Sjörapporten nr 3 2013

en tidning från sjöfartsverket nr 3 2013

rapporten

STOR GUIDE

sAkrare bAtliv › Rätt navigationshjälpmedel › Bli en säkrare fritidsskeppare › Samsas i farleden

övning på allvar I maj deltog Sverige som ett av nio länder i Sarex – Europas största sjöräddningsövning.

havets vägarbetare Varje vår gör farledsteknikerna en översyn av alla farleder.

Henke Larsson är en av dem.

TIPSA!

avgång anders steiner

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare.

Tipsa Sjö rapporte n om vad d u vill läsa : sjorappo rten@ sjofartsv erket.se

16

uppskattningsvis finns det 881 000 båtar i Sverige. En tredjedel av Sveriges vuxna befolkning färdas med fritidsbåt minst en gång per år, cirka 2,5 miljoner personer. Och siffrorna är ständigt ökande.

Nu när almanackan visar sommar och semestertiderna är här ser många fram emot veckor fyllda med soliga båtturer till havs. Men det är inte alltid vädret är soligt och oväntade saker kan inträffa under båtturen. Då gäller det att vara förberedd. Läs våra tips på Temasidorna innan du kastar loss!

Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Sjörapporten utkommer med sex nummer per år.

Adress Sjörapporten 601 78 Norrköping Telefon 0771-63 00 00 Webbplats www.sjofartsverket.se Prenumeration För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se.

Adressändring sjorapporten@ sjofartsverket.se Ansvarig utgivare Maria Ottosson Redaktör Annika Johansson annika.johansson@ sjofartsverket.se Redaktion Jimmy Eriksson, Tobias Fälth, Daniel Lindblad och Sara Loftås Formgivning Katrin Uddströmer Kung & Partners Layout Ellen Collin Tryck Luftfartsverket tryckeri T13-224 ISSN-1402-2028 Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

Sjörapporten nr 3 2013 Omslagsfoto: Harri Tahvanainen

INNEHÅLL 06 16 20 24 26 28

tema: guide till säkrare båtliv Nu är båtsommaren här och då ska runt två miljoner svenskar samsas med varandra och yrkessjöfarten på sjön. Läs våra tips så är du väl förberedd. övning på allvar I maj deltog Sverige i Sarex – Europas största sjöräddnings­övning arrangerad av danska Søvaernet. samarbete stämmer på pricken Följ med havets vägarbetare på farledsbåten Arkö 833.

I våras blev det bråda dagar när isen väl lossade.

Yrket: farledstekniker Henke Larsson har alla förutsättningar för sitt jobb.

Han är klurig, händig och har känsla för att köra båt. ny lotsstation i nogersund Lotsstationerna i Åhus och Karlshamn slås samman och flyttas till Nogersund.

En annan förutsättning för ett säkert båtliv är att de prickar och bojar som märker ut grund i skärgården står på rätt plats och är i gott skick. Varje år efter islossningen genomför Sjöfartsverket en översyn av farledssystemet.

Vi följde med farledsbåt Arkö 833 under en dag med vårutprickning utanför Oskarshamn.

På tal om grund. Den 1 juni startade årets upplaga av tävlingen Ökända grund som du kan läsa mer om på sidan 11.

Ha en riktigt skön sommar oavsett om du befinner dig på land eller ‹ till sjöss! l

Ägna en dag åt historien Lär mer om den tätt sammanlänkade svenska och finska sjöfartshistorien på Forum Marinum i Åbo.

dessutom

Semester på sjön i sommar?

18 aktuellt Snabbare anlöp i Göteborg 23 notiser Prisvärda sjömän 27 frågor & SVAR Var hittar jag billiga sjökort? 30 krysset Om du får en stund över i sommar 31 Ombord Sorti från Rotterdam 2 sjörapporten 3/2013

Årets Ufs A ute nu Ufs A 2013 finns nu i PDF-format på Sjöfartsverkets webbplats.

Ufs A innehåller en mängd information av värde för navigering i svenska farvatten, till exempel in-

formation om fyrar och prickar, väderleksrapporter och navigering med elektroniska system.

Den tryckta versionen (152 sidor i A5-format) kan beställas genom Sjöfartsverkets återförsäljare.

Underrättelser blir digitala ›Tryckt version upphör ›Förändringar ger snabbare service

Sjöfartsverket kommer sluta att tillhandahålla den tryckta ver­ sionen av Ufs, Underrättelser för sjöfarande. Samtidigt förbättras servicen via Sjöfartsverkets webb­ plats. på webben. Den 1 januari 2014 kommer

Sjöfartsverket att upphöra med att tillhandahålla Ufs i tryckt form. Antalet prenumeranter på Ufs har avtagit med åren och trots ökat prenumerationspris täcker intäkterna från prenumeranterna inte kostnaderna för tryckning, distribution och administration.

I dagsläget publiceras en PDF-version av Ufs varje gång ett nytt nummer går ut till prenumeranterna och i stort sett varje dag publiceras nya Ufs-notiser på Sjöfartsverkets hemsida. Avsikten är nu att förbättra servicen när det gäller PDF- och onlineversionen av Ufs. Ufs i PDF-format ska framöver publice-

ras varje vecka, oberoende av helgdagar.

Det kommer även att finnas en svensk version och en engelsk version istället för en gemensam som tidigare. Dessutom ändras storleken på PDF-formatet från A5 till A4, vilket ger större och tydligare sjökortsbilder. Även Ufs-databasen på www.sjofartsverket.se/ufs kommer att förbättras.

Utskriftsfunktionen av Ufs-notiserna ska ändras så att bilderna blir mer enhetliga, texten större och bättre formaterad. Mål-

Ändrad inriktning på sjöfartsstöd

Den första versionen av Underrättelser för sjöfarande gavs ut redan 1858.

sättningen är också att sökfunktionerna ska utvecklas och att det ska bli möjligt att skapa sin egen profil så att användarna vid återkommande sökning, till exempel, slipper ange de sjökort eller det område som de är intresserad av. Dessutom finns det en ambition om att användarna i framtiden ska kunna prenumerera på nya notiser från valt ‹ geografiskt område eller valda sjökort. l Text tobias fälth

de sjöfartsstödet ändras. Förslaget är att det ska gälla fler fartygstyper än bara lastoch passagerarfartyg som huvudsakligen går i utrikestrafik av betydelse för den svenska utrikeshandeln eller den svenska tjänsteexporten.

Syftet är att åstadkomma bättre kon-

Proposition. I april överlämnade reger-

ingen en proposition till riksdagen där det föreslogs att inriktningen för det nuvaran-

kurrensvillkor för svensk sjöfartsnäring i förhållande till omvärlden, genom att fler fartyg berättigas till sjöfartsstöd inom

FAKTA UFS

›Ufs, Underrättelser för sjöfarande,

innehåller bland annat rättelser av sjökort, öppningstider, broar & kanaler, sjöfynd och andra uppgifter om förändringar och förhållanden till sjöss. Ufs finns både på Sjöfartsverkets webbplats och i tryckt form.

ramen för EU:s riktlinjer för statligt stöd till sjötransport. Om riksdagen godkänner förslaget innebär det att regeringen, efter godkännande från Europeiska kommissionen, kan besluta om ändring av förordningen om sjöfartsstöd.

I propositionen anges att ett trettiotal fartyg, med en bemanning på omkring 300 personer, skulle kunna omfattas av det ‹ utvidgade stödet. l Text annika johansson

3/2013 sjörapporten 3

Internationella fyrdagen firas 17–18 augusti 70 fyrplatser runt hela Sverige öppna för besökare.

Mer information om exakta öppettider finns på www.fyr.org.

Tord StrØmdal

Ta chansen att besöka en del av Sveriges maritima kulturarv! Sjöfartsverket, Svenska Fyrsällskapet och lokala fyrföreningar kommer den 17 och 18 augusti att hålla cirka

3 procent färre sjötransporter med IMO-regler VTI har på uppdrag av Sjö­ fartsverket analyserat kon­ sekvenserna av de skärpta svavelregleringarna som träder i kraft i det så kallade svavelkontrollområdet (SECA) som innefattar Nordsjön, Öst­ ersjön och Engelska kanalen år 2015. ny analys. Frågan är i vilken mån

IMO:s skärpta emissionskrav leder till att godstransporter överförs från sjöfart till andra trafikslag.

Analysen utgår ifrån tre, av Sjöfartsverket valda, utredningsscenarier som har körts i den nationella godsmodellen Samgods.

Resultaten, som bör tolkas med

för­siktighet till följd av de förenklingar som görs vid modellberäkningarna men som bedöms vara rimliga, pekar på en minskning av transportarbetet till sjöss i huvud­ scenariot med ungefär 3 procent, vägsidan 0,5 procent medan järnvägen antas ökas med 2,5 procent.

Detta är ett liknande mönster som i en tidigare analys från år 2009, men då visade modellen på en större överflyttning från sjö- till landtransporter.

Detta förklaras främst av två fakto-

rer, uppdaterade kostnader (inklusive förändrade antaganden om bränslepriserna) för alla trafikslag och att flödena i de olika sjötrafikområdena i Sverige har kalibrerats för att stämma bättre överens med statistiken i den här analysen.

Analysen i sin helhet finns för nedladdning på VTI:s webbplats, www. vti.se, och kan också köpas i tryckt ‹ version. l Text annika johansson

4 sjörapporten 3/2013

Senast den 1 juni 2015 ska EU:s medlemmar ha ett fungerande Single Window-system i drift.

Smidigare rapportering

›AnNa tar fram gemensamt gränssnitt för 13 länder För att underlätta för sjöfarten ska Sverige och tolv andra länder samarbeta kring införandet av framtidens portaler för fartygs­ rapportering. single window. För att förenkla sjöfartens anlöpsprocess har Sverige tillsammans med 12 andra länder ansökt om medel från EU:s TEN-T-program för ett samarbetsprojekt.

Målet med projektet AnNa, Advanced National Network of Administration, är att skapa ett gemensamt gränssnitt för fram­tidens elektroniska portaler för fartygsrapportering, så kallade Single Windows.

Uppdraget att införa ett Single Window kommer ifrån ett EU-direktiv och det är upp till varje enskilt land hur man vill genomföra direktivet. Ett Single Window innebär att de fartyg som anlöper svensk hamn bara ska behöva rapportera uppgifter till svenska

myndigheter på ett ställe och bara en gång.

I dag sker fartygsrapportering till Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Transportstyrelsen och Tullverket.

Tanken med projektet AnNa är att hjälpas åt och lära av varandra genom att skapa prototyper för hur systemet kan byggas. Målet är att sjöfarten ska mötas av liknande gränssnitt oavsett vilket av länderna som fartyget anlöper och att bygga ett väl fungerande system för att kunna utbyta information mellan näring, myndigheter och andra länder.

Förutom de 13 deltagande länderna så del-

tar nio länder och världstullorganisationen (WCO) som observatörer och åtta intresseorganisationer har formellt uttryckt sitt stöd.

Mer information om vad som händer i projektet finns på hemsidan www.annamsw. ‹ eu. l Text katarina händel

Västligt varv runt jorden Efter 28 år på Sjöfartsverket, bland annat som chef för sjö- och flygräddningscentralen, har nu Anna Karin Hedborg-Ekeblad lämnat arbetslivet och Sverige för att istället segla jorden runt.

– Den som vill kan följa våra öden och äventyr, då vi med satta segel ska ta oss runt jorden i västligt varv, på http://hedborgekeblad.blogspot.com, meddelar Anna-Karin.

Samarbete för räddningstjänst ann-sofi karlsson

I april arrangerade Sjöfartsverket ett seminarium med ett femtiotal inbjudna SAR*-handläggare från LFV, ACR (Aviation Capacity Re­ sources AB), NUAC (Nordic Unified Air Traffic Control) och Transport­ styrelsen. samverkan. Huvudämnet för dagarna

Annika Vestergård och Peter Hellberg, drift­ chef respektive verksamhetschef på JRCC, i samarbete.

Ett av målen med seminariedagen var att företrädarna för flygräddnings- och alarm­ eringstjänsterna fick möjlighet att träffas för att utveckla metodiken för samarbete ‹ och samverkan. l Text lars grantinger

* SAR = Search and Rescue, räddningsverksamhet, i Sjöfartsverkets fall inom flyg- och sjöräddning.

lars widell

var samarbetet och samverkan mellan sjöoch flygräddningscentralen (JRCC) och leverantörerna av flygtrafikledningstjänsten (ATS, Air Traffic Services) när det gäller flygräddningstjänst och alarmeringstjänst.

Samarbetet och samverkan mellan JRCC och de olika leverantörerna för flygtrafikledningstjänster grundar sig i att Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för flygräddningstjänsten och att flygtrafikledningarna ansvarar för den så kallade alarmeringstjänsten. I det ligger att flygtrafikledningen omedelbart efter att ha tagit emot informationen från ett luftfartyg i nöd via en radiofrekvens ska vidarebefordra upplysningar till JRCC.

Rätt att lämna bidrag till farled lagförslag. I en lagrådsremiss publi-

cerad 18 april lämnas förslag till lagändringar för att ge kommuner och landsting rätt att lämna bidrag till anläggande av allmän farled som staten ansvarar för.

Förslaget innebär att de befogenheter att lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar som kommuner och landsting redan har, utvidgas till att även omfatta viss sjöfartsinfrastruktur.

För bidrag till byggande av statlig väg och järnväg finns i dag möjlighet att, om det finns särskilda skäl, göra undantag från kravet i kommunallagen på anknytning till kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar. Samma villkor föreslås gälla för bidrag till anläggande av allmän farled som staten ansvarar för.

De nya bestämmelserna föreslås ‹ träda i kraft den 1 december 2013. l Text annika johansson

Helikopter i kunglig tjänst

Drottning Silvia och kung Carl XVI utanför Drottningholm med Sjöfartsverkets räddningshelikop­ ter vid sin sida.

drottningholm. I år har Konung Carl XVI Gustaf varit Sveriges statschef i 40 år och under jubileumsåret besöker Kungaparet landets samtliga län. Lördagen den 4 maj hade Sjöfartsverket nöjet att få svara för transporten av Kungaparet från Drottningholms slott till Väddö i Roslagen. Resan genomfördes med en av Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar, till vardags stationerad i Norrtälje.

Detta var också det sista tillfället för Micke Åkerlund, flygchef i Sjöfartsverket, att flyga helikopter S76 efter 20 år. Inom kort levereras Sjöfartsverkets sju nya räddningshelikoptrar av modell AW139. Anskaffningen av de nya helikoptrarna är ett led i arbetet att uppnå en långsiktigt hållbar sjö- och flygräddning ‹ med ökad kapacitet. l Text annika johansson 3/2013 sjörapporten 5

TEMA

›guide för säkrare båtliv

ha en säker Texter tobias fälth, daniel lindblad foto Christer Lundin

6 sjörapporten 3/2013

Navigera rätt med rätt hjälpmedel 1.

TIPS 1: Navigation

Konsten att navigera handlar om att kunna bestämma position, kurs och fart samt planera sin rutt.

Till sommarens båtsäsong finns en rad olika hjälpmedel för att navigera rätt på sjön. Vi hjälper dig att navigera rätt Fredrik bland båtsportkort, navigationsappar Strömbäck och andra navigationshjälpmedel.

Vid de första sjöfärderna höll sig människan förmodligen till kända vatten men allt eftersom tiden gick blev de modigare och gav sig allt längre bort.

Till en början navigerade de efter stjärnorna vilket var ett ganska osäkert hjälpmedel. Men på 800-talet

andreas skogh

Ungefär två miljoner svenskar tillbringar sin fritid till sjöss på ett eller annat sätt. Vår långa kust och vackra skärgårdar lockar på semestern.

Men en varm och solig dag kan plötsligt övergå till häftig åska och oväder. Då gäller det att vara förberedd. Läs våra elva tips innan du kastar loss!

TEMA

›guide för säkrare båtliv

båtsommar! uppfanns kompassen som kom att bli lite av en revolution för sjöfarten.

För att kunna undvika grund och andra faror så räcker det inte bara med en kompass utan det behövs även till exempel ett sjökort. De första svenska sjökorten tillverkades i Sverige redan på 1600-talet och fram till 1990-talet fanns det egentligen inte några alternativ till de traditionella papperssjökorten.

– För cirka 10– 15 år sedan så började GPS med sjökortsbild, en så kallad sjökortsplotter, bli allt vanligare och används i många fall som komplement till sjökorten. Sjökortsplottern har tydliga fördelar, den är väderskyddad och har oftast bra skärm anpassad för soliga dagar, säger Fredrik Strömbäck på Sjöfartsverkets affärsområde Sjögeografi.

Om kompassen var dåtidens revolution för sjöfarten så är GPS nutidens revolution för fritidsbåtsfolket. Både gällande sjökortsplottrar och smartphones

Vi ser en ökning av grundstötningar på grund av att man har zoomat för mycket i ett digitalt system och det undviks genom att ha ett öga på papperssjökorten för att se den skala sjökortet är anpassat för. samt surfplattor med inbyggd GPS. De senaste åren har dock plottern fått stå tillbaka till förmån för navigationsapplikationer. Försäljningen av navigationsappar som till exempel Seapilot har exploderat de senaste åren och under 2012 såldes över 100 000 appar utrustade med Sjöfartsverkets sjökortsdata.

Apparna har blivit ett smidigt och billigt alternativ till både sjökortsplotter och båtsportkort.

– Många har redan en surfplatta eller telefon,

3/2013 sjörapporten 7

TEMA

›guide för säkrare båtliv apparna är förhållandevis billiga och de är enkla att uppdatera. Men det finns nackdelar. Förutom att de inte tål vatten, är ljuskänsliga och har begränsad batteritid så det största problemet att skärmarna ofta är relativt små vilket begränsar överblicken.

Trots stark konkurrens från moderna digitala sjökort och sjökortssystem behåller det vanliga papperskortet sin starka ställning som navigationshjälpmedel.

– Det man ska komma ihåg är att navigationsappar är ett hjälpmedel som inte kan ersätta traditionell navigering med god marginal och bra uppsikt.

Ett vanligt sjökort fungerar även om det skulle bli strömförsörjningsproblem och man får en helt annan överblick då man kan se vilka platser man passerar.

– Vi ser en ökning av grundstötningar på grund av att man har zoomat för mycket i ett digitalt system

och det undviks genom att ha ett öga på papperssjökorten för att se den skala sjökortet är anpassat för.

Värt att notera är att digitala sjökort avsedda för plotter och navigationsappar bygger på samma data som används till papperssjökorten. Man kan med andra ord inte lita blint vare sig på sin navigationsapp eller på sitt båtsportkort.

– Sjökortsdata är en färskvara och sjökorten ger inte en fullständigt korrekt bild av verkligheten.

Det kan finnas grund som inte har upptäckts och djupangivelser som inte är hundraprocentiga. Inom farlederna är mätningarna relativt noggranna men utanför dem är det i regel gamla sjömätningar av begränsad kvalitet som dominerar. I dag är cirka 30 procent av våra svenska vatten mätta med moderna ‹ metoder, säger Fredrik Strömbäck.l

Sjökortsinformation en färskvara Varje år sker det cirka 1 400 förändringar i Sjöfartsverkets sjökortsdatabas. Detta innefattar allt som påverkar sjökortsbilden, till exempel ändrade fyrsektorer, sjömät­ ningar och korrigering av djup, flyttade prickar och bojar, nya bryggor.

– Sjökort är en färskvara och man ska för sin egen och andras säkerhet alltid se till att ha den senaste uppdateringen ombord. Tryckta sjökort för fritidsbruk bör normalt bytas ut minst vart femte år och flera tillverkare av navigationsappar har valt att erbjuda kunderna uppdatering med tätare intervall,

säger Fredrik Strömbäck på Sjöfartsverkets affärsområde Sjögeografi..

Några av de större förändringar som har skett sedan våren 2012:

›Flertalet fågel- och sälskyddsområden i Östgöta skärgården har ändrat utbredning och period. › Ungefär 40 nya grund har tillkommit över hela landet som en följd av projektet Ökända grund. › Nya fartbegränsningar i Stockholms området. › Ett fåtal fyrar har dragits in och förändrats med ändrade lysvidder och sektorer. › Ett löpande arbete pågår med att förbättra farlederna. Därför har vissa prickar flyttats och ändrats. › Sjöfartsverket har förbättrat positionen på strandlinjen på hela Västkusten vilket innebär en stor kvalitetshöjning för e-navigation då den tidigare låg fel geografiskt.

Detta är ett axplock av de uppdateringar som har gjorts och för att se dessa i sin helhet så kan man gå in på www.sjofartsverket. ‹ se/ufs. l

densamma som i allmänna sjökort. Varje båtsportkort täcker en viss kuststräcka och det finns 16 serier att välja bland. + Fungerar utan el och ger en god översikt. Båtsportkorten är ett officiellt sjökort vilken innebär att de är utgivna av Sjöfartsverket som garanterar produktens kvalité.

FAKTA navigationshjälpmedel Båtsportkort

Båtsportkort är ordinarie sjökort framtagna i ett mindre format för båtlivet. Sjökorten är tryckta på ett plastlaminat som gör dem både vattentäta och slitstarka. Sjökortsskalan och basinformationen är

8 sjörapporten 3/2013

Datornavigering

Navigering med en bärbar dator kan vara ett alternativ eller ett komplement till en sjökortsplotter. + Inte samma begränsningar i lagringskapacitet och processorkraft som en plotter, större skärmar.

Det finns över 800 000 fritidsbåtar i Sverige och båtlivet är en av Sveriges största folk­ rörelser med över två miljoner utövare.

Håll koll på väder och vind 2.

TIPS 2: väderprognoser

Kunskap om vädret är avgörande för den som vistas till sjöss. Åska och blixtar, dis och dimma, sjöbris, vågor och strömmar är några av de faktorer som fritidsskepparen måste ta hänsyn till.

Vädret är inte alltid förutsägbart, men det viktigaste är att förbereda sig så gott det går.

Lyssna på den allmänna sjörapporten i radions kanal P1 och på kustväderprognosen i lokalradion.

Detaljerad information om väder och vind i ytterskärgården och vid kusterna finns på www.smhi.se ViVA. Sjöfartsverkets Vind- & vattentjänst

ViVa, Sjöfartsverkets Vind & Vatten, är ett bra hjälpmedel på sjön. ViVa visar vind- och vattenvärden i realtid från mätstationer runt Sveriges kuster samt i vissa sjöar. ViVa finns tillgänglig på Sjöfartsverkets webbplats och som en applikation för mobiltelefonen (iPhone och Android) samt för iPad.

Bli en bättre skeppare 3.

TIPS 3: navigationsutbildning

Om du vill ta dig lite längre bort från hemmabryggan är en navigationskurs ett bra sätt att lära dig hitta rätt och veta hur du beter dig på sjön.

Utbildningarna för fritidsbåtar heter ”Förarintyg” och ”Kustskepparintyg”.

För dig som just upptäckt båtlivet heter kursen ”Förarintyg” i katalogerna från studieförbunden. Du kan även hitta kursen hos båtutbildningsföretag eller i många båtklubbars regi. För den som redan kan grunderna, har en större båt och som kanske vill ge sig ut på öppet hav eller på längre färder, heter kursen ”Kustskepparintyg” eller ”Kustskepparen”. Provet efter kursen ger ett kustskepparintyg.

-- Känslig för fukt och stötar.

Plotter

Begränsad batterikapacitet och känslig för solreflexer.

Plottern är en GPS-navigator som är anpassad för att användas i båten. + Mindre känslig för stötar, fukt och solreflexer.

-- Dyr att köpa in och ofta krävs det att man byter ett minneskort hos återförsäljaren för att uppdatera systemet.

Navigationsappar

Surfplattor och smartphones utrustade med navigationsappar blir allt vanligare hos fritidsbåtsfolket. + Billigt och smidigt verktyg med internetuppkoppling som även kan användas till annat. Enkel att uppdatera.

-- Känslig för stötar, fukt och solreflexer. Svårt att få överblick och batteritiden är begränsad.

3/2013 sjörapporten 9

TEMA

›guide för säkrare båtliv

Lär dig sjövett 4.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

TIPS 4: sjösäkerhetsrådets 10 regler

De tio sjövettsreglerna är framtagna av Sjösäkerhetsrådet för att öka säkerheten på sjön.

Se till att båten är sjöduglig och att god ordning råder ombord.

Ha alltid nödvändig säkerhetsutrustning med ombord. Kom ihåg: flytväst åt alla ombord och de ska vara på.

Ge dig inte ut på större vatten än båten är lämpad för.

Tala alltid om ditt färdmål och studera noga färdvägen. Om du ändrar färdmål, meddela hem.

Det är din plikt att känna till de regler som gäller på sjön.

Alkohol och båtliv hör inte ihop. Överlasta inte båten, och sitt i båten.

Håll alltid god utkik. Var försiktig med farten.

8. Lyssna på väderleksutsikterna. Är de dåliga, stanna hemma. Är du redan till sjöss, sök lä eller närmaste hamn.

9. Om båten kantrar men flyter, stanna kvar vid den. Du är säkrare där än om du simmar mot land.

10. Skräpa inte ner, varken på land eller i sjön. Tag med skräpet hem eller lämna det i en sopmaja.

Var förberedd!

5.

TIPS 5: om olyckan är framme

Få fritidsskeppare är förberedda på att en olycka kan inträffa, men under 2012 rapporterades 28 personerna som avlidna/saknade på sjön och antalet räddningsinsatser uppgick till 852.

Sjöfartsverket är ansvarigt för sjö- och flygräddningen i Sverige. Arbetsfältet är havet kring våra kuster såväl inom- som utomskärs samt Vänern, Vättern och Mälaren. Om du råkar i sjönöd så går larmet till Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral i Göteborg.

Om olyckan är framme: RING 112 och begär ”Sjöräddning”. Du blir då framkopplad till Sjö- och flygräddningscentralen. Var beredd att svara på frågor av typen vem du är, vad larmet gäller, hur många personer som befinner sig i fara, var ni är och hur du har för avsikt att agera.

VHF KANAL 16 är sjöfartens internationella nödkanal, som passas dygnet runt av personal på räddningscentralen. Anropet är Sweden Rescue. Den internationella nödsignalen är MAYDAY. Har du sett en olycka eller en nödsignal så bör du omedelbart larma. MAYDAY RELAY är nödsignalen man använder vid observerad olycka. Ett saknat fartyg kan anmälas om en förväntad kontakt uteblivit Om din båt råkar i sjönöd, är du i egenskap av befälhavare skyldig att göra allt som står i din makt för att rädda de ombordvarande. Träffar du någon som råkat i sjönöd, är du skyldig att lämna all hjälp och vara behövlig vid en räddningsinsats, om det kan ske utan allvarlig fara för den egna båten eller för dem som är ombord.

!

10 sjörapporten 3/2013

Lär av Sjö- och flygräddningen Tänk efter före. Utrusta båten rätt. Håll koll på vädret och lär dig tolka vad väderprognosen faktiskt betyder.

Det är några av Sjö- och flygräddn­ings­centralens tips som gör dig till en säk­ rare fritidsskeppare.

Under sommarmånaderna är det högsäsong för Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) i Göte-

Ha bra ankare 6.

TIPS 6: ankare och lina

Ha ankare och ordentligt med ankarlina ombord.

Med hjälp av ankaret kan man få stopp på båten om man till exempel driver eller har manöverproblem. Genom att ankra kan man vinna mycket värdefull tid innan assistans hinner komma till platsen. Men lika viktigt som att ha ett ankare ombord är det att ha tillräckligt med ankarlina.

borg. Juli är den i särklass larmtätaste månaden och i juli 2012 ledde JRCC 192 sjöräddningsinsatser. 158 av dem rörde fritidsbåtar.

Jonas Sundin är en av räddningsledarna. Hans tips om hur man blir en säkrare fritidsskeppare baserar sig på autentiska sjöräddningsärenden.

– De tio sjövettsreglerna kan verka banala men om man följer dem visar man gott sjömanskap, säger Jonas Sundin.

Se till att du kan kommunicera 9.

TIPS 9: utrustning efter behov

Anpassa båtens kommunikationsutrustning. Ska man segla utomskärs är det att rekommendera att utrusta båten med VHF-radio, som har betydligt bättre täckning än mobiltelefoner. Allra bäst är att ha med en PLB, personlig nödsändare, ombord. PLB:n larmar via satellit och positionen blir känd samtidigt som larmet kommer in. PLB:n måste registreras.

Starta lugnt Tolka vädret 7.

TIPS 7: lär dig termerna

Följ väderleksprognoserna och lär dig tolka vad olika väder kan innebära.

Numera finns det en mängd vädertjänster och det är lika viktigt som alltid att följa prognoserna. Men lika viktigt är det att kunna tolka vad som rapporteras – sägs det att det är risk för åskbyar så betyder det också att det är risk för snabba och kraftiga väderomslag. Hastiga väderomslag, så kallat överfallsväder, är oftast mer riskabelt än utpräglat lågtrycksväder med ihållande vind och regn.

10.

TIPS 10: serva före premiären

Ta det lugnt de första turerna för säsongen.

Serva motor och rörliga delar inför varje säsong. Se över genomföringar, bränsle- och kylvattenslangar regelbundet. Och ta de första turerna nära land, det är många fritidsskeppare som gjort upptäckten att motorn inte är i toppskick först när de kommit en bit ut under säsongens första tur.

Skaffa försäkring Tänk framåt!

8.

TIPS 8: assistansförsäkring

För att ett larm ska klassas som sjöräddningsfall måste det föreligga fara för liv. Det händer att fritidsskeppare som står fast på grund utan att någon svävar i livsfara gör upptäckten att de måste bekosta bärgning själv. Det är dyrt, om man inte har tecknat assistansförsäkring.

11.

TIPS 11: planera färden

Det lönar sig att tänka ett eller ett par steg framåt i allt man gör på sjön. Om du sökt lä och vinden vänder 180 grader – vad ska du göra då? Har du upprättat en färdplan som någon i land känner till – hur meddelar du dem att du kommit fram till din destination, alternativt ändrat i färdplanen?

3/2013 sjörapporten 11

TEMA

›guide för säkrare båtliv

Sikten framför stäven är skymd på i stort sett alla större fartyg, något som många fritids­ seglare inte är medvetna om. Här en situation i Mälaren, där fritidsbåten försvinner ur sikte mitt framför det större fartyget en stund.

Är du fritidsseglare och seglar i samma farvatten som yrkessjöfart? Tänk då på att vara tydlig med dina avsikter och att hålla undan i tid. Och kom ihåg att de flesta handelsfartyg ofta håller högre fart än du tror.

Text daniel lindblad foto anders knutas

Samsas med yrkestrafiken et finns plats för alla på sjön, men det är gott sjömanskap att alltid väja för yrkessjöfart, säger Erik Waller, sjökapten och fritidsseglare.

Erik Waller har erfarenhet från både fritidssegling och från handelssjöfarten. Som sjökapten har han bland annat kört snabbfärja mellan Göteborg och Fredrikshamn samt Finlandsbåt mellan Stockholm, Åland och Finland. Därefter har det blivit fem år som lots i Göteborg. Privat har han både fritids- och kappseglat, senast i Smaragdklassen.

Således har det blivit ett och annat möte med fritidsskeppare i farlederna.

– Det vanligaste misstaget som fritidsseglare gör när de möter handelsfartyg är att missbedöma fartygens hastighet, de flesta tror att handelsfartyg per automatik håller låg fart. I inloppet till Göteborg är det fri fart och många roro-fartyg håller 18 knop en bra bit in mot hamnen. Som seglare måste man tänka igenom sitt vägval i god tid och försöka förutspå vad som kommer att hända, säger Erik Waller.

Han har vid några tillfällen under yrkeslivet stått på kommandobryggan och sett fritidsbåtar skära kursen framför fartyget. Vad de flesta fritidsseglare inte vet är att sikten framför stäven är ordentligt skymd på i stort sett alla större fartyg.

– En gång per vecka anlöper Maersks e-klassfartyg Göteborg. Det är världens största fartyg som är i bruk. Från deras brygga är sikten skymd 400 meter för om fartyget. Skär man kursen inom det avståndet framför fartyget syns man alltså inte från bryggan, säger Erik Waller.

För yrkessjöfarten är radarn det viktigaste hjälp att 12 sjörapporten 3/2013

radarn inte ser allt som rör sig på sjön.

– På de flesta större fartygen sitter radarantennen högt placerad vilket innebär att objekt väldigt nära det egna fartyget inte syns på radarskärmen, säger Erik Waller.

Stråken in mot hamnarna räknas Erik Waller som trånga farleder, vilket innebär att fritidsbåtar inte får hindra säker genomfart för de fartyg som är beroende av farlederna. Vad som är en trång farled är inte definierat genom mått i meter eller sjömil. Den generella regeln är att alla farleder inomskärs räknas som trånga farleder. Fartyg under 20 meter samt segelfartyg får inte försvåra framfarten för ett fartyg som endast kan framföras i en trång farled.

Förutom att veta att större fartyg ofta rör sig

snabbare än man tror är det också viktigt att veta var farlederna går, var man kan förvänta sig att möta större fartyg.

– Hjälpmedel som radar och AIS kan vara användbart även för fritidsskeppare, men det är alltid den visuella utkiken som är nummer ett, oavsett hur stor eller liten båt man sitter i, säger Erik Waller.

VHF-radio, då? När är det lämpligt att som fritidsseglare kommunicera med större fartyg direkt via radion?

– Det kan vara bra att ropa på radion om man har mycket goda skäl, till exempel om man ligger mitt i farleden och inte får igång motorn. Då kan man även ropa på VTS:en, om man är i ett sådant område. Men det allra bästa är att man är tydlig med sina avsikter ‹ och bara håller undan, säger Erik Waller. l

Rapportera ökända grund i sommar Om du vet om platser där många båtar går på grund eller som har en bristfällig utmärkning så kan du vinna fina priser.

– Alla som har lokalkännedom inom ett visst område i skärgården vet att det finns grund som är särskilt välbesökta. För att kunna göra något åt detta behöver vi mer information om vilka grund det rör sig om, säger

Tobias fälth

Den 1 juni startar årets upplaga av tävlingen Ökända grund. En tävling som under båtsäsongen 2012 resulterade i ett 30-tal ändringar i sjökorten. Över 130 tips om ökända grund och undervattenshinder rapporterades in under Niklas Hammarqvist förra årets upplaga av tävlingen Ökända grund. Nu gör Sjösäkerhetsrådet (Transportstyrelsen), Stockholmradio och Sjöfartsverket återigen en gemensam satsning för att kartlägga okända grund och sjökortsavvikelser.

Niklas Hammarkvist som är nautisk redaktör på Ufs-redaktionen och tävlingsansvarig på Sjöfartsverket.

Alla som har grund att rapportera kan gå in på www.ökändagrund. se eller kontakta Stockholmradio på telefon 08-506 622 70 alternativt VHF och ange kontaktuppgifter och övriga uppgifter som efterfrågas. Genom att lämna informationen är man också automatiskt med i tävlingen.

De tips som lämnas kommer att kontrolleras och efter det avgörs det om vilka åtgärder som ska vidtas. Det kan till exempel visa sig att sjökortet behöver kompletteras, att utmärkningen behöver ändras eller ett nytt sjömärke placeras ut.

Tydligare varningar och information till allmänheten via olika informationskanaler kan vara andra sätt att förebygga grundstötningar.

Rapportering av okända grund

och andra hinder som inte finns utmärkta på sjökorten är också möjlig via Sjöfartsverkets webbplats, men då inte som en del av tävlingen.

En jury bestående av representanter för Sjösäkerhetsrådet, Stockholmradio och Sjöfartsverket kommer att bedöma de inskickade svaren och utse vinnare i kategorierna fel i sjökort, ökända grund och bästa motivering. Priserna i tävlingen som pågår fram till den 30 september består av AIS-mottagare och ‹ båtsportkort. l

Över 130 tips om rapporterades in under förra årets upplaga av Ökända grund.

3/2013 sjörapporten 13

TEMA

xxx för säkrare båtliv ›guide

Förra året ökade antalet fritidsbåtar i Trollhätte kanal med några hundra trots en förväntad nedgång.

Stopp för nattsudd Sommarsäsongen på Trollhätte kanal bjuder på nyheter, både i form av ändrade öppettider och utökade möjligheter att köpa biljett via Internet.

Text sara loftås foto Tommy Feldth

14 sjörapporten 3/2013

Tobias fälth

land semestrande båtfolk har det aldrig varit särskilt populärt att färdas nattetid på kanalen, vilket varit möjligt förut.

Nytt för i år är att kanalen stänger för fritidsbåtar klockan 19 varje dag under sommaren, för att sedan öppna igen klockan 9.

– Det har med säkerheten att göra, säger Per Lagerström. Det har hänt att fritidsbåtar varit ute på nätterna även vid svår dimma. Jag har egen erfaren-

Per Lagerström

het av att sitta på bryggan på ett handelsfartyg och i den situationen plötsligt upptäcka en liten båt rakt förut. Det är inte roligt, och kan sluta riktigt illa.

Begränsningarna av kanalens öppettider har inget med besparingar att göra. Handelstrafiken går dygnet om, som vanligt, och kanalen är därför fortsatt bemannad även på nätterna.

För att minimera väntetiderna vid broar och slussar utökas servicen till båtfolket med extra personal under kanalens öppettider.

Förutom den säkerhetshöjande aspekten

minimeras antalet broöppningar under den värsta morgontrafiken.

– Klaffbron i Trollhättan har ibland öppnats fyra gånger per timme under de tidiga morgontimmarna.

På det här sättet går vi också kommunerna till mötes genom ett bättre trafikflöde.

Förra året inledde Trollhätte kanal ett samarbete med Göta kanal. Via deras webbplats blev det möjligt att köpa biljett för hela resan från Mem i Östergötland till Göteborg. Det visade sig bli en riktig succé, långt över förväntan.

– Nu har vi utökat samarbetet. Nytt för i år är att via deras webbplats köpa biljett för bara Trollhätte kanal. Biljetten kostar 880 kronor enkel väg och då ‹ ingår samtliga sex slussar. l

karl-william rundgren

hallå där...

… jens samuelsson, ytbärgare …på helikopterbasen i Visby som ska delta i en stafettsimning över Fin­ ska viken i sommar, i syfte öka medvetenheten om miljöproblemen i Östersjön.

Hur långt ska du simma?

– Vi är elva ytbärgare från olika länder ska simma från Helsingfors till Tallinn, vilket är 110 kilometer fågelvägen. Deltagarna är medlemmar i en europeisk förening för helikopterytbärgare, Eurorsa, och vår ordförande bor i Helsingfors. Han vill göra nytta av att alla ytbärgare är simmare och gillar en utmaning, så syftet med simningen är att samla in pengar till miljöorganisationen Baltic Sea Action Group som värnar om Östersjömiljön.

– Vi ska simma i 30-minuters­ omgångar dygnet runt tills vi är framme, det innebär att man får fem timmars vila mellan varje pass. Med oss har vi förstås en följebåt att vila på och en följebåt som guidar den som simmar.

Vad är den största utmaningen – att simma långt eller att klara vattentemperaturen?

– Det blir säkert ganska kallt, vi simmar i våtdräkt. Men som

en del säger – ytbärgare fryser inte, vi huttrar av glädje. Skämt åsido, jag tror att problemet mest handlar om att vara fokuserad och kunna slappna av och vila ut ordentligt mellan simpassen. Fungerar det bra är jag inte orolig varken för sträckan eller för temperaturen.

Hur förbereder du dig?

– Jag tävlar i aquathlon, en tävlingsform där vi simmar mellan och springer över öar i skärgården så jag är bekant med att simma längre sträckor i öppet hav. Har tränat och finslipat tekniken inomhus i vinter och har sedan ett par veckor börjat simma ute igen, vilket är underbart. Det är som att ha sprungit på löpband hela vintern i en skrubb, och plötsligt få komma ut och springa i solen.

Sen har jag ju fått komma ut och känna på vattentemperaturen varje gång jag jobbat, men det är inte riktigt samma sak.

SVERIGES VACKRASTE ARBETSPLATS. På Sjöfartsverket arbetar vi under stor frihet och är stolta över vår yrkesroll och vårt samhällsansvar. Vi erbjuder goda arbetsvillkor och hela Sveriges vackra kustlandskap som arbetsplats. Du lockas troligen av att kunna vara professionell i en unik yrkesroll. Det gör i alla fall vi som arbetar på Sjöfartsverket idag.

ränserna

g et sätter Bara hav rbete. för mitt a

Marie Jacobsson, mätingenjör på Sjöfartsverket, jobbar med Havsgränsutredningen.

Märker du i ditt yrke att miljön i Östersjön är ansträngd?

– Nej, inte direkt. Men jag slås ofta över hur mycket fartyg det egentligen är ute på havet.

Människan har verkligen lämnat land och gör saker på och under ytan. Det finns egentligen ‹ ingen plats som får vara ifred. l Text daniel lindblad 3/2013 sjörapporten 15

sjö- och flygräddning ›sarex

övning pA allvar Den internationella sjöräddningsövningen Sarex, som arrangerades på Bornholm under en vecka i maj, har aldrig varit så stor som i år. Från Sverige deltog fartyg, helikopter och flygplan från Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Sjöräddningssällskapet. Men frågan är om övningen gynnas av att växa sig ännu större.

Text daniel lindblad foto niklas bankert och Daniel Lindblad

16 sjörapporten 3/2013

arex har arrangerats av danska Søværnet årligen sedan 1996 och vuxit i omfattning för varje år. I år deltog över trettio fartyg, tio flygplan och helikoptrar samt personal från nio länder. Från Sverige deltog drygt 50 man som besättningar och observatörer. Därmed är Sarex den största sjöräddningsövningen i Europa.

Men övningens storlek är inte bara av godo.

– Sarex i nuvarande upplägg är stort nog.

Erfarenhetsutbytet gynnas naturligtvis av att det är många deltagare på plats, men de praktiska övningarna tappar i realism.

Det är inte verklighetstroget att så många

Sjöräddnings­ övningen Baltic Sarex lockade rekordstort antal deltagare i år.

Massevakuerings­ övningen från färjan Povl Anker var den största prövningen under Sarex. David Lind, befälhavare på KBV 201, håller utkik. 32 figuranter från Povl Anker hamnade i vattnet och undsattes.

Den svenska sjöräddningsorganisationen har fått till ett mycket nära och bra samspel. johan mårtensson, sjöräddningssamordnare

förs efter att färjan sjunkit, att deltagarna kommer fram till en haveriplats med 25 livflottar på vattnet istället, säger Johan Mårtensson.

Ett annat förslag är att dela upp Sarex i olika geografiska delar, till exempel Sarex East med Sverige, Finland och Estland som deltagare.

– Men en sådan uppdelning ligger ett par år framåt i tiden, övningsorganisationen behöver i så fall byggas upp först, säger Johan Mårtensson. räddningsenheter finns på samma plats vid samma tidpunkt som fallet är vid de stora massevakueringsövningarna under Sarex, säger Johan Mårtensson, sjöräddningssamordnare vid Sjöfartsverket och även samordnare av den svenska övningsdelegationen.

Den enskilt största massevakuerings­

övningen genomfördes under onsdagen, då passagerarfärjan Povl Anker simulerade kollision med annat fartyg och riskerade att förlisa. Ombord fanns ett hundratal passagerare i behov av evakuering.

– Ett framtida övningsscenario skulle kunna vara att massevakueringen genom-

En annan faktor som kan påverka fram­ tida internationella storövningar liknande Sarex är skillnaden i hur de olika staterna organiserar sin sjöräddningstjänst. I flera länder, bland annat i Danmark, är myndighetsansvaret för sjöräddningen en militär angelägenhet. Med tanke på hur omvärldsutvecklingen påverkar de militära myndigheterna kommer även förmågan att arrangera övningar som Sarex att påverkas.

– Det danska Søværnet är på väg att avveckla sin verksamhet på Bornholm. Ön är en mycket bra övningsplats eftersom det finns tillräcklig kapacitet i form av hamnar, flygplats, ledningscentral och konferenslo-

kaler inom tre kilometers radie, säger Johan Mårtensson. Övningens fokus, utbyte av erfarenheter och rutiner för att främja att det internationella samarbetet inom sjöräddningen utvecklas, gynnades dock av att antalet övningsdeltagare var stort. Sarex omfattade en mängd moment, från workshops och föredrag till olika scenarier till havs med ökande komplexitet och omfattning. Från svensk sida bidrog bland annat Sjöräddningssällskapet som genomförde delar av utbildningen Räddningsman SAR. På Sjöfartsverkets initiativ hade Stena Line bjudits in för att berätta om rederiets engagemang i utveckling av sjösäkerhet och sjöräddning.

– Stenas medverkan uppmärksammades mycket positivt från flera håll. Samverkan mellan myndighet och näring finns inte i samma utsträckning i de länder där sjöräddningsverksamheten är en militär angelägenhet, säger Johan Mårtensson som sett till helheten är nöjd med det svenska deltagandet i Sarex.

– Det är en bra övning med ett mycket stort erfarenhetsutbyte. Jag tycker att vi i den svenska sjöräddningsorganisationen ‹ fått till ett mycket nära och bra samspel.l 3/2013 sjörapporten 17

Kortare anlöpstider i Göteborg

– Det första året har varit i princip smärtfritt och det har fungerat som förväntat, säger Bengt-Åke Larsson, affärsområdeschef för sjökommunikation och projektledare för Fokus Göteborg.

Sammanlagt är det 20 personer från de olika verksamheterna som flyttat ihop i en kommunikationscentral.

– Nu hör alla direkt när saker händer, så internkommunikationen har blivit mer effektiv med färre misstag, säger Bengt-Åke Larsson.

Det har också inneburit att fartyg kom-

mit snabbare i hamn och inte blivit stilla­ liggande lika länge.

Älvbyggen kräver ökad övervakning De kommande åren planeras tre nya älvförbindelser att byggas mellan Göta älvbron och Marie­ holmsbron i Göte­borg. Det kom­ mer att innebära begränsningar i farleden och därför utökas sjö­ trafikövervakningsområdet under hela byggperioden.

Till hösten sätter arbetet igång inför byggandet av nya älvförbindelser i Göteborg.

Under arbetets gång kommer farleden att begränsas till och från. Oftast kommer halva farleden att stängas av så att byggandet kan fortlöpa utan att fartygstrafiken 18 sjörapporten 3/2013

tommy gardebring

För ett år sedan inleddes ett sam­ arbete mellan Sjöfartsverket och Göteborgs Hamn AB, Gothenburg Approach (GotApp). Det innebar att funktionerna för VTS, lotspla­ neringen och Göteborgs hamns Port Control flyttade samman till en gemensam kommunikations­ central.

Med fokus på kunden är syftet att effektivisera och förenkla för de fartyg som anlöper hamnen.

Sjöfartsverkets VTS-operatör Marcus Lillvik vid operatörsplatsen med utsikt över delar av Göteborgs hamn.

Vår förhoppning är att med förbättrad koordination kunna korta fartygens anlöpstid med 20 minuter. bengt-åke larsson, projektledare

– Vår förhoppning är att med förbättrad koordination kunna korta fartygens anlöps-

tid med 20 minuter, säger han.

Om ett år tror Bengt-Åke Larsson att de är mitt uppe i de utvecklingsprojekt som påbörjats under det här första året, och att verksamheten har fått ett utökat kundperspektiv.

– Då kommer effekterna av vårt arbete att ‹ vara mycket mer synliga, säger han. l Text sara loftås

störs. Det kommer också att förekomma kortare perioder när hela farleden måste stängas, men när det blir är för tidigt att säga redan nu.

Johan Eriksson, lotsområdeschef, var med och tog första spadtaget för den nya Marieholmsbron.

Under höstens förberedande arbete

ska en väntkaj byggas nedströms Marieholmsbron och ett ledverk ska förlängas uppströms. För att öka säkerheten i området så har gränsen för Sjöfartsverkets sjötrafikövervakningsområde flyttats och utökats. Tidigare gick gränsen strax före Göta älvbron, numera går den vid Lärje Å.

Det är Transportstyrelsen som efter samråd med Sjöfartsverket tagit beslutet att Göteborgs VTS-område bör utökas.

Bedömningen som gjorts är att säkerhetssituationen för sjötrafiken som passerar byggområdet kommer att påverkas i sådan omfattning att det finns behov av övervakning och utökad information.

Sjöfartsverkets uppdrag i samband med att VTS-området utökas är att installera

ny teknik för övervakning i området och etablera nya rutiner för information samt kommunikation. Bland annat ska en ny VIVA-station upprättas. VIVA-stationen ska leverera uppgifter om vind, vatten‹ stånd och sikt, presenterat via AIS. l Text tobias fälth

Lotsarna Henric Zachau (t.v.) och Leif Ljungkvist (t.h.) övar på att manövrera ett så kallat pod-fartyg.

Fler lär mer i simulatorn ›Flytt ökar samarbete med Chalmers ›Nya modeller och områden tillagda I maj 2012 flyttades Sjöfartsver­ kets fartygssimulator, som dittills varit lokaliserad på Arkö kursgård på ostkusten, till Chalmers Campus Lindholmen i Göteborg. Anlägg­ ningen driftsattes i september.

Målet är ett utökat samarbete mellan Sjöfartsverket och Chalmers kring forskning och utbildning, samtidigt som Sjöfartsverkets egen personal fortsatt kan dra nytta av den mjukvara som är anpassad för Sjöfartsverkets behov.

vi lyckats relativt bra, säger Fredrik Karlsson, nautisk expert och sammanhållande av verksamheten vid fartygssimulatorn på deltid. Det har hållits flera olika kurser för egen personal där mottagandet har varit väldigt positivt, men självklart finns det rum för förbättring och vi ser gärna att internutnyttjandet ökar samtidigt som vi kan bli bättre på att marknadsföra oss mot externa kunder.

Ett par kurser har också hållits i sam-

Fredrik Karlsson

Första året kan nu summeras, så blev det som man tänkt sig?

– I första, andra och tredje hand så är simulatoranläggningen till för Sjöfartsverkets egna verksamheters utnyttjande och där har

arbete med Chalmers, då Sjöfartsverkets simulator kopplades ihop med Chalmers simulatoranläggning en våning ovanför i samma hus. Dessutom har Chalmers förlagt delar av sina bryggtjänstkurser för befälsutbildning i Sjöfartsverkets simulator. På de kurserna fungerade Sjöfartsverkets lotsar Kristoffer Antoniak och Andreas Edvall

som lärare. Kristoffer och Andreas är knutna på deltid till simulatorcentret.

– Idéer för framtiden saknas inte och flera av dessa innebär samarbete med Chalmers, där vi bland annat vill ta fram en gemensam marknadsföringsmodell mot externa kunder. Men vi vill även att simulatorn ska fungera som testbänk i våra egna utvecklings- och forskningsprojekt, som till exempel MonaLisa, säger Fredrik Karlsson.

– Samtidigt utvecklar vi simulatorn kontinuerligt med nya fartygsmodeller och nya områden längs kusten, för att bli så kompletta som möjligt och kunna öka utnyttjandet ytterligare. Målet är att få samtliga Sveriges lotsleder och hamnar modellerade så att så många av våra verksamheter som ‹ möjligt kan nyttja anläggningen.l Text annika johansson foto niklas maupoix 3/2013 sjörapporten 19

aktuellt ›vårutprickning

Det är bråda dagar ombord på Arkö 833. Den årliga översynen av alla sjösäkerhetsanordningar har försenats av isen och tusentals prickar ska ses över.

Det är vårutprickning i skärgården strax utanför Oskarshamn.

Text Sara Loftås foto annika johansson

astlandets solsken har fått ge vika för skärgårdens himmel av tunna moln. Det är tidigt i maj och möjligen lyckas solen bränna bort molnen framåt eftermiddagen.

För besättningen på farledsbåten Arkö 833 är frågan om molnens beständighet ganska oväsentlig. De har fullt upp. De är lite som vägarbetare, fast till havs. De as-

falterar inte, så klart, eller målar mittlinjer.

De underhåller farledernas sjösäkerhetsanordningar. Den sena islossningen fördröjde starten på vårutprickningen och nu gäller det att bringa ordning i farlederna innan skärgården fylls av fritidsbåtar.

– Vi räknar med att hålla på minst en vecka in i juni, säger Janne Nilsson, skeppare. Vanligtvis brukar arbetet vara klart i

slutet av maj. Förutom skepparen jobbar farledsteknikerna Lars Holm och Henke Larsson ombord. Tillsammans ansvarar de för farledsunderhållet på kuststräckan från Åhus i Blekinge till Särsundet norr om Oxelösund. För männen som jobbar på Arkö 833 är det 1 400 prickar och massor av bojar ska ses över.

– Det är många prickar på den här

allt stämmer

20 sjörapporten 3/2013

Verkstad till sjöss.

Det krävs både ordning och en smula fantasi om det ska fungera.

sträckan, säger Janne Nilsson och styr rakt mot en som ser ganska illa tilltygad ut. Den står dessutom sex meter fel. Det är vinterns isar som pressar sjömärkena så de förflyttar sig, ibland flera hundra meter.

– Den här måste lyftas, ropar han till de andra ombord som vet precis vad de ska göra. Arkö 833 har nyligen utrustats med en ny kran. Den kan lyfta fyra ton men

arbetsytan på däck är inte stor, så det gäller att veta vad man håller på med, och vad arbetskamraterna håller på med.

Den betongkloss som prickarna sitter fast i, stenen, kan väga 500 kilo. När kranen får schwung med en sten krävs uppmärksamhet och ett smidigt samarbete. Men ingen av männen ombord känner någon oro inför arbetets risker.

– Det finns väl risker med alla yrken, säger Henke Larsson. Han har redan spikat ihop det nya toppmärke som ska ersätta det gamla.

Lars Holm tar högtryckstvätten och spolar bort tjocka lager av havstulpaner och blå musslor från den del av sjömärket som stått under vatten.

– Högtryckstvätten är också ny, den är jättebra. Förut fick vi stå och borsta med skurborste, säger Lars Holm.

Som skeppare på en arbetsbåt måste man vara duktig på att hålla båten helt stilla när sjömärkena ska sättas på plats.

– Den här båten har vattenjet istället för propellrar, vilket gör att den har mycket bra manövreringsegenskaper, berättar Janne Nilsson. Båten är 19 meter lång och utrustad med två Volvor D16 motorer på 650 hästkrafter vardera.

– Det är en riktigt bra arbetsbåt med ett slätt golv nära vattnet.

De tre på Arkö 833 har jobbat tillsammans sen september. Alla kan göra allt, och trivs med det. Deras samarbete är effektivt och ordlöst. Stora tunga kättingar sågas med kapsåg, och gamla uttjänta sjömärken landas med perfekt precison vid en av båtens långsidor. Från taket på båten ser det ut som en minimal och flytande byggarbetsplats.

– Det är viktigt att man funkar bra med

Besättningen har en skämtsam devis: Att inte underskatta turen och inte överskatta tänkandet. varandra för här får man räkna med att göra allt, säger Henke Larsson. (Läs mer om Henke Larsson på sidan 24).

– Till och med laga mat och diska, tillägger han och kastar ett öga på kollegan Lars Holm som just står i byssan och stoppar äpplebitar i en falukorvsring.

Besättningen har också en gemensam devis: Att inte underskatta turen och inte överskatta tänkandet.

Janne Nilsson har jobbat här i sex år.

Innan dess var han fiskare på Öland.

– Det här är ett bra jobb, säger han.

Mycket frihet under ansvar.

– Jag känner minst tio fiskare från Öland som numera jobbar på Sjöfartsverket, som båtmän eller på farledsbåtar, säger han och förklarar att fisket på Öland är nästan helt utdött.

En sådan här dag när prickarna inte ligger strödda som ett plockepinn över farleden, solen är lagom varm och Figeholms skärgård tjusig som en gammal skolplansch över månaden maj, då kan arbetet som farledstekniker förmodligen locka de flesta.

Men solen skiner inte alltid, och det finns årstider utan intagande skönhet. Dagar då regnet slår hårt och snett och kallt och vätan alltid lyckas hitta smygvägar in till kroppen, trots kläder gjorda för sjön.

Jobbar ni när regnet öser ner och däcket blir såphalt och sikten dålig?

– Ja då. Då biter vi ihop, och jobbar, ‹ säger Henke Larsson.l

på pricken

3/2013 sjörapporten 21

AKTUELLT ›isbrytning

1799 fartyg assisterade Isbrytningssäsongen 2012/13 präglades av många dagar med is och Sjöfartsverkets isbrytare as­ sisterade över tusen fler fartyg än förra vintern.

Startskottet för årets isbrytningssäsong gick i början på december och redan innan jul var fyra isbrytare verksamma i Bottenviken. Efter en mildare period i januari slog kylan till ordentligt i början på februari, vilket resulterade i en snabb isläggning med både is på Västkusten och i Kalmarsund.

– Som mest var nio stora och två mindre isbrytare verksamma i Bottenhavet och Bottenviken. Samtidigt hade vi arbetsfartyg och inhyrda bogserbåter som arbetade på framför allt Vänern och i Göta Älv. Under en vecka var det till och med assistansbehov till Göteborg, säger Ulf Gullne som är chef för Sjöfartsverkets isbrytarledning.

Under årets isbrytningssäsong assister­

Isbrytaren Oden assisterar.

Som mest var nio stora och två mindre isbrytare verk­ samma i Bottenhavet och Bottenviken i vintras.

22 sjörapporten 3/2013

ade de svenska isbrytarna 1799 handelsfartyg och utförde 60 bogseringar, vilket kan jämföras med förgående vinter då 627 fartyg assisterades och 44 bogseringar utfördes.

– Under den kalla period i mitten av februari fick isbrytarna arbeta dygnet runt men eftersom vårt samarbete med Finland utvecklats positivt så innebar det att all trafik klarades av med ordinarie resurser, säger Ulf Gullne.

Den genomsnittliga väntetiden på isbrytarassistans under vintern var en timme och 48 minuter. ulf gullne, isbrytarledningen

att behöva vänta. Föregående säsong var väntetiden två timmar och tre minuter och andelen utan väntetid var 95 procent, säger Ulf Gullne.

Trots cirka 200 dagar med is låg

väntetiderna väl inom Sjöfartsverkets mål på att den genomsnittliga väntetiden inte ska överstiga fyra timmar och att mer än 90 procent av handelsfartygen ska erhålla assistans utan väntetid.

– Den genomsnittliga väntetiden på isbrytarassistans under vintern var en timme och 48 minuter och cirka 95 procent av handelsfartygen erhöll assistans utan

I mitten av april kunde man skönja slutet på säsongen och i början av maj gick de sista svenska isbrytarna hem. Den is som var kvar och ansvaret för både svenska och finska hamnar lämnades över till finska isbrytare som svarade för verksamheten fram ‹ till slutet av maj. l TEXT tobias fälth foto andreas palmén

”Musslan lär känna havet utan att lämna sitt hus.”

notiser ›xxx

Jimmy Eriksson

japanskt ordspråk

TEMA

veteraner välkomna norrköping. Veteranföreningen startade i slutet av 90-talet för pensionsavgångna från Sjöfartsverket. Syftet var att fortlöpande nutidsorientera om Sjöfartsverkets verksamheter, anordna studiebesök och verka för social gemenskap med tidigare och nuvarande medarbetare.

Under senare tid har organisationsförändringar inneburit att delar av Sjöfartsverkets övergått till Transportstyrelsen och Luftfartsverket. Veteranföreningen beslöt därför vid senaste årsmötet att även personal med avgång från annan myndighet, men med den längsta tjänstgöringsperioden i Sjöfartsverket, är välkomna i föreningen.

Föreningen träffas en gång i månaden, i regel den första torsdagen 14.00, på något av Norrköpings caféer. Dessutom anordnas någon gång per år en trevlig utflykt.

Planerade träffar under 2013: Gubbens trädgårdscafé, Saltängsgatan 15: 13/6, 4/7 och 1/8. Lindahls café, Repslagaregatan 42: 5/9, 3/10, 7/11 och 5/12.

Ytterligare information om föreningen kan erhållas från styrelsen som består av: Lars Malmquist, ordförande, lars.e.malmquist@ telia.com Sven-Åke Blomén, sven-ake.blomen@telia.com Göran Nordström, carl.goran@telia.com Ulf Dyberg, ulf.dyberg@glocalnet.net Margareta Wissler, margareta.wissler@telia.com

Prisvärda sjömän belönas

i pension.

SKB:s transportfartyg m/s Sigyn har genomfört sin sista transport med radioaktiv last. Ända sedan 1980-talet har m/s Sigyn stått för transporterna av radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken till SKB:s anläggningar. Fartyget, som byggdes i Frankrike 1982, har under åren som gått avverkat en sammanlagd sträcka som motsvarar omkring 30 varv runt jorden.

Till hösten kommer nya fartyget m/s Sigrid sättas in i reguljär trafik, medan Sigyn ska säljas.

SKB

Sigyns sista last

sveriges sjömanshus. Inför årets belöningsdag den 15 maj hade Stiftelsen Sveriges Sjömanshus satt på sig spenderbyxorna. Inte mindre än 445 000 kronor delades ut till ett 40-tal välförtjänta mottagare. Evenemanget hölls i en fullsatt samlingssal på Sjöräddningens Hus i Göteborg.

Prisutdelare var landshövding Lars Bäckström, Västra Götalands län.

Några fick mer än ett pris. Dit hörde elingenjör Leif Näslund på m/s Isolde, som dels belönades med 10 000 kronor för förbättrad ventilation i apparatrum och dels fick dela på 10 000 kronor med kockstuert Emil Hedenborg för dämpad ljudnivå i fartygets byssa.

En av den svenska handelsflottans filippinska sjömän hade möjlighet att delta. Båtsman Estaniel Momo på Stena Forerunner fick 15 000 kronor för ett säkerhetshöjande vinscharrangemang. Årets idrottsbelöning på 20 000 kronor tilldelades de nyexaminerade sjökaptenerna Johan Olsson och Joakim Ström för insatser under deras tid som sjöbefälsstudenter. De var båda till sjöss under belöningsdagen.

Vid lunchen i angränsande Långedrag Värdshus höll Lars Hult på Sjöfartsverket Sjömansservice de belönades tacktal. Han tilldelades årets hedersbelöning för sina mångåriga insatser som platsombud i Rotterdam och Kobe samt på Rosenhill. Lasse mönstrar av med pension vid halvårsskiftet.

Stiftelsens litteraturpris kommer traditionsenligt att delas ut i Sjöfartsmontern på höstens Bokmässa i Göteborg. Årets upplaga tillfaller Lennart Johnsson, ‹ författare och mångårig redaktör på Sjömannen. l

De innovativa pristagarna med sjöanknytning samlades för en bild, efter belöningshögtiden.

28 000 Så många skopor muddermassor ska tas upp från havsbotten under det pågående farledsprojektet i inloppet till Gävle hamn.

Totalt ska drygt fyra miljoner kubikmeter bottenmassor grävas bort för att bredda och fördjupa farleden.

TEXT torbjörn dalnäs 3/2013 sjörapporten 23

yrket

›farledstekniker

Havets mångsysslare henke larsson farledstekniker En farledstekniker sysslar med underhåll av säkerhetsanordningar till sjöss. Vatten och is får färg att flagna, sjömärken att förflyttas tjugotals meter och det händer att en fyr upphör att blinka. Henke Larsson har alla förutsättningar: Han är både klurig och händig och har rätta känslan för att köra båt.

Henke Larsson är farledstek­niker på Arkö 833. På frågan vad en farledstekniker gör svarar han först lite försiktigt: – Pillar, fixar, grejar lite.

Efter lite eftertanke rabblar han snart upp så många sysslor att flera sidor fylls i anteckningsblocket. En farledstekniker vet hur en prick ska sättas, de kör kran, putsar fönster, fäller träd, kör båt, pysslar med el, snickrar, klättrar i fyrar, städar och rengör. Farledsteknikerna är som havens vägarbetare.

Sjörapporten är ombord på Arkö 833 i skärgården strax norr om Oskarshamn.

Vårutprickningen pågår för fullt.

– Man får vara lite driven, och tycka att 24 sjörapporten 3/2013

det är kul att lösa problem, säger Henke Larsson.

Innan han kom till Arkö 833 jobbade han som mekaniker på landstingets bilpool, och som drifttekniker på ett värmeverk.

– Jag brukar säga att jag är självlärd mekaniker. Jag började en utbildning i fordonsoch båtelektricitet, men den blev nedlagd innan jag hann gå färdigt.

Henke Larsson gillar sitt jobb. Han gillar utmaningar, att det ständigt händer någonting och att man förflyttar sig.

– Det är mycket eget ansvar och jag utvecklas av att det alltid händer något nytt.

För besättningen på Arkö 833 innebär vårutprickningen att mellan Åhus i Blekinge och Särsundet norr om Oxelösund så ska cirka 1 400 prickar och bojar ha tillsyn och åtgärdas vid behov.

Efter prickarna står 200 fyrar och väntar på tillsyn, ett arbete som är lika omfattande som vårutprickningen. Tillsynen av fyrarna innebär att allt kontrolleras. Fyren ska blinka rätt, strömförsörjning, batterier och batterivatten ska kontrolleras och låsanordningarna smörjas.

– Dessutom dammsuger vi alla fyrar, och tvättar alla fönster, säger Henke Larsson

Btxt

och berättar om hur dammsugare och hinkar med vatten hissas upp i fyrarna.

– Det går inte vara höjdrädd, och man måste ha en skaplig fysik. När det handlar om fyrar kan det vara väldigt högt, men också långt att gå och svårtillgängligt.

I ryggsäckarna bär de verktyg som fixar det mesta. Att kunna fälla träd och använda röjsåg hör också till jobbet. Sly och träd får inte hindra sikten vid fyrar och enslinjer.

– Vi erbjuds bra utbildningar i jobbet, problemet är att det är svårt att hinna gå dem, säger Henke Larsson som har hunnit med kurser i användning av motorsåg och röjsåg, en krankurs, och elkurser för fyrar. Dessutom har han både truck- och lastbilskort.

Förutom farledsarbetet åker de på felrap-

porter. Det kan därför bli många mil i bil för att fixa en fyr.

Hela veckorna är farledsteknikerna ute på jobb. De följer sin kuststräcka och sover vanligtvis på någon lotsstation.

– Det är bra, jag har fått många kompisar inom Sjöfartsverket lite varstans i landet på ‹ det sättet, säger han. l TEXT sara loftås foto annika johansson

aktuellt ›sjömansservice

Framtidens Sjömansservice

Harri Joensuu

– Den verksamhet som bedrivs idag är bra, säger Anna Staaf, projektledare för ”Framtidens sjömansservice”, men i ILO-konventionen står det att verksamheten som erbjuds ska anpassas kontinuer- Anna ligt till dagens och framtidens Staaf behov. Nu vill vi ta reda på dessa behov.

Gör vi saker idag som vi inte behöver göra och finns det något som vi borde göra istället?

Arbetet med genomlysningen av verksamheten är en fortsättning på det interna förbättringsprogram som har pågått på Sjöfartsverket sedan 2010. I uppdraget ligger att utreda vilket serviceutbud som ska erbjudas, vilka tilläggstjänster som ska finnas, vilka kundgrupperna är och vilken lokalisering verksamheten ska ha. Parallellt med det ligger ett krav på verksamheten att förbättra resultatet med 15 procent på tre år.

– Flera olika faktorer utgör grunden för projektet, säger Anna Staaf. Antalet svenska fartyg och svenska sjömän har blivit färre, hur påverkar det? Hur kan vi använda ny teknik för att kommunicera och

ta del av medieutbudet? Inte minst viktigt är att våra kunder kontinuerligt arbetar med kostnadseffektiviseringar och de har rätt att ställa krav på att vi gör detsamma.

När den här tidningen når läsarna finns en nulägesbeskrivning och analys av befintlig verksamhet på plats. Det ska kompletteras med en enkät som skickas ut för att ta reda på vad kunderna vill ha för serviceutbud. Målgruppen är sjömän ombord på utländska och svenska fartyg som anlöper svenska hamnar och svenska sjömän som arbetar på fartyg som aldrig anlöper svensk hamn, men som har rätt att ta del av serviceutbudet. Även morgondagens sjömän, re-

presenterade av studenter på Chalmers sjöfartshögskola kommer att bidra med synpunkter och verksamhetens intressenter kommer att vara representerade genom det nationella rådet som är knutet till Sjömansservice. Dessutom ska man i projektet göra jämförelser med hur verksamheten i övriga nordiska länder ser ut.

Anna Staaf ser att det nu finns en utmärkt

Sjömansservice personal möter våra kunder varje dag och har mycket kunskap om hur sjömäns liv ser ut. anna staaf, projektledare

chans att utveckla verksamheten.

– Sjömansservice personal möter våra kunder varje dag och har mycket kunskap om hur sjömäns liv ser ut. Den kunskapen är viktigt att ta tillvara och deras deltagande i arbetet är viktigt.

Kommer resultatet av den utredning som nu genomförs att innebära stora förändringar?

– Det är för tidigt att kunna säga något om det, men förändringar kan inte uteslutas. Jag har i uppdrag att avge ett eller flera förslag till hur verksamheten kan utformas, inte att genomföra några förändringar.

I mitten av augusti läggs projektledningens förslag på hur framtidens sjömansservice ska se ut och beslut tas i slutet av ‹ augusti.l Text Annika Johansson

FAKTA sjömansservice

›

Idag. Det finns fyra rekreationsanläggningar – så kallade sjömansklubbar – i Sverige (Göteborg, Stockholm, Malmö och Norrköping). Dessutom finns representanter i Rotterdam (till och med 30/6 2013) och Antwerpen. Vid dessa klubbar erbjuds, till exempel, motions- och idrottsaktiviteter. För svenskregistrerade fartyg och för svenska sjömän ombord på utländska fartyg erbjuds till exempel

En del av besättningen på estniska Baltic Queen och svenska Galaxy poserar glatt några minuter före avspark på Kaknäs Seamen’s Center.

utlåning av böcker, filmer och TV-program på DVD. Verksamheten finansieras i huvudsak av farledsavgifter.

Historik. Sedan 1948 har man i Sverige arbetat med dessa frågor under namnet Handelsflottans välfärdsråd. Därefter, mellan 1976-2007, var det en egen myndighet, HKF (Handelsflottans kultur och fritidsråd). Sedan 2007 är Sjömansservice en enhet inom Sjöfartsverket.

›

Möjligheten att kommunicera med nära och kära är viktig.

Bilden är tagen på Johannis­ borg Seamen’s Club.

Mike Josefsson

Sjöfartsverkets enhet Sjömans­ service arbetar för välfärdsverk­ samhet för sjömän till sjöss och i hamn; sjömän som ska kompense­ ras för ett bristande utbud av kul­ tur och fritidsaktiviteter vid tjänst­ göring ombord (i enlighet med ILO-konvention 163 och rekom­ mendation 173, undertecknade av den svenska staten). Nu pågår en översyn av verksamheten.

3/2013 sjörapporten 25

aktuellt ›lotsorganisation

Ny lotsstation i Nogersund

Sammanslagningen av

de två lotsstationerna kommer att ge en årlig besparing på cirka tre miljoner kronor.

Förutom reduceringen av personalstyrkan kommer även Andreas antalet lotsbåtar att minskas Bach från fem till tre. Därtill kommer besparingar i form av lägre drift- och underhållskostnader.

Orsaken till sammanslagningen är att antalet lotsningar har minskat de senaste åren. De två stationerna betjänar lotsningar till och från sju hamnar i östra Skåne och Blekinge (Simrishamn, Åhus, Sölvesborg, Elleholm, Karlshamn, Ronneby och Karlskrona). 2008 genomfördes 2692 lotsningar.

2012 var antalet 2195. Minskningen följer i stora drag den nationella trenden.

Tommy Gardebring

Sjöfartsverkets lotsstationer i Åhus och Karlshamn slås sam­ man och flyttas till Nogersund. 14 båtmän och sju lotsar berörs. På sikt kommer personalstyrkan att minskas med två båtmanstjänster.

– Vi räknar med att kunna lösa personalminskningen med naturli­ ga avgångar, säger Andreas Bach, affärsområdeschef för transport och farledsservice.

Sjöfartsverket är ett affärsdrivande verk som finansieras genom avgifter från handelssjöfart. När volymerna minskar måste vi anpassa vår organisation. andreas bach, sjöfartsverket

– Sjöfartsverket är ett affärsdrivande verk som finansieras genom lots- och farledsavgifter från handelssjöfarten. När volymerna minskar måste vi anpassa vår organisation, säger Andreas Bach.

Servicegraden kommer dock att vara

oförändrad. Genom att antalet bordningspunkter (dvs. positioner till havs där lotsen bordar eller debarkerar fartyg på väg till eller från hamn) minskas från dagens nio till 26 sjörapporten 3/2013

Dagens nio bordningspunkter utanför Blekinge och skånska ostkusten föreslås bli tre bordnings­ områden. Det är ett av resultaten av att lotsplatserna i Åhus och Karlshamn slås samman och flyttas till Nogersund.

tre bordningsområden kommer seglatserna för lotsbåtarna att bli kortare. Därmed minskar bränslekostnaderna. För handelssjöfarten kommer de nya bordningsområdena att innebära ökad flexibilitet.

Nogersund är omsorgsfullt vald som hamn för den nya lotsstationen. Förutom det geografiska läget, längst ut på Listerlandet nästan exakt mitt emellan Karlshamn och Åhus, möter hamnen alla de krav som ställs på en lotsstation. Bland annat finns

det bunker- och avfallshantering på plats, samt varvs- och underhållsverksamhet.

Hamnen har också färjetrafik till Hanö året runt, vilket innebär att hamnen är farbar även vid isläggning.

– Vi har också goda möjligheter att bygga eller hyra fastighet för lotsstationen på platsen, säger Andreas Bach.

Preliminärt datum för verksamhetsstart i ‹ Nogersund är april 2014.l TEXT daniel lindblad

frågor & svaR Har du frågor och funderingar som rör sjöfarten i Sverige? Ställ dem till Sjöfartsverkets experter. Mejla dina frågor till sjorapporten@sjofartsverket.se Var hittar jag tidvattentabeller?

svante håkansson

fredrik strömbäck

Nautisk redaktör Ufs-redaktionen

Kundansvarig Säljgruppen

Scandlines

Kan ni upplysa mig om var jag kan få fatt på tidvattentabeller för 2013? harald

I Östersjön har månen och solen så liten påverkan på vattenmassan att man för sjöfartens behov betraktar tidvattnet som obefintligt och därför utges inte några tid­ vattentabeller för Östersjön.

Självklart har solen och månen även här en viss påverkan på vattenståndet men denna effekt är försumbar jämfört med andra faktorer så som lufttryck och vindar.

Om du vill veta mer om till exempel karakteristiska och extrema höjder på hög- respektive lågvatten föreslår jag att du kontaktar de meteorologiska/hydrologiska instituten i Finland och Estland.

Kontaktuppgifter hittar du på deras respektive hemsida: http://www.emhi.ee och http://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ vagor-och-vattenstand.

Fyra gånger i timmen största delen av dygnet avgår Scandlines färjor från Helsingborg.

i samband med båtmässorna då priserna pressas ner ännu mera.

Ha en skön sommar! fredrik strömbäck

svante håkansson

Var hittar jag billiga sjökort?

Jag har försökt få tag på billiga sjökort för fritidsbruk. Andra typer av kartor går att ladda ner gratis, men när det gäller sjökort verkar det vara handlarnas marknad. Var får jag tag i dem utan att bli skinnad? pelle svensson

Våra återförsäljare sätter sina egna priser och det kan vara en god idé att titta runt hos flera för att hitta de bästa priserna. Om man har möjlighet så råder jag er att handla sjökort

Varför tutar båtar i dimma?

Dimmiga dagar i Helsingborg ”tutas” det en hel del från Scandlinesbåtarna. Av vilken anledning ”tutar” båtarna på varandra i dimman? Det kan väl knappast vara så att det är för att göra de andra båtarna uppmärksamma på att ”här kommer jag”. De har väl radar där de hela tiden ser varandra?

Att ”tuta” för att göra småbåtar uppmärksamma kan jag också tycka vore helt onödigt då det är omöjligt att avgöra varifrån tutandet kommer.

Niklas

Jag kan förstå att det kan verka lite omodernt att fartygen i dessa tider, med radar, AIS-transpondrar och en landbaserad VTS-central som övervakar sjötrafiken, fortfarande tutar när de är ute i dimman.

Tutandet är dock helt i enlighet med de internationella sjövägsreglerna (COLREG), som i Sverige tillämpas genom Transportstyrelsens föreskrift TSFS 2009:44. Enligt dessa regler ska alla fartyg med högst två minuters mellanrum avge en ”mistsignal” i form av ett ”långt signalljud”. De stora fartygen ska använda ”tutan” som mistsignal medan fartyg som är kortare än 12 meter tillåts använda annat kraftigt signalljud. Alla fartyg är dessutom skyldiga att vid nedsatt sikt använda ”hörsel” för att undvika kollisioner.

De stora fartygen har i allmänhet, med hjälp av informationen från radar och AIS i god tid innan de hör ett annat fartygs ljudsignal, vidtagit åtgärder för att undvika kollision.

För små fartyg, som inte har radar och AIS, är ljudsignalerna mycket viktiga.

Visserligen har du rätt i att det kan det vara svårt att höra ifrån vilket håll signalen kommer, men då man hör ett ljudsignalljud ska man skärpa uppmärksamheten ytterligare, eventuellt reducera farten ytterligare samt vara beredd på att omedelbart vidta alla tänkbara åtgärder för att undvika kollision.

Du kan alltså räkna med att det under många år framöver hörs tutande utifrån sundet då det är dimma. svante håkansson 3/2013 sjörapporten 27

I den glasade tillbyggnaden finns segelbåten Daphne, byggd på Åbo Båtvarf år 1935 och berömd genom författaren Göran Schildts böcker om färder med båten. I bakgrunden den senaste tillbyggnaden med bland annat en torpedbåt, en kanonbåt och en räddningsbåt.

Svensk och finsk sjöfartshistoria är tätt sammanlänkad. Det beror inte bara på att länderna varit ett under flera hundra år, utan också på likartade nautiska förhållanden. Om detta handlar det ständigt utökade och välordnade maritima museet Forum Marinum i Åbo hamn.

Text och foto lennart berns

Ägna en dag åt historien Färjetrafiken mellan Stockholm och

finska Åbo är omfattande med flera dagliga turer i båda riktningarna. I Åbo väljer 28 sjörapporten 3/2013

många att ta sig in till själva staden, för att shoppa eller att besöka domkyrkan med Karin Månsdotters grav, för att nu nämna

några av Åbos många turistiska begivenheter. För sjöfartsintresserade är dock Forum Marinum ett givet besöksmål. Det ligger bekvämt i hamnområdet där Tallink Silja och Viking lägger till, alldeles vid åstranden i närheten av Åbo slott.

Museet ägs av en stiftelse och består av två huvudbyggnader med olika tillfälliga och permanenta utställningar, flera intressanta båtar samt ett antal museifartyg förtöjda vid kajen. Forum Marinum är Finlands nationella museum för sjöfarten och tillika Finlands Flottmuseum.

En av de permanenta utställningarna ligger i Kronomagasinet, som är ett gammalt spannmålsmagasin från 1894 och utbyggt i olika omgångar. Utställningen heter ”Från Skuta till Ro-ro, från Galär till Svävare”.

Den berättar om sjöfartens historia i sydvästra Finland samt det självständiga Finlands flottas historia. Här kan man också lära sig om olika fartygstyper, om skärgårdskultur och om frakt- och passagerartrafik i Finlands närområde och på de sju haven.

Ett av museifartygen är Siljas före detta passagerarfartyg Bore, också ett populärt vandrarhem. Hon byggdes i Oskarshamn 1960 och var ett av de sista ångfartyg som löpte av stapeln i Skandinavien.

Två av Vikings före detta fartyg som välbyggda modeller – i förgrunden Marella och bakom henne Aurella.

I en särskild avdelning skildras Estoniakatastrofen, den näst mest omfattande fartygskatastrofen i Östersjöns historia och de omfattande räddningsoperationer som igångsattes från finsk och svensk sida.

Andra avdelningar handlar om aktersnurrans historia och om flytvästens utveckling, alltifrån klumpig kapock till dagens smidiga. I en relativt sen tillbyggnad finns flera fartyg utställda, bland annat en torpedbåt och en livräddningsbåt.

Det som fångar många svenska färjepassagerares intresse är färjerederiernas historia. Både Vikings och Siljas historia berättas i texter, bilder och välbyggda modeller.

Vikings första fartyg S/S Viking byggdes i Skottland och levererades till ett brittiskt järnvägsbolag 1924. Under kriget gjorde hon tjänst som lasarettsfartyg. Det nya åländska rederiet Rederi AB Vikinglinjen köpte henne 1959 och satte in henne mellan Mariehamn och Gräddö. S/S Viking blev härigenom den första bilfärjan mellan södra Finland och Sverige.

Silja Line grundades 1957 och deras första passagerarfärja S/S Warjo gick i trafik mellan Norra Hammarbyhamnen i Stockholm och Helsingfors. Från början handlade det om ren nyttotrafik med passagerare samt transport av person- och lastbilar, en relativt blygsam verksamhet jämfört med dagens miljonindustri som huvudsakligen är av rekreationskaraktär.

I en annan hall skildras bland annat fritidsbåtar av olika typer. Båtliv hör till finländarnas populäraste fritidssysselsättningar. Det finns i runda tal 750 000 båtar i fasta Finland. Hälften är motorbåtar, omkring en tiondel segelbåtar av olika typer samt en tredjedel roddbåtar. Utvecklingen

är likartad den i Sverige. Motorbåten Apu visar klara släktdrag med Pettersonbåtarna, men så ritades de också efter likartade förutsättningar. Plast som båtbyggarmaterial började komma för cirka 50 år sedan, precis som i Sverige.

Till museet hör också ett antal fartyg som ligger vid kaj och kan besökas. Två av dem är den tremastade fullriggaren Suomen Joutsen och passagerarfartyget Bore som byggdes av Oskarshamns Varv 1960 för Ångfartygs AB Bore, som var ett av rederierna som 1957 bildade Silja Line. Det är nu kombinerat museum och vandrarhem.

Till Forum Marinum-museet hör också

en restaurang. Som imposant blickfång har man sparat den kände finlandssvenske författarens Göran Schildts segelbåt Daphne med vilken han seglade i och kring Medelhavet, färder som skildrats i mängder av reseskildringar.

Räkna med en heldag för att studera de omfångsrika samlingarna. Museet är öppet året runt utom museifartygen, som endast ‹ är öppna under sommarhalvåret. l 3/2013 sjörapporten 29

krysset om du får en stund över i sommar kommer här ett kryss. Välkommen med din lösning under adress Sjörapporten, Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping. Tre krysslösare får var sitt pris. Lösningen måste vi ha senast 16 augusti.

Namn:

Claus Erik Jakobsen, Nordiska fototävlingen för Sjöfolk 2012

©Twentieth Century Fox

SMHA

Adress: Postadress:

30 sjörapporten 3/2013

sidor för dig som arbetar till sjöss, alltid sist i sjörapporten Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

ombord

Sorti från Rotterdam

Lasse Hult och överstyrman Per Hedenborg på Wilson Star.

Bilden togs i december 2009.

Det blir inget 40-årsjubileum 2015 för Sjömansservice i Rotterdam. När stationens sista platsombud Lasse Hult går i pension i slutet av juni i år är sagan all. Stationen dras in. Därefter betjänas vid akuta behov fartyg i Rotterdam och dess kringhamnar av Sjömansservice i Antwerpen.

Rotterdamstationen öppnades 1975,

med Lennart Kronqvist som pionjär. Då var fortfarande Handelsflottans Välfärdsråd huvudman; först året därpå omstuvad och omdöpt till Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF).

Utöver Lennart Kronqvist förknippas stationen med HKF-veteraner som Timo Norell, Göran Kristenson, Stefan Jansson, Benny Djup och – i omgångar men sammanlagt ungefär ett kvartssekel – Lasse Hult. Till följd av den strida strömmen av svenska fartygsanlöp har Rotterdam kallats ”Sveriges största hamn”. Under en följd av år krävdes två platsombud för att betjäna sjömännen.

2011 var de betjänade anlöpen 465 i Rotterdam plus 63 i kringhamnarna,

företrädesvis Amsterdam. Under förra året minskade de till 356 respektive 18.

HKF och Sjömansservice har haft sitt kontor på Svenska Sjömanskyrkan, som numera är en sjömanskyrka endast till namnet.

Fartygsbesök utförs ej. Sjömän jämställs med turister; de är välkomna om de har möjlighet att ta sig till kyrkan på egen hand.

Sjömanskyrkan kommer inte att kunna fylla tomrummet efter Sjömansservice.

I hamnen finns även Lasses kollegor från

norska ”Velferden” och danska ”Velfærden”, men de har fullt upp med sina egna fartyg. Det gäller även personalen på den norska, den danska och den finska sjömanskyrkan.

I många år arrangerade HKF och Sjömansservice idrott för svenska fartygs besättningar på ändamålsenliga International Seamen’s Centre Heijplaat (som ursprungligen var norska idrottsplatsen ”Norge”).

Stiftelsen Zeemanshuis Rotterdam, som driver ett hotell med samma namn nära svenska Sjömanskyrkan, lade definitivt ned Heijplaat 2011. Samma år stängdes även

sjömanscentret De Beer i Europoort, som Zeemanshuis Rotterdam hade dragit sig ur redan 2004.

På Zeemanshuis finns klubblokaler som är till även för sjömän som inte bor på hotellet, och i förorten Schiedam finns den anglikanska sjömansmissionens Flying Angel Club. Båda saknar idrotts- och motionsutrymmen.

Från den 28 juni kommer alltså Sjömansservice personal i Antwerpen att, i möjligaste mån, även serva Rotterdam och närliggande hamnar. Se kontaktuppgifter ‹ nedan.l TEXT och foto torbjörn dalnäs

Kontakt: Kontakta platsombudet Jesper Ek i Antwerpen vid akuta servicebehov: Epost: sjomansservice.antwerpen@ sjofartsverket.se Telefon (även fax): +32 3-541 08 79 Mobil: +32 (0)475-26 42 98

3/2013 sjörapporten 31

jimmy eriksson

ombord En eldsjäl belönas Allas vår Lars ”Lasse” Hult belönades

Lasses liv nu och sen.

jimmy eriksson

eva jorenbo

Alexandra Jerkeskog

TEXT JIMMY ERIKSSON

Lasse pose­ rar med ett gäng glada kulstö­ tare under 24-timmars 2011.

32 sjörapporten 3/2013

Lasse visar hur man hoppar längd utan ansats.

Lasse Hult (t.v.) tar emot sin hedersbetygelse från landshöv­ dingen i Västra Götalands län, Lars Bäckström.

Hej,

Min sjökar riär tiden då det inleddes som sjöfara nde elektrik var spännan er slå en volt. d Även om d e och man kunde gå i på 60-talet. Jag segla de på den en ibland st land utan p ötte på mots ro Under min tånd. Ursäk blem (ingen ISPS) och sjömanstid ta el-skämten var det inte liggare, så . bara vin, kv sjö innor och så några år på mansidrotten var ett v ng. Det var anligt inslag svenska Llo långa hamn yds passag hade ett rätt i sjöfolkets erar led b hade överli ra fotbollslag ombord fartyg Saga. Göteborg iga tid. Jag arbetade , som spelad ggare.

-Tilbury var e på norska rutten. Vi välfärdens Innan jag k plan när vi om ombord hade Saga var det slut vun m väldigt kul ed dom stora framgån nit världsserien några garna när ja på fotbollsp gånger. Mär g lan och om k bord på fart kom med i laget, men ligt nog Efter min ti yget. vi hade d till sjöss blev det någ ben Rosenh ra års studie ill. Ganska r in sn där jag var i några år. S art fick jag chansen at nan jag fick jobb på sj t en blev det ömansklub till Götebo Japanska K ta ett semestervikaria rg och Rose t i Rotterdam obe under en nhill. , tid, innan ja När jag fick g återvände frågan om återvända ti ll Rotterdam På den tiden tackade jag ,i ja, med glä var två plats början av 90-talet, v dje. ar den sven ombud som ska handelsfl verkligen. var anställd ottan väldig Vår vardag a i Rotterdam t stor. Vi såg ofta ut de tunga tr vid tidpu så älådorna), ta med ledig här: besöka 5-6 fart nkten och det behövd kvällarna v y es g, byta bibli a sjö ar det friidro otek (minn tt och fotbo män på utflykter elle s r ll en på den nors Efter några ka sjömansk shoppingrunda. På år lubben. svenskflagg blev Rotterdamstatio nen enman ade handel sstation och sflottan had jämfört med e ”krympt” jag blev kv dom goda år ar. Den betydligt o en. ch anlöpen Det är inte minskade re mycket jag jält ångrar und vice. I stort er m se möjlighet at tt har varje dag på job in tid som välfärdsman bet varit in t få ha jobb i HKF/Sjöm tres et arbeta med något så vik som en hobby. Det har sant och givande. Tän ansserk tigt som se varit väldig rvice till sj t många fin er att få Så om några öfolk. a år att få veckor så ta byter upp m r ig till Lång jag min väska (golfb ag) och läm ås. Från Ho nar Nederlä lland till H Ni ombord alland. nderna och are har gett mig så otro går det an at ligt många t ”nocka” av fina minnen med frid i si under mitt nnet.

STORT TA arbetsliv, så CK. då Lasse Hult

jimmy eriksson

den 15 maj med Stiftelsen Sveriges Sjömanshus hederspris om 20 000 kronor. En liten del av motiveringen lyder: ”Genom oförtröttlig initiativförmåga och uthållighet har Lars Hult gjort det allra yttersta för att sjöfarare inom den fastställda målgruppen ska kunna få en så meningsfull fritid som möjligt, såväl i land som till sjöss”.

Efter över tre decennier i verksamheten är det många sjömän som kännetecknar Lasse Hult som Mr. Sjömansservice och konstigt vore väl annat – så många fartygsbesättningar som denne man betjänat genom åren. Lasse har verkligen värnat om sjöfolkets välfärd och förbannat orättvisor men det är kanske framförallt hans värme och oförglömliga göteborgska historier som gett honom en stor plats i sjöfolkets hjärtan.

Vi är många som vill tacka honom för hans insatser, nu när han pensioneras. En mer lämpad kandidat till hedersutnämning‹ en kunde man inte hitta. Grattis Lasse! l

UTKIKS:s redaktör pensionär

SJÖMANSBIBLIOTEKET

Den 30 april gjorde Torbjörn Dalnäs sin sista arbetsdag som anställd på Sjöfartsverket. Sedan 1979 har han arbetat för att sprida kultur och information till sjöfolket.

Inte minst i sin roll som redaktör för tidskriften UTKIK.

har sommarstängt 8 juli – 4 augusti

Sjöfartsverket har i och med Dalnäs pensionering förlorat en aldrig sinande kunskapskälla inom den maritima kulturen och tillika en duktig skribent.

Vi kollegor önskar Torbjörn all lycka i framtiden.

böcker

En smutsig bok som luktar tjära Förlaget Sjösala klassiker började sin verksamhet 2011. Utgivningen inriktar sig på både bortglömda klassiker och debutanter. Tanken är också att publicera verk som inte funnits i Sverige tidigare eller som fallit i glömska.

I förlagets serie med nobelpristagare är John Steinbecks debutbok Blod och guld (Cup of gold), från 1929, den först utgivna.

Det är onekligen en bok man lägger märke till. Den ser ganska solkig ut och man undrar onekligen från vilken soptunna den hämtats. Bläddrar man i boken känner man en välbekant doft av tjära! Blod och guld kan upplevas med alla sinnen.

Sjösala förlag har satsat på udda formgivning, denna gång med hjälp av formgivaren Simon Hessler. 2012 valde föreningen Svensk bokkonst Blod och guld till en av de 25 vackraste böckerna i Sverige med motiveringen ”Äntligen en luktbok!

Läcker form, god typografi, fina illustrationer, utmärkt svärta i och god omsorg om detaljerna. Konsekvent genomför med plus för det tjärdoftande snittet, endast vågorna och saltvattnet saknas i sällskap med detta piratäventyr. Tjärleksfullt gjort!»

Blod och guld är en skröna, ett pirat­ äventyr. Huvudpersonen, walesaren och

Lär känna Torsten Billman Sjömansbibliotekets exlibris

sjörövaren Henry Morgan (1635-1688), var buckanjär, dvs. en av de europeiskt livegna som på 1600-talet bosatt sig i Karibien och som ägnade sig åt sjöröveri. Henry Morgan var en mäktig pirat. 1670 seglade han mot Panama city för att inta staden.

Hans flotta bestod då av 37 fartyg och 2000 pirater. Trots hårt motstånd utplånade de staden totalt. Blod och guld handlar om en seglats från Wales till Västindien, dit Henry Morgan seglar för att finna lyckan och förverkliga drömmen om att bli en hjälte och ‹ historisk person. l

har tidigare utkommit med På resa med don Camilo (2010) samt Världens ände: och andra utposter på Spaniens norra och västra kust (2009). I dagarna har Breakwater Publishing gett ut hans nya bok Spanska irrfärder.

Det är en bok av samma typ som de två tidigare, faktaspäckad på ett lättläst och intresseväckande sätt.

TEXT ANNA SELME

TEXT ANNA SELME

Spanska irrfärder från Malaga till Gijón Författaren Bengt Garsell

”Vinga fyr och båk” är ett träsnitt av konstnären Torsten Billman (19091989). Billman var målare, tecknare och grafiker. Som ung var Torsten Billman till sjöss. I likhet med Evert Taube och Harry Martinsson var han eldare, på den tiden ett yrke med viss status.

Torsten Billman utbildade sig efter åren på sjön till konstnär på Valands konstskola. Han räknas till en av Sveriges främsta när det gäller träsnitt. Sjömansbibliotekets exlibris är från 1943.

Sjöfartsmuséet i Göteborg visar fram till och med 5 januari 2014 utställningen I havsgruvorna – sjömannen som blev konstnär. Den handlar om Torsten Billman liv och konstnärskap. Utställningen ger en fin inblick i hans utveckling som människa och konstnär. Är du i Göteborg i sommar, besök ‹ gärna den här utställningen! l

Bengt Garsell är förälskad i Spanien. Denna gång tar han oss med på en vindlande resa från enklaven Melilla i norra Marocko över till Malaga och vidare genom kända och okända orter upp till Gijón i norra Spanien.

Författarens egna foton och berättelserna inspirerar till en resa med Spanska irrfärder som reslektyr.

NYTT PÅ HYLLORNA I SJÖMANSBIBLIOTEKET:

› Torsdagarna i parken av Hilary Boyd (har kärleken ett bäst före datum?) › Det perfekta löpsteget av Thomas

Reckman (för elitlöpare och motionärer) Myter om mat av Stephan Rössner (matmyter avlivas) Ubik av Philip K Dick (kanske science fiction-litteraturens störste författare) Livspuzzlet – eller vad ska jag göra av resten av mitt liv? av Lennart Koskinen

› › ›

3/2013 sjörapporten 33

ombord motion

Fler kom med i Seafarers Open Seafarers open är ett samarbetsarrangemang mellan Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell/Katarina Sjöfartsklubb och Sjöfartsverket Sjömansservice Kaknäs som nu anordnats i fem år. I år flyttades tävlingen fån Kyssinge GK till Arlandastads GK. Till årets sjöfartsgolf den 13 maj samlades 47 deltagare från Sverige, Finland och Norge – betydligt fler än i fjol.

De deltagare som anmält behov av transport hämtades vid Värtahamnen och Arlanda flygplats. Tävlingsdagen inleddes med registrering av närvarande spelare.

Vädrets makter var på vår sida – strålande sol och varmt. Själva banan var dessvärre inte i det bästa skicket då den långa vintern och en kall vår hade tärt på underlaget.

Hela dagen avlöpte utan incidenter.

Men på kvällen, efter att prisutdelningen hållits, ringde vinnaren i klass-A – Pertti Kiihanmäki och meddelade att han noterat ett fel i resultatlistan. Han hade spelat med ett felaktigt handicap och valde att diskvalificera sig själv. En stor eloge till Pertti, för ärligheten.

Vi ska informera samtliga berörda

spelare, som alltså får en placering bättre än vad det stod på resultatlistan. Den uppdaterade resultatlistan och bilder från tävlingen finns att se på www.seatime.se.

Utöver den individuella tävlingen spelades också en partävling Bästa Seafarers par: Risto Rousku/Guy Fagerström, Viking Line, 62 poäng. Paret vann samtidigt ”Bästa Rederi”-priset.

Bästa paret i allmänna klassen: Nils

FAKTA Resultat

›Vandringspriset för Sjöfolk: Stefan › ›

Hammerin, Destination Gotland, 71 slag.

Vinnare A-klass: Risto Rousku, Viking Line, 74 slag.

Vinnare B-klass: Nils Edoff, Sjöfartsverket, 40 poäng.

Edoff/Christer Smittenberg, 72 poäng. ”Närmast hål”-priset vann Roland Helle från Viking Line, 3,85 centimeter från hålet. ”Längsta drive”-priset tog Olavi Pohjola, Tallink Silja, med ett slag på 230 ‹ meter.l TEXT JARI RAMINEN

Jesper Ek

ACL:s Atlantic Conveyor idrottar i Antwerpen

Besättningen ombord på Atlantic Conveyor passade på att välkomna Antwerpens vårvärme med friidrottande inom ramen för Sjöpokalen.

Detta skedde under en tidig kväll i mitten av april.

Det var mycket glädje och många skratt men också ett ‹ uns tävlingsallvar. l 34 sjörapporten 3/2013

Kia Krekula

Göteborgsvarvet runt för Sjömansservice Med över 62 500 anmälda löpare är Göteborgsvarvet världens största halvmara. På Rosenhill Seamen’s center samlade man 20 av dessa för uppladdning före loppet och för att samordna

transporter till start. Efter målgång ordnade man, på sjömanscentrat, en grillbuffé för löparna som kom från Sjöfartverket, GBG:s hamn, Sjöfartshögskolan Chalmers och diverse fartyg.

FILM

Högaktuella skådisar från förr

©Sony Pictures

Christoph Waltz och Jamie Foxx som prisjägare i ”Django Unchained”.

Långfilmer blir längre och längre

har vi på Sjöfartsverkets Sjömansservice distribuerat titlar som ”The Hobbit: An unexpected journey” (169 min), ”Les Miserables” (158 min), ”Jack Reacher” (130 min) och ”Berättelsen om Pi” (127 min) och till sommaren planerar vi följande filmer, som också är av det längre formatet.

Quentin Tarantinos ”Django Unchained” är en hyllning till de gamla italienska western-filmerna, gjord med både hjärta och hjärna. Precis som vanligt kan man räkna med de klassiskt Tarantinska splatterfilmsscenerna, de långa men smarta dialogerna och en massa flirtar med äldre filmer i genren. Men här kretsar allt dessutom runt ett viktigt ämne, nämligen det amerikanska slaveriet.

De senaste åren har speltiden för

långfilmer ökat rejält. Om vi går tillbaka 20 år i tiden, till 1992, så hade de fem globalt mest sålda biofilmerna en genomsnittlig speltid på drygt 116 minuter. År 2002 hade samma urval istället en snittid på strax över 136 minuter. Eftersom 2012-års topp 5-filmer snittar på 142 minuter verkar vi ha en trend som stödjer det inledande påståendet. Bland de sistnämnda hittar vi Marvel’s längsta film någonsin, ”The Avengers”, den längsta Batman-filmen ”The Dark knight rises” och historiens längsta Bond-film ”Skyfall”.

Trenden verkar hålla i sig för under våren

En film som utspelar sig i samma nation bara några år efter den nyss nämnda är ”Lincoln”, som regisserats av Steven Spielberg. Vi får följa ”Abe” under hans sista månader i livet, då han kämpar för att driva genom konstitutionstillägget om att

FAKTA nya fiilmer att hyra Sjöfartsverket planerar följande titlar till Sjömansservice hyrfilmstjänst under sommaren.

I urval: Beasts of the Southern Wild Zero Dark Thirty

› ›

förbjuda slaveriet samtidigt som han försöker vinna ett inbördeskrig.

Nästa amerikanska historienedslag gör vi med Paul Thomas Andersons ”The Master”, som tar oss till 1950-talet, där en trasig ex-soldat driver omkring och söker något.

När han stöter på den karismatiske ledaren för ”The Cause” – en sekt som påminner om Scientologikyrkan – tror han sig ha hittat hem. ”The Master” är med sina 144 minuter den kortaste av de tre och det är intressant att fundera över varför filmerna blir längre och längre. Har filmmakarna blivit sämre på att berätta korta historier eller har publiken blivit mer kräsen? Eller har det något med att göra att Oscars-juryn tenderar att nominera titlar med lång speltid? Sedan 60-talet har nära 80 procent av alla ”Bästa film-vinnare” varit över 120 minuter. Nåja, svaret får vi inte i den här texten men visst ‹ är det intressant att fundera över.l TEXT JIMMY ERIKSSON Källa: www.boxofficemojo.com och www.imdb.com

›The impossible ›Call Girl ›Fight

›A good day to die hard ›Kon-Tiki ›Jakten 3/2013 sjörapporten 35

Posttidning B Retur: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

PROFILEN › ewelina von mentzer, student

Sjöfart i praktiken Därför valde jag sjöfart

Framtiden får visa vägen

Min sjöfartsbana började när det var dags att välja gymnasium. I Strömstad kunde man läsa Teknikprogrammet med inriktning sjöbefäl. Jag tyckte att det lät spännande och fick möjligheten att under en dag besöka skolan, innan mitt val. Den här dagen skulle årskurs två åka till Skärhamn för att hämta hem det nya skolfartyget Viksten. Jag fick följa med. Efter denna lilla resa hade jag bestämt mig. Jag ville arbeta på sjön. Under de tre gymnasieåren ökade mitt intresse för sjöfarten ytterligare och när jag tog examen var det självklart att söka vidare till Sjökaptensprogrammet på Linnéuniversitetet i Kalmar.

Nu har jag två års fortsatta studier framför mig. Under den tiden ska jag göra fyra månaders fartygspraktik.

När jag är klar med skolan är planen att söka jobb och börja arbeta som styrman. Än så länge vet jag inte var jag vill arbeta, men det visar sig säkert när skoltiden börjar närma sig sitt slut.

Bättre än jag trodde praktik på Wallenius I februari åkte jag iväg för att göra tre månaders praktik ombord på Wallenius fartyg Fidelio. Jag mönstrade på i Port Hueneme, USA. Det var riktigt häftigt att få mönstra på ett så stort fartyg och veta att man ska segla jorden runt. De första veckorna ombord jobbade jag på däck med matroserna och båsen.

När vi började sjöresan mot Japan jobbade jag på däck under förmiddagen och på bryggan under eftermiddagarna. Under tiden ombord lossade och lastade vi bilar och ”high and heavy cargo” i Japan, Korea, Thailand, Jordanien, Egypten, Turkiet, Grekland, Italien, Storbritannien, Belgien och Tyskland.

En jättebra utbildning När vi kom upp mot Jordanien började jag gå vakt ihop med tredje styrman. Under vakten på bryggan lärde jag mig enormt mycket om allt. Jag fick vara med och köra i olika trafikerade områden, kommunicera via radio, rätta sjökort och mycket annat.

Ombord på Fidelio var vi tre elever. Jag och en kille i klassen mönstrade på samtidigt. Det kändes skönt att man känner någon sedan tidigare, men det var inga problem alls att komma in i gänget.

På kvällarna var det ofta filmvisning i lobbyn. När det var långa sjöresor spelade vi bingo, däcksgolf, basket, pingis och så klart extrem träning. I hamn gick vi elever iland när det fanns möjlighet. Ibland följde även besättningen med. Det var väldigt häftigt att se olika delar av världen.

Jag är jättenöjd med min praktik. Det har varit ett nöje att få arbeta med besättningen och jag skulle vilja hälsa till dem. Min tid ombord var bättre än vad jag hade kunnat tro.

första delmålet är jobb som styrman

›NAMN: Ewelina Von Mentzer ›ålder: 20 år ›gör: Studerar Sjökaptensprogrammet på Linnéuniversitetet i Kalmar. ›bakgrund: Strömstad Gymnasium – Teknikprogrammet med inriktning sjöbefäl ›BOR: Strömstad ›INTRESSEN: Umgås

med familjen och vänner.

berättat för jimmy eriksson foto karl nilsson