Självhjälp by Livsenergi

Gabrielle Bernstein

Översättning Eva Trägårdh

Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc.

Boken innehåller råd och information relaterat till hälsa som bör användas som ett komplement till rekommendationer från din läkare, terapeut eller annan medicinskt utbildad personal, inte som ersättning för dem. Om du vet eller tror att du har något hälsoproblem rekommenderas du att rådfråga din läkare innan du påbörjar något medicinskt eller alternativt hälsoprogram eller någon medicinsk behandling. Åsikterna i boken är författarens egna.

Originalets titel: SELF HELP : This is your chance to change your life

Författare: Gabrielle Bernstein

Översättning: Eva Trägårdh Svenskt omslag och inlaga: Lilla blå tornet

Tryck: ScandBook AB, 2025

ISBN: 978-91-89970-08-3

Utgiven av Livsenergi

Forumvägen 14

131 53 Nacka www.livsenergi.se

Till Dick, min hjälte.

Tack för din vänskap, din vägledning och din orubbliga tro på den här boken.

INNEHÅLL

KAPITEL4:

KAPITEL5:

KAPITEL6: Hur du kan veta att Jaget finns där inne

KAPITEL7: Oroliga och ångestfyllda inre delar

KAPITEL8: Kroppens inre delar ............................

KAPITEL9: De inre brandmännen ..........................

KAPITEL10: Självförlåtelse

KAPITEL11:

För att förhöja din upplevelse har jag spelat in meditationerna och övningarna som finns med i boken.*

Rikta bara mobiltelefonen mot QR-koden här nedan för att se hur du kan få tillgång till de här inspelningarna och andra resurser.

Kram Gabby

* alla inspelningar är på engelska

FÖRORD

Jag har precis läst klart den här boken och har tårar i ögonen. Jag är så tacksam för och hedrad över vad Gabby Bernstein har åstadkommit här. Under fyra årtionden har jag ägnat mig åt att utveckla den metod hon berättar om, Internal Family Systems. Under tre av dessa årtionden har jag till stor del verkat i skymundan. En av mina drömmar under de här åren var att en respekterad ledare med ett äkta engagemang inom både andlighet och självhjälp skulle föra ut IFS till en bredare publik, och att det skulle ske på ett tryggt och säkert sätt som gör rättvisa till kraften i denna modell. Med den här boken har min dröm blivit verklighet.

Mitt yrkesliv har jag ägnat åt att utbilda terapeuter för att de ska kunna använda IFS som ett sätt att hjälpa sina klienter. När den här metoden förmedlas på ett bra sätt, har jag också varit förvissad om att många fler människor skulle kunna använda den i sitt dagliga liv för att förbättra sina relationer och sin livskvalitet. Jag har bara inte vetat hur jag skulle nå ut med den till en större publik. Det var här som Gabby kom in i bilden. Hon kontaktade mig för ungefär fyra år sedan och bad mig vara med i ett av hennes poddavsnitt. Då kände jag bara till hennes namn, men om jag hade vetat hur känd och respekterad hon faktiskt är hade jag känt mig mycket mer nervös inför inspelningen. Vi hade ett riktigt bra samtal och jag imponerades över hur noggrant hon hade gjort sin hemläxa. Jag gladde mig åt hennes engagemang för IFS, och det här samtalet

ledde vidare till många fler i och med att vi blev goda vänner. Jag gladde mig också mycket när hon beslutade sig för att gå den första delkursen i IFS-utbildningen.

Innan jag läste den här boken visste jag dock inte hur mycket hon hade använt sig av IFS för egen del (till stor del på egen hand) och vilken inverkan det hade haft på hennes förmåga att bli vad jag kallar för ”självledd”. När hon berättade att hon ville skriva en bok för att vägleda sina läsare till att använda metoden på sig själva tyckte jag det kändes spännande, men jag blev också lite orolig. En anledning till att jag inte hade satsat på att föra ut metoden till allmänheten var att jag genom många års arbete med traumatiserade klienter hade insett hur känsligt det här arbetet kan vara. Särskilt känsligt kan det vara när man har kommit i kontakt med det jag kallar för en förvisad inre del – en ung, sårbar del av sitt inre som har varit som fastfrusen i en traumatisk scen från det förflutna – en inre del som man helt enkelt har utestängt från sitt inre. Å andra sidan utgår Gabby på många sätt från sin förmåga att förmedla andliga och psykologiska tankegångar och metoder till en bredare publik.

I den här boken har hon hittat lösningen på mina bekymmer. Hon gör klart att hon inte förespråkar att läsaren ska använda sig av hela IFSmodellen på egen hand. I stället har hon valt att lyfta fram de inre delar som har antagit roller som chefer och beskyddare (som också kan kallas för egot). Hon hjälper dig att inte bara lära känna de här delarna på ett nytt och annorlunda sätt, utan hon hjälper dem också att börja lita på Jaget (därav titeln Självhjälp). Jaget består av en kärna av gynnsamma egenskaper såsom inre lugn, medkänsla, självförtroende och öppenhet. Dessutom presenterar hon övningar och meditationer med tydliga instruktioner för att hjälpa dig utveckla mer av de här egenskaperna. Om du under arbetet med bokens övningar träffar på en förvisad inre del rekommenderar Gabby att kontakta någon av alla tusentals IFS-

FÖRORD

terapeuter som finns. Med terapeutens hjälp kan du börja läka den delen av dig, och sedan kan du fortsätta med dina korta dagliga incheckningsmöten med dina inre beskyddare.

En av Gabbys starka sidor som författare och föreläsare är att hon så modigt berättar om sig själv, inte bara om sitt eget traumatiska förflutna utan också om de extrema rollerna som många av hennes inre delar har behövt ta på sig för att skydda henne. Många läsare kommer att känna igen sig i hennes beskrivningar av arbetsnarkomanen, den aggressiva beskyddaren, den defensiva delen, den självkritiska domaren, den medberoende delen och inte minst perfektionisten. Det är så inspirerande att läsa hennes berättelser om hur de här inre beskyddarna som tidigare styrde hennes liv nu har omförhandlat sina roller och övergått till att bli inre hjälpare som förlitar sig på det inre Jagets ledarskap. Ju mer Gabby fördjupade sig i IFS-metoden och blev tryggare i sitt självledarskap, desto lättare kunde hon sluta klanka ner på de här inre delpersonligheterna och istället omfamna dem med medkänsla och förlåtelse.

Numera finns det mycket skrivet om att vi rent allmänt behöver ha medkänsla med oss själva, men Gabbys process handlar inte bara om att ha medkänsla med de snälla och trevliga aspekterna av oss själva. Genom sina personliga berättelser visar hon hur viktigt det är att kunna visa medkänsla och kärlek för alla delar av dig, även för dem som har förstört ditt liv, och att du kan göra det på ett mycket specifikt sätt som innebär att de också kan förändras. Hon kallar det för en ”incheckningsprocess i fyra steg”, och visar hur du kan använda den för att möta och kommunicera med många olika och mer problematiska delar av dig.

Denna process kan du använda inte bara i ditt dagliga arbete med att hjälpa dina olika inre delar, utan också när något händer som väcker en reaktion hos dig. I sådana fall kan du lära dig en så kallad Du-sväng och vända dig inåt för att omfamna den inre beskyddare som har aktiverats, i stället för att låta den ta överhanden och gå till angrepp mot personen

som har aktiverat den. Då kan du tala för den här inre beskyddaren med Jagets röst, och det fungerar alltid mycket bättre.

Precis som Gabby beskriver det, är det så att ju mer du tar för vana att checka in, desto mer kommer dina inre delar att börja förlita sig på dig som deras ledare, vilket är ett av de stora målen med IFS. Då blir det en god cirkel – ju mer de låter dig ta ledningen och ju mer de ser att saker och ting blir bättre när du gör det, desto mer litar de på att det är klokt att låta dig leda. Precis som när barn i den fysiska familjen börjar lita på att föräldrarna kan ta ledningen, är det en stor lättnad för dina inre delar att få lämna ifrån sig allt detta ansvar eftersom de är för små för att kunna styra ditt liv. Ju mer de ser dig leda, desto mindre extrema och mer hjälpsamma blir de.

Med den här boken banar Gabby vägen för mig och andra när det gäller att hitta olika sätt att föra ut den läkande kraften i IFS till en större publik och göra metoden tillgänglig för alla.

Som jag sa tidigare är det här en dröm som nu blir verklighet, och jag är så tacksam för det!

— Richard C. Schwartz, Ph.D., grundare av Internal Family Systems Therapy

KAPITEL 1

VEM BOR DÄRINNE?

Jag sitter ensam i min lägenhet i New York med en stor kopp kaffe bredvid min bärbara dator. Kaffet är mitt sällskap när jag skriver en bok.

Mina fingrar svävar ivrigt över tangentbordet. Samtidigt som jag är redo att dyka in i ämnet finns det också en del av mig som är fullkomligt vettskrämd.

Jag känner mig som en bedragare. ”Vem är jag att skriva en självhjälpsbok om principerna för Internal Family Systems Therapy?” Den inre rösten fortsätter: ”Jag har ingen utbildning i psykologi, och den kommer inte att bli tillräckligt bra. Jag känner mig dum och otillräcklig.

Jag är en bluff.”

I stället för att köra över den här delen av mig väljer jag att prata med den.

Jag vänder mig inåt med nyfiken uppmärksamhet – jag iakttar tankarna, känslorna och reaktionerna som den ger ifrån sig. Jag lägger märke till den spända känslan i magen och till oron i bröstet. Det känns begränsande. Det känns som en knut.

Jag ägnar mer tid åt att samla in information. Jag vet att den här delen av mig hör till min kvinnliga sida. Jag undrar hur gammal hon är. ”Jag är tio”, säger hon. ”Jag är på en mattelektion och killen som jag gillar har precis sagt till mig att jag är korkad. Det känns som ett slag i maggropen.

Jag känner mig bortgjord, och innerst inne tror jag på honom. Jag är väldigt dålig på matte. Jag kan inte koncentrera mig – jag är så korkad.”

Jag känner igen den här inre kritiska delen av mig, för när allt kommer omkring har hon funnits med mig i 34 år. I stället för att tysta henne iakttar jag vad hon behöver få säga. ”Jag känner mig så korkad”, upprepar hon.

Jag lägger märke till en del av mig som vill hålla om henne och påminna henne om hur intelligent hon egentligen är. Hon är en bästsäljande författare som håller på att skriva sin tionde bok! Hon har gått en utbildning för att lära sig terapimetoden IFS. Hon har beskrivit och förklarat komplicerade principer för personlig och andlig utveckling på ett sätt som är lätt för alla att förstå. Jag är stolt över henne, och nu är mitt hjärta öppet.

Jag tar kontakt med henne och visar henne medkänsla genom att lägga handen på hjärtat och fråga: ”Vad behöver du?”

”Att du ska tro på mig”, svarar hon.

En lugn och kärleksfull energi framträder och min inre dialog förändras: ”Berätta om vad du har upplevt – det här är din gåva. Dina berättelser och erfarenheter från verkliga livet är värdefulla för andra att ta del av.”

En känsla av mod infinner sig. Hon litar på den här modiga känslan –och hon känner sig inte längre som förlamad av den skamliga känslan av otillräcklighet. Hon känner sig hoppfull. Hon känner sig trygg.

Jag tar ett djupt andetag och lägger händerna på tangentbordet.

”Okej, nu är vi redo att sätta igång.”

VEMBORDÄRINNE?

Den här inre dialogen var kort, men det vore ett misstag att tro att den inte var oerhört kraftfull. Även korta, bekräftande samtal med den delen av mig som känner sig otillräcklig hjälper mig att komma tillbaka i balans igen. Min förmåga att hela tiden vara nyfiken på rädslan och ha medkänsla med den inre kritikern ger mig mod att gå framåt.

Vad var det egentligen som hände här? Hur kunde jag så snabbt gå från rädsla till mod? Hur kunde medkänslan så enkelt dyka upp för att hjälpa till? Och hur kunde jag ha tillräckligt mycket tilltro till den för att låta rädslan stiga åt sidan?

Min förmåga att ta hand om mig själv på det här sättet kommer från mitt starka engagemang i IFS – Internal Family Systems Therapy – den terapeutiska modell som har förändrat mitt liv.

Som en hängiven andlig sökare har jag i mer än två årtionden använt mig av många olika former av healing och många olika vägar för andlig och personlig utveckling. IFS har varit den överlägset mest transformativa metoden i mitt liv. Jag har integrerat IFS i alla delar av mitt liv, både för mig personligen och i mitt arbete. I mer än tio år har jag använt metoden tillsammans med min terapeut, gått kurser för praktiserande terapeuter hos IFS-institutet och presenterat den för min publik genom min podd och mina föredrag och i sociala medier. IFS har inneburit en djupgående förändring i mitt yrkesliv, mitt äktenskap, min föräldraroll och min upplevelse av att vara människa. Den har varit till så stor hjälp att jag har beslutat mig för att i den här boken berätta om mina egna mirakulösa erfarenheter av den.

VADÄRIFS?

När någon säger: ”Berätta om dig själv …”, vad blir din spontana reaktion? Kanske räknar du upp vad du har åstadkommit i arbetslivet, eller tar fram bilder av dina barn för att visa din roll som förälder. Det är ganska osannolikt att du skulle säga något i stil med: ”Jag är trevlig och rolig ända tills jag blir sårad. När jag känner mig sårad blir en del av mig väldigt arg. När jag är arg ger jag igen. Och när det inte fungerar stänger jag av och dövar mina känslor genom att surfa på nätet.”

Vi identifierar oss själva genom de yttre attributen vi har byggt upp

under livets gång – vad vi gör, våra barn, vårt kön, vår hudfärg, vår religion, var vi bor och så vidare. Vårt yttre fokus och den yttre image vi har skapat av oss själva har dolt det som är allra viktigast: vilka vi egentligen är inuti.

Att reflektera över vårt inre är något vi bara gör en timme i veckan om vi går i terapi eller i de stunderna då vi kanske sitter på meditationskudden. Oftast är vi alltför upptagna för att ta oss den tid vi behöver för att reflektera över vilka vi egentligen är, vad vi verkligen vill och vad vi verkligen behöver. I stället för att vara mottagliga för våra känslor kör vi över dem. I stället för att ta hand om och bearbeta våra svåra livserfarenheter stänger vi av dem, dövar oss och riktar uppmärksamheten utåt för att undvika det som pågår på insidan. När våra yttre omständigheter blir utmanande och vår inre kamp känns överväldigande kan det hända att vi tar till någon form av missbruk såsom droger, alkohol, spel eller överdrivet ätande. Vi gör det för att undvika att behöva möta det vi har inom oss.

Det här med att möta våra innersta känslor sker inte spontant och naturligt för de flesta. Alltför ofta har vi fått lära oss att trycka ner, undvika eller bagatellisera det vi upplever i vårt inre. Med IFS-metoden får vi tillgång till fantastiska redskap – och vi odlar ett medkännande synsätt som ger oss möjlighet att förändra livet på ett genomgripande sätt. Internal Family Systems är en evidensbaserad form av psykoterapi som bygger på tanken att sinnet består av olika delpersonligheter. IFS visar oss att alla våra stora känslor, tankar, förnimmelser, beteenden, reaktioner och mönster inte är vår sanna natur utan i stället delar av vår personlighet. Vi består av många olika delar som har utvecklats genom de traumatiska händelser vi var med om som barn.

Målet för IFS är att hjälpa dig identifiera och lära känna de här olika delarna av dig själv, så att du kan bemöta dina inre tankar och känslor på ett medkännande, vänligt och kärleksfullt sätt – precis som om de vore

din inre familj. Genom den här processen kan du lära dig att kommunicera på ett lugnt sätt med de inre delarna och på så vis hjälpa dem att känna sig trygga.

MANNENBAKOMMETODEN

En eftermiddag år 2020 snubblade jag över en Youtube-intervju med upphovsmannen till terapiformen Internal Family Systems, dr Richard Schwartz (som kallas för Dick). Efter att ha lyssnat på honom en kort stund skrek jag högt: ”Det är ju vad jag har gjort tillsammans med min terapeut i alla de här åren!” Att se Dick berätta så klart och tydligt om IFS, och att känna igen de redskap som min terapeut hade använt tillsammans med mig, kändes som mitt livs största aha-upplevelse. Jag kunde riktigt känna hans lugna och medkännande energi genom datorskärmen. Den upplevelsen fick mig att vilja lära mig mer om denna terapiform som indirekt hade varit till så stor nytta för mig i så många år – så jag köpte alla hans böcker och blev hans elev på distans!

Efter att under ett halvårs tid ha läst Dicks böcker kontaktade jag hans team för att bjuda in honom till min podd. Jag blev överlycklig när han tackade ja, men för ovanlighetens skull kände jag mig nervös inför inspelningen. Men i samma stund som han loggade in och vi skulle sätta igång blev jag helt lugn inombords.

Redan från början kändes det att vi fick en bra kontakt. Hans lugna, nyfikna energi fick mig att känna mig helt trygg under vårt timslånga samtal. Jag häpnade över hans förmåga att vara så sårbar och autentisk tillsammans med en främling. Innan vi avslutade berättade jag om mina planer att utbilda mig till IFS-terapeut. ”Jag vill lära ut den här metoden på något sätt”, sa jag. Dick höll genast med om att det var nästa steg för mig, och han erbjöd sig att stötta mig genom processen.

IFS utvecklades på ett mycket intuitivt sätt. Under åren strax efter 30

var Dick familjeterapeut och hade en övertygelse om att familjeterapi var lösningen på det mesta. En del av hans arbete handlade om att göra en studie om vilka resultat man uppnådde på en psykiatrisk ungdomsmottagning där man behandlade patienter som led av bulimi. Han upptäckte att han inte hade så god hjälp av sin traditionella utbildning för att kunna ge sina patienter så bra resultat som han hade hoppats på.

Faktum var att det traditionella arbetssättet ibland tycktes göra mer skada än nytta. När han bad patienterna att utmana bulimin och försöka sluta med det här beteendet, förstärktes i stället deras självskadebeteende. På frågan om varför svarade alla patienterna på samma sätt: De berättade att de hade en upplevelse av att det var ”en annan del av dem” som tog över när de satte i sig stora mängder mat. Den här sortens respons kanske vanligtvis skulle få en terapeut att börja fundera i termer av en multipel personlighetsstörning. I stället blev Dick nyfiken på den delen av dem som ville hetsäta. Hans nyfikna inställning skapade en trygg miljö där patienterna kände sig sedda, hörda och respekterade. När han närmade sig patienterna med nyfikenhet och medkänsla blev de lugnare och kunde börja öppna sig och berätta mer om de här olika ”delarna” som kom fram när de reagerade starkt på något. Detta ledde till att Dick gjorde en intressant iakttagelse. Det extrema beteendet som de här patienterna uppvisade tycktes i själva verket vara en mekanism som skyddade dem mot djupare, oläkta sår från barndomen. Dick började använda sin utbildning inom familjeterapin för att få kontakt med de delar av patienten som hade problem med bulimi. Han började kommunicera med dem nästan som om det var en session i familjeterapin – förutom att de olika familjemedlemmarna var en del av personens egen inre familj.

I mer än 40 år har Dick ägnat sitt liv åt IFS och åt att hjälpa människor att bli medvetna om alla olika delar de har inom sig. Hans terapeutiska process har hjälpt många till ett bättre liv, bland dem jag själv. ”Det

finns inga dåliga inre delar”, säger han, och ger på så sätt människor

möjlighet att betrakta alla delar av sig själva på ett vänligt och respektfullt sätt.

ENMJUKVÄGTILLLÄKNING

IFS är ett mycket medkännande sätt att läka sitt inre. I stället för att försöka förändra och få ordning på dig själv kan du lära dig att bemöta alla delar av dig själv med nyfikenhet och medkänsla. Med det här synsättet kan du utveckla en djupare förståelse av dig själv och din inre värld, och det i sin tur gör också att du kan älska och acceptera dig själv mer. Med lite nyfikenhet, medkänsla och mod kan du lära dig att läka och integrera alla de olika delarna av dig själv och skapa ett mer tillfredsställande och glädjefyllt liv.

En nära vän sa en gång till mig: ”Gabby, jag har ett problem på arbetet. Jag är väldigt bra på mitt arbete och kommer bra överens med mina arbetskamrater, men så fort jag känner mig påhoppad av min chef kommer en helt annan sida av mig fram. Jag blir arg och säger emot. Det är som om en annan del av mig tar över.”

I ett försök att ta reda på mer frågade jag henne vänligt: ”Kan det vara så att din ilska försöker skydda dig mot något?”

Jag kunde riktigt se hur hon vände sig inåt för att fundera över frågan hon hade fått. Efter en stunds tystnad svarade hon: ”Ja, jag har skyddat mig så länge jag kan minnas.”

”Kan du vända dig inåt igen och ta kontakt med den här delen av dig som vill skydda dig?” frågade jag.

Hon nickade ja.

”Vad upplever du? Lägger du märke till några specifika tankar, förnimmelser eller känslor?” undrade jag.

”Jag känner mig lite illamående och får en orolig känsla i magen, och

jag tänker hela tiden att jag måste vara perfekt och hålla ihop alltsammans.”

”Hur gammal var du när du började skydda dig själv på det här sättet?”

Utan minsta tvekan for det ur henne: ”Det började när jag var ganska liten. Mina föräldrar ifrågasatte allt jag gjorde. De försökte få mig att göra saker perfekt. Jag lärde mig att jag aldrig skulle bli perfekt i deras ögon. Så när perfektionismen misslyckades var mitt enda sätt att skydda mig på att bli riktigt arg och säga emot dem. Ända sedan dess har jag lätt för att råka i konflikt med människor.”

Det här mjuka och vänliga sättet att vända sig inåt gav henne ett nytt perspektiv på sig själv som fick en mycket stark inverkan på henne. Det enda som behövdes för denna förändring var att hon var villig att vända sig inåt och bli nyfiken, och genom den nyfikna inställningen kunde hon bli vittne till den här upplevelsen utan att behöva kritisera och nedvärdera sig själv. I det här ögonblicket förändrades hennes perspektiv helt och hållet. I stället för att döma ut sin ilskna reaktion kunde hon nu se den som en skyddsmekanism som hjälpte henne att dämpa barndomens känslor av otillräcklighet. Med denna insikt kunde hon se hur mycket hon hade ansträngt sig för att skydda sig och vilken inverkan det hade haft på hennes liv och hennes relationer.

DEINREBESKYDDARNA

Vi bär alla på unika försvarsmekanismer som visar sig när vi känner oss utmanade och reagerar starkt på situationer, händelser och människor i vår omgivning. De här mönstren har utvecklats över tid som ett skydd mot ouppklarade känslomässiga händelser från vårt förflutna – även sådana upplevelser som vi kanske inte minns på en medveten nivå. När djupa känslomässiga sår inte tas om hand kan de bli till ihållande energi-

mönster i kroppen och hjärnan. Det kan göra att man instinktivt reagerar med kamp, flykt eller handlingsförlamning så snart en gammal oförlöst känsla aktiveras. Omedvetet försöker vi undvika att behöva uppleva den sortens starka känslor, vilket gör att vi går in i olika beteendemönster för att hantera och tränga bort dem.

Enligt synsättet i IFS är de invanda beteenden vi betraktar som ogynnsamma, automatiska reaktioner i själva verket ett slags inre skyddsmekanismer. Det kan röra sig om inre delar hos dig som motsätter sig auktoriteter eller som ger upp när det uppstår problem. Kanske har du en perfektionist som kämpar hårt för att undvika dina djupare känslor av otillräcklighet. Eller så har du kanske en ilsken inre del som alltid är redo att slå tillbaka när du känner dig påhoppad. Det kan också finnas en del av dig som vill behaga andra och som sätter alla andras behov framför dina egna för att du ska känna dig värd att få kärlek. De inre beskyddarna har fått denna träffande benämning för att de har en enda stor och viktig uppgift, nämligen att skydda dig mot smärtsamma känslor från det förflutna. Det här kan vara känslor som har präglat dig sedan tidig ålder, såsom upplevelsen av att inte vara värd att få kärlek, att inte duga, att inte vara trygg, men det kan också röra sig om minnen av chock och trauma. Kanske märker du att de här inre delarna kommer upp till ytan när vissa människor eller situationer väcker en reaktion hos dig. Om du till exempel har svårt för auktoriteter kanske du går i försvarsställning när din chef ifrågasätter dig, men sedan ångrar du att du betedde dig så. I relationer kanske du märker att du alltför snabbt skapar starka känslomässiga band, så att du får panik om den andra personen efter den första dejten inte svarar med detsamma på dina meddelanden. Den här sortens beteenden kan bli så ingrodda att du börjar identifiera dig med dem och tror att det är sådan du är. Men tänk om de bara är en del av dig som försöker skydda dig från en viss känsla eller ett särskilt minne?

Tänk så här: Du är inte hysteriskt kontrollerande, du är inte argsint