TRR-tidningen nr 2 2013

TRR EN Tidning om omställning från TRR TRYGGHETSRÅDET nummer 2 juni 2013

håll igång inre dialog  möts under nya former ii

vAga ta samtalet

När Peter Forsséll, VD inom SSC, skulle hålla svåra samtal övade han på ordval, argument och reaktioner.

Lär dig prata om det svåra vad finns bakom betygen?

JUNI 2013 TRRTIDNINGEN

åldersmix på ramböll

koppla ner och koppla av

1

ledare  Calle leinar VD TRR Trygghetsrådet

Adress TRR Trygghetsrådet, Box 162 91 103 25 Stockholm Telefon 020-877 877 Webb www.TRR.se

lågkonjunkturen fortsätter att göra sig påmind i form av uppsägningar och varsel. Men de värsta farhågorna om 2013 har inte besannats. Under årets första tre månader har 4 906 uppsagda tjänstemän sökt stöd av TRR, bara marginellt fler jämfört med samma period förra året.

Det är ett klart tecken på att vändningen skett. Samma slutsats drar HRcheferna i det senaste personalchefsindex: Nu är botten nådd. I år kommer fler att anställas jämfört med förra året, men många branscher har det fort­ satt tufft, ett exempel är detaljhandeln.

Trots att lågkonjunkturen slagit bredare den här gången än tidigare, så anställer företag i många branscher igen. I mars fick hela 91 procent nytt jobb, vilket är vårt bästa resultat för en mars månad någonsin. Under första kvartalet fick hela 88 procent nytt jobb. Vi bedömer att fler får jobb under året och skriver därför upp prognosen från 16 000 till 18 000.

”Ibland är det bättre att byta spår för att öka sina erfarenheter och bredda sin bas. Då kan en visstidsanställning vara bra.”

Adressändringar trrtidningen@trr.se Ange den gamla och nya adressen, företagets organisationsnummer samt adresskoden.

Ansvarig utgivare Stefan Eklund Informationschef Ann-Sofi Sjöberg, ann-sofi.sjoberg@trr.se Redaktör Gunilla Mild Nygren, gunilla@kungpartners.se Redaktion Jonas Björkman, Stefan Eklund, Heléne Palm, Ann-Sofi Sjöberg och Erica Sundberg Layout Katrin Uddströmer, Kung & Partners Tryck och repro Åtta45 Upplaga 50 000 exemplar ISSN 1650-6383 Omslagsfoto Paulina Holmgren Adresskälla för TRRtidningen är PAR för VD, personalansvariga med flera i anslutna företag samt arbetsgivar- och fackförbund för anställda och förtroendevalda inom respektive förbund.

Däremot har anställningsvillkoren för nyanställda tjänstemän försämrats. Under årets första tre månader minskade andelen tjänstemän som fick fast anställning med fyra procentenheter, jämfört med samma period 2012.

Dessutom minskade andelen tjänstemän som fick högre lön på sitt nya jobb med nästan fem procentenheter, från 32 till 27 procent.

På TRR vill vi att man snabbt ska hitta ett nytt bra jobb och inte ta första bästa. De flesta av våra tjänstemän önskar självklart fast jobb med högre lön. Det är en målsättning, men ibland är det bättre att byta spår för att öka på sina erfarenheter och bredda sin bas. Då kan en visstidsanställning vara bra – det nya jobbet leder oftast till nästa.

I det här numret av TRR-tidningen fokuserar vi på det svåra samtalet. Ett bra samtal kräver kompetenta och mogna chefer. Öva gärna på samtalet och avgränsa dig. Kom ihåg att du är chef och inte terapeut.

En viktig tumregel är att tänka efter hur du själv skulle vilja bli bemött. Läs mer och ta del av andra chefers erfarenheter, vi hoppas att det berikar ditt ledarskap. vi går mot sommar och förhoppningsvis behöver inte svåra upp­ sägningssamtal äga rum just före semestern. Ett annat gott råd är att verkligen koppla av, koppla ner och logga ur! Läs mer om det på sidorna 14 och 15. Finns ändå omställning i ditt och företagets medvetande så har TRR öppet hela sommaren. Ring 020 – 877 877 för stöd och mer information.

Ha en skön sommar. n

can stock

Vägen tillbaka är lång

TRR på 3 röda 1. 32 000 företag

2.

3.

TRR är en stiftelse med Svenskt Näringsliv och PTK som huvudmän. 32 000 företag med cirka 700 000 medarbetare, huvudsakligen privatanställda tjänstemän, är via omställningsavtalet anslutna till TRR. För arbetsgivare TRR ger företag och fack möjligheten att arbeta med en enda leverantör för alla uppsagda – tjänstemän och arbetare. Stödet till arbetare erbjuds via dotterbolaget Startkraft. I och med att TRRs verksamhet finansieras via Omställningsavtalet är tjänsten redan betald.

För anställda Du som har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist eller där företaget gått i konkurs kan få omställningsstöd. Stödet innebär bland annat att du får tillgång till en personlig rådgivare och flera typer av verktyg och aktiviteter på din väg mot nytt jobb. Du har TRRs omställningsstöd tills du får nytt jobb eller maximalt upp till två år.

TRR.se  Läs mer om TRR.

Vad tycker du?

Mejla till: carl-gustaf.leinar@trr.se

2

TRRTIDNINGEN juni 2013 jeanette hägglund

iinotiser aktuellt Rekordvår för TRR Under mars månad kunde TRR hjälpa hela 91procent av de aktivt arbetssökande tjänstemännen som sökt stöd, vidare till ett nytt jobb. Det är det högst uppmätta resultatet under hela 2000-talet och TRRs VD, Calle Leinar, ser det som en vändning i konjunkturen: – Antalet uppsagda ökar inte längre och fler och fler av dem som vi stöttar går vidare och får nytt arbete, konstaterar han.

Den region som hade bäst omställning under första kvartalet 2013 var Västra Götaland. För första gången var offentlig sektor den största arbetsgivaren för de tjänstemän som hittade

bästa tipset

nytt jobb, hela tolv procent fick jobb där under perioden.

Kontakter och det egna nätverket är fortfarande bästa sättet för att hitta ny försörjning, men sociala medier kommer allt mer. TRR har under våren börjat föra statistik över hur många tjänstemän som hittar nytt jobb via sociala medier, men andelen är försvinnande liten.

– Vi är fortfarande ovana vid att möta vår framtida arbetsgivare i sociala medier, men det kommer mer och mer.

Därför håller vi regelbundet seminarier i Linkedin för arbetssökande tjänstemän, ett sätt att informera om nya sätt att söka jobb, säger Calle Leinar.

36 ,

miljoner kronor skiljer mellan en genomsnittlig man och en genomsnittlig kvinnas livsinkomst.

Det konstaterade jämställdhetsminister Maria Arnholm vid en konferens på SNS den 19 mars.

istock

Rekord i mars.

Fler av dem som TRR stöttar går nu vidare till nytt jobb.

istock

Arbetsförmedlingen + Företagarna = sant I maj började ett unikt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och branschorganisationen Företagarna. Enligt Företagarnas VD, Elisabeth Thand JUNI 2013 TRRTIDNINGEN

Ringqvist, tycker många småföretag att Arbetsförmedlingen inte förstår deras villkor och därför vänder man sig inte dit för att rekrytera. Men nu ska arbetsför-

medlare finnas på sex av Företagarnas regionkontor för att dels hitta dolda jobb, dels hjälpa företagen att rekrytera rätt och lätt.

(DN)

liv cardell organisationskonsult

Möten för nytänkande

Bra möten måste ha plats för både det strukturella, konkreta och operativa samt det kulturella, mänskliga och strategiska. Liv Cardell pläderar för involverande mötesformer som både ökar kreativiteten och förändringsviljan i ett företag.

Varför behövs nya mötesformer?

– Många upplever möten som energislukare. Istället för att skapa vilja att förändra och förbättra, släppa loss krafter och mod, så blir de hämmande och lägger locket på. Skapa former där alla involveras och kommer till tals. Samtala i mindre grupper och gå laget runt, till exempel i början för att stämma av nuläget. Det skapar närvaro och ett öppet anslag direkt.

Hur börjar man?

– Ta bort konferensbordet, ge förutsättningar att stå eller sitta, skapa tillsammans på blädderblock och skapa mer frihet i formen för mötet. Synliggör det som fungerar och lär av det istället för att se till det som inte fungerar.

Jag tror också på utvecklingssamtal i grupp – det är i dialog med andra som företagskultur utvecklas.

Läs mer på cardellconsulting.se

tendenser

nyanställningar För första gången är det offentlig sektor som anställer flest tjänstemän. Företagen är försiktiga, men de stora farhågorna om året har inte besannats. Trots stora uppsägningar och varsel fungerar omställningen bra, men en bestående ljusning dröjer. startat företag Åtta procent av de uppsagda tjänstemän som TRR stöttade under första kvartalet startade företag. längre studier Fyra procent valde att påbörja längre studier.

3

Vad hittar du

bakom betygen?

Vad behövs egentligen för erfarenheter i bagaget?

I vissa lägen väger social kompetens tyngre än akademiska poäng. Nyansera kravspecifikationen och se bortom betygen är goda råd vid rekrytering. på Nilar Svenska AB i Gävle tycker man det är viktigt med yrkeskompe­ tens, men även social kompetens, som ibland till och med väger tyngre.

När Nilar Svenska AB ville rekrytera en tekniker 2011 var det många som sökte tjänsten. Och här gick personligt driv före formell utbildning, och det visade sig att rätt person fick jobbet. Den person man tyckte var mest lämplig saknade teknisk utbildning, men visade sig ha ett sällsynt driv och verkade brinna för uppgiften.

Sedan en månad tillbaka har han nu avancerat till att vara testansvarig på företaget.

I grund och botten handlade det om att värdera kunskap och kompetens, en valideringsprocess som blir allt vanligare i så kallade yrkesbranscher.

– Har du inte den sociala kompetensen i en grupp, så spelar det ingen roll hur duktig du är.

Blir du en enstöring i gruppen funkar det inte. Du kan ha lägre utbildningsnivå om du har en stark social kompetens och så lär man sig under tiden, säger Per Eriksson, rekryterare på Nilar.

4

Han prioriterar personlighet, inställning och referenser snarare än den formella kompetensen. Och han anser att svenska arbetsgivare behöver bli bättre på att ta vara på de mjukare delarna när det gäller rekrytering.

Per – Läser man jobbannonser så Eriksson krävs det ofta oerhört mycket utbildning, och de formella kraven är många. Inom visa yrken krävs det av förståeliga skäl, men i vårt fall värdesätter jag det personliga engagemanget och jag försöker se vad gruppen behöver och hur den personen ska vara. Jag blandar väldigt gärna i åldrarna, vi har personal från 20 till 65 år.

På Nilar är validering ett naturligt verktyg vid rekrytering. Just nu söker man en ny servicetekniker via TRR Rekryteringsservice.

– Jag ser till att hitta rätt personer till rätt grupper. Desto bättre man känner sin egen personal, desto lättare är det att täppa till de luckor som finns, säger Per Eriksson.

Enligt honom bör det finnas ett kunskapsöverskott i landet med tanke på att många arbetsgivare inte prioriterar validering vid rekrytering.

– Jag tror att det är mycket dugligt folk som går hemma och inte har den rätta utbildningen, men som definitivt skulle passa in någonstans. n

5 goda råd för att hitta rätt 1. Validering handlar om att ge erkännande åt vad en person faktiskt kan och att ta vara på de kunskaperna.

2. Validering kan även göra

personens behov av mer utbildning synliga.

3. Erfarenhetsbaserad kunskap kan

vara ”tyst”. Det är viktigt att kunna formulera och visa sina kunskaper för att valideringen ska bli rättvisande.

4. Se till att valideringen av dina

meriter är trovärdig och tillförlitlig, det är också bra om den är jämförbar med andras.

5. Bra att komma ihåg är att det

kan vara en motsättning mellan att synliggöra en persons specifika kunskaper och att använda standardiserade metoder som gör resultaten jämförbara.

Råden kommer från Per Andersson vid Linköpings universitet, biträdande professor och docent i pedagogik som forskar i ämnet validering.

TRRTIDNINGEN juni 2013

Ge dem som söker jobb chansen att validera sin kunskap, ställ rätt frågor och hitta den dolda kompetensen.

Lär er ställa rätta frågorna Lars Walter, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen på Göteborgs universitet, anser att arbetsgivarna har en tendens att söka samma personer med liknande ideal och återkommande mekanismer.

– Man likriktar och har en föreställning om vilka som är högpresterande.

Han tycker det finns ”för lite utrymme för olika typer av personer”.

– Det finns en för standardiserad syn på rekryteringar. Det behövs personer som överraskar och har andra tankegångar. Ett fungjuni 2013 TRRTIDNINGEN

erande arbetssammanhang kräver olikheter.

Redan i dag finns det yrken där det har skapats särskilda program för att validera kunskap, bland annat när det gäller lastbilschaufförer, undersköterskor, målare och byggnadsarbetare.

– Sättet att presentera och förpacka det man kan och vet blir allt viktigare.

Lars Walter konstaterar att det kan vara särskilt svårt att validera sin kompetens om man kommer från ett annat land: – Dels finns det vissa system för att göra rena valideringar, de som har tydlig norm och exempelvis ett gymnasieprogram. Dels finns en liknande metodik för akademiker – inom vissa områden behövs kompletterande utbildningar på svenska universitet och man försöker översätta deras betyg till svenska.

Att man är så noggrann med kategoriseringar

är dock ett bekymmer. Det gör det svårare för individer med udda erfarenheter och som inte passar in i normen.

Hur lär man sig som rekryterare att värdera kunskap?

– Man bör ha en bra förmåga att ställa fråg­ or där folk beskriver ganska vardagliga saker och hitta etiketter som beskriver personliga egenskaper och därmed underlättar själva matchningen.

– Den som har jobbat länge på samma ställe känner till de rutiner som finns, rutiner och kunskap som kan vara svåra att tolka för andra. Då är validering användbart för att beskriva det man gör och kan i ett speciellt sammanhang. Kunskapen kan överföras, förpackas och ge en mer generell beskrivning av saker man gör. n

5

Med rätt verktyg och kunskap går det att lämna tuffa besked på ett bra bra sätt. Martin Törnqvist på Kollmorgen AB tycker att samtalen fått honom att växa som chef.

6

TRRTIDNINGEN juni 2013

tt tema

det svAra samtalet När man som chef tvingas lämna ett svårt besked till en medarbetare ställs mycket på sin spets. Goda intentioner snurrar i huvudet: respektfullt, med empati, men inte medömkan, pang på, men inte abrupt...

Text gunilla mild nygren foto lee kearney och paulina holmgren

Lär dig genomföra

svAra samtal Det svåraste som finns. Läskigt och obekvämt. Mer känslosamt än jag trodde.

Jag trodde det var bara att göra, men det kändes i hela kroppen. Rösterna kommer från deltagare vid TRRs praktiska övningar i det svåra samtalet. Karin Johansson är en av de erfarna rådgivare som särskilt stöttar chefer och fackliga i deras roll.

– Det allra första man bör tänka på i en sådan situation är att förbereda sig noga. Tänk igenom vad du ska förmedla, varför, vilka argument som fungerar och till exempel om det finns extern hjälp att få för den som får ett svårt besked. Då finns en yta att spela på i samtalet och man känner sig säkrare.

Ett svårt samtal behöver inte handla om uppsägning. Det kan handla om missbruk,

JUNI 2013 TRRTIDNINGEN

personlig hygien eller att personen inte presterar i nivå med vad som krävs. Men formen för samtalet är densamma.

Viktigt att tänka på är praktikaliteterna: Var passar det att sitta? Kan andra titta in i rummet så att man känner sig iakttagen eller måste man passera hela kontorslandskapet på väg in och ut?

– Undersök om det finns mer avskilda rum att tillgå. Platsen är väldigt viktig för att båda parter ska känna sig trygga i situationen, säger Karin Johansson och understryker att mobilen ska vara avstängd eller ljudlös under samtalet.

Sätt av tillräckligt med tid och gärna ett uppföljningsmöte nära själva beskedet.

Karin Johansson

7

tema ii det svAra samtalet ”Vid till exempel en uppsägning hamnar en del i ett nästan chocktillstånd. Därför måste man upprepa och förklara varför, varför, varför många gånger.” karin johansson, rådgivare, trr Och undersök om det finns hjälp att få för individen efteråt: – Handlar det om uppsägning så finns till exempel TRR med i bilden, då är det bra att redan vid uppsägningssamtalet informera kort om att vi finns, vad vi gör och hur man träffar oss. Handlar det om missbruk eller personlig hygien kan man se till att företagshälsan är stand by och kanske tar emot direkt.

När det praktiska är förberett och klart återstår det personliga uttrycket. Självklart är det viktigt att vara närvarande, inte ha tankarna på nästa kvartalsrapport eller kundmöte, men mest av allt: var dig själv.

– Var så personlig som du brukar vara i din roll som chef. Det blir konstigt om en vanligtvis karg person börjar kramas bara för att det är ett svårt samtal. En bra början är att säga att ”i min roll som chef så ingår det att ta upp detta med dig”.

Det ger perspektiv och ett professionellt förhållningssätt.

Därefter är det lika bra att gå direkt på anledningen till samtalet, menar Karin Johansson. Var förberedd med bra argument, håll samma linje som företagsled-

ningen. Inga luddiga förklaringar om dåliga tider utan mer pang på: ”vi står inför det här och det innebär att...”

– Vid till exempel en uppsägning hamnar en del i ett nästan chocktillstånd. Därför måste man upprepa och förklara varför, varför, varför många gånger. Det viktiga då är att säga ungefär samma sak hela tiden.

Sedan måste man våga vänta och våga vara tyst. Låta reaktionen komma och ha respekt för den. Reaktionerna kan variera från stor ilska och gråt till tystnad eller likgiltighet.

– Får man en stark reaktion är det lätt att som chef hamna i fällan att bli kurator och terapeut. Det är inte chefens roll. Att avgränsa är jätteviktigt. Man ska inte ta emot vad som helst eller vara tillgänglig dygnet runt, det är inte okej. Då måste man ta hjälp.

Karin Johansson säger att en bra grundregel är att tänka hur man själv skulle vilja bli bemött och agera därefter.

– Man ska baka mjukt. Tänk schysst och respektfullt. På en mindre ort kanske man stöter ihop på Ica eller fotbollsträningen.

Då är det viktigt att veta att jag gjorde det här så gott jag kunde. n

Var väl förberedd  Förbered: plats, tid, argument, fakta och

uppföljning.

 Respektfullt och professionellt bemötande.  Ha tålamod, var engagerad, närvarande och

matton

upprepa budskapet så att personen förstår och förstår varför det sker.  Tänk hur du själv skulle vilja bli bemött.  Se till att ha beredskap för hjälp utifrån, till exempel från företagshälsan.  Avgränsa – var chef inte terapeut!

TRR har seminarier kring det svåra samtalet för chefer och fackliga där även praktiska övningar ingår. Ring 020-877 877 eller kontakta din rådgivare för mer information.

8

Samtalen är en utmaning För Martin Törnqvist är det som oftast anses krävande i chefskapet också det som triggar och utmanar honom: – Jag tycker självklart att det är svårt och jobbigt med ett svårt samtal, men det är också en sådan uppgift som får mig att växa i min roll som chef. Svåra samtal är en utmaning.

Martin Törnqvist är i dag chef för fyra TRRTIDNINGEN juni 2013

En svår utmaning. Men Martin Törnqvist, chef på Kollmorgen AB, tycker att de svåra situationerna som chef också gör att han hela tiden utvecklas och blir bättre.

tema rak dialog

martin törnqvist chef

ingenjörer i elektronikföretaget Kollmorgen AB i Särö, som har till uppgift att stötta kunderna i användningen av företagets produkter. Tidigare arbetade han som chef inom handel och det är främst därifrån han har sina erfarenheter från svåra samtal.

– Det var många utmanande samtal som löneförhandlingar, uppsägningar och med personer som helt enkelt misskötte sig. I början var det okänd terräng, det enda jag hade att hålla mig i var en del ledarskaps­ utbildningar och det hjälpte mig.

Han minns ett svårt samtal som gick över styr: – Jag bara körde på och såg inte till att vi hade samma utgångspunkt. Vi hade ingen gemensam nämnare och dessutom olika uppfattning om varför vi satt i det där rummet. Det blev inget bra samtal, men jag juni 2013 TRRTIDNINGEN

lärde mig verkligen att det gäller att skapa en gemensam bas som båda parter förstår: här är vi nu.

Han poängterar också att det är viktigt att förklara varför och återigen, att båda parter är överens om det.

– I mitt förra jobb var det mycket hjärta och ett privat engagemang i verksamheten.

Det blev turbulent, men samtidigt väldigt lärorikt. Jag utvecklades och blev mer medveten i rollen som chef.

Har man bara basen och bra argument då kan man möta även starka reaktioner.

– Förberedelse är jätteviktigt. Att ha en plan för samtalet och förklara att det är i min roll som chef jag sitter här. Det är också viktigt att inte gå i försvar utan bara förklara varför något sker med goda argu-

ment. I ett bra samtal är man helt enkelt en respektfull medmänniska.

Att lära känna sig själv är ett gott råd, menar Martin Törnqvist.

– Ta reda på hur du reagerar i olika situationer och vilka reaktioner du får beroende på hur du agerar. Att utforska sin roll och utmana sig själv som chef, det tycker jag är stimulerande. n

Martins goda råd  Förbered dig och hitta en verktygslåda, gå kurser och utbildningar.  Lär känna dig själv.  Se det svåra som en utmaning.  Låt det aldrig bli rutin – var empatisk och respektfull.

9

tema n det svAra samtalet

Se det positiva i det svåra Grunden i ett svårt samtal är trots allt ett gott syfte för både individ och företag, tycker Lena Staflund på Tieto i Skellefteå, linjechef för 38 konsulter inom IT och telekom.

– Det är alltid svårt att säga upp med­ arbetare, men förhoppningsvis är det ett välgrundat beslut som måste ske för företagets överlevnad. I de flesta fall kan man också på olika sätt hjälpa individen vidare i sitt yrkes­ liv. Är det ett samtal som rör till exempel missbruksproblem, då kan ju det bli början på en väg ut ur missbruket. Så försöker jag tänka i de här tuffa situationerna.

Och det är ett förhållningssätt som hon tycker har fungerat bra under sina snart 20 år som chef.

– Första åren som chef tror jag att jag slapp de svåra samtalen, men när de kom så gjorde jag självklart många misstag i början, men man lär sig. Det viktigaste är att ett sådant samtal får den här positiva vändningen trots det till synes negativa beskedet.

Lena Staflund börjar med att förbereda sig väl. Läsa på beslutet och vad som har hänt, om individens situation och nuläge.

Håll linjen, var tydlig och leverera fakta.

Det är viktigt att inte bli terapeut, säger Lena Staflund, linjechef på Tieto.

lena staflund linjechef 10

– Jag brukar gå direkt på beskedet, kärnan i varför samtalet äger rum. Det finns ingen anledning att sitta och linda in något eller kallprata, det bara förvirrar. Sedan måste man ge utrymme för en reaktion.

När det handlar om ett samtal som gäller missbruk av alkohol eller droger är det viktigt att inte fastna i att det är synd om eller börja ställa diagnos. Missbrukare förnekar ofta sitt missbruk och man kan hamna i en konstig sits, menar Lena Staflund.

– Jag har märkt att jag har haft en benägenhet att trilla dit och bli lite för terapeutisk, det är inte bra. Håll linjen, var tydlig och bara leverera fakta: vi har sett det här, känt lukten av det här och så vidare. Därefter måste man hänvisa vidare till dem som kan hjälpa, som chef ska man inte vara terapeut.

Hon understryker att hon har haft förmånen att få hjälp utifrån med utbildning i chefsrollen och svåra samtal: – Det har varit ovärderligt. Samtidigt måste man följa sitt eget manus och vara sig själv, men basen av kunskap blir en trygghet. n

lenas goda råd  Försök ge samtalet en positiv vändning.  Bli inte terapeut. Förklara fakta och hänvisa vidare.  Var förberedd, leverera beskedet direkt för att bli så tydlig som möjligt.  Var dig själv och agera mänskligt och respektfullt.

Ta hjälp och lär dig Peter Forsséll är VD för ett bolag inom SSC i Skellefteå. När företaget tvingades till uppsägningar bestämde han sig för att de skulle göra det med samma noggrannhet och vilja att göra något bra, som när själva verksamheten byggdes upp.

– Vi tog hjälp av TRR och andra experter för att få till stånd bra rutiner även för uppsägningar. Vi hade aldrig sagt upp tidigare, men 2011 stod vi inför faktum och 14 medarbetare slutade.

TRRTIDNINGEN juni 2013

iixxx xxx Träna på ordval, argument och reaktioner i en trygg miljö, det ger en bra grund inför ett svårt samtal, tycker Peter Forsséll, VD inom SSC-gruppen.

peter forsséll vd

SSC är en ekonomisk förening med 80 medlemsföretag som arbetar med objektsbeställda snickerier. Det bolag Peter Forsséll är VD för sköter marknadsföring och försäljning åt hela SSC-gruppen.

– Jag har haft en chefsroll i nästan hela mitt yrkesliv. Jag brinner för att skapa, utveckla och strukturera verksamheten. Där ingår självklart medarbetarna och att de ska trivas. Därför var det viktigt för mig att göra det här på ett så bra sätt som möjligt.

Han rekommenderar alla att ta hjälp och öva, öva, öva på det svåra samtalet. Inför uppsägningssamtalen samlade han hela ledningsgruppen och samtliga affärsområdeschefer för att vara med på TRRs seminarium.

– Vi varvade teori och praktiska övjuni 2013 TRRTIDNINGEN

ningar. Vissa samtal blev oerhört realistiska med starka känslor. De kändes i magen och det var väldigt bra. Vi kunde träna ordval, argument och reaktioner i en trygg miljö.

Peter själv och respektive chef genomförde samtalen med dem som sades upp.

Inför samtalen tog man fram en förklaringsmodell för beslutet, så att alla fick samma information om varför och för att förstå situationen.

– Det är ett bra sätt att få retoriken att hänga ihop. Sedan är det viktigt att lyssna och ge den andre utrymme att reagera.

Den svåraste reaktionen är när någon inte reagerar utåt, bara sitter tyst. Då måste man ha tålamod och kanske bara förklara igen, det är svårt.

När han ser tillbaka tycker han att de svåra samtalen gick så bra de kunde gå, med respekt för varje individ.

– De som har gett oss återkoppling tycker att vi skötte det bra, med välvilja och att vi värnade om varje person. Det känns så klart jättebra, säger Peter Forsséll. n

peters goda råd  Ta hjälp.  Dokumentera dina rutiner och öva praktiskt.  Ha en välvillig inställning och respekt för varje individ.  Var förberedd.

11

notiser  omvArld en eloge

Varifrån kommer de goda idéerna?

Den frågan ställde företaget Visma till 500 av sina kunder. Resultatet visar att kreativa tankar flödar vid promenader – hela 31 procent kläckte sina bra idéer under promenader.

Många idéer kommer också i sömnen eller bara när man ligger vaken i sängen, i diskussioner med vänner eller som funderingar i bilen. Endast sju procent får sina bästa idéer på jobbet. (SvD)

Låt benen göra jobbet, då kommer idéerna. matton

maud petri rådström ansvarig förhandlare, skogssektionen, sla, tidigare HR-direktör, SAS SVERige

Kläck idéer på promenad

Varsågod!

En eloge... ...för att efter 16 år på ett av Sveriges flaggskepp, SAS, ha växlat karriär och blivit ansvarig förhandlare för arbetsgivare inom skogsbruket. Hur känns det?

– Tack, bra! Efter så många år på SAS, de senaste åren som HR-direktör, så var det dags att själv göra en omställning. Skogen finns i familjen, så jag har alltid velat lära mig mer om den och det här jobbet kom lägligt. Tiden på SAS var fantastisk, om än tuff. Det var många svåra beslut och mina sista tio år genomförde vi nästan en omställning per år.

Hur orkar man?

– Inget fick lov att vara omöjligt.

Drivkraften var att verksamheten skulle fortleva och det gällde att få alla att förstå varför det var nödvändigt. För att en omställning ska kunna bli så bra det bara går, då krävs trovärdighet i besluten.

Förändring är en intellektuell utmaning - liksom förhandlingar i mitt nuvarande jobb. Det triggar mig.

Maskar på jobbet En tysk man mejlade sina kolleger och uppgav att han inte hade uträttat något på jobbet sedan 1998.

Gruvarbetare i LKAB stämplade

in åt varandra och fick lön trots att de inte var på jobbet. Hur kan det hända och varför?

Sociologen Roland Paulsen vid Uppsala universitet har intervjuat

ett 40-tal personer som bara ägnar halva sin arbetstid åt själva jobbet.

Skälen är att man upplever sina arbetsuppgifter som meningslösa, känner ett

”Vi behöver komma bort från bilden av talang som något som enbart handlar om superstjärnor inom konstnärliga yrken, idrottsstjärnor på världsbästnivå och talanger inom näringslivet. Det finns alla möjliga talanger, även på vardagsnivå, till exempel på att bygga relationer och skapa god stämning.” charlotte hågård

Karriär- och talangexpert, författare och föreläsare

12

hämndbegär på chefen eller företaget eller vill protestera mot hela samhällssystemet.

Internationella studier visar att cirka två timmar per dag och anställd går till så kallat tomt arbete. (DN)

Är du en kombinatör? Att vara kombinatör är en ökande trend. Det betyder att anställda även driver ett eget företag. Av landets drygt fyra miljoner yrkesverksamma är var tionde person en kombinatör.

TRRTIDNINGEN juni 2013

n mentorn iixxx per naroskin xxx

Håll igång den inre dialogen

Btxt

Att samtala och resonera för att komma vidare i sitt yrkesliv är viktigt för alla. Men det gäller inte bara på jobbet – att hålla en dialog levande, både med sig själv och med andra, är en del av att vara människa. Per Naroskin, psykolog, psykoterapeut, författare med mera, har samtalet som yrke.

När vi säger samtal, tänker vi ofta på ett samtal mellan två eller flera personer, men att samtala med sig själv är en ännu viktigare dialog, menar Per Naroskin: – Den inre dialogen är oerhört viktig. De där resonemangen man för med sig själv nästan hela tiden om både smått och stort. Om den dialogen tystnar i en människa, då återstår bara en övertygad fanatiker och det blir inte så bra.

Som terapeut tror han självklart på samtalet som läkande: – Det är ett oerhört kraftfullt sätt att hantera livets sorger, glädje och relationer. Att prata med någon som man inte har en relation till, som inte går i försvar eller anklagar, men som är engagerad och bryr sig, det kan vara läkande.

Ett samtal kan te sig meningslöst om man inte har ett speciellt syfte med det, menar Per Naroskin.

Gör klart vad samtalet ska leda till, men ha inte för bråttom att komma till saken. Och viktigast av allt: lyssna.

Han förtydligar med en metafor: – Vill man flytta någon till Paris måste man ta reda på var den människan befinner sig just nu, annars kan man inte veta hur det ska gå till. Det är en bild som de flesta förstår – nuläget måste vara utgångspunkten. Med det klart måste man som samtalspart lyssna, vara intresserad och engagerad, annars blir samtalet mer en ordergivning om förflyttning. Om man verkligen lyssnar är det faktiskt svårt att inte bli intresserad, ointresse är något som aktivt måste upprätthållas.

Känner man att det trots allt inte går att vara intresserad och engagerad, då kan det vara läge att överlåta samtalet på någon annan, om det är möjligt rent organisatoriskt, tycker Per Naroskin.

– Som chef får man självklart inte smita. Men kanske har man hört den här personens argument så många gånger att det hjälper båda om någon annan kan ta över. n Text gunilla mild nygren foto magnus liam karlsson

juni 2013 TRRTIDNINGEN

Samtal är ett oerhört kraftfullt sätt att hantera livets med- och motgångar på. Det säger Per Naroskin, psykoterapeut och författare.

13

koppla Sol, sommar och semester. Tanken är avkoppling, trenden är uppkoppling. Och frågan är: leder inloggningen till urlakning?

Hitta din egen väg för en semester värd namnet.

Text annika hällqvist illustration HARRY CAMPBELl

ite viktig kände hon sig allt. Visserligen hade hon semester och befann sig på stranden, men nu ringde en av landets ledande dagstidningar och ville intervjua henne om att vara tillgänglig på mejl och mobil under semestern och om det egentligen är så bra att alltid vara nåbar. Så Sara Thomée tog samtalet.

Så kan det gå om man är expert på ämnet, vilket Sara Thomée är. Hon är psykolog, medicine doktor i arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och har forskat på temat.

– Där gick jag i baddräkt och kände mig märkvärdig, säger hon och skrattar åt det ironiska i situationen.

Frågan är om känslan av att känna sig bekräftad och behövd är en del av förklaringen till att vi svarar i jobbmobil och på jobbmejl även under semestern. Gör vårt kontrollbehov att vi inte kan låta bli? Eller finns det uttalade eller outtalade krav från arbetsgivarna?

– Både och. Dels finns förväntningar – outtalade och diffusa krav från arbetsgivarna – på att vara tillgänglig, dels skapar vi tillgängligheten själva. Det beror lite på vad vi jobbar med, men många känner nog att det är skönt att kolla av mejlen ibland för att förvissa sig om att det inte är några katastrofer. Jag tycker att man ska ha en överenskommelse. Finns det krav på att vara tillgänglig ska det vara uttalat och då ska man också få kompensation för det, säger Sara Thomée.

Helén Vedlé, utbildare och coach vid företaget Get Ready, möter i sitt jobb människor som är nåbara i tjänsten dygnet runt och som bara inte kan hålla sig bort från inboxen. Hon talar till och med om ”mejlberoende” och ser en trend att allt fler är tillgängliga även under semestern.

– Jag upplever främst att det är på eget

14

initiativ som man läser mejlen kontinuerligt, säger hon.

Helén Vedlé anser att vår egen nyfikenhet får oss att kasta oss över mejlen, strunt samma om det är en fredagskväll i juli och solen fortfarande värmer.

– Vår nyfikenhet gynnas av möjligheten att ständigt vara nåbar och det har blivit ett beteende att ständigt vara påkopplad. Mejl läses sekunden efter de kommit, interna chat­ sidor och sociala medier kollas hela tiden av.

Medarbetarna har inte fått klara riktlinjer hur snabbt kommunikationen ska ske och det kan leda till outtalade krav på att vara ständigt kommunikativ, säger hon.

Sara Thomée är också inne på nyfikenhetslinjen. Och hon tror att tillgänglighetstrenden är en del av ett större mönster. I dessa google­

att omgivningens krav på tillgänglighet hårdnar.

I kölvattnet av denna trend pratas allt oftare Helén om riktlinjer och Sara Thomée Vedlé till och med lagstiftning, men det finns ett problem med det: Många vill ha flexibla arbetstider, och ska man gå lite extra tidigt för att hämta på dagis, då kanske man får hacka i sig att beta av mejlskörden under Bolibompa eller svara i telefon på badstranden.

Den ständiga tillgängligheten är på gott och ont, men Sara Thomée menar att det finns risker i långa loppet:

”Om man är tillgänglig och läser mejl under semestern kan det ta flera timmar, ibland dagar, innan man kan koppla av igen.” helén vedlé, coach och utbildare, get ready

tider, där svaret på dina frågor finns några sök­ningar och sekunder bort, har tempot trissats upp. Kraven på snabba svar ökar generellt – även från semesterlediga medarbetare som är i sommarstugan och precis ska vända biffen på grillen.

– Det är en kultur vi skapar tillsammans och vi kanske ska tänka till: Är det okej eller inte?

Det har gått så fort för oss att vänja oss vid denna omedelbarhet, menar Sara Thomée.

En undersökning bland svenska tjänste­ män, gjord av Unionen, visar att mejl i mobilen stressar. Två av tre säger att de läser mejl på fritiden och undersökningsresultaten tyder på

– Det är rimligt att tro att om vi är på hel­ spänn mentalt kan det leda till mental överbelastning. Kropp och hjärna byggs upp i vila som vi i dag inte får lika ofta. Titta på bussen: Där kunde vi få en stund på mental tomgång förr, men i dag sitter alla med mobilerna. Det sliter, stressar och långvarig stress kan bland annat leda till sömnbesvär och förhöjd risk för depression.

Helén Vedlé säger så här: – Om man är tillgänglig och läser mejl under semestern kan det ta flera timmar, ibland dagar, innan man kan koppla av igen. Så det innebär så klart att semestern inte blir den vila och avkoppling som vi så väl behöver. n TRRTIDNINGEN juni 2013

av

Logga ur, koppla ned och ha en riktigt skön och kraftsamlande semester.

släng dåliga vanor Fråga dig: Vad är viktigast i livet?

Hur vill du ha balansen mellan arbete och ledighet? Vilka symptom får du när du är stressad?

Hur vill du känna på semestern?

Poängen är att lyssna på dig själv, hitta din egen utgångspunkt och reflektera över hur du ska förhålla dig.

Hjälp varandra.

Prata med kolleger om hur ni kan hjälpas åt så att alla får en semester utan avbrott.

Hänvisa tydligt på telefonsvararen.

Vem kan den som ringer ta kontakt med när du är borta?

Tala om att det inte går att lämna meddelande och be dem återkomma när du är tillbaka.

Tala om när du är på plats igen.

Lämna samma besked i autosvar på mejlen.

Lämna jobbmobilen på jobbet.

Använd din privata mobil på semestern. Har du bara en – koppla ur jobbmejlen.

Källa: Helén Vedlé, Get Ready JUNI 2013 TRRTIDNINGEN

15

– Vi söker folk med rätt kompetens, inte personer i en viss ålder, säger Monica Bergqvist, HR-chef på Ramböll (till höger) och distriktschef Åsa Jacobsson håller med.

16

TRRTIDNINGEN juni 2013

 sA gjorde vi

ramboll

bryt monstret På konsultföretaget Ramböll är ålder inget som avgör vid en rekrytering. Äldre eller yngre – det är rätt kompetens, erfarenhet och mixen i arbetsgruppen som avgör valet. En bra mix av alla de slag, ger dynamik och kompetensöverföring per automatik.

Text tove gyllenstierna foto johanna berglund

– Vänd på det! säger hon.

Vi befinner oss på Rambölls svenska huvudkontor på Södermalm i Stockholm.

HR-chef Monica Bergqvist svarar på frågan om hon tycker att ålder saknar betydelse – Vi söker folk med rätt kompetens, inte personer i en viss ålder. Vi är intresserade av vad folk faktiskt kan. Då spelar det ingen roll vilken ålder man har. Ofta har äldre arbets­ sökande den erfarenhet och den kompetens som vi letar efter.

Ramböll är ett konsultbolag inom ingenjörsteknik, design och management med siktet inställt på att skapa hållbara lösningar i samhällsbygget på olika håll i världen.

Företaget omsätter 1 miljard euro, har danska ägare och 10 000 medarbetare i 18 länder.

I Sverige finns ett 30-tal kontor med sammanlagt 1 500 medarbetare, varav de flesta ingenjörer.

Det råder ingenjörsbrist i Sverige och teknikkonsultbolagen konkurrerar om de mest kompetenta medarbetarna. Just i konsultbranschen och särskilt bland teknikkonsulter är erfarenhet och kunskap extra viktig. Att då som Ramböll ha målet att växa till det dubbla fram till 2016 kan te sig så gott som ogörligt.

– Ja, så snabbt kan vi naturligtvis inte växa på organisk väg, utan tillväxten kommer till stor del att ske genom förvärv. Men det inneJUNI 2013 TRRTIDNINGEN

bär ändå att vi måste rekrytera ett hundratal personer om året, säger Monica Bergqvist.

Trots kampen om kompetensen är det inte så svårt att få tag i nyutexaminerade ingenjörer, tycker hon: – Vi är med på rekryteringsmässor och arbetsmarknadsdagar på högskolorna, vi tar emot exjobbare. Till våra traineeplatser får vi hundratals sökande.

Allra svårast är att lyckas rekrytera 35- till 40-åringar med rätt kompetens och erfarenhet.

– Den åldersgruppen tycks vara mest attraktiv. Själv tycker jag att den som närmar sig 50 eller är äldre många gånger är en bättre rekrytering rent åldersmässigt. Medan de yngre har ett stressigt liv med småbarn och karriärambitioner, styr de äldre över sitt eget liv och kan jobba på i lugn och ro utan att känna en press att hela tiden visa framfötterna.

Hos Ramböll får anställda med rätt kompetens stanna kvar och jobba även efter uppnådd pensionsålder.

– Och ganska många vill göra det, säger Monica Bergkvist, som själv för några år sedan rekryterades till posten som HR-chef vid 56 års ålder.

– När jag frågade om de visste hur gammal jag var, tittade de bara frågande på mig. Även om hon själv aldrig direkt frågar jobbsökande om deras ålder, något som för

+ Skapar dynamik och kreativitet i arbetsgrupperna.

+ Kunskapen stannar i företaget och

försvinner inte med den generation som nu håller på att gå i pension. + De äldre blir naturliga mentorer åt de yngre. + Ger en positiv effekt för arbetsgivarvarumärket. + Lättare att rekrytera om du tillåter en bredare bas att söka i. Sök efter rätt kompetens vid nyrekryteringar – fråga inte efter ålder.

-- Mixa åldrar i arbetsgrupperna

på ett bra sätt, låt inte en ung vara ensam i en äldre grupp.

övrigt är ett lagbrott i USA, syns det oftast i CV:t i vilket åldersspann personen hör hemma.

– Och då är det ju så att ju äldre person, desto innehållsrikare CV, det vill säga större erfarenhet. Men visst vill vi anställa även yngre, inte minst för att få mer dynamik

17

sA gjorde vi n ramboll i arbetsgrupperna och då är det viktigt med en bra balans. Det är också viktigt att tänka långsiktigt. Unga oerfarna personer kräver ett visst engagemang av de övriga med­arbetarna, men samtidigt är det så att de äldre tycker att det är roligt att få ägna sig åt komptensöverföring. Det tar ett tag innan de unga blir självgående, så att de kan sälja in och ta egna kunduppdrag.

Att komma in som äldre person i en arbetsgrupp med yngre brukar oftast inte innebära några problem, menar hon.

– Men tvärtom kan vara svårare. Vi sätter till exempel inte en ung nyutexaminerad kvinna i en grupp med bara äldre män. Men om de är två unga kvinnor går det bättre.

Inom Ramböll är ålder inget man egentligen bryr sig om, säger Åsa Jacobsson (till höger). Hon tycker åldersmix är bra och HR-chefen Monica Bergqvist konstaterar att den hjälper företaget att behålla kompetens.

18

Åsa Jacobsson, som är distriktschef för enheten Projektledning inom Ramböll Stockholm, har konkreta erfarenheter av blandade åldrar i sin egen arbetsgrupp.

Inom enheten finns 60 medarbetare, de flesta av dem projektledare.

– De arbetar med projekt inom allt ifrån handel till infrastruktur och är oerhört välutbildade, de flesta är civil- eller högskoleingenjörer, några är lantmätare, arkitekter och industriella ekonomer. Men vi ser projektledning som en egen specialitet och är noga med att betona att projektledare är ett yrke.

I gruppen är den äldsta 62 år, den yngsta 26 år. En bra åldersmix, tycker hon: – På sätt och vis har jag högre förväntningar på mina äldre medarbetare. Jag förutsätter till exempel att de ställer upp som mentorer åt sina yngre kollegor, säger Åsa Jacobsson som just anställt en 57-årig väg- och vatteningenjör.

– Hon hade rätt profil helt enkelt. När

jag rekryterar tittar jag på utbildning och erfarenhet, man ska ha arbetat i minst fem år med liknande arbetsuppgifter. Sedan försöker jag bedöma hur pass vaken och intresserad personen är. Det har vid något tillfälle hänt att jag avstått från att rekrytera en 60-plussare, för att personen verkade trött och ointresserad. Men det kunde lika gärna ha varit en oengagerad 35-åring.

– Annars är ålder egentligen inget som vi bryr oss om på Ramböll.

Monica Bergqvist instämmer och understryker att även kunderna har samma syn: – När vi säljer in ett projekt är det konsulterna personligen vi säljer in och deras CV. Och då smäller erfarenhet högt.

Genomsnittsåldern bland Rambölls anställda är 42 år. Cirka en tredjedel är kvinnor och ambitionen är att den andelen ska öka – dock utan kvotering.

Hur går rekryteringen till hos Ramböll?

– Främst letar vi i våra egna nätverk, till exempel våra medarbetares nätverk.

Vi skriver också ut alla lediga jobb på vår sajt och så jobbar vi långsiktigt med att bli ett mer känt företag med ett bra rykte som arbetsgivare. Vi har ganska nyligen anställt en rekryterare hos oss som även ansvarar för Employer Branding, arbetsgivarvaru­ märket, berättar Monica Bergqvist och tillägger att respektive chef har ansvar för att rekrytera personer med rätt kompetens: – Teknisk expertis på den nivå som vi behöver här på Ramböll är svår att värdera för utomstående.

ramboll.se  Läs mer om Ramböll.

TRRTIDNINGEN juni 2013

stina svanberg

iinotiser trr Agilt ledarskap är flexibelt

5 frågor till...

anna-karin melin rådgivare och biträdande regionchef i stockholm 1. Vad har du för bakgrund?

– Jag är beteendevetare i grund­ en och har haft omställning som en röd tråd genom hela mitt yrkesliv.

Jag har varit inom Civilförsvaret, projektledare för omställningsprojekt inom Ericsson, HR-chef på ett IT-företag, egen konsult och sedan 2004 på TRR. 2. Vad gör du på jobbet?

– Jag är rådgivare och sedan januari projektledare för Ericssons omställning i Kista. Det är ett omfattande projekt där vi stöttar nära 400 uppsagda tjänstemän. Det är en utmaning, men vi är igång och det ser ljust ut. Sedan i april har jag också fått rollen som biträdande regionchef i Stockholm, det är spännande.

3. Största utmaningen just nu?

– Det är självklart att få hela Ericsson-projektet på banan och se till att rätt stöd kommer till rätt person.

Jag vill jobba för att både de som går vidare och de som är kvar i företaget upplever processen på ett bra sätt.

4. Vilka är TRRs styrkor?

– Vi är snabbfotade och kan snabbt komma igång med funger­ ande processer till våra anslutna företag. För individerna är det personliga bemötandet hos kunniga rådgivare, som ser till varje persons behov och förutsättningar, en styrka.

Vi utvecklar och använder nya metoder, som speedintervjuer och sociala medier.

5. Hur ser arbetsmarknaden ut i Stockholm och vilka yrken efterfrågas?

– Det börjar ljusna en aning och fler kommer ut i jobb. De som efterfrågas är ekonomer i alla kategorier, löneadministratörer med erfarenhet och IT-folk, främst systemutvecklare.

JUNI 2013 TRRTIDNINGEN

Sätt fart på cheferna!

Agilt ledarskap är kvickt, flexibelt och rörligt.

Agile är ett engelskt ord som betyder kvick, rörlig, vig. Kopplat till ledarskap har det blivit ett nytt begrepp inom HR och management.

Termen kommer från mjukvaruutvecklingen med utgångspunkt i att omvärlden är komplex och oförutsäg-

bar. Flexibilitet är stommen, att kunna byta fokus och med kort varsel byta riktning på projektet och ta en mer coachande roll än den mer traditionella chefsrollen.

Silverbladet till TRR TRRs bok Du har fel ålder! Om åldersnojan på arbetsmarknaden tilldelades Silverbladet i kategorin Bästa bok, vid årets Guldbladsgala arrangerad av branschorganisationen Swedish Content Agencies.

istock

Boktips från TRR

60+ Än sen då!

I åldersnojans spår tar författarna AnnChristine Appelgren, Lena Larsson och Elisabeth Litsmark Norden­stam upp olika aspekter av att fylla 60 år. Boken tar upp tolv olika områden som de resonerar och diskuterar kring riktat till alla runt 60. Insiktsfullt, tankeväckande och kraftfullt om att leva i en ny period av livet.

Arbetslös, men inte värdelös De tankar och känslor som dyker upp när man blir arbetslös kan vara alltifrån hur människor i ens närhet kommer att reagera liksom hur man behåller sin framtidstro och självkänsla.

I boken finns hjälp att hantera känslor och tankar både med läsning och praktiska övningar.

Författare är Beate Möller och Nina Jansdotter.

Jobbmässa för klienter från Ericsson 180 arbetssökande tjänstemän fick chansen att träffa 17 företag från IT, telekom och teknikbranschen när TRR och Ericsson anordnade jobbmässa i början av maj. Jessica Danielson är teknisk rekryterare på Spotify, som just nu söker 130 nya medarbetare: – Det var mycket folk, vi har träffat många som vill jobba hos oss. I övrigt rekryterar vi genom search via LinkedIn och andra nätverk men även via vår hemsida och andra jobbsajter.

19

POSTTIDNING B

AVSÄNDARE TRR TRYGGHETSRÅDET BOX 16291 103 25 STOCKHOLM

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

trr-tidningen n pA 3 minuter

3

6

notiser

bästa tipset Sätt fart på era möten. Friare mötesformer ökar kreativiteten och förändringsviljan i ett företag. Det säger organisationskonsulten Liv Cardell, som ger sina bästa tips för hur möten kan berika istället för att vara energitjuvar.

4

Bakom betyget Validering är ett hett begrepp just nu. Vad är kompetens och hur värderar man den person som finns bakom betygen, är frågor som en bra rekryterare bör ställa sig. På Nilar Svenska AB i Gävle är validering en viktig del vid rekrytering: Vilken erfarenhet har personen och passar han eller hon in i gruppen, är den sociala kompetensen god och finns ett personligt driv? Forskaren Lars Walter vid Göteborgs universitet tycker att många arbetsgivare likriktar och har en färdig föreställning om vilka som högpresterar. Ge mer utrymme för olika är budskapet.

Var välförberedd. Ett gott råd inför ett svårt samtal från Martin Törnqvist, chef på Kollmorgen AB.

tema

Svåra samtal

Det svåraste som finns. Läskigt och obekvämt. Mer känslosamt än jag trodde. Det är röster från deltagare vid TRRs seminarier om det svåra samtalet.

Ett ämne så jobbigt att det finns massor att lära och förbättra. Karin Johansson, en av TRRs erfarna rådgivare som särskilt stöttar chefer och fackliga i deras roll, ger goda råd och berättar handfast om vad som är bra att tänka på när du står inför ett svårt samtal. Vi har också frågat tre chefer i olika roller om sina erfarenheter och hur de upplever det svåra samtalet. Här finns kunskap att hämta!

16

13 mentorn

Per Naroskin, psykoterapeut Samtal och resonemang är viktiga för att komma vidare, inte bara i yrkeslivet. Även den egna inre dialogen är viktig och en del av att vara människa.

Tystnar den, då återstår bara en övertygad fanatiker, säger Per Naroskin, som berättar mer om varför samtal fungerar och läker.

14

Logga ur, koppla av

Se till att få en semester värd namnet. Sara Thomée, psykolog vid Sahlgrenska sjukhuset och Helén Vedlé, coach, ger sin syn på hur vi kan förhålla oss till kraven på tillgänglighet under semestern.

Ett gott råd är att sätta gränser och vara tydlig med vad som gäller.

Monica Bergqvist och Åsa Jacobsson på Ramböll utmanar åldersnojan.

sA gjorde vi

Bryter mönstret

Inom Ramböll är ålder inget man egentligen bryr sig om, säger Åsa Jacobsson. Hon tycker åldersmix är bra och HR-chefen Monica Bergqvist konstaterar att den hjälper företaget att behålla kompetens.