en utmärkt försäkring som betalar sig på sikt. Jag är därför övertygad om att krisen kommer att medföra att allt fler – VERKTYGEN FINNS REDAN

6 Release Nr 3 • November 2011

företag utvecklar sättet som de arbetar med hedging på. Det kostar visserligen att köpa optioner – men fördelen är att man köper sig en försäkring.

Enligt RBS chefsekonom Pär Magnusson finns det skäl för oro. Han målar upp ett dystert scenario när han talar om läget för Grekland och de andra krisande EMU-länderna – och i förlängningen vad detta kommer att innebära för världsekonomin.

– DET ÄR FEL att

kalla det för en skuldkris.

Egentligen handlar det om strukturella problem. Det finns en grundläggande felkonstruktion inom EMU som nu

ger sig till känna, som handlar om att likställa länder i Sydeuropa med Tyskland och Frankrike. Och de nuvarande sparkraven som ställs i och med nödlånen innebär att länder som Grekland kommer att få ännu svårare att hävda sig konkurrensmässigt i framtiden, säger han.

Problemen är knappast nya. År 2009 klarade exempelvis bara tre av eurozo-

nens 17 medlemsländer gränsen på 3 procents underskott i statsfinanserna.

Flera euroländer, bland annat Irland, Grekland, Spanien, Italien och Portugal dras med mångdubbelt högre budgetunderskott.

Lika dystra är siffrorna för euroländernas statsskulder. 2010 hade 13 av eurozonens 17 länder högre statsskuld än tillåtna 60 procent av BNP. Enligt bedömningar i det grekiska budgetförslag som presenterades i början av oktober kommer Greklands statsskuld att nå 162 procent av BNP under 2011 och växa till 173 procent av BNP nästa år. visade tidigt vägen när det gäller bristande respekt för de kriterier som länderna har förbundit sig att följa – utan påföljd.

Det här påverkade naturligtvis andra – TYSKLAND OCH FRANKRIKE

”Det är fel att kalla det för en skuldkris.

Egentligen handlar det om strukturella problem.”

Pär Magnusson varnar för konsekvenserna av krisen i eurozonen för bankerna. Under finanskrisen 2008 fick aktieägare och stater runt om i världen stötta banksystemet. När det nu återigen blir svårare för bankerna att låna pengar samtidigt som konjunkturen är svag kan fler banker komma att

behöva stöd. Redan har till exempel den spanska staten tagit över tre av landets sparbanker som drabbats hårt av fastighetskrisen i landet.

– Men det handlar inte bara om inhemska banker. Franska banker, till exempel, har en exponering på omkring 650 miljarder euro mot Sydeuropa och hotas nu av stora kreditförluster. Till detta kommer motpartsrisken, det vill säga exponeringen bank mot bank. Under finanskrisen 2008 såg vi ju tydliga exempel på en sådan dominoeffekt, säger Pär Magnusson.

– Osäkerheten i marknaden späs på av att ingen – precis som 2008 – riktigt vet vem som sitter på Svarte Petter. kan komma ut av både den förra och den nu hotande finanskrisen är en ökad riskmedvetenhet bland företagen – liksom även ett växande intresse för hur de kan agera för att skydda sig mot både konjunktursvängningar och finanskriser, menar Pär Magnusson.

– Det gäller för företagen att tänka långsiktigt – vad som händer i nästa led, och i skedet efter det, säger han. ✕ DET POSITIVA SOM

SSAB minskade stressexponeringen

SSAB lägger om.

ges rådet att tänka långsiktigt och se över sina lån, eftersom en omläggning av lånen kan medföra både lägre räntekostnader och ökad trygghet.

Ett exempel på ett företag med ett genomtänkt och aktivt förhållningssätt till sin riskhantering är stålbolaI ARTIKELN INTILL

get SSAB, som med hjälp av derivatinstrument lyckades lägga om ett lån med rörlig ränta till fast och samtidigt sänka sin räntekostnad med 41 punkter.

– Vi fick omedelbart en positiv effekt med lägre kostnader genom att lägga om lånet. Vi tog också bort känsligheten för en exponering mot en eventuell stress i interbankmarknaden och stigande Stibor-räntor framöver, säger Patrik Juhlin, Group Treasurer på SSAB. – Det fanns dessutom utrymme för den här transaktionen i mandatet som finns i vår finanspolicy beträffande räntebindningstid, fortsätter han.

Release Nr 3 • November 2011 7

Reflektioner

Länsförsäkringar i affär LÄNSFÖRSÄKRINGAR SATSAR på små-

företagarmarknaden genom en egen företagsaffär. Länsförsäkringar AB köper samtliga aktier i Länsförsäkringar Fondliv från Länsförsäkringar Liv. Affären innebär att Länsförsäkringar förbättrar fondsortimentet samt produkt- och affärsutvecklingen.

RBS anlitades i samband med förvärvet för att genomföra en så kallad fairness opinion, en utvärdering av köpeskillingen från köparens synvinkel.

Köpeskillingen erläggs i etapper och uppgår totalt i nuvärde till cirka 5 mdr. Köpet förutsätter att berörda myndigheter inte har några invändningar.

Ny miljard för Sampo

RBS HAR STÄLLT ut en säkerställd obliga-

tion för finska Sampo Bank, som ingår i Danske Bank-koncernen. Den nya obligationen är på 1 miljard euro och refinansierar ett förfallande obligationslån.

Som en förberedelse för affären arrangerades i september en road show till investerare i Storbritannien, Holland, Frankrike, Schweiz och Tyskland. Efter att ha avvaktat ett bättre marknadsläge ställdes sedan obligationen ut i början av oktober.

Den togs då väl emot av marknaden och är en god fingervisning om motståndskraften i säkerställda obligationer och nordiska emittenters möjlighet att komma ut i marknaden även i volatila tider. Obligationen är på 1 miljard euro och löper på 5 år.

8 Release Nr 3 • November 2011

Pär Magnusson Chefsekonom, RBS Norden

FOTO: HEINZ ANGERMAYR

Turné bygger relationer Text: Helene Murdoch Foto: David Bicho

Banker eller bakterier

– Investerarna nöjer sig inte längre med att bara läsa analytikernas rapporter. Allt fler vill ha förstahandsuppgifter, säger Peter Niklewicz, Nordenansvarig på RBS Corporate Access i London.

DET ÄR SJUKDOMSTIDER. Kollektivtrafiken

allt viktigare att nå ut med positiva nyheter och ha en tydlig strategi kring de negativa. Runt 500 företag världen över samarbetade med RBS 2010, varav ett femtiotal i Norden. Peter Niklewicz anser att nordiska företag över lag ligger långt framme och visar stor ”ETT SLAGS DEJTINGTJÄNST”. Det är så öppenhet mot sina investerare.

Peter Niklewicz på RBS beskriver – Utmaningen här ligger i att driva tjänsterna som Corporate Access-teautvecklingen framåt och inspirera våra met erbjuder. företagskunder att gå nya vägar, till – Vi blir den förmedlande länken exempel genom att åka till New York mellan företag och investerare, men för att träffa investerare där. Både också mellan analys och försäljning.

USA och Kanada fortsätter ju att öka Vår specialitet är ”non-deal roadshows”, evenemang som snarare går sina köp av europeiska aktier. ut på att presentera ett företag än att – FÖRETAGEN KAN HA mycket kapital att skaffa en viss kapitalbas, säger han. hämta på andra håll än de vanligtvis – En roadshow är ett bra sätt att marknadsföra en aktie, stärka ägarlistan väntar sig. Vi försöker få dem att och säkra upp med framtida aktieägare. bryta sina invanda tankemönster.

Ett bredare globalt perspektiv Roadshower har länge varit ett viktigt inslag i arbetet med att bygga investerar- är just en av de fördelar som RBS kan erbjuda sina företagskunder, relationer. De blir ett forum där företagen kan möta nya och gamla investerare enligt Peter Niklewicz.

– En annan fördel är vårt när de behöver skaffa kapital. De kontaktnät. Tack vare det framgångsrikaste företagen har också kunde vi till exempel ordna en insett hur viktigt det är att regelbundet vårda kontakten med befintliga ägare och roadshow i Skottland åt ett nordiskt företag nyligen. Det träffa potentiella nya.

– Kvalificerade analyser är lika viktiga var första gången på tre–fyra år som företagets ledning som alltid och själva grunden för vår träffade brittiska investerare i verksamhet. Men i takt med att mängden skriftliga analyser ökat har investe- Storbritannien. Detta trots att Storbritannien – och främst rarna börjat fråga efter något mer – de då London och Edinburgh vill träffa ledningen eller besöka verksamheten för att själva kunna göra – förvaltar mest kapital i Europa. sig en bild, säger Peter Niklewicz.

Förberedelserna inför en – För företagen har det också blivit

roadshow börjar normalt med att man diskuterar målen och försöker hitta potentiella investerare.

– Tillsammans bestämmer vi syftet med roadshowen: vill man i första hand träffa nuvarande ägare eller marknadsföra aktien mot nya investerare, till exempel sådana som äger aktier i konkurrerande bolag?

Därefter bestäms tidplanen.

– Utifrån den tar vi fram ett paket med turnéplan. Under roadshowen har företagsledningen stöd av erfarna marknadsanalytiker från RBS och efter evenemanget samlar vi in feedback – både ris och ros. Det kan vara en knepig uppgift eftersom investerarna blir allt sämre på att lämna feedback, säger Peter Niklewicz.

– Vårt mål är att fortsätta förbättra den här aktieprodukten och få våra kunder – både företag och investerare – att inse hur väl den kan fylla sitt syfte. ✕

känns som ett mikrobiologiskt laboratorium. Man känner en gnagande oro för att bli utslagen av någon bakterie.

Jag gjorde kopplingen mellan banker och bakterier på vägen från tunnelbanan, där medpassagerarna motsvarar mot-​ partsbanker med okänd riskexponering.

Smittskyddsinstitut, sjukhus och personlig hygien är viktiga för att hålla sjukdomar i schack. På samma sätt behövs finansinspektioner, centralbanker och intern riskkontroll för att övervaka risktagandet i banker.

Oftast är kroppen självläkande efter en bakteriell infektion, men om immunförsvaret – bankkapital eller likviditet inte räcker till är det sällan bra att vägra sätta in medicinsk behandling – likviditetsoperationer eller kapitaltillskott.

Kvacksalvare som utan kunskap om bakterier ordinerar botemedel som är värre än åkomman är farliga. Likaså utgör politiker med en egen agenda, men utan kunskap om banksystemet, ett hot.

Bakterier bör regleras med antibiotika, men ett överdrivet användande kan ge farligare och mer resistenta bakterier. Överanvändning av antibiotika, ja, det motsvaras av för stark och missriktad regleringsiver. Nya bakterier är shadow banking eller bankflykt till länder utan reglering. De kan orsaka globala epidemier.

Det är svårt med bakterier. Men utan dem skulle vi inte fungera. Det gör inte bakterier mer populära hos en febrig allmänhet, men det är sant.

Ekonomin överlever inte utan bakterier, förlåt, banker.

Release Nr 3 • November 2011 9

En strukturförändring sker när Gassled säljs vidare.

Ägarskifte för gas Text: Anneli Kamlin Foto: Dan Coleman, Øyvind Sætre/ Gassco

En rad stora företagsaffärer genomförs nu i Norge, där pipelinesystemet för naturgas byter ägare. Oljebolagen säljer, samtidigt som renodlade investerare träder in. RBS spelar en nyckelroll som möjliggörare av försäljningarna och är rådgivare åt flera av köparna. rare med en mer långsiktig placeringshorisont fanns ett intresse för att köpa.

– Pensionsfonder behöver investeringsalternativ till fastigheter och statsobligationer, i synnerhet med tanke på den oro som råder i många staters ekonomi. Vi bedömer intresset för investeringar i reglerad infrastruktur som i det närmaste oändligt, säger Andreas Pay, även han inom Corporate Finance på RBS i Oslo. var tydliga hos både säljare och köpare tog det tid innan försäljningarna av Gassled kom i gång. Utmaningen låg i att få norska myndigheter att acceptera finansiella investerare som ägare.

– Alla berörda visste att den första försäljningen som genomfördes skulle bli vägledande för de kommande, säger Ludvik Sandnes.

Först ut med att försöka genomföra en affär var Gassleds delägare Exxon Mobil. I pionjärarbetet med att sy ihop affären medverkade RBS, som hittade köpare i schweiziska UBS International Infrastructure Fund och den franska infrastrukturfonden CDC. – Vi formade ett team bestående av våra medarbetare i Oslo samt experter på olje- och gasindustrin från RBS i London. På så sätt hade vi tillgång till lokalt nätverk, kompetens om lokala myndigheter och marknadsförhållanden samt internationell legal och branschexpertis, säger Andreas Pay. UBS och CDC bildade det norskregistrerade bolaget Njord Gas Infrastructure AS. TROTS ATT DRIVKRAFTERNA

Sydde ihop gasaffär: Andreas Pay och Ludvik Sandnes på RBS

U

nder vattenytan i Nordsjön och Norska havet döljer sig 800 mil ledningar för naturgas. Härigenom transporteras de norska gasfynden till kunderna i övriga Europa.

Gasnätet började växa fram på 1970-talet. Ägare av ledningarna var länge oljebolagen själva, som står för utvinningen av gasen. Ju mer gasledning man ägde, desto säkrare var tillgången till transportkapacitet.

Den bilden har dock ändrats. År 2003 bildades på den norska statens initiativ ett konsortium som tog över ägandet av gasledningarna.

I konsortiet, Gassled, representerades staten direkt av bolaget Petoro, med oljebolagen som övriga delägare.

– Syftet med att skapa Gassled var att alla, även de små bolagen, skulle ha 10 Release Nr 3 • November 2011

tillgång till hela gasledningsnätet och betala för den kapacitet de utnyttjade.

Det gjorde alltså att fördelarna för oljebolagen att äga ledningarna försvann, säger Ludvik Sandnes i RBS Corporate Finance team i Oslo.

FÖR OLJEBOLAGEN ÄR gasledningsnätet

heller inte särskilt intressant som investering.

– De verkar i en bransch med hög risk och höga avkastningskrav. Att äga infrastruktur innebär motsatsen, låg risk och en låg avkastning som är fastställd av myndigheterna till högst 7 procents realränta före skatt. Dessutom binds kapitalet på lång sikt, säger Ludvik Sandnes.

Sammantaget skapade detta ett intresse hos oljeföretagen för att sälja sina andelar i Gassled. Bland investe-

– En avgörande faktor för att affären skulle godkännas av myndigheterna var rekryteringen av en välmeriterad styrelseordförande till Njord, säger Ludvik Sandnes. blev officiellt sanktionerad var nästa steg att lägga upp finansieringen.

– Köparna ville låna upp motsvaEFTER ATT AFFÄREN

rande 4 miljarder norska kronor på obligationsmarknaden, vilket vi bistod dem med. Obligationerna ställdes delvis ut i US-dollar och brittiska pund för att nå en bredare marknad. Senare genomförde vi swappar till norska kronor, berättar Andreas Pay. När denna första Gassled-affär gick igenom hos myndigheterna var bollen i rullning. Flera av oljebolagen har nu

Njord blev pionjär gäller utköpen av Gassled är företaget Njord Gas Infrastructure, bildat 2010 av UBS International Infrastructure Fund och CDC Infrastructure.

– När Njord köpte en del av Gassled från Exxon Mobil var det en vattendelare när det gäller naturgasnätet. Vi var det första infrastrukturföretag som blev delägare i Gassled, konstaterar Njords styrelseordförande Tore Sandvold, som har en bakgrund på det norska oljeministeriet och är styrelseledamot även i PIONJÄREN NÄR DET

bland annat oljeservicejätten Schlumberger.

– Gassled var en mycket intressant investering för Njords aktieägare.

Företaget spelar en avgörande roll på gasmarknaden i Europa och levererade förra året 20 procent av all naturgas dit. Dessutom finns ett reglerat tariffsystem för utnyttjandet av nätet. Sammantaget medför det att intäkterna är relativt förutsägbara och stabila. Investeringen ger en balanserad och riskanpassad avkastning för våra ägare.

sålt sina andelar i Gassled. RBS har efter att uppdraget med Njord avslutats även varit rådgivare åt den kanadensiska pensionsfonden PSP Investments, som förvärvade Shells andel. Affären ligger för godkännande hos det norska oljeministeriet. att det stora gasledningsnätet kommer att växa ytterligare.

Norges utvinning av naturgas har hittills främst varit inriktad på området närmast Storbritannien.

– Men det finns intressanta gasfyndigheter även utanför Lofoten och uppe i Barents hav vid gränsen mot Ryssland. Hittills har staten valt att avstå från att öppna för letning av olja och gas i Lofoten. Med tanke på det politiska läget i Norge nu finns det anledning att förvänta sig att den kommersiella potentialen för området vid Lofoten också kan komma att utredas de närmaste åren, säger Ludvik Sandnes. Även i Barents hav kommer utvinningslicenserna att utökas inom kort menar han. ✕ MYCKET TALAR FÖR

Release Nr 3 • November 2011 11

The Royal Bank of Scotland Box 5324 102 47 Stockholm

Medarbetarporträtt: Henrik Franzén säkert, treasury- och corporate-kunder letar billig likviditet.

Snarare än att ge sina kunder råd, agerar han bollplank: eller mindre lika insatta som jag själv. Jag hjälper dem att ta positioner som gör att de tjänar pengar eller fördelar sina tillgångar på ett vettigt sätt. Vid behov förmedlar jag kontakt med våra specialister i London.

I grunden handlar räntehandel om att förstå sambandet mellan löptider och räntor.

– Men för att kunna göra ett bra jobb måste vi vara insatta i makrovärlden, veta vad centralbankerna håller på med och förstå vad som händer på marknaderna. Om stora allokeringar sker i aktier, valutor eller räntor någonstans i världen, får det konsekvenser överallt.

När vi träffas är det extremt volatilt på marknaden.

– DE ÄR MER

”Allvarligt läge gör räntehandel intressant” Text: Tove Gyllenstierna Foto: Dan Coleman

– Den politiska agendans betydelse för ekonomin har inte varit så betydelsefull sedan andra världskriget, säger Henrik Franzén vid RBS räntehandel.

N

är han kommer till jobbet vid halv åtta har han redan läst om utvecklingen på penningmarknaderna i USA och Asien i Financial Times och på nätet.

En halvtimme senare är det dags för dagens första briefing från London.

– Där informeras om tendenserna för dollar-, pund- och euroräntor och vad vi ska vara uppmärksamma på under dagen, berättar Henrik Franzén, en av medarbetarna inom Scandinavian Rates Sales vid RBS kontor i Stockholm. telefonmöte med RBS nordiska team. Och efter att de nordiska marknaderna öppnat vid nio, rullar kontakten med kunderna i gång.

Oftast sker det på telefon, men numera även ofta på chatt.

– Många av mina kunder ligger uppe på chatten hela dagen.

HALV NIO FÖLJER ETT

Kunderna hör till två huvudtyper – stora företag och finansiella institutioner.

– DE HAR OLIKA mål.

Hedgefonderna ska tjäna pengar på både upp- och nedgång, de vanliga fonderna är oftast indexdrivna, livbolagen och pensionsstiftelserna ska se till att kapitalet sitter

är ett allvarligt läge, har det nog sällan varit så intressant att vara räntehandlare. Den politiska agendans betydelse för ekonomin har inte varit så betydelsefull sedan andra världskriget, säger Henrik Franzén.

Själv tror han att det blir värre än vad många förstått.

– Å andra sidan brukar vi räntemänniskor ha ett pessimistiskt synsätt. Med aktiehandlare är det tvärtom, de är optimister… ✕ – ÄVEN OM DET

I KORTHET

Henrik Franzén På visitkortet: Scandinavian Rates Sales.

Familj: Fru Terese, två barn.

Bor: Villa i Stäket.

Uppväxt: Värmdö.

Utbildning: Handels och KTH.

Musicerar: Gick i Adolf Fredriks och Kungsholmens musikklasser, spelar piano och blockflöjt.

Lyssnar till: Har en fäbless för rockband som Pink Floyd och Rolling Stones.

Träning: På vintern spinning och skidor, på sommaren löpning och tennis.