En kopp kaffe, en bulle och en halv miljon i årslön

Mitt intryck är att många är intresserade av Norge och vill uppleva något nytt.

Den som besöker café Esplanad i Helsingfors brukar kanske unna sig en latte och en kanelbulle. För de lärare inom småbarnspedagogik som nyligen besökte caféet fanns ytterligare en option på bordet – en årslön på över 500 000 norska kronor. Det förutsätter dock att man tackar ja till ett jobb på en barnehage i Oslo.

Elvira Lindroos från bemanningsföretaget Acapedia höll nyligen vad hon kallade ”öppet hus” på café Esplanad. Tanken var att lärare inom småbarnspedagogik kunde sticka sig in på en kaffe och höra sig för om möjligheterna att jobba i Norge. I Svenskfinland, i synnerhet i Helsingforsregionen, har bristen på behöriga lärare inom småbarnspedagogik varit påtaglig och situationen är den samma i Oslo med omnejd.

Acapedia har specialiserat sig på rekrytering av pedagogisk personal och man har redan fiskat efter småbarnspedagoger i Danmark. Nu har man också fått upp ögonen för de finlandssvenska lärarna inom småbarnspedagogik. Uppdraget för Elvira Lindroos, som själv har finlandssvensk bakgrund, är att locka över dem till Norge. När tidningen Läraren träffar henne över en kopp kaffe har hon ännu inte fått napp, men hon menar att det nog finns ett intresse för att jobba i Norge.

– Det är en lång process men många har tagit kontakt. Inte bara här i Helsingfors utan också från andra ställen i landet, till exempel Vasa. Mitt intryck är att många är intresserade av Norge och vill uppleva något nytt, säger Lindroos.

Elvira Lindroos främsta lockbete är en lönenivå som är avsevärt högre än i Finland.

– Lönen beror på om det är privata eller kommunala daghem och också lite beroende på området. Men det lägsta man kan hamna på är drygt 423 000 norska kronor i året och som mest kan man komma upp till ca 624 000 kronor. Oftast ligger lönen på ca 500 000.

En årslön på 500 000 norska kronor motsvarar omkring 3800 euro i månaden. För att nå 600 000 kronor, vilket innebär ca 4500 euro i månaden, krävs i första hand en längre arbetslivserfarenhet.

– Lönen är en viktig faktor. Man frågar nog om annat också men lönen finns alltid med, säger Elvira Lindroos.

”Hujsigt mycket mer än i Finland”

Johanna Karlsson är ordförande för Huvudstadsregionens lärare inom småbarnspedagogik. Hon konstaterar att man i Helsingforsregionen har svårt att lönemässigt konkurrera med norrmännen.

– Det är ”hujsigt” mycket mera än vad vi har. Vi är underbetalda i Finland och lönen borde börja med en trea oberoende av lä- rarkategori, säger Karlsson.

I Finland ligger grundlönen för en lärare inom småbarnspedagogik på drygt 2500 euro. Många kommuner har ändå höjt lönerna, i Helsingfors är grundlönen närmare 2800 euro.

– Varje lärare inom småbarnspedagogik som åker är en vinst för dem och en förlust för oss. Vi behöver alla våra lärare, säger Karlsson.

För att råda bot på den akuta personalbristen i Helsingfors kastade biträdande borgmästare Nasima Razmyar nyligen fram tanken att rekrytera och utbilda daghemspersonal i Asien och Sydeuropa, både på finska och svenska. Johanna Karlsson tänder inte helt på idén.

– Först och främst borde vi få lön och arbetsförhållanden i skick så att våra egna pedagoger vill stanna kvar här, säger hon.

Behörig i Norge – check!

Den som siktar på jobb i Norge behöver inte oroa sig för behörighetskraven, menar Lindroos. Man bör ansöka om ett så kallat NOKUT (Nationellt organ för kvalitet i utbildningen) erkännande av sin utbildning.

Men om man exempelvis är utbildad lära- re inom småbarnspedagogik från Åbo Akademi eller Helsingfors universitet är detta närmast att betrakta som en formalitet. text och foto: mattias fagerholm

Bemanningsföretaget Acapedias Elvira Lindroos höll öppet hus i Helsingfors för att locka finlandssvenska lärare inom småbarnspedagogik till Norge.

– Då är det smärtfritt, försäkrar Lindroos.

För en finlandssvensk vållar inte heller språket några bekymmer.

– Pratar man svenska är det inga problem. Så länga man är ”intunad” på språket och villig att lära sig går det jättebra. Norrmännen är vana vid att det kommer personal från olika länder.

Det är inte bara brist på förskolelärare i Norge, utan också övrig pedagogisk personal. Men än så länge har man inte rekryterat exempelvis klasslärare.

– Nu ligger fokus på barnehagen och vi har händerna fulla där, behovet är så stort.

Varför ska man komma till Norge och jobba?

– Jag som finlandssvensk trivs jättebra i Norge. Det är ett lätt land att komma till, om man vill åka utomlands och uppleva något nytt men ända ha kvar tryggheten, säger Elvira Lindroos.

Lärare inom småbarnspedagogik i Finland, grundlön ͸

En balans mellan öppna och slutna utrymmen, nya lärmiljöer och utmärkt akustik. Både elever och lärare stortrivs i nya Oxhamns skola i Jakobstad. Den dåliga inomhusluften är ett minne blott, säger biträdande rektor Malin Höglund-Snellman.

Alla stortrivs i nya rymliga och moderna Oxhamns skola

I flera år hade elever, föräldrar och personal klagat och protesterat mot dålig inomhusluft i Oxhamns skola i Jakobstad. Politikerna lyssnade och våren 2019 inleddes rivandet av delar av den gamla skolan. Ungefär ett år senare inleddes byggandet av en nu och när den här vårterminen började kunde äntligen den sista nya delen tas i bruk.

– Det har varit jobbigt att ha verksamheten utspridd i över tre år, men vi har hela tiden kunnat blicka fram emot att vi snart har en helt ny skola. Nu är den äntligen helt klar och vi är alla mycket glada för det, säger Malin Höglund-Snellman, biträdande rektor för Oxhamns skola.

Oxhamns skola består av tre delar, varav två är helt nya. Redan förra läsåret kunde undervisningen inledas i den nya västra delen och nu står också den östra på 2600 kvadratmeter till förfogande. De nya delarna har byggts ihop med den gamla som till stor del består av en över hundra meter lång korridor.

– Nu har den gamla långsmala delen flera anslutningar till de nya så omgivningen är mycket öppnare och flyter ihop på ett naturligt sätt. Eleverna kan därmed bekymmersfritt röra sig mellan skolans alla delar, berättar Höglund-Snellman.

Många olika rum

Rymd, utrymme och transparens är något som präglar hela den nya skolan. Ett bra exempel på det är den nyaste delen där det är mycket högt till tak.

– Här är aulan och vi gillar de här öppna rummen i de nybyggda delarna, säger hon, och sätter sig i den så kallade spanska trappan. Den spanska trappan är en lärmiljö där eleverna kan sitta och arbeta.

– Trappan är ett exempel på en öppen lärmiljö där vi kan bedriva undervisning. Ovanför den finns biblioteket och på den andra sidan finns lärarnas pausrum. Det är ett rum dit vi kan gå och dricka kaffe, läsa och ta det lugnt, berättar hon.

Något som ytterligare förbättrar känslan av öppenhet är alla fönster inomhus. Pausrummet har flera fönster mot aulan och trappan och transparens är något som också präglar klassrummen.

– Alla klassrum har en del av väggen som glas och det bidrar till en öppenhet. Trots att dörren till klassrummet stängs finns det en kontakt mellan olika rum.

I nya skolor för årskurs 1-6 har det under senare år satsats mycket på olika typer av lärmiljöer. Men i Oxhamns skola har fokus i högre grad varit på att skapa ändamålsenliga ämnesrum.

– Vi har också flexibla klassrum där väggar kan öppnas och flera undervisningsutrymmen för smågrupper för specialundervisning. Men viktigt från lärarhåll har varit att klassrummen ska planeras utifrån ämnet som undervisas där.

– På det viset har vi eftersträvat traditionella klassrum men med glasväggarna finns ändå mycket öppenhet, förklarar Höglund-Snellman.

Fick vara med och påverka

Enligt henne har man från lärarhåll haft möjligheter att påverka planeringen av den nya skolan. Samarbetet med arkitekten har också varit mycket bra.

– Viljan från beslutsfattarna har också varit god och det har gjort att vi har fått vara delaktiga. Vi har inte haft någon särskild arbetsgrupp utan önskemål av utformningen av ämnesrummen har ämneslärarna fört fram.

– Ämneslärarna har också fått vara med och välja möblerna till

Vårt kollegium består av sextio lärare och det här är första gången som vi har ett gemensamt lärarrum.

MALIN HÖGLUND-SNELLMAN

Biträdande rektor, Oxhamns skola deras klassrum, och det tror jag inte hör till vanligheterna, säger hon.

Det som betyder mest för alla i skolan är att de äntligen får verka i en frisk miljö. Utgångspunkten har hela tiden varit en frisk skola och att få vara samlade på ett och samma ställe.

– Vårt kollegium består av sextio lärare och det här är första gången som vi har ett gemensamt lärarrum. Tidigare var vi alla utspridda i olika rum. Det är nytt för många av oss och för eleverna är det givande att ha ändamålsenliga utrymmen. Det är modernt och byggt enligt tidens krav – inte vad som var kutymen för trettio år sedan.

Textilier dämpar ljud

Något hon gärna lyfter fram är akustiken. Trots att det är en skolbyggnad med mycket rymd ekar det knappt. Det beror på att vissa delar har textilier i golv och tak.

– Det ger en väldigt behaglig akustik och vi har också gardiner som isolerar. Likaså glasväggarna isolerar ljud mycket effektivt, vilket bidrar till ett lugn trots att vi i dag har 630 elever i vår skola. Den nya skolan är därmed re - dan för trång eftersom den är byggd för 550 elever. text och foto: christoffer thomasfolk

– Tyvärr är vi trångbodda eftersom vi har så många elever nu. Det gör att den förberedande undervisningen fortfarande har verksamhet i Campus Allegro i centrum.

Har du några råd till beslutsfattare i andra kommuner som planerar bygga nya skolor?

– Till dem vill jag säga att det är viktigt att lyssna på lärarna så att de kan lyfta fram sina behov. Lärarna förklara verkligheten som finns i dagens skola och ett exempel på det är att behovet av undervisningsrum för smågrupper. Vi har många elever som behöver sådana utrymmen, svarar Höglund-Snellman.

Kolumnen

tom ahlfors Tidningen Lärarens redaktör

Fritt fram

Mycket är på gång inför riksdagsvalet och kampanjerna tar sig olika uttryck och kandidaterna gör allt för att få synlighet i medierna.

Tidigt ute ut var Samlingspartiets Wille Rydman som nådde över medietröskeln då han anklagades för opassande och obehagligt beteende mot minderåriga flickor. Händelsen ledde till att Rydman fick foten ur Samlingspartiet och blev tvungen att se sig om efter ett nytt parti. Det blev i enlighet med all förmodan Sannfinländarna.

Finlands näringsminister Mika Lintilä skickade under en middag ett skojigt mem med sin telefon, men påstår nu att hans Whatsappkonto hade blivit kapat. Bilden han (eller – för all del – hans telefon) vidarebefordrade föreställde Socialdemokraternas ordförande, statsminister Sanna Marin och hennes goda vän, partiets vice ordförande, riksdagsman Matias Mäkynen på en scen där de visar upp skyltar med (fabricerade) texter som syftar på Sanna Marins skandalösa festvideor som spred sig i medierna för en tid sedan och Matias Mäkynens färska skandal då han skall ha förfört en tonårig flicka på nattklubb i Vasa och tagit hem henne till sig på småtimmarna då hans fru lämpligen nog har befunnit sig i familjens andra hem på annan ort. Det lär ha blivit intimt på småtimmarna påstår vanligtvis välunderrättade källor, såsom exempelvis tidskriften Seiska.

Snart är det säkert energidryckernas tur. Sedan konjaken, kaffet, chokladen och Runebergstårtorna.

Riksdagsledamot Kimmo Kiljunen (SDP) har setts gorma och gå an i en Alkobutik i Taavetti, på svenska Davidstad, i södra Karelen då han inte fick köpa sprit av den orsaken att han misstänktes för langning. Nå, så allvarligt var det kanske inte eftersom personen i hans sällskap, som var den som skulle köpa dryckerna, de facto var 34 år gammal, men kunde inte styrka sin ålder, varpå ingen i sällskapet fick handla. Helt enligt reglerna, inget att gorma över. Men det gjorde ändå Kimmo Kiljunen, som enligt hörsägen till och med hotade med att kalla på polisen. Allt för synlighet inför valet. Det hela lär ha löst sig genom att 34-åringen åkte hem efter sitt identitetsbevis och spritaffären kunde slutföras.

På tal om rusmedel råkade redaktionen härförleden få sig tillsänd ett exemplar av Barntidningen Eos som riktar sig till elever i årskurs 4. Det blir klart att Nykterhetsförbundet Hälsa och trafik som ger ut tidskriften nu inte bara vill skydda de unga från tobak, knark och brännvin. Nej, nu inberäknas så kallad energidryck också i den fördärvliga skaran rusmedel. ”Det är viktigt att inte skuldbelägga om barnet kommer hem och har provat på energidryck, tobak eller andra rusmedel”, konstateras i bladet. På annan plats noteras i en fotnot dock att ”Enligt lagen räknas inte energidrycker som rusmedel”. Gå dit och säg sedan, för att citera Guss Mattsson.

Nu önskar Social- o hälsovårdsministeriet genom ”Arbetsgruppen för utveckling av tobaks- och nikotinpolitiken” att all tobak ska vara förbjuden i Finland fram till 2030. Eller nåja, inte all tobak. Cigarretterna skall ju finnas kvar. De är så populära. Men införsel av snus skall förbjudas helt och hållet. Snart är det säkert energidryckernas tur. Sedan konjaken, kaffet, chokladen och Runebergstårtorna.

͸ Vårmöte för medlemmarna i Kristinestads lärarförening rf. tisdag 7.3.2023 kl. 18.00 på Hemslöjdsgården. Stadgeenliga ärenden. Efter mötet bjuds medlemmarna på god mat och trevlig samvaro. Anmälningar till skolombuden eller ordförande martina.rosin@krs.fi senast onsdag 1.3. Välkomna!

͸ Nykarleby lärarförening kallar till vårmöte måndag 20.3 kl. 18.00 i Zachariasskolans matsal. Stadgeenliga ärenden. Personalchef Kristina Wikblad samt löneräknare Monica Finne informerar om lönespecifikationen och stadens personalförmåner. Föreningen bjuder på kaffe / te samt någonting sött. I samband med vårmötet ordnas ett valmöte för val av förtroendemän för FOSU för den kommande förtroendemannaperioden. Valmötet inleds kl. 18. Anmäl er till vårmötet senast fredag 10.3 till ert skolombud eller till Monia, monia@ein.fi.

͸ Ålands lärarförening kallar sina medlemmar till vårmöte, torsdag 23.3 kl.18 på Park Alandia. Stadgeenliga ärenden. Efter mötet äter vi en hamburgare i baren, för det ber vi er att anmäla er på föreningens webbsida. Välkomna!

͸ Kursen Tredje klass 24–25.3 i Tammerfors.

͸ Förtroendemannakurs 12–13.4 i Tammerfors.

͸ FSL:s styrelse sammanträder 9.3.

͸ FSL:s styrelse sammanträder 18.4.

͸ FSL:s fullmäktige sammanträder 19–20.4 i Tammerfors.

RASEBORG.FI

LÄRARE! ROLIGA OCH GIVANDE NYA

MÖJLIGHETER VÄNTAR PÅ DIG I RASEBORG!

Vi rekryterar klasslärare, ämneslärare, speciallärare och timlärare till våra byskolor i Billnäs, Bromarv och Tenala, till skolorna i Karis och Ekenäs centrum samt till våra två svenskspråkiga gymnasier.

Vi erbjuder dig jobb i en stad med god vi-anda där vi tillsammans jobbar för barnens och de ungas bästa. Vi satsar på nytänk och erbjuder bra möjligheter till fortbildning.

Alla våra lediga jobb hittar du på Kuntarekry. Vill du veta mer är du välkommen att kontakta undervisningschef Elisabet Ehrstedt 019 289 2144, elisabet.ehrstedt@raseborg.fi