STUDIER PÅ GÅNG
Studier på gång Redaktionen för Fotkirurgisk Tidskrift vill rapportera om de studier som pågår inom fotkirurgi i Sverige. Vi hoppas på detta sätt lyfta fram den forskning som finns – litet som stort – och inspirera till mer forskning och att vi börjar stötta varandra. Alla pågående fotstudier i Sverige just nu Förvärvad vuxenplattfot Prospektiv icke-randomiserad studie Ledd av Martin Ålund, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal
Charcots sjukdom Prospektiv studie med polikliniska diabetespatienter Ledd av Jean Cassuto, Anestesikliniken, SU/Mölndal, Mölndal
CEFIX – Externfixation av calcaneusfrakturer Ledd av Mattias Callréus, SUS Malmö
DFOSS DroppFOtStudie Stroke Ledd av Maria Cöster, SUS Malmö
Utvärdering av underbensfunktion och biomekanik före och efter uttröttning hos patienter med akut hälseneruptur Ledd av Unnur Jónsdóttir, Roy Tranberg, Annelie Brorsson, Kristín Briem och Karin Grävare Silbernagel
Pronatos effekt på fotens funktion Ledd av Paul Lundgren och Vesa Koskela
EQ-5D data från 6 olika svenska ortopediska kvalitetsregister före och 1 år efter kirurgi Ledd av Maria Cöster, Ann Bremander och Anna Nilsdotter
Hallux valgus i ett svenskt nationellt perspektiv Ledd av Ann-Charlotte Söderpalm, Fredrik Montgomery och Maria Cöster
Effects on patient satisfaction and gait after loss of peroneus longus function Ledd av Anna Sprinchorn, G. Elmgren Frykberg, J. Karlsson, K. Michaëlsson
38
Skicka gärna info om pågående studier till: linda@lrop.se
Kirurgiska interventioner vid förvärvad plattfothet Förra året publicerade Fotkirurgisk tidskrift en längre artikel om förvärvad plattfothet, AAFD (adult acquired flatfoot deformity), och uppgav då prevalensen 12% hos personer i 20-årsåldern och 25% bland personer i 60-årsåldern.
T
illförlitliga prevalenssiffror för Sveriges befolkning har, till vår kännedom, dock inte publicerats. Etiologin är inte heller fullständigt klarlagd även om degeneration i tibialis posterior-senan, historiskt sett, tillräknats en viktig del i sjukdomsprogressionen. Det finns en mängd olika ingrepp som korrigerar plattfothet men vilka interventioner som utförs i Sverige idag, och i vilken utsträckning, är inte kartlagt. Denna brist på tillgänglig information kring AAFD i Sverige och dess kirurgiska behandlingsmetoder ligger till grund för vårt forskningsprojekt. I projektets första delar analyserar vi data från det nationella kvalitetsregistret, Riksfot, och Socialstyrelsens nationella patientregister för att kartlägga prevalensen, patientpopulationens karaktäristika och vilka stadier (1-4) av AAFD som behandlas kirurgiskt. Vi beskriver även vilka ingrepp som utförs för de olika stadierna och var i Sverige operationerna utförs. Hittills har vi funnit betydande skillnader mellan de olika fotkirurgiska klinikerna i Sverige gällande patientkaraktäristika och än mer avseende behandlingsstrategier. Dessa skillnader skulle kunna indikera bristande evidens gällande vilka kirurgiska interventioner som ger bäst utfall och för vilket stadium de ska användas. Vi planerar därmed fler studier som närmre undersöker just utfallet av dessa olika interventioner med hjälp av data från Riksfot. De utfallsmått vi ämnar använda är främst patientrapporterade utfallsmått som återfinns i Riksfot. Slutligen planerar vi även en multicenter-RCT för patienter med AAFD-stadium IIA, där vi jämför medialiserande hälosteotomi med sinus tarsi-implantat. I vår första studie fann vi att hälosteotomi är det vanligaste kirurgiska ingreppet för behandling av AAFD i Sverige. Rehabiliteringstiden för detta ingrepp är dock lång och patienterna drabbas inte sällan av långvarig belastningssmärta. Sinus tarsi-implantat kan användas som ett alternativ till hälosteotomi och är ett mindre invasivt ingrepp som lämpar sig för stadium IIA eftersom det förutsätter att felställningen kan reponeras innan implantatet kan sättas in. Om sinus tarsi-implantat dessutom visar sig ge ett likvärdigt eller bättre resultat jämfört med hälosteotomi är detta något som bör användas mer i klinisk praxis. Målet med vår forskning är att bidra till ökad kunskap om vilka interventioner som görs idag och vilka interventioner som ger bäst resultat för behandling av AAFD. Detta hoppas vi kunna ligga till grund för framtida nationella riktlinjer, en mer evidensbaserad fotkirurgisk praktik i Sverige samt en mer enhetlig och likvärdig vård. Ida Osbeck Underläkare och doktorand Hässleholm FOTKIRURGISK TIDSKRIFT 1/22
