TRR-tidningen nr 4 2011

TRR

tidningen NR 4 2011

rätt retorik

Experten ger sina bästa tips klämd i mitten

Mellanchefens eviga dilemma pluralisten

Icas VD gillar olikheter

Talang-jägaren Clarion hotel prickar rätt

TR R tryg g h ets råd et – m e d o m ställn i n g i f o k u s

LEDARE

Mer bra ledarskap behövs

Adress TRR Trygghetsrådet Box 162 91 103 25 Stockholm Telefon 020-56 08 01 Hemsida www.TRR.se Adressändringar E-posta den gamla och nya adressen, företagets organisationsnummer samt adresskoden till trrtidningen@trr.se.

Ansvarig utgivare Stefan Eklund Informationschef Ann-Sofi Sjöberg, ann-sofi.sjoberg@trr.se Redaktör Gunilla Mild Nygren, Kung & Partners Redaktion Jonas Björkman, Stefan Eklund, Heléne Palm, Ann-Sofi Sjöberg och Britt Skau Grafisk form Katrin Uddströmer, Kung & Partners Tryck och repro Åtta 45 Upplaga 65 000 exemplar

det händer mycket på den internationella makroekonomiska arenan just nu. Hos de svenska företagen går omvärldsbevakningen varm – hur hanterar vi det som sker, hur påverkar läget vår marknad och vår framtid, är några frågor som ställs.

På TRR får vi frågor från olika håll vad vi tror om varsel, uppsägningar och omställningar framöver. Självklart en svår fråga. Men det vi kan se är att tendensen runt om i landet än så länge är avvaktande, men den balanserar på en skarp egg mot ökande varsel.

Ett flertal företag fortsätter dock att rekrytera och i det här numret kan du läsa om hur personligheten spelar in vid rekrytering.

På gott och ibland ont, låter vi många gånger magkänsla och attraktion styra valet av slutlig kandidat. i högkonjunktur möter vi cirka 10 000 personer varje år som har förlorat sitt jobb. Näst efter en allvarlig sjukdom anser många att en uppsägning är den största livskrisen. Ett vanligt skäl till varför man tvingas lämna sin arbetsgivare är att man inte längre passar in i den kompetensprofil arbetsgivaren vill ha.

Men kan arbetsgivaren göra något för att undvika den drastiska åtgärden, uppsägning? Min erfarenhet säger att det många gånger hänger på ledarskapet. Alltför många får i samband med uppsägningssamtalet för första gången i sitt yrkesliv en ordentlig feedback och återkoppling på sitt arbete. Min bestämda uppfattning är att chefer generellt måste bli mycket bättre på att ge konstruktiv feedback.

Aktuell forskning från Karolinska Institutet visar också att chefer som är målinriktade, krävande, tydliga, delegerande och systematiska med ordning och reda leder till friska organisationer med lägre sjukfrånvaro. Forskningen visar också på vikten av uppföljning.

Mitt bästa råd till chefer är att ge feedback, ofta och mycket. jeanette hägglund

TRR-TIDNINGEN ges ut av TRR Trygghetsrådet

ISSN 1650-6383 Adresskällor för TRRtidningen är FORA och PAR för VD, personalansvariga med flera i anslutna företag samt arbetsgivar- och fackförbund för anställda och förtroendevalda inom respektive förbund.

mitt bästa råd till chefer är att ge feedback, ofta och mycket.

Och mitt råd till medarbetare är att kräva att få återkoppling på sitt arbete. En viktig kugge i maskineriet är mellanchefen, den viktiga länken mellan företagsledning och medarbetare. Därför vill vi hissa mellanchefen med hjälp av goda råd från IFL, Institutet för företagsledning vid Handelshögskolan i Stockholm. Läs mer om hur mellanchefen får mandat att ta ansvar på sidan 14. n

calle leinar VD, TRR carl-gustaf.leinar@trr.se

innehåll

Nummer 4 2011 Omslagsfoto: Lee Kearney

2

4 10 11 12 14 15 18

TRR-tidningen | december | 2011

TEMA: anställ efter personlighet Använd magkänslan eller ej? notiser Fågelkvitter minskar stress pluralisten Icas VD Kenneth Bengtsson lyfter mångfaldsfrågorna Övertyga med dig själv Råd från retorikexperten Elaine Eksvärd Hissa mellanchefen En svår roll kräver mandat för att lyckas Kylig satsning TRR Rekryteringsservice självklart val för Norrmejerier trr-info Kliv av och på karriären i rulltrappssamhället

istock

notiser

Vissa tecken på avmattning

Det osäkra konjunkturläget gör att arbetsmarknaden är avvaktande.

i den gruppen vidare till nytt jobb, vilket är en ökning med hela åtta procentenheter jämfört med samma period i fjol.

– Det är en trend som vi sett sedan 2010 och det är glädjande att törsten efter erfarenhet håller i sig och att andelen 50-plussare som går vidare i karriären ökat. Det är också en indikator på arbetsmarknadsläget, kommenterar Calle Leinar.

De branscher som rekryterat mest är framför allt service- och tjänstesektorn samt verkstads- och metallindustrin. n

Så här länge jobbar vi: 62,4 % av 62-åringarna 55,1 % av 63-åringarna 46,4 % av 64-åringarna

TRR har hjälpt 11 355 aktivt arbetssökande tjänstemän vidare under de tre första kvartalen 2011.

78 % Ny anställning

7% eget företag 5% längre studier 10 % övriga

Utvecklat omställningsavtal på gång Ett nytt Saltsjöbadsavtal har varit på gång under lång tid. Senast sprack förhandlingarna när parterna inte kom överens om hur turordningsreglerna skulle utformas. Men nu öppnar PTK, tjänstemannafackens paraply­ organisation, för en förändring av dessa regler. Regeln om ”sist in – först ut” har i praktiken redan spelat ut sin roll, enligt PTKs ordförande Cecilia Fahlberg, som menar att den ger en falsk känsla av trygghet när det i

Alltså, jobbar fram till pensionsåldern.

Tvärtemot vad vi tror och kanske vill, är det bara hälften av alla svenskar som jobbar vid 64 års ålder. Det visar en undersökning som Dagens Nyheter låtit göra. Tre av fyra i arbetsför ålder tror att de orkar arbeta till 65-årsdagen, men verkligheten ser alltså annorlunda ut. Det är betydande skillnader mellan hur olika grupper ser på sin ork.

Bland LO-medlemmar tror 27 procent att de inte kommer att orka ända till 65-årsdagen, men enbart 14 procent av Sacos medlemmar tror att de inte orkar. Utbildning och inkomst spelar roll beroende på hur man ser på att arbeta fram till 65. Ju högre utbildning och lön, desto högre tro på sin egen ork.

Arbetsmiljön är en viktig faktor: I grupper med fysiskt tunga arbetsuppgifter tror man sig inte heller orka lika länge.

(DN/Synovate, 2010)

själv verket ändå är kompetensen som avgör.

Samtidigt betonar hon vikten av rättssäkerhet och trygghet och flaggar för att fler ska omfattas av omställningsavtalet, exempelvis de med tidsbegränsade anställningar. Svenskt Näringslivs vice VD, Christer Ågren välkomnar en förändring för att ge företagen möjlighet att ha rätt kompetents på plats för möta den globala konkurrensen. Förhandlingarna startar i april nästa år. (SvD)

jan olsson

Enligt TRRs statistik för de tre första kvartalen 2011 är det aningen kärvare för uppsagda tjänstemän att få nytt jobb. Men det är små förändringar och tyder mer på en avvaktande hållning än på konjunktursvängningar.

– Vi ser små förändringar på arbetsmarknaden för tjänstemän som kan tolkas som början på en avmattning av konjunkturen. Det handlar ännu inte om fler uppsägningar, men det blir lite svårare att få nytt jobb. Vi håller kvar prognosen för 2011 och räknar med att 11 000 uppsagda tjänstemän söker stöd hos oss, säger Calle Leinar, VD för TRR. Det är framför allt andelen som får nytt arbete i företag med färre än 50 anställda som har sjunkit jämfört samma period 2010.

Men samtidigt har andelen som får arbete i större företag ökat med tre procentenheter.

Personer som är äldre än 50 år har haft en positiv utveckling på arbetsmarknaden.

Under de tre första kvartalen gick 40 procent

Många vill, men få gör

70 procent av arbetsgivarna använder arbetspsykologiska tester när de gör urval vid rekryteringar.

istock

(Computer Sweden)

TRR-tidningen | december | 2011

3

Anställ ef personligh Du sållar bland kandidaternas CV. Den som har bäst kompetens får så klart jobbet. Tror du. I själva verket bestämmer du dig vid första mötet. text kim wadström foto tetra images

4

TRR-tidningen | december | 2011

Alla är vi olika Personkemi avgör vem som får jobbet.

fter ghet

leda i förändring LEDARE

Beslutet fattas blixtsnabbt.

Redan när du möter vid hissen känns det rätt. Chefer rekryterar på känsla – inte efter cv.

– Ditt cv avgör om du blir kallad till intervju, men när du väl är där är det attraktion som avgör om du får jobbet, säger Ingrid Tollgerdt-Andersson, psykolog, ekonomie doktor och författare till boken Attraktion och kemi.

Hon forskar sedan 20 år om ledarskap och våra drivkrafter. I sin nya bok fokuserar hon på attraktion och personkemi vid rekrytering.

– Vi vill gärna tro att vi fattar rationella beslut med hjärnan. Vi borde bli mer medvetna om att känslor styr oss, menar hon.

I boken intervjuas tolv chefer, bland andra Peabs ägare Mats Paulsson och Lars Stugmo, vd för it-företaget hiq.

– Alla svarade att det är magkänsla som styr vem som går vinnande ur rekryteringsprocessen. Jag visste att attraktion spelar stor roll, men att det skulle vara så avgörande överraskade mig.

I boken berättar Stockholms stads

förre personaldirektör Eva FrunkLind om ett tillfälle när hon och en kollega bestämt sig för en person.

Då kom en ny kandidat och ”sopade golvet ” med dem. ”Han var charmig, lagom

TRR-tidningen | december | 2011

5

Anställ efter personlighet personlig och berättade om sitt liv. Vi blev fullständigt trollbundna.”

– När personkemin stämmer spelar inte kompetens och meriter lika stor roll längre, säger Ingrid Tollgerdt-Andersson, som menar att Ingrid äldre chefer med Tollgerdt-Andersson god självkännedom oftare vågar lita på sin magkänsla direkt.

– De yngre försöker gömma sina beslut bakom rationella förklaringar och tar längre

tid på sig att samla argument. Man tar ju en risk genom att lita på sin intuition.

Eftersom personkemin är så avgörande kan det bli fel när vi rekryterar med hjälp av rekryteringsföretag, menar hon.

– Det kan stämma perfekt mellan en kandidat och rekryteraren. Men med uppdragsgivaren klickar det inte alls.

När vi möter nya människor reagerar vi oftast neutralt. Några få känner vi direkt antipati eller sympati för. Vad är det hos dessa personer som framkallar så starka känslor?

– Vår uppfattning om andra styrs till 90 procent av yttre faktorer som klädsel,

utseende och det ordlösa språket. Det är de signaler vi sänder ut i form av kroppsrörelser, ansiktsuttryck, utstrålning, handslag och ögonkontakt.

Män och kvinnor är lika lyhörda inför sin intuition. Men det har skett en förändring i attityden kring att tala om det, menar Ingrid Tollgerdt-Andersson.

– Det som förr viftades bort som kvinnlig intuition anses inte vara nonsens längre. Det är mer okej att säga att magkänslan styr beslut.

På senare år har forskningen fått belägg för att intuition är information vi får från hjärnans spegelneuroner. Det är nervceller som utan att vi är medvetna om

Fortsättning på sidan 8

Tips | Luras inte av magkänslan 1. Var inte ensam vid en rekrytering.

2. Gå inte emot din magkänsla när den säger nej, men ifrågasätt när den säger ja, ja, ja!

3. Fråga dig varför det säger ”klick”.

4. Backa bandet och titta på kravprofilen.

Vill du överge den och varför?

5. Låt någon som inte träffat personen ta referenser, någon som kan fokusera på svagheter.

Ulrika Rosén, Clarion Hotel:

Vi vet inom 30 sekunder Personliga egenskaper är viktigare än rätt CV. Därför rekryterar Clarion Hotel med talangjakter.

Ett handslag förändrade allt. Ulrika Rosén hade sållat fram 15 kandidater av 90 sökanden till jobbet som hotellchef. När hon tog den förste i hand visste hon direkt.

– Jag kände så mycket negativt bara genom att ta honom i handen och se honom i ögonen.

Jag visste direkt att jag aldrig skulle kunna rekrytera honom, berättar Ulrika Rosén, Director of Passion och ansvarig för Clarions hr-arbete. Ändå gick hon vidare med intervjun. En timme som bara bekräftade det hon redan visste.

– Efteråt var jag arg och skämdes inför mig själv. Jag hade slösat bort allas tid. Och tänk om jag missat någon bättre bland de 75 som inte kallats till intervju?

Så föddes idén till Clarion Hotels annor-

lunda rekryteringsmetod med talangjakter.

Auditions som har inspirerats av tv-programmet Idol och speed-dejting.

– Nu hinner vi träffa mer än dubbelt så många sökande. Ju fler vi träffar, desto större är chansen att träffa rätt.

Rätt attityd och egenskaper hos de anställda

är avgörande för om Clarion ska nå sina mål att få branschens nöjdaste gäster och medarbetare, menar Ulrika Rosén.

– Och det arbetet måste börja i rekryteringen.

Efter en grovgallring får de sökande presentera sig inför en jury som består av utomstående. Juryn läser inte deras cv.

– Får de veta att någon har jobbat på Ikea, kan det goda varumärket ge en förutfattad mening.

Audition varar bara några minuter för medarbetare och upp till en kvart för ledare.

– Juryn vet om personen är rätt inom loppet av 30 sekunder, resten av tiden är bara för att få belägg för det. Men visst händer det att vi omvärderar det första intrycket, säger Ulrika Rosén.

De som går vidare testas sedan i grupper om 20 i workshops under en halvtimme. Där får de en verklighetstrogen uppgift som avslöjar hur de samarbetar, löser problem och tar initiativ under stress.

– Efter det vet vi definitivt om det är värt att gå vidare. Allt utöver den tiden är bara slöseri med tid.

Målet är att till slut ha tre kandidater som är så bra att det inte spelar någon roll vem man väljer.

– I dag får vi fram tre lika starka kandidater, tidigare när vi inte hade lika stort urval fick vi fram en. Rätt egenskaper syns inte i ett cv. n

TRR-tidningen | december | 2011

7

lee kearney

LEDARE

Rätt egenskaper syns inte i ett CV, säger Ulrika Rosén, Clarion Hotel.

LEDARE

Anställ efter personlighet Fortsättning från sidan 6

det läser av av omvärlden och ger oss värdefull information om hur andra känner.

– Det är spegelneuronerna som gör att vi ofta vet vad andra ska säga innan de gör det.

De får oss också att oavsiktligt härma varandra. Vi svarar på leenden, tar efter rörelser och ansiktsuttryck.

– Och när någon liknar oss, uppfattar vi dem som sympatiska. Vi gillar också människor som har liknande värderingar och social och kulturell bakgrund.

Det finns en fara med att vi dras till dem som liknar oss själva.

– Då kan vi missa personer som är olika oss, men fantastiska i alla fall. Det är inte heller bra om alla har samma bakgrund och tycker likadant. Vi behöver team

som kompletterar varandra, säger Ingrid Tollgerdt-Andersson.

Det är också orsaken till att de som bryter mot normen i näringslivet, som kvinnor och de som har en annan etnisk bakgrund, oftare avfärdas som ”icke kompetenta”.

Något som leder till homogena ledningsgrupper och organisationer.

– Vi tycker att det är jobbigt när vi är olika och tycker olika.

Men olikhet behövs för att företag ska utvecklas.

Ingrid Tollgerdt-Andersson tycker att vi bör tänka efter när vi känner starkt för en kandidat.

– Fundera på varför personen känns så fantastiskt trevlig. Gå tillbaka och fråga dig

Rätt inställning väger tungt n Allt fler företag anser att rätt personlighet är viktigare än erfarenhet och utbildning. Många rekryterar därför medarbetare med endast gymnasieutbildning, visar undersökningen Kompetenser för handlingskraft av Almega.

Framför allt är det tjänsteföretag som är på jakt efter personer med rätt inställning, snarare än rätt teoretiska kunskaper. Dessa företag söker efter personer med generiska kompetenser som service­känsla, förmåga att ta ansvar, initiativförmåga, att samarbeta och kommunicera.

www.almega.se Läs mer om undersökningen.

8

TRR-tidningen | december | 2011

Vi tycker att det är jobbigt när vi är olika och tänker olika. vad det var för personprofil och kompetens du sökte från början. Ändå menar hon att vi absolut inte ska avfärda magkänslan.

– Går vi emot den leder det till felrekryteringar. Gillar du inte en person, är det ömsesidigt. Med tiden kommer ni bara att irritera er på varandra. n

LEDARE

mats rosander, siemens

Risken är att kopiera sig själv Rätt utbildning och erfarenhet tar ingenjörerna till intervju hos Mats Rosander, personaldirektör på Siemens. Men väl där, låter han även magkänslan styra beslutet.

Siemens rekryterar närmare 300 personer varje år, varav många ingenjörer, till sin verksamhet med ång- och gasturbiner i Finspång.

– Det händer ofta att vi känner direkt att en person är rätt. Det är personkemin som spelar in. Man får helt enkelt höra rätt frågor och rätt svar, säger personaldirektören Mats Rosander.

Siemens arbetar traditionellt i urvalsprocessen. De tar fram en kompetensprofil för den tjänst och medarbetare de söker, inklusive efterfrågade egenskaper. Därefter gör man ett urval.

– cv är viktigt, men inte allt. Vi gör även en helhetsbedömning där individens driv, utvecklingspotential och personlighet spelar en stor roll. Personligheten har blivit viktigare de senaste åren.

När Mats Rosanders team av rekryterare sedan väljer mellan ett antal personer med lik-

värdiga kompetenser blir även personkemi en viktig faktor. Men Mats Rosander varnar, som den erfarne personaldirektör han är, för att låta sig förföras av fel anledning.

– Jag litar på magkänslan, men vi ska alltid vara minst två i en rekryteringsprocess så att vi får in flera åsikter.

Det händer också att första intrycket är fel, menar han.

– Dessutom finns det alltid en risk för att man väljer en person som i alltför mycket liknar en själv. Man måste tänka på gruppdynamiken och inte kopiera sig själv, säger Mats Rosander.

För Siemens, som arbetar på en global

marknad, är det viktigt att de anställda delar företagets värdegrund.

– Affärer som inte går rätt till vill vi inte hålla på med. Vi är därför noga med att testa att de vi anställer är med på våra värderingar.

Mats Rosander menar att det är viktigt att rekryteringsprocessen inte går för fort och att man inte hoppar över något led.

– Det ultimata är att lägga personkemi och magkänsla i ett rör, och rätt utbildning och erfarenhet i ett annat. Sedan kan man väga alla plus och minus mot varandra. Får man då plus på bägge – då är man hemma. n

TRR-tidningen | december | 2011

9

mikael grip

– Våga blanda, tänk på gruppdynamiken, tycker Mats Rosander, Siemens.

istock

LEDARE

Uthålliga familjeföretagare Familjeföretagen är en viktig stomme i ekonomin, menar Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet. Tillsammans med två kolleger ska han undersöka familjeföretagens betydelse för svensk ekonomi. 75 procent av Sveriges företag är familjeföretag och tillsammans står de för en fjärdedel av BNP och för 20 procent av sysselsättningen. Siffrorna ställer den gängse uppfattningen att ägandet ofta sprids till fonder, riskkapitalister och pensionsbolag, på skam. De visar att även i mogna industriländer fortsätter en stor andel av företagen att vara familjeägda. Enligt Hans Sjögren är familjeföretagens betydelse för ekonomin dåligt utforskad, men i dag, när allt fler strävar efter snabba och höga vinster, blir dessa uthålliga kapitalister en allt viktigare stomme i ekonomin. (Linköpings universitet) ”Istället för att dölja saker och bli mer och mer insnärjd i lögner är det bättre att gå ut och erkänna. Det är mänskligt att göra fel och att erkänna att man har gjort fel är att erkänna att man är mänsklig. Det är ett bra första steg mot att bli förlåten.”

Al Golin, kallas även Mr PR och är veteran i branschen, om vikten av att företag bygger upp ett långsiktigt förtroende, är autentiskt och ärligt. (SvD)

Mindre stress med naturljud Att skogen läker till exempel utmattningssyndrom visar aktuell forskning. Men är en virtuell skog är lika effektiv som en verklig skog? Svaret är till viss del ja. I ett forskningsprojekt vid Lunds universitet har man provocerat fram stressreaktioner hos ett 30-tal friska personer. Därefter har en grupp fått återhämta sig i virtuell natur, en med tillägg av naturljud och en grupp utan vare sig bilder eller ljud. Det visade sig att låtsasskogen får pulsen att gå ner och stresshormonet kortisol att minska.

Framför allt ljudet av fågelkvitter och brusande matton

vattendrag gav effekt, med ljud märktes den bästa återhämtningen. Men forskarna påpekar att virtuell natur inte kan mäta sig med effekten av en verklig skogspromenad. (Arbetsliv)

Chefer söker information om de jobbsökande, lägger till sina medarbetare på Facebook och använder sociala nätverkssajter i allt större utsträckning vid rekrytering. Det visar en undersökning bland 8 000 personer gjord av Manpower och Kairos Future. Anledningen till att cheferna söker information här är för att se om den sökandes personlighet passar in på företaget och hur livssituationen ser ut. 14 procent av cheferna säger sig också ha sållat bort arbets­sökande på grund av vad de hittat på dessa sajter. (ekonomisverige.se)

10 TRR-tidningen | december | 2011

istock

Chefer kollar sociala sajter

Utgå inte från att alla är hetero­ sexuella. Använd inte nedsättan­de beteckningar som bögar, flator eller transor. Skratta inte med i skämt som är HBT-relaterade, alltså om homo-, bi- eller transsexuella.

Genom gott HBT-uppförande på jobbet blir det lättare att kliva ut ur garderoben om man inte är öppen med sin sexuella läggning på grund av rädsla att bli missgynnad.

Nu kan din arbetsplats bli HBTcertifierad genom Riksförbundet för sexuellt likaberättigade, RFSL, som ger personalen utbildning i hur man agerar på ett bra sätt. Certifieringen gäller i två år och markeras med ett regnbågsmärke. (TT, RFSL)

jan olsson

Tillåtet kliva ur garderoben

Att lyfta mångfaldsfrågorna hos ledningen och i TV-reklam har visat sig vara en framgångsfaktor för Ica. VD Kenneth Bengtsson ser många vinster med att ta vara på människors olikheter.

Text thomas ekenberg foto bruno ehrs

Vad är nyckeln till ett framgångsrikt mång­fald­sarbete?

– Mångfald hamnar inte på agendan per automatik utan det är något som ledningen hela tiden måste lyfta upp. Ledning och högre chefer måste vara engagerade i frågorna för att lyckas. Vi bestämde oss för att sätta fokus på ett område och startade ”Vi kan mer”.

Det började med ett besök på Glada Hudikteatern?

– Jag såg en föreställning och blev imponerad över kraften, glädjen och hur människor kan växa om man ger dem möjlighet. Tanken växte fram att Ica, som är en stor arbetsgivare, skulle kunna hjälpa till att få andra att växa.

I ”Vi kan mer” samarbetar Ica med bland andra Samhall och kommunerna för att personer med funktionsnedsättning ska få sysselsättning. Efter två år är i dag fler än 500 personer verksamma inom Icas olika verksamheter.

Vilka är erfarenheterna av satsningen?

– Till en början var butikerna avvaktande, men med tiden allt mer positiva. De butiker som anställt personer med funktionsnedsättning vittnar om att arbetsplatserna har berikats. Det ger bättre harmoni, nya perspektiv och mer energi i arbetslaget. Alla gör ett bättre jobb vilket ytterst leder till ökad lönsamhet för butiken.

Ni försöker även få andelen kvinnliga chefer att öka?

– I den svenska verksamheten är bara tio procent av Ica-handlarna kvinnor. Det försöker vi ändra på genom en riktad satsning med bland annat mentorsprogram och fortbildning. Som en jämförelse kan nämnas att i vår baltiska verksamhet är 90 procent av butikscheferna kvinnor.

nya intryck Icas VD Kenneth Bengtsson anser att mångfald berikar och ger energi.

Vilka andra områden är viktiga ur ett mångfaldsperspektiv?

– Vi tittar på hur vi kan få in fler människor med olika kulturell och etnisk bakgrund, men även på åldersstrukturerna.

Traditionellt är det många unga människor som jobbar i butik. Vi måste bli bättre på att ta tillvara äldre människors kompetens och bereda plats för dem som vill fortsätta att arbeta även efter 65 år. n

Så mångfald är lönsamt?

– Ja, ur flera aspekter. Det är ingen rocket science i det. Om du har en sammansättning av personalstyrkan med olika bakgrunder, jämn fördelning mellan män och kvinnor, olika nationaliteter, en mix av äldre och yngre, så blir det en bättre balans och trivsel på arbetsplatsen. ”Vi kan mer” har fått stor uppmärksamhet, inte minst genom Ica:s tv-reklam där rollfiguren Jerry spelad av Mats Melin från Glada Hudikteatern blivit rikskändis.

– Vi ville synliggöra mångfaldsfrågan och öka trycket. Det skapar intresse i vår organisation och en stolthet över vad vi kan åstadkomma.

Pluralisten

Mångfald hamnar inte på agendan per automatik.

TRR-tidningen | oktober | 2011 11

LEDARE

Pathos, ethos och logos. Använd de gamla grekernas retoriska

grunder för att kommunicera bättre och få andra att förstå vad du vill och menar. Retorikexperten Elaine Eksvärd berättar hur.

Text tove gyllenstierna illustration joanna andreasson

Övertyga med dig själv Att klä sig och använda färger strategiskt är

Att intervjua Elaine Eksvärd är att få sig serve-

Elaine Eksvärd

rad ett antal oneliners: ”Du har aldrig en andra chans att göra ett första intryck.” ”What´s in it for me.” Eller: ”Gör mer än intryck – gör avtryck…” Hon är van att uttrycka sig snärtigt och på ett sätt som gör att man kommer ihåg vad hon har sagt.

Det är som det ska vara när man är retorikexpert.

Men retorik är inte bara vältalighet, understryker Elaine Eksvärd: – Det handlar om så mycket mer än så. Modern retorik tar upp hela kommunikationen, inte bara orden. Och då ingår även en del psykologi.

Ta bara detta med det första intrycket: Du har en minut på dig att göra det.

– Mer eller mindre omedvetet noterar vi hur du är klädd, din hållning och ditt kroppsspråk, hur du hälsar, din mimik, ditt röstläge, hur snabbt du pratar och så vidare. Och vi bedömer dig efter de snabba slutsatser vi drar. Det kallas för haloeffekten.

12 TRR-tidningen | december | 2011

ett ganska enkelt sätt att påverka omgivningens uppfattning.

– Ha på dig någon av grundfärgerna rött, blått, gult eller grönt. Då är chansen större att andra undermedvetet lägger märke till dig och tar in vad du säger.

Men allra viktigast för att folk ska vilja höra dina argument är att de känner sig välvilligt inställda och nyfikna på dig och att de bedömer dig som trovärdig.

För att skapa välvilja hos andra är det viktigt att du själv ser vänlig ut och ser dem i ögonen. Och helst ska du le.

– Men säg inte ”vad trevligt att träffas”, om du inte menar det. Sådant märks direkt. Säg hellre något mer neutralt. Du bör också försöka träna bort eventuell nervositet. Det går att lära sig behärska sitt kroppsspråk.

Detta är bara början. Slaget är naturligtvis inte vunnet ännu. Nu har du ytterligare högst en minut på dig att säga något som gör att de omkring dig vill fortsätta lyssna. Själva anslaget, som helst ska vara så kort som en enda mening.

Ibland måste du börja med att eliminera eventuella fördomar som andra har om dig.

Elaine Eksvärd nämner som exempel mannen med ett stort ärr i ansiktet som börjar med: ”Hej, det här ärret kommer från en bilolycka som jag var med om för två år sedan. Jag heter Anders och jag ska prata om...” Själv brukar hon inleda

LEDARE

sina framträdanden med att berätta hur gammal hon är, eftersom många upplever henne som ”alltför ung” eller ”lillgammal”.

– Då slipper de hänga upp sig på min ålder och kan börja lyssna.

Hur ska vi då få människor att ta till sig vårt bud-

skap vid exempelvis sammanträden och sälj­möten?

Enligt klassisk retorik finns tre viktiga verktyg – patos, ethos och logos.

– Patos handlar om känslor, ethos om erfarenheter och logos om förnuftet, förklarar Elaine Eksvärd. Om du ska lägga fram ett politiskt förslag, kan du peka på vad det innebär för Hulda, 92, i äldreboendet, hur det har gått på andra ställen där man genomfört förslaget, och till sist vad det kostar.

Hon råder oss att vara oss själva så långt det

går. Den som brukar gestikulera mycket, eller använda en viss jargong, ska göra det även inför publik, på ett säljmöte eller sammanträde. Men undvik alltför många svåra ord och fackuttryck.

– Att själv vara en god lyssnare är mycket viktigt när man ska övertyga andra. Du ska söka ögonkontakt med så många som möjligt av deltagarna i mötet.

Genom att titta på många kan du läsa av reaktionerna och agera därefter.

För även om förberedelser alltid är viktiga, handlar det ännu mer om att vara beredd och kunna improvisera, påpekar hon: – Ett välrepeterat anförande som bara löper på utan att talaren tar hänsyn till mottagandet, riskerar att bli hur livlöst och tråkigt som helst. Försök i stället uppfatta vad som tänder dem du vänder dig till och ta upp den tråden.

Elaine Eksvärd är

ingen vän av presentationer i Powerpoint: – Ett riktigt sömnpiller i nio fall av tio.

Vår fantasi triggas mer om vi får skapa våra egna bilder i huvudet. Ska man absolut ta till en Powerpoint, ska den vara mycket genomtänkt och användas på rätt sätt. n

Elaine Eksvärds tips för att övertyga Klä dig och använd färger strategiskt. n Var så avspänd som möjligt. Le. Försök få dem du vänder dig till att känna välvilja. n Var dig själv, använd dina egna ord och gester. n Tänk på hur du in­leder, avdramatisera fördomar. n Ta med känslo-, erfarenhets- och logiska argument i ditt anförande. n Sök ögonkontakt med så många som möjligt. n Läs av reaktioner och improvisera om det behövs. n

TRR-tidningen | december | 2011 13

LEDARE

Tre av fyra mellanchefer vill byta jobb enligt en undersökning av tidningen Chef. Den främsta orsaken är missbelåtenhet med den närmsta chefen.

Margareta Ernborg ansvarar för ledarskapsutbildningar på IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, läs hennes goda råd för att få mellanchefen att trivas bättre. text åsa rehnström foto istock

Vad beror missnöjet på?

– Den övergripande orsaken är helt enkelt att de högre cheferna engagerar sig för lite i sina mellanchefers situation. De behöver bli mer medvetna om hur stor inverkan deras handlingar har på mellanchefens arbete. Till att börja med fastnar ofta kommunikationen som rör strategiska frågor på en högre nivå. Det innebär att känslan för helheten och sammanhanget går förlorad hos mellanchefen.

Vad kan man göra åt det?

– Involvera mellancheferna i de utmaningar som står för dörren. Det leder i sin tur till att de får mer engagemang i själva utförandet av eventuella beslut.

På vilket sätt kan mellancheferna blir mer nöjda med sin arbetssituation?

– Att de får göra det som de är ditsatta att göra. Som det är i dag kör deras chefer ofta över dem och tar deras arbetsuppgifter.

– Högre chefer har mer abstrakta arbetsuppgifter, svåra och kanske tunga att hålla på med. Då är det lättare att vara operativ och gå ut och röja i mellanchefernas jobb.

Mellanchefen känner sig i sin tur överkörd och har svårt att genomföra sitt jobb.

Dessutom tappar han eller hon maktbas när någon annan kommer in och kommunicerar med medarbetarna.

Ett annat problem är att uppgifter delegeras utan att befogenheterna klargörs. Mellan-

Hissa mellanchefen Den viktiga länken mellan ledning och medarbetare

chefen får ansvar, men inte mandat att ta det. Det kan vara frustrerande och skapa ett handlingsförlamande vakuum.

Vilka möjligheter har mellanchefen att ventilera sin frustration?

Ge mellanchefen mandat att ta ansvar.

– Det är en annan del av problemet, det saknas ibland en kollegial samhörighet. Ett förslag är att låta mellancheferna använda ledningsgruppen som stödgrupp.

Men det är också viktigt att mellancheferna själva blir bättre på att ställa krav och tydligt klargöra sina behov. De är betydelsefulla för organisationen, de är länken mellan ledning och medarbetare och en viktig kanal för att få ut riktning, strategier, nya arbetssätt och processer. Utan dem kan man inte genomföra förändringar i organisationen. n www.TRR.se Läs snabba tips.

14 TRR-tidningen | december | 2011

kunden

Trots ökad konkurrens och hårdare tider

för mejeriföretagen väljer Norrmejerier att satsa inför framtiden och planerar för tunga investeringar och nyanställningar. I rekryteringsprocessen tar Norrmejerier hjälp av TRR Rekryteringsservice.

Text carola lindström foto rolf höijer

Kylig satsning Norrmejerier väljer att rekrytera och investera

mjölkar på komptens Rekrytering med hjälp av TRR känns tryggt och säkert. För Björn Jonsson, HR-chef på Norrmejerier, är de en självklar partner.

TRR-tidningen | oktober | 2011 15

kunden LEDARE

Norrmejerier vill profilera sig som en attraktiv arbetsgivare.

Björn Jonsson pratar framtid med en av medarbetarna.

Pia Oskarsson

Norrmejerier är en ekonomisk förening som ägs av mjölkbönder i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Varje år förädlas mer än 195 miljoner kilo norrländsk mjölk. Norrmejerier har också flera egna varumärken, som Västerbottenost, drycken Jokk, yoghurten och filen Verum och sportdrycken Gainomax.

– Just nu är vi inne i en väldigt intensiv period, säger Björn Jonsson, hr-chef på Norrmejerier.

Han berättar att Norrmejerier nyligen har byggt ett nytt ostlager i Umeå och att man även planerar en utbyggnad av mejeriet i Burträsk.

– Vi har också ökat vårt upptagningsområde, framför allt i Västernorrland. Allt fler mjölkbönder väljer att ansluta sig till oss. Mellan 2008 och 2011 har det tillkommit 87 nya leverantörer, vilket bland annat medför att vi behöver utöka vår säljkår.

Norrmejerier sysselsätter för närvarande omkring 480 årsanställda, men det ska bli fler.

– Inom den närmsta perioden kommer vi att anställa 16 personer, upplyser Björn Jonsson.

16 TRR-tidningen | december | 2011

Företaget sköter sina rekryteringar på egen hand, men har också tagit hjälp av TRR Rekryteringsservice vid ett flertal rekryteringar.

– Vi har valt att ta stöd av TRR när vi inte hinner själva eller när vi tror att de personer vi söker finns med i deras rekryteringsbank, säger Björn Jonsson.

TRR Rekryteringsservice är en kostnadsfri tjänst som ger företag ett urval av kandidater till lediga tjänster.

– Fördelen med att anlita TRR är att de kandidater som finns i rekryteringsbanken är erfarna och har hög kompetens. Eftersom TRRs rådgivare jobbar så nära kandidaterna så lär de känna dem väl. Det känns tryggt och säkert för oss när vi söker ny personal, säger Björn Jonsson.

Pia Oskarsson, ansvarig för TRR Rekryterings­ service i norr, håller med: – Som rådgivare träffar man de arbetssökande tjänste­ männen flera gånger och får på så sätt en väldigt god bild och insikt om hur de är som personer. Det gör det lättare att matcha kandidaterna mot företagens behov.

LEDARE

För Norrmejerier är det viktigt att profilera sig som arbetsgivare för att attrahera rätt arbetssökande. Ett sätt är via informationsträffarna.

– Där brukar vi finnas med för att presentera vårt företag. Vi har också genomfört provintervjuer med de kandidater som går TRRs jobbsökarskola, för att de arbetssökande ska få träna på att gå på anställningsintervju.

Eftersom TRRs rådgivare jobbar så nära kandidaterna lär de känna dem väl. Det är tryggt och säkert för oss.

Norrmejerier har använt sig av TRRs tjänster vid rekryteringar både i Umeå och i Luleå. Björn Jonsson är nöjd med stödet som företaget fått.

– Den enda nackdel jag ser med att anlita TRR är att kandidatbanken kan vara begränsad. För vissa tjänster vill vi söka bredare för att få in många ansökningar att välja bland, och då annonserar vi själva. För andra tjänster vill vi ha ett fåtal högkompetenta kandidater med en lokal anknytning och då är TRR Rekryteringsservice perfekt.

Men Norrmejerier har också erfarenhet från en annan del av TRRs verksamhet.

– 2006 var Norrmejerier tvungna att genomföra en stor omställning och då tog vi hjälp för att få en så framgångsrik omställningsprocess som möjligt. Exempelvis fick våra chefer gå kurser i hur man hanterar uppsägningar och svåra samtal och det minns jag som givande för dem, säger Björn Jonsson.

Och det är omställning som är huvuduppgiften, men TRR Rekryteringsservice är en sidoeffekt från kärnverksamheten som är effektiv för alla parter.

Hur stor roll TRR har under processen beror på företagets önskemål och behov.

– Företagen väljer själva hur den ska se ut. En del företag vill själva ta emot frågor och ansökningar, andra företag vill att det sker via oss, berättar Pia Oskarsson.

Det är rådgivarnas uppgift att matcha företagets behov mot all den kompetens som finns bland de arbetssökande tjänstemännen.

– När det gäller matchningen mellan jobb och kandidat så söker vi naturligtvis efter någon som uppfyller företagets krav, men vi kan också i vår dialog med företaget lyfta fram en person som vi bedömer vara helt rätt, även om det saknas någon pusselbit i kompetensen. Med hjälp av det ekonomiska omställningsstödet kan vi skräddarsy kandidatens utbildning eller inskolning så att kompetensen blir rätt till hundra procent, påpekar Pia Oskarsson.

En annan uppgift är att skapa mötesplatser mellan företag som har rekryteringsbehov och de arbetssökande tjänstemän som finns med i kandidatbanken.

– Vi anordnar regelbundet jobbmässor och andra mötesplatser mellan företag och arbetssökande. Under hösten har vi till exempel anordnat bemanningsdagar i både Piteå och Umeå, berättar Pia Oskarsson.

Servicen är förbetald för alla företag, såväl anslutna som icke anslutna arbetsgivare.

– Vi har inget vinstintresse och tar bara uppdrag där vi vet att vi kan hitta en bra lösning som är till gagn för både det rekryterade företaget och den arbets­ sökande tjänstemannen. Vi jobbar för en vinna/vinnalösning, avslutar Pia Oskarsson. n

fakta Norrmejerier n Norrmejerier är ett

av Sveriges största mejeriföretag, som ägs av cirka 620 mjölkbönder i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. n Mejerier finns i Umeå, Luleå och Burträsk. n Företaget omsätter cirka 1,8 miljarder per år och investerar årligen omkring 100 miljoner kronor. n Norrmejerier sysselsätter för närvarande omkring 480 årsanställda och ett flertal rekryteringar planeras. n Norrmejerier har använt TRRs tjänster i omställning, vid rekrytering och för att profilera sig som arbetsgivare på informationsträffar och rekryteringsdagar.

TRR-tidningen | december | 2011 17

”Vi lever i ett rulltrappssamhälle” – Man gör karriär, men sedan kan man kliva av ett tag för att senare fortsätta sin karriär igen.

Det konstaterade Stig-Björn Ljunggren, statsvetare och samhällsdebattör, när han medverkade på TRRs partsträffar under hösten. I en spännande mix talade han om allt ifrån läget i Europa, en kontinent han beskriver som ”på dekis”, och utmaningar på arbetsmarknaden där han förespråkar ett mer processinriktat tänkande med mer entreprenörskap.

Han ser ett tudelat samhälle där medelklassen minskar och de välutbildade drar iväg utomlands, samtidigt som arbetstillfällena i service- och tjänstesektorn växer.

– Kina säger att det är vår tid nu. För oss i Sverige handlar det om att hänga med i den utvecklingen och varför inte satsa på undervisning i kinesiska? undrar Stig-Björn Ljunggren retoriskt.

TRRs årliga partsträffar har ägt rum på tre orter i landet med representanter från Svenskt Näringsliv och PTK.

n

En röd tråd i Johan Zetterströms arbetsliv är att hjälpa människor.

5 frågor till...

istock

Johan Zetterström, rådgivare i Sundsvall

I ett rulltrappssamhälle kan man kliva av karriären.

Välkommen till TRR Runt om i landet på TRRs kontor pågår olika aktiviteter, seminarium och intressanta träffar. Här är några datum att hålla koll på: n Umeå 6 december: TRR träff med diplomaten och före detta utrikesministern Jan Eliasson. För både företag och klienter.

Träffa andra HR- och personalchefer på TRR. Här är ett axplock bland aktuella träffar: n Örebro 7 december n Linköping 24 januari, för kvinnliga HR-chefer n Motala 25 januari

18 TRR-tidningen | december | 2011

mattias bardå

LEDARE TRR-INFO

1. Vad har du för bakgrund?

– Den är ganska brokig, men en röd tråd genom mitt arbetsliv är att hjälpa människor. I grunden är jag officer i Flygvapnet, därefter drev jag eget företag inom hälsocoachning. Jag spelade professionell basket under två år och då passade jag på att utbilda mig till beteendevetare, vilket ledde till att jag arbetade med rekrytering samt jobbcoachning för långtidsarbetslösa. För två år sedan började jag på TRR. 2. Hur ser du på rollen som rådgivare?

– Det är en spännande och intressant kombination av att vara dels kunnig inom omställnings-

processen gentemot det varslande företaget, dels att stötta och coacha den individ som är uppsagd och ska komma vidare i yrkeslivet. Rollen består till lika delar av kunskap och hjärta.

3. Hur gör du för att hålla koll på omvärlden?

– Som kundansvarig för cirka 80 företag i regionen så får jag en bra bild av läget här. Dessutom kompletterar jag med att läsa in mig via olika rapporter från till exempel TRR, Svenskt Näringsliv, Norrlands­ fonden, Arbetsförmedlingen och liknande för att få en nationell bild av läget.

4. Hur använder du magkänslan?

– Jag litar till hundra procent på min magkänsla eftersom den är baserad på min erfarenhet och utbildning. Det

händer att jag får omvärdera situationen och hur jag ska förhålla mig till den, men det händer alldeles för sällan för att påverka tilliten till min intuition eller magkänsla.

5. Hur är läget på arbetsmarknaden i regionen?

– Avvaktande sammanfattar stämningen bra just nu. Fortfarande får nio av tio tjänstemän nytt jobb enligt vår statistik, men det finns en försiktigare hållning bland företagen.

Det är industri, försäljning och offentlig verksamhet som rekryterar mest. Något som märks tydligt är att det är svårt att matcha företagens behov av specialistkompetens med de arbetssökande som finns. Det ska bli intressant att se hur läget i Europa utvecklas, för det påverkar oss också. n gunilla mild nygren

www.TRR.se

TRR-INFO

TRR Rekryteringsservice

TRR erbjuder...

Genvägen till smarta rekryteringar

...dig som är chef eller fackligt förtroendevald

n TRR Rekryteringsservice är en tjänst för företag som snabbt vill ha ett urval av

kompetenta kandidater kombinerat med personligt bemötande och engagemang.

Vid övertalighet

Ring 020–36 20 00 och du kommer direkt till TRR Rekryteringsservice i din

TRR-rådgivaren underlättar ditt företags förändringsarbete genom att:

del av landet. Beskriv den lediga tjänsten och vilka önskemål du har så matchar vi bland arbetssökande klienter. Tjänsten är förbetald, personlig, snabb och enkel!

32 000 företag anslutna till TRR

Snabba fakta om TRR

Informera om olika sätt att hantera förändringar i samband med arbetsbrist. n Ge råd om hur processer kan hanteras på ett så bra och humant sätt som möjligt. n Diskutera företagets situation, behov av åtgärd­ er samt hur TRR kan vara ett stöd i processen. n Hålla seminarier kring chefsrollen och den fackliga företrädarens roll inför uppsägningar.

n TRR är en stiftelse och våra huvud-

n TRR levererar en omställningsför-

män är Svenskt Näringsliv och PTK. 32 000 företag med 700 000 medarbetare är via omställningsavtalet anslutna till TRR. n Arbetsgivareförbund i Svenskt Näringsliv (undantag FAO), KFO och Idea. n Företag kan även sluta hängavtal med ett PTK-förbund och därmed ansluta sig till TRR Trygghetsrådet.

säkring för de anslutna företagen och dess medarbetare. n Avgiften är 0,3 procent på företagens lönesumma för de anställda som omfattas av omställningsavtalet. (0,7 procent för företag som är anslutna genom hängavtal.) n TRR står i ständig beredskap att ge råd och stöd till anställda, chefer och fackliga förtroendevalda om en övertalighetssituation uppstår. n TRR har cirka 230 medarbetare på drygt 40 platser i landet. n TRRs huvudmän är Svenskt Näringsliv och PTK. n Startkraft AB är ett helägt dotterbolag till TRR och erbjuder stöd till arbetare via TSL.

Vid rekryteringsbehov

Läs mer om TRR Rekryteringsservice

Goda resultat n 9 av 10 finner nytt arbete. n 9 av 10 av dem vi hjälper får ett lik-

värdigt eller bättre jobb. n 7 av 10 får bibehållen eller högre lön. n 175 000 medarbetare från drygt

20 000 företag har de senaste tio åren fått vårt stöd för att gå vidare i karriären.

TRR Rekryteringsservice hjälper dig att: n

Hitta kompetenta människor inom de flesta yrkes- och arbetsområden på tjänstemannasidan.

istock

www.TRR.se

n

...dig som är övertalig eller uppsagd

HÄR FINNS VI

TRR-rådgivaren öppnar dörrar till ett nytt arbete eller eget företag genom:

Ring 020­– 56 08 01 så kommer du till TRR närmast dig.

Borås Eskilstuna Falun Gislaved Gävle Göteborg Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Karlshamn

www.TRR.se

Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kristianstad Lidköping Linköping Luleå Lund Malmö Motala

Norrköping Nyköping Oskarshamn Ronneby Skellefteå Skövde Stockholm Sundsvall Trollhättan Umeå Uppsala

n

Visby Västervik Västerås Växjö Ystad Örebro Örnsköldsvik Östersund

Personlig rådgivning med stöd och vägledning.

n Aktiviteter, enskilt och i grupp, för personlig

utveckling och effektiv jobbsökning.

TRR Rekryteringsservice och andra kanaler till nytt arbete. n Möjlighet till individuellt ekonomiskt stöd för kompetensutveckling. n Ett kompletterande inkomstskydd, avgångsersättning (AGE), vid arbetslöshet. För mer information om reglerna, läs på TRR.se eller ring 020–78 11 35. n

TRR-tidningen | december | 2011 19

POSTTIDNING B BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

joanna andreasson

AVSÄNDARE TRR TRYGGHETSRÅDET BOX 16291 103 25 STOCKHOLM

TRR-TIDNINGEN Notiser n Fågelkvitter på

jobbet minskar stressen, det visar forskning från Lunds universitet.

Chefer kollar sociala sajter när de rekryterar, men allt färre använder sajterna när de söker jobb. 75 procent av Sveriges företag är familjeföretag, en betydande grupp uthålliga företagare och en viktig del av ekonomin, enligt professor Hans Sjögren. Dyker det upp bögskämt vid fikat? Då är det dags att HBT-certifiera din arbetsplats, läs mer om hur du gör.

hur du kontrollerar ditt kroppsspråk, vilka färger som är bra att bära och hur du kan avdramatisera eventuella fördomar.

Hissa mellanchefen!

SIDAN 14 n Lite i kläm, litet mandat men stort ansvar matton

3

SIDAN 10

MINUTER tetra images

PÅ

och dåligt stöd från sin närmaste chef. Mellanchefen behöver stöd för att göra ett bra jobb. Margareta Ernborg på IFL vid Handelshögskolan i Stockholm ger goda råd.

Kylig satsning på Norrmejerier SIDORNA 15–17

personligheten SIDORNA 4–9

Meriterna avgör om du blir kallad till intervju, men attraktion och magkänsla om du får jobbet. Det säger psykologen Ingrid Tollgerdt-Andersson. Läs mer om hennes tes och nya boken Attraktion och kemi. Två HR-chefer berättar hur de ser på magkänslans roll: För Ulrika Rosén, som även har titeln Director of Passion på Clarion Hotel, är den avgörande vid rekryteringar, som de bland annat genomför med talangjakter. När HR-chefen Mats Rosander på Siemens rekryterar ingenjörer är det baserat på meriter, men magkänsla och personkemi spelar in och därför ser man till att alltid vara två på intervjuerna för att få fler åsikter.

Pluralisten SIDan 11 n En föreställning på Glada Hudikteatern

förändrade Icas VD Kenneth Bengtssons syn på mångfald och hur man får människor att växa. Resultatet blev satsningen på ”Vi kan mer” som har bidragit till bättre balans och trivsel i Ica-butikerna.

Bli övertygande SIDORNA 12–13 n Retorikexperten Elaine Eksvärd berättar hur du förvaltar det första intrycket på bästa sätt. Det går på en minut. Läs mer om

n Trots hårda tider i mejeribranschen har

Norrmejerier valt att satsa inför framtiden.

Vid rekryteringar tar de bland annat hjälp av TRR Rekryteringsservice. HR-chef Björn Jonsson berättar varför. rolf höijer

bruno ehrs

TEMA | Anställ efter