Kyrk-Nytt
- I en tid som denna ... sid 2
- Föreläsningar ... sid 3 och 10
- Kyrkoherdens tankar ... sid 4
- Om fastan ... sid 4
- Skogen - social hållbarhet ... sid 6
- Fasteaktion 2025 ... sid 10
...I en tid som denna
Ramona Thuresson heter jag och arbetar dels i Linnékyrkan i Kisa, och även i Horn med svenska kyrkans barngrupper. Det är så fantastiskt att vecka efter vecka få träffa alla barn och föräldrar, dela gemenskapen, ha roligt och naturligtvis fika tillsammans.
Under de år jag fått förmånen att ha denna tjänst, har jag också märkt av förändringen i både vårat närområde men även samhället som stort. Rädslan, oron och fruktan har gjort sig påmind på ett nytt och mer märkbart sätt. Jag är så tacksam att få bo i en byggd och ett samhälle där vi fortfarande får känna oss relativt obekymrade och trygga från det stora mörker som börjat ta fäste runt omkring oss…
Jag tror att vi som kyrka har möjlighet att vara en trygg plats att komma till, dela gemenskapen, få vila en stund från allt som vill störa, oroa och jäkta oss.
Även barnen blir påverkade. De har svårare att koncentrera sig, de får information från olika kanaler som både oroar och skrämmer. Barn har svårt att sortera information och de kan även ha svårt att formulera sin oro och sina frågor.
Vi vuxna som träffar dessa fantastiska barn, behöver veta hur vi bemöter deras oro, tankar och frågor. Och det är inte lätt! För vi själva kan också brottas med dessa frågor, inte minst i en tid som denna, då vi hela tiden får till oss allt det onda som händer.
Vi har något som denna värld behöver, vi har Jesus!
Han är vårt ljus i denna tid, han ger oss hopp om en godare värld. Han ger tröst när vi människor inte kan, han vet precis hur barnen känner sig och hur de mår. Att vi får komma med Jesus in i hopplösheten, rädslan och oron är vårt största vapen in i en tid där mörkret tar större och större plats.
För mig betyder mitt arbete med dessa barn i våra grupper oerhört mycket. Vi behöver förstå att vi är tryggheten för många av de barn vi möter i våra grupper. Vi behöver ge dem respekt, förståelse, Jesu kärlek och vi behöver mycket, mycket tålamod.
Då tror jag att vi kan bryta det ok av oro och fruktan som drabbat den här världen, och vi får sprida Jesu kärlek, tröst, värme och frid till de vi möter...gammal som ung!
Gud Välsigne Dig!
/ Ramona Thuresson
Kyrk-Nytt ges ut av Kinda Pastorat.
Omslagsbild: Vinterhimmel Foto: Roland Gudinge
Redaktör Karin Svensson Ansvarig utgivare i detta nr: Fredrik Bäckhjem
Tryck: Lenanders 2025
Välkommen till Västra Eneby kyrka 23/3 kl 15
”Maria bred din mantel blå…” Musikgudstjänst på Jungfru Marie bebådelsedag Sång, altsaxofon, kontrabas, piano, orgel samt läsning bl a ur ärkebiskopens fastebok - texter av Tomas Andersson Wij
Medverkande: Axel Söderberg, Per Björklund, Mårten Ängmo, Bodil Söderberg m fl. Kyrkkaffe
Söndag 9 mars kl 15.00
Föreläsning och eftermiddagsfika
BERLINBARN
Christian Lehmann Gisler föreläser kring sin bok MED EN LAPP OM MIN HALS och sin historia om vad vistelserna i Kisa betytt i mitt liv, historien om vad Berlinbarnhjälpen gjort för tusentals barn och hur kärlek förvandlar.
Grönskyltade gravar
Kinda Pastorat söker gravrättsinnehavare till gravplatser på kyrkogårdarna i Kisa, Västra Eneby, Tidersrum, Horn och Hycklinge.
Vilka gravar gäller det
De gravplatser som berörs är försedda med en skylt med uppmaning att kontakta församlingens expedition. På anslagstavlorna på respektive kyrkogård och på Pastoratets webbplats www.svenskakyrkan.se/kinda finns en förteckning över de gravplatser som har försetts med skyltar.
Hur får du kontakt med huvudmannen:
Du som vill veta om denna information rör dig eller om du är antecknad som gravrättsinnehavare ska kontakta Kinda Pastorat. Expeditionen har telefon 0494210 50 och är öppen tisdagar och torsdagar 10 – 12, onsdagar 13 – 15.
Vår besöks- och postadress är: Kinda Pastorat, Kyrkstigen 2, 590 36 Kisa. Det går även att skicka mejl till: kinda.pastorat@svenskakyrkan.se.
Kontakt ska tas senast 2026-12-31. Får inte huvudmannen kontakt med intressent före ovan angiven dag kan gravplatsen komma att betraktas som återlämnad till huvudmannen. Det kan medföra att gravanordningen tas bort.
Kisa i mars 2025
Kyrkoherdens tankar...
Nästa verksamhetsområde jag besökte var våra konfirmander och ungdomar den 27 november. Först ut var konfirmandträffen. Jag erbjöd mig att hålla i träffen och blev tilldelad temana kyrkoåret och att jobba i kyrkan. Våra konfirmander brukar alltid börja med att äta korv med bröd så de får ett rejält mellanmål efter skolan.
Vi inledde med att vara i kyrkan där jag berättade om kyrkoårets olika delar och vad våra olika högtider handlar om. För att det inte bara skulle bli att lyssna så tog jag hjälp av våra unga ledare som visade upp Kisa kyrkas mässhakar i alla kyrkoårets färger. Varje gång vi kom till en högtid/period av kyrkoåret där en färg används så fick ledaren med den färgen gå en vända och visa upp mässhaken som på en modevisning.
Efter det gick vi över till sockenstugan där konfirmanderna fick måla saker i deras liv som kunde kopplas till det som varje färg under kyrkoåret handlar om. Exempelvis att måla något där de växer eller lär sig något nytt med den gröna färgen.
Sist berättade jag om alla olika sorters yrken som finns i kyrkan. Vi gick över till kyrkan igen där Larz ledde oss i en andakt och Martin spelade gitarr vid sångerna.
På kvällen var det dags för ungdomsgrupp, vilket härligt gäng ungdomar vi har! Det var pepparkasbakning på schemat för kvällen, men jag fick också chansen att prata lite med hela gruppen framåt slutet för att få höra lite om vad de vill få göra med ungdomsgruppen men också deras tankar kring gudstjänstlivet. Väldigt bra samtal som jag tar med mig framöver.
I januari fick jag även möjligheten att träffa de flesta av de äldre ungdomarna själva som också är unga ledare allihop. Jag hade själv tänkt att planera in ett tillfälle med bara dem, men detta blev av för att de hade alla varit med och hjälpt till på Lucia i Kisa kyrka och hade blivit lovade en pizza med mig som tack. Det gav mig möjligheten att få höra deras tankar om kyrkan och om att vara ledare.
Ett område som vi behöver arbeta med i hela Svenska kyrkan, vilket också gäller oss lokalt i Kinda pastorat, är att hitta vägar så att åldrarna 25-50 vill vara en del av kyrkan. För att kunna jobba med det är det viktigt att lyssna in vad det finns för olika längtan som människor bär på. Nu fick jag en god chans att lyssna in detta både i ungdomsgruppen som helhet, men framför allt när jag fick träffa våra äldre ungdomar som har blivit unga vuxna under tiden de varit del av vår verksamhet.
Vilket sätt vi ska jobba med den här åldersgruppen ska vi fortsätta att fundera över, men jag är oerhört tacksam för att ha fått möta våra unga och ser fram emot fortsatta möten.
Fredrik Bäckhjem
Kyrkoherde
Fastlagssöndagen - Kärlekens
väg
Fastlagstiden - dagarna fram till askonsdagen då fastan börjar - präglas i kyrklig tradition av glädje, karneval och maskerad. Ett farväl till festligheter innan fastan tar över. Ankarkorset med hjärtat i centrum är fastlagssöndagens symbolbild. Det uttrycker tro, hopp och kärlek. Och av dessa tre är kärleken störst.
Årets största fastetid är före påsk
Årets största fasta i kristendomen börjar på askonsdagen, knappt sju veckor före påsk. Fastan avslutas på påskafton. Fastan är 40 dagar och den bryts varje söndag.
Det är fortfarande fastetid, men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan.
Efter tre dagar av fest börjar fastan
Efter fastlagens tre dagar av fest och förberedelser, som avslutas på fettisdagen, inleds fastan före påsk. Fastans första dag kallas askonsdagen.
I många kyrkor firas askonsdagsmässa, som är en gudstjänst med nattvard. Askonsdagen har fått sitt namn efter en gammal kristen sedvänja att strö aska på dem som kom till kyrkan och lyfte fram sina synder.
Än i dag kan prästen ge de gudstjänstdeltagare som vill, ett kors av aska i pannan på askonsdagsmässan. Korset symboliserar Jesus vandring mot korset och vandringen genom död till nytt liv.
Under en fasta avstår du från något
Att fasta behöver inte betyda att du avstår från att äta. En kristen fasta kan lika gärna vara att avstå från tv-tittande, godis, alkohol, kött, eller något annat. Att avstå från något för att vinna något annat. Fastan ger oss tid för eftertanke och bön, och tid att växa i tron.
En kristen fasta kan också handla om att avstå från något för att spara pengar. Pengarna kan sedan gå till någon som behöver dem bättre än du gör.
Under fastetiden före påsk tänker vi på Jesus som gick genom lidandet och döden mot uppståndelse och ett nytt liv. Fastan inleds alltid på en onsdag, men inte på samma datum varje år. Det är när påskdagen infaller som styr när fastan inleds. Och påskdagen firas den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.
Om Svenska kyrkans fasteaktion 2025 kan du läsa på sid 10.
Skogen – social hållbarhet
I tidigare nummer av Kyrk-Nytt har skogens andliga och ekologiska värden värden beskrivits utifrån Svenska kyrkans skogsutredning; Kyrkan och skogen - Ansvar handling och hopp. Här lyfter vi den sociala hållbarheten som är kopplad till friluftsliv, rekreation, hälsa och sysselsättning. Även skogens kulturvärden berörs.
För att kunna värna alla dessa olika värden behöver skogen skötas så att dess olika nyttor gynnas. Ibland talar man om multifunktionella skogar. I debatten lyfts ofta naturnära skogsbruk och hyggesfria skogsbruksmetoder fram som lösningar för att motverka klimatförändringar, för att minska hotet mot den biologiska mångfalden och för att värna skogens sociala värden.
Skogens sociala värden
Utredningen berör i denna del framför allt skogens betydelse för friluftslivet. En del av de värden som Skogsstyrelsen definierar som sociala värden, skulle med Svenska kyrkans tolkning även kunna vara andliga och existentiella värden. Förutom skogens sociala värden berörs även ytterligare aspekter av social hållbarhet kopplat till skogsbruk och förvaltning av skog.
Skogen och friluftslivet
Skogsstyrelsen definierar skogens sociala värden som värden som skapas av människans upplevelser av skogen. Definitionen av skogens sociala värden inbegriper även upplevelser och erfarenheter knutna till ägande och brukande av skog, liksom kommersiellt nyttjande och tillgängliggörande av skogen där upplevelsevärden står i centrum, så som turism och besöksnäring. Skogens upplevelsevärden har betydelse för bland annat människors välbefinnande, rekreation, friluftsliv, folkhälsa, turism, pedagogik, identitet, mångbruk, goda livsmiljöer och regional utveckling.
Skogsstyrelsen konstaterar att skogens sociala värden kan vara svåra att definiera, mäta och följa upp, vilket kan ha flera orsaker. Sociala värden är ett samlingsbegrepp som rymmer olika typer av värden som relaterar till upplevelser, identitet, platsanknytning, kultur, historia etc. Skogen är bara en del av landskapet, vilket också rymmer många andra naturtyper som åkermark, sjöar, fjäll, våtmarker m.m. Det kan ofta vara svårt att avgränsa sociala värden till just skogen då de som regel skapas i ett landskapsperspektiv.
Det saknas också tillförlitlig statistik över skogens sociala värden. Man borde också lägga till parametrar, som närhet,
omgivning och infrastruktur för att kunna mäta skogens rekreationsvärde på ett tillfredsställande sätt, enligt Skogsstyrelsen.
Över 85 procent av befolkningen i Sverige bor i tätorter, och 57 procent av allt friluftsliv sker i urbana och stadsnära områden, vilka endast täcker cirka fem procent av Sveriges yta. Den tätortsnära skogen är därför av särskild betydelse för många människors rekreation i vardagen, enligt Skogsstyrelsen: Rekreation i naturen innebär för många människor positiva upplevelser av olika slag, något som i sin tur skapar värden för individ och samhälle. Det kan handla om mjuka värden i termer av välbefinnande, avkoppling, gemenskap och lärande, men också monetära värden genom konsumtion av varor och tjänster. Mycket talar för att vistelser i naturen även kan ha positiva effekter på hälsan, och därmed vara fördelaktigt för samhällsekonomin. Det finns omfattande forskning som granskat hur vistelse i skogen påverkar människors hälsa. Skogen kan ha en central roll för människors hälsa och välbefinnande, vilket också märktes under pandemin. Forskningsstudier visar bland annat att ljusa skogar med hög tillgänglighet kan bidra till återhämtning från psykisk ohälsa. Det handlar om fysiologiska hälsoeffekter (såsom blodtryck, puls, kortisolnivåer, effekter på andningsorganen, nervsystemet och immunförsvaret), psykologiska effekter (andlig/ kulturell inspiration, känslomässiga färdigheter, självkänsla) och socialt välbefinnande (vitalitet och trötthet, mental avslappning, depression).
Förutom hälsoeffekter kan skogen genera ekonomiska upplevelsevärden. Rekreation i naturen genererar idag stora ekonomiska värden inom friluftsbranschen och besöksnäringen. Framför allt naturturismen är direkt beroende av attraktiv och tillgänglig natur för att kunna utvecklas. Här finns, enligt Skogsstyrelsen, ett intressant och viktigt samband mellan skötsel och förvaltning av skog och de monetära värden som uppstår inom naturturismen. Forskning visar att preferenser för hur skog används och vilken skogstyp som föredras skiljer sig mellan åldersgrupper. Barn föredrar tät, flerskiktad skog, ungdomar föredrar skog med gläntor, medan vuxna föredrar ljusa,
öppna skogar. Det behövs dock mer kunskap om barns preferenser när det gäller skog för rekreation: Trots att det har visats att vistelse i skog är mycket viktig för barn lyser barn och ungdomar med sin frånvaro i nästan alla studier som gjorts över preferenser för olika sorters skog. Barn använder skogar till andra aktiviteter än vuxna, och förefaller framför allt vilja ha en varierad skog med möjlighet till många olika sorters lek. Bristen på forskning om barns preferenser och användning av skog är en av de allra största svagheterna i forskningen om skogens rekreationsvärden.
Svenskt Friluftsliv menar att skogens sociala värden ofta kommer i tredje hand, efter ekologiska och ekonomiska värden. Sociala värden i skogen handlar om tillgång till, tillgänglighet och användbarhet i nyttjande av skogen. Sådana värden kanske uppfattas som ”gulliga/mysiga” värden, men det finns även ekonomiska aspekter kring friluftsliv och rekreation. Ohälsa kostar mycket för samhället och individen. Svenskt Friluftsliv anför att friluftslivets värde (värdet för ekosystemtjänster per hektar) är 4 gånger mer än vad virket är värt enligt en studie från EU-kommissionen. Enligt en annan studie från Mittuniversitetet uppskattas friluftslivets ekonomiska värde per år till 231 miljarder kr och att andelen människor som haft utgifter för friluftsliv inom landets gränser har ökat jämfört med tidigare kartläggning. Enligt studien kan 167 000 arbetstillfällen relateras till friluftslivet och inhemsk naturturism. Till det tillkommer utländska besökares utgifter för friluftsliv i Sverige. Människor värdesätter natur och vistelse i naturen och det är en del av människors upplevda hälsa. För Svenskt Friluftsliv är allemansrätten mycket viktig. Det behövs tillgång till natur i hela landet. Därför är det viktigt inom skogsbruket att föra dialog och samverka kring natur bland annat med skolor, frivilligorganisationer m.fl. Svenska kyrkan behöver kartlägga sociotopiska och socioekonomiska värden av skogen. En sociotop kan beskrivas som en plats för kollektiv samvaro samt dess användning och mening i en specifik kultur eller grupp av människor. Människans vistelse i skogen lyfts sällan fram vid planering och friluftsorganisationer är ofta osynliga i sammanhangen. Allt fler kommuner blir miljömedvetna och skyddar idag skog.
Svenska kyrkan behöver också förbättra information om vilken natur man förvaltar och vad skogen kan användas till, menar Svenskt Friluftsliv. Det saknas ofta viktig information för hållbart friluftsliv som underlättar människors vistelse i naturen (till exempel huvudentré, tillgänglighet, anslagstavlor, kupering, slingor, färgmarkeringar, GIS koordinater). Kyrkan skulle
kunna vara en tillgång i friluftsverksamhet, för social samvaro och så att människor kan lära sig mer om naturen. Svenska kyrkan behöver därför tänka närhet, tillgänglighet och användbarhet. Kyrkan kan förbättra och underlätta för människor så att de kan bedriva verksamhet i skogen. Det behövs dialog och samverkan och Svenskt Friluftsliv är intresserade av att hjälpa till och bistå med sakkunskap.
Att främja sociala mål inom skogsbruket faller också ofta mellan stolarna, menar Svenskt Friluftsliv. ”Vi behöver få med människor i skyddet av skog, genom att locka människor ut i skogen, till exempel genom vandringsleder.” När det gäller klimatfrågan så glömmer man ibland bort dess konsekvenser för människors hälsa. Om pollinatörer försvinner blir det mindre mat för människor och dödsfallen ökar i världen. Därför får man inte glömma människan i skyddet av skogen. Friluftslivet kan vara en del av lösningen för att skapa engagemang bland människor.
Skogens kulturvärden
Skogen innehåller också kulturvärden som är av historiskt och kulturellt intresse. Det kan finnas fornlämningar som stenåldersboplatser och gravar, men också andra yngre kulturhistoriska lämningar som berättar om människans historia, till exempel kolbottnar (lämningar efter kolmila) och husgrunder. Forn- och kulturlämningar är gamla spår efter människors verksamhet. De visar hur människorna levde och brukade landskapet och skogen. Av stor betydelse för kulturmiljövärdena i skogen är det så kallade biologiska kulturarvet. Det biologiska kulturarvet utgörs, enligt Riksantikvarieämbetets definition, av ekosystem, naturtyper och arter som uppstått, utvecklats eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel. Den förra statliga skogutredningen exemplifierar biologiskt kulturarv enligt följande: Det biologiska kulturarvet är den del av den biologiska mångfalden som är resultatet av människans aktiva brukande och som därmed berättar något om människan. Det biologiska kulturarvet kan innefatta arters egenskaper exempelvis ängsväxter som börjat blomma tidigare på säsongen på grund av det urval som den återkommande slåttern inneburit. En annan typ är de enskilda träd och buskar som har formats av människan. Exempel är hamlade lövträd eller vidkroniga granar i ett fäbodbete. Mänskligt nyttjande har gynnat vissa arter, antingen genom aktiv inplantering eller genom att livsmiljöer skapats där vissa vilda arter trivs, till exempel förekomster av gullvivor i
gamla slåtterängar. Hela naturtyper kan också ha formats eller uppkommit genom tidigare bruk. Exempel på det är ekhagar och fäbodlandskap med betade skogar. Det biologiska kulturarvet kan även innefatta hela landskap, till exempelvis det av renskötsel präglade fjällandskapet. Exempel på värdefulla kulturmiljöer kan också vara slåttermyrar, husgrunder, fäbodvallar, röjningsrösen och stenmurar.
Dialog med praktiker i Tiveden
Utredningen har även fört dialog med praktiker som verkar inom hyggesfritt skogsbruk. Anders Tivell är skogsägare i Tiveden och är en av de profilerade personerna i frågor som rör hyggesfritt skogsbruk i Sverige. Många som utredningen mött har hänvisat till hans erfarenheter. Tivell berättar att han ställde om sitt skogsbruk på 1980-talet och slutade då med kalhyggen. Hans skog var tidigare väldigt enskiktad och detta försöker han ändra på bland annat genom att gallra i selekteringsfasen. Under en uppbyggnadsfas har han avstått från avverkningar. Resultatet av hans insatser har blivit att han fått en äldre och grövre skog. Han berättar att skogen har haft väldigt små stormskador. Från ett ekonomiskt perspektiv menar Tivell att det på kort sikt blir sämre avkastning, men på längre sikt får han grövre träd som gör det ekonomiskt lönsamt. Han har låtit göra databeräkningar och jämfört med hur utfallet skulle bli om han fortsatt med trakthyggesbruk. Resultaten visar att detta sätt att bruka skogen är lönsamt. Hans skog binder nu flera ton med koldioxid, vilket hänger ihop med att han har mer äldre skog. Han ser också fördelar i hur skogen fungerar. Sättet att bruka skogen leder bland annat till en resilientare skog och att han undviker död av mykorrhiza i marken (eftersom kalhyggen skadar mykorrhiza). En del kritiker menar att hyggesfritt skogsbruk kan leda till att man får problem med föryngring. Tivell uppger att han inte har haft problem med detta. Han kan bara uttala sig för hur hyggesfritt fungerar just i denna region med en bonitet på 8,3 och han vågar inte uttala sig om hur det skulle bli i till exempel Norrland.
Klimataspekter är ett annat område som Tivell lyfter fram. Bland annat har SMHI kontaktat honom och han har genomfört utbildningar om klimatanpassning av skog. När det gäller klimatanpassning har vi i Sverige mycket att lära av andra, menar Tivell. Han pekar särskilt på erfarenheter från Kanada där man arbetat med klimatanpassning. Skogen är ett självreglerande och självorganiserat system som är komplext och det finns en rad osäkerheter. Dagens trakthyggesbruk fungerar inte längre, enligt Tivell, och vi sitter fast i ett tänk att det är en ”odling av träd”. Det sättet att bruka skogen är svag mot störningar. Istället behöver man tänka att skogen är ett system, hitta sätt att bygga
resiliens i skogen genom att bejaka skogens egen dynamik och artsammansättning. Det kan man göra genom att skapa mångfald av habitat och stärka den biologiska mångfalden, menar Tivell. Enstaka träd som faller i skogen får ligga kvar och blir en del av den biologiska mångfalden.
Hållbar förvaltning av naturresurser
Svenska kyrkans förvaltning av prästlönetillgångar handlar om att få till en hållbar förvaltning av naturresurser. I det ingår att samtidigt kunna ta hänsyn till flera olika värden som naturresurserna bidrar till – ekonomiska, ekologiska, sociala och andliga värden – och att kunna balansera dessa när olika värden ställs mot varandra.
Kriterier för hållbar förvaltning av naturresurser, identifierade genom tidigare forskning och FN:s hållbarhetsmål. De centrala aspekterna är:
1. Ekologisk kunskap och anpassning: Förvaltningen måste baseras på en djup förståelse för ekosystem och biologisk mångfald, samt anpassas till naturliga processer och cykler.
2. Långsiktighet och helhetssyn: Naturresurser ska förvaltas med långsiktiga mål och med ett globalt landskapsperspektiv, där olika funktioner och användare beaktas.
3. Adaptiv förvaltning och flexibilitet: Förvaltningen ska vara flexibel och anpassningsbar till nya forskningsrön och förändrade omständigheter, som klimatförändringar.
4. Delaktighet och samverkan: Beslutsprocesser ska vara inkluderande, med ett brett deltagande från olika intressenter och lokalsamhällen.
5. Styrmedel och incitament: Det ska finnas effektiva styrmedel, både ekonomiska och juridiska, som reflekterar målen och värdet av naturresurser.
I relation till den svenska skogspolitiken framhålls balansen mellan bevarande och produktion i skogsvårdslagen. Skogspolitiken kräver att ekologiska, sociala och andra värden vägs in vid skogsbruk. Forskning om hyggesfria skötselmetoder visar att dessa metoder ofta har fördelar för ekologiska och sociala värden, men också kan innebära högre kostnader och lägre skogstillväxt.
Utredningen om Svenska kyrkans skogs- och markförvaltning bedömer att den inte uppfyller de kriterier som behövs för hållbar förvaltning enligt SLU:s studie. Den nuvarande förvaltningen fokuserar på ekonomiska värden och styrs av kyrkoordningen och skogsvårdslagen, men ekologiska, sociala och andliga värden ges inte tillräcklig uppmärksamhet. Förvaltningen är också bristfällig när det gäller långsiktighet, flexibilitet och delaktighet.
Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att Svenska kyrkans förvaltning inte lever upp till de kriterier som krävs för en hållbar förvaltning av naturresurser. För att uppnå detta krävs förbättrad ekologisk kunskap, bättre uppföljning av ekologiska och sociala värden, samt införande av incitament och tydligare reglering.
Kol- och biokrediter
Utredningen har undersökt möjligheten för Svenska kyrkan att utnyttja kol- och biokrediter som alternativa finansieringskällor. Kolkrediter innebär att skogsägare kan sälja rättigheter för kolinlagring i sina skogar till företag som vill klimatkompensera. Biokrediter är relaterade till bevarande och restaurering av biologisk mångfald och kan användas för ekologisk kompensation. I Sverige utvecklas en marknad för både kol- och biokrediter, men marknaden för biokrediter är ännu i sin linda.
För att delta i dessa marknader kan Svenska kyrkan ingå långsiktiga avtal (minst 20-30 år) med företag som förmedlar krediterna. Skogsägaren kan bevara skog eller övergå till hyggesfria metoder, och få ersättning årligen. Intresse finns för stora markinnehav, särskilt i norra Sverige, och Svenska kyrkan kan vara en attraktiv aktör på grund av sitt stora markinnehav och image som ansvarstagande skogsförvaltare.
Det finns också internationella initiativ för att skapa globala ramverk för handel med biokrediter, och EU arbetar på att utveckla en standard för kolinlagring. Marknaden för biokrediter är inte så långt utvecklad i Sverige jämfört med kolkrediter. Marknaden för biokrediter håller på att utvecklas. Presumtiva säljare finns men inte tydliga köpare.
Det är en oreglerad marknad i Sverige, vilket innebär risker.
Omställning för hållbarhet på många plan
Utredningen bedömer att Svenska kyrkans förvaltning av skog och mark behöver stärka hållbarheten ur ekologiska, ekonomiska, sociala och andliga perspektiv. I dagens klimatnödläge, där biologisk mångfald hotas, måste kyrkan anpassa sitt skogsbruk för att bevara naturvärden, möta klimatutmaningar och skydda de biologiska resurserna. Klimatförändringarna har redan påverkat skogsbruket, jordbruket och rennäring, vilket kräver att kyrkan vidtar åtgärder för klimatanpassning. För att möta dessa utmaningar behövs både kortsiktiga och långsiktiga insatser för att skydda skogens och markernas ekologiska och sociala värden.
Det pekas på att Svenska kyrkan i större utsträckning bör prioritera andra värden än ekonomiska vid förvaltningen av skog och mark. Idag är fokus huvudsakligen på att maximera ekonomisk avkastning, vilket kan leda till överexploatering
av naturresurser. För att värna den biologiska mångfalden, skydda hotade arter och skapa långsiktiga fördelar för människor, krävs åtgärder som att ge större ekologisk hänsyn i skogsbruket och prioritera sociala och andliga värden, särskilt i tätortsnära områden.
En omställning mot ett mer naturnära skogsbruk rekommenderas. Detta innebär att fler skötselmetoder än det nuvarande trakthyggesbruket bör användas, för att samtidigt gynna biologisk mångfald, öka resiliens mot klimatförändringar och ge ökad tillgång till natur för rekreation. Ett naturnära skogsbruk kan dessutom stärka rennäringens förutsättningar genom att bevara mark- och hänglav samt skapa bättre livsmiljöer för renarna.
För att främja social hållbarhet behöver Svenska kyrkan säkerställa att fler människor får tillgång till naturen. Detta är särskilt viktigt i städer och tätorter där tillgången till natur blir allt viktigare för människors välmående. Under pandemin blev det tydligt hur viktigt det är att kunna vistas i naturen för återhämtning och livsmod. Svenska kyrkan kan bidra till ökad social och andlig hållbarhet genom att främja rekreationsvärden i sina skogar, särskilt för barn, unga och människor som är i svåra livssituationer.
Utredningen konstaterar också att mark som ligger nära tätorter och som inte är särskilt värdefull ur naturvårdssynpunkt kan vara lämplig för exploatering. Men mark med höga naturvärden bör framförallt användas för att skapa tillgång till natur för människor, snarare än att säljas för kommersiella syften.
Sammanfattningsvis menar utredningen att Svenska kyrkans förvaltning av naturresurser behöver genomgå en omställning mot en mer hållbar, naturnära och långsiktig förvaltning, där både ekologiska och sociala värden får större utrymme. Genom att anpassa skogsbruket, stärka den ekologiska kunskapen och främja människors tillgång till natur, kan kyrkan spela en viktig roll i arbetet för ökad hållbarhet i samhället.
Källa: Svenska kyrkans skogsutredning Kyrkan och skogen - Ansvar, handling och hopp https://www.svenskakyrkan.se/skogsutredning
Söndag 6 april kl 15.00
Föreläsning och eftermiddagsfika
LIVETS BÖRJAN, LIVETS SLUT
etiska och existentiella perspektiv
Etiska frågor i livets början och livets slut - som dödshjälp och abort - både berör och ibland upprör, och röster hörs att Svenska kyrkan borde ta tydligare ställning i dessa brännande samhällsfrågor. I januari 2024 publicerade Svenska kyrkan ett biskopsbrev som vill skapa dialog och fördjupade samtal inom detta ämne.
Välkommen till en föreläsning som utifrån brevet berör etiska och existentiella perspektiv i livets början och slut.
Sofia Morberg Jämterud är präst, teologie doktor i etik och biträdande lektor vid Linköpings universitet.
Fasteaktionen 2025
Årets Fasteaktion ”Från dina händer till där det händer” lyfter Act Svenska kyrkans arbete i katastrofer och uppmanar samtidigt till handling här hemma.
Varje dag slås människors liv i spillror av krig och katastrofer. Just nu lever 300 miljoner medmänniskor i djup kris utan tillgång till det mest nödvändiga. Situationen är akut och vi behöver agera.
Fasteaktionen 2025 inleds på fastlagssöndagen den 2 mars och pågår fram till palmsöndagen 13 april. Årets Fasteaktion ”Från dina händer till där det händer” lyfter Act Svenska kyrkans arbete i katastrofer och uppmanar samtidigt till handling här hemma.
Tillsammans kan vi förändra!
Fasteaktionen bjuder in till reflektion och omprövning av hur var och en av oss kan bidra till en hållbar utveckling för att alla människor ska få äta sig mätta. Framtida generationer ska få samma förutsättningar att leva andligt, socialt och ekonomiskt hållbart inom skapelsens gränser.
Act Svenska kyrkan vill främja människors möjligheter att delta i ekonomin på rättvisa och hållbara villkor för en hållbar och rättvis matförsörjning. En viktig del i det arbetet är att erbjuda utsatta människor mer kunskap om sina rättigheter. Vi informerar också om hur de kan samarbeta och få hjälp av myndigheter.
Gåvorna som samlas in under Fasteaktionen används där behoven är som störst. Dela lika och rädda liv.
Församlingsverksamheten
Mail, kontors- och mobilnummer
Kyrkoherde Fredrik Bäckhjem fredrik.backhjem@svenskakyrkan.se ........................................0494-29 04 43
Komminister Larz Netz larz.netz@svenskakyrkan.se .................................................................. 0494-29 04 44
Fritidsledare Martin Eugén martin.eugen@svenskakyrkan.se..................................................................29 04 57
Pedagog barn och ungdom Märta Markovic marta.markovic@svenskakyrkan.se............................ 29 04 55
Pedagog barn och ungdom Eva Lindh eva.lindh@svenskakyrkan.se ................................................... 29 04 59
Barnledare Horn Ramona Thuresson ramona.thuresson@svenskakyrkan.se...... ................. 076-257 56 70
Kantor Anders Broo Larsson anders.broo.larsson@svenskakyrkan.se..................................................29 04 54
Kantor Roland Sundin roland.sundin@svenskakyrkan.se ........................................................................ 29 04 53
Församlingsvärdinna Kacka Holm Hidsjö ann.katrin.hidsjo@svenskakyrkan.se ................................ 29 04 41
Kyrkogårdsförvaltningen
Kyrkogårds-/fastighetschef Melanie Lipka melanie.lipka@svenskakyrkan.se.....................................29 04 52
Kyrkvaktmästare Horn, Hycklinge Karolina Jönsson karolina.jonsson2@svenskakyrkan.se............ 29 04 58
Kyrkvaktmästare Kisa, V Eneby, Tidersrum Mikael Sträng mikael.strang@svenskakyrkan.se .......29 04 47
Administrationen
Förvaltningsassistent Maria Mudri maria.mudri@svenskakyrkan.se ...................................................29 04 46
Serviceassistent Fredrik Erikson fredrik.eriksson2@svenskakyrkan.se............................................... 29 04 45
Kommunikatör Karin Svensson karin.svensson3@svenskakyrkan.se ................................................... 29 04 56
Förskolan Arken
Förskolan Arken .......................................................................................................................................................122 61
Rektor Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se........................................................................ 29 04 48
Förtroendevalda
Ordförande i kyrkofullmäktige Anders Lind anders.lind@ibalans.eu ..........................................0703 24 39 94
Ordförande i kyrkorådet Anders Ljung anders.ljung@kinda.se................................................... 0705 59 43 26
Ordförande i församlingsrådet Horn Laila Carlsson laila.carlsson53@gmail.com................... 0706 48 82 17
Ordförande i församlingsrådet Hycklinge Anders Ericsson anders.hycklinge@gmail.com....0702 93 42 05
Ordförande i församlingsrådet Kisa Åke Nilsson akeror@live.se..................................0767 77 76 81, 718 37
Ordförande i församlingsrådet Tidersrum Carolina Klasson carolinaklas@gmail.com ............0703 31 89 72
Ordförande i församlingsrådet V Eneby Mathias von Wachenfeldt ............................................................500 31
Nytt nummer för kyrkogårdsfrågor fr o m 1 mars. 0494- 210 50
Växeltider tisdag och torsdag 10.00-12.00 Onsdag 13.00-15.00
Pastorsexpeditionen, Församlingsgården i Kisa Besöks och telefontider: Tisdag och torsdag 10.00-12.00. Onsdag 13.00-15.00
