På en enda timme tar vår jord emot lika mycket solenergi som hela mänskligheten behöver för ett helt års konsumtion
G E T T Y- I M A G E S
Solstrålningen skapar temperaturskillnader, vilket sätter igång luft- och vattenströmmar, som i sin tur transporterar fukt och värme. Solenergin sprider sig på så sätt runt hela jorden och erbjuder många möjligheter att ur olika källor ta till vara energin. Man kan göra det med vattenkraftverk, vindkraftverk, solfångare, solpaneler, genom att bränna biomassa och biogas, eller genom att utnyttja energin i havsströmmar och vågor. Outsinliga energiresurser finns också i tidvattenrörelserna (som är en form av månenergi) och i geotermisk energi, så som i heta källor. Också jordvärmepumpar kan räknas som teknik för förnybar energi, eftersom bruket av dem sparar elenergi för andra ändamål.
Vi behöver energi också i framtiden
Allt fler funktioner i samhället är automatiserade och kräver elektricitet, som får en allt större roll i energiförsörjningen. Men tillgång på energi är ingen självklarhet – en tredjedel av mänskligheten saknar ännu tillgång till el. Principen för hållbar utveckling gäller tillgången på färskvatten, mat och ren atmosfär och i högsta grad även råvarorna för energi och produktion av elektricitet.
Kyoto-protokollet från 1997 och dess uppföljningar ger ramarna för en begränsning av växthusgasutsläpp som anses riskfyllda för klimatet. I många länder har man stipulerat gränsvärden för sina utsläpp, gränsvärden som stegvis sänks. Inom EU lade Europeiska rådet våren 2007 följande målsättning: växthusgaserna skall minskas med 20%, andelen förnybar energi skall ökas till 20% och energieffektiviteten skall förbättras med 20% fram till år 2020. På global nivå fortsätter arbetet inom den så kallade Kyoto-processen.
Utsläppen från bruket av fossila källor måste skäras ner och begränsade energikällor ersättas med förnybara. Energin – civilisationens drivkraft – riskerar bli en bristvara. Det är vår plikt att ordna det så att kommande släktled får möjlighet att leva minst lika bra som sina föregångare.
Finlands elanskaffning år 2007 var ca 90 TWh (miljarder kWh), en fjärdedel genererades med förnybara energiformer.
Sakkunnigas utredningar visar att man i vårt land med vindkraft kunde producera lika mycket el som man i dag producerar med vattenkraft.
Renare, förnybar energi
Inom EU har man enats om ramarna för energimålen till år 2020. För att öka graden av självförsörjning och minska växthusgasutsläppen ska andelen förnybar energi ökas från cirka 7 procent i dag till 20 procent av EU-ländernas energikonsumtion. Det gäller den totala konsumtionen av värme, fordonsbränslen och el. För elektricitetens del betyder det att den förnybara andelen måste mer än fördubblas. Landvisa måldirektiv är under arbete inom kommissionen. Vindkraften väntas ha den största potentialen att öka framom biomassan och biogasen. Som energikälla kan biomassan inte växa obegränsat: odling av energigrödor konkurrerar
med odling av livsmedelsgrödor och biomassa ur skogen får man främst som en sidoprodukt från skogsbruk för andra ändamål. Finland besitter såväl råvaror som sakkunnande och erfarenhet för att aktivt vara med i utvecklingen.
Vatten och vind plus biomassa Av Finlands elkonsumtion producerades år 2006 omkring en fjärdedel med förnybara energiformer; huvudsakligen med vattenkraft och biobränslen. Nya sätt att producera el måste ändå till för att man ska kunna ersätta stora delar av den produktion som idag bygger på fossila bränslen och för att man ska täcka den ökande efterfrågan utan att öka utsläppen.
Om inte vattenkraften märkbart byggs ut faller bördan även hos oss på biomassan och vindkraften. Gallringshyggen och insamling av hyggesrester borde fyrdubblas och vindkraften ökas tjugofaldigt för att Finland ska klara målsättningarna. Sakkunnigas utredningar visar att man i vårt land med vindkraft kunde producera lika mycket el som man i dag producerar med vattenkraft, med marginal för ytterligare en fördubbling. Användningen av vattenkraft, vindkraft och biobränslen kan ökas så att de står för hälften av vårt elbehov. Det skulle uppfylla EU-kraven och energiformerna skulle utgöra det komplement av förnybar energi som vår elproduktion behöver.
KUVAARIO
EU satsar på vindkraft och biomassa
V AT T E N FA L L
WPD AG
P V O - I N N O P O W E R | V I N D K R A F T V E R K E N Ä R I N PA S S A D E I B I L D E N
I Ajos, Kemi byggs hösten 2007 en 33MW:s vindpark med 11 vindkraftverk.
Vindkraften är en hållbar lösning Vindkraften är förnybar, utsläppsfri i drift och går på en inhemsk naturresurs som är gratis. Drivkraften är oberoende av prisvariationer på världsmarknaden och transporterar sig själv till platsen. Den energi som krävs för tillverkningen av ett vindkraftverk återvinns under några månaders drift och därefter över 40 gånger till under sin livscykel. Vindkraften skapar inga externa eller följdkostnader. Uttjänta verk kan rivas och transporteras för skrotvärdet och fundamenten slätas över. Eftersom vindkraft är elproduktion som varierar med de yttre förhållandena kan det medföra problem att tillföra stora mängder i vårt elsystem. Ofta hör man påstås att vindkraften behöver lika mycket reservkraft som stöd. Det sämmer inte. Vårt elsystem är planerat för en varierande elkonsumtion. I elnätets funktion beaktar man dessutom att det eventuellt kan uppkomma plötsliga fel i kraftverken eller på ellinjerna. Därför finns det reglerkraft i elsystemet. Obalans mellan produktion och konsumtion rättas till med kraftverk som ligger i reserv samt genom att köpa och sälja reglerkraft. När vindkraft tillförs i elsystemet kan man sålunda ha kontroll över variationerna i produktionen som en del av den normala verksamheten. Det är först när produktionsandelarna blir större som variationerna i vindkraften syns starkare än variationerna i elkonsumtionen. I Finland kan de oförutsedda svängningarna i elkonsumtionen med det nuvarande systemet vara av storleksordningen 100–200 MW och den största enskilda felincidenten 850 MW. De snabba vindkraftsvariationerna utgör
högst under 20 procent av den installerade effekten. När Finlands installerade vindkraftskapacitet har stigit till 1000 MW – alltså omkring tiodubblats från den nuvarande nivån – ligger variationerna fortfarande under 200 MW. Då vindkraftens andel av elförbrukningen är betydande, 10–20 procent, räknar man med att tilläggskostnaderna för att balansera variationerna ligger på 1–4 euro/MWh. Då kostnaderna är som störst motsvarar de 10 procent av elens marknadspris. Med modern teknik kan man planera vidkraftverken så att produktionens kvalitet motsvarar industrinivåns krav för elproduktion. Behoven att bygga elnät för vindkraften beror på hur långt från konsumenterna vindkraftverket byggs och på stomnätets styrka. Undersökningar visar att vindkraftproducerad el sänker marknadspriset.
Vinden – gammal trotjänare med tillväxtmöjlighet Vindkraft har använts i många forna kulturer för att driva fartyg, pumpa vatten och dra spannmålskvarnar. Vindkraftens användning för elproduktion uppfanns av den danska meteorologen Poul la Cour år 1891. Som ekonomiskt försvarbar elproduktionsform tog utbyggnaden fart efter oljekrisen på 1970-talet. I Finland användes tusentals väderkvarnar tills kol- och vattenkraften tog över och senare kompletterades med kärnkraft. Erfarenheterna från Danmark och Sverige har gjort att elproducerande vindkraftverk i ett par decennier byggts också i Finland.
En vindkraftsandel på 6–7 procent av landets elproduktion ersätter kolkraft i en omfattning som motsvarar utsläpp av 5–6 miljoner ton koldioxid. Det är hälften av vad Finland borde minska sina utsläpp till 2010 och en femtedel av kvoten på 20 procent minskade utsläpp till 2020.
V AT T E N FA L L
Den installerade effekten var i slutet av 2007 drygt 100 MW. Vindkraftverken producerade då drygt 0,2 procent av landets elkonsumtion. Det räcker till för att täcka hushållselförbrukningen i över 35 000 egnahemshus. I Finland har utbyggnaden av vindkraft huvudsakligen skett längs västkusten och på Åland. Öppna havsområden erbjuder goda vindlägen och närheten till vägar och kraftlinjer underlättar etableringarna. I många andra länder har utvecklingen gått snabbare. Danmark får nära 20 procent av sitt elbehov ur vinden och Tyskland cirka 7 procent. Inom EU produceras drygt 3 procent av elbehovet med vindkraft. Beräkningar visar att vindkraften i Europa till 2030 kunde byggas ut till att producera en femtedel av kontinentens hela elbehov, även om konsumtionen ökar med hälften. Inom EU-15 beräknas den sammanlagda kapaciteten växa till 180 000 MW till år 2020. Då producerar 15 EU-länder med vindkraft mera el än vad hela Norden konsumerar.
I Danmark producerades n채stan en femtedel av elbehovet med vindkraft, i Tyskland ca 7%, i Finland 0,2 % och i hela EU n채stan 3 %.
Finland har gott om vind
För att vi ska nå Finlands mål för andelen förnybar energi år 2020 och ersätta 6–7 procentenheter av elproduktionen med vindenergi behöver den sammanlagda kapaciteten ökas till cirka 2 000 MW. Med dagens tekniska utvecklingsnivå motsvarar det 500-600 vindmöllor.
GORILLA
Mest ekonomiskt och praktiskt för underhållsarbeten är det att bygga vindkraftverk längs kusterna. Där råder bra vindar och nätet av landsvägar och kraftlinjer är som tätast, vilket innebär drägliga kostnadskalkyler. Hittills har man byggt mest längs västkusten. Fastän geografin och bosättningen begränsar etableringarna till små grupper av vindmöllor kan man nå avsevärda mängder energi. Till exempel på Åland har man byggt upp en kapacitet som nu producerar en fjärdedel av landskapets elbehov. För att man ska åstadkomma en elproduktion som märks på riksnivå behövs större sammanhängande byggplatser. De sannolikaste platserna för stora vindkraftsprojekt är ute till havs på grunda vatten i Bottenhavet och Bottenviken. Där finns de stora möjligheterna, trots att det ännu finns tekniska problem att lösa och trots att både byggandet och driften av offshoreanläggningarna är dyrare än på land. En stor vindkraftspark på ett 10 x 100 km stort havsområde kunde med möllor på 5 MW på 1 km avstånd från varandra producera över 15 procent av landets elbehov. En god potential för vindmöllebyggen finns också på områden några kilometer in från kustlinjen. Där är vindarna från havet fortfarande starka, men kraftverken förorsakar färre konfliktsituationer med mark- och sommarstugeägare.
Skärgårdsområden har vanligen tillräckliga vindar men kraftlinjernas överföringskapacitet kan vara för liten för de moderna kraftverkstyper som ger bästa ekonomin. I Lappland blåser det bra men det glesa linjenätet och markplaneringen begränsar utnyttjandet till någon procent av elbehovet. Inne i landet finns många flacka glesbygdsområden och långsträckta höjder som kunde erbjuda ytterligare potential att utnyttja, men man fortsätter ännu att undersöka de teknisk-ekonomiska villkoren.
Placeringen är viktig Miljöministeriet har gett ut direktiv om att landskapsförbunden ska reservera tillräckliga arealer för vindkraft i sina markplaneringsförslag. Ministeriet förordar att man bygger koncentrerade grupper av flera möllor i stället för att sprida ut enstaka anläggningar. Helst ska man prioritera sådana områden som redan påverkats, som till exempel hamnpirer, vägbankar och industriområden. För byggande av vindkraftverk krävs byggnadstillstånd av kommunen. Endast små gårdsmöllor kan resas med enkla åtgärdstillstånd. Om projektet gäller en vindkraftspark med flera enheter behövs en miljökonsekvensbedömning. Den ut-
WPD AG WINWIND KU IVAN I EM I, VAPO OY
reder hur projektet kan tänkas inverka på landskapsbilden och på platsens eventuellt unika flora och fauna, vilken risken är för att ljud och skuggor inverkar på invid liggande bosättning och annat som kan beröra närmiljön. Områdets betydelse för genomflygning eller som rastplats för flyttfågelsträck bör beaktas. Även Sjöfartsverket och Luftfartsverket bör höras vid ansökan om tillstånd. Innan ett vindkraftverk byggs måste man överlägga med markägarna, med grannarna till vindkraftverket, med beslutsfattarna inom kommunen samt med energibolagen och miljömyndigheterna. För att resa ett vindkraftverk eller en vindkraftspark behövs detaljplan eller tillståndsbeviljning eller vardera, beroende på placering och storlek. Företag som planerar vindkraftverk ska i tid ge ut information så att den lokala bosättningen kan inverka på projektet och på val av plats. Det förutsätts också av markanvändnings- och bygglagen.
den tar tid, liksom också att göra upp kontrakt för försäljning och transport av elenergin. Oftast får projektet också samhällsbidrag.
Ansvar för framtiden Fastän man anser vindkraften vara ett bra sätt att producera el finns det oro för att vindkraftverken skall förändra det lokala landskapet. Snabba förändringar i närlandskapet kan väcka motstånd. Tanken på att man genom vindkraften bär ansvar för framtiden kan dock ge kraftverken en landskapsförskönande nyans – för att inte tala om att man samtidigt ökar den lokala elförsörjningen. Vindkraftverkens inverkan på landskapet kan minskas genom att man placerar dem långt ute till havs, på möjligast lite framträdande platser eller i formationer som tilltalar ögat i ett nytt kulturlandskap.
Vad kostar ett vindkraftverk? Från initiativ till vindkraftverk Byggande av vindkraftverk fordrar grundliga bakgrundsundersökningar. Det kan gå från några månader till flera år från det initiativet tas till förverkligandet av planerna. En projektplanering som beaktar miljöaspekterna och övriga för området lämpliga aktiviteter gör det lättare att få tillstånd. Initiativet följs av förundersökningar och information om projektet. Platsen där man planerat att vindkraftverket ska stå undersöks noggrant. Det betyder att man gör vindmätningar, en allmän värdering av förutsättningarna och en mångsidig bedömning av hur anläggningen inverkar på omgivningen. Valet av anläggning och leveransen av
Den tekniska utvecklingen under de senaste 20 åren har gjort att ett modernt vindkraftverk producerar 180 gånger mera el till cirka halva kostnaden jämfört med äldre kraftverksgenerationer. Den storleksklass med vilken man når den lägsta producentkostnaden för elproduktionen överstiger redan 2 000 kW (2 MW) som nominell effekt. För att resa ett sådant verk på ett lagom blåsigt område med vägar och kraftlinjer inom räckhåll får man räkna med kostnader på 2,7 miljoner euro, varav ungefär 2,4 miljoner för själva kraftverket. Om installationen skall ske ute till havs ökar kostnaderna beroende på mera komplicerad fundamentbyggnad och behovet av att
I mitten av 1990-talet beräknade danska regeringen att landet genom industrins uppsving fått tillbaka 15 gånger det som satsats på stöd till vindkraft.
lägga ut överföringskablar till land. I gengäld kan öppna havet ge mera än hälften till i produktion av el, vilket balanserar upp hela projektets ekonomi. På en blåsig plats på kusten kan man räkna med att ett 3 MW kraftverk ger en årlig produktion på 7–8 miljoner kWh. Den elenergin borde säljas för 6–7 cent/ kWh under mer än 10 år för att inkomsterna ska täcka investeringskostnaderna, det vill säga avskrivningarna och kostnaderna för de lån som behövdes för investeringen och driften. På en mindre blåsig plats behöver försäljningspriset vara högre för att ge dräglig ekonomi. Kraftbolagen, som köper upp produktionen för att sälja vidare till konsumenterna, är mindre villiga att betala ett såpass högt pris eftersom marknadspriset på el i Norden hållit sig på lägre nivå, kring 3–4 cent/kWh. Till det lägger distributionsbolaget överföringskostnader och skatter så att konsumenten i slutändan betalar omkring 10 cent/kWh. Om samhället önskar utsläppsfri och förnybar elproduktion ur vind behövs alltså ett tillskott på 2–3 cent/kWh för att investeringar i vindkraft ska bli affärsmässigt intressanta. I Finland stöds projektörerna med så kallat investeringsbidrag ur ett årligt moment i statsbudgeten. Vanligen beviljas ett stöd på 30–35 procent av de totala investeringskostnaderna. Det gör att vindkraftproducenten kan nöja sig med ett mindre finansieringslån för sin investering och få ner sin kritiska lönsamhetsgräns så att marknadspriset 3 cent/kWh hinner till för att betala tillbaka investeringslånen. Producenter av förnybar el kan dessutom lyfta ett litet skattestöd på 0,69 cent/kWh för att täcka en del av driftkostnaderna.
Budgetmomentet för investeringsstöd är dock så begränsat att utbyggnadstakten av vindkraft i Finland bromsats till att årligen stanna vid en tiondedel av den avsedda. Ett sätt att gallra bland ansökningarna har blivit att favorisera ny teknologi i planerade projekt.
Stödsystem främjar investeringar Det effektivaste sättet att främja utbyggnaden av vindkraft har i många andra länder varit att i lag stipulera ett minimipris, till exempel 7 cent/kWh, som elbolagen måste hålla sig till när de köper upp förnybar el. Ett sådant stöd belastar inte statsbudgeten. Eftersom alla konsumenter är med och stöder en elproduktionsform som än så länge bara utgör en liten del av hela konsumtionen förblir inverkan på konsumentens räkning obetydlig. I Finland skulle ett sådant system belasta ett normalt hushåll med några euro per år. En allmän uppfattning är att marknadspriset på el kommer att stiga. Det beror dels på att produktionsanläggningar med stora utsläpp måste betala för sina utsläppsrättigheter och dels på att priset på olja och gas stiger. Samtidigt fortsätter den tekniska utvecklingen och större tillverkningsserier av vindkraftsutrustning att inverka sänkande på investeringskostnaderna och sänker producentpriset på vindkraftsel. Gapet mellan marknadspriset på el och det behövliga producentpriset minskar och leder förr eller senare till vindkraften klarar sig utan samhällets stöd. Vinden är ju även därefter gratis och kommer att vara det i all framtid. En framsynt investerare satsar på vindkraft.
NY VINDATLAS UNDER ARBETE För att kunna beräkna ett områdes vindkraftpotential behöver man kunskap om hur luftströmmarna varierar under året. Riktningen, vindhastigheten, temperaturen och luftfuktigheten inverkar på den mängd el man kan få ut ur en installerad vindmölla. Genom att på dator kombinera värden för luftens makroströmmar med jordytans topografi och släthet kan man bygga upp en vindatlas, en karta som ger riktvärden för hur mycket det i genomsnitt blåser på olika höjd över valda områden. För att bygga moderna vindkraftverk behöver man känna luftströmmarnas egenskaper på upp till 200 meters höjd. Karteringen verifieras med hjälp av årslånga fysiska vindmätningar med instrument som registrerar vindhastigheter och riktningar på olika höjder. Landskapsförbund och kommuner får ur vindatlasen en fingervisning om vilka områden som kan bli intressanta för etablering av vindkraftverk. Elbolag och lokala intresseorganisationer sparar tid och pengar genom att koncentrera närmare analyser till områden som redan på förhand utmärkts som lämpliga ur såväl teknisk-ekonomisk som miljösynpunkt.
Efter investeringen är vinden gratis. En framsynt investerare satsar på vindkraft.
Trots långsam utbyggnad i eget land har en anmärkningsvärt livlig finsk verkstadsindustri kunnat tillgodogöra sig efterfrågan på utrustning för vindkraft. Ett 30-tal företag levererar delar till utländska vindkraftverksleverantörer. Bland dem kan nämnas ABB och The Switch med generatorer och frekvensomvandlare, Moventas (ex. Metso Drives) med växellådor, Rautaruukki med torndelar, Ahlstrom med glasfibermaterial till rotorvingar osv. Komponentleverantörernas sammanlagda årliga omsättning har 2007 stigit till 400 miljoner euro och företagen sysselsätter flera tusen personer. Tack vare den livliga exporten av komponenter till utländska kraftverksleverantörer beräknas importerade vindkraftverk ha en inhemsk tillverkningsgrad på över 50 procent. Inom branschen verkar även de inhemska företagen WinWinD, som tillverkar och levererar hela verk, samt Windarc, som utvecklar installationsteknik för offshorebaserade anläggningar. Av de finska företagen i branschen är särskilt de två sistnämnda starkt beroende av en hemmamarknad för att kunna följa upp den tekniska utvecklingen och bygga demonstrationsanläggningar.
Globalt representerar vindkraftsbranschen en årlig marknad på cirka 25 miljarder euro, och marknaden väntas fortsätta att växa med 30-35 procent under minst 10–15 år framöver. Det ger stora tillväxtmöjligheter för både etablerade och nya företag. Med en växande hemmamarknad finns sysselsättning för tiotals tusen personer inom räckhåll. Den finska teknologiindustrins utvecklingsscenario uppskattar att omsättningen 2020 är en halvannan miljard euro. WinWinD levererade sin första enhet – ett vindkraftverk på 1 MW – till Oulun Energia hösten 2001. I slutet av 2007 omfattade bolagets verksamhet också export och licenstillverkning på marknader som Sverige, Estland, Portugal, Frankrike, Tjeckien och Kina.
DIAIDEA
Beaktansvärd sysselsättare
Vindkraftsbranchens v채xande hemmamarknad kan ge arbetsplatser 책t tiotalstusen.
Markägare och kommuner drar ekonomisk nytta av vindkraftens utbyggnad
Undersökningar visar att närbosättning som vant sig vid vindkraftverk förhåller sig positivare och uppskattar att få delta i den hållbara utveckling de innebär
Maanomistajat ja kunnat hyötyvät tuulivoimalasta taloudellisesti.
DIAIDEA
Vid låga kuster och på fjällen är vindkraftverk synliga på långt håll, men vilket helhetsintryck det ger beror främst på åskådarens egen förhandsinställning.
Vindkraftverken blir en del av landskapet
Vindkraftverk inverkar på landskapsbilden, men i övrigt är kraftverkets miljökonsekvenser små. Efter att vindkraftverket tjänat ut och rivits kvarstår vanligen bara ett underjordiskt fundament. Landskapsbilden förändras dock oundvikligen när man bygger vindkraftverk. Den naturliga placeringen av större grupper stora vindmöllor är därför ödsliga plana arealer som öknar och hav. Smärre grupper av mindre enheter kan däremot passas in också i bosättningsområden.
Ljudet försvinner i omgivningen Ett vindkraftverk är tystlåtet i jämförelse med till exempel trafik eller byggverksamhet. Vingsuset försvinner lättare i omgivningen än ljud av mänskor eller musik. Moderna stora vindkraftverk går i svag vind med lågt varvtal, vilket avsevärt minskar ljudstyrkan. Vindkraftverk med vridbara vingar kan justeras att fungera ännu tystare med bara en liten minskning av produktionskapaciteten. Vindkraftverk ger upphov till två olika typer av ljud: dels ett aerodynamiskt sus, som orsakas av vingarnas rörelse genom luften, dels ett mekaniskt ljud som beror av övrig rörlig utrustning. I moderna vindkraftverk är det främst det aerodynamiska ljudet som hörs. Det mekaniska ljudet har eliminerats genom att man använder ljuddämpande material i maskinhuset, bättre precision vid tillverkningen av komponenter och genom att man dämpar rörelserna. Mest hörs vingsuset vid en vindhastighet på 4–7 meter i sekunden, men även då hörs det knappast på längre avstånd än 300 meter. Vid vindhastigheter på över 8 m/s maskeras ljudet av bakgrundsljud som vattenplask,
trädsus och lövprassel. Tack vare att vindkraftverk utnyttjar vinden som energikälla tillkommer inte heller någon form av bränsle- eller avfallstransporter.
Fåglarna väjer Risken för att vindmöllorna tar död på fåglar och stör deras häckning är mindre än många befarar. Faktum är att vindkraftverken förorsakar klart färre än tio fåglars död per turbin och år, vilket skall jämföras med de miljoner som förolyckas vid kollisioner med byggnader, kraftlinjer och trafik. Enligt undersökningar är antalet på många ställen under tre per år. Man har observerat att största delen av fåglarna ändrar kurs i god tid då de närmar sig vindkraftverken och flyger runt dem. Flyttfågelsträcken går för det mesta på höjder mellan 400 och 1000 meter, vilket är betydligt högre än vad som kommer i fråga för vindkraftverk. Av nattflyttarna flyger bara 15 procent på höjder under 150 meter, medan andelen av dagflyttarna är 20–30 procent.
Störningar i telekommunikationerna är sällsynta TV-bilderna kan försämras i utkanten av sebarhetsområdet om ett vindkraftverk befinner sig på linjen mellan sändare och mottagare. Störningarna kan vanligen avhjälpas med justering av antennplaceringen eller mottagareffekten. Det lönar sig att diskutera med vindkraftbolaget om kostnadsersättning för att avhjälpa sådana problem. Övriga störningar i telekommunikationerna kan avhjälpas med förebyggande platsval.
Planering avhjälper störande skuggor och flimmer Vid solskensväder åstadkommer ett vindkraftverk en rörlig skugga. Den blir lång på morgonen och på kvällen då solen står lågt. Skuggan kan beräknas på förhand och dess störande inverkan avhjälpas vid platsbestämningen. Den rörliga skuggtid som en bostad utsätts för är beroende av antalet soltimmar, avståndet till möllorna och väderstrecken. För de fall där möllorna ger en skuggtid som ligger över gällande riktvärden kan vindkraftverken förses med skuggdetektorer som tillfälligt stänger av dem så att riktvärdena understigs.
Närbosättningen drar fördel av vindkraftanläggningar Markägare har ekonomisk nytta av att arrendera ut områden som är aktuella för vindmöllor då de samtidigt kan hålla kvar det ursprungliga bruket som beteseller odlingsmark. Kommuner får fastighetsskatt och den lokala bosättningen kan delta som andelsägare eller aktionärer och bli delaktiga av avkastningen från vindkraftverket, endera i form av rabatterat elpris eller som dividend eller värdeökning. Att bygga vindkraftverk kräver under byggnadsskedet en mängd entreprenader som kan finnas tillgängliga lokalt. Då kraftverket kört igång finns behov av underhåll, administration och penningrörelse. För kraftbolagen kan distribuerad elproduktion i utkanten av kraftnätet betyda minskade linjeförluster.