tan s ä n r Allt ä förut somatt stötta !
s. 18
io n
s
.3 :
- om rn i sorg ba s. 16
"Säg inte sådär, nu får vi ju lägga tillbaka alla löv igen"
it Bryt en trad
- kika i vår folder, i mitten av tidningen
storia ill hi
Att bär
å nyckeln t ap
s. 6
Textil och kläder i en kyrka s.13
OMTANKE & omsorg
församlingsguiden nr 4 2020
Gud kommer nära -Biskop Martin Modéus
s.4
3
Gud kommer nära - Martin Modéus
4
Att bära på nyckeln till historia
6
Medlemskap - mer än du tror
7
Det handlar om könsstympning
8
Textil och kläder i en kyrka
13
Hon lever för musiken
14
Allt är nästan som förut -att stötta barn i sorg
16
"Säg inte sådär, nu får vi ju lägga tillbaka alla löv igen"
18 N VA
EN M ÄR
K
T
Bryt en tradition - Julinsamlingen 2020
S
innehåll
Trycksak 3041 0298
församlingsguiden delas ut som oadresserad samhällsinformation till alla postnummer inom Åkerbo församling. församlingsexpeditionen finns i Linghem, drygt en mil öster om Linköpings centrum, söder om Roxen. I församlingen finns tre församlingsgårdar, en i Linghem, en i Tallboda och en i Ekängen. Här finns även tio landsortskyrkor att besöka. ansvarig utgivare Ulf Hjertman redaktör och formgivare Klara Grundström omslagsfoto Magnus Aronson / IKON tryck Larsson offsettryck AB miljö Församlingsguiden är Svanenmärkt och märkt med EU-blomman distribution PostNord nästa nummer 9 februari
kontakta åkerbo församling adress: Svaltingvägen 1, 585 64 Linghem växel: 013-23 66 50 Mån-tors 10.00-12.00 och 13.00-15.00. Fre 10.00-12.00. akerbo.forsamling@svenskakyrkan.se svenskakyrkan.se/akerbo facebook.com/akerboforsamling @svenskakyrkanakerbo
foto Deborah Rossouw
Bryt en tradition! Julinsamlingen 2020
Som kyrka har vi särskilt ansvar
Det är hög tid att bryta skadliga traditioner. Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp. Vi lever alla under samma himmel och har samma rättigheter. Men beroende på var vi föds, eller vilket kön vi har, ser verkligheten olika ut.
I många länder har människor större förtroende för religiösa ledare än för politiker och myndigheter. Därför är det avgörande att religiösa företrädare tar avstånd från exempelvis tvångsgifte, könsstympning och andra övergrepp. Act Svenska kyrkan har en unik möjlighet att samarbeta med andra religiösa aktörer Traditioner är viktiga för oss. Det blir extra tydligt och förändra förtryckande strukturer, oavsett om de under julen, vår största kristna högtid. Traditioner är finns inom kyrkan eller i övriga delar av samhället. invanda seder och bruk, språk och värderingar som Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och förs vidare från generation till generation. Ofta tusentals frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan för skapar de en trygg ram runt våra liv, oavsett var i mer rättvisa samhällen, där flickor och kvinnor kan världen vi lever. göra sina egna val. Tillsammans kan vi bryta skadliga Men en del traditioner är skadliga. Tvångsäkten- traditioner! skap, könsstympning och andra övergrepp drabbar många flickor runtom i världen. Varje dag gifts fler än 30 000 flickor bort, en del inte äldre än 10 år. Var tredje flicka och kvinna utsätts för våld under sitt liv – bara för att de är flickor. Skadliga sedvänjor, strukturer och normer berövar flickor och kvinnor makten över sina liv. Det kan vi inte acceptera!
VAR MED I KAMPEN FÖR ALLA FLICKORS RÄTT TILL ETT VÄRDIGT LIV. *BIDRA TILL JULINSAMLINGEN! *se baksidan
Gud kommer nära ”Håll avstånd”. Det har väl varit en av de vanligaste uppmaningarna under året som har gått. Och just därför har vi hela tiden behövt tala om behovet av att upprätthålla närhet. I coronakrisens början talade alla om social distans. Men någon gång under resans gång så började många av oss i stället tala om fysisk distans, för det blev så tydligt att det var just den sociala närheten som vi behövde upprätthålla. Avstånd och distans är ett uttryck för människans stora brottning med Gud. Hela Bibeln är full av rop på Gud: ”Var är du?”, ”Varför svarar du inte när jag ropar?” Bönens början tycks snarare vara upplevelsen av Guds frånvaro än av Guds närvaro. Jesusberättelsen, som börjar med det lilla barnet i krubban, är en berättelse som försöker få oss att se att Gud är nära, i det lilla. När människor kanske mer har försökt att framkalla upplevelsen av Gud i det storvulna så kommer Gud själv i ett litet barn. Och människor samlas runt honom, kring krubban. Fattiga och rika, gamla och unga. Och djuren. Och änglarna. Men hyllningarna vid födelsen leder inte Jesus till kungatronen, han leds till korset. Återigen tar Guds närhet plats där vi inte anade det, i nederlaget. Efter uppståndelsen, i slutet av Jesusberättelsen, lämnar han jorden, från himmelsfärdsberget. Också den berättelsen handlar om närhet. Genom sin heliga Ande finns Gud ännu närmre oss än vi kan föreställa oss. Guds Ande andas i oss och med oss. Vi behöver de många bilderna för att med hjärtats språk kunna höra, se och ta till oss hur nära Gud är. Försök att någon gång under julen, i tanke eller i handling, hålla ett barn i famnen. Titta barnet i ögonen och se hur de är som fönster som vetter mot oändligheten. Gud i dig och Gud i mig. Gud i medmänniskan. Gud i Jesus, barnet i krubban. Jag önskar er alla en god och välsignad jul!
Martin Modéus Martin Modéus, biskop i Linköpings stift
Martin Modéus är biskop i Linköpings stift. Biskopen ska leda stiftet både andligt och administrativt. En av biskopens uppgifter är att ge råd och inspirera anställda, förtroendevalda och ideella i deras arbete. Biskopen har även olika uppdrag nationellt, tillsammans med övriga Svenska kyrkans biskopar. De tar tillsammans ställning i viktiga frågor och skriver biskopsbrev som pekar ut riktningen för Svenska kyrkan i aktuella ämnen.
foto Zandra Erikshed
Fรถrsamlingsguiden nr 4 2020 | 5
Vill du bli Nyckelperson?
Att bära på nyckeln till historia
Kontakta Maria Bergendahl maria.bergendahl@svenskakyrkan.se
- Tack till alla Nyckelpersoner! Denna sommar kanske vi mer än någonsin har märkt hur uppskattad och attraktiv kyrkan är. Jag har åkt runt och tittat i ”gästböckerna” som ligger uppslagna i Åkerbos kyrkor. I vissa kyrkor har det varit ortsbor, Nyckelpersoner, som öppnat och stängt, vardag som helgdag. Där har det varit många som satt sitt namn och en hälsning i boken. På flera ställen har omkring 100 personer lämnat sitt namn vid besöket i kyrkan. Sen tillkommer förstås många fler som helt enkelt smitit förbi gästboken... Här är några citat ur böckerna:
"Tack för att kyrkan hålls öppen!" "Fridfullt!"
"En varm och öppen kyrka." "Vackra och välskötta planteringar."
"Roligt att kyrkan äntligen är öppen." "Underbart vacker kyrka."
"Vacker och pampig kyrka." "Tack för att vi fick titta in. Underbart!"
6 | Församlingsguiden nr 4 2020
För några veckor sedan läste jag i Kyrkans Tidning att en av Sveriges mest kända historiker, Dick Harrison, uttalade sig med skärpa. Det kyrkliga kulturarvet ska inte låsas in, menar han. Det är allas rätt att få se, höra och känna vad ett kyrkorum, med både sin atmosfär och sina många föremål berättar för oss idag. ”De förbommade kyrkorna är det största och mest utbredda exemplet på hur vi dagligen berövas vårt gemensamma kulturarv – det konstnärliga, det arkitektoniska, det andliga och det historiska” säger Harrison. I reportaget nämns dock Aneby församling som precis som Åkerbo har sina trogna ortsbor som öppnar och månar om att visa upp kyrkan. Alla kyrkor har sin särprägel och specialitet att se och uppleva, men det är klart att några ligger bättre till rent geografiskt för bilturer. Men även cykelåkandet har ökat denna vår och sommar. Med rivstart i maj med Kyrkgirot sätter ni engagerade ortsbor, Östra Harg, Östra Skrukeby, Vårdsberg och Rystad bokstavligen på kartan. Också här var 2020 ett rekordår även om ni som brukar finnas där och ta emot, bjuda på fika och stämpla cykelpass lydigt stannade hemma i år och lämnade över stafettpinnen till engagerade ungdomar i församlingen.
Askeby kyrka är en pilgrimsplats och dit kom fler vandrande till fots i år. Många har övernattat, skrivit sitt namn i gästboken och fått sin stämpel från Birgittaleden. Östra Hargs kyrka har alltid något extra att bjuda på i form av en liten utställning och något pyssel för barnen. I år handlade det om den 100-åriga kyrkliga syföreningen och dess historia, verksamhet och alster. Hela Åkerbo församling vill tacka de 33 personer som hållit kyrkan öppen. Det finns en liten men välment present för er att hämta på expeditionen i Linghems församlingsgård.
TEXT: Maria Bergendahl
Medlemskap – mer än du tror
I Svenska kyrkan finns det plats för dig som tror – eller tvivlar. För dig som längtar efter rättvisa och en bättre värld, som vill sjunga i kör eller känna gemenskap. Du har säkert någon gång i ditt liv träffat på Svenska kyrkan. Kanske vid en av livets stora händelser, som dop, konfirmation, bröllop eller begravning. Eller i din vardag, som när vi julspelar för dina barn, hälsar på din gamla mormor eller bjuder på kaffe vid pendeltågstationen.
Du är välkommen till kyrkan oavsett om du är medlem eller ej. Men som medlem i Svenska kyrkan betalar du en kyrkoavgift som används till många viktiga verksamheter. Din kyrkoavgift går bland annat till... • kyrkans öppna förskola och andra aktiviteter där små barn och deras föräldrar kan mötas • läger, ungdomskaféer och andra mötesplatser för ungdomar
Vill du vara med? Kontakta oss så hjälper vi till! akerbo.forsamling@svenskakyrkan.se 013-23 66 50
• hembesök och sjukhusbesök för att stötta sjuka eller människor i kris • gudstjänster, för alla i livets glädjeämnen och sorger, förtvivlan och hopp • gemenskapsträffar för äldre och ensamma • jourhavande präst som människor i krissituationer kan kontakta under den tid på dygnet då många andra resurser är stängda • samtal när livet känns tufft och man behöver någon att prata med ... och mycket mer! Läs om medlemskapet på svenskakyrkan.se/medlem
Församlingsguiden nr 4 2020 | 7
Information hämtad från nafgemprojektet.se, 2020-11-03
DET HANDLAR OM KÖNSSTYMPNING
foto Per Åkerström
UNICEF räknar med att 200 miljoner kvinnor i världen är könsstympade. Varje år beräknas 2 miljoner flickor stympas, de flesta är barn under 12 år. Könsstympning av flickor är ett omfattande problem i världen. Det görs flera tusen könsstympningar varje dag i Afrika. Det innebär fruktansvärda övergrepp med fysiska och psykiska lidanden till följd. Fem till tio procent av flickorna dör till följd av övergreppen. Könsstympning är tyvärr en viktig inkomstkälla för många kvinnor i Afrika. Detta är ett dilemma i arbetet mot könsstympning. Dessa kvinnor måste hjälpas att kunna försörja sig på annat sätt.
DU KAN GÖRA SKILLNAD En kväll i oktober träffades unga ledare i S:t Martin, Ekängen för att tillsammans stöpa nya rosljus. Ett livsviktigt arbete.
H
ROSLJUSEN
lju
De vackra rosljusen görs av 100 % stearin som kommer från kyrkors och församlingsbors nedbrunna ljusstumpar. Stearinet smälts, rensas och hälls sedan ner i silikonformar. Det kräver en del uppmärksamhet så att ljusen tas bort ur formen när massan har stelnat lagom mycket.
s!
äj l p
t t spr ida a s s o
Du kan bidra till att förhindra könsstympning genom att skänka pengar direkt till NAFGEM, eller köpa ett av våra rosljus som säljs i församlingsgårdarna, till förmån för kampen mot kvinnlig könsstympning.
Arbetet genomförs av frivilliga, och pengarna går oavkortat till NAFGEM-projektet.
Rosljusen kostar 100:- styck, och säljs i Linghems församlingsgård, Samlan i Tallboda och S:t Martin i Ekängen.
Du som har ljusstumpar i stearin hemma, lämna dem till församlingsexpeditionen i Linghem. Vi stöper om dem till rosljus, vars försäljningsintäkter bidrar till kampen mot könsstympning!
Swish till
123 421 16 37
Du som swishar skänker pengar direkt till NAFGEM. Tack!
- KALENDARIE 28 NOVEMBER TILL 7 FEBRUARI -
10 | Fรถrsamlingsguiden nr 4 2020
Fรถrsamlingsguiden nr 4 2020 | 11
Vill du vara med i en bokcirkel? Vi läser Den som hittar sin plats tar ingen annans av Tomas Sjödin. "Om tvivel och övertygelser, om rätten att ifrågasätta, om att leta efter sitt livs ja och att till slut hitta sin egen plats." Tid och plats meddelas senare.
FÖR ANMÄLAN AV INTRESSE, KONTAKTA Stefan Alström, präst 070-618 21 54 stefan.alstrom@svenskakyrkan.se
Kan vi stötta dig ekonomiskt? Åkerbo församling förvaltar fondmedel för människor med ekonomiska svårigheter. Pengarna kan sökas av dig som är medlem i Svenska kyrkan och bor i Åkerbo församling. Du behöver kunna styrka dina inkomster och utgifter. Ansökan ska vara oss tillhanda senast 7 december.
ANSÖKNINGSBLANKETT BESTÄLLS AV: Elisabeth Tegnevik, diakon 013-23 66 53 elisabeth.tegnevik@svenskakyrkan.se
lkaffe i år? u j åt
Blir de t
n
(Glöm inte att uppge namn och adress när du hör av dig.)
Om allt var som vanligt så skulle vi använda det här utrymmet för att bjuda in dig till julkaffe under mellandagarna. Men i år kan det bli svårt att genomföra det på ett säkert sätt. Vi fortsätter att göra allt vi kan för att få till en stund tillsammans. Om eller när vi vet att vi kan ses på ett smittsäkert vis, med eller utan kaffe och kaka i handen, så kommer vi att meddela det. Håll i, håll ut och håll utkik efter vårt meddelande! Som vanligt hittar du all information på svenskakyrkan.se/akerbo Vi annonserar även i Corren Bostad och Åkerbobladet.
12 | Församlingsguiden nr 4 2020
Textil och kläder i en kyrka TEXT & BILD: Maria Bergendahl
"Maria möter Elisabeth" Mässhake av röd silkessammet från 1600-talet, med senmedeltida broderier Finns i Bankekinds kyrka På bakstycket av mässhaken är ett kors med yttäckande broderi i mångfärgat silke samt med guldtråd.
Ända sedan medeltiden har kulturutvecklingen haft sina rötter i den kristna kyrkan. Ett exempel är de kyrkliga textilierna. De speglar varje tids främsta textilkonst och är skapade med stor vördnad och kärlek till kyrkan. I andra Mosebok kapitel 28 står utförligt beskrivet hur prästens kläder ska se ut och ger perspektiv på hur långt tillbaka traditionen sträcker sig: ”Du skall låta sy en helig dräkt till ära och prydnad för din bror Aron. Du skall ge anvisningar åt alla som fått konstskickligheternas gåva av mig, och de ska göra dräkten åt Aron, för hans vigning till präst för mig.” I Åkerbo församling har det genom århundraden bevarats några häpnadsväckande föremål av ull, bomull, siden och sammet. På grund av att textilt material är ömtåligt och används ofta slits de ut och försvinner. Enligt kulturmiljölagen räknas därför textiler som värdefullt kyrkligt föremål redan efter 30 år. Varje församling är skyldig att dokumentera, skydda, bevara och restaurera ”kyrkliga föremål av kulturhistoriskt värde”. Engagemang, kunskap och aktivitet kring de kyrkliga textilierna har de kyrkliga syföreningarna stått för genom årens lopp. Det har handlat om att sy, brodera, väva de textila föremål som brukas och smyckar kyrkor och församlingshem. Dessutom att på rätt sätt vårda och bevara det textila kulturarvet. Syföreningarna har dessutom samlat in pengar för att skänkas till ”bättre behövande” och för att köpa bland annat textilkonst av yppersta kvalité till ”kyrkans prydnad”.
Läs mer om detta på vår hemsida www.svenskakyrkan.se/akerbo/kollakulturarvet Församlingsguiden nr 4 2020 | 13
Hon lever för musiken
Tjugotreåriga Lisa Munezoro föddes i Burundi. Hennes pappa tillhörde oppositionen och vid flera tillfällen kom män från regeringspartiet till deras hem och hotade att döda honom. En söndag efter att Lisa varit i kyrkan och sjungit på en gudstjänst fick hon veta att hennes pappa blivit mördad. Då var Lisa 14 år. 14 | Församlingsguiden nr 4 2020
Smugglades ut med lastbil Tre dagar senare flydde hon från Burundi tillsammans med sin mamma, sin bror, sina tre systrar och de tre föräldralösa barn som hennes mamma tagit hand om. Eftersom de saknade resedokument fick de ta sig ut ur landet illegalt. Vänner till familjen gav dem pengar så att de kunde betala för att smugglas ut med en lastbil till Nairobi. Där anmälde de sig hos FN:s flyktingorgan, som tog dem till Kakuma. Efter ett år i Kakuma träffade hennes mamma en ny man. De bråkade ständigt och förhållandet tog slut efter tre månader, då mannen lämnade lägret. En månad senare försvann även hennes mamma. När Lisa kom hem efter skolan en dag var hon inte där. De väntade en dag, två dagar, tre dagar innan de kontaktade polisen och gjorde en anmälan. Polisen har fortfarande inte lyckats hitta henne.
Här är sångerskan Lisa Munezoro – Queen Lisa i Music Recording Studio Kakuma som Act Svenska kyrkan varit med och finansierat.
foto Josefin Casteryd
Lisa Munezoro, eller Queen Lisa som hennes artistnamn lyder, drömmer om att slå igenom stort. För några år sedan vann hon tävlingen Kakuma got talent, hon har spelat in ett par musikvideor med aktivisten och rapparen Octopizzo och 2018 framträdde hon i det TEDtalk som sändes från Kakuma flyktingläger i norra Kenya. En framgångssaga som begränsas av att hon är fast i Kakuma på obestämd tid.
foto Josefin Casteryd
Lisa Munezoro går sin egen väg och vägrar låta sig begränsas av traditioner och förväntningar från familj och samhälle. En musikstudio i Kakuma flyktingläger blev hennes andningshål och sången en livlina.
blogg.svenskakyrkan.se/act 18 juli 2020 TEXT AV Eva Pérez Järnil En bearbetad version av en artikel som fanns med i givartidningen Göra Skillnad i maj.
Ge en gåva Att ge en gåva är att ge en annan människa ett hopp, en möjlighet och en framtid.
SWISH
123 589 40 27
Lisas låtar handlar om unga kvinnors liv
Spelningar ger inkomst och extra mat
Sången och musiken har alltid funnits i Lisas liv. Hennes mamma ledde kyrkokören hemma i Burundi och Lisa berättar att hon fortfarande gärna sjunger i kyrkan, men också i andra sammanhang, bara hon får sjunga.
Lisa ägnar sig åt det som hon älskar. Hon spelar på olika events, bröllop och fester. Ibland framträder hon själv och ibland med musikervänner. Någon gång får hon betalt i pengar, ibland får hon mat eller juice som betalning.
Lisas musikintresse fångades upp av ungdomsledarna i Music recording studio Kakuma. Där hittade hon vänner och fick möjlighet att skriva låtar och utvecklas som sångare. Musikcentret som också driver en radiostation är ett exempel på Act Svenska kyrkans psykosociala arbete. När människor får ägna sig åt något som ger mening och som är utvecklande leder det till en ökad motstånds- och livskraft för att orka kämpa vidare.
Pengarna är ett viktigt bidrag till de matransoner hon får i lägret och har också gjort att hon kunnat göra det lite mer bekvämt och fint hemma. Hon har lagt ett rutigt plastskynke på golvet i rummet närmast gården, så att man slipper gå direkt på jordgolvet.
foto ACT Svenska kyrkan
Lisas musik handlar om kvinnors styrka och kraft. Den handlar också om orättvisor, om att flickor inte har samma möjligheter som pojkar och om hur tidiga äktenskap och graviditeter påverkar unga tjejer.
En dag hoppas Lisa kunna tjäna mer pengar på sin musik, och hon drömmer om att göra som sin mamma: ta hand om föräldralösa barn. Kanske kan framgången få hennes bror att ändra attityd till hennes vägval i livet, tror hon. – Musiken betyder så mycket för mig. Den skjuter undan mina problem och frågor och jag glömmer saknaden efter mina föräldrar och min stress, säger Lisa.
Tog hjälp av musiken för att hantera rädslan för viruset Vi ringde upp Lisa i april för att få veta dagsläget när coronapandemin hade blivit ett faktum, även i Kenya. Hon och vännerna tog hjälp av musiken för att hantera rädslan för viruset. - Folk är rädda, jag är rädd. Vi ville skriva en sång om det … Vi kan inte få medicin till vanliga sjukdomar, det finns ingen bra sjukvård här. Vad ska vi göra om vi blir sjuka? Då dör vi. Folk dör ju till och med i Europa där det finns medicin och bra sjukhus. Hur ska det gå för oss? Resultatet blev låten Believe, ett hoppfullt manifest för alla som bor i Kakuma.
Lyssna på den här: youtube.com
”Allt är nästan som förut och allt, precis allt, är olika mot förut” Skorpan Lejonhjärta
Att stötta barn i sorg Vi drabbas av sorg då en nära anhörig dör. Det är inte konstigt – hela livet blir ju upp och ner. Känslorna är ofta många och starka. Några får svårt att somna, eller sover oroligt. Någon vaknar lätt, eller kan få mardrömmar. En del kan känna sig otrygga och vill både ha människor omkring sig och ibland vara ensam. Kanske känner man inte igen sig själv. Några får ont i magen eller i någon annan kroppsdel och andra blir rädda för mörker eller får skuldkänslor. 16 | Församlingsguiden nr 4 2020
Sorgen är inte bara tårar utan också ilska över det som hänt. Man är lite känsligare än vanligt och har lättare för att bli irriterad och arg på omgivningen. Barn i en familj kan också känna sig tvungna att ta hänsyn till andra i familjen som sörjer, och som förälder kan det vara svårt att orka med att vara ett stöd för barnen när ens eget liv är kaos.
Delande är helande Jag vet att det är bra att träffa andra som varit med om samma sak, att dela erfarenheter, tankar och känslor med andra som förstår och få hjälp att sätta ord på sin förlust. Jag har utbildat mig i sorgegrupper för barn (7-18 år) som har mist en nära anhörig och har haft ett antal grupper här i Linköping och i Karlskrona.
Lika, men på olika sätt Barn sörjer, precis som vuxna, men ändå på olika sätt. När dödsfallet sker vill barnet oftast att det ska vara som vanligt, det kör på, går i skolan, är med kompisar, leker och gör vardagssysslorna. Men tomheten finns där och barnet sörjer på sitt vis. Att då efter 1 år eller iallafall ett halvt år, få vara med i en sorgegrupp för barn, det gör oftast skillnad. Att träffa andra som har varit med om samma sak och dela erfarenheterna, att förstå hur det andra barnet känner sig och tänker. Att få chans att visa det genom att nicka eller säga: ”så där har jag också känt eller tänkt och jag trodde att jag var ensam om det.” Det har ingen betydelse hur långt det har gått efter dödsfallet men det bör ha gått ungefär ett år sen det hände och barnet ska inte ha blivit sjuk av sorgen.
Hur går det till? Att gå i sorgegrupp är ett sätt att hjälpa till att minnas, därav har jag använt mig av Minnesboken av Ida Gamborg Om jag hade fem minuter till med dig skulle jag säga… Nielsen. Där kan barnet skriva, rita och berätta om den som dött. Men också skriva och berätta om sina egna tankar Att våga vara med och känslor. Jag ska fortsätta leva, Första gången brukar vi som är ledare för dig. Jag ska fortsätta träffa barnet tillsammans med vårdnadsVi är två som leder gruppen. Vi leker, de havare för att berätta om gruppen och leva för dig, mitt hjärta bor ritar, pysslar, minns, berättar, ser på film, lyssnar på bok, skrattar och gråter. skapa en relation. Vi pratar också om kunna slå för oss båda, att vi har en inbördes tystnadsplikt och En första-hjälpen låda görs där man får men det går tydligen inte. att vi som leder gruppen inte berättar stoppa i bra saker som hjälper till att Önskar att det gick något för någon annan. Det som sägs sörja, att komma ihåg och att skratta. att hitta ditt hjärta under grupptillfället stannar i gruppen.
En gång bakar vi sorgsna kulor och sista gången ses vi eventuellt med andra familjemedlemmar och skickar upp en lykta till himlen.
Självklart är det inte så enkelt att börja i gruppen. Men om man vågar ta det steget så har jag inte varit med om att någon har ångrat sig. En del byter mobilnummer och andra kontaktuppgifter med varandra och fortsätter att hålla kontakten när gruppen är slut. Vi har alltid försökt att ha en återträff efter ett antal månader för att se hur livet är då.
och att sätta in det igen.
Denna dikt skrev en 12-årig tjej som förlorat sin syster. Att sätta ord på sorgen och dessutom få ner det på pränt är fint och bra. Jag önskar att alla som förlorat en nära anhörig, en förälder eller ett syskon, får möjlighet att träffa andra i liknande situation.
Maria "Mimmi" Klingberg rektor, förskolan duvan 013-25 38 86 maria.klingberg@svenskakyrkan.se
Församlingsguiden nr 4 2020 | 17
18 | Fรถrsamlingsguiden nr 4 2020
"Titta så bra det blev" säger Ulf och visar det nya planteringsbordet som han och en av de andra vaktmästarna, Håkan Ahlström, byggt. Det finns ett likadant i Bankekind och de är fria för alla att använda när man vill göra lite fint på en grav.
"Säg inte sådär, nu får vi ju lägga tillbaka alla löv igen!” TEXT & BILD: Klara Grundström Solen står lågt på himlen när jag ger mig ut till Vårdsbergs kyrka som praktiskt taget glänser i höstljuset. Den upplysta fasaden matchar alla vackra höstlöv som omringar kullen där kyrkan reser sig högt. Vaktmästarna Andreas Modigh och Ulf Olofsson står bredvid kyrkmuren och, inte helt oväntat, räfsar löv när jag svänger in på parkeringen. ”Det är ovanligt milt i år” skrattar Andreas och pekar på sina kortbyxor. ”Men nu, äntligen, ser det i alla fall ut som att alla löv har släppt från träden” säger han, samtidigt som Ulf pekar på tre bruna löv som långsamt singlar ner framför oss.
Stefan Alström, präst, 013-25 38 83 Michael Augustson, musiker, 013-21 79 93 Emma Björkman, pedagog, 013-25 38 82 Mia Brunberg Ulriksson, musiker, 013-23 66 67, mia.c.ulriksson@svenskakyrkan.se Yvonne Davidsson, pedagog, 013-25 38 87 Katja Ekman, präst, 013-25 38 85 David Erlingborn, husfar, 013-21 79 03 Maria Klingberg, pedagog, 013-25 38 86 Jennifer Lantz Herstek, präst, 013-25 38 80
”Du vet när man åker hit lite senare, framåt kvällen, då ser det nästan ut som att marken här glittrar och skiner runt kyrkan. Så gult blir det. Väldigt fint alltså.” tycker Ulf, medan Andreas suckar och ler ”Säg inte sådär, nu får vi ju lägga tillbaka alla löv igen!” Oavsett vad man tycker om det gul-orangea havet, fint eller ej, så hör det hösten till att samla ihop alla löv inför vintern. Det är ett arbete som har tagit mycket tid just i år eftersom löven hängde kvar på träden ganska länge. ”Man får ta dem när de fallit, inget man kan göra nåt åt” konstaterar Ulf och fortsätter, ”Det är väl bäst att ta hand om dem, Gud har ju sett till att skapa även löven”.
Elisabeth Hellsten, musiker, 013-25 38 84 Göran Helmersson, präst, 013-23 66 66 Lotta Kassman, värdinna i Bankekinds församlingsgård, 0762-096453 Branca Kokic, värdinna i S:t Martin, 013-21 79 92 Anders Krantz, musiker, 013-25 38 88 Sofia Liljedahl, musiker 013-23 66 60 Evelina Ronestjärna, pedagog, 013-219674 Sara Ringborg, pedagog 013-23 66 51 Elin Rundh Dapo, präst 013-23 66 58
Elisabeth Tegnevik, diakon, 013-23 66 53 Ulla Windolf, värdinna i Linghems församlingsgård, 013-21 79 01 Per Åkerström, medarb. diakoni, 013- 25 38 81
Mailadress till anställda är med ett undantag: namn.efternamn@svenskakyrkan.se Kontaktuppgifter till övriga anställda: Församlingsguiden nr 4 2020 | 19 www.svenskakyrkan.se/akerbo/kontakta-oss
foto Deborah Rossouw
BRYT EN TRADITION
Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp.
Vi kan aldrig acceptera att fattigdom och normer ger flickor sämre förutsättningar för ett värdigt liv. Tillsammans kan vi göra skillnad. Stöd Act Svenska kyrkans arbete för fred, jämställdhet och rättvisa.
Swisha din gåva till 123 589 40 27
