Lärarlegitimationen har bidragit till att höja yrkets status

Vilken betydelse har lärarlegitimationens för lärarna i Sverige? Den största vinsten med införandet av en legitimation var att politikerna visade att man lyssnar på lärarkåren. Det säger Charlotte Baltzer som har forskat i fackets påverkan för professionaliseringsstrategier.

I Sverige infördes en lärarlegitimation är 2011. Det innebär att endast legitimerade lärare kan erhålla en tillsvidareanställning. För att få lärarlegitimation krävs en adekvat utbildning, det vill säga lärarutbildning. Sin lärarlegitimation erhåller man genom en ansökan till Skolverket. Målet med legitimationskravet var att öka kvaliteten i den svenska skolan, höja statusen på läraryrket och göra det mer tydligt vad en lärare är behörig att un - dervisa i.

Lärarfacket drev frågan Det var lärarfacket Lärarnas Riksförbund (LR) som var initiativtagare till reformen och i den här frågan lyckades man formulera en gemensam ståndpunkt med konkurrenten Lärarförbundet. Numera har ju de två lärarfacken slagit samman sina påsar och vid årsskiftet bildades Sveriges Lärare. – De båda lärarförbunden hade bråkat en hel del men kring lärarlegitimationen hittade man en gemensam linje, säger Charlotte Baltzer.

Baltzer har en bakgrund som lärare och rektor, hon har jobbat på Skolverket men är nu verksam som universitetslektor vid Uppsala universitet. Hösten 2020 disputerade hon vid Åbo Akademi med avhandlingen Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi. En analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering.

Doktorsavhandlingen visar att legitimationsreformen har bidragit till att stärka lärarkårens status och legitimitet. I och med legitimationen ökade kraven på lärares ämnesutbildning och kompetens, och genom reformen aktualiserades forskningens bety- delse inom utbildningsväsendet.

– Det har skett en professionalisering av lärarkåren och den största vinsten var att politikerna lyssnade på lärarna. Det hade man inte gjort tidigare.

Motvind på 90-talet

Lärarlegitimationen kan alltså betraktas som en seger för lärarfacken. Under 90-talet hade man tvingats ta skeden i vacker hand och svälja flera utbildningspolitiska reformer. I början av 90-talet drevs kommunaliseringen igenom, dvs kommunerna tog över ansvaret för skolan. Och några år senare fick man ett nytt arbetstidsavtal som innebar mer arbetsplatsbunden tid för lärarna.

– När skolan kommunaliserades blev lärarna totalt överkörda.

Göran Persson genomförde refor- men med kraft. Han sade att fackets makt var för stor. LR protesterade högljutt och strejkade, men utan resultat, säger Charlotte Baltzer. – Läraryrkets status försämrats ganska kraftigt i och med kommunaliseringen. Lönerna jämnades ut vilket innebar att den sänktes för vissa lärarkategorier.

Grogrund för att satsa på skolan Om lärarnas status dalade på 90-talet lyckades man åtminstone delvis vända trenden på 2000-talet. Sverige halkade efter i Pisa-undersökningarna och det fanns ett politiskt tryck att satsa på skolan. Det resulterade bland annat i en ny skollag med skärpta krav på lärare, en reform av lärarutbildningen och så legitimationen.

– Lärarlegitimationen blev ett

Lärarlegitimationen har bidragit till en positiv riktning för läraryrket i Sverige, säger Charlotte Baltzer.

När skolan kommunaliserades blev lärarna totalt överkörda.

Läraryrkets status försämrats ganska kraftigt i och med kommunaliseringen. Lönerna jämnades ut vilket innebar att den sänktes för vissa lärarkategorier.

Att lärarna fick gehör för sina synpunkter är ett uttryck för en ökad grad av professionalisering. Helst centralt för den professionella legitimiteten är att få politiskt gehör

Lärarkåren är behörig att föra kunskapens fackla framåt på de relativt autonoma universitet vi har i Finland. Det betyder i förlängningen att kåren själv definierar den kunskapsbas som lärare utbildas på.