Sjörapporten nr 8 2012

en tidning från sjöfartsverket nr 8 2012

rapporten

+ soker

Fler praktikplatser Säkrare sjökort Fokus på säkerhet

for livet Orka är Sveriges första certifierade sjöräddningshund.

kasta loss jömed s k språ

tema vattenvägar I Sveriges växande städer går sju promille av kollektivtrafiken på vatten.

Här finns en stor outnyttjad kapacitet.

hamnen satsar

Roger Danell, VD för Luleå Hamn, vill expandera för att erbjuda den lokala industrin bra logistiklösningar.

TIPSA!

avgång karl nilsson

Tipsa Sjö rapporte n om vad d u vill läsa : sjorappo rten@ sjofartsv erket.se

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare.

orka heter landets första

officiella sjöräddningshund.

Hon är en perfekt besättningsmedlem på vilken sjöräddningsbåt som helst.

Utan problem med vare sig mörker eller dimma står hon i fören och plock­ar vittring från människor. Hennes glädje och belöning är att hitta någon.

I reportaget om Orka berättar vi om tuffa slutprov under svåra vindförhållanden och i svartaste mörker.

Hund och människa i nära samarbete är knappast en nyhet, men säkert en av historiens mest eleganta win-winöverenskommelser. De båda arternas förutsättningar som sociala varelser kombinerat med hundens sinnen och vår intelligens gjorde oss till kamrater för tusentals år sen. För mat och någon att värna gör hunden det vi ber den om.

Bara vi ber på ett sätt den kan förstå.

Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Sjörapporten utkommer med åtta nummer per år.

Adress Sjörapporten 601 78 Norrköping Telefon 0771-63 00 00 Webbplats www.sjofartsverket.se Prenumeration För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se.

Adressändring sjorapporten@ sjofartsverket.se Ansvarig utgivare Maria Ottosson Redaktör Annika Johansson annika.johansson@ sjofartsverket.se Redaktion Sara Bohlin, Jimmy Eriksson, Tobias Fälth och Daniel Lindblad Formgivning Katrin Uddströmer Kung & Partners Layout Ellen Collin Tryck Luftfartsverket tryckeri T12-581 ISSN-1402-2028 Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

Sjörapporten nr 8 2012 Omslagsfoto: Stefan Jerrevång

Gamla vänner kan man lita på

18 INNEHÅLL 06 12 14 18 20 26

tema: vattenvägar Trafikinfarkten kommer närmare i storstäderna.

Situation kan bli bättre genom att utnyttja vattenvägarna för kollektivtrafik. fokus på säkerhet Genom att provköra Mälarfarlederna i simulator blir sjöfarten bättre och säkrare. intervjun: roger danell Hamnchefen har stora planer för Luleå Hamn. Gods­ kapaciteten ska fördubblas till 20 miljoner ton. satsning på fartygspraktik Utflaggningen har slagit hårt mot sjö­farts­högskolorna.

Nu satsar regeringen för att öka antalet praktikplatser. första sjöräddningshunden Schäfern Orka klarade de svåra proven galant, och är nu Sveriges första certifierade sjöräddningshund. kasta loss med sjöspråket Sjöspråket har blivit populärt även på landbacken. ”Stick i stäv” och ”för fulla muggar” är några exempel.

dessutom

vi behöver hållbara lösningar för landets infrastruktur. I den frågan har vi inte så mycket nytta av hunden. Men sjöfarten, vår gamla vän, träder fram och visar musklerna. Dags att möta framtiden, återskapa din inre viking och ta båten till jobbet. Lasta långtradarna på båt och låt chaufförerna vila medan färjan tar dem förbi huvudstadens trängsel. I väntan på beslut kring infrastrukturen kan du lösa Sjörapportens korsord, med chans att vinna biobiljetter. God Jul! sara bohlin Skribent sara.bohlin@sjofartsverket.se

11 notiser Lots ett framtidsyrke 16 aktuellt Kaos skäl till sjöröveri 25 yrket Jörgen Sandersson, slussmästare 28 krysset Sysselsättning för jullediga 32 profilen Kanallots Martin Borgvall 2 sjörapporten 8/2012

KARLSBORGS HAMN

Premiäranlöp till Karlsborgs hamn Karlsborgs hamn i Kalix har varit stängd hela hösten för muddringsarbeten. Nu är hamnen åter öppnad för trafik och Fabrikskajen vid Billeruds pappersfabrik utbyggd och klar att använda.

Cirka 170 fartyg angör Karlsborg företrädesvis med gods till och från fabriken. Sjöfartsverket är leverantör åt Karlsborgs hamn i form av drift och underhåll av farled och sjösäkerhetsanordningar.

Bombplan funnet på botten ›Chemsea kartlägger kemiska vapen ›Krigsfartyg och minlinje bland fynden

gotland. Sjöfartsverkets kartläggning av kemiska stridsmedel i Östersjön, sydost om Gotland, har nu gett resultat. Av de cirka 39 000 misstänkta objekt som identifierats så kan upp till 10 000 Ulf Olsson vara dumpad ammunition och innehålla senapsgas eller andra kemiska substanser.

– Vi har hittat sönderrostade senapsgasbomber men även en minlinje och 22 hittills okända vrak, säger sjömätningsledaren Kent Lögdberg.

Marinen har informerats om minlinjen och de ska nu ta ställning till om minorna utgör någon fara. Sjöfartsverket har även hittat ett örlogsfartyg från tidigt 1900-tal och ett sovjetiskt bombplan från andra världskriget. Planet är av modellen Douglas A20 och byggdes i USA, men en tredjedel av de amerikanska planen köptes och nyttjades av Sovjet. Planen användes både av det sovjetiska flygvapnet och av flottan som bland annat torpedbombare.

– Vi har kontaktat experter i Sverige, Finland och Ryssland för att ta reda på vilket plan det rör sig om och vad som egentligen hände, säger Kent Lögdberg.

sjöfartsverket

Sjöfartsverket har hittat ett sovjetiskt bombplan, ett krigsfartyg, en minlinje, 20 okända vrak och tusentals behållare med kemiska stridsmedel på Östersjöns botten.

Sonarbilden visar kulhål i vingen på det funna sovjetiska bombplanet.

Gotland, Lettland och Polen.

– En stor del av de objekt som vi har identifierar är för stora för att vara senapsgasbomber och vi tror att det rör sig om skal från minor som fyllts upp med senapsgas.

De är större än originalbomberna och innehåller därmed mer senapsgas, säger Kent Lögdberg.

Dumpningsaktioner utfördes vid ett flertal tillfällen i slutet av 1940-talet och de kemiska vapnen på havsbottnen har under

årtiondenas gång rostat och börjat läcka.

– Sjöfartsverket kommer inte att plocka upp det som vi hittar. Projektets syfte är att kartlägga och ta reda på hur farligt det är för Östersjön och den marina miljön, säger Ulf Olsson, chef för Sjöfartsverkets sjömätning.

Chemsea-projektet kommer att fortsätta till 2014 och först därefter kan länderna runt Östersjön besluta om vad som ska ‹ hända med de kemiska stridsmedlen.l Text tobias fälth

Sjöfartsverkets kartläggning är en

del av Chemsea-projektet som är ett EUfinansierat samarbete där Sverige, Finland, Polen, Tyskland och Lettland ingår. Sjöfartsverkets del i projektet är att kartlägga och lokalisera de kemiska vapen som de allierade dumpade efter andra världskriget.

Sjömätningsfartyget Balticas sonarutrustning har dragits ovanför havsbotten och påvisat att det finns tydliga dumpningsstråk som går genom hela det 1700 kvadratkilometer stora dumpningsområdet mellan

FAKTA chemsea

›

I Chemsea-projektet, som är ett samarbete mellan fem Östersjöstater – Finland, Polen, Lettland, Tyskland och Sverige – ska kemiska stridsmedel lokaliseras och spridningsrisken analyseras. Totalbudgeten är 4,5 miljoner euro.

Chemsea-projektet ska undersöka var det finns sänkta vapen i områden där man vet att sådana kan förekomma men som ännu inte är utforskade, bland annat Gotlandsdjupet och i förmodade övriga inofficiella dumpningsområden som till exempel Gdanskdjupet.

8/2012 sjörapporten 3

God Jul alla läsare Med Arent van der Veens stämningsfulla bild av fyra av Sjöfartsverkets isbrytare vid kaj i Luleå hamn önskar vi alla Sjörapportens läsare en God Jul och ett Gott Nytt År.

Tävling gav säkrare sjökort ›130 tips har givit cirka 30 ändringar ›Vinnare utses i december vinnare utses i december. Webbformuläret på Stockholm radios webb­plats där alla har kunnat rapportera avvikelser och faror är fortfarande öppet.

Över 130 tips om ökända grund och undervattenshinder, varav ett trettiotal kommer att leda till nya uppgifter i sjökorten – det är resultatet av tävlingen Ökända grund som pågått under sommaren och hösten.

Tobias fälth

ökända grund. Tävlingen, där allmänheten uppmanats att rapportera ökända och välbesökta grund, är ett sam­ arbete mellan Stockholm radio, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Tävlingen Niklas Hammarkvist som har pågått under sommaren avslutades den 30 september och

De inkomna ärendena har vidarebefordrats till Sjöfartsverkets redaktion för underrättelser för sjöfarande (Ufs), som kvalitetsgranskat tipsen.

– Vi har fått in över 130 tips om ökända grund som en direkt följd av tävlingen, säger Niklas Hammarkvist, nautisk redaktör på Ufs-redaktionen. Tipsen har bland annat handlat om dittills okända undervattensstenar, felaktiga djupangivelser, musselodlingar, bryggor som tillkomit eller försvunnit och saknade sjösäkerhetsanordningar.

Av de inkomna tipsen bedöms ett trettio­ tal hålla sådan kvalitet att de renderat ändringar i sjökorten.

Sjöfartsverkets Ufs-redaktion har en anmälningsfunktion på webben för rapportering av faror, hinder eller fel till sjöss.

Anmälningsfunktionen är öppen dygnet runt, året runt. En effekt av tävlingen är att antalet anmälningar gjorda via denna anmälningsfunktion verkar ha ökat.

– Det är tacksamt om ännu fler fritidsskeppare blir medvetna om möjligheterna att rapportera faror och hinder till sjöss. Ju fler ögon som upptäcker fel och brister till sjöss, desto säkrare sjöfart, säger Niklas ‹ Hammarkvist.l Text daniel lindblad

sjöfartsverket

Antalet tips om okända hinder och felaktiga djupangivelser har ökat sedan tävlingen Ökända grund arrangerades i somras.

4 sjörapporten 8/2012

Isbrytare ministerns favorit Infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd gillar isbrytare. I Arlanda Express ombordtidning Xpress får hon frågan om hon har något favorittransportmedel. Hennes svar:

– Isbrytare, säger Cathis snabbt. Jag har varit uppe i Bottenviken och Kvarken och fått åka med ut. Det är mäktigt. Dånet från isen som krossas och strålkastarna som lyser upp i mörkret. regeringskansliet

sjöfartsverket

WINMOS-projektet ska mildra effekterna som orsakas av havsisen på Östersjön.

Lotsar får nya kombitjänster På vissa platser längs Sveriges kust varierar fartygstrafiken, och antalet lotsningar, kraftigt under året.

Effektivare vintersjöfart

›Nytt projekt underlättar för transport och handel Is har stor inverkan på transport och handel. Nu tar Sjöfartsverket initiativ till WINMOS-projektet för att minska de problem som orsak­ as av havsisen på Östersjön. östersjön. Havsisen är ett stort problem för de industrier som är beroende av snabba och tillförlitliga leveranser. Ett stort antal fartyg drabbades av stora förseningar på grund av rådande isförhållanden under vintrarna 2010 och 2011. Därför tar nu Sjöfartsverket initiativet till WINMOSprojektet. Projektet går ut på att garantera en säker och effektiv sjöfart året runt och mildra effekterna som orsakas av havsisen på Östersjön.

– En effektiv sjöfart året runt är centralt

för transportsystemets funktion. Detta är av intresse för hela EU och därför söker vi också medfinansiering från EU för konkreta åtgärder, säger Magnus Sundström på Sjöfartsverkets forsknings- och innovationsenheten.

Projektet har redan fått en hel del uppmärksamhet. Europeiska rådet antog i 2009 en strategi för Östersjöområdet och WINMOS har identifierats som ett centralt projekt inom det prioriterade området sjösäkerhet och sjöfartsskydd.

– WINMOS har fått flaggskeppsstatus i EU:s Östersjöstrategi och kommer att lyftas fram under HELCOM:s minstermöte 2013, ‹ säger Magnus Sundström. l Text tobias fälth

FAKTA winmos WINMOS är ett finskt, estniskt och svenskt projekt med flera delprojekt: Utredning av nästa generations isbrytare och det framtida behovet av isbrytningsresurser.

Livstidsförlängning av ett antal äldre isbrytare samt utveckling av bränsleinsprutningsteknik för att minska bränsleförbrukning och emissioner.

›

›

› Vidareutveckling av ledningssystem för vintersjöfart och isbrytning. › Utveckling av en simulatorutbildning för sjöbefäl. › Nybyggnation av en finsk isbrytare. › Budgeten för WINMOS beräknas till

cirka 140 miljoner euro och medfinansiering från EU förväntas täcka en del av projektets kostnader.

och längs delar av Norrlandskusten är det mycket fartygstrafik med många lotsningar Lennart på sommaren, medan Forsström antalet fartyg minskar under vinterperioden. Detsamma gäller i Stockholm där det är högtryck under sommaren med många kryssningsfartyg samtidigt som semesterperioden infaller.

sjöfartsverket

högsäsong varierar. På Gotland

För att kunna använda personalre-

surserna mer effektivt kommer Sjöfartsverket under hösten att anställa de första så kallade kombilotsarna.

Det innebär kombinationstjänster där lotsen arbetar delar av tjänsten som styrman på ett arbetsfartyg eller en isbrytare. Den delen ska vara under minst tre månader per år.

– Isbrytningsverksamheten och lotsningen har varsin säsong där det krävs hög bemanning, säger Lennart Forsström, chef för affärsområde lotsning. På det här sättet kan vi använda resurserna på bästa sätt. Sedan är det positivt även för de anställda, eftersom det ger möjlighet till utveckling och man får variation i arbetet varje år.

Den nya typen av tjänster ersätter

pensionsavgångar och kommer till en början finnas på Gotland och i Luleå.

Dessutom planeras för införande i Stockholm.

– Om det slår väl ut kommer det finnas åtta-tio sådana tjänster när allt är klart, för att täcka det behov som ‹ finns, säger Lennart Forsström.l Text annika johansson

8/2012 sjörapporten 5

TEMA

›vattenvägar

Trafikinfarkt och Flaskhals Stockholm, begreppen är många för att beskriva en trafiksituation som vuxit ur sina egna möjligheter. Samtidigt som trängseln stadigt ökar är Stockholm en av Europas snabbast växande städer. Trots byggsatsningar kommer situationen att förvärras.

Kapacitetsbristen på land gör att allt fler riktar sitt intresse mot havets möjligheter.

Text sara bohlin foto jocke berglund/SCANPIX

att sjöfarten svarar för åtta procent av all inrikes godstrafik. I Tyskland och England är motsvarande siffra minst 20 procent. Frankrike ska bygga ny kanal från Paris. Den nya Seine-Nord kanalen syftar till att avlasta landtrafiken. Spanien har rustat kanalen till Sevillas centrum där mindre fartyg förser staden med såväl byggnadsmaterial som matvaror. I Bryssel finns liknande trafik som ersätter de 200 000 lastbilar som årligen körde in och ut ur stadens centrum.

Göteborgs nya biogasanläggning kräver 3 000 kubikmeter flis per dygn, hälften från Vänerområdet.

Ett pendelfartyg för flis skulle enligt Sjöfartsforum ersätta 7 200 lastbilar på E6/E45. I Stockholm finns 6 sjörapporten 8/2012

I Stockholm finns också starka intressen för

bostads­byggande vid attraktiva sjölägen. Det gör det svårt för kommunalt ägda hamnar att hävda sina och sjöfartens intressen. Men det finns de som ropar efter besinning.

Anna Wersäll, infrastrukturexpert på Stockholms Handelskammare är en av dem.

– Vi ser att de styrande pratar om kollektivtrafik på vatten, men ingen vet vad de ska göra. Samtidigt som de pratar försvinner fler kajplatser, vilket försämrar möjligheterna till närtrafik till sjöss.

Hon berättar om Fredells Trävaror som låg vid Södra Hammarbyhamnen men som tvingades flytta till förmån för byggandet av Hammarby Sjöstad.

– Förut skeppades deras virke direkt till byggvaruhuset. Sedan Fredells flyttat till Sickla sker virkestransporterna med lastbil, från Värtahamnen och genom innerstan.

De enorma mängder grus som krävs vid olika byggprojekt körs numera på lastbilar genom stan, berättar Anna Wersäll. Förut kom gruset med båt till Hornsberg, ett hamnläge som fått ge vika för bostäder.

– Vi positionerar oss för att stärka Stockholm som sjöfartsstad, säger Anna Wersäll. Vi anser att besluten att bygga bostäder i södra Värtan och Loudden är dåligt underbyggda. Även Länsstyrelsen och Trafikverket är kritiska.

Enligt Länsstyrelsen är hamnarna av riksintresse för svensk sjöfart och möjligheterna till hamnverksamhet får inte äventyras.

Mikael Castanius, branschchef Sveriges Hamnar, vill se styrmedel som stärker sjöfartens konkurrenskraft.

Mikael Castanius Christoffer Edling

Sjöfartsforum redovisar siffror som visar

förslag att avlasta Essingeleden genom att ta långtradare på vägfärjor mellan norra och södra Stockholm.

Varje färja kan ta minst tre långtradare, vilket sparar 60 mil vägtransport på Essingeleden.

Athina Strataki

jöfarten har sedan urminnes tider burit Sverige mot utveckling och tillväxt.

Att forsla folk och gods med båt var länge det enda möjliga alternativet.

Med järnvägens utbyggnad förändrades villkoren, men först när lastbilarna släpptes fria på ett moderniserat vägnät vid mitten av 1950-talet blev landtransporterna en verklig konkurrent till sjöfarten.

Nu är det illa trångt på vägar och järnväg. Det är inte längre möjligt att bygga bort trängseln i Stock­holm.

Stormarna Gudrun och Per bevisade sjöfartens styrka. Inget annat trafikslag kunde hantera så extrema volymer. Men enligt näringen ligger Sverige efter övriga länder i Europa som har maritima strategier och redan är anslutna till EU:s Inland Waterway Transport System, IWT. Det innebär att enklare fartyg anpassas att konkurrera med lastbilar på kortare sträckor, fartyg lämpliga även i tättbebyggda områden.

– Att stå utanför IWT gör att vi fortfarande har samma krav på fartyg och bemanning oavsett om fartygen går till Shanghai eller mellan två svenska hamnar, säger Mikael Castanius, branschchef Sveriges Hamnar.

Anna Wersäll

Varje dygn passerar 3 000 lastbilar Essingeleden. Det motsvarar sex mils kö. Trängseln skulle minska om lastbilarna åkte färja förbi Stockholm.

TEMA ›xxx

Athina Strataki

gott om plats pA SjOvAgen

8/2012 sjörapporten 7

TEMA

›vattenvägar De styrande pratar om kollektivtrafik på vatten, men ingen vet vad de ska göra. Samtidigt som de pratar försvinner fler kajplatser, vilket försämrar möjligheterna till närtrafik till sjöss.

Stockholms inre hamnar 1950 stockholms inre hamnar 1950

VÄRTAHAMNEN värtahamnen

bällstaviken BÄLLSTAVIKEN

FRIHAMNEN frihamnen

LOUDDEN loudden HORNSBERG hornsberg

SKEPPSHOLMEN skeppsholmen SKEPPSBRON skeppsbron

– Sjöfarten är missgynnad på flera sätt, säger han och nämner farledsavgifterna och svaveldirektivet som orsaker till snedvriden konkurrens.

– Det är svårt att ta trafik från land så länge det är billigare att ta godset med lastbil hela vägen till Rotterdam, än det är att ta det med fartyg från Göteborg.

Castanius har länge arbetat för att isbrytningen ska betalas via statskassan och inte via farledsavgifter.

– Göteborg betalar mest för isbrytning i hela land­ et trots att Göteborg aldrig har någon is.

Att sjöfarten har avgifter som andra trafikslag saknar är återkommande kritik när havets möjligheter att bidra med kapacitet diskuteras.

KVARNEN kvarnen TRE tre KRONOR kronor

STADSGÅRDEN stadsgården SALTSJÖKVARN saltsjökvarn LILJEHOLMEN–- årstaberg ÅRSTABERG liljeholmen NORRA norra HAMMARBYHAMNEN hammarbyhamnen

HENRIKSDALSHAMNEN henriksdalshamnen

SÖDRA HAMMARBYHAMNEN södra hammarbyhamnen

Stockholms inre hamnar 2012

stockholms inre hamnar 2012

VÄRTAHAMNEN värtahamnen

FRIHAMNEN frihamnen

LOUDDEN loudden

I oktober höll riksdagen en öppen utfrågning

om sjöfartens möjligheter att lösa landets trafikproblem. Sjöfartsverkets generaldirektör, AnnCatrine Zetterdahl var en av deltagarna. Hon ser potential hos svensk sjöfart som skulle kunna göra landet till en världsledande sjöfartsnation. Men hon var också tydlig i frågan om sjöfartens sämre konkurrensvillkor.

– Även om jag skulle vara Zlatan har vi inte en chans att göra ett enda mål så länge vi inte befinner oss på samma spelplan som de andra, sa hon och efterlyste en spelplan med lika villkor för alla transportslag.

– Vintertid underhåller vi vägarna med statliga medel och borde rimligen underhålla havsvägarna på ‹ samma sätt, sa Sjöfartsverkets generaldirektör. l

SKEPPSBRON skeppsbron

STADSGÅRDEN stadsgården

CEMENTA cementa

HAMMARBYVERKET hammarbyverket

Antalet hamnar i Stockholms inre vatten var som flest vid mitten av 1950talet. Sedan dess har antalet halverats. Trots trafikträngsel äventyras närsjöfartens möjligheter när kajplatser byggs bort till förmån för bostadsKälla: Stockholms Handelskammare byggande.

FAKTA forskningsuppsatser

›”Godstransporter på Göteborgs vat-

ten – förutsättningar för ett nyskapande logistiskt flöde” är en nyligen publicerad kandidatuppsats vid Handelshögskolan i Göteborg. Författarna heter Johan Fagerström och Hampus Hultqvist.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns förutsättningar för vattenburen godsdistribution i Göteborgs innerstad. Tre stora transportföretag, DHL, Schenker och Posten har intervjuats för att höra vilken inställning de har till att lösa godstransporterna till och inom Göteborg på nytt sätt. Även Trafikkontoret i Göteborg har fått ge sina synpunkter.

8 sjörapporten 8/2012

Författarna skriver i sin sammanfattning att undersökta aktörer har en försiktigt negativ inställning till en förändring. Göteborgs stad är mer intresserad av idén då den kan påverka staden samhällsekonomiskt positivt.

Uppsatsen finns att läsa på http:// www.uppsatser.se/uppsats/ ced43db04b/

›

›”Stockholms vattenburna kollektivtra-

fik – vision 2020” är Henrik Lindencronas examensarbete vid arkitektursektionen på KTH. Uppsatsen publicerades 2011 och ställer frågorna; Varför har vi inte mer ut-

vecklad vattenburen kollektivtrafik i Stockholm, vad krävs för att en sådan ska bli verklighet och hur kan den komma att se ut?

Stockholm expanderar och uppsatsförfattaren tycker att beslutsfattarna behöver se över de kollektiva resmöjligheterna.

Flera undersökningar har tidigare gjorts vad gäller vattenburen kollektivtrafik i Stockholm, samtliga kommer fram till att det blir för dyrt med sådan.

Henrik Lindencrona diskuterar i uppsatsen de hinder som dessa utredningar redovisar.

Examensarbetet finns på http://www. uppsatser.se/uppsats/57a80bdde2/

›

Mysing anländer till Frihamnen, en av hållplatserna på Sjövägen i Stockholm.

Kollektivtrafik på vattnet avlastar Sveriges tre största städer ligger vid vatten.

Samtidigt går endast sju promille av den svenska kollektivtrafiken sjövägen. Här finns en stor outnyttjad kapacitet.

Text Annika Johansson Foto leif hallberg

nerna. Trycket på det befintliga trafiksystemet ökar, framkomligheten begränsas och köerna blir allt längre. Enligt beräkningar från Trafikanalys kostar trafikförseningar vid arbetspendling i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö samhället drygt 11 miljarder kronor per år (inkluderat miljökonsekvenser)*.

– När kollektivtrafiken ska utredas måste alltid vattenvägen finnas med i de initiala diskussionerna samtidigt som man tittar på väg- eller spårbundna infrastrukturlösningar. I städer vid vatten kan vattenburen kollektivtrafik bidra till en kostnads- och miljöeffektivare kollektivtrafik, säger Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum. Det gäller att se de samlade infrastruktursatsningarna och hur resenärerna bäst kan förflytta sig i vardagen. Helhetsperspektivet är avgörande, liksom att jämställa konkurrensförutsättningarna för trafikslagen.

Sjöfartsforum driver sedan början av 2009 en maritim strategiprocess som syftar till att öka samverkan mellan sjöfartsklustrets aktörer och skapa en tydligare och starkare näring i tillväxt. Inom arbetsgruppen Närsjöfart och inrikes sjöfart har en handlingsplan tagits fram för inrikes persontransporter. I denna handlingsplan slås bland annat fast att vattenburen kollektivtrafik minskar sårbarheten i

transportsystemet och trycket på stadens så kallade getingmidjor. Den kan kombineras med cykling, bidra till minskad miljöpåverkan i staden och till en hållbar attraktiv stad.

Vattenburen kollektivtrafik går förhållandevis snabbt att etablera om man jämför med andra infrastrukturinvesteringar. Nya rutter kan enkelt läggas till och kapaciteten ökas successivt vartefter en stad expanderar. Kostnaderna för infrastrukturen är mycket små och miljöpåverkan för infrastrukturanläggningen i det närmaste obefintlig.

– Man ska inte fokusera på de tekniska lösningarna innan man har utrett den roll vattenburen kollektivtrafik kan spela i en stad eller region, säger Anna Risfelt Hammargren. Man måste titta på potentialen

Tommy Gardebring

I Sverige bor var tredje person i storstadsregio-

Anna Risfelt Hammargren.

FAKTA Sjöfartsforum

›

Sjöfartsforum (bildat 1996) är en ideell intresseförening med ca 100 företags- och organisationsmedlemmar från hela det maritima klustret.

Sjöfartsforum arbetar för att öka kunskapen om den svenska maritima näringen och om sjöfartens betydelse för människor, industri och samhället i stort. Föreningen vill också lyfta fram vattenvägarnas möjligheter att skapa hållbara, kostnadseffektiva inrikes transportsystem.

Källa: www.maritimeforum.se

8/2012 sjörapporten 9

TEMA

›trafikinfarkt ”För att frigöra vattenvägens fulla potential behöver kollektivtrafik till sjöss integreras med övrig kollektivtrafik.”

FAKTA Vattenbussen

›

Vattenbussen AB är en partipolitiskt obunden organisation som arbetar för att förverkliga kollektivtrafik på vatten med miljösmarta, snabba och bekväma passagerarfartyg i urbana områden. Företaget har sedan starten i början av 2009 arbetat för att sätta frågan om vattenburen kollektivtrafik på agendan och säkerställa att vattenvägens potential som infrastruktur undersöks och tas tillvara. Vattenbussen driver nu Samverkansforum för kollektivtrafik på urbana vattenvägar.

Källa: www.vattenbussen.se

Tommy Gardebring

på sikt och på regelverken – det gäller att se frågan strategiskt och långsiktigt. När man utreder gäller det att de samhällsekonomiska kalkyler man använder också passar för vattenburen kollektivtrafik.

Susanna Hall Kihl, som driver den nationella Susanna Hall Kihl

samverkansplattformen Vattenbussen för vattenburen kollektivtrafik och som arbetat med handlingsplanen, poängterar vikten av att sätta resenären i centrum redan i tidiga planeringsskeenden och understryker att man måste kunna byta mellan trafikslagen på ett smidigt sätt.

– För att ett kollektivtrafiksystem ska fungera optimalt behöver det erbjuda goda bytes- och anslutningsmöjligheter så att resenären kan få en effektiv resa dörr till dörr, sömlöst, både mellan trafikslagen och vad gäller informations- och biljettsystem, säger

Susanna Hall Kihl. För att frigöra vattenvägens fulla potential behöver kollektivtrafiken till sjöss integreras med övrig kollektivtrafik. Här har samhällsstrateger och trafikplanerare i storstadsregionerna en ‹ viktig roll att spela.l *Källa: Arbetspendling i storstadsregioner – en nulägesrapport av Trafikanalys 2011.

Båtbussarna i Karlstad Karlstadbuss har sedan 2008 erbjudit kollektivtrafik på vattenvägen sommartid och har jobbat med att integrera den i övrig kollektivtrafik. Båtbussen trafikerar vattensidan på Vänern och Klarälvsdeltat.

De vattenburna linjerna går ofta och kostar precis som en bussresa på land. Sju linjer trafikerar 16 hållplatser och biljettpriset är detsamma som för en vanlig busstur. Rederiet Tärnaline sköter trafiken med tre båtar, totalt 174 platser.

›

Hamburg HADAG (HADAG See­ touristik und Fährdienst AG) har bedrivit färjetrafik efter tidtabell i Hamburgs hamn sedan 1988. Fem linjer trafikerar floden Elbe i Hamburgs centrala delar.

›

10 sjörapporten 8/2012

Leena Tegevi

Älvtrafiken i Göteborg Avlastar framför allt trafiken på Göta Älvbron. Älvtrafiken, som körs av Styrsöbolaget på uppdrag av Västtrafik, är uppdelad på en längsoch en tvärgående linje; Älvsnabben och Älvsnabbare. Skytteln Älvsnabbare som går tvärs över älven är gratis att åka med. Det finansieras av Göteborg stad som betalar för uteblivna intäkter till Västtrafik. På Älvsnabben gäller ordinarie färdbiljetter. Under ett år åker uppemot 2 miljoner

›

hadag

jan ainali

Det finns flera exempel där man valt vattenvägen för kollektivtrafik, både nationellt och internationellt. Här följer några exempel:

resenärer i älvtrafiken.

Västtrafik är på gång att upphandla två nya dubbeländade färjor för leverans under sommar/höst 2014.

Färjorna ska ha plats för 300 passagerare samt 80 cyklar.

Sjövägen i Stockholm Ett pilotprojekt med pendelbåtstrafik på Stockholms inre farvatten som pågått sedan augusti 2010.

Trafikerar sträckan Nybroplan-Frihamnen med sju hållplatser däremellan. SL:s periodbiljetter eller kontant betalning gäller på linjen, men inte remsor eller SMS-biljett i dagsläget. Trafikeras av två båtar. Under 2011 åkte 190 000 passagerare med båtarna, under 2012 förväntas den siffran öka med 18 %.

›

Lissabon

›I Lissabon har man en väl utbyggd kollektivtrafik

på vatten över floden Tejo. Operatör är Transtejo.

Färjorna har på senare år byggts om och fått nya motorer för att minska buller. Man använder även katamaraner.

Att åka färja är mycket billigt och många Lissabonbor väljer det alternativet för att undvika trafiken på bron över Tejo under rusningstid.

lots ett framtidsyrke saco-rapport. Enligt en rapport från Saco tillhör lots ett av framtidsyrkena i Sverige. Tillsammans med bland andra tandläkare, yrkeslärare på gymnasiet och sjukgymnast bedöms lots vara ett av yrkena med lägst konkurrens år 2017.

Anledningen till det är framför allt att en stor grupp lotsar kommer att gå i pension de närmaste åren, och därmed skapas möjligheter för fler nyutbildade att få jobb.

Ett utdrag ur rapporten: ”Arbetsmarknaden för både erfarna och nyexaminerade lotsar kännetecknas idag av balans mellan utbud och efterfrågan. Det kommer däremot att bli brist på kompetenta sökande till lotstjänster under de närmaste fem åren. Cirka 25 procent av lotskåren kommer att behöva nyrekryteras på grund av pensionsavgångar inom de närmaste åren, och det upplevs att rekryteringsbasen (erfarna sjökaptener) samtidigt minskar.”

Nya biljetterna blev en succé för Trollhätte kanal mem–göteborg. Sjöfartsverkets samar-

bete med Göta Kanal som gav båtfolket möjlighet att för första gången köpa biljett för hela sträckan från Mem till Göteborg överträffade alla förväntningar.

– Vi hoppades sälja 300 biljetter under det här första året, men det gick väldigt mycket bättre än så, säger Roland Nilsson, chef på kanalcentralen. Han berättar att Göta Kanalbolaget sålt 576 enkelbiljetter och 21 tur och retur biljetter för Trollhätte kanals räkning.

– Det är långt över förväntan och innebär en för­ säljning på ungefär en halv miljon kronor, av vår totala försäljning som ligger på cirka 2,5 miljoner kronor.

Framgången leder förstås till planer på ett utökat samarbete, fast i motsatt riktning: möjligheten att köpa biljett för hela sträckan från Göteborg till Mem. – Vi hoppas kunna dra igång försäljning via internet genom att haka på Göta Kanalbolagets redan etablerade webbplats.

Antalet fritidsbåtar i Trollhätte kanal ökade också med ett hundratal, trots en förväntad nedgång.

– De som jobbat i kanalcentralen i sommar har varit övertygade om att det var mycket färre båtar i år. Det har de sagt allihop.

Men till sin egen stora förvåning hade de anställda fel. Det var fler båtar i kanalen, det var de själva som upplevde mindre stress än tidigare somrar. Tredubbelt bra sommar för Trollhätte kanal, således.

följ med runt kusterna På Sjöfartsverkets Facebooksida publicerar vi bilder från vår verksamhet runt kusten. Ett exempel på det är den här bilden tagen vid Fyren Remmargrund norr om Söderarm i Stockholms skärgård.

Du hittar bilderna och mycket annan information på www. facebook.com/ sjofartsverket.

sebastian maj

dragan mitrovic

notiser

Intresse för Monalisa bryssel. MONALISA-projektet som leds av Sjöfartsverket fortsätter att röna internationell uppmärksamhet. MONALISA var ett av projekten som var utvalda att delta under TENT-dagarna i Bryssel. TEN-T är EU:s transportnätverk och en delegation från Sjöfartsverket fanns på plats för att presentera MONALISA för beslutsfattare och branschfolk från hela Europa.

Magnus Sundström, projektledare för Monalisa, är mycket nöjd med uppmärksamheten som MONALISA genererat.

– Att vi syns i Bryssel är en viktig förutsättning för det fortsatta utvecklingsarbetet, där även flera stater kring Medelhavet och Nordsjön kommer att delta.

Sjöfartsverket har nu tagit initiativ till utvecklingen av MONALISA 2.0, en förlängning av det ursprungliga projektet med fokus på sjösäkerhet och informationshantering.

I år kunde man för första gången köpa biljetter för hela sträckan Mem till Göteborg.

Säsongen 2013 blir det möjligt att köpa biljett även åt motsatt håll.

8/2012 sjörapporten 11

Jonas Lagerholm följer den simulerade färden upp mot slussen i Södertälje.

Det största infrastrukturprojektet för sjöfart i Sverige sedan Göta kanal byggdes börjar ta form. Ännu är det en bra bit kvar till byggstart. Men nu är den uppgraderade farleden från Södertälje till Mälarhamnar (Västerås och Köping) provkörd i simulator.

Text och foto tommy gardebring

med fokus PA säkerhet oncentrationen är på topp när det 145 meter långa tankfartyget börjar sin färd mot slussen i Södertälje kanal. Mälarlotsen Nicklas Liljegren håller i spakarna för kurs och fart. Sjöfartsverkets fartygssimulator har laddats med mjukvara för att ge möjligheten att under bästa möjliga verklighetstrogna förhållanden få de nautiska proffsen att ta reda på om det fungerar.

Frågan gäller vad som krävs för att förbättra framkomlighet och säkerhet för sjöfart på Mälaren. Uppdraget kommer från staten och platsen är Chalmers Lindholmen i Göteborg där lotsar och sjöbefäl får testa den blivande farleden i full skala i simulator.

Kanalen och de trängre avsnitten i Mälarfarlederna testas gång på gång under ett par veckor av tre nautiker med stor erfarenhet av sjöfart på Mälaren.

Förutom Nicklas Liljegren är det hans lotskollega Jonas Lagerholm samt Bengt Sahlberg, erfaren befälhavare på Mälaren, som garanterar den nautiska kompetensen.

Genom att testa och observera blir följden en lång rad med dokumentationer som i en del fall innebär att det sker korrigeringar i projektet. I kanalen blir det till exempel en del tillägg i det planerade muddringsprogrammet för att marginalerna ska bli tillräckliga.

När delprojektledaren Björn Andreasson

NICKLAS LILJEGREN

Hjulstabrons öppning måste bli bättre visar simuleringarna.

12 sjörapporten 8/2012

sätter punkt för simulatorprojektet kan han konstatera att Sjöfartsverkets uppgraderade simulator som flyttats från Arkö till Chalmers i Göteborg fungerar mycket bra med engagerad och kompetent bemanning. Han kan också konstatera att ett från början förmodat problem blivit allt mera påtagligt. Det gäller svängbron Hjulstabron. Marginalerna är för små. Ska man kunna passera på ett säkert sätt med upp till 160 meter långa fartyg måste utrymmet blir bättre. I dag finns inget svar på vad som krävs för att lösa den flaskhalsen. Det måste till diskussioner med Trafikverket som äger bron.

Mälarprojektet är fortfarande i ett inledande skede, men en bra bit på väg där. Under hösten har det genomförts tidiga samråd. Bottensediment som ska muddras har undersökts. Likaså bottnarnas beskaffenhet vid tänkta tipplatser. Det har skett provfiske och analys av hur strömmarna rör sig.

Alla dessa undersökningar ska vara dokumenterade och analyserade inför de utvidgade samråd som ska genomföras under våren 2013 som en förberedelse

Mälarlotsarna Jonas Lagerholm och Nicklas Liljegren analyserar resultatet efter en simulatorkörning.

Vad är det då som ska uppnås?

Mälardalen är ett hett område. Landinfrastrukturen (väg och järnväg) är hårt belastade. När sjöfarten numera finns med i den statliga infrastrukturfinansieringen har sjöfarten blivit mera synliggjord; här finns transportkapacitet som nog ibland har glömts bort som ett tredje alternativ när transportköpare funderat på alternativen väg eller järnväg.

Genom att förbättra farlederna till Mälarens hamnar sker en stor kapacitetsförbättring. Ett exempel är att ett tankfartyg kan ta med lika mycket bränsle till Västerås som det skulle krävas 300 tankbilar för (30 ton var).

Planen är att arbetena med muddring och slussombyggnad ska kunna påbörjas under 2014 för att stå färdigt 2017. Den största svårigheten är att kunna bygga om slussen parallellt med pågående sjötrafik. Ingenjörerna vet hur man gör. Men det finns moment där trafiken måste stoppas helt under begränsad tid; det talas om kortare trafikstopp under vissa moment.

”Genom att testa och observera blir följden i en del fall korrigeringar i projektet.”

Provfiske är en del i de undersökningar som krävs för ett projekt av den här karaktären.

CALLUNA MILJÖKONSULT

för att lämna in en ansökan om miljödom sent under nästa höst.

Mälarfarlederna är i första hand ett intresse för hamnarna och näringslivet i Mälardalen, i första hand Västerås och Köping (Mälarhamnar). Men det blir givetvis också ett intresse för Södertälje eftersom slussombyggnaden och arbetena med att bredda kanalen medför påverkan i Södertäljes centrala delar. Sjöfartsverkets ambition är att hitta lösningar som ger Södertälje möjlighet till ett fint rekreationsområde i anslutning till slussområdet samtidigt som projektet skapar bättre förutsättningar för sjöfarten till Mälarens hamnar.

Kostnaden för hela projektet är beräknad till 1,5 miljarder kronor. Det är mycket pengar för ett sjöfartsprojekt, men i jämförelse med vad det kostar att bygga infrastruktur för järnväg och väg handlar ‹ det om en blygsam summa. l

läs mer

›

Projektets hemsida är: www.säkrafarleder.se 8/2012 sjörapporten 13

intervjun

›Roger danell, vd, luleå hamn

– Vi kan inte vänta på att kunden ska komma med ett önskemål för då är vi redan för sent ute, säger Roger Danell.

Hamnchefen Roger Danell har stora framtidsplaner för Luleå hamn.

Målet är en fördubbling av godskapaciteten, till 20 miljoner ton. En ökning som skulle göra hamnen till en av Sveriges tre största hamnar.

Text tobias fälth

foto ida folkesson

Expansion ska öka konkurrenskraften H an är passande nog bosatt i kvarteret som i folkmun kallas varvet. Mitt i Luleå och ett stenkast från havet bor Roger Danell som sedan ett och ett halvt år tillbaka titulerar sig hamnchef. Trots att han bor i hjärtat av den stad som har Sveriges sjunde största hamn så tycker han inte att sjöfarten är tillräckligt påtaglig.

– Luleå hamn finns inte på samma sätt i folks medvetande som tidigare och många förstår nog inte dess betydelse. För 40 år sedan låg hamnen mitt i staden

14 sjörapporten 8/2012

och nu ser man den inte längre, säger Roger Danell.

Det är svårt att komma ifrån att mycket av Luleås historia och framtid hänger ihop med sjöfarten. Stad­ ens moderna historia började i slutet av 1800-talet med Malmbanan och Luleå blev med järnvägens hjälp utskeppningshamn för Malmbergets järnmalm.

Parallellt med hamnens expansion växte Luleå som industristad och 1974 slogs tidernas rekord i skeppning, då elva miljoner ton gick över kaj.

Orsaken till Luleå hamns expansionsplaner är att LKAB aviserat en utökad utskeppning av järnmalm.

– De som var med då har inte kunnat ge ett bra svar om hur det gick till. Det måste ha handlat om hårt jobb med tanke på dåtidens förutsättningar.

De senaste åren har godsvolymerna legat på cirka

nio miljoner ton per år, men det finns stora framtidsplaner för Luleå hamn. Målet är en fördubbling av godskapaciteten till 20 miljoner ton år 2020, men för att det ska kunna bli möjligt så måste farleden in till hamnen breddas och fördjupas genom muddring.

Redan 2009 satte Luleå hamn igång med ett projekt för att förbättra framkomligheten, men då önskade industrin ett större djupgående än det planerade.

Hamnen drog i handbromsen och nu projekterar man istället tillsammans med Sjöfartsverket.

– Samarbetet med Sjöfartsverket fungerar jättebra och de har varit snabba med att agera. De jobbar transportövergripande med Trafikverket och det har underlättat för oss att kunna prata med den sjöfartskompetenta parten. Sjöfartsverkets kunskap om muddring och tillståndsprocesser har gjort att vi kunnat komma snabbare fram till ett beslutsunderlag.

Nu planeras en muddring som ska göra det möjligt att ta in fartyg med en djupgående på 15 meter.

Det handlar om stora muddervolymer och mycket pengar, cirka 1,6 miljarder.

– Vi kan inte finansiera det på egen hand utan räknar med anslag från Trafikverket samt delfinansiering från EU, Luleå kommun och industrin. Det här projektet ligger inte bara i vårt intresse.

Målet är att få med projektet i den nationella infrastrukturplanen för perioden 2014 – 2025 och på så sätt säkra finansieringen. Enligt Roger, som är part i målet, så finns det få projekt som är viktigare för svensk exportindustri.

– En expansion betyder väldigt mycket för Luleå som stad men är nog ännu viktigare sett ur ett regionalt eller nationellt perspektiv. Det är helt avgörande för nyetableringarna i malmfälten.

Orsaken till hamnens expansionsplaner är fram­ förallt att gruvbolaget LKAB aviserat en ökad utskeppning av järnmalm från Luleå. I dag handlar det om cirka fem miljoner ton järnmalm, men när de nya gruvorna kring Svappavaara kommit igång räknar LKAB med att skeppa ut cirka tio miljoner ton.

– Fraktkostnaderna är så pass stora för handel med lågvärdigt gods och det här helt skulle förändra förutsättningarna för industrierna här uppe. Logistik har blivit ett konkurrensmedel på ett helt annat sätt än tidigare och vi är en länk i kedjan som måste fungera.

Tidigare arbetade Roger tio år på SAAB och där

skaffade han sig erfarenhet från en annan del i logistikkedjan. De sista tre åren jobbade han som VD för dotterbolaget SAAB Natech AB i Jönköping och det fanns egentligen inga planer på att lämna, tills den dag då ett rekryteringsföretag från norra Sverige ringde.

– Jag och frun flyttade söderut för 15 år sedan och

gävle kommun

Det har underlättat för oss att kunna prata med den sjöfartskompetenta parten. Sjöfartsverkets kunskap har gjort att vi kunnat komma snabbare fram till ett beslutsunderlag. bestämde oss för att det var läge att flytta tillbaka.

Roger är född och uppväxt i Haparanda, men flyttade till Linköping för att studera ekonomi. Paret som blev till en familj trivdes på östgötaslätten och sonen blev kvar, men för Roger lockade det mer att arbeta med något som påverkar industrin och i förlängningen hela bygden. Med sig hem till Luleå tog han ett kundfokus som han tycker är ovanligt i sjöfartsbranschen.

– Luleå hamn har gått från att vara reaktiva till proaktiva. Vi kan inte vänta på att kunden ska komma med ett önskemål för då är vi redan försent ute. Vi vill framåt nu och då måste vi ha nära kontakt med industrin.

Att verka utan att synas tycks ha varit mottot tidigare för Luleå hamn, i alla fall enligt Roger. Det har saknats en strategi för att synas och kommunicera utåt.

– Branschen är inte så van vid att jobba med marknadsföring. Det är viktigt att vi tydliggör vad vi gör för industrin och regionen. Mycket av mitt jobb går ut på att hitta rätt kanaler och beslutsvägar.

Sjöfarten är en traditionsbunden bransch vilket Roger upplever som en stor skillnad jämfört med tidigare erfarenheter från näringslivet.

– Det är bra att det finns en förankring och en lojal­ itet, men det är samtidigt en stängd bransch med få aktiva aktörer och där förändringarna inte sker så snabbt.

Om Luleå hamn ska lyckas få till en förändring och nå sitt mål till år 2020 så måste Roger och hans kollegor lyckas i sitt arbete med att hitta rätt kanaler och beslutsvägar.

– Jag hoppas få se det här bli verklighet, men det är inte bara jag som bestämmer om jag blir kvar tills ‹ dess. l

FAKTA

roger danell

›Karriär Hamnchef

› ›

›

för Luleå hamn sedan våren 2011. Dessförinnan tio år på SAAB,de sista tre åren som VD för dotterbolaget SAAB Natech AB. BOR Kvarteret ”Varvet” i Luleå. intressen Stugliv och uteaktiviteter. Har återupptagit slalomåkningen efter 20 års uppehåll och på sommaren blir det golf. kuriosa Har köpt alltför många golfset under senare år, men det verkar som att tillverkarna levererar krokiga klubbor, för hans handicap har inte blivit bättre.

– Frun har försiktigt börjat fråga om ovidkommande saker som talang, men det har jag bestämt avvisat.

8/2012 sjörapporten 15

AKTUELLT ›Sjöröverirapport

Kaos orsak till sjöröveri I en ny forskningsrapport initierad av Sjöfartsverket undersöks orsakerna till problemet med sjöröveri utanför Somalias kust.

Sjöröveri har förekommit lika länge som människor transporterat värden till sjöss.

Sedan det moderna sjöröveriets uppvaknande på 1970-talet har farvattnen där piraterna härjat skiftat; från Sydkinesiska sjön på 70-, 80- och 90-talen till Malackasundet på 2000-talet. Sedan mitten av 2000-talet har dock antalet rapporterade piratattack­ er i huvudsak minskat i alla farvatten – förutom utanför Somalia och i områdena runt Afrikas horn. Där har antalet rapporterade attacker mångdubblats sedan 2005.

Piraternas mål har också blivit tydligare: det handlar om att begära lösensummor för besättningarna, fartygen och lasten.

I en ny forskningsrapport som World

Maritime University, med stöd av Sjöfartsverket och Sida, tagit fram belyses frågan om varför just farvattnen utanför Somalia blivit så pirattäta. Svaret finns på land.

1991 störtades diktatorn Siad Barre och sedan dess har landet befunnit sig i olika grader av kaos.

För att begränsa sjöröveriet i Somalia krävs en fungerande och legitim statsapparat som garanterar invånarna en viss nivå av social säkerhet. andreas odhage, sjöfartsverket

Någon central statsapparat som garanterar säkerhet och fördelning av resurser finns inte. Ekonomin är på tillbakagång från en redan låg nivå. Domstolar och rättsväsende fungerar inte. Den sociala tryggheten och de politiska rättigheterna är minimala. I rapporten jämförs Somalia med bland annat Indonesien, där utvecklingen sedan millennieskiftet gått åt andra hållet.

Tendensen är tydlig: medan piratattackerna i vattnen utanför Indonesien minskat kraftigt har de istället ökat utanför Somalia.

Sambandet mellan politisk instabilitet och stagnerande ekonomisk utveckling å ena sidan och förekomsten av sjöröveri å andra sidan är tydlig.

– Problemen som piratattackerna gene16 sjörapporten 8/2012

En kanadensisk bordningsstyrka bordar en fiskebåt med sju personer för kontroll utanför Somalias kust. Antalet piratattacker riktade mot handelssjöfarten i farvattnen utanför Afrikas horn har mångdubblats sedan 2005. I en ny rapport som Sjöfartsverket tagit initiativ till belyses orsakerna.

rerar drabbar inte bara fartygsbesättningar och rederier, utan även civilbefolkningen i Somalia som är ett av världens mest biståndsberoende länder. 80– 90 procent av hjälpsändningarna kommer till landet sjövägen, säger Andreas Odhage, handläggare på Sjöfartsverkets sjöfartspolitiska enhet som bidragit med material till rapporten.

Situationen försvårades i mitten av 2000-talet då flera fartyg lastade med förnödenheter attackerades av pirater utanför Somalias kust, något som ledde till att FN:s säkerhetsråd antog resolutionen 1816, som ger omvärlden rätt att hjälpa Somalias övergångsregering att bekämpa sjöröveriet.

Sverige har deltagit i insatsen med bland annat två korvetter och stabsfartyget HMS Carlskrona.

Sjöfartsnäringen och omvärlden har bemött problemet med hjälp av militär assistans och beväpnade vakter ombord. För att komma till rätta med sjöröveriproblematiken krävs förmodligen betydligt mer långtgående insatser än så.

– Vår rapport belyser sambandsorsakerna bakom sjöröveriet utanför Somalia. Om omvärlden ska kunna begränsa sjöröveriet utanför Somalia krävs en fungerande och legitim statsapparat som klarar att garantera invånarna i landet en viss nivå av social säkerhet i form av fungerande ekonomi och sysselsättning och som kan ingripa och straffa brottslingar, säger Andreas ‹ Odhage. l Text Daniel Lindblad Foto US Navy

FAKTA ursprunget till rapporten

›

Rapporten ”Maritime Piracy – A multi-dimensional issue” är resultatet av ett samarbete mellan Sjöfartsverket, Sida och World Maritime University (WMU) i Malmö. Rapporten är i huvudsak författad av Maximo Q. Mejia Jr, forskare vid WMU. Initiativet till rapporten kom från Sjöfartsverket. Sida har svarat för finansieringen.

Fyrtornet har fått ett ljusare utseende efter att dess yta har rengjorts från röd algpåväxt och målats med ny kalkbaserad betongfärg.

Landsorts fyr har åter tänts efter renoveringen.

Renoveringen har omfattat både yttre och inre underhåll av i första hand fyrens ytskikt.

Hela fyren lyser igen Från strax innan midsommar till månadsskiftet oktober-november var Landsorts fyr täckt av en vit presenning och byggställningar och fyrljuset var släckt. Bakom skynket pågick under hela den perioden ett intensivt renoveringsarbete. Nu har skynket fallit och en fyr som helrenoverats både ut- och invändigt av Sjöfartsverket har trätt fram.

Tack vare fotografen Magnus Rietz kan vi visa nytagna bilder av den renoverade fyren. Magnus Rietz var på plats ute på Öja en kväll i november, ljussatte fyren och tog dessa bilder.

– Resultatet av renoveringen är en formidabel rödvit nybakad gräddbakelse till fyr vars like nog inte synts på länge längs Sveriges kuster, säger Magnus Rietz.

Text Annika Johansson Foto Magnus Rietz

Björn Öberg, f.d. lots, fyrguide och mångårig Öja-bo menar att han under hela sin tid på Landsort aldrig har sett fyren i så gott skick.

FAKTA Landsorts fyr

›

Landsorts fyr, Sveriges äldsta bevarade fyr, uppfördes 1690 som en stenkolsfyr på ön Öja i Torö socken, Nynäshamns kommun, Stockholms skärgård. 1870 byggdes den till med den övre torndelen med lanterninkur.

Tidigaste fyren på platsen fanns redan 1651 och var i trä med en stenfot.

Elektrifierades år 1938. Avbemannades 1963. Fyren renoverades senast i mitten av 1980-talet.

Tornets höjd: 25,2 meter.

Lyshöjd över havet: 44,5 meter.

Lysvidd: 22 nautiska mil.

8/2012 sjörapporten 17

satsar på fartygspraktik

Sjökaptensstudenten Ewelina von Mentzer är insatt i problematiken med praktikplatser men ser ljust på framtiden ändå.

FAKTA sjöfartens utbildnings institut

›

SUI, Sjöfartens Utbildnings Institut AB ägs av stiftelsen Sjöfartens Utbildnings Institut. Stiftarna är Sveriges Redareförening, SEKO och Tjörns kommun.

18 sjörapporten 8/2012

SUI:s kansli består av två medarbetare.

Ambitionen är att bidra med en effektiv praktikplatsplanering, göra planeringen tillgänglig för användarna och samtidigt

skapa enkla lösningar för deras administration – bland annat genom ett elevplaneringsverktyg med profilmatchning mellan studenter och fartyg.

karriär & utbildning ›sjöfartspraktik

Handelsflottans utflaggning har slagit hårt mot sjöfartshögskolorna, som fått problem att hitta praktikplatser till studenterna.

I september meddelade regeringen att de anslår 2,25 miljoner kronor till mönstringsresor för att fler utlandsflaggade fartyg ska ta emot elever. På bara några veckor har 17 nya fartyg tillkommit i SUI:s register.

Men vi har kämpat hårt för att få genom det, säger Maria Fredrik Ohlsén på SUI, Maria Olindersson Ohlsén Sjöfartens Utbildnings Institut.

Praktikplatser har blivit hårdvaluta och på sjöfartshögskolorna och SUI arbetar man hårt för att kunna tilldela landets sjöfartsstudenter sin fartygspraktik. Den fartygsförlagda utbildningen utgör en stor och viktig del av programmen och krävs för att kunna ta examen. Transportstyrelsen sätter upp riktlinjer för hur utbildningen ska se ut men den stora utflaggningen har gjort att det finns färre fartyg att välja mellan än tidigare, vilket försvårar situationen för skolorna och SUI. Det har blivit mitten av november och imorgon kommer SUI till sjöfartshögskolan i Kalmar för att informera studenterna om vilka platser de får till vårterminen.

Ewelina von Mentzer är inne på sitt andra år på Kalmars 4-åriga Sjökaptensprogram.

Med en gymnasieutbildning med sjöfartsinriktning i bakfickan har hon sedan länge bestämt att hon ska arbeta till sjöss. Hon vet att läget är tufft och tycker att skolan, redan från början, varit tydlig med att påtala att det kan bli problem med en sammanhängande praktik.

– Förväntningarna på morgondagen är stora. Det är givetvis spännande och samtidigt lite nervöst, säger Ewelina von Mentzer och menar att det är mycket som hänger på vart man blir placerad.

Studenterna kan inte söka eller välja

praktikplatser själva, om de inte hittar något fartyg som ligger utanför SUI:s register.

De som inte fått sina tre månaders praktik under ettan kommer att prioriteras högst vid tilldelningen av platserna till nästa praktiktillfälle. I Ewelina von Mentzers klass var det många som bara fick en knapp månads

jan-olof yxell

– En klar förbättring.

foto Karl Nilsson

louise leyonmarck

Text jimmy eriksson

fartygsförlagd utbildning av de planerade tre månaderna. Hon själv hade tur som på egen hand lyckades knyta kontakt med ett norskt rederi, och ligger därmed i fas.

– Jag tror att skolan jobbar hårt med den här frågan men informationen till oss studenter är ganska dålig. Jag har bara hört ryktas om regeringens anslagna medel.

Däremot verkar kontakten med skolans praktikkoordinator fungera jättebra, påpekar Ewelina von Mentzer.

SUI har som huvuduppdrag att fördela de tillgängliga praktikplatserna över studenterna. Anledningen till att institutet bildades var att det blev huggsexa om platserna. I sitt arbete har de nära kontakt med skolorna och idag arbetar de också en hel del med anskaffning av nya platser. Nu när det är oro i lägret ringer både elever och anhöriga för att förhöra sig om läget och SUI har en betydande roll.

– Det är många telefonsamtal och mycket pusslande för att få ihop det hela, säger, säger Maria Ohlsén på SUI och menar att de är som spindeln i nätet.

För att lösa problemet uppmanas eleverna att själva leta platser. De kanske känner någon som arbetar på ett fartyg med utländsk flagg och kan få en bra kontaktväg på så sätt. Skolorna har även egna överenskommelser med vissa rederier, som är intresserade av att ta emot svenska studenter, och ser också till att ha ett stort kontaktnät. Ett nät som även utgörs av tidigare studenter.

Fredrik Olindersson – programansvarig för Sjökaptensprogrammet vid Chalmers – säger att det har varit svårt de sista åren men att de, bortsett från ett par tillfällen, har fått ut samtliga studenter. Under sommaren och hösten har de förlorat platser genom utflaggningen av Finnlines och DFDS Seaways. Men även om fartygen byter flagg kvarstår i många fall de svenska ägarintressena och på Chalmers förs en dialog med rederierna om de vill fortsätta ta emot svenska elever. Om studenternas framtid säger Fredrik Olindersson:

– Jag tror att svenska sjöbefäl måste söka sig utomlands i första hand för att få ett första jobb och det krävs att vi levererar utbildning i absolut världsklass för de branscher som kräver det – till exempel kryssning, tank och offshore.

Båda sjöfartshögskolorna har en anställd med huvudsaklig arbetsuppgift att samordna och administrera arbetet med praktikplatser. På Chalmers är det Lars Telestam och i Kalmar är Mikael Andersson ansvarig för arbetet och kontakten med både studenterna och SUI. Maria Boström Cars, som arbetar som informatör på Sjöfartshögskolan i Kalmar, delar också med sig av skolans syn på framtiden:

Svenska sjöbefäl måste i första hand söka sig utomlands för att få ett första jobb.

– Även i fortsättningen kommer det att finnas efterfrågan på kompetenta sjöbefäl och vi som skola måste arbeta för att ge våra studenter bästa möjliga utbildning och därmed konkurrenskraft.

Hon håller med om att problemet med praktikplatser vuxit i takt med att utflaggningen ökat men påpekar att de naturligtvis arbetar hårt för att alla studenter ska få sina platser. Hon ser en öppning då medlen från regeringen redan gett resultat och meddelar att de har påbörjat ett samarbete med ett stort kryssningsrederi.

De orden har också nått Ewelina von

Mentzers öron och hon avslutar med att glatt säga: – Jag kan mycket väl tänka mig att jobba ombord på ett kryssningsfartyg, det verkar jätteroligt. Annars står tankfartyg på önskelistan, men huvudsaken är att jag får komma ut i världen. Jag vet att Royal Carribbean Cruises nu rekryterar från skolan i ‹ Kalmar. Så framtiden ser rätt ljus ut ändå! l 8/2012 sjörapporten 19

SJÖRÄDDNING ›certifiering

nosen som rAddar liv Schäfern Orka är Sveriges första officiella sjöräddningshund.

Stående i fören på en sjöräddningsbåt visar Orka var de nödställda befinner sig, obekymrad om både mörker och dimma. Sjörapporten var med när två hundar gjorde sina slutprov inför tre domare med högt ställda krav.

Text sara bohlin

foto stefan jerrevång

November vid Dalarö brygga i Stockholms skärgård. Dykaren Mikko Laulumaa försvinner ner i djupet och gömmer sig under vattnet mellan kajen och ett fartyg. Han är en av flera som ställer upp som figurant när schäfrarna Orka och Reijza ska visa att de håller måttet som sjöräddningshundar.

Båda hundarna är sedan tidigare certifierade räddningshundar, vilket var ett krav för att få delta i utbildningen till sjöräddningshund. Kraven är högt ställda, det handlar om att rädda liv och därmed att snabbt hitta nödställda och skadade. Hundarnas ägare och förare Anette och Hasse Stierna har legat i hårdträning. Sjöräddning ställer nya krav, på både hund och förare.

Det samlas folk på kajen, folk som undrar vad som pågår. Det är bara bra, några barn stojar och fotografen Stefan Jerrevång småspringer, hukar, smiter bakom och emellan, dessutom med ett stort kameraobjektiv framför ansiktet. Hundarna Orka och Reijza låter sig inte distraheras. De arbetar oavsett omständigheter.

Ekipagen testas var och en för sig, och

självklart vet inte hundförarna var figuranterna är gömda. Orka är först ut och hon fattar direkt intresse för kajkanten, sticker ner nosen mot vattenytan, går lite fram och tillbaka längs kajkanten, gnäller plötsligt för att sedan snabbt bestämma sig. Hon markerar fyndet av dykaren precis som 20 sjörapporten 8/2012

FAKTA sjöräddningshund

›

Bråttom till målet. Orka markerar figu­ ranten från båten på på 400 meters håll. Nu söker hon fritt på ön hon markerat, rakt mot figuranten som ligger gömd längre in på ön.

hon ska, med munnen lyfter hon den rulle som hänger i halsbandet. Det är beskedet till Anette att här, just precis här finns en levande människa. Även för hunden Reijza och föraren Hasse Stierna går kajsöket bra. Reijza är en ganska ung hund med mycket energi. Hon visar stor entusiasm inför sökuppgifterna och svansen intygar hur glad hon blir när hon hittar dykaren och den figurant som ligger gömd under en presenning på fartyget.

Ett scenario målas upp. Tre kanotister i tre kanoter begav sig för två timmar sedan från Skinnardal med sikte på Dalarö. Från en båt har någon larmat om tre flytande men tomma kanoter strax norr Vitkobb.

När sökområdet bestämts är det hund­

En sökruta som tar två timmar för sjöräddningen att söka igenom klarar en hund på 30 minuter. Båten kan gå i högre fart och hunden arbetar lika bra oavsett sol, mörker eller dimma.

Ett pilotprojekt med syfte att utbilda fler sjöräddningshundar som tillsammans med hundföraren blir en del av besättningen på en sjöräddningsstation.

Enbart redan certifierade räddningshundar fick möjlighet att gå utbildningen som inleddes med lämplighetstest. Fem ekipage började, två kom till slutprov.

›

Domare under slutprovet var Noomi Eriksson, Sjöfartsverket, erfaren förare till egen räddningshund, Tomas Knuutila, andre vice ordförande i Svenska Brukshundklubben och ansvarig för tjänstehundsverksamheten samt Helge Skärlén, ansvarig för Dalarös Sjöräddningsstationt.

›

Utbildningen är ett samarbetsprojekt med Sjöfartsverket som kravställare och ansvarig myndighet, Svenska Brukshundklubben som utbildningsansvarig i samarbete med Svenska sjöräddningssällskapet. Finansierar gör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Trots att hundarna bara tränat en enda gång på figurant under vatten tog det bara några minuter för Orka att hitta dykaren. Hundar har cirka 220 miljoner luktceller, människor bara fem miljoner.

8/2012 sjörapporten 21

aktuellt

›sjö- och flygräddningen

Utmanande arbetsmiljö. Det krävs mod och stark motivation hos en hund för att åka rescue-runner och samtidigt fokusera på uppgiften.

Orka får vittring, smakar på den genom att slicka sig om munnen. Hon skriker när hon tappar vittringen.

Skepparen måste köra båten där hunden får vind.

Arbete på däck. Hunden söker vittring, hundföraren tolkar hunden och kommunicerar med besättningsmannen som agerar länk mellan hundförare och skeppare.

föraren som beslutar vilken väg sjöräddningsbåten ska gå, ett beslut som grundar sig på var hunden lättast plockar vinden. Varje ekipage får en timme att hitta kanotisterna. Vinden är sydsydvästlig och skeppare Helge Skärlén kör i åtta knop.

Det visar sig bli riktigt svårt. Vinden har vridit från det att figuranterna gömde sig.

Orka får vittring, smakar på den genom att slicka sig om munnen. Hon skriker när hon tappar vittringen. Räddningshundar söker fritt, men att söka stående på en båt och markera vind på långt håll är något annat.

22 sjörapporten 8/2012

Skepparen måste köra båten där hunden får vind. Orka visar på ökat intresse och så plötsligt tar hon rullen. Väl på ön springer hon direkt till figuranten som ligger djupt i en skreva bakom ett stort berg.

– Det där var riktigt bra gjort, konstaterar domarna som börjar oroa sig lite över de mycket svåra vindförhållanden som råder.

En av figuranterna hittas inte, trots att båda hundarna markerar vid samma ställe, men båda tappar sedan vittringen. Hasse gör ett test av vinden genom att kasta babypuder upp i luften. Pudret faller rakt ner, här finns ingen vind alls.

Senare konstaterar en nöjd skeppare att utan hund hade ingen av figuranterna hittats utan att besättningen gått in i varje vik med rescue-runner.

Det sista provet är ett mörkersök. Förarna ute på däck ser absolut ingenting och via radio berättar skepparen var öarna ligger,

hur vinden blåser och hur långt det är till varje ö. Orka visar ett starkt intresse redan på 600 meters håll och efter 20 minuter i det kolsvarta mörkret markerar hon.

Reijza tycks mer koncentrerad i mörkret.

Hon är ivrig, verkar helst vilja hoppa i sjön och simma i den riktning hon vet är rätt.

Ibland är hennes entusiasm och motivation på bekostnad av koncentrationen. Hon hittar visserligen figuranterna, men domarna tycker att det tar lite för lång tid innan hon kommer till markering.

– Vi har sagt från början att vi ska ha riktigt hög kvalitet. Hade den här figuranten legat medvetslös kan det vara avgörande att hunden markerar snabbt, anser domarna som ger Reijza och Hasse en ny chans till certifiering i vår.

Orka och Anette Stierna klarade sin certi­ fiering och går därmed till historien som Sve‹ riges första officiella sjöräddningsekipage.l

frågor & svaR Har du frågor och funderingar som rör sjöfarten i Sverige? Ställ dem till Sjöfartsverkets experter. Mejla dina frågor till sjorapporten@sjofartsverket.se birger knutsson

malin liljenborg

mats uhrfelt

Räddningsledare Sjö- och flygräddningscentralen

Nautisk redaktör UFS-redaktionen

Chef Kundrelationer

Andreas Skogh

matton

Behövs tillstånd för att skicka upp svävande lyktor?

Vi kommer att ha vårt bröllop med efterföljande bröllopsfest ute på en ö i skärgården. På kvällen skulle vi vilja skicka upp asiatiska svävande lyktor. Nu undrar jag om vi måste söka tillstånd för att göra det då de kan misstolkas som nödsignaler? emelie lindskog

Svävande lyktor har under senare år blivit mycket populära att skicka upp vid festliga tillfällen, till exempel under nyår. Det kan krävas tillstånd från Transportstyrelsen (enligt §4 i deras föreskrift TSFS 2011:110) och/eller även från polis och kommun.

Då och då händer det att de förväxlas med nödraketer. Därför är vi på sjö- och flygräddningscentralen tacksamma om vi får vetskap om dessa företeelser i förväg så att eventuella falsklarm kan undvikas. birger knutsson

Vad händer med svenska sjömän vid utflaggning?

Jag har en väldigt bra fråga och det är vad händer med alla oss som utbildar sig till sjömän nu när det om bara några år knappt kommer finnas några svenska båtar kvar om vi fortsätter i denna takt med utflaggningen? nelly prakty melin

Svävande lyktor kan förväxlas med nödraketer.

Det ligger inte Sjöfartsverkets arbetsuppgifter att besluta om antalet platser till sjöutbildningar. Beslutanderätten ligger i stället på Regering och Skolverket samt kommun­ er och beror på hur många praktikplatser man anser finns tillgängliga.

Sjöfartsverket har ett behov framöver av att rekrytera nya kompetenta medarbetare till ett brett utbud av tjänster både i land och till sjöss. Därför följer Sjöfartsverket dessa frågor noga och deltar aktivt på olika rekryteringsmässor för att visa på möjligheterna. mats uhrfelt

På sidorna 18–19 kan du läsa mer om arbetet med att hitta praktikplatser till sjöfartshögskolornas elever.

Varför saknas ensmärkena på sjökortet?

Angående vitmålade fläckar (Sjörapporten 6 och 7/2012) kan jag berätta för dig att så vitt jag vet finns än i dag två vitmålade ensmärken vid Norra infarten till fyren Tistlarna, N 57,34, O 11,43,7, som tjänar som insegling till Tistlarna, men det finns inget utsatt om detta i sjökortet. claes-håkan rydberg

Precis som du konstaterat så finns det på många platser utmärkning av olika slag som inte finns redovisade i sjökortet. Att det är så kan bero på olika saker, till exempel att vi

inte har kännedom om märkena eller att sjökortets skala gör det omöjligt att redovisa allt i området.

I dag fungerar det formellt så att för att man ska få sätta ut någon form av sjösäkerhetsanordning krävs det ett tillstånd från Transportstyrelsen. Det finns många anledningar till att det är så, men en är så klart för att säkerställa att utmärkningen sköts på ett tillfredställande sätt och att ”ägaren” lätt kan kontaktas vid eventuella fel och brister.

Sjöfartsverket äger i dag cirka hälften av all utmärkning runtom vår kust medan den andra hälften ägs av olika kommuner, hamnar, båtklubbar med mera. malin liljenborg 8/2012 sjörapporten 23 7/2012

Nya sjofartsverket.se anpassar sig efter om besökarna surfar med en dator, mobil eller surfplatta.

Lättare för kunderna med smart webbplats Sjöfartsverket lanserar en ny modern webbplats, byggd med så kallad responsiv webbdesign, som är skapad för att öka tillgängligheten och underlätta för användarna.

Sjofartsverket.se har gjorts om från grunden med fokus på användarna. Den nya webben kommer att ha tydligare målgruppsingångar och bättre sökfunktion, dessutom kommer den att ha en flödande design som anpassar sig efter om besökarna surfar med en dator, mobil eller surfplatta.

– Tillgänglighet är viktigt för oss och för våra kunder. De ska enkelt kunna få infor-

mation online om exempelvis våra tjänster och då inte bara via sin dator, säger Maria Ottosson, kommunikationsdirektör på Sjöfartsverket.

Webbplatsen är byggd med så kallad

responsiv webbdesign. Den mest märkbara förändringen är att webbsidornas layout anpassar sig efter storleken på webbläsa-

rens fönster så att användarna inte längre behöver zooma för att se text, länkar eller bilder. Webbplatsen kommer efterhand att kompletteras med fler funktioner och smarta lösningar som ska underlätta för användarna. Bland annat kommer en ny funktion med interaktiva kartor lanseras i början på nästa år.

– Nya sjofartsverket.se är ett stort steg i arbete med att utveckla och stärka kommunikationen med våra kunder, säger Maria ‹ Ottosson.l text tobias fälth

Geologiska tolkningar bättre med samverkan Sjöfartsverket har gjort en överens­ kommelse med Sveriges Geologiska Undersökning och Försvarsmakten om ett samarbete kring insamling av information som behövs för att utföra geologiska tolkningar.

Sjöfartsverket kommer att upphandla insamlandet av data i samband de sjömätningar som ska göras under 2012 – 2013 för att sedan leverera den till SGU. Infor-

24 sjörapporten 8/2012

mationen kommer att användas av SGU för att genomföra bland annat klassning av bottenbeskaffenhet samt uppdatering av den maringeologiska kartan, och även leverera uppgifter om bottenbeskaffenhet för införande i sjökorten.

Kostnaden för projektet fördelat på de tre myndigheterna kommer att bli 4,3 ‹ miljoner kronor.l text tobias fälth

Sjöfartsverket levererar sjömätningsdata till SGU.

yrket

›slussmästare

Öppet för utmaningar

jörgen sandersson slussmästare, trollhättan Sinne för ordning och reda, en god planeringsförmåga och ett stabilt lugn är egenskaper som fört Jörgen Sandersson till jobbet som slussmästare i Trollhättan. Att slussa stora fartyg i Trollhätte kanal kräver kontroll och ständig kommunikation.

Att oförberedd se ett stort fartyg torna upp sig som en sagans drake precis bakom de pittoreska trähusen i Trollhättan är en nästan overklig syn, särskilt för den som inte ens vet att kanalen ligger där strax bakom de gamla husen. Fartyget är en bjässe som tycks plöja sin väg genom trädgårdarna, så nära så man tror sig kunna ta ett kliv från hustaken för att sedan raskt vara ombord. På håll syns bara fartyget, inte kanalen, inte vattnet. För den oinvigde tycks verkligheten som en synvilla även på närmre håll: Ett så stort fartyg i ett så litet vatten, som en val i ett badkar, fast fullt möjligt.

Slussmästare Jörgen Sandersson är en av dem som gör sjöfarten i Trollhätte kanal möjlig. För honom är det trånga utrymmet i slussarna en daglig utmaning.

Mycket skulle kunna gå fel, ofta är det bara några centimeters utrymme mellan fartyg och slussens väggar.

– Jag ansvarar för att fartygen ligger säkert i slussen och det är jag som håller ordning på vattnet.

Att fylla rätt sluss med rätt mängd vatten i rätt tid kräver planering, och beslut som också påverkas av vattenståndet i Göta älv.

– Under kalla och snörika vintrar behöver vi folk som håller undan för snö och is i slussarna. Dels för att slussportarna ska fungera, dels för att det inte finns någon plats för is och snö.

Det är slussmästarens ansvar att se till att trossdra-

vad betyder det?

›Trossdragare: Person som förtöjer fartyg för att de ska ligga så still som möjligt i slussen. ›VHF: Very High Frequency, radiofrekvens för sjöfart över hela världen.

Har tre huvudsakliga funktioner: nödradio, kommunikationsradio och mottagare för maritim säkerhetsinformation.

gare och snöpersonal finns där de behövs.

Fartygen kommer i båda riktningarna, dygnet runt, och om trafiken blir livlig eller lindrig är inget han vet särskilt långt i förväg. Modern teknik och observanta kanalcentralsoperatörer håller koll även på bil- och järnvägstrafiken som korsar kanalen på nio platser.

– I Trollhättan och Vänersborg finns stora järnvägsbroar, och eftersom tågtrafiken alltid går före sjöfarten måste vi ringa SJ och komma överens om när vi kan öppna broarna.

Dagarna fylls med liknande kontakter, det är lotsar, befälhavare, SJ och förstås räddningstjänsten vars framkomlighet alltid prioriteras. Under sommaren är det hektiskt när även fritidsbåtarna söker kontakt via VHF. – Man ska nog inte ha det här jobbet om man stressar ‹ upp sig alltför lätt, säger Jörgen Sandersson.l text sara bohlin foto dragan mitrovic

8/2012 sjörapporten 25

VÅGORNA GÅR HÖGA! Jan-Åke Sköld

LÖPer LINAN UT

KASTA LOSS Tord StrØmdal Eva Nordström

Välkommen ombord! Numera säger moderna chefer så till sina nya medarbetare på helt vanliga arbetsplatser. Som vi ska se har sjöspråket blivit väldigt populärt på landbacken.

Text torbjörn dalnäs

När debattens vågor går höga finns det skäl att lyssna på politikernas språkbruk.

I god tid före riksdagsvalet 2006 tillsatte Alliansen en äntringsstyrka, som skulle förbereda maktövertagandet. Det betonades att den skulle vara sjöduglig. Efter valsegern försäkrade Kristdemokraterna att partiets flaggskepp familjepolitiken nu skulle sjösättas. Partiledaren lovade att ”vi surrar oss själva i masten”.

Nu tror ni nog att jag skall bli väldigt djuplodande, men här gäller det att vara snabb i vändningarna så att ingenting går överstyr. I annat fall skulle jag göra mig förtjänt av en duvning – vilket egentligen syftar på fartyg som stampar i motsjö. Så låt oss kasta loss.

Numera har man vind i seglen även på torra land. Den som seglar i medvind åtnjuter god styrfart där han eller hon står vid rodret.

Och den som inte har ebb i kassan har så han håller sig flytande. Det uttrycket syftar egentligen på ett nödställt fartyg.

En försmådd friare får på båten. Det kan inte uteslutas att han går i däck när han blir lämnad vind för våg och uppmanas att lägga av. Kanske man hamnar i någons kölvatten eller bakvatten. Men vad gör väl 26 sjörapporten 8/2012

har vind i seglen

det, vi sitter alla i samma båt, vare sig det är ett flaggskepp eller ej.

I en förhandlingssituation är det inte alltid så att förväntningarna håller streck.

Förhandlingarna strandar, och en konflikt är under uppsegling. Parterna avfyrar verbala bredsidor och försöker ramma varandra och skjuta varandras argument i sank. Det gäller ju att hala ut på tiden och ta loven av motparten, kanske rentav ge ett avgörande grundskott, under förutsättning att kusten är klar.

Sedan får en medlare försöka gjuta olja på vågorna så att man tillsammans med honom kan rida ut stormen. Om det inte är helt vattentäta skott mellan parterna kan han troligen gå i land med uppgiften, såvida inte någon av dem får något helt annat i kikaren.

Man kan också gå på en mina själv, kanske tvingas stryka flagg – eller göra en kovändning för att inte få skamfilat rykte.

Om inte förhandlaren är en ren galjonsfigur frigör han sig från onödig barlast och förankrar medlarnas slutbud. Därefter manövrerar han sig förbi alla blindskär, så att han på rätt köl kan ro det hela i hamn.

Annars bör han nog slå om på en annan bog.

I grund och botten måste man ha viss

går av stapeln Scanpix

Eva Nordström

en galjonsfigur

MED SJÖSPRÅKET slagsida åt dem man företräder, pejla stämningarna och ha dem som ledfyr, hur tungrott det än må kännas. Annars kanske man anklagas för att segla under falsk flagg, och i sådana lägen duger det inte att ha några lik i lasten...

I landkrabbornas sjöspråk kan vad som helst utom fartyg gå av stapeln. Man kapar förtöjningarna och sätter till alla klutar, kanske efter att ha sjösatt en ny verksamhetsidé som kan vara stick i stäv mot dem som motsätter sig förändringar.

Sedan gäller det att trimma organisationen, lägga om kursen och gå vidare för fulla segel eller för full maskin, med ångan på topp.

Det gäller att inte sacka efter i konkurrensen. Annars löper man risk att segla i kvav, kanske rentav lida skeppsbrott eller haverera. Vill det sig illa hamnar man på fallrepet och löper risk att bli akterseglad av utvecklingen. Om det inte dyker upp någon räddningsplanka kanske man får fullborda sina dagar som ett redlöst vrak som vajar för vinden bland andra vinddrivna existenser. ”Rör på spelet!” i betydelsen ”kvicka på!”, syftar på ankarspelet ombord. Låt gå likaså. Även stå pall eller palla för något anspelar på spel och winschar ombord, försedda med en spärrklinka som gör det möjligt att vid behov hålla an. Den som inte ”pallar” har kanske tacklat av, renaste sjöspråk det också! Tackling är detsamma som rigg och tågvirke.

Numera har allt möjligt bäring på precis vad som helst. Och häck, som är en helt

normal term för fartygets akterspegel, har blivit en vulgär beteckning på det mänskliga akterkastellet.

Språkbruket sker ofta på lösa boliner – vilket just det uttrycket är ett talande exempel på. Boliner är tåg som är fästa vid råseglet.

Kanske finns det tendenser till att yrkessjömännens levande språk sakta tynar bort. Men stopp och belägg, om det skulle försvinna för gott måste det åtminstone ske med flaggen i topp!

Den som tafsar på en landarbetsplats får snabbt skamfilat rykte, men till sjöss går det för sig. Att tafsa är att lösa upp garnen i ett tåg och skrapa dem, så att de blir tunnare ut mot ändarna. Och att häckla syftar egentligen på att avskilja blånor från tågvirket.

Ytterligare ett sjöuttryck är för fulla muggar. Segelfartygen hade latrinkärl hängande på utsidan, som vid god fart genom vattnet fylldes av vågorna. Ett annat är styra sin kosa, att hålla den kurs som leder till fartygets destination.

Därmed har vi löpt linan ut, och det är dags att lätta ankar. Men ta det vackert – renaste sjösvenska det också, med betydelsen minska takten vid halning av tåg och ‹ liknande. l

christer lundin

det är tungrott

Fotnot: Texten är en förkortad version av inledningen till en kommande bok, Havets ord.

7/2012 sjörapporten 27 8/2012

krysset

vinn bio check ar!

Tre persone vinner två r checkar var.

Ett korsord för dig som har en stund över i jul. Välkommen med din lösning till Sjörapporten, Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping. Tre krysslösare får två biocheckar var. Lösningen måste vi ha senast 18 januari 2013.

Flyter med vätska

Kostcirkeln

Snörde till Dekapiterar

Visar Måna om? djupgåendet Kan man natt

Sovplats förr

Mått

P r Kry s 20 icke s 12 n

Smått i fälla Konst av Munch?

Drag i väst

Ryssja

Motor

Gnidna

Lagar Sträng

Numeriskt plyte

Skällsord Padda

Rar

Tjocka

Resform Maldiverna Soldatämne

Kan man sig

Förändring

Yr skinka

Mil i ost

Tömmer med ur

Vinnare Har häst Katrina

Buske

Gnälla

Ättelägg Vill alla kunna Musikaliskt ordnat

Glass

Kämpe i Palestina

Has i rygg

Tar rygg

Tidigt Hade Bumba

Dammtyp

Eleganta Håller ankare

Har en borg

Mack Skrupulösa Kryp

Trut

Ton Lifta

Dam i lilla London

Mena på

Ände

Dyr del

Piskbar

Motpol

Palindrom

28 sjörapporten 8/2012 7/2012

Rad

Tecken

Är fröna väl

Okänd

Tusen fisk Hjälpt skepparen

Sabbar

Observerar

Antal

Nakna

Utöva

Allmän

Är väl slö?

Röra

Del

Övertyga

Går till

Före vidi

Enorm

Segelbåtstyp

Förmåga Ekensjuka

Tveksam komik

Utskott

Kan räknas En del

Helig?

Flytetyg

Tar upp hålen

Muntlig

Gör Barnsligt gott radarn

Läran i luften

Yta

Go En d 20 Ju 12 l !

C förr

Castro och Perfekta Wallenberg

Upplärd

Tala är silver, tiga är guld

Dokument till sjöss Skrev deckare

Dundergubbe

Läge

Ben

Titel

Lem

sidor för aktiva sjömän, alltid sist i sjörapporten Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

böcker

ombord

Nytt på hyllorna i Sjömansbiblioteket Livet till sjöss i de gamla segelskep-

pens dagar av John D. Whidden skildrar ett långt liv till havs under 1800-talet. Författaren – född 1832 – begav sig tidigt till sjöss. Som föräldralös växte han upp hos sina morföräldrar i hamnstaden Marblehead, Massachusetts. Han började som tonåring att arbeta som jungman och blev så småningom kapten och delägare i ett fartyg.

Whidden seglade flera olika fartyg under sin livstid och upplevde många tuffa situationer till sjöss, bland annat vid valfångst.

Whiddens fru var ibland med på seglatserna. När paret var i hamn längre tider passade de på att bekanta sig med omgivningarna, vilket Whidden berättar om.

Boken blir på så vis även en reseskildring och ett tidsdokument från de många olika platser de besökte. Första upplagan på engelska kom ut 1908.

Min första resa i en råseglare av Frank Worsley är också en berättelse om livet till havs. Worsley föddes på Nya Zeeland och

Dessa båda böcker är nyligen utgivna i svensk översättning och finns nu att låna på Sjömansbiblioteket.

gick till sjöss på 1860-talet. Han beskriver mycket ingående livet och arbetsruppgifterna på seglatserna mellan Nya Zeeland och London. Worsley var en observant person som också gärna skrev om det sociala livet ombord – om arbetskamrater och hur man jobbade tillsammans.

Bengt Hubendick som översatt de båda

böckerna skriver i förordet till Worsleys bok: ”Många har berättat om liv och arbete

Matiné på Sjömansbiblioteket I mitten av oktober visade Sjömansbiblioteket amatörfilmer från livet till sjöss. Genom en besökare fick vi möjlighet att titta på filmer från sjömanslivet på 1950- och 60-talet.

Filmerna var överförda från smalfilm till dvd-skivor och ljud hade lagts på för att göra upplevelsen mer levande.

Publiken på matinén var till större delen äldre sjömän som verkade uppskatta filmerna som visades, även om bildkvaliteten var mycket ojämn.

Popcorn och dricka serverades för att

få rätt stämning bland biobesökarna.

18 december blir det ytterligare ett matinétillfälle med gamla filmer, denna gång med temat ”jul ombord”.

till sjöss under segelskeppens glansperiod under 1800-talet. Få om ens någon har gjort det bättre än Frank Worsley i sin bok First voyage in a squarerigged ship som publiserades 1938.”

Bengt Hubendick har själv skrivit ett flertal uppskattade sjöromaner. Dessa båda översättningar som kom i våras var hans sista bidrag till sjöfartslitteraturen. Han dog ‹ helt nyligen 96 år gammal. l Text anna selme

Tävla om 2012 års bästa bok Nu får du som är till sjöss och lånar böcker från Sjömansbiblioteket chansen att berätta om den bästa bok du läst eller lyssnat på i år!

Vi delar ut presentkort på 300 kronor till de tre läsare som skrivit de bästa motiveringarna.

Skicka ditt bidrag med namn och arbetsplats till sjomansbiblioteket@ sjofartsverket.se eller till Sjömansbiblioteket, Köpenhamnsgatan 25, 418 77 Göteborg, senast den 31 januari 2013.

Vinnarna publiceras på www. seatime.se och i Sjörapporten.

8/2012 sjörapporten 29

ombord motion

Fedora vann Innebandy Open på Rosenhill 2012 års Innebandy Open avgjordes på Rosenhill den 10 november. Tolv lag tävlade om segerpokalen, varav flera skollag – Sjöfartshögskolan Chalmers ställde upp med tre lag, Sjöfartshögskolan Kalmar med ett lag och så gjorde också Öckerögymnasiet. Övriga lag var Chalmers H:ers, Stena Saga, Stena Scanrail, Stena Scandinavica, Fedora (Wallenius), Gotland och Sjötrafik Waxholm.

Spelupplägget bestod av tre pooler med fyra lag i varje. Ettan och tvåan från varje grupp gick vidare och det gjorde även de två tredjeplacerade lagen som fått högst poäng. Åtta lag kvalificerade sig alltså till slutspel.

Efter flera tuffa kvartsfinaler blev tur-

neringens första semifinal en rafflande och målrik duell mellan Dickson 2 och Stena Scanrail. Men Dicksons andra lag lyckades till slut vinna med 4-3.

I semifinal två möttes lagen från Fedora och Stena Saga. Det kom att bli en match där Fedora tidigt lyckades ta ledningen med 2-0, varpå de kontrollerade matchen tills den slutade med samma resultat.

Finalmatchen utvecklade sig till en av turneringens bästa och mest intensiva när de starka gängen i Dickson 2 och Fedora gjorde upp om den inofficiella SM-titeln. Ytterst små marginaler ledde till ett oavgjort resultat. Segern gick, efter straffläggningar, till Fedora som vann på poängen 2-1 och som därmed tog hem sin första SM-titel i innebandy.

Stort grattis till Fedora och tack till alla ‹ deltagare och medverkande!l Text och foto GLENN HJELLE

FAKTA SLUTSTÄLLNING I INNEBANDY OPEN. 1. Fedora 2. Dickson 2 3. Stena Saga Fairplay Trophy: Sjötrafik Waxholm Bästa poänggörare: Emil Kronaas, Stena Scanrail Bästa målvakt: Mikael Mattson, Stena Saga Bästa spelare: Björn Lindqvist, Fedora

› › › ›

Rapportera träningen online Rapportera dina träningspass online och se resultatet direkt i Sjömansservice Motionssystem Under våren 2012 lanserades vårt

nya system för motionsrapportering – ett verktyg som underlättar rapporteringen för dig som motionerar inom sjöfolksidrotten. Det är roligt att se att många redan anammat den nya metoden och vi har för avsikt att helt gå över till onlinerapporteringen inom kort. Det innebär att det gamla tillvägagångssättet med manuell rapportering via mejl försvinner.

Du kan använda motionsprogrammet oavsett om du tränar individuellt eller tävlar för fartygets räkning, i Motionsligan. Regelbunden uppföljning av träningen sporrar till mer motion och kan få de tyngsta passen att kännas lättare.

Du registrerar dig enkelt och loggar därefter in för att föra in dina resultat från utförda aktiviteter såsom löpning, simning, cykling m.m. Du kan direkt se din och ditt fartygs statistik och jämföra siffrorna med andra tävlande – enkelt, ‹ motiverande och roligt.l

Laget från Wallenius Fedora tog hem Sjömansservice SM-titel i innebandy.

30 sjörapporten 8/2012

Gå in på http://motion.sjofartsverket.se för att registrera dig och läsa mer.

missa inte innebandy open på åland is

toc

k

Sjömansservice Sverige och Sjömansservicebyrån Finland arrangerar, med stöd av PAF, en innebandyturnering den 26 januari i Balticahallen i Mariehamn. Välkommen att anmäla ditt fartygslag!

För webbanmälan och mer info besöker du www.seatime.se

FILM

Högaktuella skådisar från förr

Film är kul. Och extra roligt är det när det, i vuxen ålder, dyker upp ansikten från barndomens filmupplevelser – kära återseenden. När jag såg ”Snow White and the huntsman” fick jag en sådan känsla när Bob Hoskins nuna dök upp bland dvärgarna.

Givetvis har Hoskins gjort en hel del filmer sedan han stal min uppmärksamhet med filmer som ”Vem satte dit Roger Rabbit” (1988) och ”Hook” (1991) men inte många av dem har dykt upp framför mina ögon.

Robert Zemeckis halvanimerade ”En julsaga” (2009) är ett undantag. Nu syns han också i kommande dramat ”Will”, samtidigt som han tyvärr meddelat att han pensionerar sig, som en följd av sjukdomen Parkinsons.

En aktör som jag följt genom åren, och som faktiskt också var med i ”En julsaga”, är Gary Oldman. Denne man har haft en mer rak karriär än Hoskins med stora titlar som ”JFK”, ”Dracula”, ”Léon” och ”Hannibal”.

Han syns även i ”Harry Potter”-filmerna, senaste Batman-trilogin, ”Tinker Taylor Soldier Spy” och nu senast i det hårdnackade brottsdramat ”Lawless” – en verklighetsbaserad historia som föll mig på läppen.

Filmen handlar om bröderna Bondu-

rant, som år 1931 driver en bar i Virginia.

Baren verkar som fasad för det sprittillverknings- och försäljningsföretag de skapat, sedan förbudet mot rusdrycker införts.

Den svarta marknaden är stor och det finns

© 2011 The Weinstein Company. All Rights Reserved.

Med en pappa som bandade alla TV:s sevärdheter var det svårt att, som barn, stå emot filmens dragningskraft. På blandbanden fanns Kalle Anka och Hacke Hackspett inspelat mellan sketcher, musikvideor och klipp från Peter Sellers-filmer. VHS-banden blev allt billigare och snart växte samlingen till en av byns största. Detsamma gällde mitt och äldsta lillebrorsans filmintresse.

Jason Clarke, Tom Hardy och Shia LaBeouf som bröderna Bondurant i ”Lawless”.

kunder inom alla samhällsskikt – även hos maffian och polisen. Enligt ryktet lär äldsta brodern Jack vara odödlig, vilket sprider respekt hos de flesta. När samvetslöse FBIagenten Rakes skickas till trakten för att stoppa bröderna inleds en strid på liv och död. Spännande, välgjort och skitigt. John Hillcoat (”The proposition”, ”Vägen”) står för regin och min gamle deppmusik-idol Nick Cave har skrivit manuset.

I Sjörapporten nr. 9 2010 skrev jag:

” I ”The Expendables” har han lyckats få med i stort sett alla mina barndomsidoler,

FAKTA nya fiilmer att hyra Sjöfartsverket planerar följande titlar till Sjömansservice hyrfilmstjänst, under vintern.

I urval: The expendables 2 A royal affair

› ›

möjligen bortsett från Jean Claude Van Damme, annars är de med allihop.”

Nu när uppföljaren är aktuell har Stallone hört mitt önskemål och har även fått med Chuck Norris. Det är kul att se dessa gubbar i aktion, men det blir inte mer än så. Bara action.

Avslutningsvis vill jag meddela att trots mammas varningsord och många filmiska upplevelser, medan mycket vatten runnit under broarna, kan jag ännu inte se att mina ögon blivit fyrkantiga. Men jag ‹ väntar fortfarande.l TEXT JIMMY ERIKSSON

›Hamilton 2 ›The dark knight rises ›On the road

›Snabba cash 2 ›The Bourne Legacy › Lawless 8/2012 sjörapporten 31

Posttidning B Retur: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

PROFILEN › martin borgvall, kanallots

Han litar på magkänslan

24 år på vänern och trollhätte kanal Innan jag blev lots var jag tolv år på Vänerskytteln. Vänerskytteln, som nu är nedlagd, var två specialbyggda fartyg för transport av gods till och från hamnarna runt Vänern. Nu har jag varit kanallots i tolv år. På varje fartyg med lotsplikt i vårt lotsområde lotsar två kanallotsar, den ena mellan Vänersborg och Lilla Edet, den andra mellan Lilla Edet och Göteborg. På Vänern är det speciella Vänerlotsar.

därför blev jag lots en (o)vanlig dag Till en början såg det ut att vara en helt vanlig lotsning i mitten av oktober. Ett fartyg kom från Vänern och jag avlöste Vänerlotsen i Vänersborg.

Jag skannade av läget ombord och ställde lite kontrollfrågor. Men jag kände ganska snart att det var något som inte stämde. Befälhavaren luktade inte alkohol och stod stadigt, men jag fick ändå en misstanke om att något inte stod rätt till.

gick på magkänslan Jag kände att jag måste göra något, så jag kontaktade Kanalcentralen i Trollhättan och bad att de skulle ringa polisen så att de kunde komma och göra en nykterhetskontroll. När vi kom till slussen i Trollhättan var polisen på plats. Alla ombord på fartygsbryggan, även jag och en lotselev, fick göra ett alkoholtest genom ett utblåsningstest. Jag sa till befälhavaren att det var en rutinkontroll som brukade göras ibland. Allt flöt på smidigt utan att det blev någon stor uppståndelse.

lots i tredje generation

Jag är tredje generationens lots i släkten. På min mammas sida har det tidigare funnits två generationer lotsar på floden Elbe i Tyskland. Att vara kanallots är ett jobb med mycket praktiska inslag, man får köra mycket båt och manövrera helt enkelt. Det gillar jag! Jag spelar inte dataspel själv, men jag kan tänka mig att känslan är lite densamma.

tre sjöfyllor på tolv år På det här fartyget hade man ett så kallat tvåvaktssystem, med sex timmars arbete – sex timmars vila. Det visade sig att även styrmannen som skulle lösa av befälhavaren var alkoholpåverkad. De hade båda cirka 1,2 promille i blodet. Fartyget fick förtöja utanför slussen och man fick inte fortsätta resan förrän flera timmar senare när ny besättning fanns på plats. Vi är rädda om vår vattentäkt Vänern och kanalen och vill inte riskera natur och fauna, så det känns bra att det löste sig på ett bra sätt. Befälhavaren och styrmannen häktades och nu har nyligen rättegång hållits. Det här var tredje gången jag har varit med om en liknande situation under de tolv år som jag har arbetat som lots.

›NAMN: Martin Borgvall ›ålder: 52 år ›gör: Kanallots i Trollhättan ›BAKGRUND: Började segla oceanfart 1978, de senaste 24 åren seglat på Vänern och Trollhätte kanal. › BOR: Onsala, Kungsbacka › INTRESSEN: Jagar, seglar, tränar berättat för annika johansson foto örjan möller