2016 nr1 by Lokalguiden Sverige AB

reportage: Västerås med nya byggplaner. Anders Rydstern, anlyserar. Krönik an: Jag älsk ar kontor! Johan Selberg, VD Senab Services AB. inredning: inspiration. Kontor som speglar verksamheten.

Svealand

sveriges största fastighetstidning med lediga lok aler | nr 1 januari 2016 | Årgång 5

Lediga lokaler just nu

8 3lok2a9ler på

Västerås, staden utan gränser

lediga iden .se lokalgu

Conny Petrén svarar på frågor om Västerås och beskriver kommunen som en blomstrande stad. Staden utan gränser där allt är möjligt.

Väster ås blomstr ar:

Conny Petrén Näringslivschef, Västerås kommun berättar | sid 26 lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Lokalguiden

ledare

Välkommen till nytt år och ny layout

ytt år och nya möjligheter! Välkommen till 2016 och nya Lokalguiden. Lite vassare, lite innehållsrikare, lite fräschare och faktiskt lite bredare... 1 cm för att vara exakt. Hoppas ni gillar vår nya layout lika mycket som vi och även våra nya inslag i tidningen. I Lokalguiden kommer ni under 2016 att få stifta bekantskap både med externa krönikörer, personer som jobbar med uthyrning av lokaler och ett antal personer som sitter på VD-stolar på olika fastighetsbolag runt om i Sverige. I detta nummer möter vi till exempel Mattias Johansson, VD på Newsec Asset Management. Läs om de utmaningar han ser framför sig, egenskaper som hjälper i hans yrkesroll, synen på ledarskap och vilket som hittills är han största ögonblick i karriären. Möt också uthyraren Anna Hofström på

Framsidan

Klövern och läs om hur hon ser på sitt jobb och ta del av en hel del tips. Vår första krönika är signerad Johan Selberg, VD SENAB Services AB. Han älskar kontor och delar med sig av några trender framöver. Förutom en hel del nyheter hittar du givetvis också flera gamla trotjänare, dock i något nyare kläder. Checklistan, pågående projekt i din region och tips när du ska skriva kontrakt till exempel. I detta första nummer i år kan vi också läsa analyser om städerna Linköping, Västersås, Sundsvall och Härnösand författade av Anders Rydstern, Newsec Asset Management.

Trevlig läsning och hoppas ni fått en bra start på nya året!

Utges av

Tryck

V-TAB Vimmerby Tidningen Lokalguiden trycks på ett miljömärkt tryckeri.

Lokalguiden får citeras med angivande av källa, tillstånd av ansvarig utgivare erfordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt, ej beställt material.

Redaktion

LOKALGUIDEN

Upplaga lok alguiden riks

Anna Vikström, Pernilla Krantz, Erica Surayia, Tom Vikström, Linus Björland, Henrik Eriksson och Nicklas Hansson

Foto: Måns Berg

Ledare

Lokalguiden nr 1 2016

Göteborg känns just nu som en frysbox där allt är konserverat och inkapslat i snö. Väldigt vitt, väldigt annorlunda och väldigt vackert!

Pernill a Kr antz Redaktör

Lokalguiden Sverige AB Besöksadress: Torsgatan 5 Ansvarig utgivare: Tom Vikström

Götaland: Mälarstaden i Västerås kommun Bild: Västerås kommun

PSSSST! Gå in på lokalguiden.se för att se alla våra lediga lokaler.

lokalguiden.se

www.lokalguiden.se tel: 031 788 71 00 fax: 031 23 71 15 info@lokalguiden.se

40 800 ex För mer info: www.ts.se

Lokalguiden

norrland

LokaLguidens

kommunsamarbeten alvesta • Boden • Bengtsfors • Bollebygd • Borås • Business Region Borås • Business Region göteborg • Bromölla • dals-ed • degerfors • eda • emmaboda • Falkenberg • Falkenberg näringsliv • Falköping • Flen • Forshaga • Fyrbodals kommunalförbund • Färgelanda • gnesta • grums • Hallstahammar • Hammarö • Haninge • Heby • Herrljunga • Hässleholm • Hörby • Jönköping • karlstad Business Region • katrineholm • kil • kristianstad • Lessebo • Ljungby • Lysekil • Mariestad • Mark • Markaryd • Mellerud • Munkedal • nyköping • nynäshamn • näringslivsbolaget i sundsvall aB • orust • osby • oxelösunds • Perstorp • Piteå • Regionförbundet södra småland • sala • skåne nordost • surahammar • säffle • södermanland • skövde • sollentuna • sotenäs • strömstad • sundbyberg • svenljunga • Tanum • Tidaholm • Tillväxtgruppen norra Västmanland Fagersta & norberg • Tingsryd Tranemo • Trollhättan • Trosa • uddevalla • ulricehamn • umeå • uppvidinge • Varberg • Vingåker • Vårgårda • Växjö • Vänersborg • Åmål • Årjäng • Älmhult • Älvkarleby • Östra göinge

Lokalguidens nuvarande kommunsamarbeten

Marknadens ledande etablerings- och presentationssystem av lediga lokaler

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Ledare

Lokalguiden

innehåll

Innehåll nr 1 / 2016

ofta i lok alguiden

urval av reportage 10. viktiga satsningar i emmaboda:

Götaland: 6. notiser: Kort & gott 8. Analys Linköping: Linköping, vass IT-kommun 12. hyresnivåer: Koll på hyrorna i ditt område 14. Kommun och etablering: Koll på kommunerna

Vi har ställt frågor till Ann-Christine Torgnyson, bland annat om vad ett företag har att vinna på att etablera sig i Emmaboda kommun.

20. pågående projekt: Ett urval av projekt

svealand: 22. notiser: Kort & gott 24. Analys Västerås: Västerås med nya byggplaner 28. hyresnivåer: Koll på hyrorna i ditt område 30. Kommun och etablering: Koll på kommunerna 32. pågående projekt: Ett urval av projekt

26. västerås blomstrar: Conny Petrén är näringslivschef i Västerås Kommun. Han berättar bland annat om tillgången på byggbar mark och menar att Västerås är en blomstrande stad.

Norrland: 36. notiser: Kort & gott 38. Analys Sundsvall: Bred mix av företag i Sundsvall 42. hyresnivåer: Koll på hyrorna i ditt område 44. Kommun och etablering: Koll på kommunerna 46. pågående projekt: Ett urval av projekt

45. checklistan: Tips inför flytten 48. Skriva kontrakt: Vi lotsar dig 56. INredning: Kontor som speglar verksamheten

Innehåll

Lokalguiden nr 1 2016

lokalguiden.se

40. högt närings livsklimat: Anita Öberg är

näringslivschef i Sundsvall och beskriver kommunens näringsliv. Hon menar att man som företagare inte ska fastna i byråkratin och att servicegarantin är ett viktigt verktyg.

Lokalguiden

krönikan

Jag älskar kontor! Senab Services hjälper DAGLIGEN företag MED vilket arbetssät t de bör välja för at t nå sina mål och at t implementer a det arbetssät tet på et t effek tiv t sät t. MAN erbjuder även servicetjänster så kontoret verkligen blir det str ategisk a verk t yg det k an var a. författad av johan selberg, VD, SENAB Services AB

ag älskar kontor! Det är något jag har kommit fram till under årens lopp. Från att jag lånade min pappas port- följ vid sju års ålder och lekte kontor, till att jag många år senare började jobba med kontorsmiljöer. Det är nog därför jag föll för begreppet aktivitetsbaserade arbetsmiljöer. Fokus flyttades från kostnad och likställt till värde och individuellt anpassat. framtidens kontor Det är nog också därför jag noga följer diskussionerna om kontorets framtid, en del menar att kontorets framtid är oviss. Men efter att ha följt trender och forskning i ämnet kontor under flera års tid vågar jag konstatera att kontoret har en ljus framtid, även om coffice, hoffice och jobba hemma o s v blir mer populära. Vi kommer fortfarande att vilja gå till en plats för att träffa kollegor, utbyta idéer, dela framgångar och motgångar, vara kreativa och innovativa. Där tror jag kontoret är viktigare än någonsin. En sak som har, och kommer att, förändras är att kontorets utformning och dess syfte kommer bli ännu viktigare. Varför då? Jo, tidigare hade vi som medarbetare inget val mer än att gå till "jobbet". Men nu kan vi faktiskt välja att arbeta var som helst. Därför är det än viktigare för företagens ledningar att se till att erbjuda sina medarbetare kontor som man vill gå till. Ett ställe man vill hänga på! visionen med kontoret? Hur ska vi då utforma våra kontor för att vara just det, ett ställe som våra medarbetare vill hänga på? Det kommer att vara mer individuellt än tidigare och man behöver börja med frågan ”Vad är vår vision med kontoret och hur ska det hjälpa oss nå våra övergripande mål?” Det är en fråga ledningsgrupper inte alltid kan svara på. Men det är en fråga som fler och fler börjar intressera sig för, det är bra för oss "kontorsarbetare".

Vi behöver då börja med nuläget. Det går inte att ta ut en riktning om vi inte vet var vi är, och det går inte att ta ut en väg om vi inte vet vart vi ska. Nuläge och vision i fokus. När vi tittar på trender i vår omvärld och dagens kontor så ser vi intressanta samband. Hur väl förberedda är våra kontor på framtidens krav? Senab har de senaste två åren genomfört ett stort antal förstudier på organisationer som står inför en förändring av sitt kontor. Siffrorna nedan är några få exempel från dessa förstudier. Trend, Digitalisering Digitaliseringen som nu pågår kommer att medföra att mer arbete kommer utföras av datorer. På kontoret gäller det administrativa uppgifter, vilket innebär att kreativitet och innovation kommer att bli viktigare i framtiden. I sammanställningen av vår förstudie framkommer det att 77 % uppger att det är viktigt med en kreativ och inspirerande mötesmiljö, bara 14 % tycker att det stöds bra idag.

Ett kontor skapar inget värde utan människor.

För att våga vara kreativ och innovativ behöver vi tillit till varandra. Tillit är något som inte kan beordras utan måste förtjänas. Det är lättare att lära känna någon man träffar flera gånger spontant än vid ett bokat möte. I vår förstudie framkommer att 73 % uppger att det är viktigt med en arbetsmiljö som stödjer spontana möten, bara 40 % tycker att det stöds bra idag. Amanda Burden, kvinnan bakom High Line park i New York menar att det inte är byggnaderna som avgör om staden är bra eller ej, utan ytorna mellan byggnaderna. Jag tror att det är likadant med våra kontor. Miljöerna mellan alla arbetsplatser är det som avgör om det är en bra arbetsmiljö eller ej. Trend, Enskilt arbete Samtidigt som det är stort fokus på samarbete är det viktigt att ge människan möjlighet till eget arbete. En arbetsmiljö som stödjer båda och ger ökad produktivitet. I vår förstudie framkommer att 76 % uppger att det är viktigt att ha tillgång till ett rum för koncentrerat arbete, men bara 46 % tycker att det stöds bra idag. Trend, Människan Att människan är viktigast i ett förändringsprojekt är alla överens om. Har vi inte rätt fokus, förväntningar och överenskommelser så uppnås inte den visionen. Det gäller vare sig det är en flytt från cellkontor till landskap eller till aktivitetsbaserat. Människan behöver känna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Varför ska vi samarbeta mer, med vilka, hur och går det att genomföra? Kontoret kommer att bli ännu viktigare i framtiden och ansvaret kommer att ligga på ledningen för att se till att företagets fysiska miljö och IT- och servicemiljön är verktyg för att uppnå det arbetssätt man valt för att nå företagets vision. Ett kontor skapar inget värde utan människor, den teorin är en central del i Senab Workplace Strategys process och det älskar jag som älskar kontor. lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Krönikan

Lokalguiden

n ot i s e r g öta l a n d

Studio Furillen på Gotland är till salu Studio Furillen, en av norra Gotlands mest iögonfallande byggnader, finns nu till försäljning genom Bukowskis Real Estate. Den 500 kvm stora ”Kulturkuben” stod färdig 2010 och kostade närmare 50 miljoner kronor att bygga. – Studio Furillen är så mycket mer än bara ett boende. Det kubiska huset är byggt i rödrostigt corténstål och smälter färgmässigt in i den omgivande tallskogen. Huset är ett konstverk i sig, som genom arkitektens konstruktion ser ut att sväva fritt över marken, säger Catharina Bernstein, vd på Bukowskis Real Estate. Initiativtagare och nuvarande ägare av Studio Furillen är entreprenören och fastighetsägaren Mikael Blomqvist. Studio Furillen är designad av Andreas Forsberg på AQ Arkitekter, som tilldelades tidskriften Arkitekturs debutpris för byggnaden 2011. – Varför fastigheten nu är till försäljning beror på att jag själv inte bor fast på Gotland och att min livssituation gör det svårt för mig att driva Studio Furillen på det sätt som jag ursprungligen hade önskat. Därför tycker jag att det är bättre att sälja byggnaden till någon som kan ägna sig mer helhjärtat åt den och nyttja alla de möjligheter som ges på en unik plats som denna, säger ägaren Mikael Blomqvist. Tanken bakom Studio Furillens utformning var att det skulle fungera som en mötesplats för kreativitet och avslappning. För kreativitet finns ateljé, galleriutrymmen, bibliotek och filmstudios. För avslappning finns ett spa, kök och flera sovrum.

Notiser

Lokalguiden nr 1 2016

Ulvaeus och Alm byggstartar flytande hotell I samarbete med Björn Ulvaeus byggstartar ALM Equity projektet Slottsholmen i centrala Västervik. Med exklusiv och väldesignad arkitektur i handslagen tegel och trä och med ett unikt läge med 360 grader sjöutsikt, kommer projekt Slottsholmen erbjuda restaurang och konferens i kombination med exklusiva bostadslägenheter, marina och ett flytande hotell. Visionen är att skapa en levande mötesplats året runt – ett vardagsrum för Västervikare och besökare – på kanske en av Sveriges vackraste platser. Ansvarig arkitekt för projektet är SandellSandberg. Byggstartad del utgör 4 200 kvm BOA och LOA. Byggnationen utförs i nära samarbete med Peab. – Jag hoppas att Slottsholmen ska bidra till att göra Västervik till ett attraktivt resmål. Nu fattas bara en flygplats!” säger Björn Ulvaeus.

Gekås i Ullared växer med 25 procent Arbetet med att skapa mer utrymme för shoppingdestinationen Gekås Ullared är i full gång. Svevia har börjat arbetet med att förbereda markområdet där varuhuset ska byggas ut. – Vårt uppdrag är att spränga bort berget som finns på platsen, schakta ur och göra grundläggningen för byggnaden, säger Kalle Mattsson, Svevia. Gekås nya del kommer i storlek att bli 25 procent av det befintliga varuhuset, en yta på cirka 25 000 kvadrat-

Bild: Studio Furillen Interiör.

Flytande hotell i Västervik. Illustration: SandellSandberg

lokalguiden.se

meter. Utbyggnaden omfattar källare och fyra våningar och är den största anläggningsentreprenad som Gekås Ullareds satsat på de senaste 25 åren. – Vi har alltid mycket höga säkerhetskrav för sprängningsarbeten. När det dessutom sker så här alldeles intill varuhuset samtidigt som verksamheten pågår, blir kraven ytterligare mer skärpta, säger Kalle Mattsson. Arbetet är planerat att ske i flera etapper med uppehåll under deras högsäsong under sommaren och hösten. Utbyggnaden kommer att ske i etapper under 2016 och 2017.

Nu fattas bara en flygplats!

Kommunalt wifi får klartecken Kommuner som erbjuder besökare och medborgare gratis tillgång till internet genom kommunala surfzoner kan lugnt fortsätta med det. Det skriver generaldirektörerna för Konkurrensverket, Dan Sjöblom, och Post- och telestyrelsen, Göran Marby, i ett debattinlägg i Dagens Industri. Tidigare har privata aktörer kritiserat agerandet och menat att det rör sig om otillåten konkurrens. Men myndigheternas granskning av konkurrenslagen visar att så inte är fallet. Generaldirektörerna skriver dock att det här inte betyder att det är helt fritt fram för kommunala surfzoner. Växer verksamheten så det får en betydande marknadspåverkan, kan det vara ett brott mot konkurrenslagen och kommunallagen.

Midroc säljer parkeringshus Midroc säljer det parkeringshus som uppförs inom World Trade Center Lund till Green Park. Det innehåller 430 parkeringsplatser för bilar, MC-platser, en butikslokal och en förrådslokal. Byggnaden kommer att försörja hela området med parkering, d v s hotell Park Inn by Radisson samt kontorsbyggnaderna Alléhuset och Centrumhuset.

Lokalguiden

Roligt på jobbet men stressigt på arbetsplatserna Sju av tio nordbor har roligt på jobbet varje dag och en majoritet uppger att de flesta jobbrelaterade idéerna uppkommer i samtal med kollegor. Men mer än hälften är stressade, i synnerhet svenskarna och endast tre av tio anser att deras arbetsplats är utformad för att stödja kommunikation och kreativa möten. Det framgår av en undersökning som NCC låtit analysföretaget United Minds göra bland 4000 förvärvsarbetande och egenföretagare i Sverige, Norge, Danmark och Finland. – Att jobba hemifrån lyfts ofta upp som den lysande stjärnan som ska lösa livspusslet, öka produktiviteten och höja vår livskvalitet och det finns fördelar med att jobba hemma, till exempel ur miljösynpunkt är det bra att kunna dra ner på re-

n ot i s e r g öta l a n d

sandet till och från jobbet. Vad man däremot sällan pratar om är vad en utbredning av hemmajobbande kan komma att kosta i form av minskad kreativitet och gemenskap. Detta är centralt med tanke på hur viktigt samtal med kollegor visar sig vara för att få fram kreativa idéer, säger Carola Lavén, Affärsområdeschef på NCC Property Development. Mest kreativa är nordborna varken i mötesrum eller när de tränar utan när de pratar med kollegor. Hela 54 procent uppger att de flesta jobbrelaterade idéer uppkommer i de spontana mötena med kollegor. Fler företag har börjat införa ”jobba hemma-dagar” där man uppmuntrar personalen att arbeta hemifrån. Men undersökningen visar tydligt att de allra flesta inte känner något större behov av att jobba hemifrån för att kunna koncentrera sig. De branscher som på senare tid kommit att bli nästintill synonyma med de nordiska länderna präglas av analys, innovation och kreativitet. De driver ofta den tekniska och ekonomiska utvecklingen, och de attraherar

såväl talanger som kapital. – Vår undersökning pekar på att kontoret är en viktig plats för det idéskapande som krävs i denna typ av organisationer och att mötet mellan kollegor både är viktigt och önskvärt, säger Carola Lavén. 40 procent uppger att det man skulle uppskatta allra mest i sin arbetsmiljö är att enkelt kunna kommunicera med sina kollegor – det skattas högre än tysta arbetsrum, lägre ljudnivå, träningsmöjligheter eller ens flexibla arbetsuppgifter. – Företagsledare på den här typen av företag borde, istället för att uppmana anställda att stanna hemma, satsa på att utforma sina kontorslokaler på ett sätt som gynnar medarbetarnas hälsa samtidigt som det lyfter verksamheten och personalens kreativitet till nya nivåer, säger Carola Lavén.

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Notiser

Lokalguiden

om Linköping

Linköping, vass IT-kommun Linköping är sveriges flyghuvustad. här sker l andets enda flygpl anstillverkning samt även världsledande forskning bl and annat inom flygrel ater ade omr åden. På Mjärdevi Science Park finns många av de bästa i br anschen och k anske l andets vassaste IT-personer. Analys av Anders Rydstern, Newsec Asset Management

inköping är Sveriges femte största kommun med cirka 150 000 invånare. Tillsammans med Norrköping och de orter som ligger omkring städerna kallas det ”den fjärde storstadsregionen”. Staden har haft en växande befolkning de senaste åren och kommunens prognoser spår en fortsatt positiv befolkningsutveckling under överskådlig framtid. Sedan 1990 har kommunens invånarantal stigit från drygt 120 000 till dagens nivå.

Mjärdevi Science Park är en professionell miljö med en stimulerande mix av olika företag och aktörer.

Analys Linköing

Lokalguiden nr 1 2016

Stora arbetsgivare inom kommunen, förutom kommun och Landsting, är SAAB, Linköpings Universitet och Ericsson som alla sysselsätter mer än 1 000 personer på orten. Bland andra kända företag som finns på orten kan nämnas Cloetta, Autoliv och IFS. I Svenskt Näringslivs ranking tappade Linköpings kommun 1 placering under 2015 till plats 35 av landets 290 kommuner. Linköping är Sveriges flyghuvudstad. Här sker idag landets enda flygplanstillverkning och en tredjedel av stadens näringsliv innefattar verksamhet med anknytning till flyg. I Linköping bedrivs också världsledande forskning bland annat inom flygrelaterade områden. En stor del av Linköpings framgångar har uppnåtts tack vare universitetet som nu har drygt 26 000 studenter. Linköpings universitet, som bildades 1975, är känt för sitt tvärvetenskapliga arbetssätt och som en förnyare av utbildning och forskning. Arbetslösheten i kommunen ligger på bättre nivåer än de som redovisas för Riket. Marknaden Den fjärde storstadsregionen har cirka 420 000 invånare, här finns 36 000 företag och cirka 170 000 jobb inom 45 minuters pendlingsavstånd. Det kommunalägda Stångåstaden äger och förvaltar cirka 26 procent av alla bostäder i Linköping. Bolaget har cirka 18 500 lägenheter inklusive studentlägenheter med en total area om drygt 1 125 miljoner kvadratmeter. Mjärdevi Science Park i Linköping startades 1984 och rymmer nu cirka 260 företag och 6 000 personer. Mjärdevi Science Park är en professionell miljö med en stimulerande mix av olika företag och aktörer. lokalguiden.se

Här finns många av de bästa i branschen, kanske landets vassaste IT-personer. Här finns även avknoppningsföretag från Linköpings universitet, internationella storföretag, forskargrupper och supportaktörer. Mjärdevi Science Park är ett internationellt känt och förhållandevis starkt varumärke, vilket man hoppas ger en kvalitetsstämpel till de företag som finns här. Andra stora fastighetsägare verksamma inom Linköpings kommun är bland andra Lundbergs, Corallen (Castellum), Klövern, Diligentia, Akademiska Hus, Lilium (f d. Norrporten), Aberdeen mm. hyror Kontorshyrorna i Linköping har legat förhållandevis stilla under senare år. Hyror i A-läge återfinns normalt i intervallet 1 000 – 1 400 kr/kvm och har gjort så under ett antal år, enskilda noteringar om cirka 1 700 kr/kvm har dock noterats. Hyrorna i Blägen kommer endast i undantagsfall över 1 000 kr/kvm, normalhyrorna här ligger i intervallet 800 – 1 000 kr/kvm. Hyror för butiker i bästa läge har passerat 3 000 kronors nivån, enskilda noteringar på cirka 3 500 har noterats. Här finns dock ett relativt stort spann beroende på läge, standard och andra parametrar. Även i bästa läge kan hyrorna droppa ned mot 2 200 kr/kvm.

Lokalguiden

om Linkรถping

Linkรถping Bergs Slussar Bild: Can Burcin Sahin, Visit

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Analys Linkรถping

Lokalguiden

om emmaboda

Viktiga satsningar i Emmaboda Ann-Christine Torgnyson arbetar som näringslivsut veckl are i Emmaboda Kommun. Här nedan svar ar Ann-Christine på fr ågor om bl and annat vad et t företag har at t vinna på at t etabler a sig i kommunen. hon menar at t kommunen har en ut veckl ad infr astruk tur som gör logistiken enkel – en järnvägsknut, t vå riksvägar och närheten till t vå större hamnar.

Intervju med Ann-Christine Torgnyson, Näringslivsutvecklare, Emmaboda kommun

Hur skulle du beskriva Emmabodas näringsliv? – Lönsamhet, flexibilitet och stor andel lokalt ägande utmärker näringslivet i Emmaboda. De multinationella företagen är i världsklass och investerar i sina anläggningar vilket gör att de står sig bra i den globala konkurrensen. Tillverkande företag inom metall-, trä-, sten- och glasindustri dominerar. Aktiebolagen ökar, nya företag inom bygg, service och besöksnäring framför allt restauranger. Vi har t ex fått både privat hälsocentral och en ätstörningsklinik till Emmaboda på

senare tid. Ett nytt spännande företag har utvecklats som spinn off från Emmaboda festivalen. Nu byggs ett microbryggeri i anslutning till festivalområdet. Så till sommaren tillverkas EPA-ölen (Emmaboda Pale Ale) i Emmaboda. Emmaboda kommun är bra både för företagen och för personalen. Vi har gjort viktiga satsningar för att skapa attraktiva boendeorter: nya lägenheter, nyrenoverade skolor i alla kommundelar, barnomsorg med nattis, kultur och skapande skola. Vi är dessutom på gång med fiber– även på landbygden. Som det ser ut nu kommer vi vara klara före det regionala målet 2020.

Vad har ett företag att vinna på att etablera sig här? – Vi har en utvecklad infrastruktur som gör logistiken enkel – en järnvägsknut, två riksvägar och närheten till två större hamnar. Detta gör också att företagets kunder och dess anställda lätt når företaget. Har du världen som ditt arbetsfält når du storflygplatsen Kastrup på ett par timmar med tåg eller bil. Vilken annan ort i Småland har följande i sitt närområde? Tre residensstäder, ett växande universitet och en högskola, tre flygplatser (två med internationell trafik) och ett område som sjuder av aktivitet med 300 000 arbetsplatser. Vi har en väl utvecklad samverkan med universitetet och våra grannkommuner genom tekniknoden Linnaeus Technical Centre. Vi erbjuder regional inkubator i samverkan med Kalmar science park. Vi har ett aktivt regionförbund och ett förmånligt system av regionalt företagsstöd.

Hur skulle du beskriva lokal- och markutbudet i kommunen?

Glasriket Boda Hytta. Bild: Glasrikets AB

Om Emmaboda

Lokalguiden nr 1 2016

lokalguiden.se

Det finns förhållandevis gott om industritomter både på centralorten och i anslutning till de mindre tätorterna. När det gäller lokaler finns det i kommunen flera fastighetsaktörer både i kommunal och privat regi. För omedelbar inflyttning finns allt från 1-25 kontorsrum i industrihotell med 100 Mb fi-

Lokalguiden

om emmaboda

ÅkessonBerg tryckeri. Bild: Kevii photography.

ber, butiks-, lageroch industrilokaler. För företag som verkar inom tjänstesektorn kan vi rekommendera två spektakulära objekt: en glashytta i Boda som fungerar som butik och eventlokal med en trevlig bistro. Boda har åter igen blivit ett centrum för kreativitet. På orten har Designhouse Stockholm sitt centrallager. Kring det dynamiska glasmuseet The Glass Factory finns en ny hytta och ateljéer/rum för internationella konstnärer. Sedan äger kommunen ett par tusen kva-

dratmeter i en hög industribyggnad granne med järnvägen. Huset inrymmer idag både företag och föreningar och erbjuder bland annat bowling med konferens- och restaurang, gokart, skatehall, boule, golf med mera.

Vilka projekt är på gång nu och framöver i Emmaboda? – Satsningar på stationsområdet och delar av centrum i Emmaboda. Utveckling

av Boda som besöksmål. Kompetensförsörjningsprojektet Ny resurs i Emmaboda. Där kommer vi att arbeta med att ta tillvara nyanländas kompetetens och matcha mot näringslivets behov. Vi samverkar med företag, lokala företagsorganisationer och föreningslivet. Vi jobbar även med ny detaljplan med sjönära tomter vid Mjusjön fem minuter med cykel till centrum.

Hur kommer Emmaboda att se ut om tio år? – Då har vi ännu tätare och snabbare regionaltrafik och Emmaboda är ett självklart val för företag som behöver nå ut i sydost. Vi har behållit arbetstillfällena i teknikoch industrisektorn och vi växer snabbt inom service, design och besöksnäring. Vi är klara med vår fibersatsning sedan länge och befolkningen ökar för 12:e året i rad. Boda och The Glass Factory är internationell nod för glas- och design och har ett nationellt formuppdrag. En riktigt hot spot för företag inom kulturella och kreativa näringar.

Vad har du för tips och råd till företag som vill etablera sig i Emmaboda?

Bild: Kevii photography

– Ta kontakt med mig och kom på besök. Jag tar ett helhetsgrepp och då det behövs så lotsar jag vidare.

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Om Emmaboda

Lokalguiden

hyror

Koll på hyrorna i ditt område

ågot man inte kan bortse från i sökandet av ny verksamhetslokal är lokalhyran. Hyran styrs av ett antal parametrar såsom exponeringsmöjlighet, standard och läge. Ett A-läge är ofta det mest eftertraktade, men just ert företag kanske gynnas bäst av ett Cläge. När det kommer till hyresnivåer förekommer stora variationer. Många variabler spelar in men det som styr mest är såklart det geografiska läget. Därmed är det också svårt att ge en helt rättvis översikt av marknadshyrorna.

HANDEL

• C-läget har högre vakansgrad och när-

heten till service och kommunikationer är inte lika god, men hyrorna är lägre än i både A- och B-läge.

Hyresnivåer

Lokalguiden nr 1 2016

fastighetsskatt.Samtligasiffrorärframtagna av Newsec.

1 700 - 2 700 kr 1 200 - 2 000 kr 1 000 - 1 700 kr 900 - 2 000 kr 1 000 - 1 700 kr 850 - 1 500 kr 1 450 - 2 200 kr 1 300 - 2 000 kr 900 - 1 600 kr

LAGER/INDUSTRI

B- läge och anger kallhyra exklusive

Göteborg Linköping Norrköping Växjö Halmstad Borås Helsingborg Jönköping Kalmar

• Ett B-läge är relativt centralt och kräver goda nivåer på service och kommunikationer, men lokalhyran är runt 80 procent av ett A- läge. Vakansgraden är marginellt högre.

* Hyresnivåerna Hyresnivåerna avser lokaler i A- och

HYRESNIVÅER

grader, centrala lägen med service och kommunikationer runt hörnet.

• Ett A-läge kännetecknas av låga vakans-

i ditt område

KONTOR

Göteborg Linköping Norrköping Växjö Halmstad Borås Helsingborg Jönköping Kalmar

Hyresnivåer delas upp i A-, B- och C-lägen

lokalguiden.se

Göteborg Linköping Norrköping Växjö Halmstad Borås Helsingborg Jönköping Kalmar

HYRESNIVÅER 1 700 - 2 700 kr 2 000 - 5 000 kr 1 500 - 4 200 kr 1 200 - 2 500 kr 1 150 - 3 300 kr 1 200 - 2 500 kr 1 200 - 2 000 kr 1 500 - 4 500 kr 1 200 - 2 300 kr

HYRESNIVÅER 1 700 - 2 700 kr 400 - 700 kr 450 - 725 kr 450 - 650 kr 350 - 650 kr 400 - 750 kr 700 - 800 kr 450 - 750 kr 400 - 750 kr

Lokalguiden

i h u v u d e t på

en uthyrare

Alla hyresgäster är optimala vasakronan är sveriges största fastighetsbol ag med en vision av den goda staden där all a människor trivs och verksamheter ut veckl as. anneli dahl arbetar som uthyr are i sk åne och del ar här med sig av sin jobbvardag.

Intervju med anneli dahl , Uthyrare, Vasakronan

Hur skulle du beskriva den optimala hyresgästen?

Hur jobbar du för att möta en hyresgästs behov och krav?

Alla hyresgäster är optimala enligt mig. Det är mixen av olika verksamheter som skapar dynamik och levande fastigheter och det bästa är när båda parter upplever att den ömsesidiga relationen ger något positivt. Sen är det alltid en extra krydda om man kan få till ett spännande samarbete med projekt inom energibesparing, handelsevent på handelsstråken eller något koncept som tillför något nytt på marknaden.

Det är viktigt att ställa många frågor för att få en god uppfattning om företagets verksamhet, hur man arbetar och hur man vill arbeta i framtiden. Jag hoppas även kunna inspirera till nytänkande för att få hyresgästen att höja blicken och inte i gå i samma fotspår som tidigare.

Vilka missuppfattningar kan dyka upp i samband med en uthyrning och hur jobbar du för att undvika dessa? De avtal vi använder oss av i fastighetsbranschen kan ibland upplevas som tungarbetade och ganska omfattande. Jag tycker det är viktigt att gå igenom avtalen tillsammans med hyresgästen så vi är eniga kring och införstådda med avtalets innehåll. Många hyresgäster låter en jurist läsa igenom avtalen innan tecknande, vilket jag tycker är bra. Vid nyuthyrningar är det vanligt att man bygger om och gör anpassningar i lokalerna. Här gäller det att ha så mycket som möjligt fastställt innan projektstart för att undvika oklarheter som kan uppstå kring vem som ska göra vad och vem som ska stå för kostnaden.

bättre arbete man gjort inledningsvis, ju bättre blir det sen.

Vad skulle du säga är det svåraste med ditt jobb? Tiden. Det är ofta långa processer när man ska hyra ut lokaler. Förhandlingar kan ta lång tid, men framför allt tar ombyggnationer och lokalanapassningar lång tid och det kan vara en utmaning eftersom hyresgästen i många fall vill tillträda lokalerna så snabbt som möjligt.

Vad gillar du mest med ditt jobb? Variationen - jag får träffa alla typer av verksamheter. Från småföretagare till stora internationella bolag. Att vara med i hela uthyrningsprocessen - från första mötet till signerat avtal. Mina kollegor och min arbetsgivare! Det är en förmån att får arbeta för Vasakronan. Vi har ett spännande fastighetsbestånd, vi är i framkant inom miljö- och hållbarhet och dessutom har vi har moderna och aktivitetsbaserade kontor på alla våra orter.

Hur tror du framtiden ser ut för uthyrningsbranschen? Jag ser positivt på framtiden för uthyrningsbranschen. Men det gäller att vara uppmärksam och anpassa sig till marknadens behov och att vara proaktiv. Något som efterfrågas på marknaden är mer flexibla och enklare avtal. Detta behov har Vasakronan försökt möta med ett nytt kontorskoncept som vi kallar ”Smart & Klart”. Smart & Klart är ett nyckelfärdigt kontor, genomtänkt och i toppskick, fullt inrett och utrustat - inredning, möbler, IT, bestick i lådan, ja det mesta som kan behövas på ett kontor är redan på plats. Besvärsfrihet och snabb inflyttning - tillsätt bara människor.

Hur är en bra uthyrare? Tydlighet och ärlighet är viktigt. Både gentemot kund och kollegor. I rollen som uthyrare är man oftast den första personen hos fastighetsägaren som den potentielle hyresgästen träffar. Det samarbete som uthyrare och hyresgäst inleder, ska sedan fortleva ett antal år och ju lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

I huvudet på en uthyrare

Lokalguiden

ko m m u n - o c h e ta b l e r i n g s ko l l e n

Koll på kommunerna Vilken kommun passar bäst för dig och dit t företag? Här följer et t litet urval av kommuner i Götal and. Om du vill etabler a dig i någon av kommunerna hit tar du kontak tuppgifter till l ämplig person under respek tive siffr a. På nästa sida hit tar du en l ängre artikel om en av kommunerna i regionen.

Linköpings kommun Etablering Per Widman 013-33 66 08 per.widman@nulink.se www.nulink.se

Hässleholms kommun Näringslivssamordnare Roger Höjendal 0451-26 72 29 roger.hojendal@hassleholm.se www.hassleholm.se

kristianstads kommun 2 Näringslivschef

Anders Elmevik 044-13 55 92 0733-13 55 92 anders.elmevik@kristianstad.se www.kristianstad.se

Melleruds kommun 3 Kommunchef

Ingmar Johansson 0530-181 05 ingmar.johansson@mellerud.se www.mellerud.se 14

Kommun- och etableringskollen

Lokalguiden nr 1 2016

Helsingborgs kommun Chef Näringslivsutveckling Claes Malmberg 042-10 30 34 0732-31 57 62 www.helsingborg.se

lokalguiden.se

emmabodas kommun Näringslivsutvecklare Ann-Christine Torgnyson 0471-24 90 00 0471-24 90 12 ann-christine.torgnyson@emmaboda.se

Lokalguiden

ko m m u n - o c h e ta b l e r i n g s ko l l e n

Innovationskraft och idéer i Linköping Linköping är Sveriges femte största stad och har högteknologin invävd i sit t DNA. Staden har historisk t set t lyck ats sk apa många internationellt fr amgångsrik a företag och även i dag finns här många förutsät tningarna för et t lyck at företagande.

inköping har ett unikt läge, mitt i East Sweden, en expansiv kunskapsoch innovationsregion, hem för flera internationella företag, framstående forskning och högklassiga utbildningar vid Linköpings universitet. Just universitetet är ett resultat av den starka innovationskraft som ofta lyfts fram i samband med Linköping. Med campus i både Linköping och Norrköping är universitetet ett av Sveriges större lärosäten, med över 27 000 studenter. Inte sällan väljer många av dem att starta företag efter sin avslutade utbildning och då ofta på Mjärdevi Science Park. I den öppna och professionella miljön skapas här närhet mellan internationella storföretag, nystartade småföretag och världsledande forskning. På Mjärdevi Science Park finns några av Sveriges och världens ledande företag inom områden som IT och medicinteknik. Högteknologin dominerande Linköping har länge varit en av landets mer expansiva kommuner och förklaringen är bla just ett ledande universitet och framstående företag i växande branscher. Här arbetas det för ett näringslivsklimat i nationell toppklass och fler och växande företag är grunden för den fortsatta utvecklingen. Staden har historiskt sett lyckats skapa

många internationellt framgångsrika företag och teknik i olika former är fortfarande en dominerande verksamhet. Totalt finns det cirka 16 000 näringsverksamheter i kommunen varav cirka 6 000 aktiebolag och branschfördelningen talar sitt tydliga språk. 37 procent av antalet företag arbetar med företagstjänster (här ingår tekniska konsulter och IT-företag), 29 procent av antalet anställda i aktiebolag arbetar med företagstjänster och 33 procent är anställda inom tillverkningsindustrin som även är den omsättningsmässigt största (29 procent.) Till tillverkningsindustrin räknas exempelvis SAAB med sin högteknologiska verksamhet inom flygområdet som är ett av flera styrkeområden med stor utvecklingspotential. I Linköping utvecklar man allt från flygplan till obemannade farkoster och avancerad rymdteknik och med en egen internationell cityflygplats bara några minuter från stadens centrum är det inte konstigt att staden också fått epitetet Sveriges flyghuvudstad. Många möjligheter Innovationskraften, idérikedomen, handlingskraften och de många högteknologis-

ka verksamheterna i Linköping genomsyrar mycket men gynnar även resten av näringslivet som får ännu mer luft under vingarna. Näringslivsutveckling i Linköping AB (Nulink AB) är kommunens näringslivsbolag som arbetar med etablering, stöd till befintliga företag samt entreprenörskap och nyföretagande. Har du som företag planer på att etablera din verksamhet i Linköping är ett samtal med Nulink ett enkelt och mycket givande första steg till att lyckas i regionen. Och möjligheterna är många. I Linköping finns det gott om mark och lokaler för alla typer av verksamheter. Kommunen kan exempelvis erbjuda 20 hektar industrimark redo att bebyggas just nu och ytterligare 50 hektar som är planlagda i befintliga och framtida områden. Det kommunala fastighetsutvecklingsbolaget Sankt Kors och flera privata fastighetsägare har stor erfarenhet av att anpassa och bygga nya lokaler för olika verksamheter. Att många företag väljer att etablera sig i Linköping är en kombination av olika styrkor. Ett ledande universitet, samt ett starkt näringsliv med stor branschbredd, spets, kompetens och det logistiska läget, är bara några av anledningarna.

Stationssbron över Stångån Åstad Bild: Creative Commons

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Kommun- och etableringskollen

Lokalguiden

om borås

Dialog föder framgång Hanna L assing är sedan maj 2015 ny ordför ande för Bor ås Näringsliv, et t partnersk ap mell an staden och näringslivet som drog igång för tio år sedan. Under den här tiden har samarbetet ut veckl ats enormt, men nu sk a nya mål spik as. Bl and annat kring hur bor ås sk a vä x a.

Intervju med hanna l assing, Ordförande, Borås Näringsliv

et känns väldigt kul, konstaterar Hanna Lassing. - Allt handlar om att bygga en ännu bättre samverkan mellan näringslivet och staden, det är utgångspunkten. Borås Näringsliv är en företagarförening med 900 företag som medlemmar. - Det som är unikt är att man för tio år sedan konstaterade att man behövde jobba tightare med kommunen. Man startade då ett gemensamt bolag, Borås Borås TME, där staden äger 91 procent och Företagarföreningen/Borås Näringsliv äger 9 procent Dialog med högt i tak Och satsningen har varit mer än lyckad. - De senaste tio åren har vi blivit väldigt duktiga på samverkan, konstaterar Hanna Lassing. Inte minst gäller det Simonsland där jag jobbar, som är ett ypperligt exempel på ett samverkansprojekt. Det hade adrig varit genomförbart om inte högskolan, Staden, näringslivet och vi som fastighetsägare hade bestämt oss.

Simonsland är ett ypperligt exempel på samverkan. Foto: Anna Sigge

Vi har hittat ett väldigt lyckosamt klimat och en fin dialog med högt i tak. Politikerna och tjänstemännen i Borås vill ha en dialog, de gömmer sig inte uppe i stadshuset, och det är jätteviktigt!

etableringar? Det gäller att vi lyfter blicken! Det här arbetet faller väldigt väl samman med att Staden går ut med den nya

Nästa steg Bolaget har hittills främst haft fokus på att utveckla Borås som besöksmål, men nu, efter förändringar i styrelsen, är det dags för andra frågor att sättas i fokus. - Vi har kommit långt vad gäller just samverkan, nu handlar det om att ta nästa steg. I och med förändringarna i styrelsen har vi ägnat oss åt att pausa och fundera vad vi vill göra nu och vi är inte riktigt i mål med att spika vilka som är de stora, viktiga frågorna framöver. Men vissa saker drar vi igång nu till våren, bl a ett arbete som heter ”Borås Växer”. Staden har vuxit på alla håll, både vad gäller antal invånare och etableringar, vilket betyder att vi behöver fler bostäder. Dessutom behöver vi sätta ner foten vad gäller vår handel, hur den ska se ut. Varken Knalleland eller centrum fungerar optimalt. Däremot har vi ett Viared som växer kopiöst mycket.

Vårt fokus ligger absolut på att mötas, att skapa korta vägar mellan kommun och näringsliv.

Rita kartan ”Borås Växer” kommer att pågå under våren då näringslivet och politikerna ska samlas för att rita kartan över Borås, som Hanna Lassing uttrycker det. - Var ska vi bygga bostäder i framtiden, var ska vi handla, var ska vi ha våra nya 16

Om Borås

Lokalguiden nr 1 2016

lokalguiden.se

översiktsplanen för remiss. Den 27 januari har vi första informationsmötet där alla får samma grund. Därefter blir det två work shops i mars-april där vi kommer att jobba igenom den här kartan. Att samlas och tillsammans bestämma hur vår stad ska växa är ett jätteviktigt arbete. Det är ett angenämt problem, men absolut en utmaning. Positiv transparens Att just samlas är en viktig faktor även för Borås Näringsliv. - Vårt fokus ligger absolut på att mötas, att skapa korta vägar mellan kommun och

Lokalguiden

om borås

Visionsskiss över hur högskolan ska växa. Bild: White

näringsliv. Vi satsar på olika typer av forum, exempelvis har vi något som heter Erfarenhetsåterföringsmöten fyra gånger om året. Då bjuds medlemmarna, tillsammans med tjänstemän och politiker, in för att kanske lyssna på en extern föreläsare eller så är det något lokalt ämne som belyses. Vi har också något som heter Samrådsarenan som är en konstellation där näringslivet, politiker och tjänstemän träffas under ett längre möte för att arbeta kring frågor som angår båda parter. Det finns stora vinster med att dela med sig på det här viset. Den transparensen, tillsammans med den enorma entreprenörsandan i staden, bidrar absolut till att Borås näringsliv mår så bra.

Visioner framåt Även om alla konkreta mål framöver ännu inte är spikade finns det gott om visioner för Borås. - Just nu pågår kampanjen ”Textilstaden Borås”. Textilindustrin ligger i vårt DNA, det är en del av stadens historia. Borås är ingen modehuvudstad men här finns en enorm kunskap och kompetens som vi är stolta över och det vill vi tydliggöra ännu mer. Det ska också byggas ett kongresshus i Borås och vi ska nu börja jobba ännu mer för att få hit den typen av besökare. Vi har en högskola som vi gemensamt bestämt ska bli ett universitet. Högskolan kommer i framtiden att växa, både vad gäller antal

studenter, nivån på forskare och även kvadratmetermässigt. Vi har också sagt att vi rent konkret ska blir 5 000 boende i innerstaden och måste diskutera hur vi ska nå det på bästa sätt. På framgångsrika Viared, där det nu finns ytterligare 100 000 kvadratmeter ledigt för nya etableringar, kommer det att hända ännu mer framöver. Vi har ett enormt tryck på förfrågningar, vilket är jätteroligt. Mina förhoppningar är att högskolan, näringslivet och Staden kan fortsätta den här positiva eran. Det handlar om att vi inte lutar oss tillbaka nu, det är nu vi måste ta nästa steg, konstaterar Hanna Lassing slutligen.

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Om Borås

Lokalguiden

om borås

Från råytor till fräcka kontor Fastma x äger bl a fastigheter i de gaml a tex tilk varteren i Bor ås centrum, i dag hem för många tjänsteföretag. Och här finns fler a möjligheter fr amöver. Dessutom har man under 2015 byggt ny t t för Vindspelet Gr afisk a AB i Viared. Et t lyck at projek t som get t mersmak. Intervju med krister lundgren, Delägare, Fastmax

å Fabriksgatan, Mariedalsgatan och Lidaholmsgatan ligger Fastmax mest centrala fastigheter. Gedigna, äldre hus med ytor som innebär utmaningar, men också fantastiska möjligheter. På Mariedalsgatan 5/Fabriksgatan 8 har man renoverat flera ytor i det sammanlagt 4 000 kvm stora huset. Bl a har man byggt om vinden för mediabolaget Topborn och skapat Borås absolut fräckaste kontor, enligt Krister Lundgren, Fastmax. - Här har vi renoverat en 700 kvm stor råvind i etage, öppnat upp till nock och skapat ett fantastiskt kontor med en stor altan ut mot Stadsparken. Att göra om äldre fastigheter är absolut en utmaning.

Här har vi renoverat en 700 kvm stor råvind i etage.

Om Borås

Lokalguiden nr 1 2016

- Jämfört med att bygga nytt är renoveringar av den här typen något helt annat. Det är svårare att hålla kalkylen och man vet inte vad man stöter på när man börjar riva. Utmaningen ligger även i att försöka visa potentiella kunder vad man faktiskt kan åstadkomma med den här typen av hus och ytor. Topborns kontor är därför ett ypperligt referensprojekt för oss, även om dock inte alla lokaler är vindsvåningar, konstaterar Krister Lundgren. Ledigt vid leden Ytterligare möjligheter har nyligen blivit verklighet i huset om sammanlagt 7 000 kvm på Lidaholmsgatan 3. Bara ett stenkast från huset där Topborn sitter och i ett ypperligt skyltläge ut mot leden. Även här har man tidigare byggt om till en hyresgäst längst upp, men när en annan hyresgäst flyttade vid årsskiftet blev ytterligare 2 000 kvm lediga. - Det är en stor uppgift att fylla det här huset, men det finns fina möjligheter att göra något bra, tror Krister Lundgren. När ett företag lämnar en större yta kan man välja att se det positiva i att få en chans att renovera och styra om ytorna. Det här huset är byggt 1961 och har fler öppna ytor än på Mariedalsgatan. Varje plan är på ca 1 400 kvm och här finns fina möjligheter att dela upp ytorna. Förutom skyltläget, och närheten till stationen, finns det i det här huset även garage. Det här med parkeringsplatser är ju alltid svårt, men absolut nödvändigt, och bland det första en kund frågar efter. Vi har i det här området både 100 platser inomhus och 150 platser utomhus.

lokalguiden.se

fler fastigheter Fastmax vill äga mer i centrala Borås och tittar på att köpa fler förädlingsprojekt. - Att äga mer i staden skulle betyda fler möjligheter att erbjuda våra hyresgäster andra ytor när de behöver expandera eller minska. Och att kunna erbjuda en ny lokal i samma område betyder att personal kanske t o m kan behålla både parkeringsplatser och få samma resväg. Dessutom innebär det att vår fastighetsskötare enkelt kan ta sig mellan våra hus. Det som främst efterfrågas just nu är, enligt Krister Lundgren, ytor på mellan 300500 kvm eller mindre, typ 100-150 kvm. - De som är mindre är en större utmaning med tanke på entréer och annat.

Samtliga foton från Topborns kontor.

tips

Nybygge gav blodad tand Att ta hand om de äldre fastigheterna inne i centrum är en sak, men nyligen har man även för första gången testat nyproduktion. Med framgång. - Förra året färdigställde vi 6 500 kvm på Viared ihop med Vindspelet Grafiska AB som också hyr ytorna nu. Det var vår första nyproduktion som blev väldigt lyckad med en bra kalkyl. Så lyckad att vi redan fått fler förfrågningar om att bygga nytt för andra aktörer. Vi letar mark just nu, men det är inte så lätt att hitta bra tomter i rätt läge. Vi får se vad som händer, men projektet gav oss absolut blodad tand, avslutar Krister Lundgren.

•

Om ni har hittat en lokal i bra läge och med god infrastruktur, låt inte lokalens skick och utseende hindra er från att visionera hur lokalen kan komma att se ut.

• Våga fråga och be om förslag/ritningar hur lokalen skulle kunna förvandlas. • Om man är ute i god tid finns bättre förutsättningar att skapa något bra i en ny lokal. • Försök se hur era behov kan komma att se ut framåt för att hitta rätt lokal för er verksamhet. • Titta inte bara på kostnaden per kvm och anställd. • Var tydlig med vad ni vill ha i lokalen, gör en tydlig specifikation. •

Skapa tydlighet, exempelvis gällande eventuella till- lägg. Se till att vara överens med hyresvärden så att det inte blir några överraskning- ar i avtalet.

Lokalguiden

på g å e n d e p r o j e k t

e t t u rva l

Pågående projekt Här presenter ar vi et t urval av pågående projek t i Götal and. Projek ten är i olik a faser och har hunnit olik a l ångt, men gemensam nämnare är at t det finns chans at t hyr a in sig just här. Kontak ta fastighetsägaren direk t om du är intresser ad. Kontak tuppgifter till fastighetsägarna k an du hit ta på lok alguiden.se.

Fojab arkitekter står som vinnare Falkenberg FOJAB arkitekter står som vinnare i Falkenbergs kommuns tävling om ett nytt kunskapsoch kulturcentrum som bland annat omfattar ett nytt stadsbibliotek, ny gymnasieskola och förslag på stadsplan för hela kvarterets utveckling. Uppdraget var att utifrån givet program och kvarterets förutsättningar placera och gestalta en ny byggnad som ska bilda ett centralt nav för kunskap och kultur. Projektet kommer att vara en viktig samlingsplats för stadens invånare, såväl gamla som unga. Enligt tidplanen ska det nya kunskapsoch kulturcentrumet stå klart 2018. I förslaget finns bibliotek med separata avdelningar för barn och vuxna, lokaler för gymnasieskolans teoretiska program, skolhälsovård, café med uteservering, en scen för happenings, musik, kultur och skapande, reception och en aula med plats för 150 åhörare. Kunskaps- och Kulturcentrum är gymnasieskolans gemensamma mötesplats och sammanhållande nav på campus. I förslaget för utveckling av hela kvarteret ingår även bl a 20 000 kvadratmeter bostäder, idrottshall, parkeringshus och sist men definitivt inte minst en ny centralt belägen stadspark. Byggnaden ligger strategiskt placerad mitt emellan Stortorget och den nya stadsparken och skapar en naturlig mötesplats för Falkenbergsborna, kommunens föreningar, kulturverksamhet och näringsliv. 20

Pågående projekt

Lokalguiden nr 1 2016

Kunskaps- och kulturcentrum i Falkenberg Bild: Fojab Arkitekter

Ebbepark blir Linköpings nya stadsdel År 2022 ska den stå klar, Linköpings nya stadsdel med 50 000 kvadratmeter verksamhetsyta och 500 bostäder. Under det nya namnet Ebbepark, omvandlas den gamla företagsparken Wahlbecks, till en hållbar stadsdel med bostäder, företag och stadsliv. Byggstart sker redan i vår. Det byggs som aldrig förr i Linköping, och det är inte några ”vanliga” bostadsområden det satsas på. Linköping är en stad där man vågar testa nytt. Ebbepark är, vid sidan av Vallastaden 2017, ett bevis på nytänkande stadsplanering. Det är Sankt Kors Fastigheter som tillsammans med Stångåstaden ska uppdatera det gamla industriområdet till en hållbar stadsdel för både boende, företag och service. lokalguiden.se

Ebbepark ny stadsdel i Linköping. Bild: Arrow Arkitekter

Lokalguiden

på g å e n d e p r o j e k t

e t t u rva l

Ett WTC byggs av Skanska i Växjö Ett sju våningar högt World Trade Center ska bli det nya landmärket i Växjö. Skanska har utvecklat den nya byggnaden vid järnvägsstationen i samarbete med Kärnhem. Inflyttning planeras till hösten 2016. I samband med nybyggnationen får det något nedgångna området runt järnvägsstationen en ordentlig upprustning. Kontorshuset har ritats av Tengboms arkitekter och Skanska står för utveckling och byggandet av fastigheten. Avsikten är att miljöcertifiera byggnaden enligt LEED, på den högsta nivån Platina.

Entré WTC Växjö Bild: skanska

Gröna mötesplatser tar form i Vallastaden

Fjärilstorget Hallands nya landmärke

Work, stay and play i Studio i västra hamnen

Linköpings nya stadsdel Vallastaden bygger på en tydlig idé om social hållbarhet. De nya parkerna Bäckparken och Vallaparken som nu anläggs i Vallastaden, ger många naturliga mötesplatser och bidrar till en stadsdel präglad av social hållbarhet. Okidoki är områdesarkitekter för Vallastaden och deras idé för stadsdelen byggs upp i fyra sociala nivåer; från den egna bostaden, till den gemensamma vinterträdgården, kvarteret och parken. Genomgående är ambitionen att skapa social hållbarhet och ökad gemenskap.

Fjärilstorget planeras vara klart för inflyttning år 2018 och kommer då att omfatta såväl lägenheter som affärer. Det beräknas rymma drygt 6 000 kvadratmeter lägenhetsoch affärsyta samt cirka 1 500 kvadratmeter torgyta. Byggkostnaden uppskattas till mellan 180 och 230 MSEK. Bakom projektet står Ecoliving Entreprenad Väst AB och Londonbaserade Weatherhead Architecture. Fjärilstorget syftar också till att möta den ökade efterfrågan på bostäder och affärer som förväntas efter det att Båstads nya tågstation tas i drift i december 2015.

Skanska Öresund fyller STUDIO med kreativa kvm. Enligt Skanskas koncept Work, Stay och Play ska man både kunna jobba, mötas och umgås. Det kommer finnas totalt 10 000 kvm kontorsyta. Ett helt våningsplan rymmer 2 500 kvm med möjlighet att delas i enheter ner till 250 kvm. STUDIO kommer även kunna rymma både workshops, seminarier och temadagar. Högst upp i huset kommer det också finnas en skybar med en av Malmös bästa utsikter.Mycket kommer att vara på plats redan första dagen, hösten 2016.

Eurostop i Halmstad byggs ut med 47 butiker Eurocommecial har beslutat att starta en utbyggnad av sin Eurostopanläggning i Halmstad. I den första etappen kommer det att skapas 47 nya butiker. Omvandlingen ska vara klar i slutet av 2017 men redan hösten 2016 kan en del av de nya butikerna öppna. Handelsytan kommer att öka från 31 000 kvadratmeter till 47 000 kvadratmeter.

Bild: Eurocommecial bygger ut Eurostop i Halmstad.

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Pågående projekt

Lokalguiden

notiser svealand

Kalla Norden hetare än någonsin för investerare

350 nya jobb till Brunna logistikpark

Mängden internationella varumärken som etablerar sig i Norden och kanske framförallt i Sverige och Stockholm är större än någonsin. Redan i dag finns många starka varumärken i landet, men antalet ökar alltså stadigt. Några exempel på nya aktörer som etablerat sig de senaste 18 månaderna är Chanel, Michael Kors och Starbucks. Förklaringarna till det ökande intresset är flera enligt Fredrik Kolterjahn. En är att svenska företag har blivit bättre på att locka hit utländska aktörer. Andra är att Sverige är stabilt finansiellt och har en befolkning som växer så att det knakar. Konsumentförtroendet i Europa är dessutom rekordhögt. – Det gör att folk är villiga att öppna plånboken och spendera mer pengar. Utöver det är detaljhandelns tillväxt stark i Sverige jämfört med många andra europeiska länder. Hyrorna för lokaler är samtidigt relativt låga. – Jag tror att vi kommer att se en fortsatt tillväxt av marknaden generellt och betydligt fler intressanta varumärken. Sverige är en stekhet marknad

Ytterligare 150 nya arbetstillfällen till Brunna Kungsängen blir verklighet när den senaste etableringen i området för SMD Logistics AB är klar. Bolaget är ett dotterbolag i snustillverkaren Swedish Match och distribuerar konsumentvaror till ca 10 000 butiker på den svenska marknaden. Distributionen, som tidigare skett från två centraler i Stockholm och Göteborg, slås nu samman till en central i Kungsängen. Det innebär i princip fullständig täckning av svensk handel. Under januari 2015 startar bygget av den nya anläggningen, som ska vara färdig i månadsskiftet oktober-november 2015. Byggnaden ska inrymma ca 15 000 kvm lager och 2500 kvm kontor. – Vi är mycket nöjda, det är vår tredje etablering i vårt nya område Brunna Kungsängen, kommenterar Kilenkryssets vd Peter Kavén.

Sverige är en stekhet marknad.

Klövern planerar för hotell i Västerås och Örebro efter succén i Uppsala. Nu har bolaget i Västerås tecknat hyreskontrakt med Nordic Choice Hotels om 4 000 kvm hotellyta, varav 150 rum. Hotellet ska ligga direkt vid centralstationen och hyreskontraktet är på 15 år. Inflyttning är beräknad till den 1 oktober 2017. 22

Notiser Svealand

Lokalguiden nr 1 2016

Ny hyresgäst hos Norrporten i Örebro Hälsobrunnen, Brunna Logistikpark Bild: NCC

Klart med hotell i Västerås för Klövern

Knappt hälften utgörs av kontor och resterande ytor av butiker, restaurang och förråd. Det var Vasakronans enda fastighet i området. I september i år bildade Sveafastigheter och AP3 fastighetsbolaget Regio, med fokus på kontors- och handelsfastigheter i regionstäder. Målet för bolaget är att skapa en fastighetsportfölj med hög och stabil avkastning genom en aktiv och lokalt förankrad förvaltning. Sveafastigheter förvaltar det samägda bolaget där AP3 är majoritetsägare. Förvärvet i Uppsala är bolagets fjärde förvärv. Totalt så omfattar beståndet 18 fastigheter spritt över sju regionstäder, från Östersund i norr till Karlskrona i söder. Eric Bergström, partner på Sveafastigheter: – Vi är glada att kunna addera en fastighet i Uppsala till det växande beståndet av kontors- och handelsfastigheter i regionstäder. Fastighetsförvaltningen kommer att skötas av en lokal samarbetspartner, i enlighet med strategin för samarbetet mellan Sveafastigheter och AP3. Vi har för närvarande ett flertal intressanta diskussioner om potentiella ytterligare förvärv. Cushman & Wakefield var rådgivare till Vasakronan.

Vasakronan säljer i Uppsala Vasakronan säljer en 12 000 kvadratmeter stor fastighet i Uppsala för 180 miljoner kronor. Köpare är Sveafastigheters och AP3:s gemensamma bolag Regio. Fastigheten Boländerna 14:2 är belägen i korsningen Bolandsgatan/Stålgatan i handels- och industriområdet Boländerna drygt två kilometer öster om Uppsala centrum. Fastigheten är bebyggd med tre separata byggnader och den totala uthyrbara arean uppgår till cirka 12 000 kvadratmeter. lokalguiden.se

Sjukvårdsrådgivningen flyttar till Norrportens fastighet på Storgatan 28 i Örebro. – Vi ser fram emot att få flytta till modern arbetsplats som byggs ändamålsenligt för våra behov. Närheten till resecentrum är också en styrka när vi rekryterar allt fler medarbetare, säger Anders Swenson, verksamhetschef på Sjukvårdsrådgivningen. Delar av de nya lokalerna byggs som studioliknande miljöer för att kunna möta patienter över videotelefoni. Detta som en del i ett nationellt pilotprojekt, först i sitt slag i Sverige. 1177 Vårdguiden på telefon hoppas kunna rekrytera ett antal nya medarbetare innan inflyttningsdagen i april 2016. – På Norrporten kan vi konstatera att efterfrågan på kontor i Norrcity alltjämt är god. Med de utmärkta kommunikationerna så är det den naturliga platsen för arbetsplatser, säger Hans Hjalmarsson, marknadsområdeschef på Norrporten.

Lokalguiden

i h u v u d e t på

en uthyrare

Fokusera på funktionen Klövern är et t av de större börsnoter ade fastighetsbol agen i Sverige med kommersiell a lok aler som inrik tning. Förutom i storstäderna äger de fastigheter i en l ång r ad av stark a regionstäder över hel a l andet. här får du möta uthyr aren anna hofström.

Intervju med Anna Hofström, Uthyrare, Klövern

Vad har du för tips till företag som söker ny lokal? För att vi tillsammans med företaget ska lyckas hitta en bra lokal är det viktigt att företaget som söker lokal är noga med att presentera sin verksamhet och de behov som lokalen bör tillfredsställa, både idag men även om ett par år. Ju mer förståelse vi får om verksamheten och den tilltänkta utvecklingen, desto större är chansen att vi lyckas utforma en lokal som passar, även på lång sikt. Som lokalsökande företag bör man inte fokusera så mycket på antalet kvadratmeter utan snarare på den funktion man söker i sina nya lokaler, hur många personer som ska arbeta i lokalerna med mera.

Vad ska man som hyresgäst tänka på i valet av hyresvärd? Många gånger är det förstås lokalen i sig som avgör med sitt läge och utformning. Men vem som blir motpart i hyresavtalet är inte oviktigt. Framförallt den dagen verksamheten förändras på ett eller annat sätt. På Klövern jobbar vi för långsiktiga relationer med våra hyresgäster. Vi har ett stort bestånd, vilket gör att vi ofta lyckas hjälpa till när våra hyresgäster får ändrade behov och till exempel behöver större eller mindre lokaler. Vi jobbar även nära våra kunder med tekniker och förvaltare som

Hur är en bra uthyrare?

aldrig är långt borta och som känner sina hus och hyresgäster väl. Så visst har storleken betydelse…

En bra uthyrare är en god lyssnare med ett öppet sinne och en vilja att hitta nya och hållbara möjligheter. En bra uthyrare lovar heller inte för mycket och kan också säga nej istället för att hyra ut till varje pris.

Vad är viktigt för hyresgästen att vara extra uppmärksam på när det är dags att skriva hyreskontrakt?

Vilka missuppfattningar kan dyka upp i samband med en uthyrning och hur jobbar du för att undvika dessa?

Hyreskontraktet är ju en sammanfattning av det man kommit överens om under de tidigare diskussioner man haft. Därför är det viktigt att läsa igenom avtalet noga så att det stämmer med den uppfattning man själv har om vad som är överenskommet. Det är också viktigt att inte bara behörig firmatecknare läser avtalet, utan att även de som faktiskt ska vara verksamma i lokalerna (om det är andra personer) får ta del av avtalet så att alla är på det klara med vad som ingår, vem som ansvarar för vad och så vidare.

Med de väl genomarbetade och utformade hyresavtal vi arbetar med idag blir det sällan några missuppfattningar. Om det blir missuppfattningar beror det väldigt ofta på att den som vi för dialog med, och tecknar avtalet med, inte är den som sen ska bedriva verksamheten på plats i lokalen, vilket kan resultera i högre förväntningar hos den verksamhetsansvariga än det som avtalats från början.

Hur skulle du beskriva den optimala hyresgästen?

Vad skulle du säga är det svåraste med ditt jobb?

Det optimala hyresförhållandet får man med en hyresgäst som har en öppen dialog med oss som hyresvärd. Som ger oss den inblick vi behöver i organisationen för att vi ska förstå de behov hyresgästen har nu och i framtiden. Då har vi möjlighet att tillgodose kundens lokalbehov på både kort och lång sikt och vi får ett välmående och långsiktigt hyresförhållande. lokalguiden.se

Den största utmaningen är att vid varje uthyrning få alla inblandade att springa lika fort åt samma håll, såväl kunden som fastighetstekniker, projektledare, förvaltare, entreprenörer och andra som på ett eller annat sätt bidrar till att jag ska kunna hålla vad jag lovat.

Lokalguiden nr 1 2016

I huvudet på en uthyrare

Lokalguiden

o m vä s te r å s

Västerås med nya byggplaner Sveriges sjät te största kommun, väster ås, har et t br a kommunik ationsl äge i mäl ardalen och et t stort utbud av kontorslok aler. Handeln är stark i väster ås och ex ternhandelsomr ådet erikslund har mer än fördunbbl ats de senaste åren. I omr ådet närmast upplevelsecentrumet Kokpunk ten, pågår pl anering av 750 nya bostäder. analys av anders rydstern, Newsec Asset Management

id slutet av 2014 hade Västerås, Sveriges sjätte största kommun, knappt 145 000 invånare, vilket föranleddes av en positiv befolkningstillväxt. Av denna ökning svarade flyttningsöverskottet för över 70 procent varav 57 procent kom ifrån utlandet. Ett scenario där centralorten växer, samtidigt som merparten av kommunerna i länet krymper är inte unikt för Västerås, utan snarare en allt mer frekvent företeelse i många delar av landet. Kommunens dragningskraft, i form av centralort, återspeglas likaledes i dess positiva pendlingsnetto om cirka 3 000 personer.

Externhandelsområdet Erikslund har mer än fördubblats under senaste åren.

Västerås har ett gott kommunikationsläge i nordvästra Mälardalen. Via E18, som sträcker sig igenom staden nås Stockholm i öst på cirka 1 timme och 20 minuter och till Örebro tar det omkring 1 timme i motsatt riktning. Via riksvägarna nås Sala och Fagersta i norr och Eskilstuna i söder. Närmsta flygplats, Stockholm-Västerås flygplats, erbjuder såväl nationella som internationella avgångar och är belägen cirka fem kilometer öster om centrum. Västerås kommun har historiskt sett ofta haft en högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. I Svenskt Näringslivs ranking har Västerås sjunkit med 11 platser sedan föregående år till plats 50. Efter att ha bildats i staden år 1890 kom expansionen av ASEA, nuvarande ABB, att prägla dess framtid. Idag karakteriseras staden alltjämt av den byggnation som ASEA uppförde under första delen av 1900-talet och företagets betydelse märks än idag, då ABB med sina drygt 4 000 anställda är största privata arbetsgivare i staden. ICA Sverige, som också har sitt ursprung i staden är den näst största privata arbetsgivaren med omkring 1 500 anställda. Andra stora privata aktörer är Bombardier Transportation och Westinghouse Electric, med cirka 1 300, respektive 1 100 anställda. Kontor Den totala kontorsytan i Västerås uppskattas till omkring 750 000 kvadratmeter. Under de senaste två åren har det i stort sett inte skett någon nyproduktion i staden, bortsett ifrån ett mindre tillskott i Kop-

Analys Västerås

Lokalguiden nr 1 2016

lokalguiden.se

parlunden. Staden präglas, som nämnts tidigare, av flera stora äldre fastigheter av industrikaraktär. Flera av dessa är numera anpassade till kontorslokaler, vilket medför att det finns ett stort utbud av den typen av lokaler. Många kontrakt sträcker sig över lång tid och omfattar stora ytor, vilket i sin tur bidrar till en minskad volatilitet i fråga om hyresnivåer. Det är också intressant att se att vakansgraden i Västerås har sjunkit förhållandevis kraftigt under senare år. I bästa läge ligger hyran för kontor på omkring 1 100 – 1 500 kronor per kvadratmeter och i vad som kan betraktas som A-

Stadshuset i Västerås. Bild: Clifford Shirley

Lokalguiden

o m vä s te r å s

läge bedöms vakansgraden till 6-7 procent. De förhållandevis låga hyrorna, i kombination med en låg vakansgrad, bör skapa utrymme för hyreshöjningar. Däremot kan rådande situation samtidigt bidra till en avskräckande effekt ibland investerare. Handeln Externhandelsområdet Erikslund väster om staden har mer än fördubblats under de senaste åren. I april 2011 invigde IKEA ett nytt varuhus samtidigt som ett nytt shoppingcenter med omkring 90 butiker öppnade i direkt anslutning till möbelvaruhuset. Denna etablering innebar ett tillskott om 100 000 kvadratmeter och gör Erikslund, med en bedömd omsättning på cirka 4 miljarder, till ett av de fem största handelsområdena i landet. Trots att handeln är stark har dess potential inte bara medfört positiva effekter. IKEA flyttade ifrån deras tidigare varuhus vid Hälla, på den östra sidan av staden, vilket medförde att flera andra aktörer valde att följa i samma spår. Stora aktörer som också var representerade i Hälla, kommer att finnas i Erikslund framöver. Det äldre området har därmed drabbats av allt fler vakanser i spåren av konkurrensen ifrån expansiva Erikslund. Bostäder Det allmännyttiga bostadsbolaget Mimer är tillsammans med bl a Bostjärnan, Ikano, Rikshem och Willhem de dominerande aktörerna inom bostadssegmentet. I området närmast upplevelsecentrumet Kokpunkten pågår planering av 750 nya bostäder i den tredje etappen av området. De största aktörerna inom bostadsutvecklingen i området är HSB, JM, Mimer, NCC och Peab.

Öster mälarstrand i Västerås. Bild: Fotoakuten

Dina LokaLer finner DU hos oss Vi är specialister på kontor, butikslokaler, lättare industri och lager från 50-1 500 kvm

www.mellingerfastigheter.se hejargränd 2, Bäckby Park Tel 021- 300 300

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Analys Västerås

Lokalguiden

o m vä s te r å s

Västerås blomstrar Conny petrén är näringslivschef i väster ås Kommun. Här nedan svar ar han på fr ågor om bl and annat hur tillgången på byggbar mark ser ut och Vad som är på gång i kommunen. Han menar at t väster ås idag är en blomstr ande stad som blomstr ar ännu mer. staden utan gränser där allt är möjligt.

Intervju med conny petrén, Näringslivschef, Västerås Kommun

– Fler och fler aktörer på marknaden både för hyres- och bostadsrätter, både utvecklare och förvaltare. Bostadsbehovet är större än betalningsförmågan.

Vad är på gång i er kommun? – Det byggs i hela staden. Mest flerfamiljshus men även småhus. Antalet uppstartade byggprojekt ökar, i år förväntas bygglov ha beviljats för mer än 1000 lägenheter, befolkningstillväxten ligger på cirka 1 700 invånare/år. Många centrala omvandlingsoch utvecklingsområden såsom Kopparlunden, Stationsområdet, Ängsgärdet och fortsatt längs Mälarstranden. Ökad efterfrågan på industri- och logistikmark samt plats för kontor. Nyetableringar av handel i city och nytt resecentrum.

Hur kommer Västerås att se ut om 5-10 år? – Västerås är i dag en blomstrande stad som blomstrar ännu mer. Det är staden utan gränser där allt är möjligt. Närhet, täthet, mångfald och variation karaktäriserar staden, som består av lika delar grönt, blått och grått. Ett sannolikt 26

Analys Västerås

Lokalguiden nr 1 2016

scenario är att Västerås, utöver de redan kända styrkeområdena, tar en tydlig position som en stark logistiknod i Mälardalen för logistikflöden från norr och öster genom Mälardalen och vidare ner i Europa.

ringsarbete med en hög ambitionsnivå, för ett förbättrat näringslivsklimat.

Hur ser tillgången på byggbar mark ut i kommunen?

– Det är ett gott samarbetsklimat. Det är lätt och smidigt att ha kontakter med Västerås stad, som ständigt arbetar för att förbättra samarbetet. Planarbetet bedrivs i nära samarbete med fastighetsägarna. Västerås är en stad på frammarsch med många starka aktörer. Genom ett uppstartat arbete tillsammans med näringslivet för en gemensam näringslivsutvecklingsplan för Västerås, skapas förutsättningar för en kreativ, utmanande och spännande utveckling för alla som deltar!

– Det finns en planreserv för 2-3 år. Och för att behålla planreserven behöver planering för cirka 3000 bostäder samt verksamhetsområden i detaljplan och minst lika mycket i översiktlig planering pågå. Vid ett gynnsamt utfall av de etableringsärenden som pågår kommer planeringen för mer verksamhetsytor att krävas redan under nästa år.

Hur arbetar ni för att underlätta för fastighetsägare som vill bygga nytt/ bygga om i Västerås? – En beredningsgrupp med representanter från Fastighetskontoret, Stadsbyggnadsförvaltningen och Stadsledningskontoret arbetar snabbt och smidigt med alla planförfrågningar. Bygglovsverksamheten är nära kopplad till planering. Det är täta träffar mellan byggnadsnämndens och fastighetsnämndens presidier. Parallellt pågår ett väl förankrat förbätt-

lokalguiden.se

Varför skall man som fastighetsägare satsa på Västerås?

fakta

Hur kännetecknas Västerås på fastighetsmarknaden?

• Äldsta gatan i Västerås är Smedjegatan som fanns omnämnd på 1500-talet. • Cirka 14 200 personer pendlar in till staden för att arbeta. • Närmare 10 700 pendlar också ut från staden.

Lokalguiden

o m vä s te r å s

Mälarstaden Bild: Västerås kommun

Fastighets AB Stenvalvet - din Långsiktiga, Lyhörda & Omsorgsfulla värd för samhällsservice. Fastighets AB Stenvalvet Adolf Fredriks Kyrkogata 2, 111 37 Stockholm Tel: 08 - 508 942 50 stenvalvet.se lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Analys Västerås

Lokalguiden

hyror

i ditt område

Koll på hyrorna i ditt område

• Ett A-läge kännetecknas av låga vakansgrader, centrala lägen med service och kommunikationer runt hörnet.

• Ett B-läge är relativt centralt och kräver goda nivåer på service och kommunikationer, men lokalhyran är runt 80 procent av ett A- läge. Vakansgraden är marginellt högre.

• C-läget har högre vakansgrad och när-

heten till service och kommunikationer är inte lika god, men hyrorna är lägre än i både A- och B-läge.

Hyresnivåer

Lokalguiden nr 1 2016

lokalguiden.se

* Hyresnivåerna Hyresnivåerna avser lokaler i A- och B- läge och anger kallhyra exklusive fastighetsskatt.Samtligasiffrorärframtagna av Newsec.

KONTOR

HYRESNIVÅER

Stockholm Borlänge Örebro Falun Karlstad Eskilstuna Västerås Nyköping Uppsala

2 200 - 4 300 kr 950 - 1 100 kr 1 000 - 1 900 kr 900 - 1 300 kr 1 000 - 1 600 kr 1 000 - 1 450 kr 1 550 - 1 750 kr 1 000 - 1 100 kr 1 100 - 2 700 kr

HANDEL

HYRESNIVÅER

Stockholm Borlänge Örebro Falun Karlstad Eskilstuna Västerås Nyköping Uppsala

1 500 - 8 000 kr 1 200 - 2 000 kr 2 000 - 3 900 kr 1 300 - 2 500 kr 1 700 - 3 700 kr 1 000 - 3 500 kr 1 000 - 3 500 kr 1 300 - 2 000 kr 2 200 - 4 500 kr

LAGER/INDUSTRI Stockholm Borlänge Örebro Falun Karlstad Eskilstuna Västerås Nyköping Uppsala

HYRESNIVÅER 700 - 1 300 kr 350 - 450 kr 525 - 900 kr 400 - 6 00 kr 1 700 - 2 700 kr 500 - 700 kr 550 - 800 kr 350 - 500 kr 500 - 900 kr

Lokalguiden

handel

Nyckelfärdiga pop up-butiker 2014 l anser ade Vasakronan Smart & kl art, et t koncept som vänder sig till företag som söker nyckelfärdigt kontor med snabb infly t tning. Ungefär samtidigt testades de första pop-upbutikerna. Nu har de t vå koncepten gifts ihop för at t möta en ök ad efterfr ågan.

op up-butiker har varit ett sätt för Vasakronan att göra plats för alternativa aktörer som annars kan ha svårt att synas på traditionella handelsarenor. Det kan vara företag som vill testa ett nytt koncept eller förstärka en kampanj, webbshoppar som går från online till IRL (in real life) eller varumärken som saknar egna butiker och som vill exponera sig för en bredare allmänhet under en begränsad tid.

dörrarna. Allt som krävdes fanns på plats: kassadisk, betallösning, lås och larm, nätverk, ljudanläggning med Spotifykonto. Och till och med butikspersonalen kan ingå, säger Jesper Örtengren. ökad efterfrågan Det är den kraftigt ökande efterfrågan på tillfälliga ytor som fick Vasakronan att bredda sitt utbud till att även erbjuda korttidslo-

kaler. Och just den tidsbegränsande aspekten gav upphov till att foga ihop Pop up med Smart & klart. – Har du bara öppet i två veckor kan det kännas övermäktigt att behöva krångla med kassaapparater och betallösningar. Det här öppnar dörrar för fler aktörer att testa roliga och intressanta koncept. Det passar även bra med vår erfarenhet, att konsumenterna kräver förändring och nya upplevelser.

alla är vinnare – Som fastighetsägare har vi ett ansvar i att bidra till en levande och attraktiv stadsmiljö. Det här är ett sätt att skapa unika händelser och variation i våra handelsstråk. Både besökare och aktörer vinner på pop-up-konceptet, säger Jesper Örtengren, affärsutvecklingschef Handel på Vasakronan. – Smart & klart svarar mot företags behov av enkelhet och besvärsfrihet när det gäller kontoret. I ett Smart & klart-kontor kan hyresgästen i princip flytta in samma dag som avtal tecknas. Genomtänkt och nyrenoverat till toppskick, fullt inrett och utrustat. Enklare än så blir det inte, säger Jesper Örtengren. allt på plats De två koncepten hittade varandra när POMPdeLUX flyttade in i Sveriges första Pop up á la Smart & klart. POMPdeLUX är ett danskt företag som säljer designade kvalitetsbarnkläder över hela världen via sin webbshop och Home Shopping-arrangemang. Under halva november och hela december checkade de in i Nordstan i ett pop up-koncept där allting ingår. Precis som i Smart & klart. – När POMPdeLUX kom hit i möttes de av en helt iordningställd butikslokal. Det var bara att packa upp varorna och öppna lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Handel

Lokalguiden

ko m m u n - o c h e ta b l e r i n g s ko l l e n

Koll på kommunerna Vilken kommun passar bäst för dig och dit t företag? Här följer et t litet urval av kommuner i Sveal and. Om du vill etabler a dig i någon av kommunerna hit tar du kontak tuppgifter till l ämplig person under respek tive siffr a. På nästa sida hit tar du en l ängre artikel om en av kommunerna i regionen.

Flens kommun Näringslivschef Mikael Larsson Flens kommun 642 81 Flen 0157-43 01 40 mikael.larsson@flen.se www.flen.se

Karlstad kommun Näringslivsstrateg Marianne Andersson 054-540 80 17 marianne.andersson@karlstad.se www.karlstad.se

Eskilstunas kommun Nils Edman 016-710 28 08 016-710 10 00 niklas.edman@eskilstuna.se www.eskilstuna.se

Gnesta kommun 3 Näringslivssamordnare

Kajsa Kromner 0158-275 349 0158-275000 kajsa.kromenr@gnesta.se www.gnesta.se 30

Kommun- och etableringskollen

Lokalguiden nr 1 2016

Katrineholms kommun Näringslivschef Josefine Karlsson 0150-570 00 Josefine.karlsson@katrineholm.se www.katrineholm.se

lokalguiden.se

Västerås kommun Näringslivschef Conny Petrén 0765-69 42 88 Conny.petren@vasteras.se www.vasteras.se

Lokalguiden

ko m m u n - o c h e ta b l e r i n g s ko l l e n

Flens kommun är Sörmlands hjärta Flens kommun är vackert bel äget, bl and hagar och sjöar, mit t i Sörml and. Här lever och verk ar lite över 16 000 invånare och det småsk aliga företagandet sjuder med br a pendlingsavstånd till Mäl ardalen, Stockholmsregionen och Östergötl and.

Varierat näringsliv Flens kommun har ett varierat näringsliv och många företag har upptäckt det strategiska läget i förhållande till städer som just Stockholm, men även Nyköping, Norrköping, Örebro, Eskilstuna, Västerås och Strängnäs. I kommunen finns drygt 999 registrerade företag, många verksamma inom tjänstesektorn, industrin eller besöksnäringen. De flesta är småföretagare med 1-5 anställda, men här finns också större företag som GB Glace, Volvo Parts, Flens Byggelement och Momento. För de som vill etablera ett företag i kommunen eller vill utöka sin befintliga verksamhet finns det gott om både färdigprojekterad industrimark och lediga industrifastigheter. Exempelvis ligger Öja industriområde söder om Flen och Talja norr om tätorten. Det finns även industriområden mer centralt, där bl a Volvo och Glace Bolaget är lokaliserade. Det är dock främst i de två större industriområdena, som är lokaliserade strax utanför tätorten, som det finns tillgängliga industrilokaler och industrimark för tillfället.

Fina boendemiljöer Förutom bra tillgång på industrimark och industrifastigheter finns här även god service samt prisvärda och byggklara tomter för alla typer av boendebehov, många av dem strandnära. I ett antal av kommunens tätorter finns många fint belägna tomter att bygga sitt drömhus på och bostadsmarknaden har också ett bra prisläge. Val av boende hänger ihop med vilket skede i livet man befinner sig och i Flens kommun är valmöjligheterna många. De som väljer att flytta till Flens kommun förverkligar ofta sina drömmar här.

De som väljer att flytta till Flens kommun förverkligar ofta sina drömmar här.

utveckling och ny detaljplan Flens kommun bildas av tätorterna Flen, Malmköping, Hälleforsnäs och Sparreholm tillsammans med de mindre orterna, Mellösa, Bettna, Vadsbro-Blacksta-Årdala och Skebokvarn. lokalguiden.se

I kommunen är man stolt över sina orters särprägel och sedan 2009 har man arbetat med ortsutveckling som metod för att effektivisera kommunens arbete genom samverkan med förenings- och näringsliv och på så sätt utveckla gemensamma och kostnadseffektiva lösningar av viktiga utvecklingsfrågor. Den här ortsutvecklingen har bland annat bidragit till att fler ortsbor har engagerat sig för just sin orts utveckling. Nya idéer och lösningar har fötts och genomförts och samarbetet mellan kommunen och ortens föreningar, näringsliv och invånare har förbättrats. Under 2016-2017 kommer även arbetet med en helt ny översiktsplan för kommunen att genomföras, med sikte på ett antagande 2018. Översiktsplanen ska hjälpa till att förverkliga visionen och skapa förutsättningar för att på ett hållbart sätt utveckla kommunen in i framtiden. Översiktsplanen tas fram i nära dialog med kommuninvånare, näringsidkare och föreningsliv.

fakta

lens kommun har ett mycket strategiskt läge mitt i Sörmland, endast en timmes restid från Stockholm. Det är ett suveränt läge för transporter, en vacker miljö med möjlighet för rekreation, bra kommunikationer, och en väl utvecklad kommunal service. Närheten till Stockholm gör även att Flens kommun är medlem i Stockholm Business Alliance (SBA) som är ett samarbete mellan kommuner i Stockholm och Mälarregionen. Alliansen, som internationellt marknadsför sig under det gemensamma budskapet Stockholm – The Capital of Scandinavia, har bildats för att utveckla det näringspolitiska arbetet i regionen.

• Vattenkraft, råvaror som malm och timmer samt goda transportvägar var grunden för de tidigaste industrierna i Flens kommun. • Flens kommun är en ut pendlingskommun. Det inne bär att det bor fler i kommunen som pendlar till arbetet på annan kommun än de som pendlar till Flens kommun. • Landareal 826,04 km²

Lokalguiden nr 1 2016

Kommun- och etableringskollen

Lokalguiden

på g å e n d e p r o j e k t

e t t u rva l

Pågående projekt Här presenter ar vi et t urval av pågående projek t i Sveal and. Projek ten är i olik a faser och har hunnit olik a l ångt, men gemensam nämnare är at t det finns chans at t hyr a in sig just här. Kontak ta fastighetsägaren direk t om du är intresser ad. Kontak tuppgifter till fastighetsägarna k an du hit ta på lok alguiden.se.

Kungsgatan i Eskilstuna byggs om

Akademiska Hus bygger i Uppsala

Eskilstuna utvecklas och arbetet för en mer attraktiv stad fortsätter. Samtidigt som det nya Fristadstorget fylls med liv och rörelse pågår planeringen för Kungsgatan som är Eskilstunas nästa ombyggnadsprojekt. Den nya utformningen ger utrymme för en flexibilitet och förändring av möblering och användning över tid för att möta framtidens behov och önskemål. Entréerna förstärks med torgbildningar och sittplatser i soliga lägen. Det blir en bättre koppling till Drottninggatan och Gamla Staden, men även platserna i korsningarna med Kriebsensgatan och Careliigatan förstärks som mötesplatser. Dessa utformas som mindre torg som bjuder in att stanna till och njuta av stadslivet. Utrymme skapas för uteserveringar, både längs gatans fasader och vid de små torgbildningarna. Ny ljussättning förhöjer trygghetskänslan och attraktiviteten på Kungsgatan under dygnets mörka timmar. – Tanken är att gestaltningen av Kungsgatan ska knyta an till Fristadstorget och skapa en helhetskänsla av centrum, säger Anna Edvinsson, landskapsarkitekt på Eskilstuna kommun som också ligger bakom utformningen av Fristadsstorget. Byggnationen beräknas starta våren 2016 på den första etappen som är Kyrkogatan - Fristadstorget. Denna del kan beräknas då vara klar i maj 2017. Tanken är sedan att fortsätta etappvis fram till Tullgatan och att hela Kungsgatan kan vara ombyggd till sommaren 2019. 32

Pågående projket

Lokalguiden nr 1 2016

Den nya byggnaden har en yta av ca 22 100 kvm och kommer att inrymma kontor för universitetets ledning och förvaltning. Segerstedthuset kommer samtidigt bli en mötesplats för studenter, universitetsanställda och för besökare och allmänhet - allt under ett och samma tak. Byggnadens placering är mitt i universitetsområdet med en rad campus samlade utmed Dag Hammarskjölds väg, det så kallade Kunskapstråket. Uppdragsgivare är NCC Construction AB och huset beräknas att stå färdigt våren 2017.

SEB:s nya kontor i Solna . Bild: Creative Commons

Kungsgatan i Eskilstuna. Illustration: Stadsbyggnadsförvaltningen Eskilstuna

lokalguiden.se

Lokalguiden

på g å e n d e p r o j e k t

Olav Thon vill bygga stort i Bergvik

Norrtälje hamn ska genomgå en förvandling

Olav Thon-gruppen planerar att bygga cirka 50 000 kvm handel i Bergvik i Karlstad. Satsningen i Karlstad blir lite annorlunda till skillnad från de övriga nästan tio innehav som det norska bolaget sedan tidigare äger i Sverige. I beståndet nu finns köpcentrum men i Karlstad handlar det främst om lokaler för volymhandel. I en första etapp vill Olav Thon-gruppen bygga ungefär drygt hälften av den planerade lokalytan. I oktober blev Eurocommercial, genom en investering på 600 miljoner, helägare till köpcentrumdelen av Bergvik som innehåller 70 butiker med totalt 33 400 kvm uthyrningsbar area.

Norrtälje Hamn började renoveras 2014. Den första av de tre byggetapperna beräknas pågå fram till 2017. – Norrtälje Hamn ska i första hand bli en mötesplats, därför färdigställs kajen redan i den första etappen så att man kan njuta av läget och vattnet i ett så tidigt skede som möjligt, säger Roger Gustafsson, projektledare för Norrtälje Hamn. Norrtäljes nya stadsdel blir en förlängning och fördubbling av Norrtäljes stadskärna. Den nya stadsdelen ska inte bara bli 5 000 människors nya hem, här ska det även byggas parker, torg, kajstråk och mängder av ytor för handel, rekreation, service och kultur.

Örebro får en helt ny stadsdel Örebro kommer att få en helt ny stadsdel – Södra Ladugårdsängen. Bara två kilometer från galleriorna i city, södra station och universitetet ska 230 000 kvm förvandlas till omkring 2 000 nya hem. Sommaren 2017 kan förhoppningsvis det första flyttlasset gå till den nya stadsdelen. Cyklister och de gåendes villkor kommer att prioriteras. Utmärkande för området blir sammanhängande gröna innergårdar, högklassig vardagsarkitektur, insprängda aktivitetsytor och en mångfald av boendealternativ. Det finns också planer för olika typer av verksamhetslokaler och flera förskolor.

Klövern bygger i Karlstad Klövern bygger 14 000 kvm i Inre hamnen i Karlstad. Huset, som har en bruttoarea om 22 000 kvm, kommer att uppföras i fem våningar med garage i botten, ett entréplan med publika verksamheter, tre kontorsvåningar samt större gemensamhetsytor som matsal, konferens och terrasser på plan fem. Strax under hälften av den uthyrningsbara ytan om 14 000 kvm är uthyrd. Skeppet ska stå klart sommaren 2017.

e t t u rva l

Hamntorget i Norrtälje Bild: Norrtälje hamn

Arkitektförslag för Västerås Resecentrum

Västerås resecentrum. Bilder: BIG, Bjarke Ingels

Den danska byrån BIG, Bjarke Ingels Group i samarbete med Västerås stad, Jernhusen, Klövern, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten har nu tagit fram arkitektförslaget för Västerås Resecentrum. Västerås Resecentrum ska bli en modern byggnad med ett tak som förenar och binder samman stadskärnan med de nyare stadsdelarna vid vattnet. Det kommer vara möjligt att cykla och gå över spåren längs med en terrass under dygnets alla timmar. Terrassen är som ett sluttande torg med grönska. Ett Resecentrum som är rustat för framtiden och det ökande resandet till och från Västerås. Byggnaden kommer att vara tillgänglig för alla och bli en mötesplats som binder samman gammalt med nytt, säger Lennart Gustafsson, projektledare för Resecentrum hos Västerås stad. – Vi är positiva till det här förslaget som är ett underlag för vårt fortsatta arbete. Vi har nu möjlighet att skapa ett stationsområde som bidrar till att fler vill välja kollektivtrafik som färdmedel. Nu är fokus på att planera den bästa möjliga stationen för Västerås och alla resenärer, säger Henrik Gidmark, affärsutvecklare på Jernhusen. Detaljplanearbetet som kommer att vara klart i slutet av 2016. lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Pågående projket

Lokalguiden

i h u v u d e t på

en vd

Rak, positiv och involverande möt mat tias johansson, vd newsec asset management. l äs om de utmaningar han ser fr amför sig, egensk aper som hjälper i hans yrkesroll , synen på ledarsk ap och vilket som hit tills är han största ögonblick i k arriären. Intervju med mat tias johansson, VD, Newsec Asset Management

Vad är det roligaste med ditt jobb?

Hur tror du att andra personer skulle beskriva dig?

– Bredden i arbetsuppgifter och att tillsammans med engagerade och kompetenta medarbetare arbeta med övergripande förvaltningsfrågor. Ingen dag är den andra lik.

– Positiv, engagerad och klok.

Vilken teknisk pryl skulle du inte klara dig utan?

Har du svårt att koppla bort jobbet på fritiden?

– Tyvärr får jag svara mobiltelefonen.

– I regel går det bra och jag tycker att jag har en bra balans mellan jobb och fritid men det är klart att i vissa frågor och projekt behöver jag låna lite av fritiden men försöker då betala tillbaka vid senare tillfälle.

Work hard, play hard passar ganska bra in på mig som person. Gör jag något gör jag det till minst 100 %.

Vad gör du helst på din fritid? – Jag umgås med familj och vänner. Jag gillar att resa, åka skidor och på sommaren tillbringar jag gärna min tid i skärgården.

Vad ser du för yrkesmässiga utmaningar i framtiden?

Lokalguiden nr 1 2016

– Musikundret.

Vad kännetecknar Newsec Asset Management som förvaltare? – Passionerade och mycket kompetenta medarbetare med hög integritet som alltid gör det lilla extra för den eller de kunder vi arbetar för.

Var är Newsec Asset Management om fem år?

– Det finns mycket att oroas över men jag brukar försöka vara positiv inför det mesta tills motsatsen är bevisad.

Vilken är Sveriges största exportframgång enligt dig?

– Jag hade med all säkerhet arbetat med fastigheter och människor så jag gissar någon ledande position på ett fastighetsbolag eller konsultbolag inom branschen.

Vad är du rädd för?

I huvudet på en VD

– Inte som en ledstjärna eller så men ”work hard, play hard” passar ganska väl in på mig som person. Gör jag något så gör jag det till minst 100 procent om det så gäller jobbet (work hard) eller att läsa en bok på stranden (play hard) men på stranden blir jag ganska snabbt rastlös…

Om du inte hade varit VD på Newsec Asset Management, vad hade du gjort då?

– Vi brukar prata en del om de ”megatrender” som finns, såsom den digitalisering och urbanisering vi ser nu. De möjligheter och utmaningar som följer med dessa är otroligt spännande!

Har du något motto som du lever efter?

– Vi har då ytterligare förstärkt positionen

lokalguiden.se

Lokalguiden

som Norra Europas ledande fastighetsförvaltare som aktivt bidrar till utvecklingen i de städer vi verkar. Jag är övertygad om att vi utvecklat nya processer och verktyg för våra kunder som effektiviserat arbetet bortom det vi alla tror är möjligt idag.

i h u v u d e t på

en vd

Skotten 8 på Gamla Brogatan 26, en av de fastigheter Newsec Asset Management förvaltar i Stockholm. Bild: Newsec

Vilken är din bästa privata affär? – På det personliga planet är jag övertygad om att den tid jag tillbringar med min familj är den bästa affären, både på kort och lång sikt. Med ekonomiska förtecken och som det ser ut just nu är det mina tidigare boenden som givit bäst avkastning.

Vad utmärker ett gott ledarskap? – För mig handlar ledarskap främst om att lyssna och förstå. Jag förespråkar ett coachande och involverande ledarskap av den enkla anledningen att gemensamma beslut är förankrade samtidigt som de tas och därmed effektiva och oftast de bästa. Att vara rak och tydlig när det behövs krävs.

Vilket är ditt största ögonblick i karriären?

fakta

– Personligen var det största ögonblicket för ca 3,5 år sedan när jag lämnade min dåvarande roll som kundansvarig i min trygga enhet till osäkerheten att jobba med övergripande frågor för hela bolaget. Jag vill inte lyfta en affär över någon annan men jag har vid ett par tillfällen lyckats vända låg lönsamhet till ökat mervärde för kund och god lönsamhet, och det är jag stolt över. I min nuvarande roll får jag ofta se medarbetare utvecklas och lyckas i nya roller, vilket är en förmån och ger enorm tillfredsställelse.

• Namn: Mattias Johansson • Bor: Villa i Stockholmsförort • Tidigare jobb: Fastighets- förvaltare, Fastighetschef, Kundansvarig och COO. • Utbildning: Lantmäteri- programmet

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

I huvudet på en VD

Lokalguiden

notiser norrland

Vision 2017Lindbäcksstadion i Piteå Lindbäcksstadion skall byggas ut till att bli en komplett året runt anläggning med aktiviteter, boende och mat för alla. Man kallar projektet för Vision 2017 och det drivs av utvecklingsbolaget Darkathlon. Det man önskar att förverkliga är, en 1 800 meter lång tunnel för längdskidåkning. Upphöjt starttorn och en tunnel även för alpin skidåkning. Två hotell, ett på toppen av Vallsberget och ett längst ner. En stugby i anslutning till både längdspår och slalombacke. Plus mycket annat som campinganläggning, restauranger, ny lift och stor läktare. Första etappen är påbörjad våren 2015.

Norrporten i bytesaffär med Stenvalvet Fastighetsbolaget Norrporten fortsätter att växa i Östersund. I en bytesaffär med Fastighets AB Stenvalvet har fastigheter till ett gemensamt värde på cirka 750 mkr ägt rum. Norrporten köper Stenvalvets hela bestånd i Östersund. Samtidigt säljer Norrporten tre fastigheter i Växjö till Stenvalvet. – På ett år har vi etablerat ett helt nytt marknadsområde som nu uppgår till cirka 60 000 kvm kontor samt omfattande byggrätter. Under hösten har en lokal organisation för förvaltning och kundvård byggts upp och från årsskiftet är vi fullt bemannade, säger Sofie Blom Bergström, marknadsområdeschef för Norrporten i Östersund. Norrporten förvärvar fastigheterna Lagmannen 6, Onkel Adam 9, Tingshuset 7 och Åkeriet 10. Fastigheternas area uppgår till ca 18 700 kvm. Bland hyresgästerna finns Länsstyrelsen i Jämtlands Län, Domstolsverket, Skatteverket och Region Jämtland Härjedalen. – En stor del av våra hyresgäster i Östersund är statliga myndigheter och verk, vilket känns tryggt och utvecklande, både när det gäller hållbarhetsambitioner och framtidens arbetssätt. Nästa spännande steg blir att utveckla våra byggrätter på Stadsdel Norr och inte minst att lära känna våra nya hyresgäster och deras framtidsbehov, säger Sofie Blom Bergström. 36

Notiser Norrland

Lokalguiden nr 1 2016

Stugby Vallsberget Bild: Arkitekthuset Monarken

Här ska en modern produktionsanläggning med 150 nya jobb skapas.

Husfabrik i Piteå ska ge 150 nya jobb Efter många månaders markarbete har Piteå kommun och Piteå Hamn officiellt överlämnat marken på Haraholmen till Lindbäcks Bygg AB. Här ska en modern produktionsanläggning med 150 nya jobb skapas. – Skönt att markarbetet har gått bra och är klart, nu ser vi fram emot att fortsätta förberedelserna inför byggstart av det som kommer att bli Europas modernaste anläggning för en hållbar produktion av flerbostadshus, en investering på ca 480 miljoner, säger Stefan Lindbäck, vd Lindbäcks Bygg. Lokaliseringen för anläggningen på Haraholmen i Piteå valdes bland annat utifrån de logistiska förutsättningarna med närhet lokalguiden.se

till hamn, järnväg och landsväg. Idag finns en iordningställd yta för anläggningen som totalt behöver ca 42 500 kvadratmeter för fastigheten exklusive parkerings- och transportytor. – Anläggningen kräver en stor stabil markyta, vilket vi nu känner oss mycket nöjda över att kunna lämna över till Lindbäcks. Deras ambitioner och satsning på en ny produktionsanläggning betyder mycket för länet och Piteå, säger Peter Roslund, kommunalråd Piteå kommun. Målet med produktionsanläggningen är att tredubbla Lindbäcks produktionskapacitet och säkra fortsatta leveranser till externa kunder och egenregiprojekt till företagets huvudmarknader i norr, Mälardalen och västkusten. En investering på nära en halv miljard kronor och som kommer att skapa ca 150 nya arbetstillfällen. Bygglov är beviljat och nästa steg i etableringsprocessen är att färdigställa marken för grundläggning och parkeringar. Därefter väntas anbud för grundläggning, stomme, installationer, kontor och restaurang. Byggstarten är planerad till maj 2016.

Husfabriken i Piteå Bild: Arkitekthuset Monarken

Lokalguiden

europeisk metropol

Ny europeisk metropol är född I början på året möt tes st yrelsen för den nyetabler ade organisationen Greater Copenhagen & Sk åne Commit tee för första gången. Det historisk a mötet hölls på Köpenhamns flygpl ats. man är nu redo at t inleda et t handlingsinrik tat samarbete för at t ök a tillvä x ten och sk apa nya arbetstillfällen.

en politiska samarbetsplattformen Greater Copenhagen & Skåne Committee är etablerad med full uppbackning från samtliga 79 kommuner och tre regioner i Skåne, Hovedstaden och Själland. Kommunerna och regionerna är nu redo att inleda ett handlingsinriktat samarbete för att öka tillväxten och skapa nya arbetstillfällen. - Hver for sig er vi for små til for alvor at gøre os gældende i den internationale konkurrence, men sammen kan vi skabe den volumen, som er afgørende for konkurrenceevnen. Med etableringen af Greater Copenhagen & Skåne Committee placerer vi

Bild: Pierre Mens

os på verdenskortet som en metropol med højtuddannede medarbejdere, god infrastruktur og stærke brancheklynger. Vi er verdensmestre i grønne løsninger, vi har en medico-branche i international topklasse, og det er let at drive virksomhed i Greater Copenhagen. Det budskab skal vi have ud i verden, så vi kan tiltrække flere internationale investorer og virksomheder, säger Steen Christiansen, borgmester Albertslund Kommune och ordförande i Greater Copenhagen & Skåne Committee. förutsättningarna finns Greater Copenhagen & Skåne Committee

ska ta kampen mot bland annat Stockholm, Amsterdam och Hamburg om investeringar, talang och sysselsättning. Den globala konkurrensen mellan städer och metropoler är hård och Öresundsregionen har under de senaste åren misslyckats med att hålla jämna steg med den tillväxt som har varit i andra nordeuropeiska städer. Arbetet ska också fokusera på att röja de hinder som står i vägen för integration. – Vi har format ett unikt metropolsamarbete som ska växla upp arbetet med att integrera våra regioner och kommuner. Öresundsregionen har nu förutsättningar för att utvecklas till en av de ledande i norra Europa inom forskning, innovation och turism med fler jobb och stärkt tillväxt som följd, säger Henrik Fritzon (S), regionstyrelsens ordförande Region Skåne och vice ordförande i Greater Copenhagen and Skåne Committee. ett antal styrkor Greater Copenhagen har ett antal industripolitiska styrkor som kommunerna och regionerna tillsammans med verksamheter, organisationer, universitet kan marknadsföras globalt. Det är framförallt inom gröna innovationer, medicinteknisk industri, hälso- och välfärdsteknologi samt kreativa industrier där regionen kan hävda sig globalt. – Vi skal nu sørge for at implementere de ting, som vi har igangsat, så vi kan skabe resultater. Det er vigtigt, at erhvervslivet kommer ind i projekterne. Vi skal få det, vi har sat i gang, til at virke, før vi sætter for meget nyt i gang, säger Jens Stenbæk, regionsrådsformand Region Sjælland och vice ordförande i Greater Copenhagen & Skåne Committee.

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Europeisk metropol

Lokalguiden

o m Su n dsva ll /h ä rn ösa n d

Bred mix av företag i Sundsvall nORRLANDS HUVUDSTAD, SUNDSVALL , HAR NORRA SVERIGES STÖRSTA OCH BREDASTE ARBETSMARKNAD, MED EN MYCKET VÄLUTVECKLAD INFRASTRUKTUR. STADEN HAR EN BRED MIX AV vä x ande lok al a småföretag och stor a multinationell a företag. Fastighetsägandet i härnösand är förvånansvärt sprit t på nationell a och internationell a ak törer. analys av Anders rydstern, Newsec Asset Management

undsvall, Norrlands huvudstad, är Sveriges sextonde största kommun med knappt 100 000 invånare, befolkningen har ökat med cirka 3 000 personer sedan år 2001 mest beroende på inflyttning. Av befolkningen är cirka 57 000 bosatta i tätorten. Kommunens befolkningsantal minskade något under sent 1990-tal/ tidigt 2000-tal, men från 2003 har befolkningen årligen ökat. Sett över en tioårsperiod har kommunens befolkningsantal varit relativt stabilt och ökat med cirka 300 personer per år. Sundsvall ligger i landskapet Medelpad i Västernorrlands län. Staden Sundsvall kom till år 1621. Den nuvarande stenstaden byggdes efter den stora branden 1888. Sundsvall var länge synonymt med skogsindustrin. Stora arbetsgivare inom kommunen, förutom kommun och Landsting, är Försäkringskassan, SCA, Teliasonera, Bolagsverket, CSN, Metso, Mittuniversitetet och EKA som alla sysselsätter mer än 400 personer på orten. I Svenskt Näringslivs ranking klättrade Sundsvalls kommun hela 76 placeringar under 2012 till plats 118 (194) av landets 290 kommuner. I 2013 års ranking tappas 9 placeringar till plats 127 och under 2014 droppar Sundsvall till plats 153. För 2015 är placeringen för kommunen 149, dvs en liten förbättring jämfört med föregående år. En stor del av Sundsvalls framgångar har uppnåtts tack vare Mittuniversitetet som har ett av fyra campus i Sundsvall. Campus Sundsvall har cirka 4 500 studenter av totalt cirka 16 000. Sundsvall är Mittuniversitetets centrum för naturvetenskap, teknik och medier. Här finns ingenjörs- och 38

Analys Sundsvall/Härnösand

civilingenjörsprogram, IT-utbildningar och ett stort urval av medieutbildningar. Arbetslösheten i kommunen ligger på sämre nivåer än de som redovisas för Riket i helhet.

Sundsvall är det största och mest betydande servicecentrumet i Norrland.

Marknaden Sundsvallsregionen har 200 000 invånare och är idag norra Sveriges största och bredaste arbetsmarknad med 457 branscher fördelade på 8 540 olika företag. Sundsvall var länge synonymt med skogsindustrin, men här växer mer än skog och tillhörande industri.

Lokalguiden nr 1 2016

lokalguiden.se

Idag har stadens näringsliv en bredd med en bra mix av växande lokala småföretag och stora multinationella företag. Några områden som utmärker sig är cellulosa och fiberteknologi, digitala tjänster samt bank, försäkring och pension. Sundsvall är det största och mest betydande servicecentrumet i Norrland. En mycket väl utvecklad infrastruktur förstärker stadens strategiska placering vid östkusten, 35 mil norr om Stockholm. Det kommunalägda Mitthem äger och förvaltar 5 660 lägenheter i Sundsvall. Andra stora fastighetsägare verksamma inom Sundsvalls kommun är bland andra Diös som genom köpet av Norrvidden nu är marknadsledande i Sundsvall, Norrporten, Tvättbjörnen (Stig Svedberg), HSB Mitt mm. Kontorshyrorna i Sundsvall har legat förhållandevis stilla under senare år. Hyror i A-läge återfinns normalt i intervallet 1 000 – 1 300 kr/kvm och har gjort så under ett antal år även om vissa undantag finns. Hyrorna i B-lägen kommer endast i undantagsfall över 1 000 kr/kvm, normalhyrorna här ligger i intervallet 700 – 900 kr/kvm. Hyror för butiker i bästa läge har passerat 2 500 kronors nivån, enskilda noteringar på högre belopp har noterats. Här finns dock ett relativt stort spann beroende på läge, standard och andra parametrar. Även i bästa läge kan hyrorna droppa ned under 2 000 kr/kvm. Cityhandeln har dock kämpat mot ett växande Birsta och stundtals har vakanserna i centrum varit relativt höga. Transaktioner Transaktionsaktiviteten i centrala Sunds-

Lokalguiden

vall har varit hög under de senaste åren och har dominerats av fastighetsbolag med lokal förankring. I mars tillträdde den lokala aktören Tvättbjörnen sex stycken centralt belägna fastigheter som förvärvades av Diös i en bolagsaffär under november 2012. 32 000 kvm till försäljning. Akademiska Hus äger i Sundsvall Mittuniversitetet och Engelska skolan som tillsammans utgör 32 000 kvm. För lite resonerar Akademiska Hus som nu väljer att sälja fastigheterna. Härnösand Trots sin ringa storlek om ca 25 000 invånare är det Härnösand som är residensstad för Västernorrland. Härnösand är beläget cirka fem mil norr om Sundsvall i Ångermanland med stora delar av centrum beläget på Härnön. Staden har varit en av de stora förlorarna i tider av centralisering och förlorat omkring 3 500 jobb på en 25-års period där Sundsvall varit den stora vinnaren. Trots alla dråpslag för staden har den dock visat sig vara motståndskraftig och fastighetsägandet är idag förvånansvärt spritt på nationella och internationella aktörer. Ex-

o m Su n dsva ll /h ä rn ösa n d

empel på större aktörer med ägande i Härnösand är Hemfosa, Amasten, NP3, Diös, Klövern och Cornerstone. Likt Sundsvalls centrum så brottas Härnösand med den kraftiga konkurrensen från Birsta. Stundtals så har skyltfönster gapat tomma men hyresnivån i bra lägen har ändå hållits uppe över 1 000 kronors nivån med någon enstaka hyra nära 2 000 kr/nivån. Efter Mittuniversitets beslut att centralisera verksamheten till Campus Sundsvall bedöms tillgången på kontorslokaler som mycket god. I de mest centrala delarna bedöms kontorshyran till en bit över 1 000 kr/ kvm medan den för övriga lägen bedöms understiga 1 000 kronors nivån. Framtiden Den största satsningen på lång tid är Sundsvall Logistikpark som kommer att ligga längs kusten norr om city. Satsningen innebär att järnväg, landsväg och sjöfart binds samman genom att en ny containerhamn anläggs. Bakom satsningen står Sundsvalls kommun, SCA, Trafikverket och Länsstyrelsen. E4-projektet, som innebär att 20 km

ny motorväg anläggs från Myre i söder till Skönsberg i norr, är en annan stor satsning. Vägen kommer att knytas samman med en bro, Sveriges näst längsta vägbro om drygt 2 km, över Sundsvallsfjärden. Projektet väntades stå klart under hösten 2015 men färdigställdes nästan ett år före tidplan. Genom den nya dragningen kommer mark att frigöras i centrum. Detta kommer bland annat att resultera i ett nytt bostadsområde ”Norra Kajen”. Detaljplanen för den första etappen av sju är klar och omfattar cirka 80 000 kvm byggrätter varav merparten skall avsättas för bostäder. Till projekten hör satsningarna vid Norra och Södra Kajen med bland annat flerfamiljshus och bostäder för äldre. Den tidigare E4-sträckningen genom centrala och södra Sundsvall medför också ett flertal ombyggnader och etableringar. Vidare tillkommer järnvägsprojekt och vägprojekt som ingår i statliga investeringar och dessutom finns kommunala projekt som ska upphandlas under våren på närmare 1 miljard kronor. Flera kommunala skolor står också inför stora renoveringar och utbyggnader.

Uthyrning av fina lokaler centralt i Stenstan

Nybyggt företagshotell där Ni kan hyra ett eller flera rum för Ert företag. Här ingår konferens- lunch/fikarum som man delar med övriga hyresgäster på ”hotellet”. Se fler lokaler och bilder på vår hemsida www.liliumab.se

Lilium_nya mått_202x122.indd 1

Esplanaden 23, 852 36 Sundsvall Kontakta Peter: 060 - 12 61 00

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

2015-12-21 15:17:39

Analys Sundsvall/Härnösand

Lokalguiden

o m Su n dsva ll

Näringslivsklimat av högsta klass Anita öberg är näringslivschef i sundsvall och här beskriver hon kommunens näringsliv. hon svar ar bl and annat på fr ågan om vilk a projek t som är på gång i sundsvall och vad et t företag har at t vinna på etablering i kommunen. hon menar at t man Som företagare inte ska fastna i byråkratin och att servicegarantin är ett viktigt verktyg.

Intervju med anita öberg, Näringslivschef, Sundsvalls kommun

Hur skulle du beskriva Sundsvalls näringsliv? – Alla kommuner drömmer väl om ett diversiferat näringsliv där många branscher kan turas om att vara draglok. Det gör att vi som kommun blir mindre sårbar och det skapar dynamik när företag från olika områden kan befrukta varandra. Dessutom ökar ungdomarnas möjlighet att välja yrkesinriktning på hemmaplan. I Sundsvall finns sammanlagt 10 000 företag fördelat på nästan 500 branscher. Det gör Sundsvall till den stad i norra Sverige

som har största branschbredd. I detta myller av företagande finns just nu fyra branscher som är större och starkare än övriga och särskilt viktiga för Sundsvallsregionens framtid. Det är Bank, försäkring och pension, IT, Skogen och Handeln.

Som företagare ska du inte fastna i byråkratin och vår servicegaranti är ett viktigt verktyg i arbetet att nå målet. Ta kontakt med oss på Näringslivsbolaget så ordnar vi till ett tidigt kundmöte inom 14 dagar, där alla inblandade finns till för dig.

Vad har ett företag att vinna på att etablera sig här?

Hur skulle du beskriva lokal- och markutbudet i kommunen?

– Sundsvall har ett näringslivsklimat av högsta klass. Det är en målsättning som sporrar och vi jobbar stenhårt för att nå resultat.

– I dagsläget är det inget problem, det finns både lokaler och mark att tillgå. Mark och exploaterings avdelningen står alltid till

Norra Kajen Bild: Sundsvall

Om Sundsvall

Lokalguiden nr 1 2016

lokalguiden.se

Lokalguiden

o m Su n dsva ll

tjänst och vi har uppdaterad information på vår hemsida.

Vilka projekt är på gång nu och framöver i Sundsvall? – Vi har massor med projekt på gång. Kommunkoncernen investerar nästan 8 miljarder koronor i olika framtidssatsningar fram till 2018. Efterlängtat byggstart av bostäder på Norra kajen, där det tidigare varit industrimark. Vi satsar på en Convention Bureau, bredbandslots och en Inflyttningslots, allt för att underlätta för våra företag och för att Sundsvall som region ska växa. Den främsta symbolen för vår framtidstro är dock 2 109 meter lång och knyter samman norra sidan av Sundsvallsfjärden med den södra.

Sundsvallsbron är ett lika imponerande vackert som ett konstverk och med några mil ny E4 förbättrat kommunikationen så ger den några viktiga signaler. Det säger att vi vill, vi kan och vi törs.

Hur kommer Sundsvall att se ut om tio år?

fakta

Sundsvallsbron Bild: Sundsvalls kommun.

– Vi kommer absolut att ha fördubblat besöksnäringen och vara bra mycket över 105 000 innevånare.

• I Sundsvall finns ett av Sveriges fyra kasinon. • Den senaste befolkningsprognosen för Sundsvalls kommun visar att invånar antalet kommer att uppgå till 103 984 personer år 2035 och att målbilden om 100 000 personer kom mer att passeras någon gång under år 2021. • Landarealen är 3 209 kvadratkilometer.

Vad har du för tips och råd till företag som vill etablera sig i Sundsvall? – Ta kontakt med oss på Näringslivsbolaget så hjälper vi dig eller slussar dig vidare. Svårare än så är det inte! lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Om Sundsvall

Lokalguiden

hyror

i ditt område

Koll på hyrorna i ditt område

• Ett A-läge kännetecknas av låga vakans-

* Hyresnivåerna Hyresnivåerna avser lokaler i A- och B- läge och anger kallhyra exklusive fastighetsskatt.Samtligasiffrorärframtagna av Newsec.

KONTOR

HYRESNIVÅER

Gävle Östersund Umeå Luleå Sundsvall Örnsköldsvik

1 000 - 1 500 kr 900 - 1 700 kr 1 700 - 2 700 kr 1 150 - 1 700 kr 1 400 - 1 950 kr 600 - 800 kr

HANDEL Gävle Östersund Umeå Luleå Sundsvall Örnsköldsvik

HYRESNIVÅER 1 500 - 4 000 kr 1 000 - 2 400 kr 2 000 - 3 800 kr 1 600 - 3 000 kr 1 300 - 2 600 kr 1 000 - 1 600 kr

grader, centrala lägen med service och kommunikationer runt hörnet.

• Ett B-läge är relativt centralt och kräver goda nivåer på service och kommunikationer, men lokalhyran är runt 80 procent av ett A- läge. Vakansgraden är marginellt högre.

• C-läget har högre vakansgrad och när-

heten till service och kommunikationer är inte lika god, men hyrorna är lägre än i både A- och B-läge.

LAGER/INDUSTRI Gävle Östersund Umeå Luleå Sundsvall Örnsköldsvik

HYRESNIVÅER 450 - 700 kr 350 - 750 kr 450 - 800 kr 500 - 800 kr 425 - 850 kr 350 - 550 kr

www.mj-design.se

Kontorslokaler

Bra läge och många fasciliteter nära till hand. Kontor mellan 11–34 kvm. Tillgång till 100 Mb bredband, hiss, fikarum/pentry på varje våningsplan, stor besöksparkering, P-platser finns att hyra. Restaurang på OSD serverar dagens, vegetarisk och soppa, här finns även café samt reception. Hyresgäster har förmånliga priser på konferenslokaler på OSD. I närområdet finns hotell, badhus, gym samt mycket bra bussförbindelser. Intresserad?

Vill du veta mer eller boka visning: fastighetschef Svante Jonsson, tel 070– 318 17 89 eller maila svante.jonsson@osd.nu 42

Hyresnivåer

Lokalguiden nr 1 2016

lokalguiden.se

www.osd.nu

dags att byta lunchställe?

261 292 km2 av skog, älvar och möjligheter

vi fixar Nytt läge oavsett smak

www.lokalguiden.se Vår tidning är RS-kontrollerad

yresgäst_93x124.indd 1

3/7/2013 9:34:54 AM

Norrland bjuder på fantastiska lokalmöjligheter. Från Hudiksvall i söder till Kiruna i norr hittar du våra fastigheter på 14 orter. Kontakta oss för att hitta rätt lokaler för er verksamhet.

Vi skapar anpassade lokaler till dig och ditt företag.

Förvandlingen fortsätter i vår spirande företagspark Heffner Park!

(Och du, vi finns i resten av Sverige också.) 060-67 88 44 | www.hemfosa.se Nybrogatan 14 | Box 165, 851 03 Sundsvall

Välkommen att kontakta vår kundansvariga förvaltare, så får du veta mer. Pernilla Åhlin, 060-13 53 01 www.hedern.se

dern 98x122_Nytt mått.indd 2

2015-12-14 10:30:00

Lokalguiden

ko m m u n - o c h e ta b l e r i n g s ko l l e n

Koll på kommunerna Vilken kommun passar bäst för dig och dit t företag? Här följer et t litet urval av kommuner i Norrl and. Om du vill etabler a dig i någon av kommunerna hit tar du kontak tuppgifter till l ämplig person under respek tive siffr a. På nästa sida hit tar du en l ängre artikel om en av kommunerna i regionen.

Umeå kommun Biträdande Näringslivschef Håkan Johansson Näringslivservice 090-16 32 11 070-564 49 18 Stadshusområdet, i huset Kuben 901 84 Umeå www.umea.se

1 3

Boden kommun Näringsutvecklare Tillväxtkontoret Maria Johansson 0921-61 69 00 070-888 29 75 www.boden.se

gävle kommun VD Marknadsplats Gävle service AB Jens Lennefeldt 026-17 22 00 070-167 51 73 jens.lennefeldt@gavle.se www.gavle.se

piteå kommun Etableringsansvarig Näringsliv Magnus Wikman 0911-69 60 12 070-389 60 08 www.pitea.se

Kommun- och etableringskollen

Lokalguiden nr 1 2016

Skellefteå kommun Kommunikatör Marknadsenheten Therese Mossberg 0910-73 46 45 070-921 46 45 www.skelleftea.se

lokalguiden.se

Lokalguiden

c h e c k l i s ta n

t i p s i n f ö r f ly t t e n

Checklistan som verktyg i flyttprocessen Gör an Wollroth, One Supply, har som projek tledare och konsult över 150 fly t tar i bagaget. Han ger här tips och r åd om hur fly t tprocessen bör l äggas upp. Det gäller at t pl aner a först och gör a sedan. Börja med visionen och sät t en budget.

tt flytta är en stor process. Och enligt Göran Wollroth startar flyttprocessen egentligen redan innan man sagt upp sitt avtal. Redan när man börjar umgås med tanken på att byta lokal. – De flesta skriver hyresavtal på tre eller fem år och har nio månaders uppsägningstid. Om ett avtal löper ut den 30 september ska det alltså sägas upp senast 30 december. Och givetvis på ett juridiskt korrekt sätt, det är väldigt viktigt! Men redan innan avtalet löper ut bör man diskutera framtiden. Var är vi om tre år? Behöver vi ha en annan typ av lokal? Vill vi förändra vårt sätt att jobba? Vad vill vi säga med en ny lokal? Vilka alternativ finns på marknaden? Väldigt viktigt är också att redan här sätta en budget om beslutet blir att flytta. Budgeten ska man ju leva med hela året efter. Rumsbeskrivningen Nästan direkt när avtalet är påskrivet startar möjligheten att påverka hur lokalen ska se ut. – Ritningar och planlösning bör tas fram och nu måste man utse en projektledare som driver projektet internt. Det är nu man övergår till det jag brukar kalla för Rumsa, Rumsbeskrivningen, berättar Göran Wollroth. projektgruppen Att ha en checklista är viktigt och kan vara till stor hjälp i den process som nu startar. Processen består i flera delprojekt så det är av största vikt att utse en projektgrupp. – Den interna projektgruppen bör anpassas under projektets gång och kan se olika ut längs vägen, menar Göran Wollroth. I början är det exempelvis viktigt med personer som har kunskap inom bygg och teknik. Förutom personer som har kunskap om teknik är det under hela processen en stor fördel om gruppen också kan bestå av en person som har kunskap om ekonomin och en HR-person eller liknande, som exempelvis ansvarar för all information till personalen och hur olika personalpolicys ska utformas i den nya lokalen.

•

projektstarten När ni beslutat er för att flytta startas ett projekt och som vilket annat projekt som helst bör man upprätta ett styrdokument. Dokumentet bör svara på följande frågor och ge en tydlig bild av projektets ramar: 1. Varför ska vi f lytta? 2. Vad ska vi uppnå med f lytten? 3. Hur ska vi uppnå det? Styrdokumentet ska även innehålla: Projektbeskrivning Budget och tidplan - VIKTIGT! Lokalprogram och teknisk funktionsbeskrivning Riskanalys Organisation

• genomför andet När kontraktet för den nya lokalen är påskrivet startar genomförandefasen i flyttprocessen. Utse den interna projektgruppen. Se till att rätt folk gör rätt saker. Informera personalen löpande. Kontakta eventuell inredningsarkitekt eller annan typ av extern konsult. Specificera tydligt deras uppdrag och kolla vad som ryms i budgeten. Genomförandefasen består av olika delprojekt som ska samordnas. Starta med Rumsbeskrivningen.

•

Rumsbeskrivningen Under byggnationen: IT och tele. Då all teknik byggs in i lokalen är det viktigt att göra rätt från början, annars blir det dyrt. Bestäm vilket typ av nätverk och system ni behöver i verksamheten. AV-teknik. Lås och larm. En av de absolut första sakerna man ska titta

på eftersom försäkringskrav och annat är inblandat. Finns det redan ett larm som kan anpassas? Om inte blir kostnaden ofta ganska omfattande. I lokalen: Inredning. Hur de olika rummen ska inredas kommer relativt sent i processen. Om flytten går i september beställs till exempel möbler innan sommaren. Maskiner. Se över er maskinpark. Inventera era befintliga, undersök om de passar i er nya lokal. Gäller t ex både kontorsmaskiner och kaffemaskiner.

•

Avtal Samla samtliga avtal och titta på deras löptid. Detta ger en bra överblick och utifrån det kan ni sedan agera. Ska ni omförhandla, säga upp eller nyteckna?

•

Kommunikation Beställ nya trycksaker med er nya adress; visitkort, brevpapper, kuvert. Se över ert skyltbehov och beställ nya alternativt undersök om ni kan ta med era gamla. Informera om flytten till kunder, leverantörer, övriga samarbetspartners. Gör en formell adressändring.

•

Flytt och avveckling Boka en flyttfirma knappt två månader innan den faktiska flytten. Se till att noga specificera vad som ska ingå i deras uppdrag. Demontering, montering?

Det man inte kan påverka senare planeras först. lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Checklistan

Lokalguiden

på g å e n d e p r o j e k t

e t t u rva l

Pågående projekt Här presenter ar vi et t urval av pågående projek t i Norrl and. Projek ten är i olik a faser och har hunnit olik a l ångt, men gemensam nämnare är at t det finns chans at t hyr a in sig just här. Kontak ta fastighetsägaren direk t om du är intresser ad. Kontak tuppgifter till fastighetsägarna k an du hit ta på lok alguiden.se.

Kiruna får en ny stadskärna med handelsgata Den 22 april 2014 antog kommunfullmäktige utvecklingsplanen för Kirunas nya stadskärna. Stadskärnan kommer att ha en handelsgata med butiker i bottenvåningarna på båda sidor om gatan. I våningarna ovanför finns arbetsplatser och bostäder. Längre österut

längs gatan finns ett område planerat för stormarknad. Kiruna kommun har tagit fram ett planförslag som möter Kirunabornas önskemål om en funktionsblandad och tät stadskärna med tydlig stadskänsla, ett stortorg och en handelsgata. Ambitionen är att den nya stadskärnan med handelsgata ska stå klar inom fem år. Hösten 2014 togs ett första spadtag för nya centrumetableringen på platsen för det nya Kiruna Målsättningen är att de första byggnaderna kring stadstorget och handelsgatan ska vara klara 2019.

Länsförsäkringar satsar i Umeå Länsförsäkringar i Västerbotten bygger om sina fastigheter på Rådhusesplanaden för att skapa fler butiker och lägenheter i centrum. På Rådhusesplansden 11 ska det byggas nya kontorslokaler. LFs nuvarande lokaler i korsningen Nygatan-Rådhusesplanaden kommer att göras om till butikslokaler. Det planeras även för ett nytt kontorshus om 7 000 kvm.

Kiruna torg, Skiss: White Arkitekter och Ghilardi Hellsten Arkitekter.

Pågående projekt

Lokalguiden nr 1 2016

lokalguiden.se

Lokalguiden

på g å e n d e p r o j e k t

Spektakulärt höghus i Umeå centrum

Barents Center största handelsprojektet i norr

I kv Brage 7, är det tänkt att den spektakulära byggnaden ska ligga. Byggnadsnämnden beslutade den 17 juni att inleda planläggningen som är komplicerad utifrån många aspekter. – Det är ett intressant projekt att gå vidare med eftersom det skulle innebära både parkeringar och bostäder i centrala stan, därför är det viktigt att vi utreder det här grundligt och i etapper. Det är ett komplicerat ärende, men vi är beredda att utreda möjligheterna för det, säger Mikael Berglund, byggnadsnämndens ordförande. Huset som är 52 meter högt och cirka 13 våningar ska i huvudsak innehålla bostäder. I markplan ska det finnas plats för handel och kontor och under jord ett parkeringshus med cirka 100 p-platser. Våren 2017 beräknas detaljplanen vara klar.

Projektet består av närmare 70 butiker, caféer och restauranger, en multiarena samt Europas mest moderna gymnasieskola. För både skolan och arenan har Avalanche Capital AB tecknat 25-åriga hyresavtal med Haparanda kommun. Lehto Bygg AB som ägs av Rakennusliike Lehto Oy har bland annat byggt Ideapark i Uleåborg och Ikano-köpcenter i Kuopio. – Det är en viktig milstolpe för Barents Centers och Haparandas utveckling. Barents Center kommer att ge fler hundra nya jobb och höja attraktiviteten i regionen, säger David Lehto, projektledare på Concent AB. Barents Center är ritat av Wester + Elsner och invigningen beräknas ske i september 2016.

e t t u rva l

Barents Center. Bild: Wester + elsner

WSP vinner uppdrag för Vasaplan i Umeå

Kv Brage Heimdal. Bild: Creative Commons, Umeå.

Vision – Frösö Park i Östersund Just nu pågår visionsarbetet för Frösö Park. Tema arbetar med visionen för framtidens Frösö Park i Östersund. I somras invigdes Quality Hotel & Resort Frösö Park, en jätteanläggning som ska skapa attraktionskraft till området. Med fokus på sport och rekreation satsar hotellet på att bli ett av Sveriges största aktivitets- och konferenshotell. Utöver detta ska den befintliga företagsparken i Frösö Park utvecklas och nu planeras här också för bostäder.

WSP har vunnit en upphandling i Umeå kommun gällande gestaltning och projektering av en ombyggnad av bussterminalen vid Vasaplan i Umeå, som ett led i att förnya och förädla stadskärnan. Vasaplan är idag en av Umeås viktigaste offentliga platser med ett nav för kollektivtrafik, handel, restauranger, teater och hotell. Området har behov av renovering och förbättringar av tillgängligheten och kommunen planerar därför en ombyggnad med start 2017. I WSPs uppdrag ingår att ta fram handlingar som ska ligga till grund för upphandling av ombyggnaden av Vasaplan. – Vasaplan är en central och viktig plats i Umeå. Det är väldigt inspirerande och roligt att vi fått förtroendet att vara med och utveckla området till en plats för möten men där även kollektivtrafikens funktion spelar en viktig roll säger Tomas Widerstedt, avdelningschef för WSP Samhällsbyggnad i Umeå. Uppdraget kommer att utföras tillsammans med Wingårdh arkitekter och Trivector. Gestaltningsförslaget ska redovisas i maj 2016, då förslaget är förankrat startar detaljprojekteringen som beräknas vara klar under 2016.

Vintervy från Lillbrogatan, Träkronan, Montage. Inspirationsbild: BSK Arkitekter

Piteås nya landmärke Träkronan Hotellet Träkronan i 15 våningar blir Piteås högsta byggnad och förväntas bli stadens nya landmärke. ETTELVA har arbetat med projektet på uppdrag av Skoogs Fastigheter. Fasaden är utformad av betong och aluminium men associerar till trä i sitt uttryck för att knyta an till skogen som är utgångspunkten för Piteås expansiva byggsektor. Byggnaden beräknas stå färdig under 2016.

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Pågående projekt

Lokalguiden

at t s k r i va ko n t r a k t

tips och råd

Skriva kontrakt? Vi lotsar dig! Ni har hit tat lok alen som passar perfek t för er verksamhet och det är dags at t skriva kontr ak t. Det är nu det gäller at t var a vaksam och se upp för fallgroparna. Vi lotsar er igenom et t antal punk ter i et t standardkontr ak t för at t undvik a at t hamna i situationer som k an orsak a konflik ter mell an er som hyresgäst och er nya hyresvärd.

tandardkontrakten som förekommer på marknaden är bra som komihåg-listor men bör noggrant läsas igenom av hyresgästen innan man skriver på.

Från båda sidor tar man en risk som man på var sitt håll vill eliminera så gott det går. I och med att det som regel är hyresvärden som presenterar ett färdigt kontraktsförslag så smyger det ibland in slarvfel i förslagen på grund av ren slentrian. Man ska inte heller glömma bort att hyresgästen och hyresvärden i den stund kontraktet ska undertecknas är motparter. Från båda sidor tar man en risk som man på var sitt håll vill eliminera så gott det går. I de flesta fall tecknas ett hyreskontrakt för en lokal på minst tre år och frågan är hur mycket man egentligen kan planera och förutse kring sitt företag och dess verksamhet inom tre, fem eller sju år. Många konflikter uppkommer för att förutsättningarna ändras eller att vissa förutsättningar som man räknat med inte inträffar. Låt rubrikerna i kontraktsförslaget vara frågor som du som blivande hyresgäst ska besvara själv efter noggranna överväganden. 48

Att skriva kontrakt

Lokalguiden nr 1 2016

Samtliga bilder: Kinnarps

lokalguiden.se

Lokalguiden

1 om att ändra verksamhet

Vad händer om jag vill ändra verksamhetsform? Man vill ändra från enskild firma eller handelsbolag till ett aktiebolag. Att ändra åt andra hållet, det vill säga från en verksamhetsform med ett begränsat ansvar till en som innebär att man ikläder sig ett personligt betalningsansvar, brukar hyresvärdar inte motsätta sig.

2 OM skick och användning

Vad ska lokalen användas till? Det är inte ovanligt att en optimistisk köpare av en caférörelse redan vid förvärvet kalkylerar med att man ska utveckla caféet till lunchrestaurang och sedermera till kvällsrestaurang. Användningen av lokalen ändras och öppettiderna kommer att förskjutas över dygnet till eventuell nackdel för bostadshyresgäster längre upp i samma byggnad.

om Inredning Ska jag själv betala och låta utföra målning och golvläggning innan tillträdet eller låta hyresvärden göra detta mot tillägg till hyran?

om hyrestiden På grund av reglerna om index på hyran, dvs möjligheten att kunna ändra hyran under pågående hyresperiod, tecknas regelmässigt hyreskontrakten på lägst tre år. Är man osäker på utvecklingen i sin rörelse bör man försöka förhandla sig fram till en ”nödutgång” ur avtalet under 4:e eller 5:e året. Om lokalen är mycket stor, specialanpassad eller på annat sätt svår att hyra ut på nytt, är det inte ovanligt med kontraktstider på 10 eller 15 år. I sådana fall är det mycket viktigt att såväl hyresgästen som hyresvärden har klarlagt vad lokalen ska användas till och att hyresgästen har ett starkt incitament

at t s k r i va ko n t r a k t

att stanna kvar länge. Exempel på detta är skolor, vårdinrättningar och liknande serviceinrättningar.

om Hyran Själva bashyran brukar inte leda till några större problem. Ofta är det lätt att kontrollera att bashyran är marknadsmässig. I vissa fall brukar hyresvärdarna tillämpa hyresrabatter under ett eller ett par inledande år för att locka till sig hyresgäster till tomma lokaler. Det är viktigt att man kalkylerat hyreshöjningarna och väger dessa mot kostnaderna för att flytta från lokalerna då hyran slår igenom med full kraft.

om Tillägg till hyran Tillägg till bashyran kan ofta hamna mellan 500 till 800 kronor per kvm och år. Lägger man sedan till en hyresvärds möjlighet att tilläggsdebitera fastighetsskatt kan hyran öka med ytterligare 120 till 130 kronor per kvm och år. I och med att kostnaden också kan variera mellan åren på grund av yttre omständigheter som väder och vind blir tilläggen svåra att kalkylera före påskrift.

om Mervärdeskatt Flertalet lokalhyresgäster erlägger mervärdeskatt. För de som har en låg omsättning och avräknar momsen årsvis i efterskott kan det bli en betydande likviditetsbelastning med moms på hyran. För övriga brukar momsen vara ett mindre problem om man har en någorlunda jämn egen försäljning av varor eller tjänster.

8 om Underhåll

Frågan om vem som gör vad och vem som har gjort vad utgör en ständig källa till tvister. Ofta är det att föredra att hyresvärden

tips och råd

bekostar och utför hyresgästanpassningarna och att man som hyresgäst betalar dessa över hyresavin. Med ett sådant förfaringssätt kan man tydligare kalkylera sina sammanlagda hyreskostnader och hyresvärden tar själv ansvar för åtgärdernas tekniska utförande. Vem tar ansvar för tidigare dåligt utförda installationer eller installationer som till och med kan skada byggnaden? Installationer som jag som köpare dessutom har betalat ett väl tilltaget överpris för?

9 om Myndighetskrav m m

Normalt brukar hyresvärdarna kräva att hyresgästen själv ska ansvara för och ombesörja att rörelsen bedrivs på ett sätt som myndigheter, försäkringsbolag och övriga kräver ur tillståndshänseende och för säkerhet och sundhet. Man ska kunna så mycket om den egna rörelsen att detta är fullt naturligt och inget att protestera mot.

10 om Säkerhet

Många uppfattar kravet på säkerhet som illvilja från hyresvärdarnas sida. I flertalet fall uppkommer kravet om säkerhet för att hyresgästen är ett nystartat aktiebolag, då hyresgästen är dålig på att sälja in sig själv och den rörelse man vill bedriva från lokalerna eller att en enkel kontroll av hyresgästens ekonomiska ställning och resultat visar att hyresgästen ska ställa säkerhet. Som vi tidigare noterat; man ska inte heller glömma bort att hyresgästen och hyresvärden i den stund kontraktet ska undertecknas är motparter och att vardera parten står sig själv närmast. Från båda sidor tar man en risk som man på var sitt håll vill eliminera så gott det går.

Köp hyreskontrakt på fastighetsagarna.se

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Att skriva kontrakt

Lokalguiden

Lager & Logistik

De 11 bästa logistiklägena i Sverige Intelligent Logistik har publicer at en lista över Sveriges 25 bästa logistikl ägen. Här nedan k an ni l äsa om de 11 bästa l ägena. alltifr ån malmöregionen i götal and till eskilstuna i sveal and.

Stor-göteborg Till Stor-Göteborg räknas de 13 kommunerna i nätverket Business Region Göteborg BRG, plus Borås. Avgörande för 1:a-placeringen är att Göteborg har Nordens största import-/exporthamn med oceangående direktlinjer och ett 25-tal tågpendlar för järnvägsgods till Sverige och Norge. Under de senaste åren har Göteborg också fått många nya stora logistiketableringar, vi ser även ett ökat intresse kring logistik från staden och flera spekulationsbyggen av logistikyta, vilket tyder på stor fortsatt efterfrågan. Korta avstånd från importhamn till lager ger låga logistikkostnader. Miljöfokus, väl fungerande transportinfrastruktur, spetsutbildningar och forskning inom logistik vid Chalmers och Handelshögskolan är andra styrkor. Göteborg får toppbetyg inom infrastruktur, tillgång till logistikkompetens, samarbetsklimat, och i år även mark, bl a eftersom staden upplåtit ny etableringsmark i anslutning till hamnen.

Kumla är ett utvecklat och välfungerande regionsamarbete som gett dokumenterade resultat. XXL s, Wurths och Elon/Elkedjans nya centrallager och postens nya brevterminal i Hallsberg stärker regionens ställning med poäng för både nya logistikytor och en större logistikarbetsmarknad. Dock råder brist på högre logistikutbildning i regionen.

Jönköpingsregionen Jönköping/Nässjö/Vaggeryd har tidigare under flera år toppat listan över nybyggda logistikanläggningar. Experts centrallager i Vaggeryd var, 2011 års största logistikbygge i Sverige. Utbyggnad av Jysks lager i Nässjö ger pluspoäng först 2016. Järnvägspendel till Göteborg och tre kombiterminaler gör det enkelt att ta in importgods. Logistik- och supplyforskning vid Internationella Handelshögskolan och Tekniska högskolan i Jönköping. Det aktiva logistiksamarbetet inom Logpoint har lagt ner 2014 vilket försvagar läget inom ”nätverk”.

östgötaregionen Östgötaregionen, där stråket NorrköpingLinköping-Mjölby och även Motala och Finspång räknas in, har ett optimalt demografiskt läge med närhet till de viktigaste marknaderna och ett vidgat regionalt samarbete genom Östsam och EastSweden. Med utmärkt järnvägs- och motorvägstandard, nyligen utbyggd containerhamn i Norrköping, ledande logistikutbildning och forskning vid Linköpings universitet och god tillgång på etableringsmark, håller Östgötaregionen en stark delad tredjeplacering på listan.

örebroregionen Ett optimalt geografiskt läge närmast Sveriges demografiska mittpunkt i Hallsbergs kommun. Regionen har mycket bra infrastruktur i form av vägar, järnvägar, landets största kombiterminal och en av Sveriges största fraktflygplatser. Logistikregionen, som omfattar Örebro, Hallsberg, Arboga och 50

Lager & logistik

Lokalguiden nr 1 2016

Flygfoto över Göteborgs Hamn. Bild: NCC

lokalguiden.se

Arlandaregionen Arlandaregionen har under de senaste åren fått en rad stora logistiketableringar i Rosersberg och Arlandastad. Närhet till Sveriges viktigaste konsumtionsmarknad och största fraktflygplats. Rosersbergs kombiterminal och samarbetet i Arlanda Logistic Network stärker regionens ställning som den just nu mest expansiva i Mälardalen. Till egionen hör arbetsmarknadsmässigt även norra delen av Stockholms län, Enköping, Håbo, Upplands-Bro, Upplands Väsby och Knivsta. Fortfarande en region som i stort sett saknar akademiska logistikutbildningar. Framkomligheten och bristen på regionalt samarbeten hämmar Storstockholm som logistikläge liksom den bestående uppdelningen i en nordlig och en sydlig region. Arlanda Logistic Network är en stor tillgång.

helsingborgregionen Mycket god infrastruktur ger full poäng, med landets näst största containerhamn och

Lokalguiden

stora och välbelägna kombiterminaler. Landets ledande frukt- och färskvarukluster. Stort befolkningsunderlag inom Öresundsregionen, och ett bra läge för att nå marknaderna i Danmark och Tyskland. Stora tillkommande logistikytor i både Helsingborg och regionen i övrigt ger poäng för tillkommande logistikytor. Regionalt näringslivssamarbete inom Familjen Helsingborg och region Skåne. Forskningscenter för tillämpad forskning inom, ReLog, med inriktning på returlogistik och citylogistik vid Campus Helsingborg stärker Helsingborgs ställning.

7 eskilstuna/strängnäs

Lager & Logistik

vare stora sammanlagda logistiketableringar och tågpendlar från hamnen. Mycket god infrastruktur och ett gynnsamt läge befolkningsmässigt, med relativ närhet till StorGöteborg, Skåne och även till Osloområdet. Gott om etableringsplats nära hamnen och korta väntetider, gör Halmstad som containerhamn till ett alternativ till Göteborg. Samarbete mellan Halmstads och Varbergs hamn, under namnet Hallands hamnar stärker infrastrukturen. Dock ingen högre logistikutbildning i regionen.

11 eskilstuna/strängnäs

Lovande framtidsläge med stort befolk-

ningsunderlag och bra demografi. Mycket god infrastruktur med containerhamn och kombiterminal i Södertälje. Dock ännu begränsade ytor för nyetablering av logistik som står högt på fastighetsaktörernas önskelistor. Kommer dock öka när logistikparken Stockholm Syd mellan Nykvarn och Södertälje kan öppnas. När Norviks planerade containerhamn står färdig och hamnområdet öppnas för logistiketableringar, kan regionens betydelse som logistikläge att växa. Plus för ny yrkeshögskoleutbildning i Haninge från 2015 och närheten till Södertörns högskola, där Stockholmsregionens enda akademiska logistikutbildning finns.

Ett av landets bästa demografiska lägen för distribution till Stor-Stockholm. Växande kombiterminal med spåranslutning till Svealandsbanan har förbättrar anknytningen till järnvägsnätet. Utmärkt infrastruktur med torrhamn. Närhet till Södertälje hamn. Samarbetet inom Eskilstuna Logistic Network och yrkeshögskoleutbildning i lageroch transportstyrning sedan 2009 stärker regionen.

Västerås/köping Fördelaktigt demografiskt läge centralt i Mälardalen. Bra infrastruktur. Ny, utbyggd kombiterminal. Landets största inlandshamn med containerhantering kan gynnas av nya regler för inlandssjöfarten och av den planerade utbyggnaden av Södertälje sluss. Betydande fraktflygplats i Västerås. Utbyggd motorväg E18. Nationellt ledande kluster för livsmedelslogistik (ICA) och teknik (ABB). Närhet till Storstockholm och Arlanda flygplats.

malmöregionen Stort befolkningsunderlag i Öresundsregionen. Mycket god infrastruktur och tillgång till nya logistikytor i nya Norra Hamnen. Ledande kluster för bilimport. Transportoch logistikutbildning på akademisk nivå vid Malmö högskola och Lunds Tekniska Högskola. Fraktflyg i Sturup och postterminal för regionen. Malmö kommun var ochkå finalist i tävlingen Årets Logistikkommun 2014, bl a för satsningar på cykel- och kollektivtrafik i staden.

halmstadregioen Halmstad har klättrat på listan de senaste åren och kom 2014 in bland de bland de tio bästa logistiklägena i landet. Detta tack

Näckrosen Rosersberg, Future logistics by Stockholm Nord Logistikcenter, höglager. Bild: NCC

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Lager & logistik

Lokalguiden

Lager & Logistik

Global logistik Colliers International Group Inc. (Nasdaq:CIGI) (TSX:CIG) har get t ut r apporten From First Mile to L ast Mile om global logistik. I r apporten undersöks vilk a primär a fak torer som påverk ar det global a mönstret för nästa gener ations l ager och logistik, samt de fak torer som redan har för ändr at global a handelsflöden och detaljhandelns format.

hristoffer Bladh Nord, Projektledare på Colliers säger: – Det är en spännande utveckling som e-handeln bidrar till som tvingar alla delar av logistikkedjan till att vara innovativa och hela tiden anpassa och förändra. Det finns förväntningar från marknaden att ledtiden från order till leverans hela tiden minskar. Förväntningarna finns även kring flexibilitet i när, var och hur produkten ska levereras. Vi kommer tyvärr inte att se några ”mega distribution centers” i Sverige men som mittpunkten för den Skandinaviska marknaden finns förutsättningarna för att serva alla marknader i norr med mindre distributionsanläggningar som fylls på från de större i Europa. Här är jag övertygad om att Hisingen Logistik Park, Göteborgs hamn och Eskilstuna Logistikpark m fl. kommer vara en viktig del i denna utveckling. Colliers omfattande rapport fokuserar på den stora tillväxtpotentialen i e-handelsdriven logistik och lager och granskar ledande exempel och fallstudier över moderna lageroch distributionsytor som är utformade för

Bild: E-handel och nya leveransmodeller formar framtiden för global logistik

Lager & logistik

Lokalguiden nr 1 2016

att klara branschens mest överhängande utmaningar. Analysen ger också insyn i konsekvenser och möjligheter för marknaden i den globala logistiksektorn. Viktigaste punkterna Digitala trender påverkar logistiken: På etablerade globala marknader förblir ehandeln i första hand en aktivitet vid hemdatorn. Men på utvecklingsmarknaderna, i synnerhet i Kina, Indien och Turkiet, är det mobilanvändarna som leder e-handeln. Det här mönstret blir ännu tydligare när Generation X och millenials utgör en allt större del av landets befolkning och ökar andelen teknikkunniga konsumenter.

•

• Befolkning och konsumtion påverkar framtiden: Den ökande urbaniseringen, särskilt i Asien, Stillahavsområdet och Afrika, skapar mer koncentrerade konsumentmarknader, som liknar dem i Nordamerika och till viss grad dem i Latinamerika. Generation X, Y och de nya millenials utgör en allt större majoritet av befolkningen, vilket leder till en total förändring av konsumentbeteendet och efterfrågan på logistik och lager. •

De globala handelsflödena förändras: Sedan år 2000 har transport i containrar sett en dramatisk tillväxt globalt, och den totala transporten ökade med 290 procent under 2013. På grund av den ökande efterfrågan har handelsrutterna förändrats så att de bättre kan möta kapaciteten på de nordamerikanska och europeiska marknaderna, och aktiviteten har flyttats från traditionella hamnar som LA/Long Beach i södra Ka-

lokalguiden.se

lifornien och Hamburg och Rotterdam vid Nordsjön.

•

Viktiga kluster och fysisk infrastruktur expanderar: För att möta den ökande efterfrågan har investeringar i ny infrastruktur gjorts inom viktiga kluster globalt, de är antingen planerade eller pågående, och ska väsentligt förbättra eller förändra det logistiska ramverket och fastighetsmarknaden för lagerlokaler i många år framöver.

•

Anläggningar för den första kilometern expanderar: På grund av tillväxten i e-detaljhandeln och motsvarande krav på yta för mer sofistikerade anläggningar, exempelvis automatiserade plocknings- och sorteringssystem, är den tydliga trenden att den totala golvytan blir större, med moderna distributionsanläggningar för den "första kilometern" som består av golvyta på över 1 miljon kvadratfot.

•

Ytor för den sista kilometern: För att den urbana logistiken ska bli bättre är det viktigt att begränsa leveranserna till den kortaste rutten. Därför har återförsäljare inom e-handel börjat hålla urbana, mindre lagerlokaler för att förkorta leveransrutterna och tillhandahålla snabb leverans till onlinekunderna. Dessa urbana, mindre anläggningar med staden som upptagningsområde, liksom flera alternativ för att "klicka och hämta" för omedelbar upphämtning eller samma leveransalternativ har blivit aktuella.

Lokalguiden

Lager & Logistik

Tre sätt att belysa ett lager Nästan per definition är et t l ager et t stort omr åde. Om det finns människor som arbetar där - vissa l ager är ju fullt automatiser ade - måste l agret belysas till en anständig nivå. Det ta innebär at t energiförbrukningen k an bli hög, om man inte gör något åt det. LED&LED ger här tips för at t belysa r ät t.

huvudsak finns det två typer av lager, de med inredning och de utan. Detta kommer att avgöra belysningslayouten och vilka kontroller man kan använda. Några lager är stora öppna områden där varor, ofta på pallar, lagras inte högre än cirka 1,5 meter. Då är det är en bra idé att utforma belysningen för att installera fler lägre-watts- armaturer med en bred ljusfördelning. De installeras närmare tillsammans för att minimera skuggning och ge bra vertikal belysning. Den andra typen av lager, som är mycket vanligt förekommande, använder inredning, ofta uppemot 6-12 meter. Viktiga frågor Lagerexemplet i den här artikeln använder en kombination av båda. Om det är den gemensamma belysningsstandarden för EUländerna som gäller, EN 12464-1:2011, krävs en belysning som ger 200 lux på varorna. Bemannade gångar ska vara tända till 150 lux och vertikal belysning på stallagen bör också vara 200 lux. För att få störst nytta från ett belysningssystem måste man veta hur lagret används, hur länge personalen stannar i vissa områden och hur mycket personalen rör sig i gångarna. Om man inte ställer dessa frågor kommer man inte att uppnå bästa resultatet. Störst besparingar i gångarna En av de största besparingarna kan göras i de gångar som sällan används. När en gång exempelvis är tom på personal kan man tona ned armaturerna till 10-50 procent. När människor rör sig i gången går armaturerna upp till full ljusstyrka vilket ger 200 lux både horisontellt och vertikalt. Man kan ytterligare förfina tekniken och uppnå ännu större

besparingar genom att endast koppla på de armaturer i närheten av personen som plockar varorna. Längre ner i gången och bakom kan armaturerna vara nedtonade. Utanför gångarna kan besparingar göras genom zonindelning så att endast de upptagna områdena är fullt belysta. Men se upp, att stänga av belysningen helt kan göra att en plats ser dyster och ödslig ut. Det kan även vara en risk för hälsa och säkerhet. Det är mycket bättre att tona ned till 50, 25 eller 10 procent. tre sätt att belysa Lagerexemplet i den här artikeln är 25 x 50 meter, med 14 meter till tak. Det är upplyst för att ge 200 lux med tre olika belysningstekniker. Bild 1 ger en allmän översikt över hela lagret helt belyst. Som i många lager används flera typer av armaturer. Ovanför de långa gångarna har LED High Bay armaturerna en smal rund form som distribuerar ljuset längs gångarna. Dessa kan förses med externa rörelsesensorer som placeras längs gångarna. Här finns också en låg nivåsektion där man placerat LED Downlights, lägrewatts-armaturer med en bred ljusfördelning. På andra bilden har belysningen till de långa gångarna stängts av eftersom ingen använder dem. Det låga området i förgrunden är belyst med full ljusstyrka. Belysningen slås på och av med standardrörelse-sensorer. Dessa täcker ofta ett område på cirka 10 meter i diameter. På den tredje bilden är nattskiftet igång då endast några personer arbetar. Det finns ingen aktivitet i förgrunden och armaturerna är nedtonade till 10 procent. Detta sparar inte bara energi utan innebär även att det finns viss belysning av säkerhetsskäl för att ge per-

sonalen en känsla av trygghet. Armaturerna i den högra gången är på till 100 procent då det är där personalen arbetar på natten.

Bild 1. Foton: Led&Led

Bild 2.

Bild 3.

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Lager & logistik

Lokalguiden

f e m m o b i lt r e n d e r

Fem nya mobiltrender Hållbar a och personliga mobiler blir någr a av de mest efterl ängtade mobiltrenderna under 2016. Oper atören Tres mobilexperter har tit tat in i spåkul an och sammanfat tat de mobiltrender som sl år igenom på bred front under nästa år.

tvecklingen inom mobiltelefonin fortsätter i ett rasande tempo och kommer fortsätta påverka hur vi kommunicerar och konsumerar. Samtidigt är inte marknaden alltid mogen för alla nya trender som duggar tätt. Inför det nya året har därför mobiloperatören Tres avdelning som ansvarar för mobiler, surfplattor och tillbehör tittat in i spåkulan för att se vilka av de nya trenderna på mobilmarknaden som kommer slå igenom på bred front hos mobilanvändarna nästa år.

1 Bye bye spräckta skärmar

Snart kan spräckta mobilskärmar vara ett minne blott. Flera tillverkare planerar att erbjuda skärmgaranti eller lansera mobiler med okrossbara skärmar, men utan att kompromissa med design och innehåll. Motorola har nyligen lanserat Droid Turbo 2 som tillhör premiumskiktet bland mobilerna och tål att både kastas och trampas på.

Bild: Motorola

sättet är att fästa sin smartphone i ett par VR-glasögon och på så sätt se miljöer i 360 graders vinkel. Eller varför inte se en konsert eller fotbollsmatch utifrån artistens eller fotbollsspelarens synfält.

Bild: Samsung

lösa laddare finns redan på marknaden men har ännu inte slagit igenom brett. Till exempel använder Samsung en snabbladdare för sin nya mobil Galaxy S6 och Ikea har infört inbyggda trådlösa mobilladdare i inredning. 2016 blir året då trådlösa laddare och snabbladdning går hem i stugorna och blir en självklarhet hos mobiltillverkarna.

3 De personliga mobilerna

Sedan några år tillbaka har det funnits en global trend där konsumenterna själva får bestämma hur en produkt ska se ut, som att designa sina egna löparskor eller smycken. Nästa år kommer vi även att se mer av personliga mobiler där man kommer att kunna köpa påbyggnadsmoduler till sin mobil och anpassa den efter behov. Det är inte bara tillbehör som mobilskal som fortsätter vara personliga utan även mobilerna. Det för tankarna tillbaka till millennieskiftet då färgglada och personliga mobiler som till exempel Nokias färgglada telefon 5110 var på allas läppar och öron.

2 Enklare att ladda mobilen

Vi använder våra mobiler till allt fler funktioner vilket ställer höga krav på batteritiden. Snabbladdning av mobiler och tråd-

Fem mobiltrender

Lokalguiden nr 1 2016

Virtual reality på riktigt Virtual reality, att man blir uppslukad av en cybervärld, växer och tar digitala upplevelser till en helt ny nivå. Metoden blir nu tillgänglig för en bredare publik tack vare ny teknik och produkter som blir förenliga med mobilernas utveckling. Det vanligaste lokalguiden.se

Smartphones för alla Toppmobilerna har länge legat högst upp hos konsumenternas önskelista men smartphones är inte längre bara en lyxprodukt. Det som växer alltmer är billigare och enklare smartphones. Tack vare att utvecklingen inom mobiltelefonin skett i snabb takt har också den generella kvaliteten hos smartphones ökat markant. Idag har 9 av 10 svenskar en smartphone och vi lär se fler smartphones som är speciellt anpassade för barn och äldre dyka upp under 2016. T ex har telefontillverkaren Doro gjort succé hos äldre med sina användarvänliga och prisvärda smartphones. Bild: Doro

Lokalguiden

inredning

om akustik

Ljudklimatet är viktigt På många kontor är ljudklimatet t y värr fortfar ande mindre br a med höga ljud, oväsen och dålig akustik. Vilket k an ge förödande effek ter på företagets allmänna prestationsförmåga och lönsamhet. Det ta går dock at t r åda bot på med hjälp av r ät t kontorsmöbler.

el inredning kan ha förödande effekt på ett företags allmänna prestationsförmåga och lönsamhet. När inredningen anpassas efter hur man faktiskt arbetar med olika uppgifter och aktiviteter ökar både arbetsglädje och effektivitet. Produktiviteten stiger och ekonomin följer med uppåt. Ljudklimatet viktigt En stor och växande fråga handlar om kontorens ljudklimat. På många kontor är det tyvärr allt annat än vilsamt. Många störs dagligen av höga ljud, oväsen och dålig akustik på kontoret.

som stressar mest är den allmänna ljudnivån på arbetsplatsen. Den ger ofta trötthet, irritation, huvudvärk och koncentrationssvårigheter.Samtidigt försämras både minnet och inlärningsförmågan. för möten där ingen störs För snart ett år sedan lanserades EFG Surround, ett system där man bygger ”rum i rummet” och skapar yteffektiva arbetsytor för både individuellt arbete och för kreativa möten där ingen störs. Med andra ord ett system som både avskärmar och dämpar

ljudnivån i öppna kontorsmiljöer. Resultatet blev, enligt EFG, en försäljningssuccé medmånga nöjda användare. AstraZeneca i Göteborg investerade exempelvis i hela 90 enheter och har därmed lyckats skapat en mycket fördelaktig kontorsmiljö i samarbete med Wingårdh arkitekter. – Med EFG Surround fick vi en flexibel och lättmöblerad produkt som ligger helt rätt i tiden, konstaterar Ronnie Spångberg, projektledare för AstraZenecas övergång till det aktivitetsbaserade kontoret.

Akustiken är för viktig för att glömmas bort. – Det är bra med snygga och moderna kontor, men så länge medarbetarna går hem med huvudvärk och sus i öronen är det en dålig arbetsplats. Akustiken är för viktig för att glömmas bort, konstaterar Marianne Dahl som är Design- och Produktutvecklingschef hos EFG, ett av inredningsföretagen som gått in för att lösa denna problematik. Forskningen är samstämmig, både i Sverige och internationellt. Dålig akustik och hög volym gör oss spända och triggar våra nedärvda flyktmekanismer. Kroppen ställer om till kamp istället för kreativt arbete. Det

Bild: EFG

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Inredning

Lokalguiden

inredning

i n s p i r at i o n

Kontor som speglar verksamheten Byggbol aget BTH har fly t tat med 60-talet anställda till en ny lok al på Armégatan 38 i Solna. Här har de fåt t et t djärv t kontor där den egna verksamheten reflek ter as i utformningen. Konceptet bygger fr ämst på kontr asterna i olik a materialmöten. Här bl andas enkl are skivmaterial som t ex MDF med exklusiva material som koppar och öl ändsk k alksten.

Intervju med Lisa Bruch, Ansvarig arkitekt, MER

TH har under de senaste åren vuxit och när huvudkontoret skulle flytta till nya lokaler i Solna, och företaget samtidigt ville passa på att samlokalisera från tre olika adresser, fick arkitekt- och konsultföretaget MER uppdraget att ansvara för koncept, arkitektur, projektering, inköp, projektledning och flyttsamordning. BTHs olika verksamhetsområden omfattar nyproduktion, renovering, ombyggnation samt underhåll av bostäder och kommersiella lokaler. – Enheterna varierar i storlek och har olika behov beroende på arbetsuppgifter gällande enskilt fokusarbete, samtal och mötesfrekvens. Utöver de verksamhetsområden 56

Inredning

Lokalguiden nr 1 2016

som dagligen är inne på kontoret, är flera av medarbetarna bilburna i sitt arbete. Dessa kan dock ändå periodvis behöva tillgång till en skrivbordsplats, berättar Lisa Bruch, ansvarig arkitekt på MER. Ytterligare en omständighet som MER behövt ta hänsyn till under projekteringen var att delar av byggnadens fasad och interiör är K-märkt, vilket ställde krav på utformningen. Kvalitet och precision – Vi ville att BTH skulle få ett kontor som utstrålar kvalitet, precision och professionalism och som kan vara ett showroom för deras samtliga verksamhetsområden. I och

lokalguiden.se

med att BTH själva ansvarade för bygg och byggprojektledning av sitt kontor så kan de verkligen påvisa vad de är kapabla att utföra i en omfattande lokalanpassning. BTH har en omfattande konstsamling. Tanken var att konsten skulle ha en självklar plats på kontoret, men utan att ta fokus från byggd miljö. – Hantverket är också konst. De ska samverka till att lyfta fram varandra. Det ska även vara en lokal där alla känner sig välkomna, oavsett kostym eller blåställ, säger Lisa Bruch. Kontraster i materialmötet Traditionella byggmaterial har använts och

Lokalguiden

konceptet bygger på kontrasterna i olika materialmöten. Enklare skivmaterial som OSB och MDF möter mer exklusiva och bearbetade material som polerat stål, borstad aluminium, koppar och öländsk kalksten. Rummen är uppbyggda av materialbeklädda väggar som råder över glasparti och undertak. Golven följer konceptet och är varierande i lugghöjd och kvalitet beroende på funktion.

inredning

i n s p i r at i o n

Kulörerna är neutrala och materialen får tala. Mycket av möbler och inredning är ritad av MER och specialanpassad för lokal och funktion. Materialen ska stå sig väl över tid och i och med att de skiftar karaktär med ålder så bidrar det till ett levande kontor, menar Lisa Bruch. – BTH är en engagerad och kunnig beställare som satsar långsiktigt på sitt kontor.

Det syns att konceptet har fått nå ut i alla detaljer och det ger ett sammanhållet och vasst projekt. Det unika i kontoret är att det känns banbrytande inom en traditionell byggbolagsbransch, det djärva sätt på vilket den egna verksamheten reflekteras i utformningen och att kontoret inte bara ser bra ut utan även är ett stöd för verksamheten och fungerar som showroom.

Foton: Måns Berg

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

Inredning

Lokalguiden

hållbar hyresgäst

Sveriges mest hållbara hyresgäst

reen Tenant Award är Sveriges första och enda hållbarhetstävling för kontorshyresgäster. I slutet på november delades priset ut för fjärde året i rad på Stockholms Handelskammare.

Vi är stolta över samtliga små och stora åtgärder vi gjort. Ramböll tog hem den hedervärda förstaplatsen före de övriga finalisterna Skanska i Malmö och AON i Stockholm. Juryn bestod av Anna Denell, hållbarhetschef Vasakronan, Nyamko Sabuni, hållbarhetschef ÅF, Ellinor Eke, vd U&We, Stellan Fryxell, hållbarhetschef Tengbom arkitekter, och Erik Dellner, Director Solutions Development, Nordics, JLL. – Ramböll gör ett grundligt och imponerande arbete som ger ringar på vattnet bland samarbetspartners och besökare. Juryn är mycket glada att kora företaget till årets vinnare. Självklart vill vi att den här typen av engagemang för hållbar utveckling ska växa, och därför är samtliga finalister i Green Tenant Award 2015 mycket viktiga ambassadörer, säger juryns ordförande Anna Denell. – Att vinna Green Tenant Award är väldigt roligt och en viktig bekräftelse på att vi har ett mycket bra helhetsgrepp om vårt miljö- och hållbarhetsarbete. Priset gäller vårt Stockholmskontor men vi är stolta över samtliga små och stora åtgärder vi gjort under flera års tid på alla våra kontor, säger Sanna Strand, chef för kontorsservice på Ramböll. 58

Hållbar hyresgäst

Lokalguiden nr 1 2016

Juryns motivering ”Årets mottagare av Green Tenant Award utvecklar inspirerande och nytänkande lösningar som kommer samhället till nytta. Det miljöcertifierade företaget var ett av de första i Sverige att teckna ett grönt hyresavtal och har en engagerad ledning som driver hållbar utveckling i framkant genom att uppmuntra kreativitet och pilotprojekt. Här kartläggs elförbrukning och tjänsteresor, här får parkeringsplatserna ge vika till förmån för stora cykelgarage, och här utvinns en del av kontorets energi genom solceller på taket. Det mångfacetterade angripssättet för att minska koldioxidavtrycket och skapa en hållbar arbetsmiljö gör detta kontor till en självklar pristagare.” med syfte att inspirera Green Tenant Award lyfter fram kontorshyresgäster som arbetar aktivt för att utveckla och stimulera en hållbar arbetsmiljö och som strävar mot ett minskat koldioxidavtryck. Syftet är både att lyfta fram företag som gör skillnad och att inspirera fler att följa deras exempel. Bland tidigare finalister finns bland annat Google Sverige, Swedbank och Linköpings Universitet. Tävlingen instiftades 2011 av JLL och Tengbom arkitekter.

tips

R ambölls Stockholmskontor har utnämnts till 2015 års vinnare i Green Tenant Award där Sveriges mest hållbar a kontorshyresgäst utses. r ambölls chef för kontorsservice, Sanna Str and, del ar här med sig av tips om hur man som hyresgäst k an bli mer hållbar.

• Genomför en energikartläggning för att hitta energitjuvar. • Erbjud poolbilar/elbilar för utlåning till medarbetarna för tjänsteresor. • Se till att belysning, ventilation och värme släcks och stängs av när kontoret är tomt. • Erbjud cykelpool med elcyklar och vanliga cyklar för resor till möten och liknande. • Erbjud bubbelvatten i kranarna. • Ha Follow me-print för att minska onödiga utskrifter. • Erbjud kort till kollektivtrafiken för utlåning i receptionen. • Gör plats för duschar, omklädningsrum och gott om cykelparkering. • Ersätt tjänsteresor med Lync-möten. • Köp miljömärkt skrivarpapper och kontorsmaterial. • Köp begagnade kontorsmöbler. • Kompostera matrester.

Håkan Arnstad, Facility Manager, och Sanna Strand, chef för kontorsservice på Ramböll. Bild: Ramböll

lokalguiden.se

• Samarbeta med leverantörer som har miljömål.

Lokalguiden

partners

V책ra partners h채r presenter ar vi v책r a partners i lok alguiden riks nr 1 2016.

lokalguiden.se

Lokalguiden nr 1 2016

V책ra partners

Post tidning B P o r to B e ta lt Avs: Lokalguiden Torsgatan 5 411 04 Göteborg

alltid i topp! branschledande – varje dag