Kyrk-Nytt
- Plötsligt händer det ... sid 2
- Skogen ... sid 4
- Pilgrimsvandring ... sid 6
- Ny kyrkoherde ... sid 9
- Föreläsning ... sid 9
- Skulptural Installation ... sid 10
- Plötsligt händer det ... sid 2
- Skogen ... sid 4
- Pilgrimsvandring ... sid 6
- Ny kyrkoherde ... sid 9
- Föreläsning ... sid 9
- Skulptural Installation ... sid 10
För två år sedan var det ingen som visste att jag skulle få möjligheten att tjänstgöra som kyrkoherde i Kinda pastorat. Men plötsligt blev det så och nu har jag fått vara hos er som tillförordnad kyrkoherde i cirka ett och ett halvt år. Eftersom jag inte kunde ta detta uppdrag på heltid, så har mycket av min tid handlat om organisation och personalledning men jag har också under denna tid fått möta många Kindabor.
Vid söndagarnas gudstjänster, dop, vigslar och begravningar har jag haft glädjen att träffa församlingsbor i Hycklinge, Horn, Västra Eneby, Tidersrum och Kisa församlingar. Det jag har fått upptäcka är det stora engagemang som finns i alla fem församlingarna. Det engagemanget är viktigt att vara rädd om och då tänker jag inte främst vad gäller församlingarnas stiftelser och ekonomi, det kan skötas bra på så många olika sätt. Nej det jag tänker på är kärleken och omsorgen om församlingarnas gudstjänster och kyrkor.
Kinda pastorat är en byggd där kyrkans verksamhet, i glädje och sorg, fortfarande är viktig. Den största missionsuppgiften för er i församlingarna är att ge vidare församlingens traditioner och engagemang till nästa generation av Kindabor.
Plötsligt händer det och det var något vi fick erfara sent i våras då det kom en ansökan till kyrkoherdetjänsten i Kinda. Det visade sig vara en behörig sökande med goda meriter och vitsord. En sökande som med sin familj ville flytta till pastoratet. Så kunde ett enhälligt kyrkoråd besluta att erbjuda kyrkoherdetjänsten till Fredrik Bäckhjem som nu lämnar en tjänst som tillförordnad kyrkoherde i Aneby pastorat för att bli ordinarie kyrkoherde i Kinda pastorat den 1 oktober. Söndagen den 20 oktober blir han mottagen som kyrkoherde av biskopen och pastoratet och då får vi hälsa honom och hans familj välkomna.
När jag nu lämnar Kinda pastorat vill jag önska er alla, anställda, förtroendevalda, ideella medarbetare och församlingsbor allt gott för framtiden. Självklart är livet inget lotteri utan även om det oväntade sker plötsligt, så får vi lita på Guds ledning. Vi som bor och verkar i Linköpings stift har ju en särskild anknytning till den heliga Birgitta och därför får hennes bön bli vår bön inför framtiden:
”Herre visa mig din väg och gör mig villig att vandra den”
Peter Lundborg
Kyrk-Nytt ges ut av Kinda Pastorat.
Omslagsbild: Pilgrimsvandring i Vadstena Foto: Karin Svensson
Redaktör Karin Svensson Ansvarig utgivare i detta nr: Peter Lundborg
Tryck: Lenanders 2024
Musikgudstjänst med körsångstema.
Musikgudstjänst med körsångstema.
Lör 5 okt kl 18 i Blackstad
Musikgudstjänst med körsångstema.
Lör 5 okt kl 18 i Blackstad
Söndag 6 okt kl 18 i Horn
Lör 5 okt kl 18 i Blackstad
Söndag 6 okt kl 18 i Horn
Söndag 6 okt kl 18 i Horn
Ett samarbete mellan kyrkokörerna i:
Ett samarbete mellan kyrkokörerna i:
Ett samarbete mellan kyrkokörerna i:
Ett samarbete mellan kyrkokörerna i:
Hallingeberg,Blackstad,Ankarsrums, Horn och Hycklinge
Hallingeberg, Blackstad, Ankarsrum, Horn och Hycklinge
Hallingeberg,Blackstad,Ankarsrums, Horn och Hycklinge
Hallingeberg,Blackstad,Ankarsrums, Horn och Hycklinge
Dirigent/piano: Anneli Lockneman och Roland Sundin
Dirigent/piano: Anneli Lockneman och Roland Sunding
Dirigent/piano: Anneli Lockneman och Roland Sundin
Dirigent/piano: Anneli Lockneman och Roland Sundin
Varmt välkomna!
Till förmån för Världens Barn
Tiden för att boka julbord står för dörren.
Vi fixar ditt julbord som du vill ha det!
Ring gärna för att boka: Kacka 070-30 02 453
www.svenskakyrkan.se/kinda/kyrkans-kok
Svenska kyrkan äger 1,5 procent av Sveriges produktiva skogsmark. Svenska kyrkans skog, jord och fonder går under den gemensamma benämningen prästlönetillgångar. I Linköpings stift har egendomsförvaltningen till uppgift att förvalta dessa tillgångar på bästa sätt.
Kyrkans förvaltning av skog och jord har en lång historia. Förklaringen till att kyrkan äger skog finns 1000 år tillbaka, med rötter till tidigaste kristen tid. För att få bilda en egen församling måste folket i bygden kunna trygga prästens försörjning. När en kyrka skulle byggas ingick även att socknens allmoge skänkte en prästgård som del av prästens naturalön. Det började år 1008 när
Olof Skötkonung efter sitt kristna dop i Husaby källa skänkte mark till Skara biskopsstol. Dopet brukar ses som början på Sveriges kristna tid.
Så småningom blev det vanligt att allmogen och stormän runt om i Sverige skänkte prästgård och mark till kyrkan. Det var åkrar och ängar för att kunna odla och hålla boskap, och skog för jakt och ved. Avkastningen från prästgårdens ägor utgjorde prästfamiljens försörjning. Detta förklarar namnet på tillgångarna –prästlönetillgångarna.
Så småningom hade kyrkan blivit ägare av stora egendomar. Biskopar, domkyrkor och kloster blev med tiden så stora markägare att kungamakten kände sig
hotad. År 1527, när Gustav Vasa regerade, uppstod en marktvist mellan kyrka och stat. Det ledde till att kungen drog in nästan all kyrklig egendom och kvar blev i stort sett bara en fastighet per sockenpräst. Marken som tagits i beslag skänktes till kungens trogna undersåtar. Än idag kan man spåra domkyrkors och klosters tidigare markinnehav i form av ett stort antal herrgårdar. Gustav Vasa införde också ensamrätt för kronan, regalrätt, till bland annat ek för skeppsbyggnad. På kyrklig jord kom regalrätten att gälla in i modern tid, till 1934. Senare fick kyrkan tillbaka dispositionsrätten till stora delar av marken från staten.
Svenska kyrkan förvaltar skog och jord över hela Sverige – från Karesuando i norr till Smygehuk, landets sydligaste udde.
De senaste 20 åren har en viss försäljning av kyrklig jord skett, i huvudsak har jordbruksmark och byggnader sålts medan en liten ökning av skogsarealen skett. I viss mån har man även köpt jordbruksmark för att stärka upp befintliga gårdar.
Linköpings stift har gjort en färdplan för klimat 2022-2026, ett strategiskt dokument för klimatet. Där tas ännu ett steg och ett tydliggörande av vikten av att vi mobiliserar all vår gemensamma kreativitet, kunskap och engagemang för en tryggare, mer hållbar och hoppfull framtid.
När kyrka och stat skiljdes åt år 2000 beslutades att prästtillgångarna skulle fortsätta att förvaltas av kyrkan. Förvaltningen utförs idag av stiften och avkastningen är, så som det uttrycks i lag (1998:1591) om Svenska kyrkan, avsedd att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Prästlönetillgångarna har på så sätt inte längre som enda syfte att avlöna prästen i församlingen, utan avkastningen får vara med och finansiera hela den kyrkliga verksamheten. Och prästerna avlönas numera som alla andra yrken, genom ett lönekuvert. Lagen om Svenska kyrkan klargör att prästlönetillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse och att Svenska kyrkan ska förvalta tillgångarna. I Skogsvårdslagen framgår närmare vilka krav samhället har på den som förvaltar skog.
Svenska kyrkan förvaltar Prästlönetillgångarna som består av skogsmark, jordbruksmark och värdepapper. Skogsbruket är certifierat genom föreningen Stiftens Egendomsförvaltningars Förening.
Stiften bedriver ett aktivt skogsbruk med hänsyn till naturen och människan. Kyrkans skogsbruk är ståndortsanpassat vilket innebär att brukandet anpassas till varje bestånds förutsättningar vad gäller trädslag och långsiktig produktionsförmåga. I huvudsak tillämpas trakthyggesbruk, men som komplement används också kontinuerliga skötselmetoder där det är lämpligt. Långsiktighet och hållbarhet är viktigt för oss, och att ta hänsyn till naturmiljö, kulturmiljö och människor är därför självklart vid skogliga åtgärder.
Prästlönetillgångarna saknar ägare i vanlig mening. De är ett slutet stiftelselikt kapital som kan sägas ”äga sig självt”. Tillgångarnas syfte är att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Detta är fastställt i lagen om Svenska kyrkan.
Enligt bestämmelserna ska kapitalet hållas intakt, inte förbrukas eller fördelas. Detta gör också att kyrkans prästlönetillgångar inte kan konkurrera om ökade
marknadsandelar gentemot andra skogs- och jordbruksföretag i form av ökat markinnehav. Markköp och andra investeringar kan endast göras med fondmedel från de egna fastighetsförsäljningarna vilket leder till att kyrkans ägarandel förblir i stort oförändrat över tiden.
Prästlönetillgångarna förvaltas av respektive stift och avkastningen fördelas till stift och församlingar/pastorat baserat på det innehav från de medeltida prästlönefastigheter som fördes in i egendomsmassan. Tillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Förvaltningen ska också ske på etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Likaså ska natur- och kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning.
2021 fick kyrkostyrelsen i uppdrag från kyrkomötet att utreda Svenska kyrkans skogsbruk vad gäller hållbarhet. En utredning har nu tillsatts vilken kommer undersöka hur Svenska kyrkan kan säkerställa en så ekologisk, ekonomisk, social samt andlig och existentiellt hållbar skogsförvaltning som möjligt. Utredningen lämnar sin slutrapport i september 2024
Debatten om skogsbruket har intensifierats under 2023. Kyrkans utredning om förvaltningen av prästlönetillgångarna med fokus på skogen, startades upp under våren och kommer att slutföras hösten 2024. Därefter följer remissrundor varefter kyrkostyrelsen har att fatta beslut i frågan.
Fortsättning på sid 12
Torsdagen den 5 september samlades ett 20-tal människor från olika platser i Linköpings stift tillsammans med biskop Marika Markovits och pilgrimspräst tillika föreståndare på Pilgrimscentrum i Vadstena, Rickard Borgenback.
Dagen började med pilgrimsmässa i Vadstena klosterkyrka. Efter nattvarden sändes dagens pilgrimsvandrare ut med en särskild pilgrimsvälsignelse. Varje vandrares skor bestänktes även med välsignat vatten och en bön bads för vandringen.
Alla fick en vegetarisk matsäckslåda med sig och den som ville även en vandringsstav. Vi åkte sedan buss till Hagebyhöga kyrka utanför Vadstena. Där var det samling i en ring och biskop Marika berättade lite om dagens planer. Den som ville fick sätta en intention för dagen - det kunde vara något som vi kanske behöver och längtar efter. Sedan vandrade vi i par och pratade kring en fråga relaterad till dagens tema; andlig fördjupning.
Vid nästa stopp samlades alla i ring igen och en i varje par delade med sig om vad som kommit fram i samtalet. Det var många goda synpunkter och tankar som uttrycktes. Nästa sträcka gick vi i tystnad. Vi vandrade mestadels på lättillgängliga vägar och leder. Någon gång fick vi ta oss igenom ett stängsel och över en stätta, men det gick bra. Takten var lugn och rogivande, vilket uppskattades. Under dagen fick vi lära oss om pilgrimens sju nyckelord, vilka är tänkvärda och användbara även i vår vardag.
Ett stopp på förmiddagen var vid Vätterns strand. Där gick det att bada för den som ville och de flesta ville doppa åtminstone fötterna, vilket var skönt i sensommarvärmen. Efter lite elvakaffe och en smörgås var det dags att fortsätta i sakta mak, ömsom i tystnad och ömsom i samtal om olika ämnen som biskop Marika gav oss.
Innan det var dags för lunch och biskop Marika lämnade oss för andra uppdrag sjöng vi psalm 730 tillsammans;
MÅ DIN VÄG GÅ DIG TILL MÖTES
Må din väg gå dig till mötes och må vinden vara din vän och må solen värma din kind och må regnet vattna själens jord. Och tills vi möts igen må Gud hålla, hålla dig i sin famn.
I en lummig träddunge åt vi vår medhavda matsäck. Sedan var det dags att gå tillbaka till Klosterkyrkan.
Pilgrimens sju nyckelord: frihet, enkelhet, tystnad, bekymmerslöshet, långsamhet, andlighet, delande
I Kinda har vi en fantastisk natur och gott om vackra vandringsleder. I Horn har flera pilgrimsvandringar redan gjorts. Skulle du vara intresserad av en pilgrimsvandring i Kinda? Hör av dig till Kinda pastorat.
I en kall och kylig värld fryser den som jämt står still, men ett folk på pilgrimsfärd hinner aldrig stelna till. Våra vägar har gått skilda där vi vandrat år från år, låt oss äntligen få bilda en gemenskap som består.
Ett enat folk på väg.
Ett enat folk med samma mål. Guds rike är på väg, och redan finns det mitt ibland oss.
En del av vandringen gick över ett kalkkärr
En välbehövlig rast vid Vätterns strand
PAX ET BONUM ~ FRID OCH ALLT GOTT
Vad är en pilgrim?
Pilgrimsmotivet finns sedan mycket lång tid tillbaka i nästan alla kulturer och religioner. Att ge sig ut på pilgrimsvandring eller vallfärd finns bland annat inom kristendom, hinduism, islam, och buddhism. Pilgrimerna söker ofta efter det heliga i sina liv. Många vill fördjupa en relation till sig själv, andra och Gud. En del vill berätta om livets djupare värden och kanske göra sig tillgänglig för oplanerade möten i nya sammanhang. Ett sätt de gör detta på är att de vandrar eller reser till heliga platser där de kan inspireras av någon som gått före.
Pilgrim betyder främling
Pilgrim kommer från betydelsen i ordet främling. När hon kommer vandrande eller resande så befinner hon sig på främmande mark, bland främmande människor. Detta passar också bra in i andligt överförd mening att vi är här med vår jordliga existens tillfälligt. Samtidigt hittar vi alltmer in i oss själva, in i våra hjärtan.
Att vara pilgrim är att vara människa på väg. Så enkelt kan vi sammanfatta det. Att ge sig ut i det okända med en längtan efter att veta mer. Att vara pilgrim kan innefatta så mycket. Pilgrimsvandring handlar inte i första hand om att kunna saker utan att vara.
Pilgrimsrörelsen är en rörelse i hållbarhet
Genom att vandra varsamt på jorden upptäcker vi ofta den inre hållbarheten. Det kan handla om att lära sig njuta helt och fullt av en blomma vid vägkanten utan att plocka den, eller att bära med sig andras tappade glasspapper till närmsta återvinningsstation. Allemansrätten uppmärksammar dig på de skyldigheter du behöver förhålla dig till för att Svensk natur ska kunna fortsätta att vara öppen för alla.
Pilgrimsvandra mot ett hållbarare liv
Den moderna pilgrimstanken har ”gröna” förtecken. Som pilgrim vill vi gå varsamt fram på jorden utan att lämna spår efter oss. Pilgrimen vill leva hållbart både i inre och yttre mening.
Källa Pilgrimscentrum.se
Herre visa mig vägen – och gör mig villig att vandra den!
2/10 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa
6/10 Söndag
Horns kyrka 18.00 ABBA-konsert
Kyrkokörer från Hallingeberg, Blackstad, Ankarsrum, Horn och Hycklinge sjunger Abbalåtar under ledning av körledare Annelie Lockneman och Roland Sundin.
Varmt välkomna! Till förmån för Världens barn
6/10 Nittonde söndagen e trefaldighet
Trons kraft
Kisa kyrka 11.00 Mässa
9/10 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa
13/10 Tacksägelsedagen
Lovsång
Kisa kyrka 11.00 En timme i kyrkan
Med bibelutdelning
Horns kyrka 11.00 Mässa, syföreningsdag
Syföreningskören sjunger, skördeauktion
16/10 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa
17/10 Torsdag
Tidersrums kyrka 12.00 Gudstjänst, soppa
Kindagård 55+ boende
9/10 Onsdag
Kindagård 14.30 Andakt
23/10 Onsdag
Kindagård 14.30 Andakt
20/10 Tjugoförsta sön e trefaldighet
Samhällsansvar
Kisa kyrka 15.00 Mässa – Kyrkoherdemottagning
Sammanlyst, se mer info på nästa sida.
23/10 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa
27/10 Tjugoandra sön e trefaldighet
Frälsningen
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Hycklinge kyrka 14.00 Mässa
Tidersrums kyrka 18.00 Mässa
30/10 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa
2/11 Alla helgons dag
Helgonen
Kisa kyrka 11.00 Högmässa
Hycklinge kyrka 14.00 Minnesgudstjänst
Margaretha Almemark flöjt
Tidersrums kyrka 14.00 Minnesgudstjänst
Horns kyrka 18.00 Minnesgudstjänst, kyrkokören
Kisa kyrka 18.00 Minnesgudstjänst
3/11 Söndagen efter alla helgons dag
Vårt evighetshopp
Västra Eneby kyrka 18.00 Minnesgudstjänst
3/10 Torsdag
Bergdala 10.30 Andakt
17/10 Torsdag
Bergdala 10.30 Andakt
31/10 Torsdag
Bergdala 10.30 Andakt
Stångågården
10/10 Torsdag
Stångågården 10.30 Andakt
24/10 Torsdag
Stångågården 10.30 Andakt
Med reservation för ev fel och ändringar. Se även kalendern på www.svenskakyrkan.se/kinda/
Ny kyrkoherde i Kinda pastorat
Kinda pastorat har fått en ny kyrkoherde; Fredrik Bäckhjem. Han tillträder sin tjänst här den 1 oktober.
Söndagen den 20 oktober kl 15 välkomnas han i en festmässa och installeras som kyrkoherde av biskop Marika Markovits.
Horn & Hycklinge kyrkokör, Kinda voices, Horns musikkår medverkar.
Efter festmässan inbjuds till en enkel måltid i församlingsgården. Välkommen att anmäla deltagande i måltiden till 0494-29 04 40 eller mail kinda.pastorat@svenskakyrkan.se senast 11 oktober. Vänligen uppge om du har någon specialkost.
Onsdag 30 oktober kl 18.30
med gestaltterapeut Peter Blyme.
Samvete, ideal och vår ofärdiga natur
Vad är samvetet?
Varför är det så svårt att vara god?
Hur kan vi balansera våra ideal mot vår mer ofärdiga natur?
Den danske mystikern Martinus har med sitt författarskap gett en helhetsförklaring på livet. Vi befinner oss i ett levande och ordnat universum vars grundton är kärlek och logik. Alla levande väsen befinner sig i en evig utveckling mot allt högre livsformer. Människan befinner sig just nu i en övergång mellan ett mer primitivt djuriskt tillstånd där egoismen har övertaget, och ett gryende mänskligt, där kärleken vill växa. En passage med stora utmaningar där samvetet har en viktig och vägledande roll.
Horns syförening åker på utflykt
Till Hemlängtan i Frödinge onsdag 2/10.
Samling vid kyrkan kl 14:00.
Vi åker tillsammans i egna bilar.
Hälsningar Britt Lampa
Ordf Horns kyrkliga syförening
Plats
Tidersrums kyrka, Tidersrum
Tidpunkt
Oktober 2024, vecka 41, 42, 43
Konstnär
Jenny Wiklund
Utställning
Skulptural installation
Hon befinner sig i ett slutet rum på ett sjukhus personalen frågar vem hon är hon vet inte och hon är helt obekymrad över detta
det är ett nästan njutningsfullt tillstånd de ber henne leta efter vad som helst som kan dyka upp i huvudet de pressar henne hårt hon hittar först ingenting sedan ingenting sedan hittar hon siffror 0158-13789, 0158-13789 siffrorna kommer i samma följd det är ett intränat telefonnummer ett intränat minne ett litet spår av vem hon är
Döende Gallern är en historisk gestalt, en döende naken krigare. Originalet, troligen i brons, hörde till ett segermonument i Pergamon från slutet av 200-talet f. Kr. I en skrift av Konstakademien omnämns Döende Gallern som en svårt sårad, troligen döende antik krigare, utlämnad åt segrarens nåd och onåd.
Det mest kända antika exemplaret ägdes av familjen Ludovisi i Rom och finns sedan 1734 i museet på Kapitolium. Skulpturen kopierades i full skala för konstakademier och reser sig i tid och rum på olika platser. Döende Gallern omnämns i Konstakademiens skrift som populär under 1600- och 1700-talet då den tillhörde tidens ”kanon”.
Här reser hon sig, utan minne och proprioception. Aproprioceptia bär ingen historia och ingen framtid.
Hon befinner sig i ett destillat av tid och rum, ett spatium. Hon söker rum som bär tid, över århundraden.
All tids rum.
JENNY WIKLUND, född 1975 i Sverige. Arkitekt, konstnär och teknologie doktor i Arkitektur. Doktorsavhandlingen redovisades i Sveriges första kärnreaktor, i form av monumentalverket, Journal – rekonstruktion av kropp och minne, listad på 6:e plats av Daniel Birnbaum i Artforum International, december 2017.
Utställningen genomförs med stöd av
BEHÖVER DU PRATA MED NÅGON?
BEHÖVER DU ATT NÅGON LYSSNAR?
Att ha någon att prata med är ett mänskligt behov när livet inte blivit som man har tänkt sig. Du bestämmer själv vad du vill prata om - relation, sorg, ohälsa eller annat som tynger dig. Till kyrkan kan du kostnadsfritt komma och prata om precis vad som helst. Du kan alltid boka tid för samtal med någon av våra präster. Präster har tystnadsplikt. Ring eller maila;
Kyrkoherde Fredrik Bäckhjem 0494-29 04 43 fredrik.backhjem@svenskakyrkan.se
Präst Larz Netz 0494-29 04 44 larz.netz@svenskakyrkan.se
Beställ Allhelgonakrans som gravdekoration senast 15/10 . Pris 200 kr
- Ljuständning
100 kr (1 valfritt tillfälle, ljus ingår)
- Granris
134 kr
Vi hjälper dig hela vägen, steg för steg
Telefon 0494-123 45 ~ kyrkansbegravningsbyra.se
Allhelgonahelgen i Kinda Pastorat
Fredag innan Allhelgonahelgen är alla våra kyrkor
öppna för stillhet och an dakt.
Vi finns på kyrkogården för frågor och samtal
Lyktor och ljus finns att köpa vid varje kyrka
Vi bjuder på fika
Huruvida besluten kommer innebära behov av ändringar i kyrkoordningen återstår att se. Om så blir fallet blir det en fråga för kyrkomötet att ta ställning till under 2025.
De höga virkespriserna 2023 har möjliggjort en något minskad total avverkningsvolym, dvs avverkningen av skog ligger betydligt under den årliga tillväxten och den möjliga avverkningsnivån. Vad gäller svenskt skogsbruk som helhet visar dock Riksskogstaxeringen i Sverige att avverkning totalt inkl. död ved mm, i södra Sverige, har ökat de senaste åren och är nu lika stor som tillväxten. Detta är dock inte läget vad gäller stiftets skogar som sedan 2009 aldrig överskridit, dvs virkesförrådet (stående växande skog) har successivt ökat med ca 40 000 m3sk varje år. Med en minskad andel avverkning av skadad skog under året har fokus kunnat riktas mot ett mer normalt skogsbruk med planerade regelrätta avverkningar som följd. Detta till trots, har det även under 2023 avverkats grandominerade skogar i relativt ung ålder, 50-70 år, pga skador och nedsatt tillväxt. Därav den ovanligt stora arealen på 333 ha slutaverkad skog 2023. Det finns således ett stort restaureringsbehov av skogarna, inte bara pga klimatförändringar utan också beroende på skogsbrukets metoder.
Under 1900-talet inriktades skogsbruket, delvis påtvingat av staten, på en ökad produktion utan större hänsyn till mångfald och rätt trädslag. Allt för mycket gran har planterats på fel mark och med för lite trädslagsvariation. I dessa idag medtagna granskogar finns det inte mycket att bygga vidare på. Man får helt enkelt börja om och försöka återskapa skogar som står emot klimatförändringar, växer bra och kan hysa en mångfald av arter.
Skogsvården och säkerställandet av föryngringen av skogen blir alltmer viktig då ett klimat kräver ökad anpassning till de naturgivna förutsättningarna. Den skog som anlades under 30-90-talet är till stora delar planterad eller självföryngrad och med en, över åren, ökad andel gran som följd. Dessa skogar som är 30-90 år idag får det allt svårare att stå emot klimatförändringarna. Därför är det också svårt att föryngra dessa med andra metoder än de var avsedda att göra dvs med trakthyggesbruk. Plockhuggning eller andra hyggesfria metoder kan bli riskfyllt för att inte säga omöjligt, då granen inte klarar detta i ett längre perspektiv. Dessutom blir den nya generationen gran i dessa självföryngrade granskogar inte anpassad för ett tuffare klimat vilket däremot är möjligt vid plantering av förädlat plantfrö av gran som dessutom växer snabbare.
Skogsbruket står inför stora utmaningar. Svenska kyrkan förvaltar en inte obetydlig del (1,7%) av Sveriges skogar. Det är skogar som ska räcka till så mycket och uppfylla människors och andra arters högst varierande och ibland oförenliga behov och önskningar. Stiftet har goda förutsättningar att anta dessa utmaningar. Skogen har under lång tid skötts med hänsyn till de värden som det nu alltmer handlar om. De ekonomiska, ekologiska, sociala och andliga värdena ska kunna upprätthållas på ett för kyrkan och allmänheten rimligt sätt. Det finns naturligtvis förbättringsområden inom alla dessa men framför allt det ekologiska. Vi arbetar vidare med det vi i Linköpings stift kallar ”20-punktsprogrammet” som innefattar alla de fyra värdeområdena.
Det pågår en starkt polariserad debatt om hur skogsbruket bör skötas. Det är gott att ett arbete har påbörjats för att hitta skötselmetoder och åtgärder som gynnsamt påverkar klimatutvecklingen, miljömässiga-, sociala- och andliga värden.
Det finns många viktiga frågor att ställa. En är; vad vill vi med skogen? En sak är säker, det går inte att välja ut endast ett område som viktigare. Allt hör ihop, och allt påverkar vår framtid. Hur vill vi att kommande generationer ska ha det?
Trakthyggesbruk
Trakthyggesbruk innebär att skogsskötseln följer ett cykliskt förlopp med olika faser, precis som i jordbruket. Cykeln börjar med att skogsägaren planterar för att sedan röja och gallra. Parallellt övervakas skogen för att i tid upptäcka och förebygga hot som skadeinsekter, stormar och bränder. Två huvudformer av trakthuggning är kalavverkning och med fröträdsställning.
Fröträdsställning
Fröträdsställning med tall
Om naturlig föryngring av tall används på rätt sorts marker kan den ge täta föryngringar med förutsättningar för god virkeskvalitet. Vid naturlig föryngring med tall lämnas fröträd kvar som ger frö och samtidigt ett skydd åt de nya plantorna.
Fröträdsställning med gran
Vid naturlig föryngring med gran lämnas en lite tätare skärm, som förutom att bidra till föryngring också skyddar de mer känsliga granplantorna från solljus och torka.
Plockhuggning
Innebär avverkning av spridda träd i bestånd utan gallring av mellanliggande partier. Plockhuggning förekommer särskilt vid uttag av specialsortiment, t.ex. stolpar. Plockhuggning innebär i praktiken att endast träd över en viss diameter avverkas. Denna metod praktiserades i stor skala kring sekelskiftet för timmeravverkning, men övergavs p.g.a. att skogstillståndet blev allt sämre.
Skogen och bruket av den är en fråga som angår och berör alla människor. - direkt eller indirekt. De fyra värdeområdena; ekologisk, ekonomisk, social samt andlig och existentiellt hållbar skogsförvaltning talar till olika grupper med olika sorters kunskaper. Människor behöver bli hörda och framför allt behövs en dialog och ett kunskapsutbyte.
Vi fortsätter att skriva om skogen och låter olika människor komma till tals.
Källa: Svenska kyrkan.se
Hyggesfritt
Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med produktionsmål innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor.
Motiven till att använda hyggesfritt skogsbruk varierar från fall till fall. Det kan vara naturvärden, kulturvärden eller sociala värden. I tätortsnära skogar kan hyggesfritt skogsbruk vara ett alternativ för att bibehålla rekreationsvärden. I områden med annan markanvändning kan hyggesfria metoder vara ett alternativ till trakthyggen, till exempel av hänsyn till rennäringen.
I vissa fall kan det vara en kombination av värden som gör att man väljer ett hyggesfritt alternativ. Ofta innebär detta att det ekonomiska motivet får stå tillbaka, men i vissa fall kan det även finnas produktionsmässiga fördelar med hyggesfritt skogsbruk.
Linköpings stifts Prästlönetillgångar kallar det ”20-punktsprogrammet” som innefattar alla de fyra värdeområdena. Som ett led i kyrkans klimatstrategi och efter den delvis starkt polariserade debatten om skogsbruk, startade Linköpings och Växjö stifts egendomsförvaltningar, sensommaren 2021 ett arbete med att utarbeta ett 20-punktsprogram för skogsbruket i stiften. Syftet är att hitta skötselmetoder och åtgärder som gynnsamt påverkar klimatutvecklingen, miljömässiga-, socialaoch andliga värden.
4 oktober – kanelbullens dag - i almanackan Frans – den helige Franciskus dag. Bilden ger många minnen av konfirmandresor från Kisa till Assisi som konfirmand och ung ledare.
Vilken fin gemenskap det var! Gräset utanför basilikan kändes som livets morgon. Vita duvor – för mig tecken för evigheten. Ordet PAX – Franciskus står för fred och åsnan – fredens djur.
Franciskus föddes i en rik familj 1182. Vid 20 års ålder var han krigsfånge ett år och blev sedan svårt sjuk. Han kände starkt att en omvändelse av livet var nödvändig och lämnade rikedomarna för ett liv i stor enkelhet och gav sig ut i naturen, i en stark samhörighet med allt levande. Vargen på bilden: En grannby plågades av en våldsam varg – Franciskus gav sig ut, mötte vargen och talade med honom – vargen lade sin tass i Franciskus hand och blev hans följeslagare… En av många Franciskuslegender. Franciskus håller sin hand välsignande över allt levande.
Vita duvor och åsnor finns bland många andra djur hos Gull och Erik i Axhult. En ponny behövde sällskap. Gull tyckte att det kunde bli bra med en åsna så för 25 år sedan flyttade 3-åriga åsnestoet Hagar in från Rimforsa. Sedan har hon och hennes fem föl gett glädje till så många i uppgifter som åsneridning och levande krubba i kyrkan till förmån för arbetet i Kimilili. Hagar är en s k nubisk åsna – sådana åsnor har ett kors tecknat i pälsen på ryggen.
”En åsna är alltid så följsam, liksom känner efter hur det ska vara när man rider eller spänner en vagn efter…” och gillar morötter… Bilden med Franciskus: ”ja, den visar livet så som det ska vara – ingen förstör – naturen, djuren och människan tillsammans. Ett liv i enkelhet. För ett antal år sedan hade vi en vandring i Franciskus anda i Västra Eneby.”
Franciskus grundade Franciskanerorden och ger än idag inspiration till ett fullödigt, enklare liv i samklang med allt skapat.1223 iscensatte han i en grotta en dramatisering av Jesu födelse – under fattiga förhållanden med en oxe och en åsna stående bredvid.Omkring 1225 skrev den då sjuke och blinde Franciskus ”Il Cantico del Sole”, ”Solsången”, i förundran, tacksamhet och glädje över Guds skapelse. Det blev den första dikten på italienska – framförd vid hans dödsbädd 3 oktober 1226. Strofen om syster Död antas ha tillkommit strax dessförinnan. Solsången har omformats för att kunna användas som församlingssång – här den text (psalm 23) som Olov Hartman översatte fr engelska:
1.Tack, gode Gud, för allt som finns. Först broder Sol av alla ting. Halleluja, halleluja. Vår broder låter dagen gry, ditt tecken är han i vår rymd. Tack för alla dina under. Halleluja, halleluja, halleluja. 2.Du tänder varje stjärnenatt, ger syster Måne hennes prakt. Du sänder broder Vind att gå från land till land och driva moln…
3.Sjung, syster Vatten, stäm din brunn, bred ut ditt starka hav och sjung. Nu faller regn på torra fält, och träden lyser, marken gläds…
4.Hör ord i natten: ”Varde ljus!” Lys broder Eld och tacka Gud. Giv härden glöd, lys upp vår stad, dess ljus når vida över hav…
5.Tack, gode Gud, för moder Jord. Än bär hon oss och vad vi gjort. Hon bringar träd och frukter fram och blomstersmyckar alla land.
6.Tack, Gud, för syster Död, som tar allt levande i sitt förvar. Hon för oss i sin tysta vagn en afton hem från mödans mark… 7.Må dag och natt, må liv och död nu lova Gud i samma kör. En enda sång i allt som finns, min Gud, min Gud och alla ting…
Församlingsverksamheten
Kyrkoherde Fredrik Bäckhjem fredrik.backhjem@svenskakyrkan.se ........................................0494-29 04 43
Komminister Larz Netz larz.netz@svenskakyrkan.se .................................................................. 0494-29 04 44
Präst för samtal Therese Ohlsson OBS! Telefontid ons kl 10-12............................................................29 04 42
Fritidsledare Martin Eugén martin.eugen@svenskakyrkan.se..................................................................29 04 57
Pedagog barn och ungdom Märta Markovic marta.markovic@svenskakyrkan.se............................ 29 04 55
Pedagog barn och ungdom Eva Lindh eva.lindh@svenskakyrkan.se ................................................... 29 04 59
Barnledare Horn Ramona Thuresson ramonaturesson@gmail.com .................... ................... 076-257 56 70
Kantor Anders Broo Larsson anders.broo.larsson@svenskakyrkan.se..................................................29 04 54
Kantor Roland Sundin roland.sundin@svenskakyrkan.se ........................................................................ 29 04 53
Församlingsvärdinna Kacka Holm Hidsjö ann.katrin.hidsjo@svenskakyrkan.se 0703-00 24 53, 29 04 41
Kyrkogårdsförvaltningen
Kyrkogårds-/fastighetschef Melanie Lipka melanie.lipka@svenskakyrkan.se.....................................29 04 52 Kyrkvaktmästare Horn, Hycklinge Karolina Jönsson karolina.jonsson2@svenskakyrkan.se............ 29 04 58 Kyrkvaktmästare Kisa, V Eneby, Tidersrum Mikael Sträng mikael.strang@svenskakyrkan.se .......29 04 47
Administrationen
Förvaltningsassistent Maria Mudri maria.mudri@svenskakyrkan.se ...................................................29 04 46
Serviceassistent Fredrik Erikson fredrik.eriksson2@svenskakyrkan.se............................................... 29 04 45
Kommunikatör Karin Svensson karin.svensson3@svenskakyrkan.se ..................................................29 04 56
Förskolan Arken
Förskolan Arken .......................................................................................................................................................122 61
Rektor Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se........................................................................ 29 04 48
Förtroendevalda
Ordförande i kyrkofullmäktige Anders Lind anders.lind@ibalans.eu ..........................................0703 24 39 94
Ordförande i kyrkorådet Anders Ljung anders.ljung@kinda.se................................................... 0705 59 43 26
Ordförande i församlingsrådet Horn Laila Carlsson laila.carlsson53@gmail.com................... 0706 48 82 17
Ordförande i församlingsrådet Hycklinge Anders Ericsson anders.hycklinge@gmail.com....0702 93 42 05
Ordförande i församlingsrådet Kisa Åke Nilsson akeror@live.se..................................0767 77 76 81, 718 37
Ordförande i församlingsrådet Tidersrum Carolina Klasson carolinaklas@gmail.com ............0703 31 89 72
Ordförande i församlingsrådet V Eneby Mathias von Wachenfeldt ............................................................500 31
Söndagen den 20 oktober 15.00
Välkomnar vi Fredrik Bäckhjem i en festmässa där han installeras som vår nye kyrkoherde av biskop Marika Markovits. Horn & Hycklinge kyrkokör, Kinda Voices och Horns musikkår medverkar.
Efteråt blir det soppa i församlingsgården. Alla är varmt välkomna. OBS! Anmälan.
Läs mer på sid 9.
Svenska kyrkan i Kinda
Catering
Minnesstunder
Bröllopsmiddag
Dopkaffe
Födelsedagsfest
Kontakta vår husmor
Kacka Holm Hidsjö
0703-00 24 53
Musikevent
Egen marknad
Konferens Företagsevent
0494-29 04 41 kinda.pastorat@svenskakyrkan.se
Vill ni ställa ert barn i kö till vår förskola? Gå in via Kinda kommuns hemsida www.kinda.se. Är ni intresserade av att veta mer om Arken eller göra ett besök hos oss kontakta rektor
Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se
Vi hjälper dig hela vägen - steg för steg
Tel: 0494-123 45 ky rkansbegravningsbyra.se
Nästa nummer av Kyrk-Nytt ges ut 30 oktober 2024