Skog & Industri_3_11

nummer 3 2011 en tidning om papper, massa och trä från skogsindustrierna nytt industriavtal ger framtidstro

s4

Per hidesten laddad förhandlare

s8

si bra förpackningar minskar matspill

s 11

gunnar rödin, VD, Rödins Trävaru:

”Med de nya svavelreglerna för fartygsbränsle riskerar vi att blir utslagna.” s 7

&

skog & industri

Traineeprogram för operatörer lockar kvinnor till Iggesund

nytt grepp sopor eller råvaror?

EU vill omklassa vätskekartong

s2

2 nummer 3 2011 skog & industri

aktuellt

Limfogsämnen Seskarös framtid det finska företaget Morven arrenderar det nedlagda sågverket Seskarö för att framställa material till företagets limfogsproduktion. Hyresavtalet med Sveaskog, som köpt anläggningen av Setra Group, sträcker sig två år framåt.

– För Sveaskog har det varit viktigt att hitta en industriell aktör för att säkerställa den fortsatta verksamheten på Seskarö. Morven kompletterar den övriga träindustrin i Norrbotten, säger Gunnar Olofsson, VD på Sveaskog.

Verksamheten väntas syssel­ sätta 20 personer.

citatet »Låt oss gå ut och jaga hårdare. Och göra det utan att bli osams.« Arne Sjögren, skogsägare, till Sveriges Radio Gävleborg efter att Skogsstyrelsens senaste inventering visat att älgbete vållat omfattande skador i Gävleborg län.

(Sjögren bedömer att 30 – 50 procent av hans hygge är avbetat.)

Sopor eller råvaror?

EU-kommissionen ser nu över kriterierna för klassificering av avfall. Enligt ett nytt förslag ska använd vätskekartong inte längre få klassas som sekundärt råmaterial, utan rätt och slätt som sopor.

Vätskekartong är plastbelagt på insidan och används för flytande produkter såsom mjölk, juice och krossade tomater. Återvinningsgraden av alla typer av pappersförpackningar i Sverige, inklusive wellpapp, var 74,2 procent år 2009. I Sverige är Fiskeby Board i dag det enda pappersbruk som använder återvunnen vätskekartong i tillverkningen.

En mindre andel av den insamlade vätskekartong­en återvinns också utanför Norden, till exempel i Tyskland.

– Om förslaget går i genom ställer det till en hel del problem för oss, säger Hans Hagdahl, fabrikschef på Fiskeby Board.

Bruket utanför Norrköping tillverkar förpackningsmaterial till livsmedelsindustrin, för sådant som glass-, pasta- och pizzakartonger. Mellan 80 och

tetrapak

Frågan om Controlled Wood diskuterades vid FSC:s, Forest Stewardship Council, generalförsamlingsmöte i Malaysia i juli.

Hur ska man kontrollera att virke utan FSC-certifikat som används i certifierade industrier inte kommer från kontroversiella källor? Mötet bestämde att det ska göras nationella bedömningar och att dessa ska göras av de nationella FSC-organisationerna.

Tidigare har företagen Varifrån själva fått göra kommer virket? riskbedömningar.

FSC är en internationell organisation som verkar för hållbart skogsbruk.

Insamling av använda dryckesförpackningar kan försvinna.

EU vill klassa vätskekartong som avfall 85 procent går på export och återvunna dryckesförpackningar står för en fjärdel av råvarubehovet.

Insamlandet minskar – Förslaget innebär att incitamenten för att samla in använd vätskekartong minskar. Då försvinner en fjärdedel av vår råvaruförsörjning, samtidigt som konkurrensen om annat återvinningsmaterial, som wellpapp, ökar med kostnadsökningar som följd, förklarar Hans Hagdahl.

Miljödepartementet lämnade sitt remissvar till EU-kommissionen i juli. Innan dess inhämtades

Hans Hagdal

Ingrid Haglind

synpunkter från Skogsindustrierna, som motsätter sig förslaget: – Bland annat för att man inte har gjort tillräcklig konsekvensanalys och inte har tagit hänsyn till de stora investeringar som gjorts för att ta hand om det insamlade materialet, säger Ingrid Haglind, rådgivare miljö- och produktpolitik, Skogsindustrierna. t

Stor brand stängde Mönsterås

södra

FSC ställer hårdare krav

Den omfattande brand som drabbade Södra Cells massabruk i Mönsterås i augusti stoppade fabriken i flera veckor.

Först efter en intensiv räddningsinsats kunde branden släckas.

Branden började i en flistransportör och spred sig snabbt i den kraftiga vinden till flishögarna vid renseriet.

– Även om brand i flis är svår att släcka har jag aldrig tidigare sett en brand av liknande dignitet, säger räddningsledare Ingemar Idh. Som mest arbetade ett femtiotal personer från tio räddningstjänster med att få kontroll över elden och kunde till slut släcka den. Resurser

I den kraftiga vinden riskerade branden att sprida sig till närliggande byggnader.

hade då kallats in från Malmö, Göteborg och Stockholm, bland annat fem helikoptrar som använts för vattenbegjutning. Först efter fem dagar kunde den formella räddningsinsatsen avslutas.

När det började brinna tömdes först renseriet på personal.

– Vi insåg snabbt faran med branden och stängde hela fabriken för att undvika mer skador.

Utredning om brandorsaken pågår. När vi fått klarhet kan vi bedöma om det finns brister i våra rutiner och åtgärda dessa, säger Carsten Wieger, platschef, Södra Cell Mönsterås.

Ingen person har skadats i branden. Arbetet har inriktats på att få ordning på allt för att kunna starta fabriken igen, vilket beräknas till början av september. t

nummer 3 2011 3 skog & industri

De största miljöhoten rankade Medan klimatförändringarna upplevs som ett allt större miljöhot av svenskarna, ser EUmedborgarna i gemen problemet som mindre allvarligt i dag än för fyra år sedan.

Det framgår av 26 000 intervjuer som genomförts under våren 2011 inom ramen för EU-barometern.

EU-kommissionen låter regelbundet genomföra opinionsundersökningar kring olika frågor i medlemstaterna som underlag för beslutsfattande och planering.

I den förra miljöundersökningen, som gjordes 2007, ansåg 57 procent av EU-medborgarna att klimatförändringarna tillhör de allvarligaste miljöproblemen. I dag har siffran sjunkit till 34 procent, vilket innebär en femteplacering på listan över de mest oroande miljöhoten.

Klimathotet överst I Sverige däremot rankas klimathotet som ett större problem i dag än 2007 och ligger på en delad förstaplats tillsammans med vattenföroreningar.

Ett annat område där svenskarna inte är helt överens med resten av EU är förlusten av biologisk mångfald. I Sverige hamnar detta hot på fjärde plats, men bara på tionde plats bland EU-medborgarna.

Däremot är svenskar eniga med övriga EU-medborgare om att vattenföroreningar och miljöolyckor (oljeutsläpp och liknande) hör till de tre mest allvarliga miljöhoten.

Vill ha EU-lagstiftning Undersökningen visar också att 81 procent av européerna anser att en miljölagstiftning på EUnivå behövs.

Européernas syn på miljöproblemen ligger dock inte helt i linje med FN:s hållbarhetsmål 2015. Här hör i stället minskad avskogning, minskade koldioxidutsläpp och hejdande av förlusten av biologisk mångfald till de högst prioriterade målen. t

fakta miljöhot EU-medborgarnas rankning av miljöproblemen 1. Miljöolyckor (oljeutsläpp och liknande) 42 % (+) 2. Vattenföroreningar 41 % (-) 3. Luftföroreningar 36 % (-) 4. Vardagskemikalier 34 % (+) 5. Klimatförändringar 34 % (-) 6. Ökande avfallsmängder 33 % (+) 7. Förbrukningen av naturresurser 33 % (+) 8. Naturkatastrofer (jordbävning och liknande) 31 % (-) 9. Bekämpningsmedel i jordbruket 23 % (+) 10. Förlust av biologisk mångfald 22 % (-) 11. Konsumtionsmönster 19 % (+) Svenskarnas rankning av miljöproblemen 1. Vattenföroreningar 2. Klimatförändringar 3. Miljöolyckor (oljeutsläpp och liknande) 4. Förlust av biologisk mångfald 5. Vardagskemikalier 6. Konsumtionsmönster 7. Naturkatastrofer (jordbävning och liknande) 8. Ökande avfallsmängder 9. Luftföroreningar 10. Förbrukningen av naturresurser 11. Bekämpningsmedel i Jordbruket

53 % (+) 53 % (+) 50 % (+) 41 % (+) 40 % (+) 37 % (+) 31 % (-) 26 % (-) 26 % (-) 25 % (-) 20 % (-)

+ eller – indikerar om faktorn ökat eller minskat sedan den förra undersökningen genomfördes 2007. i ec.europa.eu, www.fn.se Källa: Miljöaktuellt

Nu utreds hushållsavfallet Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över producentansvaret för hushållsavfall, bland annat förpackningar och returpapper.

Utredaren ska föreslå hur avfallshanteringen bäst bör utformas, till exempel med hjälp av tekniska lösningar som underlättar både för konsumenter och för producenter och som kan kombineras med ett hållbart Vad har du i påsen? stads- och samhällsbyggande.

Regeringen anser att det finns en stor utvecklingspotential, så att avfallet i större utsträckning kan användas som en resurs. Utredningen ska vara färdig den 1 juni 2012.

Processum startar pilotanläggningar tio nya pilotanläggningar för att hitta nya användningsområden för cellulosa startas nu vid Processum i Örnsköldsvik.

Investeringen är på åtta miljoner kronor.

– Vi får en komplett pilotpark för utveckling av nya produkter i bioraffinaderiet, säger Clas Engström, VD för Processum.

Processum i Örnsköldsvik är en klustersamverkan mellan företag inom processindustrin, Örnsköldsvik kommun och Umeå universitet med flera aktörer.

Syftet är att utveckla företag som använder förnybara råvaror.

siffran

91%

av tidningarna återvanns i Sverige 2010 för att bli nya tidningar. Motsvarande siffror för förpackningar och kontorspapper var 74 procent och 72 procent.

leif åbjörnsson

Källa: Materialbolagen, Skogsindustrierna

4 nummer 3 2011 skog & industri

aktuellt

Nybildat utvecklingsråd ska driva gemensamma frågor Såväl Unionen som GS-facket, två av de fackliga organisationerna inom skogsindustrin, applåderar det nya Industriavtalet som de nyligen skrivit under. Smolket i bägaren tycks vara att fackförbundet Pappers valt att inte vara med.

Det nya Industriavtalet gynnar den svenska industrins utveckling och därmed också de industrianställda. Detta var huvudskälet till att Unionen och GS-facket skrev under avtalet.

scanpix

viktiga förbättringar Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg och Per-Olof Sjöö, GS-fackets ordförande, understryker att det nya avtalet innehåller flera viktiga förbättringar jämfört med det gamla.

– Det ger oss ökade möjligheter att pressa på för att förhandlingar ska komma till stånd i ett tidigt skede. Andemeningen är att det ska ske konstruktiva förhandlingar under hela förhandlingsperioden, berättar Cecilia Fahlberg.

I avtalet betonas också att industrin ska ha en lönenormerande roll även för den övriga arbetsmarknaden.

GS, Per-Olof Sjöö: – Att Pappers inte längre är med försvagar både Industriavtalet och den fackliga samordningen.

En nyhet är att det tillsätts ett utvecklings­ råd som ska fokusera på frågor om utbildning, forskning, innovation och jämställdhet. Något som både Cecilia Fahlberg och Per-Erik Sjöö hoppas mycket på.

– Att gemensamt driva frågor som är viktiga för industrin och våra medlemmar är ju det som verkligen kittar ihop oss arbets­ tagare och arbetsgivarna, säger Cecilia Fahlberg.

Fackförbundet Pappers har valt att stå utanför det nya Industriavtalet, bland annat med motiveringen att det orsakar stora problem med samordningen inom LO-förbunden.

Det håller inte Per-Olof Sjöö med om.

– I den frågan drar vi olika slutsatser. LO:s styrelse har också sagt att det är förenligt med LO-samordning.

Försvagning hotar Per-Olof Sjöö beklagar att Pappers inte längre är med i Industriavtalet. Han menar att det minskar den fackliga styrkan.

– Det är inget att hymla med. Det försvagar både Industriavtalet och den fackliga samordningen, konstaterar han. t JAN GINSBURG Unionen, Cecilia Fahlberg: –Andemeningen är att det ska ske konstruktiva förhandlingar under hela förhandlingsperioden.

fakta nya industriavtalet

• Det nya Industriavtalet trädde i kraft den

1 juli i år och ersätter avtalet från 1997. Det är undertecknat av tolv arbetsgivarförbund och fem fackförbund, däribland Skogsindustrierna och motparterna Unionen, GS-facket och Sveriges Ingenjörer. Det enda industrifackförbund som inte skrivit på är Pappers.

Samarbetsavtalets syfte är att förstärka och bredda parternas gemensamma arbete för att utveckla svensk industri och skapa bra villkor för de anställda. Det ska också stärka och tydliggöra industrins lönenormerande roll.

• Ett Industrins utvecklingsråd bildas som ska prioritera utbildning, forskning, innovation och jämställdhet.

• Det nya avtalet innehåller även kraftfullare regler för hur avtalsförhandlingar ska ske så att nya avtal är helt klara när de gamla löper ut. fakta Därför fårnya blandindustriavtalet annat de opartiska ordförandena (OpO) en starkare roll.

• Industrirådet (tidigare Industrikommittén), som består av ledande företrädare för indu­strins parter, ska följa och främja tilllämpningen av Industriavtalet.

• Liksom tidigare tillsätts Industrins ekonom­iska råd, som består av fyra oberoende ekonomer.

Urban Orzolek

Facklig framtidstro med nytt industriavtal

nummer 3 2011 5 skog & industri

Fartygsbränsle Tillsammans med leverantörer gör Stora Enso försök att rena fartygsbränsle från svavel. Nästa år planeras ett pilotprojekt med rederiet Tansatlantic, vars lastfartyg TransPaper används för Stora Ensos transporter. Men att få fram ett fungerande bränslealternativ redan till 2015 bedöms som uteslutet. transatlantic

Hårdare regler sänker transporter Hårdare svavelregler för fartygsbränsle i Östersjön blir ett hårt slag för skogsindustrin. Lönsamheten väntas vika, liksom investeringsviljan. Samtidigt är de miljömässiga fördelarna tveksamma. av anneli kamlin foto tommy andersson Det är fyra år kvar tills fartygstransporter av skogindustrins produkter möts av helt nya villkor.

Då verkställs beslutet från FNorganet IMO om att sänka de godkända halterna av svavelutsläpp i Östersjön, delar av Nordsjön och Engelska kanalen. Gränsvärdet för svavel i det berörda så kallade SECAområdet är i dag 1,0 procent. År 2015 blir det 0,1 procent. I övriga Europa och på andra håll

i världen sänks också gränsvärdena, men inte till samma nivå eller i samma takt.

Inte bara skogsindustrin utan även redarnäringen ser flera betydande problem med beslutet.

– För det första innebär det att konkurrensen snedvrids så att bland andra skogsindustrin i Sverige och Finland får svårt att hävda sig gentemot företag i länder som inte omfattas av samma krav,

Carl Carlsson

Sven-Erik Bucht

Caroline Karlsson

menar Carl Carlsson, miljöchef på Sveriges Redareförening.

Minskar investeringarna Eftersom tjockolja inte kan avsvavlas mer än ner till 0,5 procent kräver förändringen en övergång till annat bränsle, i första hand diesel. Enligt Skogsindustriernas beräkningar medför det kostnadsökningar för marint bränsle på 50 – 80 procent, vilket höjer priset

6 nummer 3 2011 skog & industri

fartygsbränsle för sjötransporter med 20 – 45 procent. Även när det gäller miljön är beslutet problematiskt, hävdar Carl Carlsson: – Transporterna kommer att styras över till landsväg, vilket ökar koldioxidutsläppen. En ytterligare komplikation är att vissa länder, som Tyskland, inte vill tillåta mer lastbilstrafik på sina vägar.

Att ha särregler för Östersjön anser Carl Carlsson vara motiverat.

– Men vi har redan hårdare svavelkrav här än på annat håll i Europa och har länge legat steget före. IMOs nya beslut innebär dock att vi kommer att ligga inte bara ett, utan fyra steg före. Konsekvenserna av detta är inte rimliga.

Enligt Carl Carlsson har miljöfrågorna i Östersjön hanterats i fel ordning.

– Kväve är ett större problem än svavel.

Nu kommer svaveldiskussionerna politiskt ”i vägen” för kvävereduktionerna.

tvärsemot tankarna om en gemensam marknad, menar Sven-Erik Bucht: – Om vi ska ha en öppen marknad kan inte olika regler gälla på olika håll. Det är väldigt viktigt att svenska politiker agerar för att påverka processen kring svavel­ direktivet i rätt riktning nu. Det gäller både att arbeta direkt gentemot IMO och om att påverka EU:s svaveldirektiv.

dråpslag mot Norrland Även hur IMO-beslutet har hanterats från svensk sida har ifrågasatts, bland annat för att beslutet har godkänts utan någon ingående konsekvensanalys.

I våras KU-anmäldes hanteringen av frågan.

Ur konstitutionsutskottets formulering: ”Det är otillfredsställande att Sverige kan ingå en internationell överenskommelse utan att regeringen tar ställning till avtalets innehåll och frågan om den svenska bundenheten. Diarieföringen och dokumentationen har också varit bristfällig. Förseningen av publiceringen av avtalet framstår även den som orimlig.”

En politiker som har engagerat sig i svavelutsläppen är riksdagsledamoten Sven-Erik Bucht (S) från Haparanda.

– Det är en katastrof att Sverige gick med på förslaget från IMO, säger han. Det är ett dråpslag mot de norra delarna av landet. Skogsindustrin där får väldigt svårt att konkurrera med företag på andra håll i världen. Miljömässigt blir följderna dessutom negativa.

Reglerna om sänkta svavelutsläpp går

Östersjön är ett känsligt område, konstaterar han.

– Men vi har redan vidtagit långtgående åtgärder för att skydda havet. Vi i Sverige kan inte vara världsmästare på allt. Många företag inom skogsindustrin står inför stora investeringsbeslut. Kan de inte räkna hem sina investeringar är risken stor att de avstår. Och utan investeringar kan de tvingas att slå igen.

Om vi ska ha en öppen marknad kan inte olika regler gälla på olika håll. Det är väldigt viktigt att svenska politiker agerar för att påverka processen kring svaveldirektivet i rätt riktning. sven-erik bucht, riksdagsledamot (S)

oklar deadline Frågan om svavelhalterna bereds internt inom regeringskansliet tills regeringen har kommit fram till en gemensam ståndpunkt.

– Ställningstagandet ska vara klart inom kort, säger Caroline Karlsson, sakkunnig på näringsdepartementet: I mitten av september börjar EU-förhandlingarna om det reviderade svaveldirektiv som kommissionen då kommer att ha utformat. Det finns ingen exakt deadline för när förhandlingen ska vara klar, men det är troligt att det nuvarande ordförandelandet Polen vill avsluta den före årsskiftet. t

fakta fartygstransporter Transportmedel vid export 2009 Massa och papper Järnväg 22 %

Lastbil 7%

Skogsindustrins andel av näringslivets transporter 2009 (mätt i ton)

Trävaror Järnväg 1 %

Export

Inrikes

76% 62%

Lastbil 34 % 24%

30%

27% 4%

Fartyg 71 %

Fartyg 65 %

Totalt 13,1 miljoner ton

Totalt 6,4 miljoner ton

Fartyg** Järnväg* Svensk Fartyg** Järnväg* Svensk lastbil lastbil * exklusive malmbanan ** lastade varor Källa: Trafikanalys, Trafikverket

Hos Rödin Trävaru går 80 procent av tillverkningen på export till bland annat Nordafrika, Grekland och England.

– Det finns inte mycket annat än båttransporter att välja på, säger VD Gunnar Rödin.

nummer 3 2011 7 skog & industri

stora enso:

Växlar över till lastbil Trots att de egna fabrikerna behöver bygga ytterligare utlastningskapacitet blir det billigare för Stora Enso att växla från fartygstransporter till lastbil om svavelbeslutet träder i kraft.

– På Stora Enso har vi tillsammans med leverantörer arbetat i flera år med att får fram en ny teknisk lösning för att rena fartygsbränsle från svavel.

Resultatet är än så länge en Stig pilotanläggning som kan vara i Wiklund drift inom ett halvår. Att få fram fungerande alternativ i kommersiell drift i stor skala till 2015 är uteslutet, säger Stig Wiklund, logistikdirektör på Stora Enso.

– Det är positivt att miljöåtgärder vidtas, men förslaget om svavelutsläppen är feltajmat. Marknaden behöver mer tid att ställa om sig.

Två tekniska alternativ är tänkbara, enligt Stig Wiklund. Det ena är den som åsyftas här ovan, en så kallad skrubber som renar bunkeroljan från svavel. Det andra är flytande naturgas.

– När det gäller gasalternativet finns

Rödins trävaru:

Riskerar att bli utslagna Sågverket Rödins Trävaru i jämtländska Svenstavik är ett av de företag som drabbas hårt om de högre kraven på fartygsbränslen införs.

– Det är svårt att ta ut kostnadsökningarna av våra kunder, som till största delen finns i Nordafrika. Vi riskerar att bli utslagna, säger Gunnar Rödin, VD för Rödins Trävaru.

De sågade trävarorna från familjeföretaget Rödins går till 80 procent på export. Marocko, Tunisien, Algeriet och Egypten dominerar. Dit måste transporterna ske med båt.

– Det finns inte mycket annat att välja på när kunderna befinner sig på andra sidan av ett hav, konstaterar Gunnar Rödin.

– Vi säljer också mycket till Cypern, Grekland och England. Även till de länderna använder vi sjötransporter. Nya marknader, där vi inte är beroende av båt och som kan ersätta alla dessa, snyter man inte ur rockärmen.

andra problem. Det är svårt att anpassa till befintlig fartygsflotta och det saknas infrastruktur, det vill säga tankställen.

Bränsle halva kostnaden I praktiken kommer därför även Stora Enso att behöva utnyttja fartygstransporter där man i stället använder diesel.

– Det blir avsevärt dyrare och slår hårt.

Vid sjötransporter utgör kostnaden för bränsle hälften av den totala kostnaden.

Konsekvensen blir att godsflödena flyttas över till andra trafikslag. Järnvägen har kapacitetsproblem redan i dag, så då återstår massiva mängder lastbilstransporter och ökade koldioxidutsläpp.

Inom Stora Enso analyserar man nu som bäst möjligheterna att välja andra transportalternativ än båt. För närvarande transporteras ungefär en tredjedel av företagets gods inom Europa sjövägen.

– Med ökande lastbilstrafik måste vissa fabriker bygga ytterligare utlastningskapacitet, men det blir ändå billigare för oss än att köra på båt med diesel, säger Stig Wiklund.

– Varuvärdet är relativt lågt på våra produkter, vilket gör att fraktkostnaden slår hårt. All nordisk basindustri skulle tappa i konkurrenskraft gentemot övriga Europa och andra världsdelar om beslutet träder i kraft.

– Det riskerar därmed också att försämra förutsättningarna för nyinvesteringar i motsvarande grad. t

Gunnar Rödin räknar med att fraktkostnaderna skulle öka med mellan 10 och 25 procent genom införandet av IMO-reglerna och övergången till dieselbränsle på fartyg­ en. Att kunna ta ut de höjda kostnaderna genom prisökningar bedömer han som mycket svårt.

– Om alla våra konkurrenter skulle höja priserna vore det inte något problem, men så blir det ju inte eftersom de nya reglerna inte gäller på alla hav. I stället pressas våra redan låga marginaler ytterligare.

Konkurrensneutralt På sikt hoppas Gunnar Rödin att nya typer av bränsle ska utvecklas.

– Förhoppningsvis utvecklas nya sätt att förädla oljerestprodukter till billigare bränslen med lägre svavelhalt. Som det ser ut nu är dock diesel det enda alternativet när kraven skärps enligt IMO-beslutet, och det är som sagt betydligt dyrare än dagens bränsle, säger Gunnar Rödin.

Att miljötänkandet får en alltmer framträdande roll välkomnar han.

– Men kraven borde vara konkurrensneutrala. Som förslaget ser ut nu kommer Sverige och Finland att drabbas för hårt. t

8 nummer 3 2011 skog & industri

INTERVJUN per hidesten, förhandlaren Avtalsrörelsen går snart in i sin slutspurt. Nu ska ett alldeles färskt Industriavtal vara vägledande i förhandlingarna. Per Hidesten, Skogsindustriernas vice VD och förhandlingsdirektör är laddad. av lotta larson och tove gyllenstierna foto johanna berglund

Laddad förhandlare Det är en laddad Per Hidesten som möter oss i Industrihusets matsal på Storgatan i Stockholm. Sommarens ledighet har gjort gott. Skogindustriernas vice VD och förhandlingsdirektör behöver all kraft inför den utmaning som den kommande avtalsrörelsen innebär.

I omvärlden har det varit allt annat än lugnt: – Det råder en oerhörd osäkerhet med en skenande skuldkris på många håll i världen, något som i allra högsta grad påverkar en exportindustri som vår. Det känns väldigt skakigt och man undrar hur det ska gå med valutan och marknaden, säger Per Hidesten.

Att i detta osäkra läge från fackligt håll hävda att det finns plats för större löneökningar är inte ansvarsfullt, anser han. Samtidigt är han mycket nöjd med det nya Industriavtal som Skogsindustrierna tillsammans med övriga arbetsgivarorganisationer inom industrin och de fackliga motparterna lyckats förhandla fram i början av sommaren: – Jag är glad och stolt! Industriavtalets funktion är att se till den samlade industrins gemensamma behov och verka för gemensamt fungerande lösningar. Industrin är som starkast när vi är samlade. Detta förstärks i det nya avtalet.

– Och under de senaste fjorton åren har Industriavtalet varit ett oerhört betydelsefullt verktyg för att bidra till att främja svensk industris konkurrenskraft, samtidigt som de anställda fått riktiga löneökningar.

Han menar att Industriavtalet fungerat som en regelbok för de förhandlande parterna och bidragit till väl fungerande spelregler vid

PER HIDESTEN GÖR Vice VD och Förhandlingsdirektör på Skogsindustrierna. bakgrund Utbildad jurist.

Arbetat hos Domstolsverket och Riksåklagaren som domare och åklagare, varit jurist inom Almega och Svensk Handel samt chefsjurist på CocaCola Sverige och Norge.

AKTUELL Varit med och arbetat fram det nya Industriavtalet som Skogsindustrierna skrivit på. Är ytterst ansvarig för Skogsindustriernas avtalsrörelse 2011. ÅLDER 49 år fritid Åker långfärdsskridskor och skidor på vintern, är till sjöss på sommaren.

Fotbolls- och ishockeyfantast.

Favoritträd Tall

löneförhandlingarna.

– Men alla parter insåg behovet av ett nytt Industriavtal och därför är jag glad att Skogsindustrierna har kunnat vara en konstruktiv kraft i det arbetet.

Per Hidesten kom till Skogsindustrierna 2006 och har innan dess hunnit med att bland annat arbeta som domare och åklagare samt varit jurist inom Almega och nuvarande Svensk Handel. Han påpekar att det som särskiljer industrin från andra sektorer är fokuseringen på långsiktighet: – Bland annat för att industrin är mer kapitalintensiv. Inom skogsindustrin krävs det stora investeringar och tar lång tid att få tillbaka pengarna.

Trivs bra i industrin Han trivs bra inom industrin, uppskattar långsiktigheten liksom samspelet mellan människa och maskin.

Och att industrin har en normerande roll inom avtalsrörelsen tycker han är självklart: – Till skillnad från andra sektorer är industrin utsatt för internationell konkurrens, vilket innebär att en sådan sektor i ett exportberoende land – som Sverige – måste vara vägledande när lönerna bestäms.

I samarbete med bransch- och arbetsgivarorganisationen Trä- och Möbelföretagen har Skogsindustrierna genomfört en undersökning som redovisas i rapporten ”Vem tar ditt jobb?”

– Så många som vart tionde företag i undersökningen funderar på att flytta utomlands, konstaterar Per Hidesten.

– Så om vi vill behålla jobben i Sverige – eller ännu hellre öka arbetstill-

fällena – måste vi ständigt förbättra oss för att bli mer konkurrenskraftiga. Vi måste bli mer följsamma när det gäller sådant som att snabbt ställa om arbetstid och driftsformer.

Vi kan förbättra möjlig-heterna till individuell lönesättning, så att lön blir mer av en positiv utvecklingskraft mellan arbetsgivaren och medarbetaren. I dag finns alldeles för många begränsningar som förhindrar utvecklingen för bägge parter.

Ser mest möjligheter Ändå ser han mest möjligheter med Industriavtalet i en globaliserad ekonomi.

– I det nya Industriavtalet förstärks industrins normerande roll.

Det är nödvändigt om våra svenska företag ska klara konkurrensen i den globala ekonomi de verkar i. Det gynnar alla, eftersom det bidrar till att hålla tillbaka löne- och pris- a spiraler, som annars kan skada både industrin och ekonomin i stort. Detta ökar därmed möjligheterna att ge reallöneökningar.

Andra delar som förstärks i det nya Industriavtalet är bättre samordning och ökade krav på konstruktivitet.

– Det innebär att flera av industrins förbundsavtal ska träffas koordinerat samt fler och tydligare regler för att förhandlingarna ska bedrivas på ett konstruktivt sätt. De opartiska ordförandena (OpO) – som kopplas in om parterna inte lyckas förhandla fram ett avtal på egen hand – får som uttalad uppgift att bidra till en ökad samordning av förhandlingarna.

Men alla har inte sagt ja till det nya avtalet.

– Nej, tyvärr har Pappers sagt nej, vilket vi tycker är olyckligt. Och det

nummer 1 3 2011 9 skog skog och & industri

XXX

Till skillnad från andra sektorer är industrin utsatt för internationell konkurrens, vilket innebär att en sådan sektor exportberoende land – som Sverige – måste vara vägledande när lönerna bestäms. är förvånande, eftersom Pappers var med i hela förhandlingsprocessen – och också var delaktigt och skrev på direktiven för nytt avtal. Jag skulle säga att det nya avtalet är lika mycket Pappers avtal som någon av de andra parternas, innehållsmässigt. Pappers skulle ha stärkt industrins roll i olika sammanhang om de varit med i avtalet.

Att den här situationen är ett osäkerhetsmoment i årets avtalsrörelse går inte att komma ifrån, menar han, även om han ändå

räknar med att Pappers kommer att ta sitt ansvar för att stärka företagens konkurrenskraft. Alla de andra av Industriavtalets fackliga parter har han tagit i hand – IF Metall, Livs, GS, Unionen och Sveriges Ingenjörer.

– Alla parter har varit lösningsorienterade under hela processen.

Och med det här avtalet på plats stärks förutsättningarna för att vi alla kan vara konstruktiva hela vägen in i mål.

– Nu fortsätter vi internt i organisationen att mejsla fram våra ståndpunkter inför de kommande förhandlingarna, samtidigt som vi fortsätter att träffa våra fackliga motparter kontinuerligt.

I och med att det gamla avtalet har upphört omfattas alltså samtliga avtalsområden inom Skogsindustrierna, utom det med Pappers, av det nya Industriavtalet.

– Så för oss ska det nya Industriavtalet tillämpas för första gången även i förhandlingarna med våra

motparter och vara vägledande. Det innebär att industrins avtal är vägledande för alla avtalsområden på svensk arbets­marknad, även Pappers område naturligtvis, oavsett om de omfattas av det nya Industriavtalet eller inte, påpekar Per Hidesten.

Söker samordning Han understryker att Skogsindustrierna söker samordning med resten av industrin, vilket bland annat innebär att man kommer att ligga tidsmässigt parallellt med de övriga avtalsområdena.

– Vi är konstruktiva och förutsätter att våra motparter är det också.

Svensk skogsindustri har inte råd med osäkerhet och konflikt. Våra företag riskerar att tappa stora globala kunder som högprioriterar leveranssäkerhet och prisstabilitet.

Det gynnar inte någon. Vi tror på en bra dialog med våra fackliga motparter i den här avtalsrörelsen. t

– Det nya Industriavtalet kan hjälpa till att behålla eller i bästa fall skapa nya jobb i Sverige, säger Per Hidesten, förhandlingsdirektör på Skogsindustrierna.

10 nummer 3 2011 skog & industri

notiser

”Plastkort” i hållbart trä

göteborgsposten

nej, det är inget skämt.

Visst finns plastkort i trä. I Hede i Härjedalen tillverkar Sustainable Cards patentsökta träkort som används som lojalitets-, presentoch passerkort. Tre investerare har satsat 10,5 miljoner kronor i Sustainable Card för lansering på en internationell marknad.

Träkorten fungerar precis som traditionella plastkort. De består av en träkärna som stärkts med långfibrigt papper och ett tunt lager bioplast. I och med lanseringen hoppas Sustainable Cards bidra till att fossilbaserat avfall reduceras. t

det har en tid varit högsta mode med färgglada armbandsur i plast eller keramik. Men nu kommer det allra senaste – arm­ bandsur i trä. En mer sofistikerad och framför allt mer miljövänlig variant, då träprodukter binder kol. Materialet som används är spill­bitar från exempelvis golvtillverkning och träslagen är bland annat lönn och ebenholts. Det italienska företaget Wewood har lanserat träuren och samarbetar med USA:s äldsta miljöorganisation American Forests, som återplanterar träd på olika håll i världen.

Läs mer på www.we-wood. com/index.php t

tetra pak

Trä runt armen senaste trenden

Leverans av returkartong till Stora Enso i Barcelona.

best of best en ny teknik som gör det möjligt att separera plast- och aluminium­ laminat från återvunnen vätskekartong har utvecklats vid Stora Ensos bruk i Barcelona. Här återvinns mjölk- och juiceförpackningar från Spanien, Frankrike, Portugal och Storbritannien för att användas som råvara i tillverkningen av returfiberbaserad kartong.

Tillsammans med partnern Alucha Recycling Technologies har Stora Enso tilldelats utmärkelsen Best of Best 2010, som EU ger till projekt med positiv inverkan på miljön.

Men den nya återvinningstekniken kan såväl pappersfibrerna som metallen återanvändas och plasten kan utnyttjas för att generera energi till bruket.

– Vi strävar ständigt efter att öka återvinningen av våra produkter och försöker hitta innovativa sätt att minska vår klimatpåverkan, säger Mats Nordlander, Executive Vice President på Stora Enso Packaging.t

Tävling i smarta förpackningar

Hanna Karlsson, Albin Nordqvist och Petter Lund sydde skyddsbyxor.

Tjing på återvinning – Det kom bara tjing.

Det säger Albin Nordqvist i klass F-2 på Iseråsskolan i Uddevalla till Göteborgsposten. Tillsammans med sina klasskompisar vann Albin första pris för Årets miljölösning på Framtidsfrömässan i Göteborg.

I två månader har eleverna jobbat med projektet, där de återanvänt

restmaterial från företaget Swedish Tissue, som bland annat tillverkar blöjor.

Eleverna har inte haft några problem att hitta nya användningsområden för rest­materialet. Engångslakan, tork­dukar och skydd till mobiltelefoner är bara några exempel på deras uppfinningsrikedom. Albin gjorde ett par byxor.

Arrangören Framtidsfrön är en ideell förening som arbetar med entreprenörskap i grundskolan. t

för första gången arrangeras ett nordiskt mästerskap i konstruktionsdesign för smarta förpackningar vid Scanpackmässan i oktober 2012. Bakom står Billerud, ScanPack och livsmedelsföretaget Santa Maria.

– Vi vill arbeta långsiktigt för att få unga att engagera sig i konstruktionsdesign. Det handlar om att hitta lösningar för smarta förpackningar, som är lätta att tillverka, lätta att hantera och sparar på materialet och miljön, säger Jimmy Nyström, affärsutvecklingschef hos Billerud Packaging Boards.

Tävlingen består av tre deltävlingar och i den sista får finalisterna lösa problem live under mässan. Bidragen bedöms av en jury med åtta representanter från branschen. t istock

nummer 3 2011 11 skog & industri

Rätt förpackning räddar maten Hur ska maten räcka till alla när världens befolkning växer? Att minska svinnet är ett första steg. Bra förpackningar kan bidra till att mindre mat förstörs innan den når konsumenterna. Det konstateras i en ny forskningsrapport från FN:s livsmedelsoch jordbruksorganisation FAO.

Bra förpackningar nödvändiga I utvecklingsländerna är bristen på effektiva förpackningar vid sidan av dåliga skördeoch lagringstekniker samt undermåliga transporter en betydande del av problemet.

Det framgår i FAO-rapporten som har tagits fram av svenska forskare på SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik. SIK:s forsknings­ chef Ulf Sonesson menar att en ny syn på förpackningar är på väg att etableras.

– Tidigare betraktades förpackningar oftast som ett miljöproblem. Nu ökar insikten om att bra förpackningar är nödvändiga om vi ska kunna hushålla med jordens livsmedelsresurser.

SIK-konsulten Jenny Gustavsson, en av författarna till FAO-studien, framhåller att nya förpackningslösningar i syfte att minska svinnet bör bygga på en helhetssyn. Huvudmålet är att minska svält och undernäring, men förpackningarna måste också klara höga miljö- och klimatkrav.

– Vi ska inte ersätta ett problem med ett annat. Till exempel är användning av fossila råvaror för förpackningsproduktion ingen långsiktigt hållbar lösning, säger Jenny Gustavsson.

Ulf Sonesson

Jenny Gustafsson

Johan Nellbeck

Hur de använda förpackningarna ska tas om hand är en annan kärnfråga, eftersom växande sopberg blivit ett akut problem. Mycket talar alltså för att framtidens förpackningar bör tillverkas av förnybara, klimatsmarta material och att de ska vara återvinningsbara.

Papper naturligt val Papper är då ett naturligt alternativ.

Billerud är en av Sveriges ledande producenter av papper avsett för livsmedelsförpackningar: – Att fokus nu allt mer ligger på att minimera matspillet är helt i linje med det som vi arbetar med, säger Johan Nellbeck, affärsområdesdirektör förpacknings- och specialpapper inom Billerud.

Och då handlar det främst om att optimera papperet och förpackningarna, understryker han: – Vi tillverkar starka och ändamålsenliga papper som skyddar livsmedlen på ett bra sätt och arbetar ständigt med innovation och utveckling för att kunna producera ännu bättre papper. t ANDERS THORÉN fakta här försvinner maten FAO-studien Global Food Losses and Food Waste genomfördes av SIK-forskarna Jenny Gustavsson, Christel Cederberg och Ulf Sonesson. Den visar att: • 1,3 miljarder ton av världens livsmedel per år går förlorade på vägen mellan odlaren och konsumenten, inklusive den mat som slängs i samband med konsumtion.

• I låginkomstländerna sker svinnet främst i början av livsmedelskedjan. Förbättrad infrastruktur och effektivare transport- och förpackningssystem kan minska förlusterna avsevärt.

• I medel- och höginkomstländer uppstår svinn oftast sent i kedjan, inte minst genom att butiker och konsumenter slänger mat som hade kunnat konsumeras.

fredrik stehn

År 2050 förväntas jordens befolkning uppgå till nio miljarder människor. För att livnära alla måste livsmedelsproduktionen enligt FAO öka med 50 – 70 procent. Det är en gigantisk utmaning, kanske en omöjlighet, om det ska ske utan ökad resursförbrukning och miljöpåverkan.

Ett första steg är att minska matsvinnet.

Enligt en ny FAO-rapport förstörs så mycket som en tredjedel av världens livsmedel på vägen mellan odlaren och konsumenten.

Totalt uppgår förlusterna till hela 1,3 miljarder ton per år.

– Matsvinnet är ett av de mest överhängande problem som världssamhället står inför, konstaterade Modibo Traoré, Assistant Director General inom FAO, då han inledningstalade på Save Food-konferensen i Düsseldorf i maj 2011.

Modibo Traoré

Bra förpackningar är nödvändiga för att vi ska kunna hushålla med jordens livsmedelsresurser.

Insikten om detta ökar.

12 nummer 3 2011 skog & industri

Skogsindustrins ambition är att rekrytera fler kvinnor på alla positioner, men i dag är andelen kvinnor bara 17 procent. Även om rekryteringen av kvinnliga akademiker är på god väg krävs nya grepp för att få in fler kvinnor i produktionen.

Traineeprogrammet vid Iggesunds Bruk är ett exempel på detta. av anders thorén foto Per helander

Tar ny plats hos Iggesund

Ett smart sätt att rekrytera. Och ett effektivt verktyg för att få in fler kvinnor i produktionen. Så kan Iggesund Bruks satsning på traineeprogram för operatörer sammanfattas.

Den typiske Iggesundaren är en man i 50-årsåldern, en erfaren person som lärt sig jobbet på plats i bruket. De flesta har arbetat länge för Iggesund, som ingår i Holmenkoncernen. Genomsnittet ligger på 26 år.

Under de närmaste åren kommer stora delar av denna trogna medarbetarkår att gå i pension. Processen med att rekrytera nästa generation Iggesundare har redan inletts – och i det arbetet har företaget tagit nya grepp. I stället för att på traditionellt sätt täcka upp de vakanser som uppstår med snabbrekrytering av enstaka personer har Iggesund lanserat traineeprogram där hela grupper av blivande operatörer rekryteras.

– Traineeprogrammen är en del av en långsiktig rekryteringsstrategi där syftet är att tillföra arbetsplatsen rätt kompetens, nya erfarenheter och samtidigt skapa en bättre blandning av män och kvinnor, säger Staffan Jonsson, platschef på Iggesunds Bruk.

Lättat på kraven För att öppna för fler kvinnliga sökande har Iggesund slopat kravet på teknisk utbildning.

I stället har tekniskt intresse, gymnasieutbildning och några års yrkeserfarenhet skrivits in i kravprofilen. Följden har blivit att antalet kvinnliga sökande ökat kraftig och närmar sig 50 procent. Bland dem som antagits till det senaste traineeprogrammet var kvinnorna i majoritet – åtta kvinnor och fem män anställdes.

Traineeprogrammen genomförs under fem till sex månader. De som antagits får

lön under traineetiden och garanteras jobb om de fullföljer programmet.

– De får en gedigen utbildning och kan därmed känna sig säkra i sina nya yrkesroller. Vi tror att den tryggheten gör att fler kvinnor vågar ta steget in vår industri. Att ingå i en grupp upplevs också som extra trygghet, säger Eva Hedberg, HR-specialist vid bruket.

Bred utbildning Den teoretiska utbildningen, som innehåller ämnen som produktions- och underhållsteknik, kemi och miljökunskap, varvas med besök på brukets alla avdelningar.

– Därmed blir det lättare att växla mellan olika jobb och på så sätt utvecklas. Jag blir inte förvånad om flera av tjejerna och killarna så småningom har andra befattningar än de som de gick in i efter utbildningen, säger Eva Hedberg.

Genom sitt traineeprogram har bruket de senaste åren rekryterat 24 operatörer, varav ett tiotal kvinnor. I höst startar ett nytt traineeprogram med cirka tolv deltagare för blivande operatörer. Kostnaderna är betydligt högre än för det traditionella rekryteringssättet, men Iggesund ser traineeprogrammen som en investering.

Företagsledningen – som består av sex kvinnor och fem män – är övertygade om att blandade arbetsgrupper är mer effektiva och kreativa. Staffan Jonsson framhåller också att traineeprogrammets grupprekrytering har klara fördelar då man vill åstadkomma förändringar.

– Att få in en grupp unga kompetenta personer innebär en viktig vitalisering.

Gamla rutiner ifrågasätts och det skapas mer energi och mer driv. Det är så vi vill ha det, säger Staffan Jonsson. t

Staffan Jonsson

Eva Hedberg

maria larsson operatör på Iggesunds massabruk, tidigare trainee – När Iggesund sökte operatörstrainees jobbade jag i butik och ville prova något helt nytt. Teknikprogrammet från gymnasiet var en utmärkt grund och traineeutbildningen har gjort mig väl förberedd för mina nya arbetsuppgifter.

– Att jobba på en mansdominerad arbetsplats tycker jag är positivt.

Jargongen har nog blivit lite annorlunda sedan vi tjejer anställts, men jag tror att killarna trivs med det.

nummer 3 2011 13 skog & industri

bertil axelsson

Elise äng operatör på Iggesunds kartongbruk, tidigare trainee – Jag gick teknikprogrammet på gymnasiet och som sommarjobbare på bruket upptäckte jag att här verkligen finns intressanta arbetsuppgifter. Arbetskamraterna var också jättebra, så när bruket senare sökte trainees tvekade jag inte.

– Vi har blivit fler och fler tjejer, vilket är bra eftersom män och kvinnor kompletterar varandra. Men det får aldrig bli ett självändamål att ta in tjejer. Kraven ska vara desamma.

30

procent av de chefer som skogsindustrin tillsätter 2012 ska vara kvinnor. Vid senaste mätningen var andelen 24 procent.

Det är en bit kvar till det mål som branschen gemensamt satt. Men trenden är positiv.

Nästan hälften av de akademiker som rekryterats de senaste åren är kvinnor, vilket ger en bra bas Thommy för rekrytering av fler kvinnliga Haglund chefer.

– Det behövs ännu fler goda förebilder.

Därför är rekrytering av kvinnliga chefer en så viktig del av branschens jämställdhetsarbete, säger Thommy Haglund, HR-direktör i Holmen och ordförande i Skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté.

I våras presenterade landsbygdsminister Eskil Erlandsson en nationell jämställdhetsstrategi för skogsbruket, med fokus på utbildning, arbetsliv och enskilt skogsägande.

– Det är ett bra initiativ som många företrädare för skogsbranschen varit delaktiga i.

Vårt historiska arv gör att utgångsläget inte är det bästa, men jämställdhetsambitionerna är höga. Nya idéer och initiativ är mycket välkomna, säger Thommy Haglund. t

14 nummer 3 2011 skog & industri

Japan byggs upp med omsorg Japan har under senare år blivit en allt viktigare marknad för svensk skogsindustri, främst för sågverken. I spåren av jordbävningskatastrofen ökar efterfrågan på trä när mängder av nya trähus byggs. Och mer papper behöver importeras sedan flera inhemska massa- och pappersbruk förstörts. Hur påverkar detta svenska företag?

Enligt Skogsindustriernas senaste Olle Måns Rolf kvarBerg Johansson Johanesson talsrapport står nu Japan för cirka sju procent av den svenska sågverksexporten.

Av Stora Enso Timbers försäljning går 19 procent till Japan.

– Vi har funnits där i snart 20 år och i dag är Japan vår enskilt största och viktigaste marknad, säger Olle Berg, marknadschef Stora Enso Timber. Även för sågverkskoncernen Vida ökar den japanska marknaden i betydelse. Den står i dag för cirka 6 procent av Vidas försäljning, men målet är att den inom några år ska öka till 10 procent.

– Troligtvis dröjer det innan återuppbyggnaden kommer i gång. Det finns ju många riskmoment med radioaktivitet och liknande. Så än så länge har vår försäljning

Fler än hundra tusen nya hus behöver byggas i Japan efter jordbävningen, enligt bedömare. scanpix

inte påverkats, säger Måns Johansson, försäljnings- och vice koncernchef på Vida.

Generellt byggs årligen cirka 1,1 miljoner trähus i Japan. Men efter finanskrisen 2008 sjönk antalet och var 2010 nere på 780 000.

I år hade marknaden börjat repa sig när katastrofen inträffade. Prognosen för 2011 är 850 000 byggstarter. En ytterligare skjuts väntas i samband med återuppbygganden efter den stora jordbävningen. Enligt bedömare behövs fler än 100 000 nya hus.

– Men även om den japanska regeringen har byggt cirka 60 000 tillfälliga bostäder, kommer det att ta tid innan man beslutar om att starta den permanenta återuppbyggnaden, bland annat för att man inte vill bygga på samma mark. Erfarenheten är att det tar tid att återbygga bostäder vid denna typ av katastrofer, förklarar Olle Berg.

Och när byggandet väl kommer i gång bli konkurrensen knivskarp, inte minst mot bakgrund av att världsekonomin nu åter är i gungning, spår Olle Berg.

Den japanska pappersmarknaden är jättelik. Japan hör till de länder som har

Det kommer att ta tid innan man startar den permanenta återuppbyggnaden, bland annat för att man inte vill bygga på samma mark. olle berg, stora enso timber

den högsta konsumtionen av papper och kartong per invånare. Men landet är i stort sett självförsörjande på papper och efter finanskrisen 2008 har produktionen minskat kraftigt. Importen av papper ligger på runt 5 procent av konsumtionen och från Sverige kommer cirka 5 procent av importen.

För de svenska företagen är det enskilda papperskvaliteter, som LWC-papper, som är viktigast. pappersproduktion ligger nere SCA har sålt tryckpapper i Japan sedan drygt 15 år, främst magasinspapper.

– Dit går i dag de största volymerna magasinspapper vi säljer utanför Europa, säger Rolf Johannesson, försäljningsdirektör SCA Forest Products.

– Efter jordbävningskatastrofen ligger stora delar av den inhemska pappersproduktionen i Japan nere, vilket gör att efterfrågan stigit. Samtidigt har det en tid funnits en överkapacitet i hela världen, så det är inte svårt att få tag i papper. Företag i Kina och andra europeiska länder har varit snabba att hålla sig framme.

På sikt tror Rolf Johannesson att Japan är en fortsatt intressant marknad.

– Dels finns där en tradition av att läsa på papper, dels har de brist på råvara och höga elpriser, vilket gör att de troligtvis kommer att lägga ner en stor del av den inhemska produktionen.t TOVE GYLLENSTIERNA

nummer 3 2011 15 skog & industri

setra

notiser

vem tar jobbet? nya regler kring turordning och företrädesrätt behövs för att behålla jobben inom den svenska industrin. Redan nu försvinner ett av tio jobb till utlandet på grund av LAS. Det framkommer i en undersökning som genomförts på uppdrag av Skogsindustrierna och Trä- och Möbelföretagen, TMF. – Allt fler inom sågverksindustrin och den träförädlande industrin ställer sig frågan ”Vem tar ditt jobb?”. Det är en olycklig konsekvens av att LAS inte tillåter företagen att anpassa sig efter konjunktur och kostnadstryck, säger Per Hidesten, vice VD och förhandlingsdirektör på Skogsindustrierna.

I den globala konkurrensen kan företagen sällan höja priserna för att klara lönsamheten. Trots effektiviseringar gör den globala prispressen att kostnaden för arbetskraft till slut blir marginalavgörande. Klarar inte

företagen att hålla nere kostnaderna ser sig kunderna om efter billigare produktionsställen utanför Sverige.

Rapporten ”Vem tar ditt jobb? baseras på en undersökning bland 950 företag. Svarsfrekvensen var 25 procent.

I dag möter knappt en tiondel av de tillfrågade företagen de ökade kostnaderna genom att flytta produktion utanför Sverige.

De uppger att turordnings- och företrädesrätt enligt LAS är de största utmaningarna när det gäller arbetskraftskostnaderna.

Under Almedalsveckan arrangerades ett seminarium kring rapporten där förutom företrädare för industrin bland andra Tommy Andersson, avtalssekreterare GS-facket deltog. Han underströk vikten av företagsnära lösningar när det gäller avtalsturlistor och menade att så ofta sker redan i dag. t

scanpix

Läs mer om Virkesforum Den 14 september hölls årets Virkesforum i Näringslivets hus i Stockholm. I nästa nummer av Skog & Industri kommer vi att rapportera från Virkesforum. I skrivande stund har inte Virkesforum ägt rum.t i www.skogsindustrierna.org/web/virkesforum

ledare

Därför välkomnar vi Skogsriket efter en vår och sommar med en bra mix av sol och regn har den svenska skogen återigen växt till i stora mängder.

Alldeles av sig själv. En naturresurs som ger Sverige viktiga exportintäkter, goda rekreationsmöjligheter och som dessutom klimatkompenserar för varje årsring på varje träd. att balansera produktion med hållbarhet är en del av vår vardag. Den råvara som vi har att hantera måste skötas klokt – ur ett helhetsperspektiv. Det kräver en del tankemöda och långsiktig planering.

Kortsiktiga avgränsade beslut och åtgärder inom olika områden som påverkar vår bransch rimmar däremot ganska illa med hur vi själva arbetar.

Därför ser vi positivt på Landsbygdsdepartementets nya handlingsplan Skogsriket som landsbygdsministern presenterade i mitten av augusti. Det är just den sortens helhetsgrepp som vi efterlyser. Vi är i ett spännande skede där många nya produkter utvecklas.

Regeringens ambition, att exporten av skogsrelaterade produkter ska öka med 20 procent från dagens nivå till 2020, är en utmaning som vi gärna tar. den svenska skogen är av avgörande betydelse för Sveriges ekonomi och inte minst för omställningen till ett hållbart samhälle. Därför välkomnar vi Skogsriket och står beredda att bidra med vår del. t

Läs mer om Virkesforum.

Skogsindustrierna på plats i Almedalen skogsindustrierna arrangerade flera seminarier under årets Almedalsvecka.

Förutom seminariet ”Vem tar ditt jobb?” (läs ovan) deltog Skogsindustriernas VD Marie S. Arwidson i ett seminarium om biologisk mångfald.

Där medverkade även skogsdirektör Mårten Larsson, som senare samma dag även talade om hur längre lastbilar kan gynna miljön under ett seminarium om En trave till-projektet.

Dessutom medverkade Skogsindustrierna i olika seminarier om svenska råvarors och svensk industris betydelse för Sverige. t

Svenskt limträ nu del av Skogsindustrierna sedan den 1 juli är Svenskt Limträ en del av Skogsindustrierna inom avdelningen Träpromotion. Vid samgåendet bildades en Limträkommitté med representanter från Moelven Töreboda, Setra Trävaror och Martinson Group. Kommittéordförande är Leif Cederlöf, försäljningschef limträ, Setra Långshyttan.

– Sammanslagningen ger en effektivare standardisering och marknadsföring för branschen, säger Leif Cederlöf.

Ett nytt gemensamt projekt är att ta fram en ny limträhandbok enligt de nya europeiska normerna. Handboken beräknas bli klar i början av 2013.t

magnus hall ordförande, SKOGSINDUSTRIERNA

Skog & Industri ges ut av Skogsindustrierna. Tidningen kommer ut fyra gånger per år och vänder sig till politiker, beslutsfattare, opinionsbildare och media samt företrädare för skogsindustrin.

Adress Box 55525, 102 04 Stockholm Telefon 08-762 72 60 Adressärenden medlemsregistret@skogsindustrierna.org E-post camilla.hallgren@skogsindustrierna.org Webbplats www.skogsindustrierna.org Ansvarig utgivare Lotta Larson, Skogsindustrierna Produktion Kung & Partners Tryck Åtta45 Omslagsfoto Per Helander

posttidning b RETUR: Skogsindustrierna Box 55525 102 04 Stockholm

duellen

Hur ska skogen användas på bästa sätt?

I Skogsindustriernas rapport Levande skogar har branschen enats om gemensamma mål för naturhänsyn. Ambitionerna sträcker sig längre än de politiska målen. Men Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, anser att skogsindustrin kan göra betydligt mer. Framför allt vill SNF att pappersproduktionen ska minska, så att mer av skogsråvaran används till trävaror och bränsle. av tove gyllenstierna 1. Hur kan skogsbruk och skogsindustri bidra till ett bättre klimat?

2. Andelen förnybara pappersförpackningar som ersätter andra material växer hela tiden – hur ser du på detta?

3. Vilket är det mest klimateffektiva sättet att använda skogsråvaran? Att bränna den för att få energi direkt?

Eller att först tillverka pappersprodukter som återvinns sex, sju gånger och först därefter blir bioenergi?

1. Skogen gör sannolikt störst klimatnytta om den lämnas kvar och fortsätter att binda kol i både träd och mark. I våra skogar har marken ett stigande kolinnehåll över tid, gammal skog har därför störst kollager. De få återstående naturskogarna ska bland annat därför undantas skogsbruk.

Träråvara från den redan omvandlade industriskogen bör användas för att ersätta fossila material, som kol och olja. Men om detta ökar den totala konsumtionen av material eller energi, är det bättre att avstå avverkning.

2. Det är sannolikt bra ur klimatsynpunkt. Men skogsnäringens viktigaste insats för klimatet, vad gäller produkter, skulle vara att bidra till minskad konsumtion av förpackningsmaterial genom att tillverka smartare produkter.

3. Klimateffektiviteten beror på en rad faktorer som transportsträckor för återvinningen och energiåtgång i pappersproduktionen. Men helt avgörande för att skapa en hållbar värld är minskad användning av energi och råvaror. Produkt­ ernas nytta måste vägas mot deras effekter på miljön.

Om pappersprodukterna verkligen behövs, är det sannolikt bäst att de återvinns många gånger innan de förbränns. Om inte, innebär det en extra belastning på klimatet att tillverka dem gång på gång. Då kan direkt förbränning vara bättre. t

karin åström vice ordförande, SNF

”Trä ska ersätta ändliga material” 1. Klimatförändringarnas orsak är enligt FN:s klimatpanel människans utsläpp av fossil koldioxid. Skogen binder koldioxid och ger en förnybar råvara som orsakar få utsläpp av fossil koldioxid när den tillverkas. Genom att ersätta ändliga material, som orsakar stora utsläpp eller förbrukar mycket energi, med trä kan skogsindustrin bidra. Om det sedan är i byggnader, som förpackningar eller genom exempelvis fordonsbränslen, nya material eller bioenergi får miljönyttan, marknad, politik och forskning styra.

minskar därmed sopberget.

Papprets klimat- och miljöpåverkan är lägre än metall, glas eller plast. Så länge denna fördel finns är det positivt att pappersförpackningen tar marknadsandelar.

3. Miljönyttan beror givetvis på hur effektivt råvaran utnyttjas och vilka fossila energislag som ersätts. Att först göra papper eller använda trä till exempelvis byggmaterial är ett steg. Ett andra viktigt steg är att återvinna och återanvända, för att slutligen återvinna som energi. Detta är det mest energieffektiva. t

2. Att tillverka fler förpackningar är inget självändamål.

Samtidigt finns en stor och växande efterfrågan på förpackningar, i Sverige och globalt. Förpackningar gör stor nytta för att bevara och skydda sitt innehåll och

pawel flato

”Skogen gör bäst nytta där den står”

mårten larsson

skogsdirektör, skogsindustrierna

matton