Samhall IFokus nr 2 11

SAMHALL

NUMMER 2 2011

I FOKUS Allvarligt talat om att skämta In med hjälpen ut med drogerna Nystart för det stolta Samhall

Fastighetsskötsel passar många

johan eklund

Utejobb året om

INNEHÅLL NUMMER 2 2011

med kundens ögon

Två uppdrag hos en kund Samhalls stora bredd gör att företaget ofta kan erbjuda olika tjänster till en och samma kund. Ett exempel på det är Lernia. I Fokus hälsade på hos Lernia i Jönköping, där Samhall har ett städuppdrag och samtidigt är underleverantör av städutbildningar.

SID

12

6 FRÅGOR

Hjälp att läsa lönebeskedet intervjun

Hur roliga är fördomar?

Om komiker är nervösa är det lätt hänt att de tar till skämt som förstärker fördomar. Det menar ståupparen och psykologen Per Naroskin. Själv tycker han att humor blir riktigt intressant om man lyckas skämta om SID dem som har fördomar i stället.

4

Liten ansträngning ger stor effekt Om alla Samhalls 18 000 medarbetare var och en gjorde en liten ansträngning för att ställa kunden i fokus skulle det få stora effekter. Det är tanken bakom Kundskapsåret.

SID

8

Ett särskilt telefonnummer finns nu för den som har frågor om sitt lönebesked. Numret går till Samhalls speciella lönesupport. En av dem som svarar är Marie Gustavsson, som trivs med att ge sina kollegor runtom i landet svar på lönefrågorna.

SID

14

på besök

Gröna och vita jobb i Karlskoga Uppdrag inom fastighetsskötsel passar bra för Samhalls medarbetare. Här finns olika typer av jobb. I Karlskoga har företaget uppdraget att sköta fastigheterna på det gamla Bofors-området. I Fokus har varit på besök i försommargrönskan.

SID

16

Nytt avstamp för Samhall Det som särskiljer Samhall tydligast, utöver det unika uppdraget att utveckla personalen via riktiga jobb, är alla individer och de gemensamma värderingarna som finns i företaget, menar nya VD:n Monica Lingegård.

SID De värderingarna har hon skrivit ned.

11

2

I FOKUS NR 2 11

LEDARE

livsstil

Att vinna över drogerna Samhall är ett företag med många medarbetare. Bland dem, som bland alla andra, förekommer det drogproblem. Företagets inställning är att drogerna ska bort och medarbetarna vara kvar. En av dem som stöttar kollegerna är Paulina Nilsson.

Vi är Sveriges viktigaste serviceleverantör för ett par månader sedan tillträdde jag som VD för

SID

20

Ledare lyfter fram medarbetarna Samhalls chefer ska lära sig ett coachande förhållningssätt. Det innebär att man tror på att alla individer har de resurser som krävs för att nå sina mål. Cheferna ska inte lösa problemen, utan locka fram lösningarna från medarbetarna.

SID

22

vändpunkt

Gick vidare efter hjärnblödning En hjärnblödning satte stopp för John Olsens yrkesliv. Men bara tillfälligt. Via Samhall kom han tillbaka till arbetslivet. Nu jobbar han vidare i sin gamla bransch, hotell och restaurang, men hos en annan arbetsSID givare.

23

I FOKUS I Fokus, Box ,   Stockholm, -   hemsida www.samhall.se ansvarig utgivare Lars Lööw, direktör, samhällskontakter, Samhall chefredaktör Anneli Kamlin, Kung & Partners, -62 403 01, anneli@kungpartners.se intern kontaktperson Stefan Hladisch, stefan.hladisch@ samhall.se produktion Kung & Partners, www.kungpartners.se layout Katrin Uddströmer, Kung & Partners repro och tryck Ljungbergs Tryckeri adress

Samhall. Sedan dess har jag blivit stärkt i min uppfattning att jag har Sveriges viktigaste jobb. Jag vågar påstå att Samhall är Sveriges viktigaste serviceleverantör. Vi är viktiga både för våra kunder, för alla oss medarbetare och inte minst för samhället i stort.

Dagligen levererar vi tydlig nytta till våra kunder. Vi erbjuder en rad olika tjänster, allt ifrån marknadens bästa städtjänster till industriell tillverkning. En bredd som få andra klarar. Vi är bäst i Sverige på att matcha rätt individ till rätt uppdrag och lägger möda och omsorg på detta. Vi erbjuder vår personal riktiga jobb som skapar självkänsla, stolthet och gör var och en av oss mer konkurrenskraftig och anställningsbar på den öppna arbetsmarknaden. Vi ser till varje individs förmåga och har unika metoder och verktyg för personlig utveckling. För samhället är vi en framgångsrik arbetsmarknadsåtgärd. Vi som ingen annan bygger ett hållbart Sverige utifrån mångfald och integration. vi borde vara stolta över det vi åstadkommer och låta fler ta del av Samhall. Fler medarbetare och fler kunder! Jag kommer att fokusera på att stärka vårt varumärke, arbeta aktivt med försäljning i syfte att skaffa fler riktiga jobb men också vår gemensamma värdegrund. En positiv och stark Samhallkultur som vi alla kan må bra i och utvecklas i. I det här numret kan du läsa lite om mina tankar och idéer kring vår företagskultur. Detta är ett område som jag värnar om och inom kort återkommer jag till er alla på just detta tema. Till dess får du ett smakprov på sidan 11. det finns massor av goda exempel och vi ska skapa

ännu fler. Min viktigaste uppgift är att alla medarbetare på Samhall ska ha jobb. Det är när vi anstränger oss för att leverera toppkvalitet till våra kunder som vi utvecklas. Fler jobb kräver fler och bättre affärer, vilket kräver ett ökat kundfokus.

På sidan 8 kan du läsa mer om hur vi alla kan bidra i det arbetet.

Det är med glädje jag skriver min första ledare i I Fokus. Jag ser fram emot detta – Sveriges viktigaste VD-jobb i Sveriges viktigaste företag!

mattias bardå

I Fokus kan även beställas som taltidning.

glad midsommar – och trevlig

läsning!

Monica Lingegård VD FÖR SAMHALL

I FOKUS NR 2 11

3

Allvarligt talat, vad är kul egentligen? Är det att skämta på andras bekostnad genom att förstärka fördomar? Och kan humor hjälpa till med att motverka fördomar? I Fokus träffade psykologen och ståupp­aren Per Naroskin för ett seriöst samtal om humor.

TEXT ANNELI KAMLIN FOTO håkan lindgren

– Humor kan skapa gemenskap, driva med fördomar och fungera som en säkerhetsventil. Men humor kan lika gärna stänga ute, bekräfta gamla ingrodda fördomar och bagatellisera problem. Visst kommer man ihåg från skolan hur både gapflabbande killar och fnittrande tjejer kunde krossa en bra stämning. Och alla som har haft ett jobb vet hur flytande gränsen är mellan den där råa, hjärtliga stämningen och en cynisk jargong.

Det händer att komiker skämtar om Samhall och Samhalls medarbetare. Per Naroskin har själv ingen erfarenhet av det, men vågar sig på en teori om varför det händer.

– Det fungerar som att sätta en etikett på någon och etiketter är roliga. De sammanfattar människor som inte är som man själv, de som man tror inte klarar av saker. Då slipper man själv rädslan för att vara svag. Rädda människor har mycket fördomar och använder sig gärna av dem.

Men vad som fungerar att skämta om beror också på sammanhanget.

Tar humor på Det är få egenskaper vi säger oss uppskatta lika mycket hos andra som humor. Det är hög status att ha mycket humor och ingen vill bli beskriven som humorbefriad, säger Per Naroskin, psykolog, psykoterapeut och ståuppare.

Men det är inte så ofta vi funderar över humorns mekanismer, menar han.

–Det kanske är för att vi tänker oss att det roliga försvinner då. Alla vill ha kul och blir glada av ett skämt. Det är väl inget att hålla på och analysera.

Men det gör Per Naroskin i alla fall. Analyserar humor, alltså. Det gäller till exempel humor och fördomar.

– Att ta till fördomar är ofta det allra enklaste sättet för komiker att få till ett skratt. De kan göra sig framgångar på det, bli uppskattade, komma i TV och göra karriär.

Skämt som bygger på fördomar kan också kännas som en överlevnadsfråga för till exempel en ståuppare.

– Att stå där på scenen inför publiken är fruktansvärt pressande. På en och en halv minut har publiken bestämt sig för om man är rolig eller inte.

Nervösa komiker Nervösa komiker är alltså en förklaring till att människor i olika grupper får stå ut med att bli skämtade om.

– Fördomsfulla skämt går på de enklaste lösningarna, vilket kan innebära att göra sig rolig på andras bekostnad utan att tänka på sina egna värderingar, säger Per Naroskin.

4

I FOKUS NR 2 11

– Uppträder man bland ett gäng funktionshindrade kan man skämta om funktionshindrade. Alla älskar att skratta åt sig själva.

Driver med sig själv Här kommer vi in på Pelle Sandstrak, som var intervjuad i tidningen I Fokus för några nummer sedan. Han har Tourettes syndrom och skämtar generöst om det.

– Man måste driva med sig själv för att kunna driva med andra, säger Per Naroskin.

– Själv hade jag fel attityd när jag började som ståuppare. Jag hade inte visat att jag kunde skämta med mig själv först. Ingen skrattade. Sedan började jag varje föreställning med att dra ett skämt om psykologer, det vill säga mig själv. Då lossnade det.

På Ståuppskolan på Dramatiska Institutet, där han tränades av Babben Larsson och Adde Malmberg, fick Per Naroskin lära sig att man måste ha mandat för att kunna skämta, att publiken vet att man står på deras sida.

– Människor tycker om att skratta åt sig själva när de känner sig trygga, vilket de lättare gör i grupp. Är man helt ensam blir det svårare att bjuda på sig själv, även om man i andra sammanhang inte skulle uppfatta sig som tillhörig en utsatt grupp, säger han.

–Att skämta om en ”nigga’” funkar bara om det sker mellan svarta personer. Det går bättre

»

PER NAROSKIN

allvar – Man måste driva med sig själv för att kunna driva med andra, säger Per Naroskin.

|

INTERVJUN

”

Fördomsfulla skämt kan innebära att göra sig rolig på andras bekostnad utan att tänka på sina egna värderingar.

I FOKUS NR 2 11

5

»

att skoja om etniska minoriteter eller bögar för dem som är med i dessa grupper. Om någon annan vill göra det måste han eller hon ha arbetat upp ett rejält förtroendekapital för att ha mandatet att göra det.

Det kan också hända att det är ensamma invandrare i publiken som skrattar högst åt invandrarskämt, men det kan bero på att de så gärna vill vara med i gänget.

Gå emot fördomarna – Riktigt intressant blir det först när man går emot fördomarna med humorns hjälp. Men då måste man ha gjort upp med sig själv och sina egna värderingar. Dessutom ska man ha insett att publiken är där för att ha roligt, inte för att mörda en komiker.

Detta kräver också skicklighet.

– Det är svårare att skapa skämt som för människor ett steg närmare varandra genom att driva med dem som har fördomar.

Per Naroskin berättar ett exempel från komikern Jesper Odelberg, som är CP-skadad: – Han säger på sitt speciella släpiga, mödosamma sätt: ”Ni tycker att jag pratar konstigt.” Sedan tar han en lång paus, och fortsätter. ”Det är för att jag är från Västkusten.”

Att det blir roligare när Jesper Odelberg eller Per Naroskin pratar än när detta skämt återges i en artikel beror mycket på en annan av ståupparnas grundstenarna, nämligen tajming.

– Attityd, mandat och tajming är en sorts grundkod för humor, säger Per Naroskin.

Många opassande skämt kan vara roliga också, menar han.

– Om inte komiker skulle ta några risker skulle de inte

kunna skämta alls. Att bara stryka medhårs fungerar inte.

Därför är det svårt att ha ambitionen att göra gott som komiker. Om komikern själv är för upptagen av sin rädsla för att såra någon blir han inte rolig.

Tillbaka till temat humorfria skämt nämner Per Naroskin den ständige vitsaren.

– Vissa människor kan inte prata utan att skämta. De bygger en mur omkring sig. Ibland tror jag faktiskt att det skämtas för mycket. Underhållning får fylla samma funktion som hissmusik och snabba kalorier. Som berövar oss tystnaden och kamouflerar vårt behov av verklig näring.

Tacksamma ämnen En del ämnen verkar vara vanligare bland vitsare, som politiker, sprit och sex.

– Pratar man om sex blir folk nervösa och då skrattar de, även om skämtet inte är särskilt kul.

En bra komiker skapar nya infallsvinklar. På samma sätt kan en duktig terapeut skapa nya infallsvinklar, menar Per Naroskin. Starka känslor öppnar för varandra. Rädsla och lättnad, djupt allvar och glädje ligger nära varandra. Den som skrattar gott är mindre defensiv. Därför fyller humor sin plats i terapin. Dessutom kan det vara en del av den terapeutiska processen att få tillgång till sin egen humor.

Vid sidan av att vara terapeut och ståuppare håller Per Naroskin föredrag om balans i livet, livspusslet.

– Fast jag kallar det hellre livsalfapet. I alfapet är det bästa sättet att lägga sina bokstäver beroende av vad andra lagt och det ändras hela tiden. En del människor får klara sig med ganska taskiga bokstavskombinationer. «

Per Naroskin erkänner att opassande skämt kan vara roliga också. På bilden syns han i famnen på Al Pacino, som fanns i jätteformat på fikets vägg.

KORTFAKTA | Per Naroskin Född: 1959 Bor: Södermalm i Stockholm Jobbar som: Psykoterapeut, författare, ståuppkomiker och föreläsare.

Medverkar/har medverkat i: Radioprogrammet Spanarna, Sommar i P1, Modern Psykologi och ICA-kuriren.

Manusförfattare till bland andra Sissela Kyle.

Familj: Två barn. Särbo med komikern Sissela Kyle.

Har skrivit: Nyttan av att tala högt med sig själv (2002) och På spaning efter den vuxna människan (1995)

6

I FOKUS NR 2 11

NOTERAT johanna berglund

Dags att lyfta fram goda förebilder

Göran Olinder är ny försäljningsdirektör på Samhall.

Driv i Samhalls försäljning » – Man ska känna igen sig om man träffar Samhalls säljare, oavsett om det är i Åhus eller Gällivare. Erbjudandet ska vara likadant överallt, säger Göran Olinder, som är försäljningsdirektör på Samhall sedan i mitten av maj.

– Jag drivs av övertygelsen om att det här är ett viktigt företag och att Samhall behöver bli mer affärsmässigt. Affärerna är nyckeln till fram-

gång och skapar förutsättningar för att alla hos oss ska ha riktiga jobb.

Min uppgift är tydlig, och det är att utveckla affärsmannaskapet i Samhall.

Göran Olinder har en bred försäljnings- och ledningsbakgrund från olika branscher och företag. Närmast före Samhall har han arbetat på personalintensiva företag som Proffice och G4S. Han har också en bakgrund som yrkesofficer.

» Samhall delar varje år ut ”Visa vägen”-priset till dem som gjort mest för att öppna arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.

Syftet är att lyfta fram goda exempel och motverka att företag tvekar att anställa personer med funktionsnedsättning.

Nu är det dags att nominera kandidater till 2011 års pris på Samhalls webbplats, www.samhall.se.

Flyttar in Hos kunden » I Morgongåva i Uppland flyttar 25 av Samhalls medarbetare in hos internetbokhandeln Adlibris. Samhall har under flera år utfört bokinplastning åt Adlibris, delvis i egna lokaler i Uppsala, men även den delen av verksamheten flyttar nu in i Adlibris lokaler.

Genom flytten till Morgongåva ska möjligheterna till övergång öka.

branschpris till I FOKUS » Tidningen I Fokus tog silver i kategorin Bästa personaltidning i den stora branschtävlingen Guldbladet, som arrangeras av föreningen Sveriges Uppdragspublicister.

I FOKUS NR 2 11

7

Under Kundskapsåret ska Samhall söka sig närmare sina kunder och fokusera på de allra lönsammaste. När I Fokus satt med under en utbildningsdag i Umeå kunde medarbetarna där snabbt välja ut både nyckelkunder och riskkunder.

I skolbänken för kundernas skull.

Utbildning i Kundskapsåret hos Samhall i Umeå.

TEXT anders boström FOTO Björn Wanhatalo

Kunden i fokus Goda

kundrelationer,

det är det övergripande målet med Kundskapsåret 2011, ett kundfokuseringsprojekt.

Konsulten Robert Mattsson åker runt i landet och håller i utbildningar för Samhalls personal och han ser stora vinster i små förändringar.

– Tänk om hela Samhalls personal, 18 000 personer, gemensamt kunde göra en liten extra ansträngning i syfte att ställa kunden i fokus. Det skulle få oerhörda effekter för både Samhall och företagets alla kunder, säger han.

– Med små medel kan man få mycket bättre kundlojalitet.

Vid den första utbildningsdagen om Kundskapsåret i Umeå var det ledningen för arbetsområdet och ett tiotal personalledare som var med.

– All kundvård handlar om kontakt.

Vi måste ut och träffa våra kunder. Sitter man för mycket blir man röd och svullen i baken, som en babian och det är jag som är babian­jägaren, säger Robert Mattsson.

8

I FOKUS NR 2 11

Grundpelaren i arbetet är att fokusera på de viktigaste kunderna och avveckla de mest olönsamma. Det tar lika lång tid att sköta stora som små kunder. Tidsåtgången är också ungefär densamma, oavsett om man sköter sin kundvård halvdant eller riktigt bra.

– Det är helt enkelt smart att fokusera på nyckelkunderna, säger Robert Mattsson.

I Umeåkontorets lilla konferensrum räknar personalledarna snabbt upp minst sex givna nyckelkunder, bland annat Ica och Coop, där Samhall har flera uppdrag.

”

Det är helt enkelt smart att fokusera på nyckelkunderna.

Intressanta fakta Konsulten refererar till beräkningar som visar att om man lyckas minska kundtappet med 5 procent så ger det ökade vinster med 25 –100 procent.

Det är också visat att det kostar 4 –20 gånger mer att sälja in en ny tjänst eller produkt till ett nytt företag än till ett man redan arbetar emot.

– Det är intressanta fakta för vilket företag som helst. Satsa gärna på

»

Torgny Holmgren: För kunskaperna vidare

» En viktig del av Kundskapsåret är att prioritera sina nyckelkunder. Torgny Holmgren är säljare av fastighetsskötsel. Det nya synsättet påverkar hans arbete på flera sätt.

– Jag kommer att jobba på ett annat sätt mot mina kunder nu, avveckla de olönsamma kunderna och satsa mer på riktigt bra kunder. Det tror jag är rätt sätt att jobba, säger han.

– För mig handlar det också om att ta mina nya kunskaper till produktionssamordnarna och se till att prioriteringen mot våra nyckelkunder märks när vi diskuterar och utför golvvård eller trapphusstädning. Det jag lärt mig här ska jag ta med mig ut i organisationen.

I FOKUS NR 2 11

9

» Kunden i fokus

blivande kunder, men se framför allt till att vårda dem ni redan har. Det är bara de supernöjda kunderna som är lojala, säger han.

Arbetsområdet kring Umeå omfattar södra Västerbotten, där Samhall har 210 anställda. Verksamheten domineras av tjänster, framför allt städning och fastighetsskötsel.

Aha-upplevelse Anders Öhlund är arbetsområdeschef. Han konstaterar under en rast att han fått aha-upplevelser och inser att det omgående finns saker att börja jobba med.

– Kvalitetskostnader måste vi lägga mer fokus på.

I korthet handlar det om att i stäl-

let för att ta reklamationskostnader, stå för garantier eller i värsta fall tappa kunder så ska man investera i förebyggande och kontrollerande åtgärder. Här har Umeå ett konkret sätt att spara pengar.

– Vi kan bli bättre på att inte släppa iväg produkter, tjänster eller personer som inte är kvalitetssäkrade, säger Anders Öhlund.

Robert Mattsson berättar om ett lyckat exempel från SKF. Där gjorde man en satsning på att minska kostnader. Tidigare lade man årligen ut 450 miljoner kronor på till exempel reklamationer, omarbete och kundtapp. Genom att investera 40 miljoner kronor förebyggande minskade man reklamationerna med hälften.

En annan diskussion i Umeå rörde den så kallade lojalitetsmatrisen. Det är en formel som svarar på frågorna hur bra ett jobb utförs, hur affärsrelation­ en med kunden ser ut och vilka risker man tar om bara ena variabeln är bra.

Teamet från Umeå ser en del stora ”ambassadörskunder” och behöver inte fundera länge innan de också kan identifiera flera ”riskkunder”.

Vid ett företag sjabblade Samhall nyligen med golvvård. Det utfördes på fel sätt och kostade en hel del efterarbete.

På utbildningen får man en lösning: – Slå inte ifrån er utan lyssna på all kritik kunden har. Känner ni att det finns risk att tappa en kund så hör av er till dem, boka möten och se till att träffas oftare, säger kursledaren.

Säker på effekt Liknande utbildningsdagar och uppföljningar genomförs runtom i landet under våren.

– Det kommer att löna sig rent ekonomiskt och det kommer att visa sig i kunddialoger. Samhall kommer att kunna mäta arbetet i ökad uppskattning och senare förbättrat resultat, säger Robert Matsson. «

Bo Lundin: Skaffa ett gott rykte

» – Om vi ska lyckas som företag måste vi bygga långsiktiga relationer med arbetsgivarna. Kundskapsåret handlar om att sätta kunden i fokus och det arbetet är jätteviktigt.

Bo Lundin har arbetat som personalledare i Umeå sedan nyår.

– Det handlar om att skaffa sig ett gott rykte. Företagare pratar sinsemellan och det är alltid bättre att lägga korten på bordet när det gäller upplägg och vad som ska göras.

Lovar man för mycket får igen det negativt tio gånger om.

Kenneth Harnesk: Kunderna som skapar möjligheter

» – Kunden är oerhört viktigt och det är vi överens om på min arbetsplats. Jag har hört det många gånger förut men det kan upprepas att det är våra kunder som skapar möjligheter för oss som företag.

Harnesk har jobbat i Samhall i 20 år och leder i dag personalen i Vindeln.

– Det är väldigt mycket jobbigare att leta nya kunder än att vårda de man redan har. Det vet jag av erfarenhet.

10

I FOKUS NR 2 11

VD: Det finns inget annat företag som Samhall

Vi är helt unika!

– Under mina första två månaderna har det blivit mycket snack om kunderna och jobben. En stor del av pågående och framtida förändringsarbete kommer att ha fokus på våra kunder, våra affärer och försäljningsarbetet. Men viktigast är kanske trots allt det som gör oss annorlunda – vi som arbetar i Samhall och vår gemensamma värdegrund.

Orden kommer från Monica Lingegård, ny VD på Samhall, som bara efter några veckor på sitt nya jobb som VD för Samhall satte sig ner och summerade sina första intryck. Monica Lingegård – Det handlade mycket om våra värderingar. Det vill säga: vår grundläggande uppfattning om hur företaget Samhall och vi män-

niskor som jobbar här bör agera mot varandra, mot våra kunder och övriga intressenter. Helt enkelt vad vi gör och hur vi beter oss. Vår företagskultur, säger Monica.

– Jag skrev ned allting på ett papper och jämförde det sedan med hur jag tycker att det borde fungera i Samhall.

Etik ger framgång – Att ha en positiv och tydlig företagskultur är något som jag kommer arbe-

ta med, säger Monica. Jag vet nämligen att företag som arbetar med etik och värderingar är mycket mer framgångsrika än företag som bara inriktar sig på att maximera vinsten!

Det som särskiljer företaget tydligast, utöver det unika uppdraget att utveckla personalen via riktiga jobb, är just alla individer och de gemensamma värderingarna som finns.

Detta vill Monica nu ta ett steg längre.

Därför har hon skrivit en ”grundlag”.

– Det är något som känns enkelt och tydligt och vi alla kan leva efter i syfte att bygga ett framgångsrikt Samhall med framgångsrika medarbetare.

Denna beskrivning kommer att tryckas i en folder och distribueras till alla anställda i Samhall. Det finns fyra huvudpoänger som är lätta att komma ihåg:

Vi är unika.

Det ska vi utnyttja!

LÖNSAMMA AFFÄRER GER MÖJLIGHETER

Samhall är Sveriges viktigaste serviceleverantör. Vi levererar kundnytta, samhällsnytta och medarbetarnytta som ingen annan kan.

Vi ska öka våra intäkter och bemanna våra uppdrag med rätt kompetens och rätt antal medarbetare. Med sin arbetsinsats och sitt professionella uppträdande bidrar varje medarbetare till nöjda och lönsamma kunder.

ALLA SKA HA JOBB Det är när vi anstränger oss för att leverera toppkvalitet till våra kunder som vi utvecklas.

Våra affärer är nyckeln till framgång och skapar förutsättningar för att fler av våra medarbetare ska få ett nytt jobb utanför Samhall. Det kräver totalt och långsiktigt kundfokus.

let’s do it!

Vår företagskultur ska präglas av brinnande engagemang, laganda och förtroende. Vi ska våga och vara stolta för det vi åstadkommer.

I FOKUS NR 2 211 11

11

Utbildningsföretaget Lernia anlitar Samhall dubbelt upp. Dels för att genomföra utbildningar inom städ, dels för städuppdrag i företagets lokaler.

TEXT sven magnusson FOTO anna hållams

Det behovet möter Lernia med ännu mer individuella kursupplägg inom en snar framtid, tror Sven Samuelsson.

– Vi ska växa där efterfrågan finns. Generella arbetsmarknadsutbildningar fungerar bra men individanpassning kommer alltmer. Vi ser den enskildes brister och fyller på med kunskap där behovet finns. Självfallet ska vi också matcha människor till jobb efteråt. Det är den bästa marknadsföringen för oss inom Lernia.

Sven Samuelsson poängterar vikten av att alltid ha en öppen dialog, att alltid lyssna till varje enskild person.

– Jag vill alltid att vi ska se människan i det vi gör. Se människan bakom fasaden. Därför är det bra att vi har ett nära samarbete med Samhall. Vi möter individer, vi utvecklas och ser att funktionsnedsättningar inte alltid är så viktiga.

Tätare samarbete ör Sven Samuelsson, platschef och utbildningschef på Lernia i Jönköping är samarbetet med Samhall vardag.

Inte bara för att lokalerna städas av Samhalls personal.

– Vid flera av våra utbildningar anlitar vi också Samhall som underentreprenör, berättar han.

Lernia var en gång känt under namnet AMU-Gruppen och hade fokus på arbetsmarknadsutbildningar. I dag arbetar bolaget på 80 orter med bland annat friskolor på gymnasienivå, affärsutveckling samt bemanning och utbildning, där arbetsförmedlingen beställer kurser för utvalda arbetssökanden. En del av detta är städutbildningen på tolv veckor.

Fantastiskt resultat Sven Samuelsson är en man som tror på människors inneboende förmågor och som ser hur utbildningar alltmer kommer att fokusera på enskilda individers behov.

Han tar emot på sitt kontor i Jönköping och pekar ut genom en glasdörr, där det just nu pågår certifieringsprov för nyutbildade städare.

– Tillsammans med Samhall kör vi löpande tolvveckorskurser med 12–13 deltagare i varje. Kurserna har gett ett fantastiskt resultat. 80 procent av eleverna klarar branschens hårda SRY-certifiering, som både är lönedrivande och ger förtur till jobb.

I sitt arbete kan han följa utbildningsbehovet på lokal nivå och märker hur vuxenutbildningen får allt större betydelse.

Under senare år har samarbetet med Samhall intensifierats. I Lernias utbildning av lokalvårdare är Samhall underleverantör av själva städutbildningen. Med hjälp av Samhalls personal utbildar Lernia sedan snart två år certifierade städare i Jönköping. Lernia administrerar också en serviceutbildning där Samhall ansvarar för en stor del av utbildningen. Dessutom sköter alltså Samhall städning i Lernias lokaler.

Samarbetet flyter på och har hittat sina egna former.

Sven Samuelsson lyfter fram ett exempel med en relativt nystartad utbildningsverksamhet i Värnamo och Nässjö: – Vi skaffade lokaler för utbildningen och talade sedan med Samhalls kontaktpersoner på respektive ort angående städuppdraget där. De mätte upp och jag förklarade hur lokalerna skulle fräschas upp samt vilken nivå det skulle vara på städningen. Resten ordnade Samhall. Det fungerar klockrent.

När själva utbildningen sedan drogs i gång i lokalerna blev det Samhalls personal som fick ansvar för den också.

– De är väldigt professionella och jag slipper lägga tid på ovidkommande problem. De åtgärdar snabbt eventuella problem som dyker upp.

Lernia hade nyligen en ISO-revision där det krävdes en redovisning av kemikalier vid städningen, produktblad och säkerhetsdatablad.

– Samhall hade allt detta samlat och i bra ordning. Det är viktigt för oss, säger Sven Samuelsson. «

Lernias bästa råd till Samhalls medarbetare • Föreslå förbättringar för kunden. Små som stora. Det kan handla om det mesta, från större soppåsar till förändrad planläggning av schemat för städutbildningen.

• Se varandra som medarbetare som jobbar tillsammans och fikar tillsammans. Från Lernias sida förväntar vi oss inte att den som städar ska vara tyst och försvinna så snart jobbet är klart.

• Om något inte fungerar – lyft upp det med en gång så att det blir en öppen och direkt dialog. Här försvann städmaterial ur förrådet, vår städare berättade om problemet, vi ordnade snabbt ett lås och en nyckel och problemet var ur världen.

lernia |

MED KUNDENS ÖGON

Dubbelt upp!

– Kurserna som vi kör tillsammans med Samhall har givit fantastiskt resultat, säger Sven Samuelsson på Lernia.

I FOKUS NR 2 11

13



TEXT catarina gisby FOTO staffan gustavsson

FRÅGOR TILL...

...marie gustavsson

på nya lönesupporten.

Varför finns en särskild lönesupport?

– Därför att det behövdes en. Längre tillbaka satt lönefolket ute på de olika arbetsplatserna. Anställda kunde knacka på dörren och fråga om de undrade över någonting. Sedan skapades ett centralt lönekontor och frågorna skulle i stället gå genom personalledarna. Men det visade sig bli ganska mycket arbete, och personalledarna kunde inte heller alltid svara på allting. Lönespecifikationer kan vara rätt besvärliga. Så då inrättades lönesupporten i slutet av förra året. Alla anställda kan ringa hit.

Hur många jobbar i supporten?

– Vi är sex personer som arbetar två åt gången. Vi tar emot samtal på telefon. Du ringer 013–37 51 91 om du bor utanför Linköping eller, om du är på jobbet, kortnumret 751 91. I början fick vi inte mer än två till fyra samtal under en dag, men nu ringer som regel drygt 50 personer per dag, och när löneutbetalningarna är på gång får vi cirka 120 samtal om dagen.

Var finns ni?

– Vi sitter i Linköping allihop och tar emot samtal från hela landet. I ena stunden är det en norrlänning som ringer, i den andra en skåning.

Vilka är de vanligaste frågorna?

– Ofta handlar det om något man inte förstår i sitt lönebesked. Det kan till exempel gälla sjukfrånvaro, semester eller annan frånvaro. Personalledarna kan ha frågor om ny personal och om tidssystemet. Och det händer att Försäkringskassan ringer och ställer frågor om inkomstuppgifter och sjukfrånvaro.

– Lönespecifikationer kan vara ganska komplicerade, konstaterar Marie Gustavsson, som hjälper Samhalls medarbetare med att tolka vad som står i specifikationerna.

KORTFAKTA | MARIE GUSTAVSSON

Ålder: 45 Familj: Mamma i Vimmerby, pappa och syster i Linköping och en bror i Sya. Bor: I Linköping Fritid: Umgås med kompisar, fikar gärna.

Bakgrund: Kom till Samhall 1997 på grund av problem med ryggen, astma och allergier. Började på verkstadsgolvet men gick över till kontorsarbete. Är sedan 2007 direkt anställd, vilket innebär att Marie har gjort en så kallad övergång internt.

cialister. Det händer ibland att de dyker upp avtalsfrågor och då är det till exempel bäst att Jenny Pettersson i Visby svarar på dem.

Vad är roligast med ditt jobb?

Vad gör du om du får en fråga du inte vet svaret på?

–Då ber jag att få återkomma och tar sedan reda på vad som gäller. Eller så hänvisar jag till någon av våra spe-

14

I FOKUS NR 2 11

– Det roligaste är att man får prata med så många olika människor! Och höra hur glada de blir när man kan ge dem ett svar. «

NOTERAT idrottsfantast ny ordförande

Märta-Greta Andersson överlevde sin stroke tack vare Samhalls Ingrosso Cosimo (till höger) och Arne Öhlén.

thomas henrikson

» Ny ordförande i Sam-

chaufförerna räddade livet » – Han räddade livet på mig!

Märta-Greta Andersson i Enskede utanför Stockholm berättar om den dramatiska händelsen i februari.

– Jag stod och lagade mat när jag plötsligt säckade ihop på golvet och inte kom upp. Larmet på armen kom jag mig inte för med att använda.

När Märta-Greta låg där ringde det på dörren. Det var veckans leverans från Samhall med färdiglagad mat som kom.

– Ingen öppnade, och när jag ringde var det ingen som svarade. Då ropade jag in genom brevlådan och hörde henne, berättar Samhalls chaufför Ingrosso Cosimo.

För att få tag i en nyckel till MärtaGreta ringde hans kollega Arne Öhlén till hemtjänsten, där det inte blev något svar. Då tog de bilen till hemtjänsten, hämtade rätt person och åkte tillbaka. Samtidigt larmades 112.

–Jag hade fått en stroke. Läkaren som tog emot på sjukhuset sa att jag inte hade varit vid liv i dag om det hade dröjt längre innan jag kom in, berättar Märta-Greta Andersson.

För Ingrosso Cosimo var det också en stor händelse.

– När Märta-Greta kramade om mig och tackade gick det rakt in i hjärtat. Även hennes barn och barnbarn har hört av sig med hälsningar.

halls styrelse är Erik Strand.

Till vardags är han generalsekreterare i Riksidrottsförbundet. Han har tidigare bland annat varit koncernchef på Poolia i fem år och suttit i koncernledningen för SAS i sju år.

Satsning i söderhamn » I april invigde kommunalrådet i Söderhamn den nya maskinen för kabeltillverkning på Samhall.

Den nya automatmaskinen klipper och stiftar kabel. Den effektiviserar produktionen och ska göra det möjligt för Samhall att även i fortsättningen vara en stabil underleverantör till bland andra Volvo personvagnar.

– Det är en välkommen förbättring för att möta behoven bland våra kunder inom verkstadsindustrin. Genom ny, effektiv teknik är vi väl rustade, säger Micael Wengman, arbetsområdeschef för Samhall i Gävleborg.

» För

första gången har Samhalls ledning delat ut pris till årets affär.

Priset gick till Samhall i Kiruna med kunden Cramo, där Samhall bland annat har städ och fastighetsskötsel.

Med priset vill Samhall internt uppmärksamma affärer som ger ett bra resultat både för kunden och för Samhall. Det ska också vara en affär som ger bra och utvecklande jobb till Samhalls medarbetare.

– Vi är jättenöjda med vårt samarbete med Samhall. Företaget har kompetenta och motiverade medarbetare som levererar med hög kvalitet, säger Anders Jansson, platschef på Cramo.

– Samarbetet med Cramo Kiruna är ett komplext uppdrag som hela tiden utvecklats till en bra affär både för oss och för Cramo, säger Margareta Törnblom, arbetsområdeschef på Samhall.

henry magnusson

Kiruna gjorde årets affär

Personalledarna Nina Flengstad Johansson, Carina Partapoule och Monica Olofsson samt säljaren Britt Gustavzon glädjer sig.

I FOKUS NR 2 11

15

PÅ BESÖK

|

booforsen Fastighets ab

Uppdraget med fastighetsskötsel passar många, bland andra Ulf Björklund.

i alla vader 16

I FOKUS NR 2 11

Med säker hand fäller Folke Hansson trädet.

Mikael Andersson får mycket sol på sig när han jobbar ute.

Det är gröna och vita jobb som gäller för Samhalls medarbetare på det anrika industriområdet Bofors i Karlskoga. Grönt på sommaren och vitt på vintern, växtlighet och snö. Här finns jobb som passar många.

TEXT anneli kamlin FOTO johan eklund et är något som inte stämmer. Mannen som kommer körande på sopmaskinen har en rejäl solbränna, trots att han vistas långt under markytan dit solljuset aldrig når.

– Nej, här inne blir man inte direkt brun.

När det var fabrik här fanns det skyltar uppsatta med information om vädret. Ingen visste om det var regn eller solsken medan de jobbade. Men jag arbetar egentligen för det mesta utomhus, berättar föraren Mikael Andersson.

Tillsammans med ett gäng kollegor jobbar han i Samhalls uppdrag på Bofors gamla industriområde i Karlskoga.

För stunden är vi alltså inomhus och vandrar omkring i de enorma bergrum som byggdes här under andra världskriget för att säkra den svenska produktionen av vapen. Föll en bomb ovanför skulle fabriken ändå vara oskadd. Här inne fanns arbetsplatser för 1 500 personer.

Nu väntar de stora ytorna på nya hyresgäster. En del gamla kanoner, stridsvagnar och andra museiföremål står kvar så länge.

Då pågår det betydligt mer aktivitet ovan jord, i kontors- och industribyggnaderna på området. Där ansvarar också Samhalls medarbetare för fastighetsskötseln. På sommarhalvåret är det ”grönt” arbete, som att beskära träd, plantera växter, klippa gräs, rensa hängrännor, bekämpa ogräs och liknande. Under vintern gäller snöskottning och halkbekämpning. Lite då och då förekommer det målningsarbeten, möbelflyttar, röjning av källare och liknande.

Mikael Andersson har jobbat på Samhall i fyra år, tidigare med städning och med skötsel på en golfbana.

– Då började jag kallas för Bunker-Micke, eftersom jag blev specialist på att hålla sandbunkrarna på banan i bra skick.

Mikael var tidigare plåtslagare, men fick släppa det yrket när ryggen gav upp.

– Jag måste ha ett omväxlande och rörligt arbete. Ryggen klarar inte att jag sitter stilla. Det här passar mig bra, säger han.

Stor omväxling En av Samhalls medarbetare som gärna drar i gång motorsågen är Folke Hansson, före detta skogsarbetare.

I ett specialuppdrag för dagen, lite utanför själva Boforsområdet, koncentrerar han sig på att få en stadig björk att falla exakt rätt, utan att krossa något i sin väg. För att hjälpa Folke med att röja upp är också Stefan Johansson, Sten Björkkvist och Benny Andersson på plats.

Samhalls internlärare Thomas Paulsson har vuxit upp med Bofors, eftersom hans pappa var härdverksarbetare.

– Det var totalt 8 000 människor som jobbade här innan det första stora varslet kom 1986.

Han poängterar att en stor fördel med Samhalls uppdrag inom fastighetsskötsel är att det erbjuder stor omväxling för medarbetarna.

– Jobben passar många på Samhall, inte minst dem som haft tunga industrijobb och slitit ut sig. Här får man röra på sig, samtidigt som det är

»

I FOKUS NR 2 11

17

Grace Vadman håller koll på brödet.

»

ett socialt och flexibelt jobb. Att arbeta nära kunden innebär också att våra medarbetare blir väl förberedda för att gå vidare till andra arbetsgivare.

Han får medhåll av Tomas Carlsson som är ansvarig för HR-service centralt på Samhall i Linköping och på tillfälligt besök i Karlskoga.

– Inom Samhall arbetar totalt ungefär 1 000 personer med fastighetsservice, men det går att utveckla. Just nu har vi ett stort behov av nya internlärare inom fastighet.

På Samhall i Karlskoga arbetar 25 personer med fastighetsskötsel, fördelade mellan olika bostadsrättsföreningar och Boforsområdet.

Att ge kunden snabb och flexibel service är viktigt för Samhall på Boforsområdet.

– För ett tag sedan ringde de till exempel och berättade att det var översvämning på ett kontor och bad oss sticka dit för att hjälpa till med att lyfta ut möblerna. Då avbröt vi det vi höll på med och ryckte in. Sådant uppskattas av kunden, säger personalledaren Anders Smeds.

Klassisk bruksmiljö I den klassiska bruksmiljön, som har rötter i 1600-talet, varvas gammalt och nytt. Till de gamla delarna hör ån. Vattnet där användes tidigare för att kyla av anläggningarna. Nu står den ganska stilla och ser inte så inbjudande ut.

– Vi har fått i uppdrag att rensa ån från löv, gammal dy

18

I FOKUS NR 2 11

Slemmigt. Michael Therus från Samhall ser hur det går för underentreprenören att rensa ån.

på besök | Booforsen fastighets AB Booforsen hyr ut lokaler för industri, handel, transport, evenemang med mera, totalt cirka 120 000 kvadratmeter. Fastigheterna finns till största delen inom Boforsområdet. Samhall ansvarar för fastighetsskötsel och städ på området.

Stora hyresgäster är BAE Systems, PartnerTech Karlskoga, VWR International, Ekets och Saab Dynamics.

och sopor. På lite sikt är tanken att den bofors gamla stadsparksmiljön ska återskapas runt ån, berättar produktionssamordnaren Michael Therus.

Han står intill ån och följer hur en underentreprenör med grävare lyfter upp den ena skopan efter den andra med en smetig sörja ur vattnet.

Michael tycker att han har hamnat helt rätt i yrkeslivet.

– Jag jobbade som processoperatör men blev arbetslös.

Då utbildade jag mig till fastighetstekniker och fick jobb på Samhall. Först arbetade jag mest i uppdrag i hyreshus, men nu här vid Bofors. Det är skönt att vara ute och få frisk luft om dagarna.

Strax intill ån ligger det anrika Bofors Hotell i ståtlig italiensk stil. Hotellchefen Göran Beck passerar och berät-

Birgitta Jörgensen (till vänster) och Teija Keskiniva uppskattar att jobba utomhus och med kroppen.

Jag har trevliga arbetskamrater. Alla tar ansvar och hjälper varandra. tar att Samhalls medarbetare just har tvättat och ställt ut hotellets utemöbler.

Gräset runt hotellet klipps som bäst av Ulf Björklund.

– Jag kör gräsklipparen och sysslar med lite av varje inom fastighetsskötsel. Dessutom reparerar jag maskinerna ibland, berättar Ulf Björklund, som har arbetat i 37 år som bilmekaniker.

– Till slut kunde jag inte ha det jobbet kvar. Numera kan man inte göra någonting i en bilverkstad utan dator och det blev för knöggligt för mig. Allting ändrades dessutom hela tiden.

Efter en jobbig tid stod det klart att Ulf är dyslektiker.

– Vid 53 års ålder fick jag veta att det var så det var. Innan dess hade jag blivit behandlad som om jag var dum i huvudet.

Att arbeta utomhus passar Ulf bra.

– Utom möjligen när det regnar så att man får ösa vatten ur skorna.

Händerna i rabatterna Med händerna i rabatterna invid husväggen träffar vi produktionssamordnaren Teija Keskiniva och kollegan Britta Jörgensen. Båda uppskattar friheten med att vara ute i det fria på dagarna.

– Jag tycker också att det är väldigt skönt att jobba med kroppen, inte minst att skotta snö, bara jag får pusta emellanåt. För fem år sedan opererade jag hjärtat, så det är

Här får man röra på sig, samtidigt som det är ett Kjell Jansson i full flexibelt och socialt jobb. koncentration. viktigt för mig att kunna bestämma takten själv, berättar Teija Keskiniva, som tidigare har arbetat i växthus.

Britta Jörgensen har också en bakgrund som passar bra för fastighetsskötsel.

– Innan jag kom till Samhall jobbade jag i skogen och gjorde allt utom att köra motorsåg. Mina axlar är slitna, men det går bra ändå. Vissa saker, som att använda trimmer, får någon annan göra.

Samhalls kund på Boforsområdet är fastighetsbolaget Booforsen Fastighets AB, där Camilla Petersen är VD. – Vi är en slimmad organisation och kan inte ta hand om all fastighetsskötsel själva, säger hon.

– Vi är jättenöjda med samarbetet med Samhall.

Att de finns så nära är en stor fördel, inte minst för våra egna kunder, hyresgästerna. Är det något som behöver fixas kan Samhall snabbt göra det, till exempel när halkan slår till på vintern.

Det nära samarbetet gör också att uppdraget växer på ett naturligt sätt.

– Vi kan lätt beställa nya tjänster. Nu är det till exempel aktuellt att Samhall ska utföra tillsyn av våra tak, säger Camilla Petersen.

– En extra trygghet med att anlita Samhall är att vi vet att säkerhetsföreskrifterna följs. Vi vill inte att någon som arbetar med våra fastigheter skadar sig. «

I FOKUS NR 2 11

Camilla Petersen

19

LIVSSTIL

Det finns hjälp att få När medarbetare inom Samhall får problem med alkohol eller andra droger finns hjälp att få, ibland från kollegor som har egna erfarenheter av missbruk. För Paulina Nilsson i Katrineholm gick ett liv med sprit och hasch överstyr. Men nu är hon fri från beroendet och kan stötta arbetskamrater.

TEXT kARIN REIBRING illustration JOANNA ANDREASSON FOTO ANDREAS SANDER

Paulina Nilsson lyckades ta sig ur sitt missbruk. Hon är nu droginformatör i Region Linköping och bor i Katrine­ holm. Hon arbetar inom Samhall på grund av en ryggskada och halva arbetstiden är hon droginformatör.

Paulina håller kurser om Samhalls alkohol- och drog­policy för medarbetarna. Speciella kurser finns för chefer. Över huvud taget kan den i regionen som är i behov av råd och stöd vända sig till Paulina, såväl enskilda som arbetsledare. Hon är rörlig och kan åka ut för enskilda samtal.

Vad som är den största utmaningen för att bli fri från drogberoende varierar från person till person. Fallgroparna är individuella, menar hon.

– Att inte vara tillräckligt motiverad är en fallgrop. Och rädsla för förändring.

Långvarig stress kan liksom utbränd­ het leda till återfall. Det gäller att uppmärksamma risken i tid och hinna tackla problemen.

20

I FOKUS NR 2 11

– Sedan beror det på vilket skede man är i. Förnekar man sitt beroende går det inte att förändra. Den som börjat fundera över missbruket är mer mottaglig, menar Paulina Nilsson.

Själv har hon missbrukat alkohol, hasch, amfetamin och kokain. Alkohol var hennes huvuddrog.

Smärtsam skilsmässa På helgernas fester flödade spriten.

Skilsmässan, när Paulina bara var drygt 20 och hade två barn, var mycket smärtsam.

– Jag märkte att vin fick mig att må bättre, och började självmedicinera.

Paulina studerade på Komvux. Hon satt ofta hemma och pluggade.

– Som många alkoholister firade jag ”lill-lördag” och krökade till även på onsdagarna. Min pappa var alkoholist. Så jag har anlag för beroende.

Det blev mer och mer. Dagispersonalen började undra. Ändå lyckades Paulina utbilda sig till och arbeta som

Så arbetar Samhall Om man som anställd får problem med alkohol eller droger erbjuder Samhall stöd och hjälp. Då vänder man sig i första hand till sin chef. Första steget är att göra en rehabiliteringsutredning och handlingsplan tillsammans. Den företagshälsovård som Samhall anlitar är en

Samhalls inställning till drogproblem är att missbruket ska bort och medarbetaren vara kvar.

– Förnekar man sitt beroende går det inte att förändra, säger Paulina Nilsson, som stöttar Samhalls medarbetare i region Linköping när det gäller droger.

undersköterska i äldrevård, psykiatri och hemtjänst.

Livet snurrade med alkohol, hasch och fester på Söder i Stockholm. Ytterligare ett äktenskap sprack. Paulina lät frivilligt fäderna ta hand om de tre sönerna. Nu var det fritt fram för droger.

– Jag träffade en man som också missbrukade, det var vår gemensamma nämnare, berättar Paulina.

Hennes mamma led, samtidigt som hon levererade matkassar och hjälpte till med hyran.

– Man utnyttjar ju folk, säger Paulina.

Paulinas liv var svart. Första vändpunkten kom när mamman viskade i hennes öra: – Min lilla flicka, bryt med honom!

Annars blir det din död.

Sedan kom ett brev. Mamman tänkte inte bidra med mer pengar.

Hon uppmanade Paulina att söka hjälp, att kontakta soc.

– Jag bestämde mig för att försvinna dagen därpå.

Paulina hamnade först på ett jourboende. Sedan fick hon i nio månader tak över huvudet i kollektivboende.

– Där var så mycket elände att jag missbrukade ännu mer. Vändpunkt nummer två kom när öppenvården berättade att jag hade ett halvår kvar att leva. Så dåliga var mina levervärden.

Ny födelsedag Paulinas samtalskontakt tog med henne till behandlingshemmet Kvarn­ lyckan på Lidingö.

– Två saker fick mig att tacka ja till behandling, dels själva bemötandet när vi kom dit, dels Sinnesrobönen på väggen. Jag tänkte ”det här måste vara bra människor, dom tror på något”.

Paulina genomgick tolvstegsprogrammet i sju och en halv månad. Hon är nykter alkoholist och räknar 4 juli 2001, då hon skrev in sig på behandlingshemmet, som sin nya födelsedag. «

Sinnesrobönen... resurs som kan anlitas av berörd chef.

Vissa regioner har också särskilda drogutbildare eller droginformatörer, som Paulina Nilsson i artikeln intill.

Som arbetsgivare har Samhall ett undersökningsansvar. Ju tidigare man kan erbjuda hjälp, desto bättre är prognosen för individen.

Som anställd har man skyldighet att följa Samhalls riktlinjer kring alkohol och droger, som finns på internweb-

ben, Navet. Man har också skyldighet att medverka i sin egen rehabilitering.

Samhalls grundinställning är att missbruket ska bort och medarbetaren vara kvar.

Samhalls mål är också att arbeta förebyggande genom att skapa en öppen attityd, ett personligt ansvarstagande och gemensamma värderingar i frågor om bruk och skadligt bruk av alkohol och droger.

...används ofta inom tolvstegsrörelser som Anonyma alkoholister och Anonyma Narkomaner. Den förkortade versionen lyder: ”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”

I FOKUS NR 2 11

21

– Styrkan i utbildningen är att den pågår under lång tid, säger Eva Isell, arbetsområdeschef i Lund, som är en av de första cheferna som börjat på utbildningen.

– Det gör att jag hinner reflektera över det jag lär mig och kan praktisera kunskaperna under utbildningens gång.

Ledarskapsutbildningen pågår under fem månader och är uppdelad i tre moduler. Varje modul inleds med att deltagarna läser in sig på materialet, gör arbetsuppgifter, svarar på frågor och ger sig själva feedback. Därefter träffas de och går igenom materialet tillsammans med en kursledare. Deltagarna får även enskild coachning.

Medarbetaren vet själv Tyngdpunkten i utbildningen ligger i att lära cheferna ett coachande förhållningssätt. Det innebär att man tror på att alla individer har de resurser som krävs för att nå sina mål. Chefernas uppgift är alltså inte att lösa med­arbetarnas problem, utan att locka fram lösningen från medarbetaren.

christian andersson

Cheferna ska inte lösa medarbetarnas problem, utan locka fram lösningarna från dem själva. Då blir lösningarna bättre. Det är tanken bakom Samhalls nya ledarskapsutbildning som utgår från ett coachande förhållningssätt.

Samhalls medarbetare har själva lösningen på sina problem. Cheferna kan hjälpa till med att ”coacha” fram lösningen, menar Eva Isell.

Tro på individen Ett sådant arbetssätt tror Eva att alla vinner på.

– Dels kommer det fram fler, och ofta bättre, lösningar, säger hon. Dels är det motiverande för medarbetaren att känna att han/hon har svaren inom sig. Är man motiverad kommer man långt.

Ledarskapsutbildningen vänder sig till samtliga Samhalls chefer, vilket gör att de får samma syn på arbetssät-

tet. Dessutom kan ledarna coacha varandra och ge feedback så att de blir ännu bättre i sitt ledarskap.

Snabba resultat – Jag tror att utbildningen kommer att hjälpa Samhall att uppnå bättre resultat och att resultaten visar sig ganska snart, säger Eva Isell. « ulrika PetersÉn

1. Vad betyder den coachinriktade ledarskapsutbildningen för dig?

2. Vad betyder utbildningen för Samhall?

22

mustafa mujkovic personalledare

kennet mellesmo personalledare

stefan karlsson personalledare

1. – Jag får stöd att föra bättre samtal med mina medarbetare och coacha dem till utveckling.

2. – Det vi lär oss ger vi tillbaka genom att bli bättre i vår roll som personalledare.

1. – Den utvecklar mig i mitt yrke och hjälper mig att bli en bättre ledare och coach.

2. – Att satsa på personalledarna är viktigt för Samhalls utveckling och för att locka till sig kompetent personal.

1. – Den ger mig verktyg att hantera konflikter, föra medarbetarsamtal och ge feedback.

2. – Samhall får bättre chefer på alla nivåer och en helhetssyn på ledarskap.

I FOKUS NR 2 11

John Olsen

|

VÄNDPUNKT TEXT Karin Johansson Foto Tommy Andersson

I fjällvärlden hör John Olsen hemma, och där har han fått jobb efter Samhall.

Hanterar både kniv och hammare

På rätt plats »

I FOKUS NR 3 I 10 FOKUS23 NR 2 11

23

Det här är den lyckliga glesbygdshistorien om John Olsen, som fick en hjärnblödning och inte kunde fortsätta på sitt tidigare jobb. Nu är han tillbaka i sitt eget yrke, dessutom i sina egna hemtrakter.

om 14-åring började John Olsen som piccolo på ett hotell. Därefter blev det servitörsutbildning, men det var ont om jobb hemma i Helsingør i Danmark.

Vintern 1972 kom John till Storliens Högfjällshotell, nära gränsen mellan Sverige och Norge. Den lilla byn Storlien är en turistort som kanske är mest känd för att svenska kungafamiljen brukar fira påsk i sin stuga där. Men i Storlien fanns också en söt norska vid namn Lillan.

– Jakt, fiske och kärlek, säger John om anledningarna till att han blivit kvar.

På högfjällshotellet avancerade John från servitör till bartender, hovmästare och så småningom restaurangchef.

Sedan kom den dagen då han fick en hjärnblödning. Det var den 27 september 1993, på hans lediga dag. John hade nyss fyllt 40 år.

24

I FOKUS NR 2 11

– Jag var stressad på morgonen. Yngsta dottern skulle åka på konfirmationsläger och jag skjutsade henne till stationen. Sedan hem för att packa ryggsäcken. Kompisarna stod redan och väntade. Jag hann bara ut bakom huset så small det. Jag fick så ont i huvudet! ”Jag sätter mig och vilar lite, gå före ni”, sa jag till kompisarna.

Kritiskt läge John fördes till regionsjukhuset i Umeå för operation och läget var kritiskt. Lillan och döttrarna kom med tåg 50 mil enkel resa för att hälsa på. John trodde att han var i Storlien och bjöd ut sjukvårdspersonalen i skogen. Lillan fick skäll för att hon besökte honom för sällan. Hon kunde väl bara ta sparken?

– Det är otroligt vad sjukvården kan göra. Jag hade till exempel kunnat bli blind, konstaterar John.

Först vid glöggkoket i jultid upptäckte John att hans

Jag får höra att jag har värdefull erfarenhet.

det omöjligt för honom att fortsätta sitt jobb ens på halvtid.

– Man kan knuffa undan smärta. Jag behöver inte ta en tablett så fort jag får ont i huvudet, säger John.

John tog sig för att utveckla den eftersatta campingen som hörde till hotellet. Hotellchefen gjorde en broschyr som John lade ut på alla campingar i Trøndelag, och fyllde på så vis 92 av 100 platser. Jobbet som campingvärd passade John, men så gick hotellet i konkurs.

Så småningom fick han jobb som vaktmästare i en stugby och där var han fram till 2008, då de tre anställda sades upp.

Få arbetstillfällen

KORTFAKTA | john olsen Ålder: 58 Bor: I lägenhet i Storlien, nära riksgränsen mellan Jämtland och Nord-Trøndelag Familj: Hustrun Lillan, två vuxna döttrar, tre barnbarn På Samhall: 2008 – 2010 Jobbar som: Allt-i-allo, från kock till vaktmästare, på Enaforsholm Fjällgård, www.enaforsholm.se Fritidsintresse: Jakt, fiske, familje.

lukt- och smaksinne blivit skadat.

– Jag har lärt mig att hantera det och faktiskt kunnat specialisera mig på såser, säger John.

Andra saker har blivit bättre med åren. Tröttheten, den extrema ljud- och ljuskänsligheten, det trasiga närminnet och svårigheten att bära tungt, som sammantaget gjorde

Nu var John orolig. I en by med färre än 80 invånare vimlar det inte av arbetstillfällen.

– Lasse på Arbetsförmedlingen ringde och sa att han hade hittat ett bra jobb åt mig på Enaforsholm Fjällgård.

Jag jublade inte direkt, för jag hade varit här på midsommarfirande och kom ihåg att det var ett slitet pensionat med våningssängar. Men då visste jag inte att de höll på att bygga om och bygga ut, berättar han.

– När jag kom hit i maj för tre år sedan och såg det nya köket så kände jag ”wow!”. Och när Bosse (Berglund, vd och värd på Enaforsholm) hörde att jag kunde lite om matlagning så tände han direkt, och sa att jag fick vara här.

Det var då Samhall kom in i bilden.

John är sjukpensionär på halvtid och fick en halvtids­ anställning via Samhall, med uppdrag på Enaforsholm.

– På hösten hade inte Bosse något jobb åt mig. Då var det skönt att ha Samhall. Det är en trygghet att veta att man får lön, även om det innebär att någon kan ringa på morgonen samma dag och säga att du ska åka hit eller dit för att jobba.

Första vintern var han på campingen i Duved och renoverade hotellrum.

– Det var 35 grader kallt när jag körde dit. Bilen hostade och hackade, men det gick. Att kunna måla och tapetsera har jag haft nytta av här också.

Samhall stöttade även med utbildning i trädgårdsskötsel och på maskiner för utebruk. Konferenskursen gick han redan på 1970-talet och städning har han lärt sig på plats. Jobbet är mycket varierande. Ena dagen gör han beteshagar för får och kalvar, andra dagen är det konferens med 30 gäster eller fjällvandrare med helpension.

– Jag behöver bara veta om jag ska vara inne eller ute.

Ute har jag snickarbyxor och kniv, inne är jag klädd som kock och hovmästare.

Verksamheten vid Enaforsholms Fjällgård har utvecklats och John har fått fast anställning direkt på hotellet.

– Vi har blivit duktiga på födelsedagskalas och bröllop.

Ett par gifte sig vid vattnet. Då hyrde vi in en kock, och jag ansvarade för drycker, dukning och inhyrda servitörer.

Att John har del i utvecklingen på hotellet är helt klart.

– Det får jag höra också, att jag har värdefull erfarenhet.

Jag är väldigt glad att jag har det här jobbet, säger John. « I FOKUS NR 2 11

25

NOTERAT andreas hansson

Försvaret Förlänger » Försvarsmakten kommer även i fortsättningen att anlita Samhall för att städa i sina lokaler i Jönköping, Gävle, Söderhamn, Strängnäs, Växjö, Örebro och ytterligare några orter. De nya förlängda avtalen sträcker sig över tre år med möjlighet till förlängning upp till två år.

produktionsaffärerna ska utvecklas » Samhall har flera bra uppdrag inom tillverkning och montering. Nu pågår ett särskilt arbete för att utveckla de affärerna. Tomas Andersson, regionchef i Malmö, håller i satsningen: – Redan nu kan vi se att befintliga kunder utgör en stark bas för lönsam tillväxt i Samhalls produktionsaffär.

Alla regioner är engagerade och vi har redan hittat fler kunder som skulle kunna växa i samarbetet med oss.

Arbetet med att träffa dessa företag har redan startat, och det forsätter under sommaren och hösten i alla regioner. I nästa nummer av I Fokus kommer du att kunna läsa mer om det.

Nya kontrakt i Norrköping » I region Norrköping har flera affärer förlängts, bland annat städuppdrag för kartongföretaget Å&R Carton. Nya städavtal har tecknats med stålföretaget Westbaltic Components och Polisen. I shoppingcentret A6 utanför Jönköping har Samhalls uppdrag med kundvagnshanteringen för Coop och Ikea utökats till City Gross, Jula, Willys och Systembolaget.

26

I FOKUS NR 2 11

– Ofta är de enkla lösningarna bäst, säger Hans Hejle (till höger), skyddsombud på Samhall i Vansbro. Här med kollegan Elof Åhl som kläckte idén om chucknyckeln.

smart idé ökar säkerheten » – Det hann lyckligtvis inte blir några personskador, men vi förstod att det skulle kunna hända något allvarligt om ingenting förändrades, säger Hans Hejle, skyddsombud på Samhall i Vansbro.

Det hela handlar om en svarv som används i verkstaden, där man framför allt bockar rör, men också svetsar, borrar och monterar ihop rör.

– För att fästa arbetsstycket i svarven använder vi en chucknyckel. Den ska tas bort innan man sätter i gång, men det kan hända att man glömmer det, till exempel om någon kommer

förbi och börjar prata, säger Hans Hejle.

– Sitter chucknyckeln i när svarven startas skulle man kunna göra sig ordentligt illa. Det har till och med inträffat dödsolyckor i verkstäder på andra företag när personer råkat ut för detta.

Elof Åhl, som också jobbar i verkstaden i Vansbro, kom med lösningen.

Den blev en hållare med en kontakt som är ansluten till svarvens på- och avknapp. För att svarven ska gå att starta måste chucknyckeln tas bort från svarven och sättas i hållaren.

årets chef blir personaldirektör » Den 15 augusti börjar Ann-Marie Silokangas Belin som ny personaldirektör på Samhall. Före sommaren gick den tidigare personaldirektören Lena Nettersand i pension. Ann-Marie Silokangas Belin blev 2010 utsedd till årets HR-chef av tidningen Chef. Hon kommer närmast från bussföretaget Nobina (före detta Swebus).

Skicka in krysset senast den 5 september 2011 till I Fokus, Samhall, Box ,   Stockholm. Då öppnar vi kuverten och belönar de tio först öppnade rätta lösningarna med en trisslott. Märk kuvertet ”Korsord”.

Vinnare i Krysset nr 1, 11 är: Roger Andersson, Visby; Ann-Ida Carlsson, Västra Frölunda; Irene Berggren, Söderdala; Leif Engdahl, Bollnäs; Lars F Karlsson, Göteborg; Jan-Ove Lindahl, Enskede; Tommy Lindgren, Vingåker; Ann-Christin Ljungström, Trädet; Stefan Olsson, Nälden, Christina Skog, Norrköping.

VINN TRISSLOTT!

KRYSSET

I FOKUS NR 2 11

27

I FOKUS POSTTIDNING B Retur: Samhall AB Box    Stockholm TEXT carina wedin FOTO lena kerje

Zahra Sezavar |

MAT SAMHALL runt

Zahra Sezavar rör runt i saffranspuddingen, soppan puttrar och i stekpannan fräser hon en röra av berberisbär och socker. Samtidigt övervakar hon kycklingen i ugnen.

Maten är iransk och saffran är huvudkrydda i såväl huvudrätt som efterrätt. Eftersom Zahra levt större delen av sitt liv i Iran blir det förstås mest mat därifrån.

Men sedan elva år tillbaka bor Zahra Sezavar i Nyköping.

Hon och hennes man kom till Sverige som turister för att hälsa på Zahras syster som redan bodde i Sverige. De tyckte om landet och ville lämna Iran av flera orsaker.

– Dels på grund av regimen, dels av hälsoskäl. Teheran, där vi bodde, är väldigt förorenat.

Innan familjen flyttade till Sverige genomgick Zahra en svår operation som gör att hon helst ska bo i en mer hälsosam miljö. Det avgjorde beslutet att flytta.

– Då och då reser jag tillbaka till Iran för att hälsa på släkten.

Uppmärksammad kokkonst

Trivs i köket Saffran är huvudkrydda i Zahra Sezavas mat.

Zahra jobbar sedan flera år på Samhall i Nyköping. Hon har haft olika uppgifter, bland annat som lärarassistent och köksmästare på en gymnasieskola. I dag är hon produktionssamordnare.

– Jag trivs bra med mitt jobb. Mina arbetskamrater och chefer är bra och omtänksamma, säger Zahra.

Men det är ändå när hon får ställa sig i köket och börja förbereda kvällens middag som Zahra trivs bäst. Zahras kokkonst har till och med uppmärksammats i Sörmlands Nyheter, då hennes familj bjöd släkt och vänner på fest för att fira det persiska nyåret.

Maten är nu färdiglagad och Zahra sätter alla kastrullerna på golvet och ställer sig på knä framför det stora fatet med kanter av äkta guld.

– Matlagningen är en sak, men det är minst lika viktigt hur man lägger upp den, säger hon innan det är dags att sätta sig till bords. «

persisk saffranskyckling

berberiris

Cirka 600 g kyckling 2 msk tomatpuré en kvarts påse saffran salt och peppar Marinera kycklingen dagen före i en marinad gjord på någon deciliter vatten, tomatpuré, saffran, salt och peppar. Stek i ugn cirka 30 minuter i 225 grader.

Basmatiris 150 g berberisbär 1/2 dl vatten 2 msk socker eller apelsinmarmelad 30 g smör Fräs berberisbären i smör. Tillsätt vatten och socker (eller apelsinmarmelad istället för socker), låt blandningen puttra någon minut under omrörning

tills den tjocknar. Koka basmatiriset enligt anvisningen på förpackningen.

Tillsätt berberisbären.