Skog & Industri

nummer 2 2011 en tidning om papper, massa och trä från skogsindustrierna skogsindustrierna antar industriavtalet s 2

si fjärrvärmemonopol på väg bort

s3

Så tar skogsbruket naturhänsyn

s4

peter lindberg, inköpschef, Stora Enso Hylte:

”För oss är det livsviktigt att insamlingssystemet på returpapper behålls intakt.” s 7

&

skog & industri

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson lanserar Skogsriket

skogen har mer att ge textil av träfiber

Svensk skogsindustri hakar på trenden s 12

2 nummer 2 2011 skog & industri

aktuellt Stora Enso och SCA i etiktoppen för fjärde året i rad har Stora Enso hamnat på Ethisphere Institute’s lista över världens mest etiska företag. Även SCA finns med på listan. Avgörande kriterier för listplacering är etiska koder, företagens sociala ansvar, hållbarhet och åtgärder mot korruption. i ethisphere.com

Setra säljs inte nu

yvonne åsell

försäljningen av Setra Group har skjutits upp på obestämbar framtid. Setra Group har även gett upp försöken att sälja sågarna i Malå och Kalix separat.

Däremot fortsätter försöken att sälja sågen i Vimmerby.

Det nya Industriavtalet är tänkt att gälla från halvårsskiftet 2011.

Skogsrester blir biogas i Östersund en storskalig anläggning där biogas tillverkas av restprodukter från skogsnäringen kan byggas i Östersund. Företaget Scandinavian biogas utreder nu förutsättningarna för en etablering som kan ge många nya jobb.

– Det finns en stor outnyttjad potential. Vi tar helt enkelt inte hand om alla restprodukter, säger Anders Lindberg, bränsleansvarig på Norrskog till Länstidningen i Östersund. Anläggningen kan producera motsvarande 50 miljoner liter diesel per år och kan försörja hela Östersunds kollektivtrafik.

siffran

miljarder kronor planerar svensk skogsindustri att investera under2011. Det mesta gäller energirelaterade satsningar i massa- och pappersindustrin.

Källa: SCB, Skogsindustrierna

Fortsätter sätta märke i lönebildningen Skogsindustrierna antar det nya Industriavtalet Sedan 1997 har Industriavtalet varit en hörnsten för industrins lönebildning.

Från halvårsskiftet 2011 är det tänkt att ett nytt Industriavtal ska ersätta det tidigare Industriavtalet. Det nya avtalet förstärker och breddar parternas gemensamma arbete för att utveckla svensk industri.

Det nya Industriavtalet förstärker också industrins lönenormerande roll genom tydligare syfte och inriktning samt delvis nya regler för förhandlingarna.

Per Hidesten

Från den 1 juli Även i fortsättningen träffas avtal om löner och anställningsvillkor på förbundsnivå. Avtalet är tänkt att träda i kraft den 1 juli och därmed gälla under förhandlingarna hösten 2011.

I ett nytt förhandlingsavtal tydliggör parterna den gemen-

samma uppfattningen att det kostnadsmärke som etablerats inom industrin ska vara en norm för övriga parter på arbetsmarknaden även i fortsättningen. Parterna förbinder sig också att verka för att så blir fallet.

– Ett modernt Industriavtal, med ett starkt partssamarbete, är mycket välkommet för att stärka den exportberoende industrins konkurrenskraft.

Vi hoppas nu att vi kan gå in i en avtalsrörelse med spelregler som speglar hur svensk industris förutsättningar ser ut 2011 och framåt, säger Per Hidesten, vice VD och förhandlingsdirektör hos Skogsindustrierna, vars styrelse har antagit förslaget till det nya reviderade avtalet.

PRIORITERAD STÄLLNING Pappers Förbundsråd säger dock nej till det nya Industriavtalet.

– Fördelarna är flest, men nackdelarna störst, säger Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg.

Pappers vänder sig främst

mot att avtalet ska ha en prioriterad ställning och den starkare skrivningen om det så kallade märket, som ett tak för arbetsmarknadens löneökningar.

En annan stötesten är förslaget om opartiska ordföranden (OpO) med uppgift att bidra till en ökad samordning av förhandlingarna. Pappers menar detta är ett allt för stort ingrepp i förhandlingssuveräniteten.

UTANFÖR SAMARBETET – Att Pappers Förbundsråd säger nej är förvånande eftersom Pappers varit med i hela förhandlingsprocessen och också sagt ja till direktiven som Industriavtalet bygger på, säger Per Hidesten.

Han anser att det är olyckligt att Pappers nu ställer sig utanför industrisamarbetet.

– Det innebär att Pappers inte ställer upp på de principer som Industriavtalet bygger på – stärkt konkurrenskraft som förutsättning för goda villkor för arbetstagarna. t

nummer 2 2011 3 skog & industri

Vladimir Putin, Fredrik Reinfeldt och Ewa Björling.

Slopat monopol gynnar miljön södra

Den så kallade TPA-utredningen har föreslagit att monopolet för fjärrvärmenäten avskaffas. Det innebär i praktiken att näten öppnas för andra aktörer än nätägaren.

Södras Leif Brodén skriver på avtalet.

Skogsindustrierna är en av de aktörer som välkomnar förslaget: – Massa- och pappersbruken får nu större möjligheter att få användning för det värmeöverskott som alstras i produktionen, säger Lina Palm, energidirektör på Skogsindustrierna.

matton

Möjlig fördubbling Svensk skogsindustri levererar i dag knappt två terrawattimmar värme per år till fjärrvärmenäten. Bedömningen är att den siffran kan dubblas. Det här är något som alla vinner på, framhåller Lina Palm: – Att använda brukens restenergi till att värma upp exempelvis småhus innebär en stor vinst för såväl den enskilda konsumenten som samhället. Vi behöver till exempel inte göra kostsamma nyinvesteringar i

Södra går in i rysk massafabrik

Fler småhus skulle kunna värmas upp med värmeöverskott från massa- och pappersbruken.

Fjärrvärmenäten öppnas för fler aktörer värmeverk i lika snabb takt.

Men den allra största vinnaren är miljön, understryker hon.

– Vi får helt enkelt en bättre energieffektivitet utan att de ger upphov till nya utsläpp.

TPA-utredningens uppdrag

har varit att se över det så kal�lade tredjepartstillträdet (TPA) till fjärrvärmenäten. Utredningen ska beakta konsumentnyttan, konkurrensfördelar samt miljöaspekterna på ett sådant förslag. t

fakta koldioxidbalans i husbygge Två i övrigt identiska bostadshus – ett med trästomme och ett med betongstomme – har jämförts, vad gäller koldioxidbalansen över ett hundraårsperspektiv. Huset med betongstomme medför ett nettoutsläpp av cirka 96 ton koldioxid, medan huset med trästomme inte ger något utsläpp utan ett nettoupptag av 150 ton koldioxid (positivt värde står för nettoutsläpp, negativt värde för nettoupptag).

Analyserna tar hänsyn till energianvändningen vid tillverkning och distribution av de ingående materialen samt produktion av husen.

Kolet från den avverkade skogen finns lagrat i trämaterialet så länge materialet finns kvar. När husen en gång rivs förutsätts det att trämaterialet ersätter fossila bränslen.

leif åbjörnsson

CO2 CO2 CO2 CO2

t industriell partner i en rysk massafabrik som byggs av Angara Paper. Kapaciteten blir 1,1 miljoner ton barrsulfatmassa, så kallad NBSK-massa, per år.

Bolaget äger avverkningsrätter för sex miljoner kubikmeter området kring Krasnojarsk i Ryssland.

Södra ska även marknadsföra och sälja Angara Papers produkter. i www.sodra.com

Holmen satsar i biobränslepanna Holmen har beslutat investera i en biobränslepanna vid kartongbruket i Workington, England. Investeringen uppgår till 1,1 miljarder kronor. Den nya anläggningen kommer att stå för fabrikens totala energibehov i form av elektricitet och ånga och sänker energikostnaderna betydligt. Investeringen innebär en radikal omläggning av brukets energiförsörjning från fossil naturgas till biobränslen vilket medför att de fossila koldioxidutsläppen från bruket i stort sett elimineras. Den nya biopannan beräknas tas i bruk i april 2013. i www.holmen.com

citatet Referensbyggnad med betongstomme

Uppförd byggnad med trästomme Upptag av CO2 -140

-120

-100

- 80

Hus med trästomme -150 ton

- 60

- 40

- 20

-0+

Utsläpp av CO2 20

40

60

80

100

Hus med betongstomme +96 ton

»Det är inte flum och det handlar inte om att skogsarbetaren ska iklädas en rosa hjälm.”

Eskil Erlandsson, landsbygdsminister, i en replik till en kritiker av regeringens jämställdhetsstrategi för skogsindustrin.

4 nummer 2 2011 skog & industri

levande skogar

Grönt, gult eller rött?

Så tar skogsbruket naturhänsyn För första gången har skogsindustrin satt upp gemensamma mål för biologisk mångfald. I rapporten Levande skogar sammanställs målen och hur de uppfylls. Även om mycket finns kvar att göra är industrins ambitioner långt mer ambitiösa än de politiska målen, som uppfylls med råge.

Skogsindustrin har för första gången gjort en sammanställning över sitt eget arbete med naturvård. RapErik Göran porten utgår dels Normark Örlander från regeringens miljömål om Levande skogar, dels från de egna miljömål som branschen satt upp.

– Den ger en bra signal om skogsnäringens seriositet när det gäller naturvården. Vi har redan gjort oerhört mycket. De svenska skogsägarna är ambitiösa på området, men det finns även skönhetsfläckar, säger Erik Normark, skogsvårdschef på Holmen Skog.

Han är en av dem som suttit med i referensgruppen för arbetet, liksom Göran Örlander, skogsskötselchef vid Södra.

– Det är viktigt att vi talar om våra ambitioner och redovisar vad vi gör och vad vi kan bli bättre på. Det är ärligt att vi själva kan peka ut de områden där vi är dåliga. Rapporten blir därmed ett viktigt instrument i vårt förbättringsarbete, säger han.

Den svenska modellen för att bruka skogen bygger på att all skog omfattas av ambitiösa miljömål. I skogsvårdslagen är virkesproduktion och miljö lika viktiga och skogsindustrins övergripande mål är tydligt – skogen ska brukas så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva.

Lyser rött Hur mår då den svenska skogen och alla de arter som lever där? Kortfattat kan man säga att tillståndet på många områden är ganska bra. Av de 15 faktorer som används visar åtta på framgång och får grönt i sammanställningen. Inom fyra områden är resultatet medelmåttigt och kan förbättras, här blir det gulmarkeringar. På tre områden lyser det rött. Där är resultatet dåligt och

förbättringsbehovet stort. Rapporten visar också att alla de politiska målen klaras, ofta med råge. När det gäller skogsindustrins egna mål finns dock saker kvar att göra.

Erik Normark ser goda möjligheter att klara även dessa mål: – Skogsindustrin tar frågorna på allvar och mycket är redan gjort. Jag har en stor tro att vi klarar av utmaningen att förena ett effektivt skogsbruk med biologisk mångfald. tar stort ansvar Den svenska modellen bygger också på att de enskilda skogsägarna tar ett stort ansvar för naturvården.

– Modellen bygger på frihet under ansvar och därför är det förstås glädjande att rapporten visar att vi lever upp till de mål vi har i skogspolitiken, utan detaljreglering och utan sanktioner, konstaterar Göran Örlander.

I landet finns över 300 000 skogsägare, stora och små, vilket är en styrka menar Göran Örlander.

– Eftersom det rör sig om väldigt långa omloppstider i den svenska skogen, tar det lång tid innan vi faktiskt får facit kring vilka skötsel-metoder som fungerar bäst. Många och spridda ägare ger också en säkerhet i att vi får en viss mångfald i utförandet.

Lyfter vattenfrågan Göran Örlander påpekar också att inom de områden som inte får godkänt i rapporten pågår arbete på olika sätt. Vattenfrågan är ett exempel. Enligt rapporten är skogsbruket dåligt på att ta hänsyn till sjöar och vattendrag vid avverkningar.

– Inom Södra har vi lanserat projektet Skogens Vatten, där vi lyfter vattenfrågan med information, inspiration och utbildningar. Vi håller också på att införa en blå målklassning för att bättra kunna identifiera värdefulla vattendrag och bättre kunna planera in hänsyn i skogsbruksplanerna.

Erik Normark pekar på att det finns en stor potential att stärka den biologiska mångfalden med aktiva åtgärder.

– Vi kan på olika sätt odla naturvård. Det är inte så att mångfalden i alla sammanhang gynnas bäst av att bara låta skogen stå och göra ingenting. Naturvårdsbränning och återskapande av våtmarker är två åtgärder. Vi har också börjat göra försök med frihuggning för att gynna lövträd eller att medvetet skada träd för att skapa död ved.

Han menar att branschen behöver mer kunskap.

– Vi måste lära oss mer om hur vi kan förvalta skogen för att klara såväl produktionssom miljömål. Ett bra initiativ är Future Forests* som är det största skogsforskningsprogrammet hittills i Sverige.t thomas ekenberg

* Future Forests startade 2009 och sysselsätter ett tjugotal forskare.

Budgeten för de fyra första åren uppgår till 140 mkr. Syftet är att vetenskapligt utveckla förvaltningen av skogen. fakta levande skogar

• Mångfalds-rapporten Levande Skogar är framtagen av Skogsindustrierna tillsammans med de svenska skogsföretagen och är en sammanställning av det svenska skogsbrukets arbete för biologisk mångfald.

• Resultatet av skogsindustrins miljöarbete redovisas på femton områden. Av dessa får åtta områden grönt ljus i rapporten – resultatet är utmärkt och målet har uppnåtts med råge. Fyra får gult. Där är resultatet medelmåttigt och kan förbättras. Tre områden märks med rött – där är resultatet dåligt och förbättringsbehovet stort.

• Rapporten ska bli ett återkommande verktyg för att belysa arbetet med biologisk mångfald i skogslandskapet.

i www.skogsindustrierna.org

Läs hela rapporten eller beställ den.

nummer 2 2011 5 skog & industri

Hur klarar skogsindustrin...

NY S C

ED

AKT IV BR ITET ÄN NI M NG

L YN NAT U , S P AND RAR E AS L

TE UI U TI N BR KON OG S SK

EA AR NS HÄ SO

TS -

M

M HÅ Ä N G DEN RD D ÖD VED

KVALITET I NATURHÄNSYN

ÅTG Ä R DER I OMR Å D EN MED FRIVI LLIG T SKYDD

L A R E A KOG S GAM M A L

K

AK FÖ TIV T RR A Ö D RBETE AR LISTADE T ER

ARE A L LDRE Ä LÖVRI K SKOG

Resultatet är utmärkt.

Målet har nåtts med råge.

VIRKES FÖ GROVA RRÅ TRÄ D D

APSNSK KU YGGNAD B P UP

AV ER DD TOP KY LBIO KE

YN ARE GR AL A

FRI SKY VILLI DD GT SV ÄR AV D

TT SA KOG S

ÖR G K F VSKO R A LÖ M ED M D

Resultatet är medelmåttigt och kan förbättras.

H VATTEN

N SY ÄN

Förbättringsbehovet är stort.

I vissa fall har åtgärder för att nå målet ännu inte inletts.

...de politiska målen?

...de egna målen?

Levande skogar är ett av regeringens miljömål som i sin tur är uppdelade på ett antal delmål. Så här klarar skogsindustrin några av dessa:

Utöver de krav som lagen ställer har skogsindustrin antagit egna frivilliga mål, bland annat inom ramen för miljömärkningarna FSC och PEFC. Så här lever skogsindustrin upp till några av dessa:

GRÖNT Mängden död ved Skogsindustrin har arbetat aktivt med ett antal åtgärder, vilket gjort att mängden död ved ökar med 60 – 80 procent sedan 1998. Regeringens delmål: 40 procent.

rött Vattenhänsyn Skogsindustrin har inlett ett arbete för att begränsa skogsbrukets inverkan på sjöar och vattendrag. Bland åtgärderna finns minimering av körskador som gör att vattendrag slammar igen samt bättre planering och bättre utformning av kantzoner mot vattendrag.

GRÖNT Areal gammal skog Skogsnäringen har bland annat genom frivilliga avsättningar vänt trenden. Arealen gammal skog har ökat med 29 ­– 55 procent sedan 1998. Regeringens mål: 5 procent.

GRÖNT Skydd av nyckelbiotoper En nyckelbiotop är ett skogsområde som har särskilt stor betydelse för skogens fauna och flora. De skyddas främst genom skogsägarnas frivilliga avsättningar och har ett starkt skydd genom FSC- och PEFC-certifieringen.

Det är inte så att mångfalden i alla sammanhang gynnas bäst av att bara låta skogen stå och göra ingenting.

Erik Normark, holmen skog

rött Åtgärdsprogram för rödlistade arter Än så länge finns få program med anknytning till skogen och skogsbruket.

GRÖNT Bränning Ett stort antal arter, bland annat svampar och insekter, är beroende av bränd ved eller mark. Skogsbrukets ambition är att bränna motsvarande fem procent av den avverkade arealen över en femårsperiod.

6 nummer 2 2011 skog och industri

notiser landström arkitekter

Ungersk lus hotar granen

TRÄ TILL BARNEN

redan förra året härjade den i Skåne – den ungerska gransköldlusen. Skador har inrapporterats på minst 1000 hektar skånsk skogsmark, varav man nödgats avverka 400 hektar. Nu befaras gransköldslusen sprida sig norrut. Skogsstyrelsen ger rådet att plantera flera olika trädslag tillsammans vid nyplantering, för att undvika angrepp. Läs mer på www.skogsstyrelsen.se. t

nu byggs ett nytt Lill-Skansen på Skansen i Stockholm, som öppnar för besökare under våren 2012. Lill-Skansen vänder sig till de mindre barnen och är en av Skansens mest besökta attraktioner med cirka en miljon besökare per år. Här kommer barnen i kontakt med nordiska djur, sällskapsdjur och små tamdjur – allt från kaniner och marsvin till afrikanska dvärggetter.

Av Lill-Skansens totala markyta om 5 400 kvadratmeter kommer cirka 1 100 kvm att ligga under tak. Totalt byggs fyra byggnader – ett djurstall för minigrisar och getter samt servicehus, djurhus och zoolabb. De senare husen byggs som en länga med skärmtak som förbinder dem.

Lill-Skansen byggs i trä, ett material som passar väl in i den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Det rör sig om en ny byggteknik med massivträstommar. Att bygga med massivträ ger stor flexibilitet, både när det gäller fönsteröppningar och spännvidder.

Landström Arkitekter har ritat och för tekniken står Tyréns i samarbete med Fristad Bygg.t

scanpix

byggnationen av Sveriges hittills största träbro vid Haga Södra i Solna vid utfarten från Stockholm är klar och under juni månad släpps trafiken på. Bron på 181,5 meter löser trafikomläggningen när området, där Norra Länken passerar Karolinska universitetssjukhuset, däckas in.

Träbron, som har levererats av

Moelven Töreboda, kan hantera fyra filer med tung trafik och ska stå på plats under tre års tid.

Att Vägverket och entreprenören Svevia valde att satsa på just en träbro har flera orsaker, men främst är det tidsaspekten och miljöfördelarna som väger tungt. Även ekonomin talar för en brokonstruktion i trä. t

En dikt av Jan Bonnevier

Tänk dig en dag utan papper...

Tänk dig en dag utan papper vad skulle du ta dig till Ingen tidning och ingen rulle som sitter där du vill Ingen bok av Dostojevskij ingen etsning av Miró Inga bruna brev från fogden ingen rad att bli ilsken på

Tänk dig ett liv utan papper inte ens kolorerad press Med senaste nytt från hovet och foton med annan nobless Ingen låda gjord av wellpapp ingen blöja eller tampong Och julklappen får aldrig ett hölje av kartong

haparanda kommun

Tung trafik på längsta träbron

Gransköldlusen sprider sig i svenska skogar.

Hallå där... ...PATRIK OJA, KOMMUNCHEF I HAPARANDA Ett misstag smög sig in i förra numret av Skog & Industri, där vi påstod att Patrik Oja är kommunchef i Pajala, vilket är fel. Patrik Oja är kommunchef i Haparanda och vill göra kommunhuset pappersfritt.

Hur har ni löst detta med toalettpapperet?

– Vi jobbar fortfarande på det.

Men det papperslösa kontoret går framåt. Vi har haft massor med delegationer som varit här och tittat och jag har blivit inbjuden att föreläsa i ämnet.

Tänk dig en värld utan papper inga sedlar att handla för Och med vad ska du torka upp när du spiller så som du gör Och hur ska tabula rasa tillämpas à la Rousseau När inget blad finns mera att leva livet på Tänk dig ett barn utan papper inga bilder att leka med Och varför läsa och skriva vad är det för mening med det Det finns ju inga böcker och igen plats för sång Och inga brev med kärlek blir skrivna någon gång

Hur går det till i praktiken?

– Vi har köpt in Ipads till alla våra förtroendevalda. Vi har inte fått en enda negativ kommentar och då har vi ändå en hög medelålder bland våra förtroendevalda.

Men är det genomtänkt att dra in på papper av miljöskäl?

Papper kommer av förnybar råvara, hela 72 procent av kontorspapperet återvinns och går att återanvända till nytt papper sex gånger innan det kan brännas som energi.

Och datorer drar mycket ström.

– I livscykelanalyser kan man säkert räkna fram att det går åt mer energi när man läser på skärm. Men hos oss står datorerna ändå på hela dagarna, så att då skriva ut på papper – i en skrivare som också drar energi – är onödigt och kostar pengar. Vi kommer att mäta och redovisa siffror i vårt nästa årsbokslut. t

nummer 2 2011 7 skog & industri

returfiber

Av landets 40 pappersbruk använder tolv returpapper som råvara. På det största av dem, Stora Enso Hylte, utgörs hälften av råvaran av returpapper. patrik leonardsson

Kampen om returpapperet – För oss är skogen och returpapperet precis lika viktiga. En trygg tillgång på båda dessa råvaror är grunden för vår verksamhet, säger Peter Lindberg, inköpschef på tidningspappersbruket Stora Enso Hylte. av anders thorén Bättre råvara än granskogen som Stora Enso Hylte har alldeles in på bruksknutarna kan man knappast tänka sig. Här i södra Sverige växer skogen så det knakar och den långa, starka granfibern passar bra för tidningspappersproduktion.

Ändå är Stora Enso Hylte landets största returpappersanvändare.

– Visst kan det verka lite konstigt, men returpapperet har många fördelar. Därför använder vi lika mycket returfiber som färskfiber. Det är en utmärkt råvarumix då

man ser till både ekonomin och miljön, säger Peter Lindberg.

Brukets returpappersanvändning inleddes 1979, men tog fart i början av 1990-talet, som en följd av lagen om producentPeter ansvar. Sedan dess har bruket Lindberg investerat nästan 900 miljoner kronor i sin returpappersanläggning.

Hållbart koncept Ekonomin har varit främsta drivkraften, men returpapperssatsningen är också en del av Stora Enso-koncernens hållbarhetsstrategi. Att basera sin verksamhet på förnybar råvara, och dessutom medverka till att vedfibern kan återanvändas sex till sju gånger är ett starkt koncept.

När Skog & Industri besöker brukets returpappersmagasin håller man på att

8 nummer 2 2011 skog & industri

returfibrer lossa ett helt tågset med returpappersbalar från norra Sverige.

– Vi får returpapper från hela Sverige, totalt 230 000 ton per år. Dessutom importerar vi cirka 280 000 ton per år från övriga Skandinavien och Europa, säger Anne Sofie Söderberg, råvaruförsörjare på bruket.

Oroande utveckling Liksom alla tidningspappersbruk har Stora Enso Hylte gått igenom en tuff tid sedan finanskrisen 2008. Nu ser framtiden ganska ljus ut.

Men utvecklingen på returpappersmarknaden i Europa oroar. Det är bekymmersamt att returpapper blivit en ren spekulationsvara.

I många länder säljs det insamlade papperet till rena traders, som enbart har kortsiktig vinst som mål.

– De övergripande ambitionerna att bygga upp en långsiktigt fungerande återvinning kommer helt i skymundan, säger Peter Lindberg.

Att detta tankesätt nu sprider sig inom Sverige, ser man på Hylte som ett allvarligt hot mot brukets råvaruförsörjning.

– Vi är beroende av en långsiktigt tryggad råvaruförsörjning. Det har vi uppnått genom det nuvarande insamlingssystemet där industrin själv har producentansvaret. För oss är det livsviktigt att det systemet behålls intakt, säger Peter Lindberg. t fakta stora enso hylte

• Stora Enso Hylte, med cirka 800 anställda, kan producera 870 000 ton tidningspapper per år. Hela 85 procent av produktionen går på export. Råvaran utgörs av 50 procent returpappersmassa och 50 procent mekanisk massa tillverkad av granved. fakta returpapper Konsumtion och materialåtervinning av papper med producentansvar, samt andel materialåtervinning i % av konsumtion, Sverige 2009 700

Konsumtion Materialåtervinning

600 500

74% 91%

400 300 200

72%

100 0 Förpackningar

Tidningar

Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen, Skogsindustrierna

Kontorspapper

Svenska returpappersbruk Av landets totalt 40 pappersbruk använder 12 bruk returpapper i olika omfattning. De största användarna finns i tidningspappersbranschen och bland de bruk som tillverkar wellpappmaterial.

Företag Pappersbruk Returpappers- Huvudsaklig typ Tillverkning där

/ort kapacitet, -10, ton av returpapper returpapper ingår Billerud Skärblacka 35 000 Wellpapp Fluting för wellpapp Fiskeby Board Fiskeby 190 000 Returkartong Kartong för

konsumentförpackningar Holmen Paper Braviken 360 000 Tidningar Tidningspapper Knauf Danogips Inland 80 000 Wellpapp Gipsplattekartong GmbH Metsä Tissue Katrinefors 80 000 Tidningar Mjukpapper Mestä Tissue Nyboholm 20 000 Tryckerispill Mjukpapper SCA Obbola 210 000 Wellpapp Kraftliner för wellpapp SCA Munksund 110 000 Wellpapp Kraftliner för wellpapp SCA Edet 135 000 Tidningar, Mjukpapper

tryckerispill SCA Tissue Jönköping 30 000 Tidningar Mjukpapper Smurfit Kappa Piteå 130 000 Wellpapp Kraftliner för wellpapp Kraftliner Stora Enso Hylte 450 000 Tidningar Tidningspapper Källa: Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, Skogsindustrierna

nummer 2 2011 9 skog & industri

pressretur:

– Vissa kommuner plockar russinen ur kakan och kan finansiera delar av insamlingen med de höga priserna på returpapper, säger Göran Nilsson. jörgen svendsen

Insamlingen riskerar raseras Svensk pappersåtervinning håller världsklass. Men nu menar pappersindustrin att landets framgångsrika pappersåtervinning är hotad. Vissa kommuner har börjat samla in och sälja returpapper utanför landet.

fakta pressretur

• Pressretur AB ägs av Holmen, SCA och Stora Enso. Företaget organiserar insamling av tidningar enligt lagen om producentansvar för returpapper. Insamlingen ombesörjs av Pressreturs entreprenörer.

Det insamlade materialet återvinns till 100 procent i något av ägarnas svenska pappersbruk.

72

procent av papperet i Europa samlades in för återvinning 2010.

Det är den högsta siffran hittills. Ändå är det stor brist på returpapper eftersom världens pappersproducenter slåss om denna eftertraktade råvara. Den främsta orsaken är att den kinesiska pappersindustrin expanderat så kraftfull, vilket har drivit upp priserna på världsmarknaden, enligt Peter Berg, skogsindustriexpert på McKinsey & Company.

Den kinesiska returpappersimporten från Europa har under de senaste tio åren tiofaldigats, från 2,5 till 25 miljoner ton.

I Sverige återvinns nio av tio tidningar, vilket placerar oss i världstoppen för pappersåtervinning. För papGöran Ingrid persförpackningar Nilsson Haglind ligger insamlingsgraden på 74 procent, vilket också är högt.

De goda resultaten är en följd av att pappersindustrin investerat miljardbelopp i effektiva insamlingssystem och processutrustning. Sedan mitten av 1990-talet finns ett lagstadgat så kallat producentansvar, som innebär att pappersindustrin har ansvaret för att tidningar och pappersförpackningar samlas in och återvinns i hela landet. Systemet finansieras av industrin som i gengäld får tillgång till returpapperet. Insamlingen sköts av Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, vars ägare är ett antal materialbolag som Pressretur (returpapper) och Returkartong (pappersförpackningar).

Men på senare tid har vissa kommunala avfallsbolag lockats av rekordhöga världsmarknadspriser och börjat organisera egna pappersinsamlingssystem. Risken är stor att papper som hushållen lagt i pappersinsamlingen återvinns i avlägsna länder med undermåliga arbetsförhållanden.

VMAB:

Bättre betalt på dansk börs Västblekinge Miljö, VMAB, är ett av de kommunala bolag som sagt upp avtalet med Förpacknings- och tidningsinsamlingen FTI. I stället säljs returpapper på en dansk avfallsbörs.

– Vi får minst fem gånger mer betalt än vi fick tidigare, säger Göran Sternsén, VD på VMAB. Är det juridiskt korrekt att göra så här?

– Ja, vi har nu ett avtal med ett annat bolag, TMR AB, som enlig vår uppfattning uppfyller producentansvarslagens krav.

– De här aktörerna samlar bara in papper i de befolkningstäta delarna av landet, medan vi enligt producentansvarslagen är skyldiga att samla in papper även i glesbygderna, säger Göran Nilsson, VD för Pressretur, och påpekar att svensk pappersindustri garanterar att allt insamlat papper materialåtervinns, oavsett världsmarknadspriserna.

Skogsindustrin har varnat för att den infrastruktur som industrin byggt upp kan komma att raseras om kommunala bolag tillåts bygga upp parallella insamlingssystem. Gjorda kapitalinvesteringar skulle då gå till spillo, samtidigt som viktig råvara försvinner ut ur landet.

Nödvändig råvara – Returfiber är sedan länge en nödvändig råvara för en stor del av den svenska pappersindustrin. Vedråvara från skogen och returpapper kompletterar varandra, de har olika egenskaper och används delvis till olika typer av papper, säger Ingrid Haglind, rådgivare på Skogsindustrierna.

Om pappersindustrins tillgång på returpapper begränsas kan det leda till ökad förbrukning av vedråvara.

– Minskar tillgången på svenskt returpapper är bruken på kort sikt hänvisade till import, vilket är en dyrare lösning, säger Ingrid Haglind.

Av landets 40 pappersbruk använder tolv returpapper som råvara. Skogsindustrin anser att de kommunala bolagen misstolkar lagstiftningen, då de till exempel hävdar att de ska betraktas som ”producenter” och därför ska kunna organisera egna insamlingssystem.

– Regeringen måste snarast klargöra vad som ska gälla. Frågan berör hela samhället eftersom pappersåtervinning är en så viktig del av ett kretsloppssamhälle, säger Göran Nilsson. t Lagen säger inte att vi ska ha monopol på avfallsmarknaden.

Känner ni inte ansvar för det nationella system som FTI byggt upp?

– Nej, FTI avvisade vårt förGöran slag på hur den fastighetsnära Sternsén insamlingen borde organiseras. Det var orsaken till att vi sa upp avtalet.

När TMR accepterade vårt förlag och vi fick ett bättre ekonomisk utfall var det ingen tvekan.

– Senare har FTI och Pressretur höjt sin ersättning till kommunerna rejält, vilket visar att vårt agerade tagit skruv.

Vet ni vart ert returpapper hamnar?

– Det används av olika pappersbruk, förmodligen i norra Europa. Jag tror inte att det bränns eftersom returpapperspriserna är väldigt höga, säger Göran Sternsén. t

INTERVJUN eskil erlandsson, landsbygdsminister Allt från ekoturism till spjutspetsforskning hör till det som landsbygdsminister Eskil Erlandsson vill satsa på för att få fart på ”Småortssverige”. Nu går startskottet för Skogsriket som ska skapa tusentals nya jobb genom att ta tillvara den svenska skogen på ett bättre sätt. av tove gyllenstierna

Sätt fart på Skogsriket När lantbrukarsonen och före detta grisbonden Eskil Erlandsson utnämndes till jordbruksminister ansåg många att rätt man hamnat på rätt plats. Med en folklig framtoning som ”mysfarbror” och ett påtagligt engagemang i frågor som djurhållning och fiske vann han sympatier. Men snart visade det sig att hans ambitioner sträckte sig längre. Först med projektet Sverige – det nya matlandet som skulle få fart på matproducenter, krog- och turistentreprenörer främst på landsbygden. Och nu med Skogsriket.

– Vi döpte om Jordbruksdepartementet till Landsbygdsdepartementet för att betona skogsnäringens betydelse, säger Eskil Erlandsson. Sverige består till 70 procent av skog. Runt hundratusen människor har sin utkomst av den svenska skogen. Skogsindustrin är landets i särklass största nettoexportör, värdet av exporten uppgick förra året till 129 miljarder kronor.

– Det är fantastiska siffror, konstaterar han.

Många funderingar Ändå har Sveriges landsbygdsminister ägnat många timmar åt att fundera: Vad mer kan vi använda skogen till?

– Vi står inför ett antal stora utmaningar på hemmaplan. Vi har en åldrande befolkning och vi måste bygga ett mer hållbart samhälle. De globala utmaningarna är ännu större med bland annat råvaru-, mat- och energiförsörjning kopplat till klimatfrågan. Även om skogen inte är lösningen på alla dessa problem, bjuder den på långt fler lösningar än vi hittills har tagit vara på, menar han.

eskil erlandsson GÖR Landsbygdsminister (C), i regeringen sedan 2006. Sitter i riksdagen sedan 1994. Har varit kommunalråd i Vimmerby 1983 och 1994.

UTBILDNING Lantmästare med examen från SLU, Alnarp.

AKTUELL MED Lanseringen av Skogsriket.

UPPVUXEN På gården Stackarp i Annerstad i småländska Ljungby, där han fortfarande bitvis bor med sin mamma. Har även en särbo. ÅLDER 54 år FAVORITTRÄD Eken, den står länge och stabilt.

GÖR I SKOGEN En hängiven jägare. ”Bäst är första dagen på älgjakten när dimman lättar… på en stubbe med en smörgås.”

Och med de förutsättningar som finns här borde Sverige vara ledande i grön processteknik, i användandet av trä som förnybart byggnadsmaterial, i uttag av biobränsle, i skogsnäringsexport, ekosystemtjänster, viltvård och jämställdhet inom skogssektorn.

Stärkt av framgångarna med Sverige – det nya matlandet, som hittills har skapat 10 000 nya jobb, började Erlandsson skissa på det nya projektet Skogsriket. Och lagom till Skogsnäringsveckan i april var det klart för lansering. skyskrapor och hälsokost – Liksom maten är skogen något vi tar för givet. Men precis som när det gäller mat, finns så mycket i skogen som vi skulle kunna förädla ännu mer. Ett syfte med Skogsriket är att vi ska tjäna ännu mer pengar på vår skog. Genom allt från att bygga skyskrapor i trä till att tillverka hälsokost eller nya ledband till knän med skogsprodukter som bas.

Samtidigt är Eskil Erlandsson i högsta grad medveten om att skogen har många fler värden än enbart de ekonomiska.

– Skogsmiljön är hem för tusentals arter och vi är många som får vår viktigaste rekreation i skogen. Här får vi lugn och ro. Här får vi naturupplevelser. Och då vill vi gärna ge oss ut i en naturskön skog.

Själv brukar han gå i skogen när han ska samla sina tankar eller få ur sig stressen. Och jakt är ett av hans största intressen.

– Men utan hyggen kan vi inte få allt det viktiga som produceras av skogsråvara: hus, förpackningar, kläder,

kemikalier, möbler, bioenergi och papper. Kort sagt är det jättemånga som sliter i skogen, men jag är övertygad om att den räcker till allt.

För det handlar om att få ut mer av råvaran, inte om att förbruka mer av skogen, poängterar han.

– Många inom skogsbruket säger också att det går att öka tillväxten i skogen. Vi kan dessutom bli bättre på att ta hand om skogens restprodukter, inte bara genom aska och stubbbrytning. Men framför allt handlar det om ett effektivare värdeskapande – att ta till vara råvaran på ett smartare sätt.

Han understryker att grunden för Skogsriket är de två jämställda målen för produktion och miljö och att satsningen ska vila på det hållbara brukandet.

– Jag anser till exempel inte att vi behöver fler naturreservat. Vi har redan nått det mål vi satt upp, 60 000 hektar. Men vi måste se till att den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen. ta mer hänsyn I sammanhanget är det viktigt att nämna att skogsbruket måste bli bättre på att ta vardaglig hänsyn, tillägger han: – Att 37 procent av avverkningarna ligger under ribban när det gäller miljöhänsyn är helt klart otillfredsställande. Det borde vara 100 procent rätt! Det här handlar delvis om kompetensutveckling av skogsägare och entreprenörer, så att de som avverkar upptäcker kulturminnena, kolminorna, naturvärdesträden.

Men vad är det då han hoppas uppnå med Skogsriket, rent konkret?

henrik montgomery

10 nummer 2 2011 skog & industri

nummer 1 2011 11 – Det finns så mycket i skogen skog och industri som vi skulle kunna förändra ännu mer, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Ett syfte är att vi ska tjäna ännu mer pengar på vår skog, genom allt från att bygga skyskrapor i trä till att tillverka hälsokost eller nya ledband av skogsprodukter.

Kan det bli tusentals nya jobb?

– Det återstår att se, men jag tror framför allt att nya jobb kan tillkomma i glesbygd. För många kan det handla om en komplettering till ett tidigare deltidsjobb. Lyckas vi med Skogsriket ökar attraktiviteten i Småortssverige.

Hellre koja än hotell Han pekar på att landsbygdens orter genom historien utvecklats på två sätt – antingen genom att järnvägen

gått fram eller genom att man tillverkat pinnstolar eller något liknande.

Vilken typ av verksamheter och produkter ser han framför sig?

– Allt från nanopapper till turistattraktioner. När det gäller turism har undersökningar visat att besökare från utlandet söker sig hit för att få naturupplevelser. Slott och herresäten har de ofta mycket finare och äldre på hemmaplan. Och de vill hellre bo i en koja i ett träd än på ett opersonligt hotell. Man vill prova på något annorlunda, något minnesvärt.

Och så tror han på en kombination av Matlandet och Skogsriket: – Vad är det vi vill göra på söndagen?

Jo, vi vill ha en kultur- eller naturupplevelse och så vill vi äta något gott. Så ett litet café som ligger lägligt intill vandringsleden i skogen är inte så dumt. t

fakta skogsriket Projektet ska löpa under hela mandatperioden och byggs till att börja med upp kring tre grenar: • Förädling och innovation. Här handlar det om att få fram exempelvis nya material och ny teknik baserade på träråvara samt grön energi.

• Upplevelser och rekreation. Områden att utveckla är exempelvis ekoturism.

• Hållbart brukande. Inom detta område ryms produktion av biomassa, skogens betydelse för klimatet, ekosystemtjänster, viltvård med mera.

Finansieringen sker genom landsbygdsprogrammet där 36 miljarder kronor fördelas på sju år.

Aktörer med anknytning till skogen ska dela med sig av sina erfarenheter och idéer. Den 4 maj inbjöds ett trettiotal personer som representerar olika skogliga intressen till en hearing. Några av de förslag som kom upp var: • något som liknar ROT-avdrag för gallring och röjning • bättre infrastruktur för att komma åt råvaran • mer forskning kring nya material • livskraftiga viltstammar ger förutsättning för viltturism.

Sommaren 2011 presenteras en handlingsplan för Skogsriket.

12 nummer 2 2011 skog & industri

textil När både befolkning och välstånd ökar i världen konsumeras allt fler kläder. Men bomullsodlingarna räcker inte till och när oljan sinar får vi ingen polyester. En lösning på problemet är träfiberbaserade textilier, som viskos. Nu hakar svensk skogsindustri på trenden. av tove gyllenstierna

Träfiber sätter trenden

Denna exklusiva klänning från det svenska märket Filippa K i tung glansig viskos är en del av en ”limited edition” med bara 60 exemplar.

Filippa K

Jan Carlsson

Catarina Midby

Gunilla Saltin

Peter Blomqvist

Först ut var Domsjö vars produktion av specialcellulosa nyligen ledde till att företaget blev uppköpt av en av världens största viskosproducenter, det gigantiska indiska konglomeratet Aditya Birla Group.

Och till sommaren ställer Södra om en del av produktionen vid Mörrums bruk från pappersmassa till dissolvingmassa, den massa som är basen för viskos.

Det är inte bara den stigande efterfrågan på träbaserade textilier som får svensk skogsindustri att växla in på detta spår.

Nya produkter måste ersätta tidnings- och tryckpapper, där marknaden mattas av i takt med digitaliseringen. inget nytt Men träfiberbaserade textilier, som viskos, är ingalunda något nytt. Fram till 1970-talet var textilen rayon en stor produkt i Sverige och de som var med under krigstiden minns kanske den så kallade cellullen. Både rayon och cellull är egentligen bara andra beteckningar på viskos.

nummer 2 2011 13 skog & industri

– Vi hade flera spinnerier som tillverkade rayon i Sverige. I dag finns inga kvar och kunskapen är helt borta, berättar Jan Carlsson vid Textilhögskolan i Borås.

Så den dissolvingmassa som tillverkas av svenska massabruk säljs på världsmarknaden och textilierna produceras utomlands. Det finns en stor potential. Bomull och oljebaserade fibrer, som polyester, står tillsammans för över 85 procent av världsförbrukningen.

Viskos står än så länge bara för 4 procent och resten fördelas på ull, linne, siden och ett antal andra naturfibrer som jute och hampa.

– Problemet med bomull är dels att det är svårt och miljöovänligt att odla eftersom det går åt så stora mängder vatten och bekämpningsmedel, dels att den odlingsbara marken inte räcker till att stilla efterfrågan, bland annat för att vi behöver allt större odlingsarealer till mat. Allt detta har också medfört stigande bomullspriser, konstaterar Jan Carlsson.

– Och eftersom oljan på sikt tar slut, så att vi inte kan tillverka syntetfibrer, ligger viskos bra till. Det är ett svalt material, skönt mot huden och med ett bra fall. I dag måste alla textilföretag och modeformgivare arbeta mer med viskos, hävdar Jan Carlsson. intressanta blandningar H&M är ett av dessa. Där engagerar man sig i hållbarhetsprojekt kring bomull, men man försöker även hitta alternativ till bomullen.

– Och där kommer skogsbaserade material in, säger H&M:s trendkoordinator Catarina Midby.

– Än så länge koncentrerar vi oss på lyocell, eller tencel, som görs på massa av eucalyptus, en fantastisk textil som till exempel kan ersätta siden. Dessutom pågår en mycket intressant produktutveckling med inblandning av ull och ekologiskt lin, berättar hon. Även hos Södra Cell har man en mycket stark tro på utvecklingen inom träbaserade textilier.

Vid Mörrums bruk konverteras nu en av två massalinjer till produktion av dissolvingmassa. Tillverkningen ska komma i gång i december 2011 och vid full drift kommer 170 000 ton att kunna produceras. Massan, som baseras på lövved, kommer att säljas på världsmarknaden och kunderna finns främst i Asien.

– Det här är bara ett första steg. Så småningom kan det bli aktuellt att utöka produktionen, säger Gunilla Saltin, VD Södra Cell, som tror att potentialen i viskos främst är som ersättning för oljebaserade syntettyger.

– Och vad passar då bättre än textilfibrer baserade på förnybar vedråvara?

Peter Blomqvist, vice VD Domsjö, kan

känna sig mycket nöjd. När företaget började med sitt bioraffinaderi, där tillverkning av specialcellulosa för textiltillverkning bara är en av flera delar, var det många som skakade på huvudet. Nu har det i stället visat sig att pionjärandan var ett lyckokast.

Domsjö bruk var nedläggningshotat 1999, när en ägargrupp köpte det för uppskattningsvis 250 miljoner kronor enligt Dagens Industri. I april 2011 köptes det av världens största viskostillverkare, indiska Aditya Birla Group för 2,1 miljarder kronor.

Köpet gjordes genom Birlas dotterbolag thailändska Thai Rayon och indonesiska Indo Bharat Rayn. Ett kvitto, så gott som något, på att man satsat rätt.

Med dagens råvarurally och med hållbarhetsfrågan i fokus har träfiberbaserade fibrer åter kommit i ropet. peter blomqvist, vice vd, domsjö

– Det är klart att det känns bra. När Domsjö började tillverka dissolvingmassa 1930 fanns fortfarande många bruk som tillverkade samma typ av massa, men med tiden lades alla utom Domsjö ner. När vi återupptog produktionen 1993 var vi ensamma i Sverige. Med dagens råvarurally och med hållbarhetsfrågan i fokus har träfiberbaserade fibrer åter kommit i ropet och vi kommer säkerligen att få fler efterföljare.

Aditya Birla Group, som köpte Domsjö för att komma åt just massaproduktionen, hör till de världsmarknadsledande inom viskostillverkning med över 20 procent av världsmarknaden. Koncernens viskostillverkning finns i bland annat Kina, Thailand, Indien och Indonesien. Domsjö är inte det enda massabruket inom gruppen, som äger massabruk i såväl Indien som Kanada. Även om Aditya Birla Group är ett konglomerat är just viskosproduktionen utpekat som ett tillväxtområde.

– Som ett komplement till bomull och på sikt som ersättare för syntetfibrer. För även om det går att återvinna polyester räcker oljan snart inte till, säger Peter Blomqvist och tror att forskning för att kunna återvinna även viskos snart påbörjas, liksom för övrigt för alla typer av textilier. miljövänlig tillverkning Och han håller inte med dem som säger att tillverkningen inte är miljövänlig: – Viskos kan redan tillverkas med en sluten tillverkningsprocess, men det finns miljöbovar. Nya bruk, främst i Kina, satsar mycket på miljöteknik. På sikt kommer marknaden att kräva att alla viskosproducenter ställer om till miljövänligare teknik. t

fakta textilier

• Träbaserade textilier har egenskaper som

gör att de kan ersätta såväl bomull som ull och siden. Fördelarna är att de är sköna att ha på sig och har ett fint fall, nackdelarna att de slits lätt i vatten och inte är så formbeständiga om de inte blandas med andra material, till exempel lycra.

Det finns i huvudsak fyra typer av träbaserade textilier: Viskos är den vanligaste typen, som förr kallades rayon. Den kan tillverkas av massa på alla typer av trädslag, som Domsjös dissolvingmassa av gran och tall eller Södras av lövved. Viskosproduktionen är i äldre anläggningar inte särskilt miljövänlig, då den sker genom en öppen process som släpper ut både kol och svavel.

Tencel eller lyocell tillverkas för närvarande enbart av en massa baserad på eukalyptus. Produktionen sker genom en sluten process, vilket gör denna textil till den än så länge mest miljövänliga träbaserade textilen. Materialet är patenterat av det österrikiska företaget Lenzing och tillgången är liten.

Modal tillverkas huvudsakligen av massa baserad på bok och produktionen är relativt liten. flamsäkra textilier som enbart används för specialändamål.

Källa: Textilhögskolan i Borås

Vårens look från H&M:s Conscious Collection, en kollektion i hållbara material.

Världspopulation och fiberkonsumtion 1970–2010 Världspopulation miljarder

Fiberkonsumtion miljoner ton

7 6 5

lation

popu

s Värld

4 3 2 1 0

-70 -75 -80 -85 -90 -95 -00 -05 -10 Syntetfibrer Cellulosafibrer

80 70 60 50 40 30 20 10 0

Ull Bomull

Källa: Lenzing AG, CIRFS, Fiber Economics Bureau

14 nummer 2 2011 skog & industri

eon

istock

skogenbld

Skogsåret kan vara en möjlighet att lyfta den svenska modellen för hållbart skogsbruk internationellt.

Det är skogens år i år Svensk kompetens inom skogsbruk står sig väl i den internationella konkurrensen. Lite extra i år, då skogen står i centrum över hela världen: FN har utsett 2011 till Skogens år.

– Jag tycker att alla år är skogens år, säger Linda Hedlund, avgående chef och skogsdirektör inom LRF Linda Bengt Skogsägarna. Men Hedlund Ek visst är det bra att FN riktar ljuset mot det globala skogsbruket och avskogningen i världen. Det behövs kunskap om hur vi brukar skogen på bästa sätt.

Hon tycker sig se en utbredd uppfattning hos allmänheten, att vi skyddar skogen genom att inte röra den, vilket hon anser vara helt felaktigt: – Ja, det är tvärtom. Ska vi leva hållbart och använda mer förnybar energi och råvara, då krävs ett ännu mer aktivt skogsbruk. Skogen är en mycket viktigt resurs i hela världen.

Drivkrafter för utveckling Bengt Ek, vd för Föreningen Skogen, ser det internationella skogsåret som en möjlighet att bredda intresset för skogliga frågor och framför allt lyfta den svenska modellen för hållbart skogsbruk internationellt.

– Vi har så mycket kunskap att förmedla.

Inte enbart om hur man planterar skog. Än viktigare är kunskap om hur man organiserar skogsnäringen genom att bygga upp en skoglig infrastruktur. Det måste finnas ekonomiska drivkrafter för att skogsbruket ska utvecklas i rätt riktning.

Ett bra exempel är LRF Skogsägarna som i samarbete med Sida, är med och bygger upp skogsägarföreningar i Kenya.

Linda Hedlund och Bengt Ek tycker aktiviteterna kring Skogens år borde synas mer.

Ska vi leva hållbart och använda mer förnybar energi och råvara krävs ett ännu mer aktivt skogsbruk. linda hedlund, lrf skogsägarna

– Hela skogsnäringen har kompetens att bidra med. Många länders skogsbruk befinner sig i samma läge som vi gjorde för hundra år sedan, säger Bengt Ek, som tycker att svenska skogsbolag under den senaste tiden fått oförtjänt kritik för sin verksamhet utomlands, i stället för att se vad de bidrar med.

– Alla aktörer behöver samlas kring ett budskap och tala om vad ett uthålligt skogsbruk kan ge. Skogens år kan bli en sådan katalysator, säger Bengt Ek. t gunilla mild nygren

fakta internationella skogsåret

• FN har utsett 2011 till det internationella skogsåret. Regeringar, myndigheter och frivilligorganisationer gör gemensam sak för att uppmärksamma skogen och dess värden. i www.skogsaret.se www.un.org/en/events

• Föreningen Skogen är en ideell förening och obunden organisation som verkar för bättre skogar och ett aktivare skogsbruk, både i Sverige och globalt. www.skogen.se • LRF Skogsägarna är riksorganisation för skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna. Den bevakar enskilda skogsägares näringspolitiska intressen och verkar för ett aktivt och miljömedvetet skogsbruk. www.lrf.se/skogen/ • Skogsindustrierna är också aktivt i Skogens år och den nyligen framtagna rapporten Levande Skogar ger en bra bild över vad just skogsindustrin gör för skogen.

Andra aktiviteter är seminarier på Rosendal och i Almedalen samt skogsexkursioner med politiker och beslutsfattare. www.skogsindustrierna.org

Skogsåret firas över hela världen.

nummer 2 2011 15 skog & industri

skogsindustrierna

notiser Skogsindustrierna på plats i Almedalen

Fick pris ur kungens hand – Det finns en enorm outnyttjad potential i cellulosa som grundmaterial.

Det hävdar Chalmersforskaren Merima Hasani, årets mottagare av Stiftelsen Gunnar Sundblads forskningsfonds kompetensutvecklingspris. Hon tog emot priset ur Kung Carl XVI Gustafs hand vid invigningen av Skogsnäringsveckan den 12 april.

Belöningen på 500 000 kronor fick Merima Hasani för sin forskning i cellulosakemi, som i förlängningen ska leda till miljövänligare mer formbart, styvare och/eller starkare papper och förpackningsmaterial.

Av dagens inledande seminarier hade tre arrangerats av Skogsindustrierna – om globalisering, om bemanningsfrågan samt om biologisk mångfald. Medverkade gjorde bland andra Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman och Annie Johansson, riksdagsledamot (C).

Under Trädagen den 13 april var landsbygdsminister Eskil Erlandsson huvudtalare, då han lanserade Skogsriket, den nya satsningen på skogsnäringen. t

Under almedalsveckan står Skogsindustrierna bakom två evenemang. Måndagen den 4 juli klockan 10.00 arrangeras i samarbete med Trä- och Möbelindustriföretagen, TMF, seminariet ”Vem tar ditt jobb?” där företrädare för arbetsmarknadens partner diskuterar behovet av förändringar av kollektivavtalens funktion på framtidens arbetsmarknad. Dagen därpå klockan 8.30 står den biologiska mångfalden i fokus under seminariet ”Levande Skogar”. Båda seminarierna hålls på Clematis, Strandgatan 20 i Visby. t

Fixa och trixa med barnen INspirationsbroschyren ”Bygg i trä med Fixa & Trixa” vänder sig till barn i åldrarna fem till tolv år.

– Vi vill inspirera barn och föräldrar med tips på saker de kan bygga tillsammans. Barnen kan också bygga själva. Det är roligt att kunna skapa egna saker att leka med, säger Sara Färlin, rådgivare på Skogsindustrierna, som tagit fram broschyren.

Broschyren kan hämtas hos bygg- och trävaruhandlare som är medlemmar i Bygg i Trä-projektet.

För att hitta dessa, gå in på www.byggbeskrivningar.se. Du kan också hämta innehållet i broschyren och visa vad du och ditt barn har snickrat ihop på www.fixatrixa.se. t

lyft för sågverksindustrin NU SKA SÅGVERKSINDUSTRIN lyfta sig till nya nivåer. Skogsindustrierna har tagit fram ett nytt utvecklingsmaterial där fokus ligger på att öka produktiviteten och skapa en bättre förståelse för kundernas behov.

– Utvecklingsmaterialet ska ses som ett verktyg för ständiga förbättringar. Med hjälp av Lyftet ska alla medarbetare engageras i ett positivt förändringsarbete, säger Skogsindustriernas rådgivare Ann-Soffie Perrin, som varit Lyftets projektledare.

Materialet innehåller en del för medarbetaren och en del för handledaren. I medarbetardelen finns åtta avsnitt och upplägget bygger på gruppdiskussioner med

frågor som är anpassade efter varje arbetsplats.

– Materialet är aktionsinriktat och mynnar ut i en handlingsplan som bildar en god grund för fortsatt utveckling av verksamheten, säger Ann-Soffie Perrin. t

Sågverkens medarbetare ska få ökad förståelse för kunderna.

ledare

Ge oss regler som går att tillämpa skogsindustrin lägger stor vikt vid ett bra miljöarbete. Utöver lagens krav har skogsnäringen antagit egna ambitiösa miljömål. Det har vi gjort för att leva upp till våra kunders högt ställda krav, men framförallt för att vi känner moraliskt ansvar för den biologiska mångfalden i skogen.

I en ny rapport redovisar vi skogsbrukets ambitioner och resultat när det gäller biologisk mångfald. Riksskogstaxeringens mätningar visar att arbetet ger resultat. De flesta delmålen i miljömålet Levande skogar har uppnåtts med råge men det finns också områden som behöver förbättras.

Samtidigt redovisar Skogsstyrelsen att mer än en tredjedel av alla avverkningar har otillräcklig miljöhänsyn. Hur kan uppfattningarna vara så olika? Hur kan så gott som alla delmålen i Levande skogar uppnås om skogsbruket samtidigt blivit allt sämre på att leva upp till lagens krav? Vi säger inte att vårt miljöarbete är perfekt men vi vill granskas på ett entydigt sätt. vi och skogsstyrelsen har olika målbilder och nu pågår ett arbete för att skapa ökad klarhet om hur Skogsvårdslagens miljöparagraf ska tolkas. Det välkomnar vi.

Det är viktigt att det sker på vetenskaplig grund och att vi får regler som går att tillämpa praktiskt. Samtidigt finns en risk att vi får en detaljreglering där kunskap ersätts med schabloner. Det skulle ta ifrån folk ansvar och leda till ett sämre resultat.

Det gemensamma målet är självklart.

Vi vill att de ansträngningar vi gör ska ge största möjliga nytta ur miljösynpunkt. t mårten LARSSON skogsDIREKTÖR, SKOGSINDUSTRIERNA marten.larsson@skogsindustrierna.org

Skog & Industri ges ut av Skogsindustrierna. Tidningen kommer ut fyra gånger per år och vänder sig till politiker, beslutsfattare, opinionsbildare och media samt företrädare för skogsindustrin.

Adress Box 55525, 102 04 Stockholm Telefon 08-762 72 60 Adressärenden medlemsregistret@skogsindustrierna.org E-post camilla.hallgren@skogsindustrierna.org Webbplats www.skogsindustrierna.org Ansvarig utgivare Lotta Larson, Skogsindustrierna Produktion Kung & Partners Tryck Åtta45 Omslagsfoto Malin Hoelstad

posttidning b RETUR: Skogsindustrierna Box 55525 102 04 Stockholm

duellen Hur ska skogsbruket klara naturhänsynen?

Skogsvårdslagens miljöparagraf är i skottgluggen. Skogsstyrelsen bedömer att 37 procent av avverkningarna inte klarar lagens krav på naturhänsyn. Ändå lämnas fler träd kvar än vad som krävs på 75 procent av de underkända avverkningarna. av thomas ekenberg 1. Vad är viktigast att komma tillrätta med i skogsbruket sett till naturhänsyn?

2. Hur kan skogsbrukets prioriteringar och Skogsstyrelsens tolkning av miljöparagrafen bli mer samstämmiga?

3. Är lösningen en tydligare detaljreglering eller att i högre grad följa principen frihet under ansvar?

”Öka medvetenheten om ert ansvar”

carl johan erikson

1. Det finns stora brister främst i hur hänsynskrävande biotoper hanteras vid avverkning. Vi kan ta betydligt mer hänsyn till miljön, utan att produktion och kostnader påverkas, om vi får större

samsyn om vad som måste göras och hur det kan göras på bästa sätt. Skogsbruket måste öka den interna medvetenheten om det ansvar man faktiskt har. Vi rekommenderar också att man påskyndar arbetet med att kvalitetssäkra planering och kommunikation inom avverkningskedjan.

2. Nyckelordet är dialog, så att vi på alla nivåer blir överens om vilka skogar som kräver extra hänsyn, hur den hänsynen bör tas och vilka som ansvarar för detta. Skogsstyrelsens bidrag är att bistå skogsbruket med relevant information, rådgivning inför och återkoppling efter avverkningar. Vi kommer även att öka tillsynen för att via vägledande domar få en tydligare praxis vid uttolkningen av lagen.

3. Skogsbrukare som har frihet under ansvar, som känner att de har myndigheters förtroende, agerar i längden mer konstruktivt än de som är ifrågasatta och ständigt kontrollerade. Svaret är för mig givet: det handlar om att vi i högre grad tar vårt ansvar, att vi i skogssektorn tillsammans når de mål för ett hållbart skogsbruk som vi själva har satt upp. t

monica stridsman

generaldirektör, skogsstyrelsen

”Sätt mål som är enkla och mätbara” 1. Jag tycker inte att det går att tolka uppföljningen som att 37 procent av avverkningarna är olagliga. Det stämmer inte alls med vår egen uppföljning eller med den oberoende uppföljning som vår miljöcertifierare gör. Skogsstyrelsen och skogsbruket måste bli överens om vad lagen kräver.

Vi på SCA är relativt nöjda med vårt naturvårdsarbete men vi arbetar ständigt med att bli bättre. Två områden som vi ser som särskilt angelägna att förbättra är körskador och kulturminnesvård.

2. Målen måste vara enkla att förstå och lätta att följa upp.

Vi har i Sverige flera hundra tusen skogsägare och de måste kunna bedöma vad som är rätt enligt lagen. Enkla mätbara mål leder till ständigt förbättringsarbete och Skogsstyrelsen kan då ge feedback och även vidta rättsliga åtgärder på objekt där skogsägaren inte uppfyllt lagkraven.

3. Lösningen innehåller både och. När det gäller exempelvis körskador vid avverkning, har vi själva definierat vad som är godkänt och där bedömer jag att man kan ha en relativt detaljerad skrivning för att lagöverträdelser enkelt ska kunna följas upp. Däremot går det naturligtvis inte att bygga upp en lagstiftning på skydd av skog utifrån varje enskild rödlistad art. I stället får man arbeta med hänsyn till mer mätbara faktorer som död ved, naturvärdesträd och biologiskt värdefulla skogsmiljöer. Klarar vi dem klarar vi de generella hänsynen också för arterna.t

mats sandgren

vd, sca skog

matton