Livsviktigt nr 3 13

Livsviktigt Rum för möten stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning

|

nummer 3 2013

Drottningen invigde nya boendet

TEMA g invignin Husesyn Mingel Lunch

SID 6

rehabilitering Ny mottagning har öppnat

SID 2

svåra samtal Ungdomar vill ha ärliga besked

SID 11

krönikan Med styrketräning vände livet

SID 12

1

Vård för i dag och framtiden Historiens gång kan få tanken att svindla. Det är 146 år sedan Stockholms Sjukhem först slog upp dörrarna. Då var sjukhemmet en modernitet, ett tecken på att Stockholm höll på att bli en storstad. När det nya vård- och omsorgsboendet nu invigts – ett och halvt sekel senare – inleds ett nytt kapitel i sjukhemmets historia. Vi har flyttat in i ett modernt hus med en genomtänkt miljö, men vi glömmer inte vårt arv. Vården och omsorgen på Stockholms Sjukhem ska präglas av omtanke, respekt och kunskap. I dag och i framtiden.

Det här numret av Livsviktigt ägnar vi till stor del åt det nya vård- och omsorgsboendet. Elsa Nord berättar om hur det är att bo där. Vi berättar också om invigningen då vi hade äran att ha H.M. Drottningen på besök, läs mer och se bilder från ceremonin på sidorna 3–5.

ledare

Ingemar Lindewall

Vi uppmärksammar det nya akademiska centrum för äldretandvård som öppnat på Stockholms Sjukhem, den nya mottagningen för primärvårdsrehabilitering samt möter Pia Hakola, sjuksköterska inom palliativ vård. Livsviktig träning är temat för Morgan Rosenbergs krönika.

elisabet wennlund sjukhusdirektör

Adress Box 12230, 102 26 Stockholm Telefon 08 - 617 12 00 E-post info@stockholmssjukhem.se Webbplats www.stockholmssjukhem.se Ansvarig utgivare Elisabet Wennlund Redaktion, Stockholms Sjukhem Marianne Spiik, Malou Hedebro Produktion Kung & Partners Omslagsfoto Alexander Ruas Tryck Åtta45 ISSN 2000-9119

2 nummer 3 2013 livsviktigt

Bassängträning blir tillgänglig för patienter på primärvårdsrehabiliteringen på Kungsholmen.

Rehabcentrum Kungsholmen

Ny mottagning öppnar Fler stockholmare får tillgång till Stockholms Sjukhems kunnande inom rehabilitering när en ny mottagning för primärvårdsrehabilitering öppnar på Kungsholmen.

Rehabcentrum Kungsholmen blev under september godkänd vårdgivare i vårdvalet för primärvårdsrehab i Stockholms län.

– Den 30 september öppnar vi vår nya mottagning, där vi välkomnar även patienter utan remiss, säger Kenneth Granarve, ansvarig för verksamheten.

Stockholms Sjukhem har sedan länge en bred rehabverksamhet både i Bromma och på Kungsholmen.

– Vi har nu byggt om och utökat våra lokaler för att kunna ta emot även primärvårdspatienter.

Rehabcentrum Kungsholmen kommer att ha individuell träning och gruppträning samt göra hembesök, i första hand på Kungsholmen, Norrmalm och Östermalm. I teamet ingår sjukgymnast, arbetsterapeut och dietist.

– Vi tror att detta bland annat blir intressant för patienter från vår hus­

läkarmottagning, som vi kommer att ha ett nära samarbete med.

Från den 4 november erbjuds även bassängträning inom ramen för primärvårdsrehab.

– Efterfrågan på bassängträning är stor, bland annat från patienter med Parkinson och MS. Vi tror också att många kommer att vilja gå på medicinsk yoga hos oss, säger Kenneth Granarve.

Stockholms Sjukhems neuroteam kommer att ingå i verksamheten.

– Fler får då tillgång till våra specialister på bland annat stroke, säger Kenneth Granarve, som ser fram emot att dela Stockholms Sjukhems kunnande inom rehabilitering med ett större grupp människor.

– Våra medarbetare har mycket bred kompetens på detta område och vår utrustning håller hög klass. Samtidigt arbetar vi mycket med bemötandet.

Här ska varje enskild person känna sig sedd och hörd. Vi frågar alltid: ”Hur kan vi hjälpa just dig?”.

TEXT anneli kamlin FOTO alexander ruas

TEMA invigning

Nya vård- och omsorgsboendet invigt

VÄLKOMMEN!

Det nya vård- och omsorgsboendet på Stockholms Sjukhem är officiellt invigt av Drottning Silvia. Värdeorden omtanke, respekt och kunskap präglar den nya byggnaden, där de boende nu har flyttat in.

TEXT anneli kamlin FOTO alexander ruas

livsviktigt nummer 3 2013 3

TEMA invigning

trax före kl 15 den 18 september svängde två svarta bilar upp framför Stockholms Sjukhems entré. Ut steg drottning Silvia med följe, för att sedan träda in i huvudentrén med det ombonade biblioteket.

Drottningen var inbjuden för att inviga Stockholms Sjukhems nya vårdoch omsorgsboende, en händelse som markerade att den traditionsrika verksamheten fortsätter att blicka framåt.

Drottning Silvia togs emot av styrelsens ordförande Sven Unger, styrelseledamot och professor emerita Elisabeth Olsson, sjukhusdirektör Elisabet Wennlund, verksamhetschef Lise-Lotte Henretta samt professor och överläkare Peter Strang. Därefter fick Drottningen en visning av lägenheterna på tre av våningarna i den nya byggnaden. Under rundvandringen fick Drottningen tillfälle att tala med boende och medarbetare, vilket var mycket uppskattat av boende och närstående.

I sitt invigningstal sa Drottningen att frågan om hur vi ska möta äldre och sjukas behov av vård och omsorg är en av de viktigaste i samhället.

– Särskilt viktigt är det att människor får fortsätta att vara sig själva. För att kunna erbjuda god vård och omsorg livet ut måste vi lära känna den vi möter, sa drottningen, som flera gånger lyfte fram Stockholms Sjukhems tre ledord: omtanke, respekt och kunskap.

I det nya vård- och omsorgsboendet har dessa tre ord rent bokstavligt en grundläggande betydelse, eftersom de gjutits in i plattan huset står på.

– Många av oss har egna erfarenheter av att vara närstående. Det kan vara svårt att se en nära anhörig förändras eller ha det svårt på grund av sjukdom. Då är det skönt att kunna tala med personal som inte bara har utbildning och kunskap, utan även visar omtanke och respekt. Det är glädjande att få inviga det nya boendet, som präglas av en helhetssyn, sa Drottningen.

Svenska Lyxorkestern under ledning av Anders Forsslund bjöd på sång och musik.

Wilhelmina Hoffman, Svenskt Demenscentrum, tillsammans med Ewa Ställdal och Karin LindMörnesten, två av Stockholms Sjukhems principaler.

Jonas Allenbrant och Elisabet Strömkvist från SVPH, Sällskapet Vänner till Pauvres Honteux, samt Eeva Lindgren, Borgerskapet, i samtal med Lise-Lotte Henretta, verksamhetschef för det nya boendet.

H.M. Drottningen välkomnas av sjukhusdirektör Elisabet Wennlund och styrelsens ordförande Sven Unger.

4 nummer 3 2013 livsviktigt

Stockholms Sjukhems FoUU-chef professor Åke Seiger i glatt samspråk med Kjell Asplund, ledamot i stiftelsens styrelse.

Det personliga mötet med Drottningen var mycket uppskattat av boende och närstående.

Britt-Marie och Lennart Lind firade sin 65-åriga bröllopsdag när Drottningen kom på besök.

en händelserik dag Program för invigningen av Stockholms Sjukhems vård- och omsorgsboende: • Lunch för de boende • Invigningsceremoni i orangeriet: Sång och musik, Svenska Lyxorkestern • Sjukhusdirektör Elisabet Wennlund hälsade välkommen • Tal av styrelsens ordförande Sven Unger • Tal av H.M. Drottningen • H.M. Drottningen planterade ett träd tillsammans med Sven Unger, Elisabet Wennlund och Lise-Lotte Henretta • Förfriskningar och mingel • Rundvandring och konstvisning

Över 100 personer var inbjudna till invigningen och bland gästerna fanns styrelse och principaler, boende och närstående samt vårdgrannar, samarbetspartners och representanter för Ebab, Tengbom Arkitekter och Stockholms stad.

Vid ingivningsceremonin planterade Drottningen ett apelsinträd i det nya orangeriet tillsammans med Sven Unger, Elisabet Wennlund och Lise-Lotte Henretta.

livsviktigt nummer 3 2013 5

TEMA invigning

En fest för alla

stockholms sjukhem

På invigningsdagen den 18 september serverades en festlig invigningslunch till alla boende och patienter på Stockholms Sjukhem och Brommageriatriken.

På vård- och omsorgsboendet hade man dukat extra festligt med vita dukar och vackert vikta servetter. Invigningslunchen bestod av en trerätters meny som inleddes med en laxtartar till förrätt. Till varmrätt serverades oxfilé med trattkantarellsås, potatisbakelse och höstprimörer. Efterrätten bestod av en tartelett med vaniljkräm och färska bär.

Det röda fasadglaset gör Stockholms Sjukhems nya vårdkänna igen.

”Byggnaden

malou hedebro

Arkitekturen och konsten är viktiga för att skapa en bra tillvaro för de boende på Stockholms Sjukhem. Stor omsorg har lagts ned på utformningen.

6 nummer 3 2013 livsviktigt

Stockholms Sjukhems nya vård- och omsorgsboende har redan blivit ett landmärke på Kungsholmen. Det är inte minst det röda fasadglaset som gör huset lätt att känna igen.

Bakom hela utformningen ligger ett genomtänkt arbete.

– Det är ett väldigt gediget hus. Stockholms Sjukhem har valt att bygga på ett sätt som är hållbart såväl när det gäller material som design. Huset kommer att åldras med värdighet, säger den

åke E:son lindman

louise billgert

Konstverket ”Vessels” av Astrid Sylwan består av måleri på glas längs fasaden.

och omsorgsboende lätt att

Polerat aluminium reflekterar ljuset i Wilhelm Mundts verk Trashstone 569.

De vävda och tryckta draperierna med titeln Svensk Flora är skapade av Kazuyo Nomura.

kommer att åldras med värdighet” bidrar till känslan av sam­hörighet.

De boende tar lätt del i de vardagliga aktiviteterna, som förberedelser av måltider. Från de gemensamma balkongerna kan de ta del av stadslivet. Det ska kännas som att bo i ett hem, inte på en isolerad institution.

I samband med tillbyggnaden görs en omfattande satsning på konst. Tio konstnärer har ombetts att ta fram konst specifikt för Stockholms Sjukhem. Dessutom har det köpts in närmare 80 nya konstverk.

– Konsten tillför ett mervärde som inte enbart är visuellt tilltalande. Avsikten är att anknyta till Stockholms Sjukhems vision och att skapa Boken om konsten variation, mångfald och attrapå Stockholms Sjukhem. hera olika målgrupper, säger

ansvarige arkitekten Torbjörn Höeg på Tengbom Arkitekter.

Stockholms Sjukhem har själva lett projektet.

– Det är givande att arbeta så nära beställaren. Där finns ett stort ansvars­ tagande och en stark insikt om hur viktig en vacker och funktionell miljö är för välmåendet hos de boende såväl som besökare och medarbetare. Alla ska känna sig väl omhändertagna, säger Torbjörn Höeg.

Som exempel på kvalitetshöjande inslag nämner han sparummet, vinterträdgården och entrén med bibliotek och eldstad.

– På boendeplanen har alla privata rum kontakt med den gemensamma ytan, vilket

konstkonsulten Ann Magnusson, som har lett konstprojektet.

Bland konstverken märks ”Vessels” av Astrid Sylwan, som består av måleri på glas längs fasaden vid huvudentrén.

Upplevelsen av konstverket förändras beroende på årstider och ljusförhållanden, samt om man ser det från insidan eller utsidan.

Utanför huvudentrén finns Wilhelm Mundts skulptur i polerat aluminium med titeln 569, en del av en serie abstrakta, organiska former med namnet Trashstones.

I samband med konstsatsningen publiceras även en bok: ”Omsikt – Konsten i Stockholms Sjukhem”, där konstsatsningen presenteras och ett antal inbjudna skribenter från olika kunskapsområden medverkar.

TEXT anneli kamlin

livsviktigt nummer 3 2013 7

TEMA invigning

Om

– Det här nya boendet är ännu bättre än det gamla, säger Elsa Nord som bor på våning fem i det nya huset.

8 nummer 3 2013 livsviktigt

tanke i tiden Mer personligt. Det är huvudinriktningen för äldreomsorgen, inte minst i Stockholms Sjukhems nya vård- och omsorgsboende. Här erbjuds boende med hög kvalitet som ska passa både dagens äldre och kommande generationer.

TEXT tove gyllenstierna FOTO johanna berglund

Den 18 septembeR in­vigdes Stockholms Sjukhems nya vård- och omsorgsboende med totalt 99 lägenheter.

– Här erbjuder vi ett modernt och hemlikt boende, där alla har egen lägenhet med pentry och badrum. Det ligger i linje med ambitionerna som stiftelsen hade vid starten 1867. I stadgarna står att vi ska ersätta saknaden av ett gott hem, säger verksamhetschefen Lise-Lotte Henretta.

Hon pekar på den stora omställning det innebär att flytta in i ett vård- och omsorgsboende:

besök

– De som kommer hit är i sista fasen av sitt liv. Oftast kommer de direkt hem­ ifrån och har haft stöd av hemtjänst.

Redan från starten har det inom Stockholms Sjukhem funnits en professionell inställning och en målsättning att vara topprankad vad gäller kvalitet, menar hon.

– Kvalitet är en färskvara som man måste arbeta med hela tiden.

Hon identifierar två viktiga framgångsfaktorer för Stockholms Sjukhem: – Dels att det är en idéburen, icke vinst­­drivande verksamhet, dels att här finns Fortsättning på sidan 10

– Här är det mer hemlikt Hon var bland de första att flytta in i det nya vård- och omsorgsboendet och är en av dem som bott längst på Stockholms Sjukhem.

95-åriga Elsa Nord stortrivs i sin nya lägenhet.

Elsa flyttade till Stockholms Sjukhem 2006 från sin lägenhet på Kungsholmen efter att hon fått svårt diskbråck och hamnat på sjukhus.

Hon ville absolut komma just till Stockholms Sjukhem, dels för att det har ett gott renommé, dels för att det ligger nära Rålambsvägen, där hon bott i 60 år.

– Jag är så tacksam för att jag kom hit. Här är så bra och jag önskar att alla gamla kunde få har det så här bra på gamla dar.

Elsa Nord har levt ett rikt och aktivt liv. Hon arbetade i 30 år på Stockholms Byggmästareförening, hon var bilkårist under kriget och hon arbetade frivilligt inom Svenska kyrkan.

Men livet har också innehållit stor sorg. Hennes enda dotter gick bort 1999 vid 60 års ålder.

– Hon fick en sällsynt cancersjukdom redan

som barn. Hon lyckades hålla cancern i schack under många år, men så kom den tillbaka, berättar Elsa.

Själv blev hon bortlämnad som barn, då hennes mor hade tuberkulos.

– Men jag hade tur och kom till en mycket bra fosterfamilj. Och även om jag kom tillbaka till min biologiska mamma vid tio års ålder, hade jag fortsatt kontakt med min fostermor och hon hjälpte mig många gånger när jag hade det svårt.

Elsa Nord skilde sig när dottern var liten och fick kämpa för att få allt att gå ihop.

Några dagar innan Livsviktigt kommer på besök har Elsa bjudit alla på avdelningen och en del andra bekanta på födelsedagskaffe. Hela 35 personer kom.

– När jag fyllde 90 trodde jag att det skulle komma ett 30-tal, men det kom 90 personer! De Fortsättning på sidan 10

livsviktigt nummer 3 2013 9

TEMA invigning

Nu utgår vi från hur de boende vill att deras dag ska vara. kompetens på en rad olika områden som korsbefruktar varandra. Utöver vård- och omsorgsboendet finns här palliativ vård, rehabilitering, geriatrik, husläkarmottagning och en forskningsenhet.

Utformningen av det nya vård- och omsorgsboendet stämmer också väl överens med föreskrifterna inom socialtjänstlagen, som säger att alla boende ska få behålla sin självständighet och få vara den man är, så långt det är möjligt.

– Äldreomsorgen går mer mot det personliga. Från politiskt håll har tre viktiga värderingar formulerats – valfrihet, värdigt liv och välbefinnande. Det ligger i vårt uppdrag att den äldreomsorg vi ger präglas av detta. Det handlar om att tolka och lära känna de personer som bor här. Vad behöver de för att deras tillvaro här ska bli så bra som möjligt? säger Lise-Lotte Henretta.

Hon berättar att det såg annorlunda ut när hon började inom äldreomsorgen på 1980-talet.

– Även då sa man att den boende skulle vara i centrum, men arbetet var mer uppgiftscentrerat än fokuserat på personen.

Nu utgår vi från hur de boende vill att deras dag ska vara. Medarbetarna anpassar omsorg och vård till de önskemål och förutsättningar som varje boende har.

I dagens äldreomsorg finns en

kom från min gamla arbetsplats, kyrkan och allt möjligt. Några i personalen och en volontär här på Stockholms Sjukhem hjälpte mig att ordna mottagningen. De är så snälla och duktiga här!

– En del frågar mig: ’Tänker du aldrig på döden?’ Då svarar jag: ’Nej, den dagen den sorgen’. Jag är så nyfiken av mig, att jag vill fortsätta att leva för att

10 nummer 3 2013 livsviktigt

– För Stockholms Sjukhem är det viktigt att kombinera tradition med förnyelse. Det nya huset erbjuder en modern och genomtänkt miljö, säger Lise-Lotte Henretta, verksamhetschef för vård- och omsorgsboendet.

kontaktman som ska säkerställa att den boende få den hjälp som är beviljad i biståndsbeslutet. Dessutom finns ett team runt den boende som utöver kontaktmannen består av sjuksköterska och läkare samt vid behov även arbetsterapeut, sjukgymnast och dietist.

– Det är många som hjälper till att stödja den boende att få leva sitt liv som han eller hon själv önskar så långt det är möjligt.

Att äldreomsorgen är en framtidsbransch står klart, då antalet äldre i samhället ökar. I dag är de flesta boende på Stockholms Sjukhem, liksom inom äldreomsorg­en i stort, födda på 1920-talet. Lise-Lotte Henretta berättar att medarbetarna är medvetna om den utma-

se vad som händer. Jag följer med utvecklingen i Sverige och andra länder.

Jag ser en del på TV, men i dag blir det mest radio, för jag ser dåligt.

Innan synen blev sämre målade Elsa sidenscarves och sysslade med silversmide. I dag kommer en Röda Korsarbetare och läser högt för henne en

ning som äldreomsorgen står inför när 40-talisterna flyttar in: – Det är en välutbildad generation, som kommer att ta mer plats och ställa tydligare krav. De kanske vill resa, gå på krogen, ha tillgång till teknik och sociala medier. Det kommer att bli en utmaning för både politiker och personal.

– För oss på Stockholms Sjukhem, som har höga ambitioner när det gäller kvalitet och boendemiljö, har det alltid varit viktigt att kombinera tradition med förnyelse. Nu har vi flyttat in i ett nytt hus – ett hus som erbjuder en modern och genomtänkt miljö, men vi glömmer inte vårt arv. Vården och omsorgen ska präglas av omtanke, respekt och kunskap. I dag och i morgon.

gång i veckan och hon besöker alltid de musikevenemang som ordnas i Stockholms Sjukhems aula varje måndag.

Elsa Nord har alltid trivts bra på Stock­holms Sjukhem.

– Men det här nya boendet är ännu bättre än det gamla. Så stort och fint, nytt och fräscht. Mer hemlikt. Bäst gillar jag tapeterna.

Ungdomar uppmanar vårdpersonal

– Ge oss ärlig information

”Prata inte bara med mina föräldrar, prata med mig!” Så sammanfattar sjuksköterskan Pia Hakola råden till vårdpersonal från ungdomar som mist en förälder.

Att som barn förlora en förälder är en traumatisk upplevelse.

– Därför är det också viktigt att personal som vårdar den sjuke föräldern kan bemöta barnet på rätt sätt, säger Pia Hakola, sjuksköterska inom Stockholms Sjukhems palliativa vård.

FoUU

I samband med sin magisteruppsats har hon medverkat i en studie av vilka råd unga människor ger till vårdpersonal.

– Deltagarna var mellan 13 och 16 år och hade alla en förälder som dött i cancer. De hade alltså själva erfarenhet av att vara ung anhörig inom vården.

Svaren som ungdomarna gav visade på stor variation.

– Samtidigt fanns det gemensamma nämnare. Framför allt ville majoriteten ha öppen, ärlig och tydlig information – Ungdomar är individer, precis som vuxna, konstaterar Pia Hakola.

om sin förälders sjukdom. Det är inte alltid föräldern själv orkar berättar, så många ungdomar tyckte att ansvaret vilar på personalen, säger Pia Hakola.

– Här på Stockholms Sjukhem brukar vi rekommendera att föräldern berättar själv, men det här resultatet bekräftar hur viktigt det är att vi stöttar familjen i den processen.

Att möta tonåringar kan ställa särskilda krav.

– De drar sig ofta undan, gömmer sig lite.

Många är fåordiga. Vi kan inte förvänta oss att de söker upp oss som arbetar inom vården. Vi måste själva gå fram.

Pia Hakola menar också att det är viktigt att känna av individuella skillnader.

– För vissa kan det räcka med att man bara är i rummet, utan att tränga sig på med frågor. Andra vill ha mer aktiv kontakt. När det gäller det tunga beskedet att deras förälder ska dö vill vissa ha väldigt raka besked, medan vissa ska mötas mycket försiktigt. Ungdomar är individer, precis som vuxna.

TEXT anneli kamlin FOTO alexander ruas

3

snabba frågor

Pia skott klinikchef, Folktandvårdens nya klinik för medicinsk tandvård på Stockholms Sjukhem. Kliniken ingår i ett nytt akademiskt centrum för äldretandvård.

Vem vänder sig kliniken till?

– Kliniken fokuserar på äldre patienter med särskilda behov, vi har liftar i alla rum och behandlingsstolarna går att flytta undan för permobil eller rullstol. Vi som arbetar på kliniken har lång erfarenhet av och stort intresse för äldretandvård.

Kliniken är även tillgänglig för andra vuxna. Under två år kommer även en specialist i protetik att arbeta hos oss med komplicerade fall.

Varför behövs särskild tandvård för äldre?

– Antalet äldre ökar och allt fler äldre har sina tänder kvar. Det är en utmaning att klara av det växande tandvårdsbehovet hos människor som även uppvisar tilltagande bräcklighet, polyfarmaci och ibland bristande kognitiv förmåga. Klinik­ en samlar kompetens för att ge kvalitativ tandvård även för personer som har svårt att besöka en konventionell klinik.

Vad kommer det nya akademiska centrumet för äldretandvård att har för uppgift?

– Centrumet är ett samarbete mellan Folktandvården, Karolinska institutet och Stiftelsen Stockolms Sjukhem. De fyra deluppgifterna är: klinisk äldretandvård, forskning, utbildning/kompetensutveckling samt kunskaps- och informationsspridning inom äldretandvård.

TEXT Marianne spiik foto mikael klöväng

livsviktigt nummer 3 2013 11

Avsändare Stockholms Sjukhem Box 12230 102 26 Stockholm

alexander ruas

Livsviktig träning tänk på det du kan – inte på det du inte kan. Det vill jag säga till alla unga som får veta att de har spinal muskelatrofi (SMA). Jag hade behövt höra det när jag 15 år gammal fick min diagnos. I alldeles för många år gick min energi åt till att hantera allt jag inte kunde göra. Men det förändrades en höstkväll 2011.

Fram till denna kväll levde jag ett relativt normalt liv trots min sjukdom. Men jag levde hårt, eftersom jobb och alkohol hjälpte till att döva ångesten som sjukdomen förde med sig.

Sent en kväll ska jag ta mina mediciner i köket. Jag ser inte den kylskåpsmagnet som dottern har tappat på golvet. Jag trampar på magneten och faller handlöst med flera frakturer som följd. Det blir operation på Södersjukhuset. Med min grundsjukdom i botten blir återhämtningen tuff, jag kan inte åka hem direkt utan får remiss för fortsatt rehabilitering. Jag ser ett liv i rullstol framför mig.

krönika

”

Till slut provar jag gymmet, och det beslutet förändrar mitt liv.

Patientvägledare ger trygghet Från den 4 november kommer Brommageriatriken att ha en patient­vägledare.

– Patientvägledaren är en sjuksköterska som kommer att hjälpa patient och närstående med att samordna kontakterna i vårdkedjan för den äldre och multisjuka patienten, samt hjälpa till med rådgivning och svara på frågor om vården. Vi tror att detta kommer att skapa trygghet för både patienter och närstående, berättar enhetschef Therese Lindberg.

Dietist på rehabcentrum

nyheter på husläkarmottagningen

malou hedebro

Stockholms Sjukhem välkomnar Anna Morawski, specialist i allmänmedicin, som är ny husläkare på mottagningen.

Nytt är också att husläkarmottagningen blivit godkänd för att behandla patienter med Interpersonell psykoterapi (IPT) inom den nationella rehabiliteringsgarantin.

IPT-behandlingen vänder sig till personer med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa såsom ångestsyndrom, depression och stressrelaterade problem som medför funktionsnedsättningar och/eller aktivitetsbegränsningar i arbets- och privatliv.

alexander ruas

Rehabcentrum Bromma ingår i Stockholms läns landstings vårdval för primärvårdsrehabilitering.

Hit vänder sig patienter som har vårdats på sjukhus och behöver fortsatt träning och behandling.

I teamet finns även en dietist som erbjuder bedömning, behandling och rådgivning vid kost och nutritionsrelaterade problem.

jag väljer rehabilitering på Stockholms Sjukhem eftersom de skriver att de har kunskap om muskelsjukdomar.

Jag deltar i gruppträningar som qigong och yoga. Men det är när jag möter Per, sjukgymnast på Rehabcentrum, som träningen tar en ny riktning. Han tjatar på mig att prova träning i gymmet. Jag är inte lika övertygad, men till slut provar jag. Och det beslutet förändrar mitt liv.

Eftersom jag var dubbelt drabbad med muskelsjukdom och skada kunde jag börja träna regelbundet på M.E.R.A. I början gjorde jag tio situps, i dag gör jag 500. Det blev ingen rullstol – det blev en ny livsstil. Nu är det familjen, träningen och jobbet som gäller.

Jag äter sunt, tränar tre till fyra dagar per vecka – både i grupp och själv i gymmet – och orkar jobba. Jag har bestämt mig för att bli så frisk jag kan bli för att vara en aktiv pappa och en schysst make. Men jag är realist, jag har en kamp att gå mot sjukdomen hela livet. För att klara det måste jag träna. Det är helt enkelt livsviktigt för mig! morgan rosenberg pappa, make och entreprenör som regelbundet tränar på Stockholms Sjukhems träningscenter M.E.R.A.