Kyrk-Nytt
- Kyrkogården är lite som Noas Ark ... sid 2
- Ett systerskap som räddar liv... sid 4 - Viktiga skäl att vara med ... sid 5
- Pilgrimsvandring ... sid 10 - Skogen - ekonomisk hållbarhet ... sid 12
- Korsord ... sid 18
Kyrkogården är lite som Noas Ark
Kyrkogårdar är oftast en fristad för den biologiska mångfalden för djur och växter. Vi på Kinda Pastorat som tar hand om våra gröna miljöer försöker sköta dem så miljövänligt som möjligt och erbjuder en skyddad plats för hotade arter som behöver en särskild miljö för att överleva.
I Tidersrum har vi t. ex. börjat låta ”gräset” växa igen i linjegravskvarteret. I stället för att klippa gräset flera gånger om året släpps växtligheten fram. Vi minskar vårt klimatavtryck. Örter och gräs frodas, blommar och kan sätta frö. Tanken är att återskapa en äng som slås med lie på sensommar för att efterlikna traditionell ängsskötsel. Ur historien vet man att kyrkogårdar oftast anlades på ängsmark som man fortsatte skörda till foder åt husdjur. En artfattig gräsmatta ersätts efter några år av en blomsteräng som lockar till sig fjärilar, skalbaggar och andra insekter och kan ha stor betydelse för mångfalden.
Pastoratet bedriver även en förskola som heter Arken, tillsammans med förskolans barn och personal planerar vi från vaktmästeriet att odla egna altarblommor. Alla barn får ta med sig någon perenn eller dahliaknöl hemifrån som vi gemensamt sätter ner i en ny rabatt vid Pastoratets entré. Platsen kring biskopsträdet passeras dagligen av alla föräldrar med sina barn på vägen till förskolan. Så lär sig barnen hur man odlar blommor, hur vi sätter ihop buketter till altaret samt kretsloppstänkandet: från frö eller knöl till blommor som kan användas i vår verksamhet utan att vi behöver köpa växter som är besprutade och odlas utomlands. Även här försöker vi minska vårt klimatavtryck. Förutom att rabatten förser oss med altarblommor ska den bidra med skönhet och färg samt vara ett smörgåsbord för småkryp – bin, fjärilar och många andra insekter. Helst ska rabatten bestå av växter som avlöser varandra under hela säsongen. Vi återkommer under hösten och berättar hur det har gått.
Säsongen börjar snart och då är vi fullbemannade på kyrkogården igen för att ta hand om allt som växer. Kanske är det så att vi inte klipper alla gräsytor lika mycket som vi har gjort tidigare eller att vi låter självsådda blommor växa kvar i gruset eller erbjuder bostäder åt insekter. Håll utkik, vi sätter upp skyltar med information om den biologiska mångfalden på just denna plats.
Såklart planterar vi penséer och sommarblommor och krattar gruset som vi brukar göra. Hoppas vi ses på kyrkogården.
Hälsningar
Melanie Fastighets- och kyrkogårdschef
Kyrk-Nytt ges ut av Kinda Pastorat.
Omslagsbild: Vår på nya askgravplatsen vid Kisa kyrka Foto: Melanie Lipka
Redaktör Karin Svensson Ansvarig utgivare i detta nr: Fredrik Bäckhjem
Tryck: Lenanders 2025
En hälsning från Horns församling
31 Januari var fritidsgården i Horn på besök i Horns kyrka. Barnen tände alla ljusen för att alla skulle få se hur fint och stämningsfullt det kan vara i kyrkan. Vi passade också på att äta pizza i församlingssalen.
Vi har under februari haft två musikgudstjänster i Horn. Den första var 2/2 då Viveka Rosín och Anneli Sandén sjöng under ledning av kantor Roland. Gudstjänsten var lekmannaledd och kyrklaget bjöd på en stämningsfylld gudstjänst.
23/2 Medverkade Matilda och Christer Börefält samt Frank Roshamn tillsammans med kantor Roland. De framförde sång och musik med temat hopp. Kyrkoherde Fredrik Bäckhjem höll en mycket tänkvärd predikan. Vid båda gudstjänster var kyrkan välbesökt.
Fasteaktionen 2025
Årets Fasteaktion ”Från dina händer till där det händer” lyfter Act Svenska kyrkans arbete i katastrofer och uppmanar samtidigt till handling här hemma. Låt oss tillsammans visa vad solidaritet och medmänsklighet verkligen betyder. Situationen är akut och vi behöver agera. Fasteaktionen 2025 inleds på fastlagssöndagen den 2 mars och pågår fram till palmsöndagen 13 april.
Söndag 6 april kl 15.00
Föreläsning och eftermiddagsfika
LIVETS BÖRJAN, LIVETS SLUT
etiska och existentiella perspektiv
Etiska frågor i livets början och livets slut - som dödshjälp och abort - både berör och ibland upprör, och röster hörs att Svenska kyrkan borde ta tydligare ställning i dessa brännande samhällsfrågor. I januari 2024 publicerade Svenska kyrkan ett biskopsbrev som vill skapa dialog och fördjupade samtal inom detta ämne.
Välkommen till en föreläsning som utifrån brevet berör etiska och existentiella perspektiv i livets början och slut.
Sofia Morberg Jämterud är präst, teologie doktor i etik och biträdande lektor vid Linköpings universitet.
Ett systerskap som räddar liv
Natalia är 37 år och arbetar på ett boende i Ukraina för kvinnor som överlevt könsbaserat våld. Många av kvinnorna bär på smärtsamma upplevelser av kriget och boendet fungerar som fristad och en trygg plats för rehabilitering och läkning. Här har Natalia bott i två år tillsammans med sin sexåriga dotter. Natalia finns tillgänglig dygnet runt för att stötta kvinnorna på boendet.
– De som kommer hit har upplevt svåra saker och i början när de är här känner de sig osäkra och är rädda för att något ska hända. Ibland hör jag någon som gråter på natten, då finns jag där. Jag berättar att vi som bor här är familj, att de är trygga här, säger Natalia.
På boendet får kvinnorna stöd, verktyg och utbildning för att succesivt kunna bygga upp sina liv igen. Natalia och hennes kollega Valeria ser förvandlingen. Förtvivlan, oro och rädsla byts succesivt ut mot hopp, tilltro och beslutsamhet.
– Vi gläds tillsammans över varje framsteg en kvinna eller hennes barn gör. När hon kommer ur en depression, får en egen lägenhet, får ett jobb … Eller när ett barn får möjlighet att gå i förskola, lär sig cykla, får nya kompisar, säger Natalia.
Systerskapet, värmen och medmänskligheten som finns mellan kvinnorna på boendet är ett bevis på styrkan i mänskliga band. Och det är människor som Natalia, som med sitt outtröttliga engagemang och sin ständiga kamp, ingjuter hopp om att allt är möjligt. Hennes arbete påminner oss om den oerhörda kraften i att ställa upp för varandra – en kraft som ger hopp mitt i det som är svårt.
Skribent: Sara Holmberg, kommunikatör Act Svenska kyrkan
#viktiga skäl att vara
medlem i Svenska kyrkan
Som medlem i Svenska kyrkan tillhör du den församling där du är folkbokförd. Största delen av medlemsavgiften går till din församling; Kisa, Horn, Hycklinge, Tidersrum eller Västra Eneby och all verksamhet som bedrivs i dem. Ditt medlemsskap i Svenska kyrkan är mycket viktigt och har stor betydelse för många.
LIVETS STORA HÄNDELSER
#Svenska kyrkan finns som stöd och viktig närvaro i livets alla skiftningar. I Svenska kyrkan finns lång erfarenhet av att med dopet välkomna det nya barnet, att genom konfirmationen erbjuda tonåringar ett tillfälle att få brottas med frågor om vem man är och vad man tror på, att vid giftermålet få bekräfta kärleken till den man älskar och på begravningen få ta farväl när en anhörig eller nära vän gått bort. Alla dessa tillfällen markkerar en övergång till något nytt och då är det naturligt för kyrkan att finnas med.
SOLIDARITET - MEDMÄNSKLIGHET
#
Svenska kyrkan står upp för människovärdet och arbetar utifrån att alla människor är lika mycket värda. I Svenska kyrkans församlingar erbjuds många mötesplatser med aktiviteter och hjälp för ensamma, äldre eller socialt utsatta. Möjligheten att få tala med någon finns alltid. Varje vecka kommer en präst och musiker till våra äldreboende i kommunen och håller mässa eller gudstjänst som avslutas med ”kyrkkaffe” och samtal. I Kisa har vi nyligen startat en mötespunkt för unga - för att mötas, fika, lära sig svenska och dela liv. Svenska kyrkan finns också runt om i världen till stöd för turister, studenter och bofasta utlandssvenskar. Genom att vara med i Svenska kyrkan bidrar du till att både du och andra kan ta del av det viktiga sociala arbete som bedrivs.
EN PLATS FÖR EFTERTANKE
#Kanske känner du en längtan inom dig efter något mer än vardagen? En förhoppning om att det ska finnas en djupare mening med allt? Svenska kyrkan ger rum för möten med Gud och plats för eftertanke, tro och engagemang. Oavsett om du ser dig som troende, sökare eller tvivlare så finns Svenska kyrkan för att dela dina och andras funderingar kring livet, döden, glädjen och sorgen. Svenska kyrkan erbjuder ett sammanhang där vi får träffa varandra och där vi får möta Gud - varje söndag firas flera gudstänster och mässor. En gång i månaden är det sinnesrogudstjänst med musik i Kisa kyrka.
Andligt
liv
Bönen är Kyrkans, församlingarnas och individens kraftkälla.
Vi tror att varje människa är unik och har en speciell uppgift! Därför måste vi som Kyrka vara öppna och erbjuda mötesplatser för de vandrare som är på väg. För att flera ska hitta in och vilja slå följe på vägen, måste Kyrkan ha många och olika mötesplatser – vi är alla unika med olika vilja och behov. fr Församlingsinstruktionen
BARN OCH UNGDOMAR I CENTRUM
”Låt barnen komma till mig” säger Jesus i Markusevangeliet. För Jesus är barnet viktigt och värdefullt och framstår till och med som en förebild.
Svenska kyrkan arbetar för att sätta barnen i främsta rummet. Barn är självständiga personer och måste därför få möjlighet och tillfälle att uttrycka sin tro på sina egna villkor. De upplevelser som barnen får i kyrkans verksamhet har stor betydelse för hela livet.
Som medlem i Svenska kyrkan är du med och bidrar till många meningsfulla aktiviteter för barn och unga. I Horn och Kisa finns det många aktiviteter för barn i alla åldrar. Från babysång och Öppet hus för de allra minsta med sina föräldrar till olika grupper för de som kommit upp i förskole- och skolåldern. Drama & Sång är en grupp där barnen både får musicera och öva tillit och samarbete i grupp.
I tonåren är det dags för konfirmation. I konfirmationsundervisningen blandas diskussioner, lek och allvar. Konfirmanden får uppleva bön, mässa och andakt, delar som är viktiga i den kristna kyrkan. Tillsammans funderar vi över livets stora och små frågor! Konfirmationen hör ihop med dopet, är ungdomen inte döpt finns ett erbjudande att döpas någon gång under året innan konfirmationen.
Barn- och ungdomsverksamhet
Det konfirmandarbete som bedrivs i Svenska kyrkan i Kinda skall kännetecknas av närvaro, öppenhet och hopp samt en strävan efter äkta gemenskap i ett tidlöst och levande sammanhang.
Konfirmandåret börjar i september och slutar med konfirmation i augusti. Under konfirmationstiden är läger en viktig del, det är då vi lär känna varandra och bygger en tryggare grupp som gör oss beredda för den större resan som vi gör i maj.
KULTUR, MUSIK OCH KÖRER
#Svenska kyrkan är en av de största kulturinstitutionerna i samhället. Med sina många rum och miljöer är kyrkan en omistlig del av vårt gemensamma kulturarv. Kyrkorummet, konsten och kyrkogårdarna bjuder på rika kulturupplevelser.
I Svenska kyrkan kan du sjunga i kör, spela instrument eller gå på olika musikgudstjänster som anordnas. I Kisa kan du sjunga i kören Kinda Voices och i Horn finns en aktiv kyrkokör. För barn i skolåldern finns Scen & Sång, grupper med olika musikalteman och gemenskap står på schemat. I Horn samlas en barngrupp som sjunger en gång i veckan. En bra start för den som vill fortsätta musicera. Förutom det lokala musicerandet bjuder vi ofta in olika körer och musiker till våra kyrkor och lokaler.
I Horn finns även Horns musikkår som ofta medverkar vid olika gudstjänster. Varje vecka kommer också många barn i olika åldrar till minidansgrupperna i Kisa.
ENGAGEMANG - MÖJLIGHETER
I Kinda Pastorat finns många frivilliga och ideella medarbetare. Utan dem skulle Svenska kyrkan i Kinda inte vara den levande kyrka som den är idag. Varje vecka kommer kyrklagen till de kyrkor som har mässa, gudstjänst eller musikevent. Från början till slut ser de till att allt är i ordning och fungerar, allt ifrån att ta fram nattvardskärl och tillbehör, klockringning och textläsning till psalmböcker och kyrkkaffe.
Regelbundet i flera församlingar är det också sopplunch med tillhörande andakt.
Församlingsråd, kyrkoråd och kyrkofullmäktige består även de av förtroendevalda ideellt arbetande personer. Här beslutas och verkställs en mängd olika idéer och förslag. Pilgrimsvandringar, friluftsgudstjänster och engagemang kring jul och sommar för att nämna några. Alla församlingarna har Luciagudstjänster och Västra Eneby församling har varje juldag tidig julotta, som avslutas med levande julkrubba i det gamla kyrkstallet.
Vi tror att ideellt medarbetarskap är grunden för Kyrkans tro och liv. Det är också en av nycklarna till framtiden. Att få vara med och ge, påverka och utforma. Att göra skillnad…
En av minidansgrupperna
Scen & Sång
Kören Kinda Voices i Kisa under Anders Broo Larssons ledning
Kyrkokören i Horn under Roland Sundins ledning
KYRKOBYGGNADERNA
- HISTORISKA
LANDMÄRKEN
Våra kyrkor är en del av församlingens och landets historia. Att gå på vandring i ett kyrkorum är att förflytta sig genom den kristna traditionen, att röra sig i olika tider. På många håll fungerar kyrkan som ett historiskt landmärke som har en särskild plats i människors hjärtan.
Kyrkobyggnaden är också uppskattad av många som den tysta avskilda platsen för egna tankar. Som medlem av Svenska kyrkan bidrar du till bevarande av landets kyrkor och till möjligheten att hålla dem öppna.
Vänster bild: 2023 tjärades takspånet på kyrkan och gravkapellet. Den högra bilden visar årsservice av sprinkleranläggning 2024.
OLYCKOR, KRISER OCH KATASTROFER
#Svenska kyrkan samarbetar med samhällets övriga krisberedskap vid större olyckor. Erfarenheten att möta människor i sorg och kris är till stor nytta och den öppna kyrkan blir en stilla plats för tankar och en mötesplats för sörjande. Tack vare ett världsomspännande samarbete med andra kyrkor och organisationer arbetar också Svenska kyrkan för att hjälpa människor i nöd, vid naturkatastrofer eller i krigshärjade områden med människor på flykt.
Svenska kyrkans internationella arbete är med och driver många projekt världen över som syftar till att förbättra människors levnadsvillkor. Vi arbetar med katastrofhjälp och Svenska kyrkan finns på plats både i Irak och i Jordanien för att hjälpa till vid de enorma flyktingströmmarna från Syrien. Vi gör också katastrofinsatser på Afrikas horn som ännu en gång är på väg in i en svältkatastrof. Och till det tillkomer katastrofinsatserna i samband med världens katastrofer, som flyktingkrisen i Syrien, svälten i Västra Afrika, de orkandrabbade på Haiti osv. Andra mer långsiktiga projekt som drivs av Svenska kyrkans internationella arbete är: Hemvårdare för aidssjuka i Zimbawe, skola för döva barn i Eritrea, stöd för kampen mot könsstympning i Tanzania, arbete bland gatubarn i Filipinerna, projekt för romerna i Rumänien, kampen för fred, miljö och markrättigheter i Colombia, vård för cancersjuka i Palestina och trädplantering i Tanzania och Etiopien.
Med vårt lokala engagemang bidrar vi till Svenska kyrkans internationella arbete genom hjälpinsatser och resor till Kimilili i Afrika. Uppbyggnad av skola, byggnader, verktyg och maskiner m.m.
Våruppgiftärinteattbedömamänniskors religiositetutanattfrämjaochmöjliggöra ettäktamötemedKristus.IApostlagärningarnakallasdekristnaförvägensfolk. Vitolkardetdelssomattvibokstavligt ärpåvägsålängevilever.Delsattviinte är”färdiga”ivårtro,utanutvecklasoch mognarsommänniskorochkristnasålänge vilever.DetbetyderattvitrorattKyrkan har,måsteochkommerattfortsättaatt utvecklas och förändras.
Byte av resterande takplåt på Hycklinge kyrka under 2024
Muren och trappan nedanför Kisa kyrka blev påkörd och skadad.
Den lagades och återställdes och är nu gott skick igen.
Du kan påverka din kyrka!
Skanna koden och läs mer:
Kyrkoherdens tankar...
Något som jag har saknat efter att jag blev präst för snart elva år sedan är att sjunga i kör. Jag slutade sjunga i kör år 2012 för att det var svårt att hinna med det med studierna de sista två åren och då hade jag sjungit i kör sedan år 2004. Men nu fick jag chansen när jag gjorde nästa verksamhetsbesök när jag var med på en övning med Kinda Voices i början på december – det var så roligt!
Jag tänkte att det passade bra att besöka kören på en övning innan deras julkonsert där jag skulle medverka som präst. Min tanke inför besöket var egentligen helt enkelt att möta kören och prata lite om hur jag hade tänkt upplägget eftersom kantor Anders hade bett mig göra det till mer av en gudstjänst än konsert.
Det slutade med att jag plockade upp en drygt 100-årig tradition från Anglikanska kyrkan som kallas A festival of nine lessons and carols. Den gudstjänstordningen innehåller nio bibelläsningar som följer bibelns röda tråd från skapelsen till Jesu födelse.
Jag möttes av ett härligt gäng med duktiga sångare och väldigt god stämning. Det var intensiv och snabb genomgång av sångerna eftersom det var sista övningen innan uppsjungning. Jag kände mig snabbt välkommen och gjorde mitt bästa för att navigera i noterna på flera av sångerna som var helt nya för mig. Men det var verkligen roligt att få sjunga med en kör igen.
Som präst sjunger jag minst varannan vecka i gudstjänst, men det är något annat att sjunga i grupp. Det finns forskning som visar på de hälsofrämjande effekterna med körsång och det märks i den energipåfyllnad som jag känner när jag sjunger tillsammans med andra.
Jag tänker mig att jag kommer under min tid som kyrkoherde att hoppa in i våra körer om jag har möjlighet och ändå kommer att närvara vid uppsjungning.
Under våren kommer jag också att besöka kyrkokören i Horn och Hycklinge, så det besöket kommer jag att skriva om i ett senare nummer av kyrknytt.
Fredrik Bäckhjem Kyrkoherde
Pilgrimsvandring annandag påsk
Välkommen med på pilgrimsvandring den 21/4 från Horns kyrka till Hycklinge kyrka via Ekeby
Vi vandrar på småvägar i gemenskap med samtal och tystnad. Vandringen är 12 km.
Vi gör pauser varje timme och har en längre paus vid Ekeby, platsen för Horns gamla kyrka, där vi firar mässa, äter lunch och vilar.
Samling 8:45 Horns kyrka. Avslutning med gudstjänst kl.16:00 i Hycklinge kyrka.
Ta med lunch och vatten för hela dagen.
Gärna också te/kaffe och fika/frukt eller vad du önskar. Vid ankomst till Hycklinge bjuds vi på mackor.
Ta också med sittunderlag och gärna en vandringsstav. Och kläder efter väder.
Du behöver kunna gå cirka 4 km/tim i lätt terräng för att kunna vara med. Om någon behöver avbryta så finns resurser för det. Det finns även anordnad skjuts tillbaka till Horn.
Varmt välkommen till en härlig vandringsdag!
Ingen anmälan behövs.
Frågor ställs till Susanne Wallhagen, susgus61@gmail.com eller 0766-238209.
PAX ET BONUM - FRID OCH ALLT GOTT
Gudstjänstkalender april 2025
2/4 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
5/4 Lördag
Tidersrums kyrka 18.00 Musikgudstjänst
Kinda Voices sjunger
6/4 Femte söndagen i fastan
Försonaren
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Kisa församlingssal 15.00 Föreläsning se sid 4
Horns kyrka 18.00 Mässa
9/4 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
12/4 Lördag
Församlingssalen Kisa 14.00 Syföreningsauktion
Kisa kyrkliga syförening håller auktion.
13/4 Palmsöndagen
Vägen till korset
Kisa kyrka 11.00 En timme i kyrkan
Västra Eneby kyrka 18.00 Musikgudstjänst
16/4 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
17/4 Skärtorsdagen
Det nya förbundet
Västra Eneby kyrka 18.00 Skärtorsdagsmässa
Horns kyrka 18.00 Skärtorsdagsmässa
Kisa kyrka 19.30 Skärtorsdagsmässa
18/4 Långfredagen
Korset
Kisa kyrka 11.00 Långfredagsmässa
Hycklinge kyrka 15.00 Långfredagsgudstjänst
19/4 Påsknatten
Genom död till liv
Kisa kyrka 23.00 Påsknattsmässa
20/4 Påskdagen
Kristus är uppstånden
Kisa kyrka 11.00 Påskdagsmässa
Horns kyrka 11.00 Påskdagsmässa, Kyrkokören
21/4 Annandag påsk
Horns kyrka 9.00 Avfärdsbön inför pilgrimsvandringen
Ekeby kyrkplats 11.30 Pilgrimsmässa
Hycklinge kyrka 16.00 Emmausgudstjänst
Läs mer på sid 10
23/4 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
27/4 Andra söndagen i påsktiden
Påskens vittnen
Kisa kyrka 11.00 Musikmässa
Hycklinge kyrka 15.00 Mässa
Västra Eneby kyrka 18.00 Mässa
30/4 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
3/5 Lördag
Tidersrums kyrka 18.00 Musikgudstjänst
Madelen Wangler
Kindagård 55+ boende
9/4 Onsdag
Kindagård 14.30 Andakt
23/4 Onsdag
Kindagård 14.30 Andakt
Bergdala
3/4 Torsdag
Bergdala 10.30 Andakt
Stångågården
10/4 Torsdag
Stångågården 10.30 Andakt
24/4 Torsdag
Stångågården 10.30 Andakt
Tidersrums kyrka 15.00 Påskdagsmässa
Därefter blir det kyrkkaffe och tårta
Med reservation för ev fel och ändringar. Se även kalendern på www.svenskakyrkan.se/kinda/
Skogen – ekonomisk hållbarhet
I tidigare nummer av Kyrk-Nytt har skogens andliga och ekologiska värden värden beskrivits utifrån Svenska kyrkans skogsutredning; Kyrkan och skogen - Ansvar handling och hopp. Här lyfter vi den ekonomiska hållbarheten som handlar om att nyttja och sköta skogen på ett sätt som gynnar människor, natur och djur, i en samklang.
Med ekonomisk hållbarhet menas ett väl avvägt nyttjande av resurser så att de kan komma till nytta både på kort och lång sikt utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det innebär också att nyttja och sköta resurserna på ett sätt så att de skapar nya värden på sikt.
Intervju med Jan Persson VD Häradsmarken skogsförvaltningsföretag
Skogen – ekonomisk hållbarhet Naturen är en ekologi – allting hänger ihop, det går inte att se till bara enstaka delar – det är djur, det är människor, det är träd och det är övriga växter. Det behöver vi hantera menar Jan Persson. Och så vill vi få ut någonting av det, på ett klokt sätt – det lyckas vi inte med idag. Det är ett stort ämne och många känslor inblandade. Alla har en relation till skogen, alla har sin skog och det får man ha respekt för. Alla har varit i skogen och tycker att det är trivsamt. Samtidigt är det viktigt att förstå att skogen behöver brukas också, att det finns nyttigheter där. Det finns en tendens att tänka bort det.
Det här med att äga och bruka skog det är som att ha barn. Det är min skog och mina barn, men man kan inte göra som man vill med vare sig skogen eller barnen. Det finns en skyldighet att ta hand om dem. Vi är bara en kugge i systemet, vi lever en kortare tid än skogen och barnen lever oftast längre.
Kolsänkor – kolkrediter
Det finns ett antal företag som handlar med kolkrediter och de kontrollerar markägarna som har anslutit sig dit. Den här kontrollfunktionen ska i sin tur ackrediteras och det görs av ett företag som finns över hela världen, Verra och det svenska Carbon capture Company, med system som dessa företag ansluter sig till. De behöver få sin verksamhet ackrediterad och kvalitetssäkrad av Verra. Det är ungefär som ett ISO-system.
Det är även upp till köparna av kolkrediter, att se till att man köper det som på något sätt är kontrollerat. Det är svårgripbart och kontrollföretagen ser till att man verkligen får något för pengarna. De som är störst på att köpa Verracertifierat är Microsoft.
Orsa besparingsskog, ett skogsbolag som är bland det första i Sverige som har gått in i det här med att sälja kolkrediter har blivit certifierade av ett kolkreditföretag.
EU håller också på att göra certifieringssystem för detta. För att kunna kontrollera medlemsstaternas kolbindning och de politiskt styrda insatser staterna gör, enligt EU:s skogsstrategi.
Så finns också LULUCF, en EU förordning för markanvändarsektorn som står för ”Land Use, Land Use Change and Forestry”, vilket på svenska blir ”Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk”. Vad det framför allt handlar om är det svårberäknade området ”sänkor”, det vill säga hur mycket kol som binds i träd och andra växter.
Regeringen bestämde i ett naturdirektiv för ett tag sedan att skog skulle sparas med förlängd omloppstid (det innebär att avverkning sker senare) utifrån detta direktiv. Det lades mycket pengar på det (två miljarder) och då behövde man kunna räkna och kontrollera. Styrt från EU finns fem kategorier i en certifiering;
- permanent koldioxidlagring (t ex i en gruva),
- långliveprodukter (t ex trähus där trä binds in),
- levande kolsänkor i skog,
- kolinlagrade jordbruk (det handlar om att inte plöja för att få upp kvävehalten i jorden)
- metanminskning från idisslare (medel som tillsätts i kornas foder för att minska metanutsläpp)
- återvätning
Om vi tittar på den levande kolsänkan kan man förbättra skogsförvaltningen för att nå högre virkesförråd och även andra fördelar. På Irland och i England finns projekt med förlängning av omloppstid, omvandling till kontinuitetsskogsbruk mm. Här i Sverige jobbar vi mest med förlängning av omloppstiden. När det gäller granskog; om man förlänger växttiden och avverkar senare får man ett högre virkesförråd. Beståndet i sig avverkas givetvis sedan, kanske tio år senare. Avverkningen sker över tid och då ökas virkesförrådet vartefter i skogen genom att hugga mindre än vad man skulle kunna ha gjort. Det här ”skulle kunna ha gjort” är centralt och kallas för baseline (ungefär måttstock).
Hur sköter man skogen i snitt i området, i landskapet, i landet på ekonomiskt bra sätt?
Det kan vara att inte hugga så mycket och låta skogen växa till sig varje år – inte ta ut hela den tänkta tillväxten. Tillväxten skulle öka naturligt men nu sparas ytterligare och det här går då att sälja kolkrediter på. Den här höga nivån ska hållas i 20-30 år enligt certifieringen. Det intressanta för allmänningens del är att se avverkningen gentemot virkesförrådet i volym över 100 år. Det ska vara en jämn och om möjligt ökande avverkning i 1000 år framöver. Det här skulle kunna vara en modell att använda även i Svenska kyrkans skogsförvaltning säger Jan..
Det som är intressant är förvaltningen och skötseln, allmän skog och mark ska vårdas och skötas med ett 1000-årigt perspektiv. Vad det betyder kan diskuteras – i ett sådant perspektiv, ska skogen skötas så att avverkningen är jämn och ökande. Det ska vi åstadkomma genom att använda bättre teknik och bättre biologiska metoder enligt den senaste forskningen. Det är viktigt. Avkastningen används till vård och skötsel och det som återstår kan vi dela ut. Jämnhet i avverkning, uttag och andra nyttigheter är överordnat utdelningen. Det innebär att en generation inte kan ”casha in” på bekostnad av nästa, utan det är jämnheten som styr. Det här blir viktigt i ett skogsskötselperspektiv eller bättre uttryckt; skogshushållning. En jämn avverkning gör att vi över tid får ett ganska högt virkesförråd.
Om man hade arbetat utifrån måttstocken, max nuvärde med en normal skogsränta 3,5 % (eller baseline) skulle all avverkningsmogen skog raskt huggas ner eftersom tillväxten, som visserligen är ganska stor, inte tillräckligt förräntar värdet på den mogna skogen. Men det som händer då är att tillväxten på hela fastigheten minskar jämfört med att fortsätta med ett högt virkesförråd. Detta beror på att andelen yngre skog med låg löpande tillväxt, ökar. Det växer mer kubik/år i en 120-årig skog än i en 20-årig skog. Ung skog har en låg löpande tillväxt de första 20-30 åren medan tillväxten hos äldre skog visserligen minskar med åldern men kurvan är ganska flack. Samtidigt ökar narurligtvis risken att något händer ju äldre skogen blir. Den kan tex blåsa ner, brinna eller bli angripen av sjukdomar eller skadedjur.
Enligt en uträkning med hjälp av Heureka, ett program för att göra skogsbruksanalyser, går det att se att tillväxten på en skog med hög bestockning och hög medelålder, har högre total tillväxt än en yngre skog med lägre bestockning och medelålder. Detta gäller särskilt i början och då nyttjar vi inte marken lika bra med mindre tillväxt. Om vi utgår från det här kan vi ligga på en högre nivå och ändå avverka tillväxten och lite till. Och dessutom få kolkrediterna. Vi kan göra det för att vi har ett virkesförråd som växer bättre än vad det
andra alternativet skulle ha gjort. Vi kan sälja kolkrediter och dessutom bruka skogen som förut och avverka dess tillväxt! Om vi tittar på slutavverkningsålder på vår mark ligger den ganska högt. Det ska avverkas de närmsta tio åren, sedan finns det lite äldre skog hela vägen, det innebär att vi sparar skogen med en längre omloppstid jämfört med max nuvärde. Vi tappar ingen tillväxt, tvärtom blir den bättre.
Kan man säga att säga ett kolkrediter är ett win-win sätt för alla?
Det kan det vara, men om man har väldigt ung skog som det inte kan göras någonting med eller om det inte finns några slutavverkningar kvar, då får man minska avverkningen kraftigt, och det går inte så snabbt att få fram kolkrediterna. Det är om man har mycket skog som man snabbare kan få kolkrediter. Det ett win-win men frågan är vem som vill betala för det. Det är en marknad. Vi vet inte vad kolkrediterna kommer att betalas med i framtiden. Det handlar om utbud och efterfrågan. Sen får vi se vem som räknar ut den bästa måttstocken. Det här kan vara något för Svenska kyrkans skogar om man nu vill dra ner avverkningen. Rimligtvis så sparar man mer kubikmeter skog då. Om vi tittar på tillväxtfrågan i ett exempel; en fastighet på ca 17-18 000 hektar, som har en jämn avverkning men sparar upp lite kubikmeter skog på tio år får samtidigt ut ganska mycket i kolkrediter vilket också ökar över tid när skogen sparas. Det kan bli bortåt en miljon kronor i sålda kolkrediter på den marken, per år.
Det är företag som vill visa att de är klimatneutrala som köper kolkrediter. Det finns en sådan marknad och det kan vara mycket gynnsamt för en skogsägare. Sen kan givetvis frågan ställas om det är bäst för världen. Men, när storföretag fortsätter med sin verksamhet kan man ändå se det som positivt att skogen och skogsägaren får den möjligheten. Alternativet att lägga ner och slå igen allting vill ingen göra i samhället. Det blir i viss mån kompensationsåtgärder men så länge någon vill betala för det kan man som skogsägare använda sig av det. Det finns också andra kolkrediter genom att t ex byta teknik eller byta ut en dieselbil mot en elbil. Lika många mil körs men då möjliggör det kolkrediter. Det går att fundera på vad som är rätt och i vilket led som man ska få dem. Det som är viktigt är att det finns möjligheter med kolkrediter för ett långsiktigt skogsbruk. Det är betydande summor.
De som har ett naturvårdsperspektiv säger också att en längre omloppstid ger positiva utslag på biologiskt mångfald och naturskydd. Sedan kan man ifrågasätta om det betyder så mycket men när skogen får stå lite längre och bli lite äldre är det positivt. Det finns även en annan aspekt och det är den sociala. När man får en längre omloppstid får man en större
andel ”finskog” där det är trevligt och lätt att gå i. Det är positivt.
Resonemang i skogsutredningen; Att värna skogens biologiska mångfald skulle även stärka skogens resiliens mot klimatförändringar och bidra till klimatanpassning. Stärkt resiliens i skogen motverkar kostsamma skadedjursangrepp och stormskador, vilket stärker skogsägarens ekonomi. Resilienta skogar som kan stå emot risk för ras, erosion och som motverkar att träd faller på vägar och annat motverkar samhällets ökade klimatrelaterade kostnader. Hur ser du på det?
Jag tror inte helt på det där säger Jan, men visst, om man har en blandskog med lövträd i en fördelning och blandning av olika trädslag, vilket man får vid en naturnära skogsskötsel, så blir den rimligen lite mer motståndskraftig och härdig mot torka mm. När det gäller t ex granbarkborren finns det antaganden och åsikter om att granar som står i blandskog klarar sig bättre men nej så är det inte. Står de torrt, är lite sjuka och försvagade blir angripna ändå. Men något mer skyddat och resilient kan det vara i en blandskog.
Enligt Svenska kyrkans skogsutredning ska områden med naturnära skog uppgå till 33%. Det innebär ett multifunktionellt landskap med allt väsentligt produktionsklassat och småskaligt skonsamt skogsbruk som t ex blädning och hyggesfritt. Det som är viktigt att förstå här, är att med detta skogsbruk blir träden inte äldre. Det innebär inte heller speciellt mycket bättre naturvård med undantag av trädblandningen. När ett träd blir gammalt nog i en blädning eller naturnära skogsbruk så ska man avverka det. Det är färdigt men du har andra åldrar på träden runt omkring.
Blädning
Med blädning ska man plocka ut träd hela tiden men då behöver skogen vara jämnt fördelad vad gäller diameter och höjd. Det är den stående volymen som växer – om volymen går ner för mycket finns det inte heller så mycket tillväxt, och det sker ganska snabbt. Det är centralt menar Jan. Tar man för mycket minskar krontäckningen, jämför med att ytan som ska fånga solens energi minskar. Man behöver säkerställa beståndet är fullskiktat, dvs att alla höjdklasser och diameterklasser finns. Man kan inte avverka mer volym än tillväxten, är det en dålig tillväxt kan man inte avverka så mycket.
Vilka skogsägare satsar på blädning?
Det är en del som är intresserade av blädning och gör det på mindre områden. Det som går att hitta är halvskiktad skog, men det mesta, och det gäller framför allt kyrkans skog är ett bestånd som domineras av träd med lite underväxt. För att få den till fullskiktad och få till ett kontinuerligt skogsbruk där det går att avverka och ha skogen kvar på ett snyggt sätt tar
det ungefär 100 år för gran. Vill man skapa en blädningsskog går det under de första 100 åren inte att hugga speciellt mycket eftersom det övre skiktet måste sparas till stor del tills alla övriga skikt växt upp. Det måste helt enkelt växa in och sedan får man mycket försiktigt börja hugga en del. En fullskiktad skog är mycket ovanlig. När man går i en sådan skog ska man inte märka att det är hugget, det ska vara lika kort sikt som förut, och det tar mycket lång tid för den skogen att växa till sig så.
Med moderna maskiner går det bra att köra in och ta enstaka träd utan att skada marken så mycket. En hyggesfri metod är luckhuggning, det blir alltså små hyggen men enligt Skogsstyrelsens definition är 50x50 meter för att det ska vara en lucka, är det större är det ett hygge. Det måste också finnas en viss volym och höjd på skogen annars anses det inte längre vara skog enligt skogsvårdslagen. Den hyggesfria metoden som man kan använda i naturnära skogsbruk är luckhuggning eller kontinuitetsskogsbruk på lite olika sätt. Man börjar med en mindre lucka, efter tio år utökas luckan och efter ytterligare tio år, vid nästa avverkning tas lite till. Vid fjärde avverkningstillfället, även det efter ytterligare tiotjugo år, har alla gamla träd avverkats och då finns ett nytt bestånd i olika höjder. Det gäller i teorin och främst för gran. Det här skulle också behöva fungera på tallskogen, men det gör det inte utan där blir tillväxten gran och björk.
Problem med vilt
I tallskog kan tät skärm användas som hyggesfri metod. Även med denna metod är det mycket vanskligt att få till en bra föryngring. Anledningen är att viltet äter upp tallplantorna. Det är det stora problemet som de inte har räknat med i Svenska kyrkans utredning, att det inte kommer att bli någon återväxt att tala om. Man kommer att få gran på fel mark och om 30 år kommer de sannolikt att drabbas av granbarkborreangrepp för de står på torr mark. I framtiden kommer skogsförvaltarna fråga, vad höll de på med? Viltfrågan behöver lösas först sedan kan man börja prata om att hålla på med naturlig föryngring. När man inte markbereder kan man inte plantera förädlade plantor, vilket i sin tur ger 25-30% lägre tillväxt och det är också viktigt i ett kolbindningsperspektiv. Så det blir alltså mycket sämre tillväxt i en naturskötselskog.
Vid naturnära skogsbruk är det naturlig föryngring som gäller och bara det som växer naturligt ska vara där, men det som kommer upp är bara björk och gran även om det hade stått tallar där, för vi har onaturligt mycket klövdjur som äter upp tallplantorna. På 70-talet ökade älgarna i antal, eftersom vi hade så många kalhyggen, det fanns mycket mat för dem där. Det är grunden till det stora älgproblemet vi har nu. Det är inte bara älgstammen som har ökat, det gäller även hjortar. Ett älgskadat tallbestånd tappar 70% av tillväxten
under hela omloppstiden och den kommer inte ifatt. Den tappar växtkraft, blir stukad och kommer aldrig tillbaka. Den tänkta tallskogen står där med dåligt kubikinnehåll och dålig tillväxt och binder inte speciellt mycket kol. Om vi hade klarat Skogsstyrelsens mål, som är max 5% skadade stammar (toppbetade) på tallungskogen, så hade vi bundit 12 miljoner ton kubikmeter koldioxid mer per år i hela Sverige, det är ungefär lika mycket som hela transportsektorn släpper ut i Sverige.
LULUCF, skogsdirektivet, säger att vi ska spara 4,5 miljoner ton till 2035, genom att arbeta med förlängd omloppstid, återvätning och åtgärder inom jordbruket mm Det är alltså ett mål som egentligen är mycket lätt att nå med råge, det är bara att ta kontroll på och minska älgstammen! 12 miljoner ton koldioxid motsvarar dessutom tillväxten av mer än 12 miljoner kubikmeter virke. Något som vi alltså säger nej tack till, för att i stället ha världens tätaste älgstam! För virket skulle vi kunna avverka i framtiden som skulle kunna försörja ett antal bruk och sågverk med råvara. En råvara som skulle kunna förädlas, skapa arbetstillfällen och starkt bidra till handelsbalansen och ge skatteintäkter till välfärden. Det är obegripligt att vi i stället låter en alltmer sjuk älgstam gå runt och svälta på grund av betesbrist, de har nästan bara tall kvar att beta. Att det råder brist på bete visar sig bla. genom att kalvvikterna och reproduktionen minskat kraftigt de senaste decennierna. Det som behövs är att minska viltstammarna en period, särskilt älgstammen, så att betesväxterna kan komma tillbaka och växa till sig. Därefter är det möjligt att försiktigt öka stammarna igen.
Det finns enkla lösningar på det här, men det sker inte. Det handlar om politiska beslut.
Problemet med Svenska kyrkans skogsutredning och att den inte kommer att fungera handlar främst om tillväxten och föryngringen. Det jag framför allt har reagerat på är tron på att det kommer att föryngring kommer att vara tillfredställande. Efter andra världskriget skulle man hugga mycket skärmar och lita på självföryngring och det fanns exempel på att det faktiskt kom en föryngring. Men älgarna var mycket sällsynta på 20-50-talet. De skogar som vi avverkar nu är uppvuxna när det inte fanns älg i någon större omfattning. Det tänker man inte på och det finns inte med i debatten. Jägarförbundet är mycket starka i sin diskussion och påverkan. Politiskt sett vinner man inga val på dessa frågor. Det är ingen som vill arbeta med det här och myndigheterna gör definitivt ingenting, de arbetar emot det här. Nu har vi 350 000 älgar som på många håll inte mår bra. En halvering skulle givetvis påverka jakten men kanske skulle det räcka för att rädda skogsbruket.
I utredningen nämns att 2/3 av skogen kommer att användas för normalt skogsbruk med lite längre omloppstid och det verkar bra och ekonomiskt riktigt.
Det finns inte så mycket forskat på tillväxt i det naturnära skogsbruket, det är en del av problemet när det gäller utredningen. De räknar med att det blir en föryngring vilket jag ifrågasätter, såvida man inte ordnar det här med viltet och det ser vi ingen ände på. Över huvud taget har man slarvat förbi den ekonomiska biten i utredningen menar Jan.
Klimatförändringarna innebär att den ekonomiska hållbarheten utmanas jämfört med dagens förutsättningar att bedriva jord- och skogsbruk. Har du några tankar om naturvårdsverket och skogsägarna mötas i det här?
Det går att ifrågasätta om koldioxid är det enda som vi ska bry oss om. Koldioxid är kanske det enda vi kan göra något åt, men hur mycket det gör för klimatet är osäkert. Det är ett komplext samspel mellan många faktorer. Jag har mycket svårt att tro att det räcker att bara åtgärda en del.
Många vill gärna blanda ihop biologisk mångfald och det här med kolbalans, men de står emot varandra i viss mån. Om kol ska bindas på ett bra sätt behöver skogen brukas för att få en bra tillväxt med stor volym. Mycket kol binds men det kanske inte är idealiskt som naturvårdsobjekt. Vi behöver råvaror och då kan virke vara ett bra alternativ till stål, plast och betong. Det glöms ofta bort säger Jan.
Vi har kommit ganska långt när det gäller att bevara biologisk mångfald anser Jan. Skogsbruk precis som jordbruk påverkar. På stenåldern fanns det ingen åker. Vi får se de positiva delarna, om vi har tagit en skog i anspråk och förstört den natur som fanns där, då har vi skyldighet att få en bra produkt åtminstone. Att inte sköta skogen för en optimal virkesproduktion är misshushållning och slöseri med i anspråkstagen areal. Har vi en bra produktion på huvudparten av arealen så har vi större möjlighet att spara skyddsvärda skogsområdena. Men idag har vi inte det heller utan slarvar bort det. Det är allvarligt menar Jan. Där borde man kunna mötas och se vad vi kan använda marken till. Inte se att allt skogsbruk är av ondo som verkar vara fallet ibland. Det är viktigt att komma ut i skogen och titta själv. Det blir förvisso spår här och var av skogsmaskinerna och skogsbruket kan bli bättre. Men att komma ut i skogen och diskutera för- och nackdelar är viktigt. Tyvärr tappas den dialogen, och det är likadant för kyrkan. Perspektivet blir svart eller vitt, och en del ser allt skogsbruk som negativt men det stämmer inte. Har man tagit någonting i anspråk har man skyldighet att inför markägaren och Gud att se till att det växer skog så att vi kan använda den i stället för något annat. Vi har en viktig uppgift att fylla med skogsbruket menar Jan.
Vad ger ett naturnära skogsbruk och en blädningsskog i bättre naturvård?
Inte så mycket anser Jan. Skogen blir inte äldre utan när en gran är 70-80 år så ska den avverkas. Det finns en fördel med blädning och det är att den har en svampflora, en mykorrhiza som överlever bättre. Det är en aspekt. Mykorrhiza är ett samarbete mellan träd och mykorrhizasvampar som bryter ner mineraler mm. Det finns en teori om att mykorrhizan avtar inom en trädlängds avstånd ut på ett hygge. Då får man en sämre tillväxt mitt ute på ett stort hygge. Jag har aldrig sett det, för i verkligheten ser man att det plantorna växer lika bra mitt ute på hygget som det gör i kanten. Det växer snarare sämre i kanten. Det finns vissa svampar och lavar som växer mer i kontinuitetsskogsbruket, bland annat en del skuggföredragande sällsynta svampar blir kvar där. Även för fågellivet kan kontinuitetsskogen vara bättre. Det är ju alltid roligt att ha en skog kvar. Att det försvinner lite träd då och då kan man leva med.
Vi lever i en kontext – vad vill vi göra med skogen, vad ska vi ha den till? Har man ianspråktaget skogen då ska man se till att den växer. Då behöver vi hantera frågan med viltet, nya trädslag mm. Och prata med varandra.
Källa: Svenska kyrkans skogsutredning Kyrkan och skogen - Ansvar, handling och hopp https://www.svenskakyrkan.se/skogsutredning
Text Karin Svensson
Seniormässan - träffpunkten
för gemenskap, inspiration och glädje!
För dig som är 65 år och äldre.
Välkommen till en dag fylld av upplevelser, härliga möten och nya möjligheter!
Ta del av inspirerande aktiviteter, träffa nya vänner och njut av livemusik i en varm och inbjudande atmosfär.
Vi bjuder på bubbel, lättare förtäring och glada överraskningar. På plats nns utställare från pensionärsföreningar, lokala butiker och kommunen med möjlighet att handla direkt.
Det här är dagen du inte vill missa!
Torsdag 3 april Kl. 13:00‐16:00
Stångågården samlingssal i Horn
Varmt välkommen!
Transport från Hycklinge kyrka till Horn den 3 april
Avfärd från Hycklinge kyrka: • kl 12:45 • kl 13:45
Hemfärd till Hycklinge kyrka: • kl 14:30 • kl 16:00
Arrangörer: Pensionärsföreningar, Svenska kyrkan, Kinda kommun, Stiftelsen Kindahus och Göta biblioteken.
Seniormässor ordnas även den 24 april i församlinghemmet Kisa och 22 maj i Equmeniakyrkan Rimforsa
Axels
Christina Okkels ger oss önskepsalmen 270 till psalmhörnan:
1. När ingen ljusning alls jag finner, när natten aldrig vill ta slut, när all min kraft, mitt hopp, försvinner, när all min tro vill slockna ut, när marken rämnar för min fot var finns ett fäste för min tro?
2. Du, Herre, lindra kan min smärta. I tvivlets natt är du mitt ljus. Du tröstar själv mitt sorgsna hjärta, med glädje fyller du mitt hus. Du är mitt fäste och min grund, du räddar mig i mörkrets stund.
3. Till dem som sörjer och som klagar du kommer än med glädjens bud. Du fyller deras tunga dagar med hopp och tillförsikt från Gud. Vid deras sida fast du står. Din godhet varar år från år.
4. Du är min tröst i natt och fara: ur mörkret skall din morgon gry. Ditt rike skall du uppenbara och tvinga nattens skuggor fly. På mörkrets välde gör du slut och leder mig i ljuset ut.
Christina berättar: ”Jag minns inte när jag först fastnade för den här psalmen. Vi sjöng ju mycket i familjen när jag växte upp så den fanns säkert med. För några år sedan upptäckte jag texten på riktigt. En fantastisk text- det mörker som kan finnas i oss- och tydligt ett hopp och ett ljus som kan finnas mitt i det! Så har den tröstat mig många gånger i livet. Melodin börjar litet lågmält - stegrar sig i slutet och passar väl att beskriva hoppet och en ljus framtid trots allt. De två sista fraserna i dur… När jag gjorde mitt orgelprov på skolan i Oskarshamn fick jag den här melodin att arbeta med - då till texten Min själ låt Gud i allt få råda…”
Många psalmer i vår psalmbok har ursprung i den engelska traditionen. J A Eklund (han med ”Fädernas kyrka” som förresten tillkom en kväll i biskopsgården i Karlstad när han vakade över sin sjuke son) vände sig till den tyska psalmdiktningen i arbetet inför psalmboken 1937. Han fann texter av professor Ernst Moritz Arndt och översatte ”Wenn aus dem Dunkel ich mich sehne / und seufze: Nacht, wenn wirst du Licht?” (När jag längtar bort från mörkret och suckar: natt, när blir du ljus?) - Visst känner många av oss igen sig i denna längtan! Arndt skrev den i en turbulent tid - han blev avsatt från sin professur i Bonn.
Eklunds grundsyn handlade om kristendomens och kulturens samhörighet och kyrkans ansvar för det omgivande samhället. Hans mycket fria översättning ”När ingen dager ögat skådar…” bearbetades inför psalmboken 1986 av Jan Arvid Hellström - på sätt och vis en ny psalm men med samma inriktning som hos Arndt och Eklund. Hellström skriver ”ett existentiellt tema: vart tar Gud vägen när allt omkring mig är nattsvart, när dagen aldrig bryter in” Om språket: ”Språket och stilen måste bli luftigare och spänstigare, konstruktionerna enklare.”
P O Nisser: ”… Kristus som ljuset, tröstaren, fästet och grunden - I v. 1 ställs frågan om en väg ut ur mörkret, i de följande verserna svarar frågaren själv, vänd till det Du som är Kristus.”
Melodi av Georg Neumark, hantverkarson, som efter gymnasiet 1641 ville fortsätta sina studier vid universitetet i Königsberg. Under resan dit blev han och hans resesällskap rånade! Han reste från stad till stad för att försöka hitta en anställning vilket äntligen lyckades i Kiel 1642. I tacksamhet skrev han den text som finns i vår psalmbok som 575 ”Min själ, låt Gud i allt få råda” och också melodin (något osäkert årtal). Den gavs sedan ut i en samling sånger 1657. 1644 kunde han påbörja sina studier i Königsberg, blev sedan känd som skicklig gambist (roligt med tanke på Christinas fina cello-spel!), diktare och kompositör. Han var sedan till sin död sekreterare och bibliotekarie vid hovet i Weimar och känd som en av Tysklands främsta poeter. Vilken levnadsberättelse!
På mörkrets välde gör du slut och leder mig i ljuset ut. En fin psalm att stanna för under fastetidens väg fram till påskens glädje!
Christina har också valt bilden - den segrande Kristus fr Västra Eneby kyrka.
Påskhälsningar, Axel Söderberg
expeditionen i församlingsexpeditionen eller lägg den i vår postlåda. Glöm inte att ange ditt namn och adress. En pristagare vinner presentkort.
Lösningen till detta korsord lämnas in senast den 10 april 2025. Skicka den till Kinda pastorat, Kyrkstigen 2, 590 36 Kisa, eller lämna in den på
Vårkryss
YSTER SOCKA KANSKE MED BADET DAMMGNAGARE
RÖRA PÅ BENEN
EN SORTS UPPLEVELSE
KRÄVER ARMKRAFT STRAND
SMUTSTVÄTT
HÖRS MED I BACKARNA
BARNFÖREMÅL
ETT AVDRAG
EGYPTISK HALVÖ
VÄLJER MAT OCH DRYCK
SPELAD IDENTITET SLÄPPA IGENOM
AVSLUTAS PÅ PÅSKAFTON
OKÄND PERSON
BRICKMAT
PLATS FÖR SLAG
BEKLAGANSVÄRDA
KAN ANGELÄGENHET VARA
KÖFORMAT KROPPSDELEN STÄMNING SKIFTAS
SAMMANSLUTNING
TJUT
PIPPI
GÖR SOM JAG SÄGER!
LIKA LEKA BÄST?
ÖVERSE MED
OTILLRÄCKLIG
SPRÖTT OCH SKÖRT
SÅRMINNE SERAFISK
TÄNDER EN BRASA
ANLAG MED LÅNGHALM
SYNS MITT PARK ÄR ÖPPEN FRAMTILL
FOGMASSA
SVÅR ATT HITTA I HÖSTACK HYSER HÄMNDLYSTEN
STANDARD
RAUKRIK PLATS
INTE FASTSATTA
JOBBMÖTE KOTA JAG AVSTÅR
SE KLART
SE EN SKYMT AV SAKNAR INFLYTANDE
SNURRA
BIFALL
KRAFT
HAL TYP
GUL BLOMMA SOM TROTSAR SNÖ OCH IS
SAKNAR PLANLÖS
KROPPENS LAMPA ÄR?
VILL INTE ENSAMVARG
KAN SYRENENS BLOMMOR VARA
KALLSINNIG HAR INGEN
SKÄRREDSKAP
BENÄMNINGEN FÖRMIDDAG
GÄLLA
SYSTER TILL MARIA OCH LASAROS
INSEKT SÅG GLAD UT
SÄGEN HJÄRNPRODUKT
TYCKER OM DET VACKRA SIFFRA
SJUSÄRDELES OOLONG
ATT GÖRA VID STJÄRNFALL GÖR VERKAN LOCKBETE
SYNLIG GAS POSTLAPPEN
JOH 11:25 JAG ÄR UPPSTÅNDELSEN OCH
BERGART HAR KUNSKAP OM
METERVARAN
TYNGDEN
RÖR PÅ HANDEN
SES POSITIV
ÄR ÄRMLÖS NICKEL
Församlingsverksamheten
Mail, kontors- och mobilnummer
Kyrkoherde Fredrik Bäckhjem fredrik.backhjem@svenskakyrkan.se ........................................0494-29 04 43
Komminister Larz Netz larz.netz@svenskakyrkan.se .................................................................. 0494-29 04 44
Fritidsledare Martin Eugén martin.eugen@svenskakyrkan.se..................................................................29 04 57
Pedagog barn och ungdom Märta Markovic marta.markovic@svenskakyrkan.se............................ 29 04 55
Pedagog barn och ungdom Eva Lindh eva.lindh@svenskakyrkan.se ................................................... 29 04 59
Barnledare Horn Ramona Thuresson ramona.thuresson@svenskakyrkan.se...... ................. 076-257 56 70
Kantor Anders Broo Larsson anders.broo.larsson@svenskakyrkan.se..................................................29 04 54
Kantor Roland Sundin roland.sundin@svenskakyrkan.se ........................................................................ 29 04 53
Församlingsvärdinna Kacka Holm Hidsjö ann.katrin.hidsjo@svenskakyrkan.se ................................ 29 04 41
Kyrkogårdsförvaltningen
Kyrkogårds-/fastighetschef Melanie Lipka melanie.lipka@svenskakyrkan.se.....................................29 04 52
Arbetsledande kyrkvaktmästare Karolina Jönsson karolina.jonsson2@svenskakyrkan.se.............. 29 04 58
Expedition för kyrkogårdsfrågor se tis och tors 10-12, ons 13-15...........................................0494-210 50
Administrationen
Förvaltningsassistent Maria Mudri maria.mudri@svenskakyrkan.se ...................................................29 04 46
Serviceassistent Fredrik Erikson fredrik.eriksson2@svenskakyrkan.se............................................... 29 04 45
Kommunikatör Karin Svensson karin.svensson3@svenskakyrkan.se ................................................... 29 04 56
Kyrkogårdsfrågor se växeltider ............................................................................................................. 0494-210 50
Bokning och övriga frågor se växeltider ...................................................................................................... 29 04 40
Förskolan Arken
Förskolan Arken .......................................................................................................................................................122 61
Rektor Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se........................................................................ 29 04 48
Förtroendevalda
Ordförande i kyrkofullmäktige Anders Lind anders.lind@ibalans.eu ..........................................0703 24 39 94
Ordförande i kyrkorådet Anders Ljung anders.ljung@kinda.se................................................... 0705 59 43 26
Ordförande i församlingsrådet Horn Laila Carlsson laila.carlsson53@gmail.com................... 0706 48 82 17
Ordförande i församlingsrådet Hycklinge Anders Ericsson anders.hycklinge@gmail.com....0702 93 42 05
Ordförande i församlingsrådet Kisa Åke Nilsson akeror@live.se..................................0767 77 76 81, 718 37
Ordförande i församlingsrådet Tidersrum Carolina Klasson carolinaklas@gmail.com ............0703 31 89 72
Ordförande i församlingsrådet V Eneby Mathias von Wachenfeldt ............................................................500 31
Pastorsexpeditionen, Församlingsgården i Kisa Besöks och telefontider: Tisdag och torsdag 10.00-12.00. Onsdag 13.00-15.00
Söndag 6 april kl 15.00
Föreläsning och eftermiddagsfika
LIVETS BÖRJAN, LIVETS SLUT
Sofia Morberg Jämterud föreläser om etiska och existentiella perspektiv i livets början och livets slut. Läs mer på sidan 4.
Kyrkans Kök
Catering & Lokaler i Kisa
Minnesstunder
Bröllopsmiddag
Dopkaffe
Födelsedagsfest
12 April 14.00 Syföreningsauktion
Kisa kyrkliga syförening har auktion i Kisa församlingssal. Det blir försäljning av bröd, handarbeten, blommor, lotterier mm.
Det blir också servering av kaffe med bröd.
OBS! Kontant betalning.
Välkomna önskar Kisa kyrkliga syförening.
Pilgrimsvandring annandag påsk
Välkommen med på pilgrimsvandring den 21/4 från Horns kyrka till Hycklinge kyrka via Ekeby
Samling 8:45 Horns kyrka. Avslutning med gudstjänst kl.16:00 i Hycklinge kyrka.
Läs mer på sidan 12
5/4 Lördag
Tidersrums kyrka 18.00 Musikgudstjänst
KINDA VOICES SJUNGER
Musikevent
Egen marknad
Konferens Företagsevent
Kontakta vår församlingsvärdinna
Kacka Holm Hidsjö
0494-29 04 41 kinda.pastorat@svenskakyrkan.se
Vill ni ställa ert barn i kö till vår förskola? Gå in via Kinda kommuns hemsida www.kinda.se. Är ni intresserade av att veta mer om Arken eller göra ett besök hos oss kontakta rektor
Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se
Kyrkans
Begravningsbyrå
Vi hjälper dig hela vägen - steg för steg
Tel: 0494-123 45 ky rkansbegravningsbyra.se
Nästa nummer av Kyrk-Nytt ges ut 28 april 2025
Svenska kyrkan i Kinda