Sluta döma och hitta glädjen i livet

Händerna darrar nu när jag börjar skriva på den här inledningen. Jag har en begränsande tanke som dyker upp om och om igen: Vem är du att skriva en bok med titeln ’Sluta döma och hitta glädjen i livet’? Du dömer ju själv hela tiden!

Gabrielle Bernstein

Så börjar boken som är skriven av Gabrielle Bernstein, andlig ­aktivist och uppskattad författare. Med den här boken vill hon väcka människor till att se den dömande inställningen i världen – såväl den som är riktad mot dig själv som mot andra – och få en förståelse för det.

Hon menar att dömande är detsamma som separation från ­kärlek, vår sanna natur. Det gör oss splittrade och vi förlorar ­kontakten med vårt inre jag.

Sluta döma och hitta glädjen i livet!

/ Gabrielle Bernstein

Författaren bjuder nära och personligt på sitt eget komplexa förhållande till dömande samt på de svårigheter och lärdomar hon mött under sin ä­ rliga resa för att skriva den här boken.

Hon presenterar också det 6-stegs-program hon själv använder varje dag för att bibehålla sin frid.

Gabrielle Bernstein har skrivit ett antal böcker, bland annat Lita till din inre kraft, som har legat etta på New York Times bästsäljarlista och Spirit Junkie – resan mot inre frid. Hon är utsedd av Oprah Winfrey till en ”­S uperSoul” och är en uppskattad förebild för att leva vår inre sanning.

ISBN 978-91-88633-18-7

Gabrielle Bernstein

Sluta döma och hitta glädjen i livet!

Släpp taget om tankarna som hindrar dig från att leva ett bättre liv

Gabrielle Bernstein

Sluta döma och hitta glädjen i livet!

Släpp taget om tankarna som hindrar dig från att leva ett bättre liv

Översättning: Eva Trägårdh

www.livsenergi.se © 2018 by Gabrielle Bernstein, Inc. Published by agreement with Folio Literary Management, LLC and Sebes & Bisseling Literary Agency. © 2018 Svenska utgåvan Livsenergi, Brafö AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc.

Originalets titel: Judgment Detox Översättning: Eva Trägårdh Fotograf: Chloe Crespi Formgivning omslag och inlaga med inspiration från originalet: Lilla blå tornet, 2018 Tryck: ScandBook AB, 2018 ISBN: 978-91-88633-18-7

INNEHÅLL Inledning: Sluta döma och hitta glädjen i livet 7 Steg 1: Iaktta ditt dömande utan att döma 31 Steg 2: Ta hand om de inre såren 53 Steg 3: Sätt kärleken på altaret 87 Steg 4: Se för första gången 115 Steg 5: Klipp banden 139 Steg 6: Ta fram dina skuggor i ljuset 167 Avslutning: Hur du kan leva ditt liv med hjälp av processen för att sluta döma och hitta glädjen i livet 193 Författarens tack 217 Om författaren 219

INLEDNING

Sluta döma och hitta glädjen i livet

Händerna darrar nu när jag börjar skriva på den här inledningen.

Jag har en begränsande tanke som dyker upp om och om igen: Vem är du att skriva en bok med titeln Sluta döma och hitta glädjen i livet? Du dömer ju själv hela tiden!

Jag tar ett djupt andetag och samlar mig. Avtalet om boken är klart och underskrivet, jag har en deadline och ett åtagande att uppfylla. Jag måste skriva den här boken.

Jag sitter stilla med händerna på tangentbordet. Jag tar ett djupt andetag och fortsätter skriva.

DIN INRE SANNING ÄR DET SOM LÄKER DIG Jag drar en suck av lättnad och tänker att ju mer ärlig och uppriktig jag är när det gäller mina egna svårigheter, desto bättre kom-

7

mer boken att bli. Jag tänker tanken att mitt lidande också är ditt.

Oavsett hur andliga, vänliga eller medkännande vi är lider vi alla av kritiska och dömande tankar. Dömandet genomsyrar allt.

Min önskan som andlig lärare är att vara ärlig och prata om saker och ting som de är. För att relationen till er som är mina läsare ska fungera, måste jag säga sanningen.

Så nu berättar jag hur det är för mig.

Jag kämpar mot dömandet varje dag. Jag dömer till höger och vänster. Jag dömer främlingar för att de har andra politiska åsikter än jag. Jag dömer kontakter på sociala medier för deras kommentarer. Jag har dömande åsikter om hur föräldrar håller ordning på sina barn. Jag dömer tjejen som rör sig för långsamt i kön framför mig. Jag dömer min man för att han inte reagerar precis så som jag vill att han ska göra. Och naturligtvis dömer jag mig själv för så gott som allt.

I åratal har jag försökt rättfärdiga, bortförklara och avfärda ett beteende som i mina ögon tycktes vara ganska oskyldigt. En kort stund kan vi känna oss starka och rättfärdiga när vi dömer andra.

Dömandet är en tillförlitlig krycka när vi känner oss sårade, osäkra eller sårbara. Vårt dömande gentemot andra får oss att känna oss överlägsna dem – friskare, rikare, smartare, kunnigare och mer upplysta.

Men den här känslan kommer ofrånkomligen att mattas av.

När jag dömer känner jag hur min energi försvagas och mina tankar förmörkas. Om och om igen har dömandet fått mig att känna mig ensam och illa till mods och det har känts som om jag har tappat kontakten med den människa jag vill vara.

8

Min definition av dömande i den här boken är ganska enkel: separation från kärleken. I samma ögonblick som vi ser oss själva som åtskilda från andra skapar vi falska föreställningar som inte är i harmoni med vår sanna natur, som i grunden är kärlek. Innerst inne är vi alla snälla, kärleksfulla och medkännande varelser. Det finns många andliga termer för den här sanningen, såsom Buddhanatur, ande, källan och Gud. Genom hela boken kommer jag att kalla det här sanna tillståndet för kärlek.

Separationen från kärleken är det som ligger bakom allt från mobbning på lekplatser till rasism i samhället, ja till och med terrorism och främlingsfientliga politiska ledare. Vi lever i en tid fylld av konflikter där separation har blivit normen. När vi känner oss angripna av någon svarar vi ofta med att ge igen. Vi känner oss berättigade att kämpa emot och försvara oss från angrepp. Naturligtvis skapar det bara ännu mer separation, vilken förvärrar problemet ytterligare. Internet kan tyvärr också förstärka den här tendensen. Vi ser hur människor i alla åldrar cybermobbar varandra via sociala medier med förödande konsekvenser. Det finns många berättelser om skolelever och studenter som begår självmord på grund av negativa kommentarer och trakasserier på nätet, och ännu fler fall av annars lyckliga och välmående människor som blir ledsna och nedstämda när de jämför sina liv med andras glättiga bilder i sociala medier.

Efter att ha studerat och undervisat om andlighet under mer än ett decennium bestämde jag mig för att göra en ärlig inventering av mina rädslor, mina dömande tankar och min upplevelse av separation. Genom min villighet och uppriktighet har jag kunnat

9

komma till rätta med mina utmaningar just när det gäller dömande. I den här boken berättar jag sanningsenligt om mina svårigheter och om de lärdomar och insikter jag har haft nytta av. Det här är lärdomar som jag praktiserar varje dag och som har varit till stor hjälp och befrielse för mig. Även om det fortfarande händer att jag går in i dömandet, så har jag upplevt en mycket positiv och faktiskt helt mirakulös förändring. Men jag vill vara tydlig: Miraklet är inte att jag har gjort mig av med alla dömande tankar. Miraklet är att jag inte längre tror på dem. Även om vanan att döma fortfarande är en utmaning för mig, har jag genom mitt andliga utövande börjat kunna acceptera att dömandet inte är jag.

För att kunna påbörja läkningsprocessen och hitta tillbaka till kärleken behöver vi inse att vi alla har samma problem och samma lösning. Vårt problem är att vi är separerade från kärleken och lösningen är att återvända till den.

Låt oss försöka förstå varför vi är separerade från kärleken. Ur ett andligt perspektiv härstammar våra svårigheter i livet från det här ögonblicket av separation, då vår inre röst av rädsla (det vill säga egot) ledde oss bort från upplevelsen av kärlek, medkänsla och enhet. Vår separation från kärleken kan vara ett resultat av en djupt traumatisk upplevelse eller en till synes obetydlig händelse.

Oavsett vilken den utlösande faktorn är uppstår separationen ­första gången vi ser oss själva som åtskilda från andra eller drar slutsatsen att vi inte duger på något sätt.

Separationen från kärleken kan ta sin början redan under spädbarnstiden. Små barn kanske möter en fientlig omgivning där de blir försummade och saknar beskydd i en otrygg värld. Eller också

10

kanske upplevelsen av separation uppstår i samma ögonblick som barnen upptäcker att de behandlas annorlunda på grund av hudfärg, kön eller religionstillhörighet. I det ögonblicket berövas de sin känsla av enhet och de lär sig att se separationen och åtskillnaden i världen.

Vid någon tidpunkt under barndomen får de flesta av oss höra att vi inte är tillräckligt smarta, tillräckligt starka eller tillräckligt söta, eller att vi saknar någon annan positiv egenskap, vilket gör att vi börjar se oss själva som åtskilda från andra. Upplevelsen av separation gör att vi känner oss ensamma i världen.

Känslan av separation kan också komma från en önskan om att känna sig speciell eller ”bättre” än andra. Ett barn som till exempel under uppväxten får se konsekvenserna av att ha det gott ställt kan komma att tro på den falska föreställningen att människor med pengar är speciella. Även om vi alla har olika upplevelser som har fått oss att separera från kärleken, reagerar vi alla likadant på känslan av att vara ensam i världen: med rädsla. Separationen från kärleken är en traumatisk upplevelse, och trauman gör att vi känner oss otrygga.

Ett sätt att reagera på denna rädsla är att gå till motangrepp och döma andra. Det är ett försök att känna oss starkare genom att luta oss mot dömandet och använda det som skydd.

Egots röst som styrs av rädsla får näring av föreställningen om att vi är åtskilda. Den metafysiska texten En kurs i mirakler säger att egot förstärker vår upplevelse av separation genom att övertyga oss om att vi är mindre eller mer speciella än andra. Att vara speciell innebär att vissa människor är bättre än du därför att de har

11

mer – tjänar mer pengar eller är mer attraktiva, framgångsrika eller berömda eller tillhör rätt ”ras” eller religion. Det fungerar likadant åt andra hållet när du ser dig själv som speciell i förhållande till andra, som i dina ögon lider brist på något. När vi betraktar världen utifrån tanken om att vara speciella, hindrar dömandets mörka moln oss från att vara i kontakt med vårt inre ljus och med andra människor.

Ett sätt som det här kommer till uttryck på är den där speciella relationen som egot använder sig av för att skydda oss från att känna smärtan i separationen. Vi får starka skuldkänslor och en obehaglig känsla av otillräcklighet som ett resultat av att vi separerar oss från kärleken och stänger av vår inre sanning. Vi försöker finna befrielse genom en annan människa, väljer att tro att det finns någon som kan göra oss ”hela” och projicerar våra skuldkänslor på dem. Det är på det sättet som speciella relationer skapas.

Den speciella relationen dyker upp på många områden i våra liv. Du kanske till och med har gjort dina lärare eller mentorer speciella för att du ser upp till dem och för att de har väglett dig genom en viss tid i ditt liv. Eller också kanske du har idoliserat din kärlekspartner och känner att du inte kan leva utan hans eller hennes kärlek och uppmärksamhet. Speciella relationer kan ibland verka som något harmlöst, som exempelvis den speciella känsla man projicerar på en förälder. Det här kan verka motsägelsefullt, men även om dina familjemedlemmar har gett dig mycket stöd och inspiration, så är de inte några gudomliga frälsare.

Oavsett vem det är du har gjort speciell, så kommer den personen förr eller senare att göra dig besviken på något sätt. Personens

12

ego kommer alltid att lysa igenom (de är trots allt bara människor) och du kommer att känna dig ensam och sviken. En sådan upplevelse förstärker den ursprungliga känslan av separation. Som en reaktion på de här svåra känslorna kommer du att döma den speciella personen för att han eller hon inte är den du trodde eller hoppades. När dina idoler faller platt till marken faller du med dem. Så snart vi tror på att någon annan kan vara källan till vår lycka eller smärta kommer vi att projicera våra skuldkänslor på dem och sedan är dömandets negativa spiral igång.

DÖMANDETS NEGATIVA SPIRAL Vår sanna natur är kärlek. Men vid något tillfälle i livet, oftast i barndomen, inträffar en yttre händelse som gör att vi separerar oss från vår sanna natur. Denna separation från kärleken väcker känslor av både otillräcklighet och av att vara speciell, vilket leder till en känsla av ensamhet och därmed också rädsla. Vi vill skydda oss från den här rädslan, och då projicerar vi den på andra i form av dömande.

Vi vet att vi är kärleksfulla varelser som på ett högre plan alltid är i kontakt med varandra, men i vår separation lever vi i ett illusoriskt tillstånd där vi har stängt av vår kontakt med kärleken och sanningen. Den här upplevelsen av separation ger upphov till egots perception av ett falskt jag som bygger på dömande. För att vi ska känna oss trygga i separationens värld utvecklar vi med tiden en djup övertygelse om att den här falska uppfattningen om oss själva är sann och verklig.

13

Innerst inne, utan att vi inser det, dömer vi oss själva för att ha separerat från vår inre sanning, vilket får oss att känna skam och skuld. De här omedvetna skuldkänslorna är så smärtsamma att vi inte har något annat val än att projicera dem på andra för att minska vårt eget lidande. Genom att projicera dömandet på andra förnekar vi och tränger bort våra egna skuldkänslor. Omedvetet får det oss att känna ännu mer skuld, eftersom vi vet att dömandet inte speglar vårt sanna jag. De skuldkänslor vi får av att döma andra projiceras då tillbaka på oss själva, och därmed skapas en negativ spiral av dömande.

Jag kan inte nog betona detta: Dömandet är den främsta anledningen till att vi känner oss blockerade, ledsna och ensamma. I medierna och populärkulturen sätter man stort värde på social status, utseende och rikedom och gör ofta skillnad mellan människor på grund av hudfärg och religion. Det får oss att känna separation och mindervärdeskänslor, och vi använder dömandet för att skydda oss mot smärtan i att känna oss otillräckliga, osäkra och mindre värda. Det är lättare att döma, avfärda eller skämta om svagheter vi uppfattar hos andra, än att undersöka vår egen känsla av att inte vara tillräckligt bra.

DÖMANDET ÄR ETT BEROENDEFRAMKALLANDE MÖNSTER Dömandet är en beroendeframkallande reaktion på ett djupt rotat trauma. Det första traumat är separationen från kärleken. Ur ett andligt perspektiv kan man beskriva det som att när vi väljer räds-

14

la och separation framför kärlek, så tappar vi kontakten med vår inre sanning. Vi blir splittrade och förlorar kontakten med vårt inre jag. I det här tillståndet vänder vi oavsiktligt ryggen till vårt eget inre och blir helt uppslukade av en yttre projektion av vilka vi tror att vi är. Vi överväldigas av sorg och skuldkänslor, eftersom vi innerst inne vet att vi har vänt oss bort från kärleken. Men vi kan inte helt och fullt förstå våra skuldkänslor, och därför gör vi allt vi kan för att undvika att känna dem. Det är så dömandets negativa spiral förvandlas till ett beroendeframkallande mönster.

När vi undviker vårt lidande och våra skuldkänslor genom att projicera dem på andra är det ett sätt att döva och slippa ifrån våra egna känslor. Liksom alla verksamma droger ger dömandet oss ett slags bedövning, så att vi inte känner smärtan utan i stället riktar uppmärksamheten åt ett annat håll. Det kan till och med göra oss riktigt ”höga”. Skvaller är ett bra exempel. När du pratar med någon om en annan person på ett dömande sätt undviker du dina egna inre sår. Du använder dömandet som en drog för att slippa känna din egen smärta och blir i stället ”hög” på någon annans smärta. Skvaller är särskilt otrevligt eftersom det skapar en illusion om att vi kommer närmare dem vi skvallrar med, när vi i stället bara förenas i att ösa all vår smärta över någon annan.

Skvaller kan ge oss en kick eftersom det ger en tillfällig lindring från vanan att döma oss själva. Annars upprepar vi dagarna i ända samma gamla dömande tankar: Jag duger inte som jag är. Varför gjorde jag det där misstaget? Jag är ful. Jag är inte tillräckligt smart.

Och så vidare. Alla dessa självpåtagna beteenden är bara ännu en form av beroende. Omedvetet väljer vi att döma i stället för att känna smärtan bakom våra sår.

15

Händerna darrar nu när jag börjar skriva på den här inledningen. Jag har en begränsande tanke som dyker upp om och om igen: Vem är du att skriva en bok med titeln ’Sluta döma och hitta glädjen i livet’? Du dömer ju själv hela tiden!

Gabrielle Bernstein

Så börjar boken som är skriven av Gabrielle Bernstein, andlig ­aktivist och uppskattad författare. Med den här boken vill hon väcka människor till att se den dömande inställningen i världen – såväl den som är riktad mot dig själv som mot andra – och få en förståelse för det.

Hon menar att dömande är detsamma som separation från ­kärlek, vår sanna natur. Det gör oss splittrade och vi förlorar ­kontakten med vårt inre jag.

Sluta döma och hitta glädjen i livet!

/ Gabrielle Bernstein

Författaren bjuder nära och personligt på sitt eget komplexa förhållande till dömande samt på de svårigheter och lärdomar hon mött under sin ä­ rliga resa för att skriva den här boken.

Hon presenterar också det 6-stegs-program hon själv använder varje dag för att bibehålla sin frid.

Gabrielle Bernstein har skrivit ett antal böcker, bland annat Lita till din inre kraft, som har legat etta på New York Times bästsäljarlista och Spirit Junkie – resan mot inre frid. Hon är utsedd av Oprah Winfrey till en ”­S uperSoul” och är en uppskattad förebild för att leva vår inre sanning.

ISBN 978-91-88633-18-7

Gabrielle Bernstein

Sluta döma och hitta glädjen i livet!

Släpp taget om tankarna som hindrar dig från att leva ett bättre liv