TRR-tidningen nr 3 2011

TRR

tidningen NR 3 2011

Visa vägen genom förändringarna

Ledstjärna svenskt på jobbet

Möten, processer och balans i livet vågade vinnare

Starta företag digitalt med TRR förenklaren

Företagarnas VD vill öka rörligheten

TR R tryg g h ets råd et – m e d o m ställn i n g i f o k u s

LEDARE

Turbulent start på hösten

Adress TRR Trygghetsrådet Box 162 91 103 25 Stockholm Telefon 020-56 08 01 Hemsida www.TRR.se Adressändringar E-posta den gamla och nya adressen, företagets organisationsnummer samt adresskoden till trrtidningen@trr.se.

Ansvarig utgivare Stefan Eklund Informationschef Ann-Sofi Sjöberg, ann-sofi.sjoberg@trr.se Redaktör Gunilla Mild Nygren, Kung & Partners Redaktion Lena Egerkrans, Stefan Eklund, Heléne Palm och Ann-Sofi Sjöberg Grafisk form Katrin Uddströmer, Kung & Partners Tryck och repro Åtta 45 Upplaga 65 000 exemplar ISSN 1650-6383 Adresskällor för TRRtidningen är FORA och PAR för VD, personalansvariga med flera i anslutna företag samt arbetsgivar- och fackförbund för anställda och förtroendevalda inom respektive förbund.

Vi träffar dagligen företag som upplever att de har svårt att hitta rätt kompetens trots att många är arbetssökande. jeanette hägglund

TRR-TIDNINGEN ges ut av TRR Trygghetsrådet

inledningen på hösten har varit händelserik med mycket politisk och ekonomisk turbulens. Som många andra, ställer även vi på TRR oss frågan om hur händelserna i världen påverkar den svenska arbetsmarknaden.

Oron på de finansiella marknaderna gör att vi håller hårdare i plånboken. Det är svårt att överblicka konsekvenserna av minskad konsumtion, men vi vet att det troligen kommer att påverkar ett antal företag negativt, som i sin tur kan leda till olika sparprogram med personalminskningar. TRR är redo för att snabbt ställa om vår egen organisation för att kunna stötta företag och uppsagda vid en eventuell konjunkturnedgång.

Vi följer alla noga utvecklingen av Saabs situation, ett företag som har stor påverkan på en hel region och bransch. Att ständigt arbeta med förändring är den tuffa verklighet alla företag lever med i dag. I detta nummer av TRR-tidningen kan du läsa om hur tidningsföretaget NTM satsar på aktiv förändring bland sin personal och hur konferensanläggningen Vår Gård arbetar på djupet med sitt ledarskap. trots oro och varningssignaler ser vi ingen

minskning av behovet av tjänstemän. Vid halvårsskiftet gick fortfarande nio av tio uppsagda tjänstemän som sökt stöd hos TRR vidare till nytt jobb. Bemanningsföretagen har stora kontrakt, men signaler kommer från handeln att det finns risk för personalminskningar och Konjunkturinstitutet varnar för en kraftig inbromsning av tillväxten.

Min stora oro är att vi i dag har en relativt stark arbetsmarknad, samtidigt som många fortfarande saknar jobb. Vi träffar dagligen företag som upplever att de har svårt att hitta rätt kompetens trots att många är arbetssökande. TRRs möjlighet att jobba långsiktigt med individen och ge mer rådgivningstid till dem som behöver, gör att vi kan hjälpa fler till rätt jobb med rätt kompetens. Åtta procent av tjänstemännen som gick vidare till ny karriär under första halvåret valde att starta eget företag. Ett sätt att stötta dem är via TRRs nya tjänst, Starta företag online. Läs mer om hur vi gör på sidorna 13–15 och möt företaget TM Design och Installation i Torsås, som startade eget med stöd från TRR. n

calle leinar VD, TRR carl-gustaf.leinar@trr.se

innehåll

Nummer 3 2011 Omslagsfoto: Fredrik Schlyter

2

4 9 10 11 14 16 18

TRR-tidningen | oktober | 2011

TEMA: bli en förändringsledare Lär dig förstå medarbetarnas rädslor notiser Gammal eller ung frågan när företagen ska anställa förenklaren Hon vill underlätta risktagande vågade vinnare De anställda vågade ta över och starta eget möte med det svenska Colin Moon vill lära svenskarna tittta på sig själva Kunden Recipharm har botat värken trr-info Gå en kurs i höst

peo quick/matton

notiser

Omställning pågår i Stockholm.

Omställning i berg- och dalbanan tydligt att vissa stora arbetsgivare fortsätter omställningen trots högkonjunktur. TRR hjälper också företag att skärpa omställningskompetensen och rusta företagen inför nästa lågkonjunktur, säger Calle Leinar, VD för TRR. Åldersdiskriminering är ett hett ämne just nu. Men nu visar TRRs halvårsstatistik att andelen personer, 50 år och äldre, som fått ny anställning har ökat med nio procentenheter jämfört med första halvåret 2010: – Det är glädjande att efterfrågan på erfarna tjänstemän är stor och många kommer därför snabbt ut i arbete igen, kommenterar Calle Leinar.

Mer statistik i korthet finns på sidan 18. www.trr.se Läs halvårsstatistiken.

Efterfrågan på arbetskraft fortsätter stiga inom flera branscher. Antalet lediga platser som anmäldes till arbetsförmedlingarna uppgick under juni månad till 50 000. Det är långt ifrån alla lediga jobb som anmäls, men ökningen från året före var cirka 7 000, vilket ger en indikation på att företagen behöver arbetskraft. De tekniska högskolorna signalerar till exempel om huggsexa om landets studenter. Det är ett väldigt hårt tryck nu, säger Eva Malmström Jonsson, prorektor på KTH i Stockholm. Nästan alla som lämnar KTH får jobb och många uppvaktas redan under utbildningen, vilket blir problematiskt: dels blir utbildningen inte lika bra, dels leder det till ekonomiska problem för högskolan.

Hon uppger att nästan 30 procent av KTHs studenter inte fullföljer utbildningen och siffran ökar. Situationen är likartad på övriga tekniska högskolor. Nu försöker man uppmana studenterna att gå klart sitt program och ta examen. (di.se)

jan olsson

Företagen anställer, men samtidigt pågår en ständig omställning. Ett scenario vi troligen får vänja oss vid. TRRs statistik för det första halvåret 2011 visar att arbetsmarknaden förbättrats, men med vissa regionala avvikelser. I storstadsregionerna har många stora företag valt att omstrukturera under högkonjunktur för att rusta sig inför kommande nedgång. I Stockholm har nästan lika många uppsagda tjänstemän sökt sig till TRR i år, som under samma period förra året.

Dock har 87 procent av dessa fått nytt jobb och tiden till nytt jobb är sex månader. Även i övriga storstadsregioner ser situationen liknande ut: – Ett antal stora företag i Skåne har aviserat omställningar och i Västra Götaland råder osäkerhet. I Stockholmsregionen är det

Huggsexa om arbetskraften

Här vill vi jobba Nyanställningar

uppsägningar

nyföretagande

längre utbildning

(TRR Tendenser 2/11)

Ungdomar i Europa vill jobba med populära produkter på framgångsrika företag, som Apple, Google och L’Oréal. 80- och 90-talisterna sätter sin image bland vännerna högt, etik och socialt ansvarstagande är mindre viktigt, enligt Universums senaste studentbarometer. Men kanske ser de etik, miljöfrågor och företagens samhällsansvar som en självklarhet? Alice Bah Kuhnke, hållbarhetschef på ÅF, vill göra en mer välvillig tolkning av resultatet och menar att det kanske beror på okunskap om vad CSR står för. Undersökningar visar trots allt att yngre generationer har en helhetssyn och vill förändra världen till det bättre. (Ny Teknik)

procent av världens VD:ar sätter bristen på rätt kompetens som en toppfråga, enligt PWC:s senaste VD-undersökning.

TRR-tidningen | oktober | 2011

3

Bli en förän ledare!

LÄSKIGT! En förändring kan vara till det bättre, men vi håller emot i alla fall.

4

TRR-tidningen | oktober | 2011

leda i förändring

ndrings!

Allt är föränderligt. Ett talesätt som är mer aktuellt än någonsin i de flesta företag. Samtidigt är det ett tillstånd att bemästra: Hur hanterar man förändring på ett bra sätt och blir en förändringsledare? Att förstå människors rädslor och vara bra på att ge feedback kommer man långt med, menar Maria Scullman på Advantum Kompetens. text liselotte fritz illustration stefan uddholm foto simon Paulin och fredrik schlyter

Att skapa utbildningar som ger konkret resultat på kort tid, var devisen när Maria Scullman startade företaget Advantum Kompetens för tio år sedan. I dag är kursen Förändringsledning i praktiken en av de mer efterfrågade i företagets kursutbud.

– Förändring är vardag i de flesta företag i dag. Som ledare måste man ha tekniken och verktygen när det är mer turbulent än en vanlig måndag, säger Maria Scullman.

Hon poängterar hur viktigt det är att som ledare i förändring ha kunskap om evolutionen och människans biologi. För att vi skulle överleva som art har evolutionen försett oss med en mekanism som gör att vi helst håller oss vid det gamla och beprövade. För säkerhets skull.

– I dag är det socialt korrekt att vara förändringsbenägen, men när det kommer till den egna förändringen sitter det i ryggmärgen att spjärna emot. Det kan vara en förändring till det bättre, men vi håller emot i alla fall.

Som ledare har man för det mesta haft tid att före-

bereda sig på förändringen. För medarbetarna kommer den ofta oväntat och innebär en mental omställning.

I den turbulens som uppstår måste ledaren vara en förebild och visa att han eller hon verkligen tror på de förändringar som ska genomföras.

– Ledaren måste skapa tillit och trygghet för att kunna driva medarbetarna genom förändringsarbetet.

Chefen kan inte bära hela processen själv, men stå för målbilder och ramar och hitta andra draglok.

TRR-tidningen | oktober | 2011

5

I ett tufft omställningsskede gäller det förstås att vara påtagligt närvarande i organisationen. Att informera, kommunicera, lyssna in och stämma av med medarbetarna är a och o. Men ledaren måste också våga lyfta och vädra de rädslor som förändringen väcker. Det går inte att tycka att det är skönt att alla sitter tysta på ett stormöte. Tystnaden kan stå för Maria kompakt motstånd.

Scullman – Man måste motivera medarbetarna att ösa ur sig ilskan. Vågar de inte i grupp kan man dela ut post-it-lappar där de får skriva av sig allt de tycker om förändringen – både negativt och positivt.

Känner man som ledare att förändringen nått ett stillestånd, tycker Maria Scullman att man inte ska vara rädd för att kalla till ett spontant möte. Det kan rensa luften och skapa ny kreativitet.

Ett viktigt verktyg för att få medarbetarna motive-

rade är att kommunicera målbilder. För ledaren gäller det att måla upp framtidsvisionerna och berätta hur det kommer att kännas när förändringen är i mål. Målbilderna får inte vara för abstrakta eller enbart handla om kronor och ören.

– Medarbetarna och den arbetsgrupp de tillhör måste förstå vad förändringen betyder för just dem.

De måste hitta sina egna formuleringar och sin egen motivation.

Något som ledare ofta missar är att uppmuntra till nya sätt att arbeta som krävs för att uppnå förändringen. Får medarbetarna ingen positiv feedback, faller de gärna in i gamla beteenden.

– Människors beteenden styrs av vad de får för respons. Om de inte får någon uppmuntran, då har de ingen drivkraft mot det nya. Att veta vilka knappar man ska trycka på och coacha personalen, det är nyckeln till alla goda förändringsprocesser. n

Öppenhet och terapi Katarina Romell, VD på konferensanläggningen Vår Gård, tror att förändring börjar med egen utveckling. Hon tog med ledningsgruppen på en helg med kognitiv beteendeterapi.

Men kanske?

Tystnad kan stå för motstånd. Vädra rädslorna!

leda i förändring LEDARE

äkta ledare Våga utlämna dig själv för en prestigelös ledarroll, säger Katarina Romell, VD på Vår Gård som tog ledningsgruppen på en helg med terapi.

Hon hade bland annat infört värdeorden äkta, ärlig, kärlek och värme.

– Som ledare är det inte tvunget att hålla strikt distans till sina medarbetare. Man behöver inte bli svagare för att man är närmare, men det krävs en del av en själv – framför allt att man är trygg.

Helgen med kognitiva terapin var förstås inte helt smärtfri. Genom gruppsamtalen blev det mycket tydligt hur olika alla i ledningsgruppen var. Och kökschefen tyckte till början att det var hemskt obehagligt, berättar Katarina Romell.

Hela företaget genomsyras i dag av acceptans och generös inställning till varandra.

– I dag är han av dem som går i individuell terapi som företaget bekostar. Han är mycket gladare, öppnare, mer generös och det smittar av sig på hans personal.

– Jag är absolut en förändringsledare och ser möjligheterna dit jag kommer. Men det finns inte bara ett sätt. Alla måste hitta sin egen väg. För mig handlar det om att vara trygg i mitt ledarskap, kreativ och entusiastisk. Men också att lyssna till organisationen, väga företagets värderinagar mot mina egna och göra något som känns äkta, säger Katarina Romell.

När hon steg in på konferensanläggningen Vår Gård i Saltsjöbaden för fem år sedan mötte hon en personal som hade det lugnt och tryggt, men var hämmad och inte fick ta egna beslut. Efter inledande samtal med de fyrtio anställda bestämde hon sig för att möblera om ordentligt i ledningsgruppen.

– Som ledare är det en styrka att vara medveten om sina svagheter och omge sig med

medarbetare som kompletterar och stärker upp de delar man själv är dålig på. Då får man ett väl fungerande team.

När den nya ledningsgruppen var på plats gick Katarina Romell själv en kurs i kognitiv beteendeterapi och blev inspirerad. Kursen låg helt i linje med hennes egen övertygelse: har man inte utvecklat och öppnat sig själv vågar man inte gå in i en utlämnande och prestigelös ledarroll.

– Kursen handlade mycket om egen utveckling och hur individuell utveckling ger en bättre helhet i teamet. Jag kände att det här skulle vara jättebra för mina kollegor i ledningsgruppen.

Katarina Romell hade redan från start skapat ett mycket öppnare klimat på företaget.

Ett resultat av den gemensamma helgen

är att utbytet i ledningsgruppen blivit större.

Och att samarbetet mellan olika avdelningar, som tidigare varit relativt slutna mot varandra och haft konflikter, fungerar smidigare.

– Eftersom cheferna lärt känna varandra bättre, även mer privat, har de blivit mer förlåtande och hjälpsamma. Hela företaget genomsyras i dag av acceptans och en generös inställning till varandra.

Katarina Romell betonar att allt förändringsarbete i slutändan handlar om att skapa ett bättre resultat. Allt nedlagt arbete hade varit förgäves om det inte hade synts i siffrorna.

2005 omsatte Vår Gård 35 miljoner. I år för­ väntas omsättningen sluta på 60 miljoner.

– Tillsammans gör vi i år det bästa resultatet någonsin. Det är mycket roligt. n

TRR-tidningen | oktober | 2011

7

leda LEDARE i förändring börja uppifrån All förändring måste börja med cheferna, säger Karin Wetterstrand, personalchef, NTM.

hon i en organisation som växte snabbt genom företagsförvärv. För att kunna serva alla dotterbolag på ett effektivt sätt behövde hela koncernen en ny struktur.

Koncernledningen, där hon själv ingår, var övertygad om att all förändring måste börja med cheferna. Hösten 2009 inrättade man därför en ledarakademi för drygt 100 chefer som i dag är 127.

– Jag tror inte på det traditionella sättet att alla får samma utbildning, så vi gjorde en inventering av chefernas behov och individuella utbildningsplaner istället, säger Karin Wetterstrand.

Syftet med ledarakademin var att skapa något som alltid kommer att finnas, men mer eller mindre intensivt, för att ge ledarna en gemensam grund till arbetet med värdegrundsfrågor, mål och visioner.

Värderingar som ledstjärna NTM – Norrköpings Tidningars Media i Norrköping – har vuxit snabbt och gjort stora förändringar. Att inrätta en ledarakademi och arbeta hårt med att implementera företagets värdegrund har varit ett framgångsrecept.

När Karin Wetterstrand tog jobbet som personalchef på ntm för tre år sedan landade JA! Det var inte så farligt med förändring.

Förra hösten fick alla chefer gå en kurs i coachande ledarskap.

– Eftersom våra värdeord är lyhörda, resultatinriktade, nyfikna och snabba till förändring så måste vi ha en tillåtande miljö där människor vågar göra saker. Med ett coachande ledarskap känner sig medarbetarna mer delaktiga och vi får ännu fler begåvade människor som jobbar framåt.

Inom ledarakademin kan ledarna själva arbeta med sin personliga utveckling genom idi – Interpersonal Dynamics Inventory – ett instrument som inte bara tar fram hur man själv uppfattar sig utan också hur man upplevs av andra.

Karin Wetterstrand är övertygad om att arbetet med ledarakademin skapat en gemensam samsyn och känsla av att dra åt samma håll inom företaget.

– Jag har hört flera som sagt att ”akademin har gett oss karta och kompass”.

Alla passar inte in i en snabb och förändringsbenägen miljö. På ntm finns en uttalad ambition att så fort som möjligt fånga upp medarbetare som inte trivs och inte har den egna motorn att ta nya steg. Man har därför tagit fram ett instrument i modulform som kallas karriärplanering.

– Det är definitivt ett verktyg för ledare och medarbetare som ger energi och hjälp att komma vidare. n

LEDARE

Vobba i vabruari

Gammal eller ung?

Nu vabbar vi inte längre, vi vobbar! Vård av barn har länge gått under benämningen ”att vabba”. Nu har vi istället jobbet med oss hela tiden, till exempel i våra smarta telefoner, och då passar vi på att varva jobb med att snyta näsor, ta tempen och läsa sagor – vi vobbar. Med samma betydelse finns även jabba, det vill säga att jobba och vabba samtidigt. Och i liknande skämtsam ton kallas förkylningsmånaden februari för vabruari. På gott och ont – men nya roliga ord är det.

(Språkrådet)

I en intervju i Svd Näringsliv sa chefsrekryteraren Sara Sterner på Agentum att ”alla vill ha en 35-åring – vi får kuppa in 43-åringarna”. Reaktionerna blev starka och debatten har fortsatt.

Civilekonomerna bekräftar bilden av en delad arbetsmarknad där de äldre får allt svårare att hitta sin plats. En undersökning bland medlemmarna visar att svårast har de som är mellan 55 och 59 år, men även 40-plussare har det allt tuffare, enligt Alexander Beck, utredningschef på Civilekonomerna. Han menar att vi i Sverige är åldersfixerade och ett tips är att helt enkelt ta bort åldern ur sitt cv och istället lyfta fram sin kompetens och erfarenhet.

Glädjande nog visar TRRs statistik istället en ökad efterfrågan på äldre tjänstemän – under första halvåret ökade andelen över 50 som fått nytt jobb med nio procentenheter jämfört med året före. Kanske kan vi hoppas på ett trendbrott. (Svd, TRR.se)

”För arbetslösa finns Trygghetsrådet. Jag har lekt med tanken att man skulle skapa något liknande för blivande pensionärer.”

Bodil Jönsson, fysikprofessor och numera pensionär, vid seminariet Gamla är unga längre i Almedalen. (DN)

on

Smartphonestress är ett vanligt fenomen bland tjänstemän, hävdar Unionen med stöd av en undersökning bland sina medlemmar. De moderna datortelefonerna gör att gränserna mellan arbete och fritid nästan helt har försvunnit. Med en smartphone finns nästan all information tillgänglig direkt och ständigt. Över hälften av de tillfrågade säger att de kollar mejlen utanför ordinarie arbetstid, 22 procent upplever att de måste vara tillgängliga för arbetsgivaren på fritiden och nästan var tredje känner av negativ stress på grund av jobbet.

Tillgängligheten skapar både frihet och stress, konstaterar Unionens Åsa Johansson och säger att det är arbetsgivarens ansvar att organisera arbetet så att alla får en chans att hinna med det under vanlig arbetstid. (Svd)

olss

Jan Guillou skriver sina bästsäljare på en gammal hederlig skrivmaskin och har färgband för en livslängd i frysen. Det kan behövas, för nu lägger världens sista skrivmaskinsfabrik ner.

Facit stängde på 1980-talet, men den indiska skrivmaskinstillverkaren Godrej and Boyce har hållit datoriseringen stången tills nu.

Så sent som 2009 tillverkade företaget drygt 10 000 maskiner, men nu är nedläggningsbeskedet ett faktum. Några hundra maskiner finns i lager, de flesta med arabiska tecken. (di.se)

Alltid mejl inte så smart

jan

Slutknattrat med band

fotoN: istock

TRR-tidningen | oktober | 2011

9

LEDARE

Sverige ska ha Europas bästa företagarklimat. Det jobbar Företagarnas nya VD för. Hon heter Elisabeth Thand Ringqvist och har bland annat varit politiskt sakkunnig hos näringsminister Maud Olofsson. En minister som fått viss kritik för att det har hänt för lite och för långsamt för företagarna.

att anställa, trots det skapas nio av tio jobb i mindre företag.

– En effekt av enklare villkor för att anställa är att arbetsmarknaden blir mer flexibel. Det ska vara enkelt för människor att byta jobb i tid. Genom att hela tiden utveckla sig själv skapar man sin trygghet på arbetsmarknaden.

Frågan är, vad kommer att hända nu?

Du har varit aktiv motståndare till könsbaserad kvotering till bolagsstyrelser.

Fortsätter den aktiviteten även som VD för Företagarna?

– Jag tycker att det har hänt en hel del redan, men det finns mycket kvar att göra för att förbättra företagarnas villkor och arbetssituation.

Varför behövs det?

– Entreprenörskap är viktigt. Det handlar om en drivkraft att göra något man tror på och då måste samhället skapa rätt förutsättningar för det. Företagande är viktigt och nödvändigt för samhällsekonomin.

Hur hoppas du kunna göra skillnad?

– Mitt uppdrag kommer i grunden ifrån Företagarnas styrelse. Jag hoppas att jag ännu tydligare ska kunna formulera vad som behövs för ett bra företagsklimat, framför allt för de mindre företagen. Den svenska modellen fungerar i stort bra, men utgår

från stora företags behov. 60 procent av våra medlemmar har inte kollektivavtal och blir därmed inte en av parterna på den svenska arbetsmarknaden, det tycker jag är fel. Vi måste hitta en modell som passar även de mindre företagen.

Inom vilka områden vill du se för­­ändringar?

– Det allra viktigaste är att det blir billigare och enklare att anställa. Företagare upplever att det är dyrt att anställa och varje gång någon tänker så är det ett förlorat arbetstillfälle. Det ska vara lättare att växa som företag. I dag väljer många småföretag att jobba tillsammans i nätverk istället för

– Jag är fortfarande mot kvotering. Men nu kan jag påverka situationen genom att främja kvinnligt företagande vilket ger fler kvinnliga VD:ar, som ger ett bredare underlag vid rekrytering till exempelvis bolagsstyrelser. Andelen företag som drivs av kvinnor ligger runt en dryg fjärdedel, det är för lite. Jag vill jobba för att öka riskvilligheten hos alla företagare. Det kräver ett bättre klimat för risktagande. n

ola strangeways

Förenklaren Gunilla MIld Nygren

Varje gång någon tänker att det är dyrt att anställa är det ett förlorat arbetstillfälle.

Elisabeth Thand Ringqvist är Företagarnas nya VD. Hon vill förenkla så att fler mindre företag vågar ta större risker och anställer istället för att nätverka.

10 TRR-tidningen | oktober | 2011

LEDARE

Vågade vinnare Teknikföretaget Faurecia fick ett dystert besked: företaget skulle läggas ner. Avdelningschefen NilsOlof Svensson var snabb i vändningarna och förstod att duktiga medarbetare skulle skingras.

Istället startade han och två kolleger företag och drev avdelningen vidare.

valde att starta eget Avdelningschefen Nils-Olof Svensson höll rådslag med kollegerna vid köksbordet och blev sin egen över en natt.

Text sven magnusson foto sofia ernerot

– Vi hade ett enormt kunnande på avdelningen, berättar Nils-Olof Svensson, ansvarig för maskin- och verktygsavdelningen.

Han fick ett förhandsbesked om nedläggning i början av november och bjöd hem två kolleger till sin lilla skogsgård strax utanför Torsås. Där, vid köksbordet, lade han fram förslaget att de skulle ta över hela avdelningen och driva den vidare:

| oktober | ju ni | 2011 11 TRR-tidningen TRR-tidningen

– Men det måste ske direkt, annars skulle allt kunnande skingras.

Beskedet han hade fått var tydligt: All personal skulle varslas om uppsägning om några dagar, fabriken skulle stängas.

Företaget samlade personalen och berättade om nedläggningen. Direkt efteråt ställde sig Nils-Olof Svensson upp, harklade sig och sa att han tänkte driva sin egen avdelning vidare och hoppades att hans kolleger ville stanna kvar.

Han hade haft rätt i sina farhågor. Redan dagen efter nedläggningsbeskedet stod tre konsultfirmor i entrén och ville rycka den unika spetskompetensen från företaget.

– Därför var det så viktigt att starta direkt – att vara förberedda. Och vi gick från att vara arbetstagare till arbetsgivare över en natt, säger Nils-Olof Svensson, som

En trivial detalj som ny företagare är att hämta posten själv.

tar emot utanför entrén med en postlåda, svetsad på en provisorisk ställning, med företagsnamnet tm Design & Installation.

Men det blev en resa som på många sätt var vinglig i början.

– Vi visste ju ingenting om företagande och fick väldigt mycket praktisk hjälp, inte minst via TRR, säger Nils-Olof Svensson.

Han insåg att han själv kunde leda avdel­

ningen. Men det behövdes också någon som kunde automationssidan och processdelen – därför var Niclas Wernered en av de tre runt köksbordet. Conny Olsson hade rutin på inköp och planering, han var den tredje pusselbiten och fick ta det kamerala ansvaret.

– Men vi frågade oss snart vad vi hade gett oss in på. Vi kunde producera avance-

rade verktyg och maskiner till våra kunder inom fordonsindustrin över hela världen.

Där fanns vår och våra medarbetares kompetens, men att driva företag var ju något helt annat. Det fanns tusen saker att tänka på och vi visste inte ens vem vi skulle fråga om råd.

Vi famlade i mörkret.

Som uppsagda tjänstemän fick alla tre en tid hos TRRs Anders Mårtensson i Kalmar.

– Han har varit ett stöd och en trygghet från första stund och är det fortfarande, berättar Conny Olsson och tar ner nyckeln till postlådan.

Förr kom någon med posten direkt till postfacket, nu måste de fixa det själva.

En trivial detalj, men vardagen består av ständiga små detaljer och nya frågor som

Tillsammans tog nyföretagarna Niclas Wernered (överst) och Conny Olsson ett stort steg.

fakta | TRRs stöd till den som vill starta företag n TRRs arbetsprocess för dem som vill starta företag liknar den för dem som söker ny

anställning. TRR utgår från individens personliga resurser och den målbild som finns för en egen verksamhet. Rådgivaren stöttar på vägen dit, men gör inte en bedömning av affärsidén, det gör externa konsulter. Tack vare ett bra grundarbete lyckas många av de som startar företag med hjälp av TRR bra: efter tre år ägnar sig åtta av tio fortfarande åt företagandet och nio av tio är nöjda med sin tillvaro som företagare.

12 TRR-tidningen | oktober | 2011

Stefan Holst och hans nya arbetsgivare Nils-Olof Svensson kontrollerar ett verktyg för formning och klippning av rör.

LEDARE

TRRs eget digitala stöd till uppsagda tjänstemän,

TRR Online, har nu fått ett nytt kraftfullt verktyg. Målgruppen är de uppsagda tjänstemän som funderar på att starta företag, runt tio procent av de som kommer till TRR. TRR Online finns sedan tidigare för arbetssökande som fokuserar på ny anställning.

– Nu kompletterar vi med en liknande modul för dem som vill starta företag, säger Erik Wickbom, projektledare på TRRs utvecklingsavdelning.

Det är en delvis ny metodik.

– För TRR är det viktigt att ständigt utveckla sitt sätt att arbeta, säger Erik Wickbom, som ser TRR Online som ett digitalt komplement till den coachning som rådgivarna ger.

TRR Online stödjer processen från nyfikenhet till beslut om att starta företag eller inte. Det ger en fingervisning om idéerna räcker för att ge grunden till ett livskraftigt företag. Här finns också traditionella analyser av nuläge, kompetensinventering, arbetsmarknad och liknande.

Det är vanligt att många arbetssökande håller dörren öppen för både nyanställning och starta företag. Med TRR Online finns nu möjlighet att pröva sig fram. Metoden är pedagogisk och tydliggör de klienter som efter en grundlig analys egentligen inte vill starta företag: – Man kan både ta fram cv inför en anställning och samtidigt jobba med en eller flera affärsidéer för ett företag, ta fram en personlig analys för att se sina styrkor och svagheter. Sammantaget ger det ett beslutsunderlag grundat på relevanta fakta, poängterar Erik Wickbom.

För den som vill gå vidare med sin affärsidé, formuleras en affärsplan och därefter erbjuder verktyget fördjupningsdelar som innehåller budget, marknadsundersökning och säljträning. Här finns också möjlighet att väga in familjens delaktighet, bankkontakter, möten med Almi och Nyföretagarcentrum. n

u n d g et m u ar n k d n er a söds sä knlj in tr g ä n in g b es lu t

sp

b

r

a ff ä

a ff ä

r

la

si

d

é

fakta | Starta företag

in

företag startades under årets sju första månader, jämfört med 36 624 företag under samma period 2010. Enligt Nyföretagarcentrum är ett skäl till uppgången förändrade regler för aktiebolag och en starkare konjunktur då fler vågar satsa.

– Via TRR fick vi kontakt med en konsult som också varit ett enormt stöd, fortsätter Nils-Olof Svensson. Plötsligt fick vi en samtalspartner som hade svaren på alla de där vardagliga frågorna. Och som fick oss att lägga energi på rätt saker.

De tre nyblivna företagarna i Torsås ser en ljus och spännande framtid. De har redan justerat upp sina prognoser flera gånger och ser en mer än fördubblad omsättning första året jämfört med deras första budget. n

Testa att starta företag digitalt

m

46 723

ska lösas; godsmottagning ska finnas, försäkringar ska tecknas, avtal med facken ska slutas, skatten ska betalas, el och städning ska fungera. Allt det där som någon annan har fixat, det måste de tre få gjort själva nu.

Och dessutom ta egna initiativ, inte vänta tills någon säger till.

stötta och utmana

stötta och utmana FAS 1

FAS 2

TRR-tidningen | oktober | 2011 13

LEDARE

fullbokat När en svensk nämner ordet process, då vet man att det kommer att ta tid, enligt Colin Moon.

Möte med det svenska Tre saker är säkra i Sverige: döden, skatter och fler möten…

Det säger Colin Moon, engelsmannen som bott i Sverige sedan 1988 och gjort det till sin sak att knäcka den svenska koden med en stor glimt i ögat.

Text tove gyllenstierna illustration team hawaii/nu agency

I kontakter med människor från andra kulturer är det viktigt att försöka förstå hur de fungerar och resonerar. Annars uppstår lätt missförstånd.

– Men börja med att ta en Colin titt på dig själv, råder komMoon munikatören och föreläsaren Colin Moon.

– Först när du kan se dig själv med viss distans blir det lättare att förstå andra.

Kanske är det vi svenskar som är märkliga?

Ta det här med möten, till exempel. Inga sitter så ofta i möten som svenskarna, påpekar Colin Moon med ett leende: – Det är måndagsmöten, idémöten, frukostmöten, informationsmöten, personal­ möten, krismöten, planeringsmöten, uppföljningsmöten…

– Men som utlänning blir man förvånad över hur pass få av dessa möten som leder till faktiska beslut.

Innan jag kom till Sverige var

14 TRR-tidningen | oktober | 2011

jag av den naiva uppfattningen att det var just detta som möten var till för. Nu vet jag att meningen med ett svenskt möte är att diskutera olika frågor, för att komma fram till mer eller mindre samma åsikt. Det enda man brukar besluta om är tidpunkten för nästa möte. Något som inte brukar vara så lätt, eftersom alla har sina agendor fulltecknade med olika mötestider.

Att människor från andra länder ofta

uppfattar svenskarna som tröga beror till stor del just på den svenska möteskulturen, menar Colin Moon. Och att uppfattas som trög är inte bra i dagens affärsliv, när det blir allt viktigare att komma igång omedelbart.

– I Sverige kan det ta oerhört lång tid innan man kommer till skott. Det kallas förankringsprocess. När en svensk nämner ordet process, då vet man att det kommer att ta tid.

Det typiskt svenska ordet framförhållning säger också något om vad det handlar om. Inte så konstigt att affärskontakter, i till exempel usa, blir otåliga. Där ses tid som en bristvara, och det handlar om att slå till så fort som möjligt.

I usa heter det Grab the opportunity! eller Go for it! Go, go, go!

– För svenskarna handlar det i stället om att få alla med på tåget, att få alla att dra åt samma håll. Då går det snabbare i slutändan,

menar man i Sverige . Amerikanerna, till exempel, tycker att det är effektivare att köra på och sedan ändra sig, om det skulle visa sig att man är inne på fel spår. Men för en svensk är det en mardröm att gå tillbaka till ruta ett, konstaterar Colin Moon.

Visst är konsensus värt att sträva efter i många sammanhang. Men det typiskt svenska kompromissandet riskerar att bli en urvattningsprocess i affärslivet, tycker han: – Man tappar dynamiken. Det som ”alla kan leva med” ’är inte alltid den bästa lösningen.

Synen på chefer och medarbetare är också speciellt i i svenskt arbetsliv.

– I Sverige är organisationerna platta. Här motiveras medarbetarna genom att man ger dem ansvar. En medarbetare kan säga till sin chef: Hör du Bengan, där har du fel…

Den svenska synen på ledarskap har rönt vissa framgångar utomlands, till stor deI med hjälp av Ikea, tror Colin Moon.

– Men nu håller pendeln på att slå tillbaka och svenskarna sneglar på andra länder. Utländska chefer får toppjobb i Sverige och tar med sig sin managementkultur hit och studenterna på Handels lär sig andra metoder, enligt McKinsey och liknande, säger han.

Colin Moon anser att svenskar i gemen kan

LEDARE

Typiskt svenska beteenden Vi är ganska tystlåtna – utom när vi talar i mobilen. Då skriker vi. n När vi pratar handlar det ofta om vädret.

Särskilt om vi inte känner någon så väl är vädret ett okontroversiellt samtalsämne. n Vi använder veckonummer i stället för datum. Fast ytterst få verkar helt vara säkra på när vecka 43 verkligen infaller. n Vi går omkring i strumplästen när vi är bortbjudna på middag. Känns minst sagt förbluffande för uppklädda utländska gäster. n Vi förväntas inte börja dricka förrän värden/värdinnan hälsat välkommen.

Och sedan fortsätter vi att skåla under middagen – utan att klinga i glasen. n

uppfattas som mindre lojala mot sin arbetsgivare än anställda i andra länder.

– I Sverige talas det ofta om ”balans i livet”, men det betyder i själva verket att man vill ägna mer tid åt familj och fritidssysselsättningar.

Att gå hem tidigt från jobbet, till och med att lämna ett viktigt möte, för att hämta på dagis är typiskt svenskt. I vissa andra affärskulturer skulle man inte drömma om att gå hem förrän chefen har gjort det.

Ytterligare något som utmärker svenskt arbetsliv är åldersfixeringen.

– Medan det i usa är förbjudet enligt lag

att fråga en jobbsökande om ålder, finns det ofta med i sökprofilen när svenska företag ska rekrytera.

Men Colin Moon tycker att det finns många bra ingredienser i den svenska affärskulturen, som är värda att stå upp för: den svenska lyhördheten (försök att hitta ett bra ord för det på engelska), den tillgängliga chefen, delegering och delaktighet, öppenheten, satsning på jämställdhet och respekt för medarbetarnas privatliv, för att bara nämna några. n

TRR-tidningen | oktober | 2011 15

kunden

De har botat värken Recipharm lät omställningen bli en nystart

förändring till det bättre Förändringen fick igång lusten till förbättring, tycker HR-specialist Cecilia Sommar vid Recipharm Stockholm.

16 TRR-tidningen | oktober | 2011

kunden

Det var ingen spikrak resa, men den satte igång lusten till förändrings-

arbete. Så beskriver Cecilia Sommar, HR-specialist på Recipharm Stockholm, den omställning som företaget gick igenom under förra hösten.

Text gunilla mild nygren foto anders g warne

Den 2 september förra året rullade en abonnerad buss upp framför ingången till läkemedelstillverkaren Recipharm Stockholms anläggningar. Nära 330 med­ arbetare klev på och åkte med till ett hotell för stormöte. Där kom beskedet som många redan hade förstått skulle komma: företaget hade förlorat ett stort kontrakt och var tvunget att säga upp medarbetare. Drygt 80 personer varslades. Men det man trodde enbart skulle bli nedskärningar, blev istället en omfattande förändringsprocess.

– Det känns bakvänt att sätta positiva omdömen på det här, men processen var bra, även om det inte är bra att någon förlorar sitt jobb, säger Cecilia Sommar.

Hon försöker förklara genom att ge

bakgrunden till beslutet. Recipharm är en kontraktstillverkare av läkemedel med flera anläggningar i Sverige och Europa och har totalt cirka 1800 medarbetare. Sedan starten 1995 har Recipharm haft ständig tillväxt.

De senaste åren har en översyn av organisationen känts nödvändig och ett förlorat kontrakt blev till sist spiken i kistan för Recipharm Stockholm. Det var dags för den omstrukturering som behövdes.

– Vi insåg under våren vad som hände och tog kontakt med TRRs rådgivare Claes Åberg och Anne Siwers redan i maj. Vi ville få till, inte bara en förändringsprocess, utan en bra förändringsprocess. Jag fick till exempel mer kunskap om hur man kommunicerar i en omställning, säger Cecilia Sommar, som utsågs till projektledare för omställningen.

– Jag började med att göra en projektbeskrivning och förstod att vi stod inför en förändringsprocess. I ett tidigt skede tog vi upp hur chefer och ledningsgrupp skulle agera. Förändringsledarskap kom på agendan.

Det Cecilia Sommar och ledningen ville göra var att inventera och strukturera kompetensbehovet i företaget och upprätta befattningsbeskrivningar för samtliga tjänster. En process som skulle få ta tid, beslutade man.

I juni gav vd en kort information till samtliga om läget. I augusti fick företaget en ny vd som då endast kunde meddela att mer information kommer. De fackliga representanterna blev dock insatta i situationen och tillsammans med ledningen diskuterades varsel och uppsägningar redan då.

– Det var en svår sits för vår nya vd, även om han självklart var insatt i situationen, säger Cecilia Sommar.

Så kom den där torsdagen då hela företaget samlades. vd började med att berätta om den ekonomiska situationen, varför det blivit som det blivit, hur man hade tänkt att den nya organisationen skulle se ut och vad som krävdes för att nå dit. Han pratade i 20 minuter, sedan kom frågorna.

– Det var en blandning av högt och lågt, positivt och negativt. Det var en del hårda ord, men även mycket positivt. Alla hade ju känt av behovet av att styra upp organisationen, vi hade lidit av växtvärk som vi nu kunde bota, konstaterar Cecilia Sommar.

Därefter följde en drygt två månader lång

förhandlingsperiod. Varje vecka gick skriftlig information ut i företaget – om läget, vad som hände och även vad som inte hände.

– Vi jobbade hårt med informationen, men när jag ser tillbaka var det kanske för stor tyngdpunkt vid skriftlig information och för lite utrymme för dialog.

Kvalitetsingenjör Mats Larsson, facklig representant för Akademikerna, beskriver stämningen under förhandlingsperioden som frustrerad.

– Ledningen ville ha färdiga befattningsbeskrivningar innan de reella uppsägningar-

na gjordes, men det kunde man ha varit tydligare med. Nu gick alla Inger Mats bara och Larsson Lindgren-Succo väntade och såg inte vilka framsteg som gjordes.

– Samtidigt kändes det bra att vi var med i processen. Vi jobbade fram resultatet tillsammans, säger Inger Lindgren-Succo, representant för Unionen.

TRR höll utbildning både för chefer

och fackliga representanter i deras roll vid omställning.

– Det var bra. Jag blev medveten om hur jag skulle bemöta olika frågor. Det är lätt att bli överrumplad när medarbetarna undrar vad som händer, men då måste man hålla huvudet kallt, säger Mats Larsson.

När uppsägningarna väl kom i november var det en lättnad. Av de dryga 80 som varslats blev det till sist 36 tillsvidareanställda som sades upp, 28 från kollektivsidan och åtta tjänstemän. Samtliga uppsagda blev arbetsbefriade efter nyår, något som Cecilia Sommar tror var bra: – Det gjorde att vi alla kunde börja prata framtid. Jag upplever att det här fick igång lusten till förändring och förbättring. Nu gäller det att ta hand om den känslan med hjälp av uppföljning och utvärdering. Vi har också dragit igång ett ledarskapsprogram för att stärka våra chefer i förändring. n

fakta | Cecilia Sommars råd vid uppsägning n Formulera ett budskap om skälen till omställningen som alla i ledningsposition kan använda,

då får alla medarbetare enhetlig information. n Prata förändring av företaget, inte bara nedskärning av personal. n Gör en projektbeskrivning, inkludera kommunikationsplan och utbildning för cheferna. n Informera ständigt – både skriftligt och muntligt. Skapa dialog. n Få med facken tidigt i processen.

TRR-tidningen | oktober | 2011 17

LEDARE TRR-INFO

Är du facklig representant? Här hittar du en kurs nära dig som stöd för din roll som fackligt ombud vid en omställning: n Borås 18/11 n Göteborg 28/10 n Göteborg 11/11, 2/12 (inriktning på coachande förhållningssätt i krävande situationer) n Halmstad 11/11 n Malmö 22/11 n Stockholm 24/11 n Trollhättan 11/10 Är du chef eller jobbar inom HR? Här finns kurser i rollen vid omställningar: n Göteborg 18/11 n Halmstad 14/10 n Malmö 11/10, 5/12, 12/12 n Stockholm 12/10, 9/11, 8/12 TRR har även kurser i chefsrollen efter omställning n Göteborg 7/10, 25/11 n Stockholm 27/10, 14/12 Är du intresserad? Kontakta respektive TRR-kontor, gå in på TRR.se eller ring 020-56 08 01 för mer information.

Mer statistik från TRR n Under första halvåret 2011 sökte sig 5 720 tjänstemän till TRR, jämfört med 8 940 under samma period i fjol. n TRR har hjälpt 8 560 aktivt arbetssökande tjänstemän vidare under det första halvåret 2011, varav: 79 % fick ny anställning 8 % startade eget företag 3 % valde att påbörja längre studier n Av dem som gått vidare till nytt jobb fick: 66 % fast anställning.

85 % en lika hög befattning eller högre än tidigare.

70 % lika hög eller högre lön än tidigare. n Branscher som rekryterar mest är service och tjänster, verkstadsindustri samt stat, kommun och landsting. n Profiler som eftersöks mest är ekonomer och ingenjörer.

5 frågor till...

anita björkman

Gå en kurs i höst

Anna Eide-Jensen, projektledare, TRRs utvecklingsavdelning 1. Vad gör utvecklingsavdelningen?

– Vårt uppdrag är att se till att TRR fortsätter att vara marknadsledande inom omställning. Vi ska ha rätt metoder, verktyg och kompetens för att lotsa uppsagda tjänstemän vidare i sina yrkesliv.

Vi utgår från den grundmetodik som TRR tagit fram i ett nära samarbete med våra rådgivare runt om i landet.

2. Vad har du för bakgrund?

– Jag är personalvetare och jobbade på Ericsson när jag blev uppsagd i efterdyningarna av it-kraschen. Jag kom till TRR och fick kontakt med dåvarande utvecklingschefen på TRR, hon erbjöd mig jobb och på den vägen är det.

3. Vad gör du på jobbet och vilka egenskaper är viktiga i din roll?

– Att kunna engagera, stötta och se till att saker blir gjorda med kvalitet och i rätt tid. Jag ser till att pusselbitarna faller på plats vid rätt tillfälle och i rätt format.

4. Nyligen har TRRs material kring arbets-

Anna Eide Jensen på TRRs utvecklingsavdelning vill få in mer projekttänkande i arbetssökarprocessen.

marknadskunskap uppdaterats. Vad innebär det?

– Vår metod bygger på två steg: dels att titta på sin egen kompetens och kartlägga vad jag kan, dels att blicka utåt och se var min kompetens efterfrågas. Mycket är vunnet med större kunskap om arbetsmarknaden. Att göra en målformulering och söka på rätt ställen ger god effekt och därför har vi utvecklat en metod som ger stöd för det.

5. Vilka kommande projekt jobbar ni på nu?

– I höst har vi handledarträning för gruppaktiviteter kring just arbetsmarknadskunskap. Vi för in ett större projekttänkande i arbetssökarprocessen.

För den som söker jobb är det viktigt att strukturera sin vardag genom att tidsuppskatta och planera sina aktiviteter.

Vi kommer också att ha handledning i motiverande samtal och vi tittar på hur vi kan stötta människor med ohälsoproblematik. n gunilla mild nygren

Läs den och kommunicera bättre

Ingenjörer hör till de mest eftersökta.

18 TRR-tidningen | oktober oktober | | 2011 2011

n Här finns både handfasta och konkreta råd till dig som chef, inom HR eller företagsledning hur du på bästa sätt kommunicerar i en omställning. Mixen av olika kanaler, hur, när, var och varför förklaras på ett pedagogiskt sätt av TRRs informationschef Ann-Sofi Sjöberg. Här finns också fem företag som berättar hur de gjorde, vad som hände och hur det gick sen. Beställ eller ladda ner boken på TRR.se.

www.TRR.se

TRR-INFO

TRR Rekryteringsservice

TRR erbjuder...

Genvägen till smarta rekryteringar

...dig som är chef eller fackligt förtroendevald

n TRR Rekryteringsservice är en tjänst för företag som snabbt vill ha ett urval av

kompetenta kandidater kombinerat med personligt bemötande och engagemang.

Vid övertalighet

Ring 020–36 20 00 och du kommer direkt till TRR Rekryteringsservice i din

TRR-rådgivaren underlättar ditt företags förändringsarbete genom att:

del av landet. Beskriv den lediga tjänsten och vilka önskemål du har så matchar vi bland arbetssökande klienter. Tjänsten är kostnadsfri, personlig, snabb och enkel!

32 000 företag anslutna till TRR

Snabba fakta om TRR

Informera om olika sätt att hantera förändringar i samband med arbetsbrist. n Ge råd om hur processer kan hanteras på ett så bra och humant sätt som möjligt. n Diskutera företagets situation, behov av åtgärd­ er samt hur TRR kan vara ett stöd i processen. n Hålla seminarier kring chefsrollen och den fackliga företrädarens roll inför uppsägningar.

n TRR är en stiftelse och våra huvud-

n TRR levererar en omställningsför-

män är Svenskt Näringsliv och PTK. 32 000 företag med 700 000 medarbetare är via omställningsavtalet anslutna till TRR. n Arbetsgivareförbund i Svenskt Näringsliv (undantag FAO), KFO och Idea. n Företag kan även sluta hängavtal med ett PTK-förbund och därmed ansluta sig till TRR Trygghetsrådet.

säkring för de anslutna företagen och dess medarbetare. n Avgiften är 0,3 procent på företagens lönesumma för de anställda som omfattas av omställningsavtalet. (0,7 procent för företag som är anslutna genom hängavtal.) n TRR står i ständig beredskap att ge råd och stöd till anställda, chefer och fackliga förtroendevalda om en övertalighetssituation uppstår. n TRR har cirka 230 medarbetare på drygt 40 platser i landet. n TRRs huvudmän är Svenskt Näringsliv och PTK. n Startkraft AB är ett helägt dotterbolag till TRR och erbjuder stöd till arbetare via TSL.

Vid rekryteringsbehov

Läs mer om TRR Rekryteringsservice

Goda resultat n 9 av 10 finner nytt arbete. n 9 av 10 av dem vi hjälper får ett lik-

värdigt eller bättre jobb. n 7 av 10 får bibehållen eller högre lön. n 175 000 medarbetare från drygt

20 000 företag har de senaste tio åren fått vårt stöd för att gå vidare i karriären.

TRR Rekryteringsservice hjälper dig att: n

Hitta kompetenta människor inom de flesta yrkes- och arbetsområden på tjänstemannasidan. istock

www.TRR.se

n

...dig som är övertalig eller uppsagd

HÄR FINNS VI

TRR-rådgivaren öppnar dörrar till ett nytt arbete eller eget företag genom:

Ring 020­– 56 08 01 så kommer du till TRR närmast dig.

Borås Eskilstuna Falun Gislaved Gävle Göteborg Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Karlshamn

www.TRR.se

Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kristianstad Lidköping Linköping Luleå Lund Malmö Motala

Norrköping Nyköping Oskarshamn Ronneby Skellefteå Skövde Stockholm Sundsvall Trollhättan Umeå Uppsala

n

Visby Västervik Västerås Växjö Ystad Örebro Örnsköldsvik Östersund

Personlig rådgivning med stöd och vägledning.

n Aktiviteter, enskilt och i grupp, för personlig

utveckling och effektiv jobbsökning.

TRR Rekryteringsservice och andra kanaler till nytt arbete. n Möjlighet till individuellt ekonomiskt stöd för kompetensutveckling. n Ett kompletterande inkomstskydd, avgångsersättning (AGE), vid arbetslöshet. För mer information om reglerna, läs på TRR.se eller ring 020–78 11 35. n

TRR-tidningen | oktober | 2011 19

POSTTIDNING B AVSÄNDARE TRR TRYGGHETSRÅDET BOX 16291 103 25 STOCKHOLM

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

TRR-TIDNINGEN Notiser SIDAN 9

n Terminen har börjat, barnen är snoriga

och det är dags att vobba. Just det – vobba är det nya ordet för vabba, eftersom vi numera vårdar barn och jobbar samtidigt.

Världens sista skrivmaskinsfabrik har lagt ned och åldersdiskrimineringen vi trodde var eliminerad blomstrar igen, enligt chefsrekryteraren Sara Sterner och Civilekonomerna.

Förenklaren

Ta en titt på dig själv!

SIDan 10

SIDORNA 14–15

n Hon är ny på jobbet, hon vill vara tydlig och

n Den uppmaningen kommer från kom-

munikatören och föreläsaren Colin Moon, engelsman bosatt i Sverige sedan 1988.

Med mycket humor beskriver han sin syn på svenskarna.

hon vill förenkla. Läs intervjun med Elisabeth Thand Ringqvist, om vad hon vill göra som ny VD för Företagarna.

stefan uddholm

team hawaii/NU agency

3

MINUTER

istock

PÅ

anders g warne

Vågade vinnare SIDORNA 11–13 n När företaget Faurecia skulle läggas ned

förändringsledare SIDORNA 4–8 En sak är säker: Allt är föränderligt. Hur behåller man gnistan och skärpan när det är mer turbulent än en vanlig måndag?

Maria Scullman, VD på konsultföretaget Advantum Kompetens har märkt av ett ökat intresse för deras utbildningar kring förändringsledarskap. På konferensanläggningen Vår Gård provade man en djupare väg och tog ledningsgruppen på en helg med kognitiv beteendeterapi. För Norrköpings Tidningars Media, NTM, blev istället receptet en ledarakademi. Personalchefen Karin Wetterstrand berättar hur.

sofia ernerot

TEMA | Bli en

var tre medarbetare snabba i vändningarna.

De startade eget över en natt och räddade duktiga specialister kvar i företaget. Alla tjänstemän som söker stöd hos TRR har nu möjligheten att testa att starta företag med digitalt stöd i TRR Online.

Omställning läkte växtvärken SIDORNA 16–17 n Det var ingen spikrak resa, men den satte

igång lusten till förändringsarbete. Det säger Cecilia Sommar, HR-specialist på Recipharm Stockholm, om omställningen företaget gick igenom förra året. Här ger hon goda råd för ett bra omställningsarbete.