Maskrosfrรถn i vinden - ledare av kyrkoherden
samtalsstรถd
- hur fungerar absolut tystnadsplikt?
stรถd & att stรถtta
fรถrsamlingsguiden nr 3 2020
3
Välkommen Elin!
4
Vi ses i chatten - Jourhavande präst
6
Första hjälpen vid sorg
8
Verksamheter och mötesplatser
10
På gång!
12
Miriam flydde från misshandel och bortgifte
14
Konfirmation - och ändå blev det bättre än vi hade förväntat oss
16
Samtalsstöd - hur fungerar absolut tystnadsplikt?
19
omslagsbilden:
Denna illustration representerar vänlighet och kamratskap, och visar livsmedel som levereras till olika hem i behov. Även om det har varit kaotiskt den senaste tiden har vi sett och hört talas om många människor som är generösa med sin tid och energi, som hjälper andra trots sin egen rädsla. Det är alltid fantastiskt att det i kristider är så många som samlar mod nog att sätta andra först. Bilden är skapad av Joystick Interactive och ett bidrag till FN: s globala uppmaning till kreativa - hjälp till att stoppa spridningen av COVID-19, i samarbete med Talenthouse.
N VA
EN M ÄR
K
T
Maskrosfrön i vinden - Ulf Hjertman
S
innehåll
Trycksak 1234 5678
församlingsguiden delas ut som oadresserad samhällsinformation till alla hushåll inom Åkerbo församling. församlingsexpeditionen finns i Linghem, drygt en mil öster om Linköpings centrum, söder om Roxen. I församlingen finns tre församlingsgårdar, en i Linghem, en i Tallboda och en i Ekängen. Här finns även tio landsortskyrkor att besöka. ansvarig utgivare Ulf Hjertman redaktör och formgivare Klara Grundström omslagsfoto Joystick Interactive / Unsplash tryck Larsson offsettryck AB miljö Församlingsguiden är Svanenmärkt och märkt med EU-blomman distribution PostNord 2 | Församlingsguiden nr 324 2020 nästa nummer november
kontakta åkerbo församling adress: Svaltingvägen 1, 585 64 Linghem växel: 013-23 66 50 Mån-tors 10.00-12.00 och 13.00-15.00. Fre 10.00-12.00. akerbo.forsamling@svenskakyrkan.se svenskakyrkan.se/akerbo facebook.com/akerboforsamling @svenskakyrkanakerbo
foto Arseny Togulev
Jag ser framför mig bilden av barnet som blåser på den utblommade maskrosens vita fröboll. Små fallskärmsliknande frön sprids med vinden. En bild av sommarens soliga och kanske lediga, sköna dagar. Vi hör det så ofta och är så medvetna om att vi inte kan styra framtiden, att vi inte vet något om morgondagen. På våren när vinden drar med sig frön från vårt maskrosbestånd så inser jag att den blomman har en osedvanlig förmåga att slå rot, att binda sig fast i olika miljöer. I våra skogar, ängar, gräsmattor och parker. Ofta talar man om ogräs, om det som inte behövs, men jag skulle nog sakna den ihärdiga växten om den helt försvann. Den är inte en invasiv växt vad jag förstår. Den tar inte helt över tillvaron dit den sprids. Visst jag har sett hela ängar med maskrosor men det var länge sedan. Den där bilden är förresten inte från årets sommar, för tydligen ska julimånaden detta år varit den svalaste sedan 2004. Men vem minns så långt tillbaka i tiden…
Ulf Hjertman kyrkoherde
Denna vår och sommar kommer nog att stanna kvar länge i vårt minne. Allt har ju stannat, som om någon tryckte på ”paus”. Och det tycks som om denna pausknapp har fastnat i nedtryckt läge inför den höst som kommer. För också hösten bär vårens och sommarens budskap om social distansering. Om rekommendationer och nya normer för hur vi ska fungera i vardagens möten och sammankomster. Nu vilar det en osäkerhet över hur dagarna ska bli. Får vi ta varandra i hand när vi hälsar? Får vi kramas? Får vi mötas för fest och glädje under hösten? Hur blir det med samlingar, födelsedagsfester och allt det andra som vi planerat eller hoppats skulle ske? Åkerbo församling kommer att se lite annorlunda ut under hösten detta år. Kanske lite som maskrosens frön som slår sig ner på olika platser, i mindre grupper. Under hösten blir det nog inga stora sammankomster, de får vänta ännu en tid. Men förhoppningsvis kommer en tid då livet återgår lite mer till hur det var tidigare. Vi kommer att så långt det är möjligt arbeta för en synlig och närvarande kyrka i din och min församling. I detta nummer av församlingsguiden berättar vi om mötesplatser och verksamhet som sker i det lokala, men även om hur vår kyrka verkar i världen under denna speciella period. I den pandemitillvaro vi alla nu lever i så får vi utrusta oss med tålamod. För tålamod och tid tycks vara vad som krävs när livet ställs på ända. Tid och ett rågat mått av sunt förnuft. Nästa vår blommar åter våra maskrosor och nya fröbollar kommer att spridas över äng och fält. Då kanske vi åter kan se barnens lek och träffas utan förbehåll. Lite som texten i Änglamark beskriver ”Låt barnen dansa som änglar kring lönn och alm, leka tittut mellan blommande grenar, låt fåglar leva och sjunga för oss sin psalm...”. Oavsett hur det blir så finns kyrkan och vår församling här för dig. Jag önskar dig Guds rika välsignelse.
foto Daniel Lönnbäck
Elin prästvigdes 13 juni 2020, i Linköpings Domkyrka.
Vä l ko m m e n E l i n ! I Åkebo församling finns nu *pastorsadjunkten Elin. Hon är uppvuxen i Linköping, men har hunnit att flytta flera gånger. Bland adresserna finns Nässjö, Göteborg och Uppsala, men nu äntligen är hon tillbaka HEMMA. Idag delar Elin en trea med sin sambo i Berga. Såhär beskriver Elin själv sin resa; Jag har studerat musik i grundskolan och på gymnasiet (Folkungaskolan) samt gått Singer-songwriterlinjen på Liljeholmens Folkhögskola. Efter en tid som ungdomsledare i Nässjö Alliansoch Baptistförsamling, några psykologikurser vid Göteborgs universitet och ett år som volontär i storköket på Ralingsåsgården utanför Aneby valde jag att börja läsa teologi med sikte på att bli präst i Svenska kyrkan. Fram tills dess hade jag varit engagerad i EFK (Evangeliska frikyrkan) men efter upptäckten av tidebön, Svenska kyrkans historiska förankring och sättet att fira gudstjänst så var det präst i Svenska kyrkan jag ville bli. På grund av gudstjänstuttryck, värderingar och människosyn kände jag att jag behövde lämna mitt tidigare samfund. Idag kan jag se lite mer nyanserat på olika kristna samfund och tycker att ekumenik är väldigt viktigt, men det var ett tag där då jag verkligen behövde ta avstånd från mitt gamla samfund. Som präst är jag dock tacksam för att jag har olika erfarenheter i bagaget.
Att utbilda sig för att jobba i kyrkan var dock inte självklart. Länge tänkte jag att jag skulle bli lärare, och musiken har alltid varit ett stort intresse, men nyfikenheten och suget efter att läsa teologi var större. Jag är nog en sån som söker förstå och tolka själv. Våren 2013 kände jag mig kallad till uppdraget som präst. Utbildningen har varit en lång väg med mycket kamp och grubblerier, och jag är så oerhört glad att vara på andra sidan prästvigningen. När jag inte pluggar eller jobbar tycker jag om att röra mig och se mig om. Jag reser gärna, tittar på kyrkor, upplever kultur och teater, lär mig om historia, cyklar och vandrar. När jag är inomhus blir det matlagning, läsa och skriva dagbok, sy och pyssla mm. Denna sommar har jag och min sambo just upptäckt pilgrimsvandrandet! En klockren kombination av många intressen. Att få komma till Åkerbo med alla vackra medeltida kyrkor känns helt rätt och jag ser fram emot att lära känna församlingen! Välkommen hem säger vi till Elin!
*Pastorsadjunkt är den första tjänst som en nyvigd präst får. Det innebär att man under det år som man är pastorsadjunkt får handledning i sitt arbete av en erfaren prästkollega.
Vi ses i chatten Jourhavande präst är en samtalstjänst som Svenska kyrkan erbjuder under den tid på dygnet då många andra verksamheter är stängda. Samtalet kan ske via chatt, digitalt brev eller telefon - både prästen och den som hör av sig är anonyma. Under våren och sommaren har jouren haft extra mycket öppet. En av de som fört samtal i chatten är Stefan Alström, som arbetar i Åkerbo församling. Samtal via chatten, hur fungerar det?
Det jobbigaste är de samtalen där den andra personen helt plötsligt bara försvinner eller slutar svara. Då hjälper det Prästen får i chattprogrammet ett tecken att ha erfarenhet, men ibland kan det på att någon vill prata. Man kan välja att vara väldigt svårt att somna. Samtidigt plocka det samtalet och då kan ingen så känner jag att det ger mycket och annan komma in och läsa eller störa. Jag är betydelsefullt för alla de människor börjar alltid med att hälsa välkommen till som hör av sig. Det händer ofta att de Jourhavande präst och sedan får man se säger ”tack nu har jag fått hjälp”. Vi är lite hur samtalet löper. När samtalet är runt 8 personer som sitter uppkopplade klart och man har sagt hejdå så klarmar- över hela Sverige och det är mellan 60 kerar jag, och då försvinner all text så att och 100 samtal per kväll. Ändå är det ingenting finns kvar. inte ovanligt att en chatt pågår runt 45 minuter.
Finns det några vanliga samtalsämnen just i chatten?
Nej det kan vara lite vad som helst. Det är mycket suicidfall och mycket oro eller psykisk ohälsa. Det kan också var frågor kring tro. Jag upplever, men vet inte eftersom allt är anonymt, att det är många ungdomar som hör av sig. Speciellt bland de som upplever psykisk ohälsa. Många bär på en oro att man inte är tillräcklig eller bra nog som man är. Det är mycket press i skolan, bland kompisar eller från föräldrar. Det finns såklart en del oro nu under Coronapandemin, men oftast märker jag att om man börjar gräva lite så finns det bakomliggande orsaker till oron.
Tycker du att samtalen blir annorlunda på något vis när du inte hör eller ser personen du pratar med? Ses man ansikte mot ansikte kan man läsa av minspel och hur man är som person. Ofta så är det lättare att få personer att berätta då. I chatten får man ibland dra ut problematiken ur folk. Samtidigt är det många som säger att de hellre chattar än ses. Det är nog unga människor som är vana vid att prata på det sättet.
Hur tar du samtalet vidare när Blir någonting svårare eller någon hör av sig? enklare via chatt? Jag försöker få dem att berätta och prata så mycket som möjligt och avslutar alltid samtalet med ett råd. Nästan ingen, eller väldigt få, vet om att de kan kontakta sin församling för samtal med präst eller diakon*. De vet inte heller att man inte behöver vara troende för att få det stödet, eller att det är gratis. Det berättar jag ofta, för många har inte råd att gå till psykiatrin, speciellt om man är ung.
*Du hittar kontaktuppgifter för samtalsstöd på s.19
Det mesta blir enklare. Jag har längre tid på mig att tänka innan jag svarar, eller att söka information under samtalet. Ibland behöver jag förmedla kontakt mellan en person och hens församling och det är enklare via chatt. Men just det där att kunna tänka och reflektera mellan svaren är viktigt. Ibland känner jag igen att jag har pratat med någon förut, även om vi är anonyma, och då hinner jag formulera nya typer av frågor och svar.
illustratör Susanne Engman
Hur tänker du om den digitala framtiden och samtal med medmänniskor? Vi kommer bli mer digitala i framtiden tror jag. Nu har man utökat tiden för chatten på Jourhavande präst och jag hoppas att det blir permanent, för jag ser att det finns ett stort behov. Vi såg en ökning i chatten under april med mer än 100% jämfört med förra året. Under maj förra året genomfördes 1 028 chattsamtal och i år var det 2 405 st. Jag skulle gärna vilja fortsätta arbeta på det här sättet för jag tycker att det ger så mycket. En hel del saker blir enklare via chatt… Det behöver inte vara helt tyst runtomkring till exempel. Ibland känner man sig väldigt betydelsefull när man förstår att ”detta har hen aldrig pratat med någon annan än mig om”. Då känner man sig så glad att de vill öppna sig, för jag märker att det hade de aldrig gjort om vi suttit öga mot öga.
Chatten är öppen alla kvällar i veckan klockan 18-24. Du får vara anonym, ingenting sparas. svenskakyrkan.se/jourhavandeprast/chatta
Ring 112 och be att få bli kopplad till Jourhavande präst. Den som svarar är präst inom Svenska kyrkan. Telefonjouren är öppen alla dagar mellan 17.00 och 06.00. Samtalet är gratis och syns inte på din telefonräkning.
Brevlådan är alltid öppen. Du får vara anonym, ingenting sparas. svenskakyrkan.se/jourhavandeprast/skriv-digitalt-brev
Stefan Alström präst Intervjuad av Klara Grundström Församlingsguiden nr 3 2020 | 7
Med de här tipsen, baserade på Svenska kyrkans långa erfarenhet av att möta och stötta sörjande när döden drabbar, hoppas vi kunna bidra till att fler ska känna sig lite tryggare och bättre förberedda. Ingen ska behöva lämnas ensam i sin sorg. Du hittar alla tips på svenskakyrkan.se/sorg/forsta-hjalpen-vid-sorg
Första hjälpen vid sorg
Ta ansvar för kontakten
Ingen människa ska behöva vara ensam i sin sorg. Därför har vi samlat tankar och konkreta tips som gör det lite lättare för oss som medmänniskor att finnas där för någon som sörjer. Sorg kan inte botas, men genom att dela den kan sorgen göras mer uthärdlig.
Viktigast av allt är kanske att vi inte lägger ansvaret för kontakten på den sörjande. Vi kan undvika att säga ”Ring mig om det är något, jag finns här” eftersom risken är stor att den sörjande inte orkar vara den som hör av sig. Då är det bättre om vi säger ”Jag ringer dig på tisdag igen, svara om du orkar”. Ibland får vi inget svar och det är helt okej, den sörjande orkar inte alltid svara, men då kan vi ringa tillbaka, igen och igen.
Ta initiativ
Bryt tystnaden
Det är bra om vi som stöttar kan vara den som föreslår en helt vardaglig aktivitet. Bjud på fika, kolla på en film eller ta en promenad i all sin enkelhet. Många som sörjer längtar efter en paus i sorgen och lite vanligt liv. Tänk på att den vi bjuder in kanske tackar nej och att det är helt okej, det viktiga är att vi frågar – och att vi vågar fråga igen.
Många känner att det är svårt att höra av sig till en medmänniska som sörjer. Vad ska jag säga? Tänk om det bara blir tyst eller om personen börjar gråta? Men det viktiga är inte vad vi säger utan att vi bryter tystnaden. Och ibland är ett sms en bättre lösning än ett telefonsamtal eftersom det kan vara lättare att både skicka och svara på.
Visa närvaro
Kom ihåg sorgen
Många av oss är rädda för att tränga sig på och det slutar ofta med att vi inte hör av oss alls. Kanske tänker vi att den sörjande behöver vara ifred eller att man ska vänta lite med att höra av sig tills ”det värsta gått över”. Det är viktigt att vi tydligt visar att vi finns där så att den sörjande inte känner sig isolerad, utanför eller ignorerad.
Vi kan skriva upp i almanackan när det gått tre, sex eller tolv månader sedan personen dog för att sedan höra av oss då. När omvärlden går vidare är det lätt att tro att sorgen gått över, men många upplever det snarare tvärtom, att sorgen bara blir värre. Speciellt när ingen annan verkar minnas eller bry sig längre. Sorg kan inte botas, men genom att dela den kan den göras mer uthärdlig.
Ha tålamod
Fortsätt att minnas
Varje sörjande har sin egen sorgeprocess, vilket vi som närstående behöver ha förståelse för och tålamod med. Det kan finnas en risk att vi försöker trösta bort sorgen eller visar frustration över att den håller i sig.
Var inte rädd för att prata om personen som dött, titta på fotografier och dela minnen med varandra. Det kan vara extra viktigt att tänka på när det kommer till barn som förlorat någon, eftersom vi som vuxna ofta blir ännu mer försiktiga och vill undvika att röra upp jobbiga känslor.
Sorg har inget bäst-före-datum och det finns ingen normalt eller onormalt lång tid som det tar att sörja. Vissa saker behöver helt enkelt berättas om och om igen, så låt din medmänniska älta det som har hänt, det kan vara en viktig del i att förstå och bearbeta sorgen.
Men om vi inte pratar om personen vi förlorat kan det upplevas som om personen dör två gånger – först på riktigt och sedan en gång till eftersom den döde aldrig är en del av det som händer eller nämns.
Uppmärksamma årsdagen Årsdagar är alltid jobbiga, även efter 29 år. Som medmänniskor kan vi göra skillnad för den sörjande genom att visa hur vi delar sorgen och fortfarande kommer ihåg den som dött. Det kan vara dödsdagen, födelsedagen eller någon annan speciell tidpunkt som ni uppmärksammar. Och själva uppmärksammandet kan vara storslaget eller pyttelitet, det viktiga är att den sörjande inte lämnas ensam i sin sorg.
Ge utrymme Ofta är det många som sörjer en människa samtidigt, där alla har haft sin egen relation och historia med den som dött. Det är viktigt att vi låter den närmast sörjande vara i fokus och undviker att ta över med våra egna minnen och känslor. Vi måste komma ihåg att låta den sörjandes känslor, oavsett vilka de är, vara de som gäller. Våra tankar och berättelser är såklart också viktiga – men inte viktigast.
Hjälp till i vardagen Det finns många praktiska saker vi kan göra för den sörjande och som ibland betyder mer än ord. Ibland kan omtanke vara att erbjuda barnvakt, laga en lasagne, klippa en gräsmatta eller fråga om vi får hjälpa till genom att stötta ekonomiskt. Vi kan helt enkelt omvandla vår medkänsla till konkreta handlingar.
Besök en minnesplats Finns det någon speciell plats som är förknippad med den som dött? Vi kan följa med den sörjande dit för att minnas tillsammans. Tända ett ljus vid graven, bada från den där bryggan som betytt så mycket eller gå till den döde personens stammishak och beställa favoriträtten från menyn. Det finns så många sätt att minnas en person på.
verksamheter & mötesp Vi planerar att starta våra verksamheter så snart omständigheterna tillåter! Se tider och följ uppdateringar på svenskakyrkan.se/akerbo/verksamheterochmotesplatser
Spädbarnsmassage
Ibland är livet inte så enkelt
Ung i kyrkan
Spädbarnsmassage är en möjlighet för dig som förälder att utveckla och fördjupa samspelet med ditt barn genom stimulering av alla sinnen via beröring, ögonkontakt och närhet. För föräldrar med barn 1-6 månader vid kursstart; fem kurstillfällen och en återträff. Vi ses i Ekängen. Anmäl dig på hemsidan.
Att få ett barn kan vara fantastiskt, underbart … och fruktansvärt jobbigt. För många byts bilden av idylliska barnvagnspromenader och fika med vänner snabbt till en trötthetens dimma fylld av konflikter och känslor av otillräcklighet.
Från 13 år och uppåt.
Babysång Sånger och ramsor är ett fantastiskt instrument till glädje, närhet, lek, trygghet, tröst och mycket annat. Babysång finns i Ekängen och Tallboda. Anmäl dig på hemsidan.
Öppen kyrka Verksamhet för alla, utan föranmälan. Kom hit och lek, fika, be och prata. Säg hej till någon ny eller lyssna till tystnaden i kyrksalen. Öppen kyrka finns i Bankekind, Ekängen, Tallboda, Linghem och Östra Skrukeby.
Körer Nybörjare såväl som mer erfarna körsångare träffas en dag i veckan, några körer på dagtid, de flesta på kvällen. Läs mer på svenskakyrkan.se/akerbo/musik
Vill ni prata? Kontakta Samtalscentrum på 013-21 79 04
Himlaskoj För killar och tjejer i åk 1-3. Mellanmål, sång, musik och aktiviteter både inne och ute. Någon gång under terminen kommer Himlaskoj att medverka i konsert för små och stora i församlingen. Himlaskoj finns i Askeby. Anmäl dig på hemisdan.
Sång och musik Vi har flera körer för barn och unga i både Linghem och Ekängen. Läs mer på svenskakyrkan.se/akerbo/musik
Ensemble Spelar du något instrument? Eller tycker du lite extra mycket om folkmusik? Nu kan du också gå med i en ensemble! Läs mer på hemsidan.
Alla behöver ett ställe där man kan ta av sig sin mask och bara vara. Här finns möjlighet att prata om allt mellan himmel och jord. Inga frågor eller funderingar om tro eller livet är dumma eller konstiga, du kan fråga om vad du vill. Ung i kyrkan finns i Ekängen. Läs mer på hemsidan.
Kyrkläxan Läxhjälp för dig i åk 5-7, finns i Linghem.
Finns det plats för våra barn? Vi erbjuder en mötesplats för barn och familjer med särskilda behov. Ett sammanhang att lära känna varandra och utbyta erfarenheter. En kravlös gemenskap med möjlighet till samtal, lek, musik i olika former m.m. Låter det här som en mötesplats för dig och ditt/dina barn? Har du frågor eller funderingar? Hör av dig! Information, Elisabeth Hellsten och Elisabeth Tegnevik
Kontaktuppgifter finns på s.19 10 | Församlingsguiden nr 3 2020
platser
Eftersom vi inte vet när vi kan börja så har vi inte skrivit några tider. Läs mer: svenskakyrkan.se/akerbo/verksamheterochmotesplatser. Vill du hellre ringa så går det också bra, 013-23 66 50
Symöten och stickcafé
Träffpunkter
Café Skrukeby
Välkommen att umgås med eller utan handarbete. Läs mer på hemsidan, eller ring oss för uppdateringar.
Välkommen att umgås. Vi samlas till andakt, lyssnar till något program, dricker kaffe och umgås.
Symöten och stickcaféer finns i Askeby, Gistad, Linghem, Tallboda, Östra Harg och Östra Skrukeby. Läs mer på hemsidan.
Träffpunkter anordnas i Askeby, Bankekind, Lillkyrka och Gistad. Läs mer på hemsidan.
Välkommen att umgås. Kaffe med tilltugg, ibland något program. Samarrangemang med Östra Skrukeby hembygdsförening. Finns i Östra Skrukeby. Läs mer på hemsidan.
Visste du att det är gratis att besöka våra verksamheter? Genom att vara medlem i Svenska kyrkan bidrar du till att vi kan skapa stunder av glädje, trygghet och gemenskap både i vår församling och ute i världen. Tack! Läs mer på svenskakyrkan.se/medlem
Det här är en grupp för dig som förlorat din partner och som har barn hemma som mist en förälder. Under sex träffar får vi möjlighet att samtala och dela liv med andra i samma situation. Tid och start bestämmer vi tillsammans. Max 6 deltagare. Anmälan och frågor till Elin Rundh Dapo.
Sorgegrupp
Lev vidare-grupp
En samtalsgrupp för dig som nyligen mist någon närstående (make, maka eller sambo). Ibland kan det vara till hjälp att dela sina tankar med andra som har liknande upplevelser. I andras ord och känslor kan man känna igen sig själv och sin sorg. Dag, tid och plats bestäms utifrån gruppens önskningar.
För dig som förlorat din livskamrat och det hunnit gå lite tid. Känns sorgen och ensamheten fortfarande tung ibland? När man träffar andra i samma situation kan vägen bli lättare att gå.
Kontakta Elisabeth Tegnevik och Stefan Alström, för information eller möjlighet till enskilt samtal.
Sorgegrupp för dig som har hemmaboende barn
Vi träffas en tisdag i månaden på olika platser i församlingen. Kontakta Elisabeth Tegnevik, för information eller möjlighet till enskilt samtal.
Seniorsamtal Vi vänder oss i första hand till dig som är ålderspensionär och har funderingar över vad som nu händer med livet. Anmäl dig på hemsidan. Kontakta Stefan Alström, för information eller möjlighet till enskilt samtal.
Kontaktuppgifter finns på s.19 Församlingsguiden nr 3 2020 | 11
Ny verksamhet i höst! GODLY PLAY FÖR VUXNA fem torsdagar, med start 8 oktober 11.00 Samlan, Tallboda Vi samlas kring berättelserna om den stora familjen och låter våra egna liv speglas i berättelserna om Abraham, Sara, Jakob och Josef. Anmäl dig till Elin Dapo, kontaktuppgifter på s.19.
För dig som är mellan 10-12 år. Vi finns på Facebook - sök på Tweenies. Anmäl dig på hemsidan, svenskakyrkan.se/akerbo/ung-i-akerbo
BARNS SJÄLVKÄNSLA torsdag 10 september 18.30 Samlan, Tallboda Mimmi Klingberg, rektor, och Elin Dapo, präst och samtalsterapeut, håller föreläsning och samtalar med oss om vad självkänsla är, och hur vi ger den till våra barn. Anmälan senast 1 september
svenskakyrkan.se/akerbo/lat-oss-prata-om
ATT KÄNNA SINA KÄNSLOR torsdag 3 december 18.30 Samlan, Tallboda Elin Dapo, präst och samtalsterapeut, föreläser och samtalar med oss om att känna sina känslor. Det kan verka självklart att vi känner det vi känner, men är det verkligen så? Vilka känslor har vi egentligen och vad händer om vi inte tillåter oss att känna dem? Anmälan senast 24 november
svenskakyrkan.se/akerbo/lat-oss-prata-om
12 | Församlingsguiden nr 3 2020
På temat kulturarv och lärande anordnas guidning av klosterkyrkan och nunneklostrets historia. Upplev Askeby kyrka genom en kyrkopedagogisk visning eller delta i en av våra workshops.
information om kyrkguidenoch var man hittar våra gudstjänster framöver
ladda hem appen
Kyrkguiden Det b ä hitta sta och sn guds abba tjä s gläns ande nster, gu te sättet att idning kyrkt orn p recis ar och där d u är!
Gud finns alltid nära oss alla, Gud lyssnar och håller om, Gud stöttar och utmanar. Vi människor behöver formulera vår glädje, vår oro och våra rädslor. Vi behöver få lämna över vår maktlöshet till den som är större än allt vi kan tänka. Vi behöver få jubla och rikta vår tacksamhet och glädje till Gud. Bön förändrar och fördjupar, bön gör något med oss. Med hjälp av Svenska kyrkans bönewebb kan vi göra våra böner synliga, både för oss själva och för andra.
be.svenskakyrkan.se
Eftersom risk fortfarande finns att vi smittar varandra så anordnar vi få sammankomster, med många säkerhetsåtgärder.
Håll koll på våra aktiviteter digitalt och ta hand om dig.
Vad är inställt och inte?
besök svenskakyrkan.se/akerbo/gudstjanster-och-kalender ring till oss 013-23 66 50 eller ladda ner appen Kyrkguiden, den finns där appar finns.
foto Ewa Almqvist / IKON
Miriam flydde från misshandel och bortgifte För många människor förvärrar coronapandemin och dess restriktioner en redan desperat situation. Detta gör att familjer kan känna sig tvungna att gifta bort sina döttrar för att säkra sin försörjning. En av dessa döttrar är Miriam som lyckades fly och fick hjälp av vår partner i Sydsudan. En redan svår situation i Sydsudan med översvämningar, torka och konflikter har ytterligare förvärrats i takt med smittspridningen av covid-19 och de beordrade restriktionerna. I Sydsudan gör restriktionerna att människors inkomster minskar och tillgången på mat har blivit alltmer osäker. Detta gör att fler familjer blir desperata och ser sig tvungna att gifta bort sina döttrar för att säkra sin försörjning.
Miriams familj kände sig tvungna att gifta bort henne Miriam är en 16-årig elev i södra Sydsudan. Hennes föräldrar valde i sin desperation att gifta bort henne när en äldre man från en närliggande by, erbjöd familjen kor och getter för att få gifta sig med Miriam. De såg en chans att få tillgång till mat och även en inkomst för att försörja resten av familjen. Systrarna Nyamai Manyang, 16 år, och Nyabol Manyang, 6 år, flydde från Sydsudan och kom ifrån sin mor på vägen till Uganda. Pappan är död och de har inte lyckats få kontakt med sin mor. De bor nu med sin moster. Nyumanzi mottagningscenter i norra Uganda tar emot ca 150 flyktingar om dagen, framför allt från Sydsydan. Här stannar man i två veckor i väntan på att få en jordlott och byggmaterial för att bosätta sig permanent.
Miriam vägrade och försökte övertala föräldrarna genom att förklara att hon bara är ett barn och att hon vill fortsätta gå i skolan. Pappan hade vid det laget redan fått boskapen från den äldre mannen, och som svar på Miriams vägran blev hon misshandlad av sin familj.
Att fly blev hennes enda utväg Miriam hoppas kunna göra En känsla av hopplöshet över situationen, skillnad för andra framtidsmöjligheter som grusades och tanken av att inte längre få gå i skolan hängde tungt över henne. Hon tog mod till sig och flydde under skydd av mörkret på natten, trots rädslan och risken för att bli utsatt för ytterligare våld av män på den 25 kilometer långa vägen. Miriam hade tur, två ungdomar som hon stötte på under flykten hjälpte henne och gjorde att hon tryggt kunde nå fram till staden Chukudum där Act Svenska kyrkans partnerorganisation Community Development Support Service (CDSS) arbetar.
Miriam säger själv att hon vill utbilda sig så att hon aktivt kan arbeta för att öka människors medvetenhet om hur fel det är med barnäktenskap. Hon vill att flickor ska veta vilka rättigheter de har, samt öka kunskapen om barns rättigheter bland barn och vuxna. Inte minst vill Miriam kämpa mot tvångsäktenskap i sin egen hemort och bortom den. Hennes önskan är att genom sitt engagemang bidra till en värld där alla flickor och kvinnor har frihet att välja hur sitt eget liv ska se ut och där respekten för deras mänskliga värdighet och rättigCDSS som arbetar för flickors och kvinnors heter respekteras och erkänns av alla. rättigheter och för genusrättvisa, tog Genom stödet från Act Svenska kyrkan hand om Miriam och hjälpte henne att kan CDSS arbeta för att barn och vuxna, anmäla sin familj till myndigheterna. Hon som Miriam och hennes släktningar som fick också kläder och andra förnödennu tar hand om henne blir medvetna heter som hon inte kunnat ta med sig och får kunskap om sina rättigheter, vid flykten. Miriams föräldrar har blivit och att alla barn har rätt till skydd mot informerade om att deras dotter är i barnäktenskap. säkerhet. Hon har nu fått husrum hos en släkting som bor i staden där vår ”Miriam” är ett fingerat namn. Act Svenska kyrkan partner har ett kontor. De följer hela tiden upp och ser till att Miriam är i säkerhet. Hon säger själv att hon inte längre känner sig rädd och att hon mår bättre. Men hon oroar sig för sin framtid och att hon inte kan gå till sin skola och få den utbildning hon så gärna vill ha, eftersom hennes föräldrar nu inte längre kommer att betala den skolavgift som krävs. Hon är dessutom i behov av skoluniform, skor och andra saker för att kunna fortsätta sin skolgång.
och våra partner skyddar alltid rättighetsbärares identitet.
blogg.svenskakyrkan.se/act 27 juli 2020 TEXT AV PETER SVENSSON Act Svenska kyrkan
Ge en gåva Att ge en gåva är att ge en annan människa ett hopp, en möjlighet och en framtid.
SWISH
900 12 23
Församlingsguiden nr 3 2020 | 15
"Och ändå blev det bättre än vi hade förväntat oss"
KONFIRMATION Jag träffar Elin och Isabelle en solig eftermiddag i S:t Martin under sommarlovets första vecka. Tjejerna har precis slutat åttan och har en lång välförtjänt ledighet framför sig. Egentligen skulle de också ha varit nykonfirmerade sedan ett par veckor tillbaka men i spåren av Corona har vårens konfirmationsmässor och läger skjutits upp till augusti/ september. - Vi hade redan skickat ut inbjudningar till släkten utomlands säger Elin. I min familj är det en stor grej och alla kommer för att fira. Det är synd att allt sköts upp, jag hade sett fram emot att ha det nu. - Det blir en fest efteråt, skjuter Isabelle in, som en extra födelsedag, det ser jag fram emot.
Emma Björkman pedagog
16 | Församlingsguiden nr 3 2020
I Åkerbo församling är det strax under 30 % av alla åttondeklassare som väljer att konfirmeras och därmed spendera en del av sin fritid i kyrkan under ett års tid. Det blir en sak man gör tillsammans med nuvarande vänner men också ett sätt att utöka sitt umgänge och träffa nya kompisar. - För mig spelade det stor roll att jag inte var den enda som gick, säger Elin. Så länge som jag hade någon som jag kunde gå med så var det bra. - Mina syskon hade sagt till mig att de träffade nya kompisar under sin konfirmationstid, säger Isabelle och Elin tillägger: - Det är roligt att göra detta med kompisarna och att åka på läger med andra från flera ställen, att vi inte bara har träffats i Ekängsgruppen. Konfirmandtiden kan vara ett tillfälle och en plats för gemenskap och tid tillsammans med andra. Sociala medier och digitalt umgänge blir en allt större del av ungdomars vardag. Som ung finns pressen att prestera, förverkliga sig själv, inspirera andra, lägga upp profilbilder, alltid vara tillgänglig och alltid visa sitt bästa jag. Kyrkan kan erbjuda ett sammanhang som kan vara motvikt mot individualiseringen i samhället. Vi kan sträva efter att vara en plats där krav, prestationshets och stress får vika undan och ge plats för samvaro, gemenskap, lugn och en känsla av att duga som man är. Relationerna får stå i centrum för konfirmandverksamheten. Både mellan ungdomarna själva, mellan ledarna och ungdomarna och mellan ungdomarna och Gud.
- Jag hade hört innan att konfirmationen skulle vara väldigt rolig, säger Isabelle. - Jag också, säger Elin. Läger och utflykter, inte att man bara var i kyrkan… utan att det var så mycket mer. - Och ändå blev det bättre än vi hade förväntat oss. Det kanske låter klyschigt men den här gemenskapen… det känns som att alla säger det, men det är verkligen så! Och det här med läger, att man är tillsammans med alla en längre tid. Det blir att man kommer närmare varandra. En konfirmandförälder sa en gång att konfirmationstiden är som en ”utbildning för livet” och det ligger mycket i det. Livsfrågor får stå i centrum och ungdomarnas egna livsberättelser och erfarenheter får utgöra grunden för arbetet. Att sedan under ett års tid få testa att foga samman sin egen berättelse med den kristna kyrkans stora berättelse är just vad konfirmationsåret handlar om. Att få leta efter sin plats, testa att sätta ord på sin tro, våga formulera de stora funderingarna och få uppleva sig som del av ett sammanhang, större än vi kan förstå. Gemensamma upplevelser, läger och glädje över nya vänskaper blir på detta sätt inte lösryckta fragment under ett års tid. Utan upplevelsen av gemenskap och sammanhang blir förhoppningsvis istället till en pusselbit att lägga i livets pussel.
foto Emma Bjรถrkman
Fรถrsamlingsguiden nr 3 2020 | 17
svenskakyrkan.se/akerbo/konfirmand
Alla behöver ett ställe där man bara kan vara. Konfirmation betyder bekräftelse och i kyrkan står det för att just du är värdefull och viktig för att du är du. Att konfirmeras är att tillsammans med andra ta sig an livets stora frågor under ett helt år. I Åkerbo finns tre konfirmandgrupper som delar tankar om tro och livets berg- och dalbana. Konfirmandåret börjar vecka 37. Om du går i nian, på gymnasiet eller är vuxen och känner att du missat något, så är du också välkommen att konfirmera dig och vara med i verksamheten. Du behöver inte vara döpt för att börja konfirmationsåret.
Nu har Åkerbos kyrkogårdar fått nya hållare för både ljus och blommor, vid alla minneslundar.
18 | Församlingsguiden nr 3 2020
Informationen är hämtad från svenskakyrkan.se/samtalsstod/tystnadsplikt Om du känner dig osäker kring vad som gäller vid just din kontakt med oss, så kan du alltid fråga.
Vill du prata med en präst eller diakon? Ring 013-23 66 59 eller läs mer på svenskakyrkan.se/akerbo/nagon-att-tala-med
Samtalsstöd
En präst har absolut tystnadsplikt
När livet är svårt kan du behöva prata med någon. Vi finns här för dig oavsett ålder och livssituation. Samtal med en präst eller en diakon i Svenska kyrkan kallar vi ofta för själavårdssamtal. För präster och diakoner är tron på Gud självklar, men du behöver inte vara troende eller medlem i Svenska kyrkan, och det kostar ingenting.
Vid bikt och enskild själavård har prästen absolut tystnadsplikt. Det finns inga undantag från tystnadsplikten. Även om du som samtalat med prästen vill att prästen ska föra uppgifter vidare går det inte.
Svenska kyrkans familjerådgivning Det råder tystnadsplikt i kyrkans familjerådgivning. Det innebär att det är förbjudet att avslöja uppgifter som du lämnar i förtroende vid rådgivningen. Men det finns undantag då familjerådgivaren kan bryta tystnadsplikten. Det kan bland annat handla om att du som har samtalat med familjerådgivaren vill att samtalet ska föras vidare. •
Familjerådgivaren gör en anmälan till socialnämnden om att ett barn far illa eller utsätts för brott.
•
Familjerådgivaren gör en anmälan till polis eller åklagare om det finns en misstanke om att ett barn utsätts eller har utsatts för vissa brott.
•
Familjerådgivaren gör en anmälan för att förhindra stundande brott.
•
Familjerådgivaren enligt lag är skyldig att delge uppgifter eller information.
Stefan Alström, präst, 013-25 38 83 Michael Augustson, musiker, 013-21 79 93 Emma Björkman, pedagog, 013-25 38 82 Mia Brunberg Ulriksson, musiker, 013-23 66 67, mia.c.ulriksson@svenskakyrkan.se Yvonne Davidsson, pedagog, 013-25 38 87 Katja Ekman, präst, 013-25 38 85 David Erlingborn, husfar, 013-21 79 03 Maria Klingberg, pedagog, 013-411 04 Jennifer Lantz Herstek, präst, 013-25 38 80
Anmälningsplikt Förutom tystnadsplikt finns även anmälningsplikt. Vuxna som jobbar med barn och unga och misstänker att något barn far illa är enligt lag skyldig att tala om detta för socialtjänsten. Anmälningsplikten står inskriven i kyrkans egna regler. Det handlar om att du som ung ska få den hjälp du har rätt till. Om en präst får höra talas om att en ung far illa under bikt eller enskild själavård får den informationen inte föras vidare. Men i alla andra fall har även prästen anmälningsplikt. Om en diakon får höra talas om att en ung far illa under enskild själavård är diakonen skyldig att anmäla detta.
En präst får inte heller kallas att vittna i rättegång om sådant som prästen har fått veta under bikt eller enskild själavård. Tystnadsplikten för präster finns i Svenska kyrkans stadgar, kyrkoordningen 31 kap 9 §.
En diakon har tystnadsplikt Diakonen har också tystnadsplikt under enskild själavård men till skillnad från en präst kan en diakon bryta tystnadsplikten, till exempel när du som har samtalat med diakonen vill att uppgifter ska föras vidare. Eller om det under den enskilda själavården har kommit fram information eller uppgifter som det enligt lag är anmälningsplikt på. Diakonen blir kallad att vittna i en rättegång. Tystnadsplikten för diakoner finns i kyrkoordningen 32 kap 9 §.
Elisabeth Hellsten, musiker, 013-25 38 84 Göran Helmersson, präst, 013-23 66 66 Lotta Kassman, värdinna i Bankekinds församlingsgård, 0762-096453 Branca Kokic, värdinna i S:t Martin, 013-21 79 92 Anders Krantz, musiker, 013-25 38 88 Sofia Liljedahl, musiker 013-23 66 60 Evelina Ronestjärna, pedagog, 013-219674 Sara Ringborg, pedagog 013-23 66 51 Elin Rundh Dapo, präst 013-23 66 58
Elisabeth Tegnevik, diakon, 013-23 66 53 Ulla Windolf, värdinna i Linghems församlingsgård, 013-21 79 01 Per Åkerström, medarb. diakoni, 013- 25 38 81
Mailadress till anställda är med ett undantag: namn.efternamn@svenskakyrkan.se Kontaktuppgifter till övriga anställda: Församlingsguiden nr 3 2020 | 19 www.svenskakyrkan.se/akerbo/kontakta-oss
! T T O G A R T X E A K I F T T I GÖR D I en kris drabbas människor i utsatthet hårdast. Coronaviruset gör inga undantag. Bristen på sanitet, rent vatten och fullgod sjukvård är påtaglig för miljontals människor och många lider av underliggande sjukdomar och undernäring. Tillsammans med lokala partners över hela världen kämpar vi varje dag för att människor i utsatta situationer, på flykt eller i konflikt ska ha ett värdigt liv.
#kaffemedhopp
Din och allas hjälp behövs i detta akuta läge. Gör er fika till en extra viktig sådan. Bjud in till Kaffe med hopp! ”Träffas” på distans över en kopp kaffe och unna er en bulle!
Så här går det till 1. FIKA Digitalt med vänner, kollegor eller mormor – var och när det passar dig 2. SWISHA Alla som fikar swishar en gåva till 900 1223. Skriv ”Kaffe med hopp” i meddelandefältet. 3. DELA Njut av ditt fika, ta en bild på den och dela gärna initiativet i sociala medier med hashtaggen #kaffemedhopp
