Kyrk-Nytt
- Hemma, var är det någonstans? ... sid 2
- Juletiden i Västra Eneby ... sid 3
- 2024 - en tillbakablick ... sid 4-5
- Kyrkovalet ... sid 7
- Verksamhetsupptakter ... sid 10
- Ekologisk hållbar skogsförvaltning ... sid 16
Hemma, var är det någonstans?
Frågan ställs av professor Bengt Kristensson Uggla.
Vad är det som gör ett hem till ett hem? Vi har just firat jul och nyår, de högtider som för många handlar om just det där som vi kan fånga i begreppet ”hemma”. Det är många som har positiva, vackra och härliga bilder av ”hemma”, vuxna barn som kommer hem för att sedan åka tillbaka till sina hem.
Men det finns också de som tycker just dessa högtider och helger är de absolut mest svåra, Kanske har man haft en älskad vid sin sida som inte längre har, eller också har man allt annat än goda erfarenheter av att det som vi kan lägga i ordet hemma.
Kristensson Uggla hämtar frågan från Vilhem Mobergs epos Utvandrarna.
Ute på havet frågar sig Kristina från Duvemåla; ”Hemma, var ligger det nånstans?”
Hon är på väg till Amerikas och möter en skonare
”Jag minns en dag på oceanen, emot oss kom ett ensamt skepp. Jag stod och tittade vid relingen, i skeppets akterstäv fladdrade en fana. Där vinkade den svenska flaggan, då tänkte jag att dessa män och kvinnor där på skeppet far vår väg tillbaks. Vi seglar bort, de seglar hem.”
Hemma, var ligger det nånstans? Kan någon ge svar?
Nu är det midsommar och dans, hos mor och far. En plats där jag får vara stilla, där ingen tränger sig inpå. Jag vill få skapa mig ett eget bo, för mig och för min man, och för våra ungar. Tänk att äntligen få vila, få sova i sin egen säng. Ja, vi ska ta dig till en plats där du får stanna. Du ska snart få komma hem.
Många har gjort den där resan, bort från hemmet för att finna ett hemmets tillhörighet, något nytt om det så var äventyret mot något eller om det var en flykt från något.
Jag tänker vad Gud väljer och vart Guds hem är, Guds oikos, som betyder hem eller hushåll på grekiska.
”Så älskade Gud världen” orden finner vi i början av Johannesevangeliet. Gud väljer världen, Gud väljer denna värld som sitt kärleksobjekt, Gud väljer dig, så älskade Gud att han själv lät sig födas här i Jesus Kristus,
Och jag tänker att alla hemlösa, alla de som just nu har det särskilt kämpigt har en vän i Gud.
Det finns en berättelse i Bibeln om den förlorade sonen, men egentligen tror jag det handlar om just hemlöshet och känslan av att inte höra till, och längtan efter det vi kan lägga i ordet hemma. Han tar ut fadersarvet i förtid, det var någonting man inte gjorde enligt den här tidens kulturella sed, det var lika med att önska sin far död.
Så ut i världen för att finna sitt hem, sig själv, Med pengar på fickan var det enkelt att få vänner, få en känsla av tillhörighet. Men då pengarna var slut försvann alla de som han haft runt sig. Till slut sökte han arbete som svinaherde, förmodligen ett väldigt misslyckat arbete, så står det att ”han kom till sig själv”, och så tänkte han på hemma, vad hemkänsla, identitet och tillhörighet handlar om, och i ett ögonblick som var som en evighet började han resan, resan hem.
Fadern hade gått här och tittat ut mot fälten, sett ut mot vägarna, väntat och väntat, och så kommer han där på vägen. Mötet blir ett omfamnande, ett älskande. Berättelsen handlar förstås om hur Gud här och vad Gud vill med våra liv.
Så får vi tänka särskilt på de som är hemlösa denna stund, detta nya år och vi får be för oss själva och för andra om att både erbjuda detta ”hemma” och motta detta ”hemma” i våra liv.
”Han älskar dig, han väntar dig i kväll, en kväll när du förstår hans hemlöshet och hur han längtar efter dina steg.
Från evighet har han stämt möte här. ” SvPs 256
Larz Netz Komminister
Kyrk-Nytt ges ut av Kinda Pastorat.
Omslagsbild: Nyårskonsert i Hycklinge Nyårsdagen 2025 Foto: Laila Hjalmarsson
Redaktör Karin Svensson Ansvarig utgivare i detta nr: Fredrik Bäckhjem
Tryck: Lenanders 2025
Jul i Västra Eneby
Första advent var det musikgudstjänst
Kören Kinda Voices medverkade.
I Västra Eneby var det fullt med barn som deltog med ett tåg i klockaregården. Här fiskades sångerna fram under Carina Selhammars ledning. Efteråt serverades ett fika som kyrklaget ordnat där stämningen var hög i en fullsatt sal med alla generationer. Spelman var Roland Sundin och präst var Larz Netz.
På julafton kl 10 var det julbön i kyrkan då alla tillsammans byggde upp julkrubban. När gudstjänsten var slut väntade Josef, Maria och åsnan utanför kyrkan och lät oss följa med till stallet för att se var undret skulle ske.
Tidigt på juldagsmorgon kl 6 firades vi julotta och därefter fick alla följa stjärnans ljus till kyrkstallet för att se julens under och lyssna till änglakören som sjöng.
Foto Erik Björklund
2024 - en tillbakablick
Det var mycket spännande och positivt som hände 2024. Här kommer ett axplock bilder från förra året. Syföreningarna i Horn och Hycklinge inbringade ansenliga summor till Act Svenska kyrkan, Kyrkomuren i Kisa lagades fint. Flera fantastiska kör- och musikframträdanden både under terminerna och sommaren. Larz Netz kom tillbaka. Stor
aktivitet i församlingarna; Hycklinge syförening firade 100 år, kören sjöng och biskop Marika invigde deras utställning. Pilgrimsvandringar, konfirmation, levandet torg, pizza på Kindagård och öppen kyrka, skogsutredning, trädbeskärning och utställning - så många verksamheter vi har! Och äntligen fick vi välkomna en ny kyrkoherde; Fredrik Bäckhjem!
Hälsningar från Tidersrums församling
Ännu ett år har snurrat runt vår mer än 700-åriga kyrka här i Tidersrum. Det har varit ett händelserikt år, och vi gläds mycket åt att kunna ha en ”kyrka mitt i byn” som inte bara är en sällsam historisk byggnad, utan vi får vara med och fortsätta skriva historia med kyrkan som en naturlig samlingsplats för möten mellan människor och vår Herre.
Församlingsrådet började 2024 med att formulera verksamhetsmål. När jag sneglar lite i protokollet så kan jag konstatera att vi kan klarmarkera våra intentioner. Vi har firat gudstjänster i många former; mässa, friluftsgudstjänster och vardagsgudstjänster med sopplunch. Vi har bjudit in till samvaro med kyrkkaffe vid speciella gudstjänster vilket har varit både välbesökt och mycket uppskattat.
Utöver gudstjänster så hade vi återigen den stora äran att kunna erbjuda konsert med Peter, Bruno och Matilda i slutet av maj. De får nästan ses som ”husband” numera, då vi nog tappat räkningen på hur många gånger de gett oss fantastiska musikaliska upplevelser! I juni hade vi en alldeles speciell invigning på kyrkogården. Då invigdes en liten fontän som sedan dess pryder sin plats i anslutning till askgravplatsen. Under augusti var det åter sång och musik som fyllde kyrkorummet genom ”Musik i sommarkväll” varje onsdag. Ett stort och innerligt tack till er som planerar och arrangerar detta! I september inbjöds det till en träff i samarbete med Tidersrums hembygdsförening med anledning av författaren och Svenska akademins ledamot Olle Hedbergs minne. Olle bodde och verkade i Verveln.
Och så gick vi till slut in i den mest aktiva av månader för kyrkans del; december. Vi började med att tillsammans med Tidersrums hembygdsförening tända granen och ringa in 1:a advent på fredagskvällen. Vi firade också traditionsenligt Lucia med ett fint luciatåg (se även sid 13) som med god organisation ordnades av Kristin Samuelsson och Sofia Klasson Mussner. Kyrkan var i princip fullsatt, och efteråt var det livat i ”gamla församlingshemmet” (numera privatägt) med barn, bullar, tomte och godispåsar i en gemytlig blandning. Ännu ett år kunde vi också dela ut ett stipendium ur JP Petterssons stiftelse till ungdomar upp till 25 år som läser vidare efter grundskolan. Vi lyckades dessutom klämma in ytterligare en konsert strax innan jul med fyra unga studerande vid musikhögskolan Malmö. David Westerdahl, Tilda
Strandberg, Isac Johansson och Lydia Egerhag bjöd de drygt 120 besökande på en mycket finstämd stund. Julottan blev välbesökt med ett drygt 60-tal gudstjänstbesökare. David Westerdahl spelade trumpet till psalmerna och Kicki Westerdahl bjöd på solosång till kantor Anders Broo Larssons ackompanjemang. Efteråt bjöds det på risgrynsgröt och skinksmörgås. Året avslutades så tillslut med nyårsbön. Vi ser med tillförsikt och hopp om Guds ledning fram emot år 2025!
Invigning av fontän, från vänster Lars Netz präst, Anders Broo Larsson kantor och Eric Westerdahl kyrkvaktmästare och ansvarig för iordningställandet.
20 december,
Kicki Westerdahl
Julkonsert
från vänster Tilda, Lydia, Isac och David
Foto
Kicki Westerdahl
Foto
Annica Fransson, Hillerstorp
Kyrkovalet - demokrati i kyrkan
Nästa kyrkoval äger rum 8-21 september 2025.
Vill du kandidera i kyrkovalet?
Var med och påverka Svenska kyrkans framtid. Ställ upp som kandidat.
I kyrkovalet 2021 ställde 27 000 personer upp som kandidater. Kyrkovalet är viktigt eftersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka som är beroende av människors engagemang. I kyrkovalet har du och andra möjlighet att påverka.
När du blir vald inom Svenska kyrkan är du med och bestämmer vad kyrkan ska göra de kommande fyra åren. Det handlar framför allt om tre olika områden:
Vad kyrkan ska göra – den strategiska inriktningen.
Vad det får kosta – budgeten och resursfördelning
Hur den grundläggande uppgiften ska bedrivas – att följa upp och utvärdera den grundläggande uppgiften: att fira gudstjänst, undervisa i och berätta om kristen tro, och att möta och hjälpa utsatta människor.
Om du blir invald gäller det en hel mandatperiod, alltså fyra år. Det är tiden fram till nästa val. Om du inte blir invald på valdagen kan det hända att du utses till ledamot eller ersättare vid ett senare tillfälle, till exempel för att ersätta någon som flyttat.
Det här krävs för att bli kandidat
Du behöver:
tillhöra Svenska kyrkan vara döpt eller vara eller ha varit förtroendevald* ha fyllt 18 år senast på valdagen och vara kyrkobokförd i en församling i Sverige.
*I samband med kyrka-stat separationen fattades det beslut om ett par övergångsbestämmelser. Syftet med övergångsbestämmelserna är att hantera vissa förhållanden när nya bestämmelser införs. I kyrkoordningen står det i 19 § Övergångsbestämmelser att ”Den som innehar eller har innehaft uppdrag som förtroendevald inom Svenska kyrkan är valbar till sådant uppdrag även om han eller hon inte är döpt”.
Övergångsbestämmelserna tillämpas på den som var förtroendevald vid tidpunkten då övergångsbestämmelserna trädde ikraft, d.v.s. den 1 januari 2000, eller dessförinnan hade varit förtroendevald (enligt de gamla lagarnas definition av förtroendevald).
Det betyder också att alla som blir förtroendevalda efter den 1 januari 2000 och inte varit det dessförinnan måste vara döpta för att vara valbara.
Nästa steg
Uppfyller du kraven för att ställa upp i kyrkovalet är nästa steg att antingen kontakta en befintlig nomineringsgrupp att kandidera för, eller att bilda en ny nomineringsgrupp.
Mer information finns på www.svenskakyrkan.se/kyrkoval
Du kan påverka din kyrka!
Ställ upp i kyrkovalet 2025
Skanna koden och läs mer:
Kyrkoherdens tankar...
Tiden går fort när man har roligt! När jag skriver detta så har jag tjänstgjort som kyrkoherde i pastoratet i tre månader och vi har passerat in i ett nytt år 2025.
Jag har nu börjat lära känna pastoratet lite bättre, både geografiskt och rumsligt med våra fina kyrkorum, men också relationellt då jag har fått möta många av er vid gudstjänster, begravningar, konserter eller andra sammankomster.
Men jag har mycket kvar att lära känna och därför har jag avsatt tid för att besöka pastoratets olika verksamheter. Jag har bara påbörjat det, men jag tänkte att jag skulle berätta om mina verksamhetsbesök under den här rubriken en tid framöver.
Den här gången tänkte jag berätta om när jag besökte vår förskola Arken.
Jag hade bestämt en dag då jag skulle komma på besök och jag hade bett Arkens pedagogiska ledningsgrupp (förskollärarna) att bestämma vad jag skulle göra och på vilken avdelning.
Såhär såg min dag ut.
Jag började dagen hos Nyckelpigan med våra yngsta barn som är upp till 2 år gamla. Där fick jag en stunds lektid på golvet med barnen. Jag slogs av att barnen direkt kände sig trygga med att ha mig där. Någon vecka tidigare hade jag mött de olika arbetslagen på Arken för att lära känna dem och höra dem berätta om verksamheten och då fick jag höra om hur de arbetar med inskolningen. Där lägger de stor vikt vid att låta barnen möta all personal just för att barnen ska vara trygga i miljön och inte enbart med en specifik anställd – det var skälet till att barnen direkt var trygga också med mig.
Efter en stund fick jag lämna Nyckelpigan och gå vidare till nästa avdelning: Elefanten med 2-3-åringar. De hade nyss haft utelek så jag hjälpte till med att ta av ytterkläderna. Sedan var det samling. Vi fick lyssna till en berättelse som visualiserades med hjälp av olika föremål för att hjälpa i förståelsen av berättelsen, en del av det pedagogiska material Arken använder. Vi fick lära oss en ramsa för att öva språket. Efter det var det en stunds fri lek innan det var dags för lunch.
Men innan lunchen så fick jag vara med i en tvärgrupp som vi har på Arken för att brygga över mellan avdelningarna. De äldsta på Nyckelpigan och de yngsta på elefanten hade en samling ihop. Ämnet var matematik och det barnen skulle öva sig i var hur saker förhåller sig till varandra såsom över eller under till exempel.
Lunchen vi fick en mycket god vegetarisk gryta som förskolans kokerska Ann hade lagat åt oss, alla barnen åt ordentligt. Efter det var det dags för lunchvila för Elefanten och vi spred ut oss på golvet och lyssnade på avslappnande musik. Efter vilan fick jag gå vidare till avdelningen med de äldsta barnen på Regnbågen för 4-5-åringar. På Regnbågen fick jag uppleva hur personalen arbetar i ett slags stationssystem en del av dagen där barnen fördelas i olika rum där det finns olika aktiviteter att välja på. Det finns ett kreativt rum med pyssel och skapande, ett byggrum där det finns lego och klossar, och så ett rum med spel och pussel där jag skulle vara. Efter en stunds spelande med några av barnen var det dags att städa och sedan skulle vi lyssna på saga. Barnen fick en övning i demokrati när pedagogen hade tänkt att barnen skulle få rösta mellan två olika böcker. När sagan var slut var det dags för mellanmål och efter det var min dag på Arken slut. Barnen skulle ut och leka så jag stöttade lite när barnen skulle ta på sig ytterkläder.
Efter den här dagen på Arken kan jag förstå varför vår förskola är så populär. Vi har väldigt kompetent personal som skapar en trygg och lärande miljö för barnen. Jag är väldigt tacksam för att jag fick vara med och dela dagen med barnen och tänker att jag kommer att göra det då och då framöver också.
Fredrik Bäckhjem Kyrkoherde
Gudstjänstkalender februari 2025
29/1 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa
2/2 Kyndelsmässodagen
Uppenbarelsens ljus
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Hycklinge kyrka 14.00 Gudstjänst
Västra Eneby kyrka 18.00 Mässa
Horns kyrka 18.00 Ljusgudstjänst, se sista sidan.
5/2 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
8/2 Lördag
Tidersrums kyrka 18.00 Musikgudstjänst
9/2 Femte sön e trettondagen
Sådd och skörd
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Horns kyrka 18.00 Mässa
12/2 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
16/2 Septuagesima
Nåd och tjänst
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Hycklinge kyrka 14.00 Mässa
Västra Eneby kyrka 18.00 Musikgudstjänst
19/2 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
20/2 Torsdag
Tidersrums kyrka 12.00 Vardagsgudstjänst
Därefter sopplunch i gamla församlingshemmet
23/2 Sexagesima/Reformationsdagen
Det levande ordet
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Horns kyrka 18.00 Musikgudstjänst
26/2 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
2/3 Fastlagssöndagen
Kärlekens väg
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Hycklinge kyrka 14.00 Gudstjänst
Västra Eneby kyrka 18.00 Mässa
5/3 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
Ydrefors Brosjögården 19.00 Gudstjänst
Kindagård 55+ boende
29/1 Onsdag
Kindagård 14.30 Andakt
12/2 Onsdag
Kindagård 14.30 Andakt
26/2 Onsdag
Kindagård 14.30 Andakt
Bergdala
6/2 Torsdag
Bergdala 10.30 Andakt
20/2 Torsdag
Bergdala 10.30 Andakt
Stångågården
30/1 Torsdag
Stångågården 10.30 Andakt
13/2 Torsdag
Stångågården 10.30 Andakt
27/2 Torsdag
Stångågården 10.30 Andakt
Med reservation för ev fel och ändringar. Se även kalendern på www.svenskakyrkan.se/kinda/
Barn och ungdom - upptakter vår 2025 v
Kisa
Måndag
After school 2 13.30-16.00
För dig som går i årskurs 2-3 och gillar att pyssla, leka och ha kul med kompisar.
Vi börjar med att att äta mellanmål tillsammans och avslutar varje träff med en andakt.
Vi hämtar barnen på Bäckskolan 13.30 och ni hämtar era barn 16.00.
Barnen bjuds in till gudstjänst ca 2 ggr/termin. Anmälan krävs. Begränsat antal platser.
Anmälan till barngrupper i Kisa görs
genom att du skickar ett sms till 073-820 04 07.
Anmälan till Minidans till Sandra Hidsjö 070-621 48 35
Ledare i Kisa
Märta Markovic marta.markovic@svenskakyrkan.se
Eva Lindh eva.lindh@svenskakyrkan.se
Martin Eugén martin.eugen@svenskakyrkan.se
Sandra Hidsjö
Linda Holm
Tisdagar
After School 1 13.20-16.00
För dig som går i fsk – åk 1 som gillar att pyssla, leka och ha kul med kompisar.
Vi börjar med att äta mellanmål tillsammans och vi avslutar varje träff med en andakt.
Vi hämtar barnen på Bäckskolan 13.20 och ni hämtar era barn 16.00.
Barnen bjuds in till gudstjänst ca 2ggr/termin.
Anmälan krävs. Begränsat antal platser.
Scen och sång 3 15.30-17.30
För dig som går i åk 4-7 som gillar att spela teater, sjunga, göra film, pyssla och ha kul tillsammans. Vi börjar med att äta mellanmål tillsammans när ni kommer från skolan. Vi avslutar varje träff med en andakt.
Barnen/ungdomarna bjuds in till gudstjänster ca 2 ggr/termin.
Anmälan krävs. Begränsat antal platser.
Minidans 1 17.30-18.15
För barn födda 2019-2020
Anmälan krävs. Begränsat antal platser.
Minidans 2 18.30-19.15
För barn födda 2018
Anmälan krävs. Begränsat antal platser.
Onsdagar
Konfirmander 15.30-18.00
Konfirmandundervisning. drop-in fika. Undervisningen
Ungdomsgruppen 18.00-21.00
För dig som går i åk 8 för ungdomar med vuxennärvaro.
Få tillfälle att fundera tillsammans som smått. Här kan du engagera dig eller bara
Minidans 3 18.15-19.00
För barn födda 2017
Anmälan krävs. Begränsat
15.30-18.00
Konfirmandundervisning. Vi börjar med Undervisningen börjar 16.00
18.00-21.00
uppåt. En mötesplats vuxennärvaro.
tillsammans på stort
du få åka på läger, bara komma för att mysa.
19.00
Begränsat antal platser.
Horn
Torsdagar
Öppet hus 9.00-11.00
Öppen förskola. En mötesplats för barn och föräldrar. Vi leker, fikar och pratar om allt mellan himmel och jord.
Scen och sång 1 och 2 13.20-16.00
För dig som går i fsk-åk3 som gillar att sjunga, spela teater, stå på scen och kanske vara med i en musikal.
Vi börjar med att äta mellanmål tillsammans. Sedan blir det dramaövningar, improvisation, sång och lek. Vi avslutar varje träff med en gemensam andakt.
Vi hämtar barnen på Bäckskolan 13.20/13.30 och ni hämtar era barn 16.00.
Barnen medverkar i gudstjänsten ca 2ggr/termin.
Anmälan krävs. Begränsat antal platser.
Torsdagar
Öppen förskola 10.00-12.00
Öppen förskola. En mötesplats för barn och föräldrar. Vi leker, fikar och pratar om allt mellan himmel och jord.
Kyrkkids 15.00 -17.00
För barn 4-9 år
Barnen hämtas vid förskolan 14.45 15.30 ingår en sångstund med kantor Roland
Vid frågor kontakta ledare i Horn:
Ramona Thuresson 076-257 56 70 ramona.thuresson@svenskakyrkan.se
Juletiden i Horn och Hycklinge
Lucia och julkonsert i Horns kyrka
På Söndagen var det Lucia och julkonsert i Horn i en välbesökt kyrka. Första halvlek sjöng barnen sitt program tillsammans med komp från Roland och efter andakt tog julkonserten fart där Anna Landucci och Frida Lumme var leadsingers. En damkör med rötter i Västervik utgjorde en körmatta bakom ledarna. En kompgrupp levererade musikaliskt stöd som på ett balanserat och fint sätt kompletterade musiknumren. Melvin var kvällens solist med en muspelsversion av Cohens Halleluja. Kvällens präst var Lars Netz
Julbön i Horn
Nyårskonsert i Hycklinge kyrka
Nyårskonserten i Hycklinge besöktes av ett 80 personer. De bjöds på musik i många stilar såsom klassisk solosång, visor, duetter, klämkäcka nyårshälsningar, nyårshymner, trombonesolo och musik från Abba o Benny Andersson. Mycket ros hördes efteråt från besökare .
Kvällens aktörer var Christer Börefelt sång och bas och Matilda Börefelt sång, Frank Roshamn klaviatur, gitarr och dragspel och Roland Sundin klaviatur och trombone. Präst var Fredrik Bäckhjem .
Julbönen på julaftonsförmiddagen i Horn var lekmannaledd och här byggde man krubban fram i koret. Lotten var dagens byggare och Aina läste ur barnens bibel. Ramona Thuresson inramade förmiddagen med ett antal solosånger med sin ackompanjatör Roland.
Midnattsmässan i Horn
Midnattsmässan även den i Horn kyrka lockade ca 100 personer till en gtj med mycket musik och härlig ljusstämning. Kören var laddad med 24 sångare som fullödigt levererade sånglig jubelklang blandat med drömska vinterkänslor. Musikens betydelse är ju väldig påtaglig vid dessa tillfällen. Präst denna sena timme var Jenny Ahlén och kantor Roland var på plats och höll ordning på kör, noter och tangenter.
Julens sånger i Hycklinge
Julens sånger i Hycklinge kyrka på annandag jul lockade ett drygt 100 besökare och ca 35 musiker och sångare. Här varvades det friskt i repertoaren och besökarna hade också möjlighet att delta i allsång.
Hög stämning och fint genomförande från musiker/ sångare tillsammans med en positiv besökskrets gjorde annadagen till en musikfest. Präst var vår kyrkoherde Fredrik Bäckhjem och kör/musikkårsledare ledde musikanterna rätt i notdjungeln.
Syföreningsauktionen i Horn
Stort Tack till alla glada och köpsugna besökare som kom till vår syföreningsauktion, och tack till alla som skänkt varor eller deltagit på annat sätt.
Vår nya kyrkoherde Fredrik Beckhjem kom på besök och presenterade sig och höll en kort andakt. Emma Renhorn höll i auktionsklubban med den äran, och det gällde att vara alert om man skulle få något med. Lite drygt 39 000 kr inbringades!
En trevlig eftermiddag hälsar Horns kyrkliga syförening
Syföreningsauktion i Hycklinge
Det blev som vanligt en rolig och givande eftermiddag på Höganlid då Hyckilnge syförenings årlig auktion gick av stapeln. Det var många som ropade hem fina hantverk, ostar, korvar, ostkakor, kaffebröd och mycket mera gott. Det var Per-Anders Lindh som höll i klubban. Så klart var det även lotteri och försäljning av kaffe och ostkaka. Totalt inbringade dagen ca 36 000 kr. Stort tack för det.
Hälsar Hycklinge syförenning
Lucia i Tidersrum
I Tidersrums kyrka hade ett 50-tal barn och vuxna samlats för en ”familjär” Luciastund där både barn och föräldrar utgjorde sånggruppen. En duett sjöng också ett musikinslag med Leonard Cohens Halleluja. Präst var Larz Netz och luciakomparen var Roland Sundin.
Trettondagen – Julspel i Kisa kyrka
På Trettondag jul framförde all personal i Kinda pastorat ett julspel tillsammans vid gudstjänsten kl 11.
Trots dagens snöoväder var kyrkan någorlunda välbesökt. Julspelet byggde på det välkända julevangeliet om tiden precis vid Jesus födelse. Josef och Maria som var havande skulle skattskrivas, och på vägen fick de stanna i ett stall där Jesus föddes. Herdarna kom, de vise männen följde stjärnan och hittade Jesusbarnet och möttes upp av änglarna. Textläsning, sång och musik under kantor Anders ackompanjemang inramade hela berättelsen.
Präster var Larz Netz och Fredrik Bäckhjem.
Denna dag avslutades ACT Svenska kyrkans Julkampanj: Sprid ljus i mörkret. Kampanjresultatet från julens gudstjänster och konserter blev ca 15 000 kr (hela summan har ännu inte inkommit).
En hälsning från Kyrkans Kök
Här är några bilder från julborden i december. Vi tackar alla gäster för trevliga julbord.
Förutom julbord, lagade vi julmat till Bergdala och till julafton.
Grattis!
Vinnare av julkorsordet är Erik Ferm, Kisa
Vinsten, ett presentkort, kommer som ett brev på posten.
Pilgrimsvandringar 2025
Är du intresserad av
Pilgrimsvandring i Kinda pastorat?
Hör av dig till pastorsexpeditionen.
Tel 0494-29 04 40
Mail kinda.pastorat@svenskakyrkan.se
Ekologiskt hållbar skogsförvaltning
I Svenska kyrkans skogsutredning; Kyrkan och skogen - Ansvar, handling och hopp, undersöktes stiftets skogsbruk och hur Svenska kyrkan kan säkerställa en så ekologisk, ekonomisk, social samt andlig och existentiell hållbar skogsförvaltning som möjligt.
I det här numret har vi i samtal med Magnus Wadstein, som har arbetat som biolog på Skogsstyrelsen i 40 år, tittat på de ekologiska värdena som främst handlar om biologisk mångfald.
Bakgrund – Varför har utredningen gjorts?
Svenska kyrkans skogsbruk har debatterats intensivt och ifrågasatts under de senaste åren. Utredningen som har initierats av kyrkomötet och tillsatts av kyrkostyrelsen, är avsedd att leda till en översyn av Svenska kyrkans regelverk för de så kallade prästlönetillgångarna, som skogsbruket är en del av. Enligt utredningsdirektiven så behövs ”En yttre kraftsamling för att förstärka och skynda på de insatser som vi vet är nödvändiga avseende en hållbar förvaltning: för skapelsens skull, för livets skull, för våra barnbarns och deras barnbarns skull”. I direktiven står bl a också att utredningen ska:
- bidra till att möta utmaningarna i klimatkrisen och hotet mot den biologiska mångfalden.
- leda till ett förändrat ställningstagande eller agerande från Svenska kyrkan för att möta den omställning som nu krävs av hela samhället.
- Bidra till genomförandet av Svenska kyrkans Färdplan för klimatet.
- Bidra till att säkerställa Svenska kyrkans långsiktiga finansiering.
Utredningens förslag
I utredningen föreslås bland annat:
- att 20 procent av skogsarealen undantas skogsbruk för biologisk mångfald och klimat (kolinlagring)
- att 33 procent av arealen ställs om till mer naturnära, småskaligt skogsbruk med bland annat hyggesfria metoder
- att resterande areal brukas med anpassat trakthyggesbruk som innebär ökad generell hänsyn till biologisk mångfald, med minskad hyggesstorlek och högre ålder på skogen innan avverkning
- att gemensamma nationella mål ska styra inriktningen på skogsbruket och att kyrkostyrelsens tillsyn av förvaltningen utvecklas
- att församlingens synpunkter inhämtas och beaktas när övergripande planering sker inom dess geografiska område
- att Svenska kyrkans regelverkkyrkoordningens kapitel 46 - från 1 januari 2026 anpassas till utredningens förslag.
Den föreslagna omställningen bedöms innebära att inkomsterna från skogsbruket under en övergångsperiod minskar med en fjärdedel jämfört med i dag (en minskning med ca 100 miljoner kronor per år vilket motsvarar ca 0,4 % av kyrkans samlade intäkter).
Kostnader för omställningen ska bäras solidariskt inom Svenska kyrkan genom att en hållbarhetsavgift införs och de församlingar som direkt berörs ska kompenseras.
Enligt utredningen är förslagen som lämnas en avvägning som tar hänsyn till de olika intressen som finns. Utredaren Göran Enander säger: Det är min förhoppning att de nya målsättningarna ska bidra till att sänka konfliktnivån och att Svenska kyrkan inom något år ses som ett föredöme när det gäller hållbar skogsförvaltning.
Intervju med Magnus Wadstein
Att mötas i känsliga frågor
Att mötas i känsliga frågor är inte alltid helt lätt. Det har blivit en större polarisering och det gäller inte bara skogliga frågor. Jag tror att det där hänger ihop ganska mycket med t ex sociala medier säger Magnus. Det har blivit så lätt att vädra åsikter i vredesmod, vilket inte gynnar en bra dialog. Då blir det lätt att båda sidor reagerar på det sättet och drar åt varsin ytterkant i stället för att mötas. Det är sorgligt, tycker han. Det kan man nog inte skylla bara den ena eller den andra sidan för – utan det är något vi behöver lära oss – att prata med varandra, lyssna och ha respekt.
Detta har gått som en röd tråd i mitt jobb också säger Magnus. Han är biolog, engagerad i naturvård och samtidigt själv skogsägare. Han har läst kurser om skogsbruk och berättar att han också har försökt att ha det här förhållningssättet; att respektfullt lyssna på skogsägare som är oroliga för t ex äganderätt eller ekonomisk avkastning. Det har ingått i mitt jobb så för egen del har jag fått träna på det en hel del, säger Magnus. Jag vet inte om det finns något recept på hur man ska göra men jag tror att det bästa sättet ändå är att träffas fysiskt. På sociala medier, i mail eller i ett brev, kan tonen bli oförsonlig. Träffas man däremot i skogen och pratar med varandra så brukar diskussionen bli annorlunda. Hans upplevelse är att man tvingas att lyssna lite mer på varandra och man dessutom kan se och peka på det man pratar om. Han har rekommenderat det till både ideella naturvårdare som är på ”ena sidan” och skogsbrukare på den ”andra sidan” – att träffas och prata om det här i dialog brukar underlätta.
Magnus förslag är att ta en dag eller två och träffas ute i skogen på Stiftets mark för att i praktiken titta på vad skogsutredningens förslag skulle kunna innebära. Då kanske människor med olika åsikter får större förståelse. Det blir i sig en slags utbildning, att titta på konkreta saker i verkligheten. Då kan flera olika människor bjudas in, t ex de som tycker om att vistas i skogen men inte har specialkunskaper. De är väldigt värdefulla att ha med i sådana här sammanhang och lyssna på.
Vi kan inte fortsätta som förut
När det gäller klimat och miljö går det inte att fortsätta som förut. Magnus tror att många skogsägare, även de som är eller var konservativa fick sig en tankeställare av den varma sommaren 2018 och den granbarkborreproblematik som vi har haft sedan dess. De har insett av det behövs en förändring av skogsbruket när det gäller inriktning och trädslags-sammansättning. Det behövs föryngring med lite mindre gran och mera tall och lövträd. Problemet är att gran växer snabbt och bra och är lätt att föryngra medan tall och lövträd är betydligt svårare. Det finns också en viltproblematik som ställer till det, med många djur som äter upp plantorna. Om man har för enformiga skogar med bara ett trädslag så finns ju alltid större risk att de drabbas av skador, antingen granbarkborre, rotröta eller andra typer av skador. Blandade trädslag och ett varierat skogsbruk är till fördel även för skogsproduktionen menar Magnus. En annan tydlig anledning att vi inte kan köra på i gamla hjulspår är att vi har ju en omvärld som vi är beroende av. Vi är med i EU och där finns det ganska tuffa bestämmelser för hur vi ska sköta våra skogar och ta hänsyn på olika sätt i olika EU-förordningar. Det pågår intensiva diskussioner om hur t ex den s.k. restaureringsförordningen som finns i EU:s bestämmelser, ska tolkas. Magnus tror inte att vi kommer ifrån det här, likaså klimatfrågorna, vi kommer inte undan dem heller. Många tvingas inse att vi måste ställa om och ändra oss för att klara de här målen som är uppsatta. Sedan finns det diskussioner om hur mycket och hur snabbt vi behöver gå fram.
Hur ska vi då tänka och handla?
Man kan diskutera på vilket sätt vi ska möta utmaningarna med biologisk mångfald och klimathot menar Magnus. Det finns ett sorgligt kunskapsförakt i vissa informationsflöden på sociala medier. Att klimatförändringarna finns och är orsakade av människan
Foto Gustaf
Hellsing / Ikon
är väldigt väl belagt av forskningen så det borde man inte ifrågasätta. När det gäller skogen så finns det en diskussion om på vilket sätt som skogen kan bidra med mest klimatnytta. Skogsbruket menar att det bästa sättet att möta klimathotet på är en fortsatt hög avverkning och skogsproduktion, för då finns större möjlighet att ersätta produkter som är gjorda på ett klimatskadligt sätt som t ex betong och plast, med träprodukter istället (s.k. substitution). Många i miljörörelsen däremot, anser att det är så bråttom att vi inom de närmaste 10 åren behöver sänka avverkningsnivån betydligt för binda in mer kol i skogen. Det är bl a tidsperspektivet som skiljer de här båda uppfattningarna. I utredningen konstateras att ”Klimatforskare pekar på att skogens potentiella klimatnytta är underutnyttjad och att substitutioneffekter är problematiska och sannolikt ofta överskattade”. Jag tolkar det som att man i den här utredningen föreslår att vi ska göra både och, säger Magnus. Avverkningsnivån ska sänkas för att skogen ska binda mer kol. Samtidigt så ska olika former av skogsbruk fortsätta bedrivas på 80 % av arealen. Det är lite olyckligt att det har blivit den här ”antingen eller diskussionen”. Jag tror också att det går att göra både och, säger Magnus.
Klimatdiskussionen är relativt ny. Att skog ska avsättas för att lagra kol pratades det knappt om för 10–15 år sedan. Däremot har det pratats om att avsätta skog för naturvård i många årtionden nu och det har verkligen gått framåt. På 1980-talet skulle nästan 100% av skogen brukas för produktion. Det blev en liten revolution sedan, då de s k gröna skogsbruksplanerna infördes och skogscertifieringen där man skulle avsätta minst 5% för något annat ändamål än skogsproduktion. Skogsmarken kunde avsättas till naturvård, kultur eller sociala värden. Många skogsägare avsatte mer än 5% frivilligt och en del upp emot 10%. Stiften har som medeltal 11% avsättning
vilket är en stor framgång. Det är bra att påminna sig om det, det har gjorts fantastiska insatser sedan 1980-talet. Men 5% avsättning är för lite för att vi ska klara artbevarandet och den biologiska mångfalden. Enligt naturvårdsbiologiska forskare som arbetar med biologisk mångfald behövs det betydligt mer, berättar Magnus. Där är förslagen i stiftets utredning verkligen ett steg i rätt riktning.
Magnus personliga reflektion kring skogsutredningen är att det finns mycket som är bra och han vill särskilt lyfta fram fyra punkter:
1. Att skogsförvaltningarna som sköter prästlönetillgångarna inte ska arbeta isolerat utan mer i samverkan och dialog med övriga instanser inom kyrkan och också vara öppna för mer input från omvärlden.
2. 20% avsättning av skogsmarken för skydd av biologisk mångfald och klimatåtgärder (kolinlagring).
3. Generell hänsyn och naturhänsyn; att när man väl avverkar så ska åtminstone 15% avsättas som hänsynsytor. Att man höjer ambitionsnivån där är mycket bra för det går att göra väldigt mycket naturvård och ändå avverka samtidigt.
4. Att man vill styra över skogsinnehavet, trädslagsfördelningen, till mera lövträd och tall och mindre gran.
Förlusten av biologisk mångfald - en allvarlig kris?
Det finns en pågående förlust av biologisk mångfald, men hur allvarlig är den? Det är lite olika beroende på vilket perspektiv vi har, säger Magnus. Ser vi bara till Sveriges skogar eller hela världen? Globalt är läget allvarligt. Den högsta biologiska mångfalden finns i varmare länder än hos oss. Den finns i tropikerna i olika miljöer t ex regnskog och savanner. Man försöker restaurera på en del håll nu men avverkningen av regnskog fortsätter, vilket är allvarligt inte bara för biologisk mångfald utan för också för klimat och människors försörjning. Magnus nämner kopplingen till artbevarande i Sverige; om vi ska kunna ställa krav på länder som Brasilien eller Indonesien, att de ska bevara sin regnskog så behöver vi också själva föregå med gott exempel och visa att vi också tar det här på allvar. Vi har egentligen ställt om det mesta av skogen i Sverige under de senaste 200–300 år till produktionsytor.
Så hur allvarligt är läget för den biologiska mångfalden i Sverige? –. Ser man bara till skogsproduktionen, att vi ska fortsätta leverera virke, kanske vi klarar oss utan en del av arterna. Däremot är risken för skador större ju artfattigare ekosystemen är. Det är även en etisk fråga menar Magnus. Många av arterna som finns i skogen, fanns här långt innan vi människor kom hit. Har vi då rätt att utrota dem? Alla kanske har sin personliga uppfattning, men jag tycker inte att vi människor har den rätten, att bara bestämma och utrota de arter som har hemortsrätt långt före oss. Ser man på det sättet är situationen ganska allvarlig eftersom vi har en lång rad arter på rödlistan som är på gränsen till utrotning. Vi har kommit en bit på väg sedan 1980-talet – mycket har blivit bättre men det är fortfarande inte tillräckligt bra. Vi har en bit kvar för att vi ska kunna säga att vi tar ansvar för skapelsen och den biologiska mångfalden som fanns här långt innan vi kom.
Det finns mycket positivt
Det finns flera positiva saker att säga om Linköpings stifts prästlönetillgångar. Jag har gått igenom dessa marker och inventerat avsättningarna de senaste åren berättar Magnus. Att stiften har avsatt 11% och Linköpings stift 13%, för skydd av biologisk mångfald är mycket positivt. Det ligger en bit över vad många andra skogsägare har sparat. En del av de stora skogsbolagen håller sig till 5% så där är ju stiftet redan nu ett föredöme, och nu ska den arealen ökas ytterligare. En annan mycket positiv sak att nämna är att Linköpings stift tillsammans med länsstyrelsen har bildat ett flertal jättefina naturreservat. De har varit mycket välvilligt inställda till bildandet av naturreservaten. Det ska stiftet också ha en eloge för. Det finns även nya förslag på reservat på stiftets mark vilket är mycket positivt.
Vad kan vi ”vanliga” medborgare göra?
Som vanlig medborgare då, vad kan vi bidra med generellt, skogsmässigt och miljömässigt? De flesta människor besöker antingen skogen nära där de bor, för att ta en promenad eller så kanske de åker lite längre och plockar blåbär och svamp. Under pandemin märktes det tydligt vilken fantastisk tillgång som skogen är säger Magnus. Man skulle kunna påpeka och ställa krav till framförallt Länsstyrelsen, att anordna parkeringar och besöksplatser så att det blir lättare att besöka naturreservaten och skogen. Kanske också betona till skogsägare och stiftet om vikten av att skydda skog inte bara för biologisk mångfald utan även för vårt välmående - att vi får komma ut i skogen och gå och röra oss. Att engagera sig i skogsfrågor är alltid bra.
Skogsturism är inte så utvecklad här i Sverige. Utomlands, finns inte lika mycket skog som här där vi har ganska mycket areal per person att vistas i jämfört med övriga Europa. Vi har ganska många turister som besöker vårt land som kan vara osäkra på hur man gör och om man vågar gå i skogen så den sidan är underutnyttjad. Det går att ha guidningar och göra skyltade vandringsleder och stigar så människor känner sig trygga. Det kan göras mycket mer för de som kommer hit tillfälligt. För skogsägare kanske det inte ger så mycket pengar eller ersätta virkesintäkter men det kan ge ett litet bidrag.
Saknas i utredningen
En sak har missats i utredningen anser Magnus. Det finns två målklasser för naturvårdsändamål beroende på vad man vill med skogen; NO- naturvård orört och NS- naturvård skötsel. Målklassen NS är ofta lövskogar och hagmarker som har vuxit igen, och de behöver alltid skötas. Våra skogar har blivit tätare, mörkare och mer igenvuxna och det gäller även många av de här naturvårdsytorna. Jag har sett mycket av det när jag har inventerat. Lövträd som ekar som mår dåligt för att det växer igen med både barr och lövträd som behöver gallras och avverkas för att den biologiska mångfalden ska bevaras. Det har nästan inte nämnts i den här utredningen. Nästan lika viktigt som att avsätta skog är att sköta det som behöver skötas för ett naturvårdssyfte.
Till och med 25 februari 2025 finns det möjlighet att lämna synpunkter på de förslag som har presenterats i utredningen om hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk.
Svenska kyrkans skogsutredning i sin helhet finns att läsa online: https://www.svenskakyrkan.se/skogsutredning
Foto
Gustaf
Hellsing / Ikon
Vad är biologisk mångfald
Med biologisk mångfald eller biodiversitet menas den genetiska variationen hos individerna inom en art, variationen mellan olika arter och mellan olika naturtyper och landskap som finns på jorden.
Naturvårdsverket beskriver den biologiska mångfaldens betydelse på följande sätt: Biologisk mångfald innebär att vi har många olika ekosystem som ger en rik variation av livsmiljöer, många olika arter som lever i livskraftiga populationer i ekosystemen och genetisk variation mellan och inom populationerna av varje art. Alla dessa nivåer är nödvändiga att bevara då de är ömsesidigt beroende och skapar förutsättningar för att arter kan anpassa sig till förändringar i sin omvärld. Mångfalden lägger grunden till fungerande och motståndskraftiga ekosystem. Strukturer, funktioner och processer i ekosystemen ger oss ekosystemtjänster, som i sin tur är en förutsättning för vår hälsa och välfärd. Ekosystemtjänster är också avgörande för att kunna hantera olika utmaningar kopplade till exempelvis klimatförändringar och mark- och resursanvändning.
Begreppet gynnsam bevarandestatus används för att beskriva tillståndet för biologisk mångfald.
För en naturtyp anses bevarandestatusen vara gynnsam när:
− dess naturliga utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande
− den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns, och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och
− bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.
För en art anses bevarandestatusen gynnsam när:
− uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt.
Källa Svenska kyrkans skogsutredning
Bild Malin Sjödén
Skogen och marken binder kol
I skogen finns förråd (lager) av kol i levande träd, död ved samt i marken. Naturvårdsverket beskriver skogens funktion som kolsänka på följande sätt: När skogen växer tas kol upp från atmosfären via fotosyntesen. Samtidigt släpper skogen ut kol genom trädens och markens andning. Kol släpps också ut när träden avverkas eller dör av andra anledningar och biomassan bryts ned eller bränns. Marken tillförs kol genom att döda träd- och växtdelar bryts ner och lagras in i marken. En del kol försvinner via markens andning och med regnvatten ut i sjöar och vattendrag. Dessutom lagras kol i produkter från avverkade träd under kortare eller längre tid beroende på vad träprodukterna används till. I den svenska skogen har kolförråden ökat framför allt i levande träd (biomassa) och jordar (mineraljord)... Kolförråden i levande träd ökar i långsammare takt nu jämfört med för tio år sedan vilket beror på minskad skogstillväxt och ökade avverkningar. Det innebär att skogen har tagit upp en stor del koldioxid ur atmosfären. Däremot är till exempel dikade torvmarker ofta en källa till växthusgaser.
En annan fråga som ofta diskuteras är kolbalansen i skogen. Forskning visar att skog binder kol under lång tid: Hur kolbalansen ser ut i skogen varierar med skogens ålder – från nyplanterade kalhyggens nettoutsläpp till kolsänkan i bestånd som vuxit till sig. I debatten påstås ofta att (biologiskt) äldre skogar landar i ett ”jämviktstillstånd” i vilket kolavgångar skulle vara lika
Fotosyntesen med kolcykeln
stora som kolinbindningen. Det anges ibland även att gamla skogar skulle ”läcka” kol. Flera studier med utgångspunkt i mätningar och/eller modellering visar dock att skogar som passerat typiska avverkningsåldrar fortsätter att vara kolsänkor i upp till flera hundra år, och dessutom utgör betydande kollager. Vid vilken tidpunkt en skog avverkas avgörs oftast av ekonomiska överväganden, och inte av skäl som att skogen skulle ha slutat växa, ha hunnit bli särskilt gammal, eller ha tappat i förmåga att lagra kol. Död ved i skogen bidrar, enligt forskare, till att också i skogar i vilka nettotillväxten bromsar in, kan kolsänkan bestå och kolinlagringen öka under ytterligare flera årtionden, i växelverkan mellan tillväxt och trädmortalitet. I boreala* skogar tar det lång tid (70–200 år, beroende på bland annat klimatzonen) innan död ved har förmultnat. Att även gamla skogar kan utgöra en betydande kolsänka jämfört med nyetablerade bestånd, innebär att avverkning av äldre skog inte bara leder till en kraftig förlust av redan inlagrat kol, utan även minskar den effektiva årliga kolsänkan under många årtionden, enligt forskare.
Källa Svenska kyrkans skogsutredning
* De boreala skogarna är i princip ett och samma ekosystem som sträcker sig över hela den norra hemisfären på jorden. Norra Sverige – från Dalälven. och norrut – ligger i det boreala barrskogsbältet, ofta benämnd taigan.
Markandning är en process då (mark-)organismer utför någon form av arbete och därvid tar upp syre och avger koldioxid. Detta sker vid växternas rotandning och organismernas nedbrytning av organisk substans. Bakterier och svampar förmedlar huvuddelen av markandningen, därnäst kommer växternas rötter.
Rotandning är en process där syre tas upp och kodioxid avges. Rotandningen är en förbränning där energi som producerats i bladen frigörs och förbrukas vid olika växtprocesser. Näringen tas upp av de små rothåren som nybildas när roten växer. För att växa krävs syre och vatten; processen kallas rotandning och är en förbränning där energi förbrukas och syre omvandlas till koldioxid. Många träd har rotsystem som lever i symbios med bakterier och svampar. Källa skyddaskogen.se
Existentiell och andlig hälsa hos unga vuxna
Den 14 februari släpper Svenska kyrkan den nya kampanjen Brustna hjärtan som vänder sig till unga vuxna i åldern 16–30 år. Att kampanjen kommer just nu är ingen slump. Kyrkan har under många år pekat på behovet av att bättre nå unga. Och längtan efter tro och gemenskap växer.
Förra veckan släppte Ungdomsbarometern trendrapporten för 2025. Rapporten bygger på 17 000 unga röster i åldern 15–24 år och visar att allt fler unga söker gemenskap i sammanhang utanför det digitala flödet – flera av dem i kyrkan.
Intresset växer varje år
De senaste åren har Svenska kyrkan märkt ett ökat intresse för att konfirmera sig, inte minst i de större städerna. Bland annat rapporterade Dagens Nyheter tidigare i höst hur antalet konfirmander ökat i Stockholm med elva procent från 2019 till 2023.
I årets trendrapport säger allt fler unga att Jesus blir nästa års stora trend. Motivationen bakom trenden beskrivs som ett sätt att skapa mening i vardagen, men också som ett forum för att hitta stöd i många av livets svårare frågor.
Det framgår att dagens unga söker olika sätt att distansera sig från det hyperdigitala konsumtionssamhället – att de letar efter andra sammanhang.
– Det finns en ökad andlighet hos unga. Det är viktigt att kyrkan möter suget efter tro och gemenskap och den nya kommunikationssatsningen blir ett sätt att väcka ungas nyfikenhet, säger Pia Dahlén, kommunikationschef på Svenska kyrkans nationella nivå.
Musiken blir kyrkans språk för att nå unga Kampanjen innehåller en EP med fem nyskrivna låtar på temat hjärtesorg. EP:n består av fem helt nya låtar på temat Brustna hjärtan, skrivna och framförda av artister som har unga lyssnare. Musiken sprids sedan i kanaler där många unga är, som SnapChat, TikTok och Instagram. Men också med hjälp av så kallade digitala kreatörer som delar musiken vidare i egna inlägg i sociala medier.
Musik är ett viktigt språk för att nå unga. Svenska kyrkan utvecklar också ett SnapChat-filter som guidar användaren genom sorgeprocessens olika faser.
Alla kampanjinlägg länkar vidare till den nya webbplatsen Själkänsla - svenskakyrkan.se/själkänsla - där unga hittar handfasta råd och stöd som stärker deras existentiella och andliga hälsa samt hjälp att hitta vidare till kyrkans verksamheter och stöd. OBS! Webbplatsen är i bruk från 14/2.
Kampanjen pågår den 14 februari – 14 mars 2025.
Församlingsverksamheten
Mail, kontors- och mobilnummer
Kyrkoherde Fredrik Bäckhjem fredrik.backhjem@svenskakyrkan.se ........................................0494-29 04 43
Komminister Larz Netz larz.netz@svenskakyrkan.se .................................................................. 0494-29 04 44
Fritidsledare Martin Eugén martin.eugen@svenskakyrkan.se..................................................................29 04 57
Pedagog barn och ungdom Märta Markovic marta.markovic@svenskakyrkan.se............................ 29 04 55
Pedagog barn och ungdom Eva Lindh eva.lindh@svenskakyrkan.se ................................................... 29 04 59
Barnledare Horn Ramona Thuresson ramona.thuresson@svenskakyrkan.se...... ................. 076-257 56 70
Kantor Anders Broo Larsson anders.broo.larsson@svenskakyrkan.se..................................................29 04 54
Kantor Roland Sundin roland.sundin@svenskakyrkan.se ........................................................................ 29 04 53
Församlingsvärdinna Kacka Holm Hidsjö ann.katrin.hidsjo@svenskakyrkan.se ................................ 29 04 41
Kyrkogårdsförvaltningen
Kyrkogårds-/fastighetschef Melanie Lipka melanie.lipka@svenskakyrkan.se.....................................29 04 52
Kyrkvaktmästare Horn, Hycklinge Karolina Jönsson karolina.jonsson2@svenskakyrkan.se............ 29 04 58
Kyrkvaktmästare Kisa, V Eneby, Tidersrum Mikael Sträng mikael.strang@svenskakyrkan.se .......29 04 47
Administrationen
Förvaltningsassistent Maria Mudri maria.mudri@svenskakyrkan.se ...................................................29 04 46
Serviceassistent Fredrik Erikson fredrik.eriksson2@svenskakyrkan.se............................................... 29 04 45
Kommunikatör Karin Svensson karin.svensson3@svenskakyrkan.se ................................................... 29 04 56
Förskolan Arken
Förskolan Arken .......................................................................................................................................................122 61
Rektor Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se........................................................................ 29 04 48
Förtroendevalda
Ordförande i kyrkofullmäktige Anders Lind anders.lind@ibalans.eu ..........................................0703 24 39 94
Ordförande i kyrkorådet Anders Ljung anders.ljung@kinda.se................................................... 0705 59 43 26
Ordförande i församlingsrådet Horn Laila Carlsson laila.carlsson53@gmail.com................... 0706 48 82 17
Ordförande i församlingsrådet Hycklinge Anders Ericsson anders.hycklinge@gmail.com....0702 93 42 05
Ordförande i församlingsrådet Kisa Åke Nilsson akeror@live.se..................................0767 77 76 81, 718 37
Ordförande i församlingsrådet Tidersrum Carolina Klasson carolinaklas@gmail.com ............0703 31 89 72
Ordförande i församlingsrådet V Eneby Mathias von Wachenfeldt ............................................................500 31
Pastorsexpeditionen, Församlingsgården i Kisa Besöks och telefontider: Tisdag och torsdag 10.00-12.00. Onsdag 13-15
På gång i Kinda Pastorat
MORGONMÄSSA - en bra start på dagen!
Varje onsdagsmorgon 8.45 är det morgonmässa i Kisa kyrka. Därefter är det enkelt kyrkkaffe för den som vill. Alla är varmt välkomna!
2/2 kl 18.00 Kyndelsmässodagen
Ljusgudstjänst i Horns kyrka
Sångframträdande av
Annelie Sandén och Viveka Rosin
Uppstart syföreningen i Hycklinge
29/1 kl 13.00 på Stångågården
Därefter ojämna veckor kl 13 i församlingssalen i Hycklinge.
Horns kyrkliga syförening
Startade den 22/1 och fortsätter sedan onsdag varannan vecka, jämna veckor kl 14.
Kisa kyrkliga syförening
Startade den 21/1 och fortsätter sedan tisdagar varannan vecka jämna veckor kl .11.
23/2 Sexagesima/Reformationsdagen
Horns kyrka 18.00 Musikgudstjänst
Sånger som ger hopp! Christer Börefelt, Matilda Ahlgren
Börefelt och Frank Roshamn.
Svenska kyrkan i Kinda
Kyrkans Kök
Catering & Lokaler i Kisa
Minnesstunder
Bröllopsmiddag
Dopkaffe
Födelsedagsfest
Musikevent
Egen marknad
Konferens Företagsevent
Kontakta vår församlingsvärdinna
Kacka Holm Hidsjö
0494-29 04 41 kinda.pastorat@svenskakyrkan.se
Vill ni ställa ert barn i kö till vår förskola?
Gå in via Kinda kommuns hemsida www.kinda.se. Är ni intresserade av att veta mer om Arken eller göra ett besök hos oss kontakta rektor
Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se
Kyrkans
Begravningsbyrå
Vi hjälper dig hela vägen - steg för steg
Tel: 0494-123 45 ky rkansbegravningsbyra.se
Nästa nummer av Kyrk-Nytt ges ut 27 februari 2025