9 Vad är en doktorand?

Vad är en doktorand ? ?

? ? doktorand

För att kunna bli en doktorand krävs det att man har en högskoleutbildning på minst 240 högskolepoäng varav minst 60 är på avancerad nivå, eller att den sökande på annat sätt har motsvarande kunskaper som krävs inom forskarutbildningens huvudämne. Magnus Malmström är doktorand inom reglerteknik på LiU, och berättade hur det fungerar rent praktiskt.

Text: Ellen Lundin, Layout: Rebecka Walfridson.

”Det har alltid funnits i bakhuvudet att doktorera och att det vore coolt att göra, sedan är det roligt att undervisa samtidigt som man får lära sig nya saker. Att bli inslängd i något nytt och få komma på något smart.” Det är anledningen till att Magnus valde att doktorera. I hans fall var det bland annat en av handledarna för ex-jobbet som fick honom att bli övertygad.

Antagningsprocessen kan skilja sig mellan olika avdelningar, men för Magnus del så sökte han först en tjänst som låg uppe och genom en ex-jobbshandledare fick han en intervju med avdelningschefen. Sedan rekommenderar han själv att det är bra att snacka med ett par som redan är doktorander där man vill doktorera. “Det är ändå hyfsat hög konkurrens”, menar han. “Men det skiljer sig också mellan olika projekt hur lätt det är att hitta bra personer för arbetet då det ibland är förkunskap som prioriteras och ibland ren personkemi.”

Kortfattat handlar Magnus forskningsområde om osäkerheten i hur korrekta utsignalerna för självkörande lastbilar är. “Säg till exempel att du åker och det verkar vara ett hinder i vägen. Hur säkert är det att det verkligen är ett hinder eller inte? Om det skulle stå något i väggrenen så vill vi att bilen ska sakta ner och då få mer tid att bekräfta det, och det jag ska försöka komma fram till är att kolla hur man ska få fram just den osäkerheten”, förklarar han. I forskningsdelen är det mest arbete på egen hand eller ihop med handledare, och det man gör är ofta att läsa artiklar och försöka förstå vad andra redan har gjort och hur man skulle kunna förbättra det. Det körs även en del simuleringar i MatLab eller Python, men annars är arbetet mest teoretiskt.

En akademisk doktorandtjänst är uppdelad i olika delar. Förutom 40 % ren forskning består det också av 40 % egna kurser och 20 % med att t.ex. jobba för ett företag, tjänstgöring eller som i Magnus fall, undervisning. På frågan hur en vanlig dag ser ut svarar han därför att det nästan inte riktigt finns en. I undervisningsdelen kan det ingå att vara handledare i ett antal ex-jobb, undervisa i både reglerteknik och digital signalbehandling samt en projektkurs.

En av de största skillnaderna mellan att vara vanlig student och doktorand menar Magnus är att det är mycket mer uppstyrt än att plugga. Han poängterar att det trots allt är ett jobb, men att det samtidigt också innebär att det räcker med 40 timmar i veckan och sedan har man helgen ledig.

“Fördelen är att man som doktorand ofta hamnar med jämnåriga som då har lite mer liknande intressen som en själv, till skillnad från ett vanligt jobb där det alltid blir någon form av åldersfördelning”, berättar Magnus. “Eftersom folk oftast börjar som doktorander ganska så snart efter att de har pluggat färdigt, så är man oftast inte överlägset yngst längre nu till skillnad från när jag ex-jobbade”, fortsätter Magnus, som fick sin tjänst direkt efter sin examen. “En annan fördel är att man plötsligt fick ett eget kontor, slapp driva omkring och försöka hitta en sittplats själv längre.”

Bland nackdelarna finns som alltid att det kan bli stressigt i perioder, särskilt på grund av det ökade egna ansvaret. Det är alltmer viktigt att deadlines hålls, och att se till att inlämningsuppgifter faktiskt blir rättade i tid. Ofta kan det bli att många egentligen lätta saker sammanfaller, säger Magnus eftersom det inte alltid går att prioritera ned vad som helst.

På frågan om han någonsin tröttnar svarar Magnus att man absolut ibland kan tröttna på kurserna eller när saker inte funkar. ”Det du undervisar i har man expertkoll på, kurserna har man oftast koll på, annars kan man hitta svaren, men i forskningen kan man vara precis lost”, menar han på. “Efter en längre period med forskning utan att komma fram till något svar kan det vara en skön omväxling att komma tillbaka till undervisningen och det man är expert på. Åt andra hållet kan det också vara skönt att få tänka på ett annat sätt i forskandet utan samma rutiner som när man bara har undervisat länge.“

”Det du undervisar i har man expertkoll på ... men i forskningen kan man vara precis lost”

Något annat kul som kan hända är när man får åka och presentera vad man har kommit fram till. Magnus berättar att han bland annat fick åka och prata på en konferens i Tyskland en gång inför människor som han påstod kunde betydligt mer än han själv. Sådant kan hända ungefär varje eller vartannat år när man har publicerat något resultat.

När man har doktorerat klart är det vanligt att man antingen hamnar på en forsknings- eller utvecklingsavdelning eller påbörjar en akademisk karriär. Alternativt kan man göra en så kallad PostDoc, vilket innebär att man åker till ett annat universitet, oftast utomlands, för att byta kunskaper med andra. Avslutningsvis tror Magnus att han helst vill hamna på en forskningsavdelning för att då kunna bli expert på ett litet område, säger han.