Nr 3 • mars 2009 • årgång 28
V NDÖGAT
ISSN 0359–2936
V
I
N
D
K
R
A
F
T
F
Ö
R
E
N
I
HÖSTMÖTE I HELSINGFORS onsdag 25 november
N
G
E
N
VINDKRAFTFÖRENINGEN RF
3/2009
Gardestorpsv. 6 FI-00330 Helsingfors tel 0400 445166 W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I ORDFÖRANDE Folke Malmgren tel/fax (09) 48 3950 Gardestorpsv. 6 0400 445 166 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi VICEORDFÖRANDE Johan Malm 0400 284977 Åkerbärsvägen 2 65320 Vasa johan.malm@solfenergi.fi STYRELSE
FULL FART, TVÄRSTOPP OCH NY FART . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
Folke Malmgren
YLE.FI, OM FINANSIERING AV ENERGIFORSKNING 29.9 . . . . .
3
GARANTIPRIS FÖR PRODUCERAD FÖRNYBAR ENERGI . . . .
4
INMATNINGSTARIFFEN ÄR EN BRA BÖRJAN . . . . . . . . . . . . . .
5
PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 3/2009 . . . . . . . . . . . . . . . .
6
Johan Hansen Hagtornsvägen 8 22100 Mariehamn johan@aktivmusik.ax jha@ha.ax
tel 018 23143 045 7313 5116
Anders Åsten P.O. Box 137 02401 Kyrkslätt mikron@dlc.fi
tel (09) 298 8053 fax (09) 298 7119 0400 446 640
PROJEKTKARTA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
FÖRSTA HYWIND BÖRJAR PRODUCERA . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn annette.larson@pp1.inet.fi
tel 0400 931 1228
TRIMARAN FÖR OFFSHORE PARKER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
SEASIDE WIND AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
Johan Wasberg Fjärdvägen 69 66530 Kvevlax johan.wasberg@merinova.fi
(06) 282 8261 (06) 346 4358
AKTUELLT
............................................
12
OFFSHORE MÄSSAN I STOCKHOLM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
Philip Hildén
Folke Malmgren
PRODUKTIONSTATISTIK
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 –15
VINDÖGAT
EVENEMANG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
16
REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT Svensk Vindkraft Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Jouni Peltola (ombrytning) Folke Malmgren redaktionschef Gardestorpsv. 6 B tel o fax (09) 483 950 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi
HUR VILL INGÅ HA DET? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
16
LÖSNUMMER Tilläggsexemplar för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktion. Tel o fax (09) 483 950 Vindögat/Malmgren. UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors, tel (09) 48 3950 Bankkonto: Nordea, konto nr 102130-606969 SWIFT adress: NDEAFIHH IBAN: FI9110213000606969 I Sverige: Postgiro 838 220-2 Annonspriser: 1⁄1 sida 300 , 1⁄2 sida 200 , 1⁄4 sida 150 FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER för medlemmar. Vindögat ingår i avgifterna: Studerande 10 Personmedlemmar 25 Småföretag 60 Stödande företag 250 Medlemmar och prenumeranter utomlands 35 350 SEK
Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, inom Svenska litteratursällskapet i Finland
Vindkraftföreningen grundades år 1980 och arbetar för att främja utnyttjandet av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet. Vindögat utkommer med 4 nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, beslutsfattare, företag och kollegiala organisationer. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela ditt namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Paradbilden för EWEAs offshore mässa i Stockholm. ”Vindkraften marscherar ut till havs”
Vindögat är tryckt på Svanen-märkt papper med ISO 14001 -certifikat
ISSN 0359-2936 Tryck: Yliopistopaino 2009
3
VINDÖGAT 3/2009
FULL FART, TVÄRSTOPP OCH NY FART Folke Malmgren För ett år sedan var vindkraftbranschen i Finland upplivad av planerna på stödsystemens omformning till inmatningstariff. Att få betalt för produktion istället för investeringsbidrag var en riktig tanke som påpekats i många år. Planeringen tog fart och landskapsförbundens markplanering pekade ut områden som snabbt kunde exploateras. Preliminära områdesreserveringar har redan hunnit göras för uppåt 8 000 MW sammanlagd nominell effekt. Nu ett år senare har vi ramarna klara för ett acceptabelt stödsystem, men ingen lag, den lär vi få tidigast i vår. Allt står stilla, bankerna väntar på svart på vitt. Det blir en paus på minst 2 år före landets totalkapacitet kan ta ett steg framåt.
Under tiden har stora världen fått ihop 1,5 % av sin elkonsumtion ur vind och man räknar med att komma upp till 15 % till 2020. Offshore mässan i Stockholm i september visade tydligt hur de stora pojkarna förbereder sig på att gå ut i Nordsjön där de stora vinningarna förväntas bli verklighet. Kraftlinjer planeras till och mellan länderna runtomkring, och samma gäller Östersjön. Man talar inte bara om ”smartnät” som ska beakta och styra lokala fluktuationer i såväl produktion som konsumtion. Man talar också om ”intelligenta” nät i eldistributionens utkanter, så att tvåvägs styrning ska kunna utnyttjas för balanserande ändamål. Många former för behövlig lagringsteknik
finns, bara kostnaderna blir acceptabla. Elbilarna kommer och erbjuder lagringsform om nätterna. Statsrådet godkände 15.10 den klimatoch energipolitiska framtidsredogörelsen, som ska visa vägen mot ett utsläppssnålt Finland år 2050. Redogörelsen ställer som mål att Finland som en del av det internationella samarbetet fram till år 2050 ska minska sina klimatutsläpp med minst 80 procent jämfört med 1990 års nivå. En ambitiös målsättning men med dagens kunskap ligger den rätt i tiden. Som såväl utsläppsfri som förnybar elproduktionsform får vindkraften definitivt en stor ansvarsandel att bära. Se: www.vnk.fi/ hankkeet/tulevaisuusselonteko/sv.jsp
YLE.FI, OM FINANSIERING AV ENERGIFORSKNING 29.9 Finsk expertis kritiserar i hårda ord energiforskningens beroenden av företags finansiering. Det är t.ex svårt att kritiskt granska k-kraften och torven, eftersom forskningen finansieras av företag i energibranschen. Energibolaget Vapo och forskningsinstitutet VTT hamnade på kollisionskurs p.g.a. uppkomna motsättningar. Prof Peter Lund följer oroad med läget för den oberoende energiforskningen. – I Finland går fi-
nansieringen av energiforskning i praktiken enligt företagens intressen. Ca 95 % av finansieringen länkas till projekt, som ligger i företagens intresse. Så specificerar företagen även forskningens innehåll. Frågar man om vi har kritisk forskning i viktiga energifrågor får man nog enligt min mening säga att läget är vacklande, säger Lund. Enligt honom är energiforskningen i akut behov av offentliga medel så att även
rådande synpunkter skulle kunna ifrågasättas. Forskningsinstituten styrs av finansiärerna En annan expert som önskar hålla sig anonym säger att de forskningsinstitut som lever på forskningsbeställningar hamnar i Finland att anpassa sig till finansiärerna p.g.a. av sin ekonomiska bindning.
4
VINDÖGAT 3/2009
GARANTIPRIS FÖR PRODUCERAD FÖRNYBAR ENERGI
Arbets- och näringsministeriet Arbetsgruppen som utarbetat inmatningstariffen för förnybar energi överlät sin rapport den 29.9.2009 åt näringsminister Mauri Pekkarinen. Som arbetsgruppens ordförande verkade industrirådet Petteri Kuuva från arbets- och näringsministeriet. Slutrapporten innehåller den mellanrapport om inmatningstariff för vindkraftproducerad energi som färdigställdes 7.4.2009. Arbetsgruppen föreslår att man i Finland tar i bruk ett marknadsbundet garantiprissystem. Förslaget omfattar el som produceras med vindkraft och biogas. I systemet deltar elproducenterna i elmarknaden. Systemet eliminerar producentens elprisrisk nästan helt och hållet under den tid tariffen är i kraft. Inmatningstariffens nivå bestäms administrativt. I det fortsatta arbetet utreder arbets- och näringsministeriet hur tariffens nivå kunde genomföras med konkurrensutsättning. Den sammanlagda generatoreffekten för vindkraftparker som kan tas med i systemet ska vara minst 1 MVA och för biogasanläggningar minst 300 kVA. Enligt arbetsgruppen lämpar sig tariffsystemet inte för anläggningar som är mindre. Inmatningstariffsystemet förutsätter att dagliga timbaserade produktionsdata skickas till stamnätsbolaget. Inmatningstariffens målsättningspris skulle vara 83,5 €/MWh. För el som produceras med biogas tillkommer ett stöd på 50 €/MWh, när det är fråga om kombinerad el- och värmeproduktion, med en helhetsverkningsgrad på minst 50 %. Tariffen skulle utbetalas under 12 års tid.
Det är nödvändigt att effektivt få igång utbyggnaden av vindkraft. Därför föreslår arbetsgruppen en förhöjd tariffnivå på 90,2 €/MWh för vindkraftanläggningar, som tas i bruk under de första åren tariffsystemet är i kraft. Inmatningstariffen skulle finansieras med en avgift som insamlas direkt av konsumenterna. Om den årliga elkonsumtionen är 2 000 kWh skulle avgiften för år 2020 vara ungefär 5 € per år med riktpriset 83,5 €/MWh. För eluppvärmda småhus, med 18 000 kWh årskonsumtion skulle avgiften år 2020 vara ca 44 € per år. Belastningen för konsumenterna minskas av att elproduktionen med tariffstödd vindkraft och biogas ökar elproduktionen med ca 6 TWh. Det minskar marknadspriset på el på den nordiska marknaden med uppskattningsvis 1,2 €/MWh. Sänkt marknadspris kompenserar därför nära hälften av den avgift konsumenterna påläggs p.g.a. tariffen. Arbetsgruppen har bedömt olika alternativ med vilka olika konsumentgrupper kunde befrias från tariffavgifterna och de kostnadsinverkningar de skulle ha för övriga konsumenter. Om t.ex. den elintensiva industrin, dvs. över 100 GWh per år konsumerande enheter, skulle befrias från tariffkostnader, skulle år 2020 konsumenter av 2 000 kWh per år belastas med ca 7,5 € och konsumenter av 18 000 kWh med ca 68 € per år, utan avräkning av sänkt marknadspris . Inmatningstariffsystemet främjar investeringar för elproduktion med vindkraft och biogas och förbättrar även självförsörjningen inom elproduktionen. Det hjälper Finland att nå EU:s 20–20–20 målsättningar,
dvs. minska växthusgasutsläppen med 20 % under 1990 års nivå samt öka andelen förnybar elproduktionskällor till 20 % och förbättra energieffektiviteten med 20 % till år 2020. Samtidigt öppnar sig nya möjligheter för finska företag att utveckla teknologi i anslutning till förnybar energi och att utnyttja därtill hörande exportpotential. Investeringarna har även positiv inverkan på sysselsättningen. Målsättningarna i klimat- och energistrategin till år 2020 förutsätter ca 30 TWh nytt förnybart energiutnyttjande, vilket betyder ungefär en tredjedels ökning av nuvarande nivå. Vindkraftens andel av den behövliga ökningen uppskattas vara ca 24 % och biogasens ca 1 %. Vindkraftproduktionens ökning skulle minska CO2-utsläppen till år 2020 med uppskattningsvis 3,7 MtCO2 och biogasens med ca 0,1 MtCO2. Finlands växthusgasutsläpp var 78,3 MtCO2 år 2007. Utsläppsminskningen uppstår som minskad användning av andra bränslen samt minskat metanutsläpp ur bioavfall. Minskat metangasutsläpp hjälper för sin del Finland att inom den yttre sektorn nå utsläppshandelns nationella förpliktelser. Genom minskade utsläpp ur elproduktionen minskas finska företags behov att inköpa utsläppsrättigheter. Om utsläppsrätternas medelprisnivå läggs på 20–50 €/tCO2 minskar vindkraftsoch biogasens 6 TWh elproduktionsökning utsläppsrättsköp för 75–190 milj. € per år. Minister Pekkarinen har uttalat målsättningen att få tariffen i laga kraft under kommande vår. Slutrapporten med bilagor (på finska); www.tem.fi/index.phtml?s=3256
5
VINDÖGAT 3/2009
INMATNINGSTARIFFEN ÄR EN BRA BÖRJAN Pressmeddelande – STY 29.9.2009
– men det behövs ytterligare åtgärder för att målen ska uppnås. STY konstaterar att med de mål som uppställts för Finland inte med säkerhet kan uppnås till 2020 med de nu föreslagna stödåtgärderna. Den föreslagna tariffnivån räcker bara till för de bästa kustpositionerna. För att nå målen krävs andra kraftfulla stimulansåtgärder, bl.a. särskilt stöd för havsbaserad vindkraft, klarare markplanerings- och tillståndsprocesser samt för Finland uppskattade vindkraftpotentialer vid olika prisnivåer. Arbetsgruppen som utarbetar inmatningstariffens struktur och storlek för förnybar energi överlämnade den 29.9.2009 sin slutrapport (Förslag till inmatningstariff för biogas och preciseringar av inmatningstariffen för vindkraft) till näringsminister Mauri Pekkarinen. STY konstaterar att övergången från det begränsade investeringsstödet till produktionsbaserat stöd är synnerligen positivt för Finlands vindkraft. Den föreslagna nivån är sannolikt tillräcklig för att förverkliga projekt på förmånliga kustlägen, men enligt STY:s och dess företagsmedlemmars åsikt är nivån otillräcklig för att starta byggandet av havsbaserad vindkraft (beroende på betydligt högre byggkostnader och större tekniska risker) och i inlandet (beroende på svagare vindförhållanden). På basen av nuvarande kunskap är det osannolikt att målsättningarna till år 2020 kan uppnås utan utbyggnad i havet och i inlandet, och därför kräver storskalig utbyggnad i havet och i inlandet separat tariff eller annan stödåtgärd. STY anser det fördelaktigt att med en högre tariff sporra till snabb uppstart av projekt. Eftersom projektens tillstånds- och
markplaneringsprocesser nästan undantagslöst kräver åratal och det är svårt att förutse tidtabeller för utverkande av tillstånd, är det effektivare och mera sporrande att skapa ett system där man istället för tidsramar använder megawattbaserad gräns. STY föreslår att en högre tariff skulle tillfalla först byggda 500 megawatt. I rapporten föreslås storleksgränsen för att kvalificera för tariff vara 1 MVA för vindkraft och 300 kVA för biogas. Som villkor för att komma med i tariffsystemet borde tas de administrativa kostnaderna minskade med de fasta begynnelse- och underhållskostnaderna för driftplatsen. Såsom av rapporten framgår är de administrativa kostnaderna helt klart definierade i hast och resultaten är bara riktgivande. I rapporten särskiljs inte heller de driftplatsspecifika kostnaderna från de fasta kostnaderna vid bestämmande av storleksgränsen. När de förverkligade administrativa kostnaderna är klarlagda kunde det vara orsak att granska om även mindre projekt kunde tas med i tariffkretsen. Även de mindre vindkraftenheterna deltar i målsättningarna för att öka andelen förnybar energi och minskandet av utsläpp. Därför behöver de vindkraftanläggningar som är för små för att komma med i tariffkretsen något annat stöd, som t.ex. investeringsstöd eller nettomätning av el (en metod där kunden debiteras energiavgift bara för skillnaden mellan ur nätet tagen och till nätet inmatad elmängd). STY finner det bra att man i rapporten också nämner de problem som hänger samman med markplaneringen och olika tillstånd, vilka försvårar förverkligandet av projekten och ökar investerarnas risker. MKB, tillståndsprocesser och tekniskekonomiska utredningar drar ut i åratal varför förberedelserna för vindkraftparker måste
komma igång i tid för att målen för år 2020 skall uppnås. Uppsnabbandet av markplaneringen och tillståndsprocesserna samt klargörandet av spelreglerna är av yttersta vikt för att stimulera vindkraftbyggandet. Den vindatlas som kommer till under hösten 2009 behöver faktiska vindmätningar till stöd framför allt för havsområdena och inlandet. Kvalitetsmässigt goda vindmätningar som görs med offentliga medel är den kostnadseffektivaste metoden för att minska investerarnas risknivåer och därmed behövliga tariffnivåer. STY rekommenderar dessutom att Näringsministeriet låter göra en uppskattning av Finlands vindkraftpotential för olika prisnivåer så snart Vindatlasen blivit klar. Den tariffnivå som nu förslagits bygger på bristfälliga fakta och det behövs erfarenhet för att visa om det kommer upp tillräckligt med projekt med nu vald nivå. Om tariffen måste justeras erbjuder potentialuppskattningen god hjälp. Närmare uppgifter: Anni Mikkonen, verksamhetschef, STY, tel 040 771 6114
ENERGIINDUSTRINS KOMMENTAR 29.9.09 Energiföretagen har nära 8 000 MW vindkraftprojekt under utveckling, men pga. långsamma och oklara administrativa processer är tom. den statliga målsättningen på 2 000 MW till år 2020 synnerligen utmanande, konstaterar Energiindustrin rf:s elproduktionsbranschens chef Jukka Leskelä, i sin kommentar till den rapport som arbetsgruppen för inmatningstariffen idag offentliggjort.
6
VINDÖGAT 3/2009
Plock ur Wind-Kraft-Journal 3/2009 Philip Hildén
AWEA FÖRUTSPÅR FORTSATT TILLVÄXT I USA Enligt den amerikanska vindkraftorganisationen AWEA kommer mellan 5 000 och 6 500 MW ny vindkraft att installeras under detta år. På ”Windpower 2009” i Chicago i maj 2009 förde ett flertal företag, organisationer och politiker massiva kampanjer för vindkraften som skapare av nya arbetsplatser. Hundratusentals arbetsplatser kan skapas och en radikal ombyggnad av industrilandskapet i riktning mot regenerativ energi är nödvändig. En hård kamp förs också för en förnyelse av den föråldrade lagstiftningen om förnyelsebar elkraft RES (Renewable Electricity Standard).
SAMSUNG BYGGER VINDKRAFT
BYGGET AV ALPHA VENTUS I FULL GÅNG Den 1 juli 2009 förankrades det sista av fundamenten för de sex Areva Multibrid M 5000 kraftverken i den första tyska offshoreparken ”alpha ventus”, 45 km norr om ön Borkum i Nordsjön. Alpha ventus är ett gemensamt pionjärprojekt för bygget, som leds av EWE, E.ON och Vattenfall. Fundamenten är av tripodtyp och uppbyggda av stålrör. Varje fundament väger över 700 ton. Utom kraftverken byggs en anslutnings- och serviceenhet, ABB-Borwin-Alpha, med transformatorer och likriktare för likströmskabeln som förbinder anläggningen med land. Anslutningsenheten är dimensionerad för vindparkens slutliga kapacitet, 400 MW. Den högspända likströmmen, som används för landförbindelsen, sparar 25% av överföringsförlusterna, motsvarande mer än 10 000 ton CO2 per år.
Samsung Heavy Industries i Sydkorea, världens näst största skeppsvarv, planerar vindkraft. Två typer på 2,5 och 5 MW DET FLYTANDE VINDKRAFTVERKET ”HYWIND” skall tillverkas och man väntar sig att 200 anläggningar kan levereras år 2010. Första Det norska statsägda företaget Statoil/ kund är Cielo Wind Power i USA, som stäl- Hydro finansierar världens första flytanler upp tre 2,5 MW Samsung kraftverk åren de offshorevindkraftverk, ”Hywind”, med 2010 och 2011. 44 Meuro. Kraftverket är ett serietillverkat Också Hyundai Heavy Industries har Siemens 2,3 MW aggregat, men det nya beköpt licenser för tillverkning av vindkraft- står av en stålcylinder, 100 m hög och med verk. Det gäller Windtec på 1,65 och 2 MW, en diameter på 6–8,3 m. Cylindern, med planerade av AMSC, som också sålt till- 5 300 m3 deplacement och 1 500 tons egenverkningsrätten för 2 MW turbinen till det vikt, fylls med barlast och fungerar som flyindiska företaget Inox Wind Limited. tande fundament för vindkraftverket. Fundamentet är tillverkat i Björneborg i Finland och bogserades i maj 2009 till Stavanger250 MW STATLIG VINDKRAFT I EGYPTEN fjorden, där vindkraftverket, i sammanhangI början av maj 2009 gav den egyptiska et med obetydliga 138 tons vikt och 65 meregeringen ut en offertinbjudan på en 250 ters höjd, monterades. Det färdiga kraftverMW vindpark, nyckelfärdig inklusive pla- ket fortsatte därefter till den slutliga ankarnering, finansiering, byggande och drift. platsen, 12 km utanför ön Kamøy, där anEgyptian Electricity Transmission Compa- läggningen förankras på 220 m djup med tre ny förbinder sig att ta emot all kraft som le- linor. Om provdriften går enligt beräkning, vereras under 20 eller 25 år. Hittills lär 26 kommer det första kraftverket att följas av internationella intressenter ha anmält sig. 10 större enheter med 5–6 MW effekt.
ENERCON BYGGER TVÅ 6 MW ENHETER I HAMBURG Två exemplar av Enercons största typ, E126 med 6 MW effekt på 135 m höga betongtorn, blir jättemonument i Altenwerder i Hamburgs hamn. De står vid infarten till tunneln under floden Elbe mitt i ett av världens största industridistrikt, där de utgör ett stilfullt blickfång, samtidigt som de bidrar till energiförsörjningen med sina 12 MW.
SVENSK INSJÖOFFSHORE Winwind har levererat tio 3MW till den första offshore vindparken i en insjö, Vänern i Sverige. Med 7,4 m/s medelvindhastighet på 90 m höjd väntas vindparken producera ca 89 GWh per år med den tillfredsställande kapacitetsfaktorn 0,34. Vindparken ligger i norra delen av Vänern i närheten av Karlstad och man har planerat betongfundamenten speciellt med tanke på isförhållandena.
SIEMENS I JÄTTETILLVÄXT Siemens har under år 2009 påbörjat fem nya offshorevindparker i Storbritannien och Danmark. Två nya stororder med sammanlagt 255 st. 3,6 MW turbiner har erhållits detta år. Siemens arbetsstyrka i vindkraftsektorn har ökat från 800 personer år 2004 till över 5 500 i detta år. Nya fabriker har byggts bl.a. i Hutchinson, Kansas, där produktionen i en 28 000 m2 stor tillverkningshall började i augusti.
SKÖNA SIFFROR OCKSÅ I RESTEN AV TYSKLAND OCH I DANMARK År 2008 nådde den tyska vindkraftindustrin sammanlagt 8,5 mrd euro i omsättning. Detta är en ökning på 12 % från 2007. Över 80 % av försäljningen gällde export.
7
VINDÖGAT 3/2009
Plock ur Wind-Kraft-Journal 3 & 4/2009 Philip Hildén
Vindkraftindustrin i Tyskland står numera för ca 100 000 arbetsplatser. Den danska vindkraftindustrin exporterade år 2008 för 5,7 mrd euro, alltså 7,2 % av Danmarks totala export. Samtidigt säkrades 28 500 arbetsplatser.
NYA SJÖKABLAR I NORDSJÖN Flera nya undervattenskablar för högspänd likström byggs i Nordsjön för att säkerställa förbindelserna till flera stora offshorevindparker. Också gas- och oljeanläggningar får därmed säkrare elförbindelser. Viktigast i sammanhanget är NorGes KS, en 570 km lång förbindelse mellan Norge och Niedersachsen i Tyskland. Kabeln har en kapacitet på 1 400 MW och skall jämna ut elförbrukningen i de två länderna. Det finns också planer på en kabel från Skottland till Shetlandsöarna, som byggs för att leda energin från en stor 540 MW vindpark på Shetlandsöarna till fastlandet. Shetlandsöarna har det bästa vindläget i Europa och de planerade 150 st 3,6 MW Siemensaggregaten har en mycket hög kapacitetskoefficient.
BONUS FÖR OAVBRUTEN VINDKRAFT I Tyskland planeras nu en extra bonus för vindkraftenergi som kan levereras kontinuerligt också vid störningar i riksnätet. Det vidsträckta elavbrottet i Europa den 4.11.2006 visade, att det hade varit möjligt att korrigera frekvens- och spänningsstörningarna genom att förse vindkraftverken med apparatur som förhindrar att dessa stängs av för tidigt då fel i nätet observeras. Utrustningen är relativt enkel och erbjuds nu 6 000 nyare vindkraftverk i Tyskland. Kostnaderna uppgår till mellan 10 000 och 100 000 euro per aggregat och skall kompenseras av en extra bonus på 0,7 cent per kWh, som gäller för 5 år.
Plock ur WKJ 4-09 DESERTEC – JÄTTEPLAN FÖR GRÖN ENERGIFÖRSÖRJNING I EUROPA I pressen har det redan tidigare cirkulerat uppgifter om en gigantisk plan för att omarbeta elförsörjningen i Europa med tyngdpunkten lagd på förnyelsebar energi. I början lät det hela som en tidningsanka, men faktum är att tolv stora företag inom energisektorn i Tyskland den 13.7.2009 undertecknade ett avtal, ett ”Memorandum of Understanding”, som gäller grundandet av ett planeringsföretag, kallat Desertec Industrial Initiative, förkortat ”DII”. Målsättningen för DII är att analysera och utveckla de tekniska, ekonomiska, politiska, samhälleliga och ekologiska ramvillkoren för koldioxidfri elenergiproduktion i Nordafrika och Mellanöstern. Medlemmar i DII är: ABB, Abengoa Solar, Cevital, Deutsche Bank, E.on, HSH Nordbank, MAN, Münchener Rück, M+W Zander, RWE, Schott Solar, Siemens Desertec-projektet är ett av de största privata initiativen för eko-elenergi någonsin. Det förutsätter ett intimt samarbete mellan Europa, Nära Östern och Nordafrika. I Nordsahara väntar man sig att omkring år 2050 kunna producera upp till 15% av Europas totala elenergibehov i solkraftverk. Dessutom skall vind- och vattenkraften i den s.k. MENA-regionen (MENA – Middle East and North Africa) byggas ut. Elenergin skall distribueras inom området och i Europa med ett nytt nät av kraftledningar för högspänd likström. Man uppskattar kostnaderna för hela projektet till ca 400 mrd euro fram till år 2050. Verksamheten går till en början ut på att inom tre år kunna presentera konkreta planer för investeringarna. Förutom en avgörande förbättring av energiförsörjningen väntar man sig att kun-
na lösa de växande problemen gällande dricksvattenförsörjningen i området genom tillgång till energi för avsaltning av havsvatten och att bidra till att nå EU:s mål för att minska CO2-utsläppen. Det nya HVDC (High Voltage Direct Current) nätet kommer till största delen att kunna förläggas längs existerande motorvägar. Samtidigt räknar man med att kunna förbättra, förnya och utvidga kommunikationsnäten inom hela regionen. DII skall officiellt grundas senast den 31.10.2009 som ett aktiebolag (GmbH) enligt tysk rätt. Efter detta kommer man att inbjuda delägarskap åt internationella intressenter.
CUXHAVEN UTVIDGAR OFFSHORESERVICE Hamnstaden Cuxhaven vid Elbe-flodens mynning har koncentrerat sig på att erbjuda logistik-service för det växande antalet offshore-vindkraftverk i Nordsjön. Nyligen har tyska staten och EU gemensamt gett ett finansiellt stöd för ändamålet på 31,2 Meuro. Man kan därigenom utvidga hamnanläggningarna och erbjuda 1 000 nya arbetsplatser.
STORBESIKTNING AV MULTIBRID M5000 PROTOTYPER År 2001 slöt Multibrid och kuggväxeltillverkaren Renk ett avtal beträffande planet-växeln för Multibrids nya 5 MW vindkraftverk, speciellt utvecklat för offshoredrift. För ändamålet utvecklade Renk en helt ny planetväxel, ”Aerogear”. Enligt avtalet skulle den första prototypen demonteras och granskas efter fyra års drift. I mars 2009 nåddes avtalsgränsen med 25 844 drifttimmar. Under denna tid hade kraftverket producerat ca 47 000 MWh energi och sålunda arbetat med i medeltal 1,7 MW (34 %) effekt.
8
VINDÖGAT 3/2009
Plock ur Wind-Kraft-Journal 4/2009 Philip Hildén
Det kompakta byggnadssättet med en enstegs planetväxel och lågvarvig generator, hopbyggd med växel och rotorlager, har visat sig infria alla förhoppningar man haft beträffande pålitlighet, slitstyrka och inte minst beträffande montagearbetet, som väsentligt underlättades av komponenternas låga vikt. Sammanlagt når Multibrid M 5000 en effektvikt på ca 62 kg/installerad kW räknat på tornhuvudets roterande delar. Med hänsyn till monteringssvårigheterna vid offshoreinstallationer och den höga tillförlitligheten är det fråga om ett världsrekord av stor betydelse. Multibrid överlät år 2007 sin vindkraftstillverkning till det franska företaget Areva. Verksamheten fortsätter som tidigare. Förutom de fyra protyperna levererade ArevaMultibrid sommaren 2009 sex 5 MW anläggningar till provfältet Alpha Ventus i Nordsjön. Dessa turbiner kopplades till nätet den 12 augusti 2009. Som känt är finska WinWind licenstillverkare av Multibrid 1 MW och 3 MW aggregat och har nått mycket goda resultat även med dessa, efter liknande principer konstruerade kraftverken.
VINDKRAFT SKYDDAR NATUREN PÅ GALAPAGOSÖARNA Vindkraftprojektet på Galapagosöarna är en avgörande del av planerna att göra energiförsörjningen på öarna helt oberoende av fossila bränslen. Vindkraften produceras av 3 st 800 kW turbiner, tillverkade av det spanska företaget Made. Man väntar sig att ca 54 % av årsförbrukningen på 8 300 MWh skall kunna tillgodoses med vindenergi. Utbygnaden fortsätter och år 2015 skall självförsörjningen nå 100 %. Då kommer också solkraft att delta i energiproduktionen.
TYSKA STÄDER INVESTERAR I VINDKRAFT De fyra Multibrid kraftverken i Bremerhaven, som omnämns här ovan, har den 22 juli 2009 övertagits av energiverket i staden Bochum. Man har dessutom slutit ett samarbetsavtal som gäller den framtida byggnaden och driften av offshorevindparken Borkum West II. Också staden Bremen köper in sig i vindkraft. Det gäller en 30 MW vindpark, belägen mellan Hamburg och Berlin. Likaså har staden Dachau nära München, som tidigare köpt in sig i den ovannämnda vindparken Borkum West II, nu ökat sitt delägarskap från 525 000 till 1 056 000 euro. Borkum West II kommer i färdigt skick att bestå av 80 stycken 5 MW Multibrid turbiner. Staden München vill inte vara sämre: wpd think energy, storbyggare av vindkraft också i Finland, har sålt sammanlagt 50 MW vindkraft till München. Staden kan därigenom öka sin produktion av ekologisk energi till 920 GWh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen hos 370 000 hushåll i staden. München är också delägare i ett stort solenergiprojekt i Spanien, Andasol 3 i provinsen Granada. Andasol 3 skall tas i drift år 2011 och väntas ha en effekt på ca 50 MW. Det är det tredje solkraftverket i samma storleksordning, som byggs i Granada. De tre anläggningarna har en sammanlagd kollektoryta på över 1,5 miljoner m2 – ungefär motsvarande 210 fotbollsplaner – och blir störst i Europa med en energiproduktion av omkring 170 GWh per år.
numret av Wind-Kraft-Journal beskriver nu Areva Multibrids chefdirektör, Félix Debierre, sina planer på ett liknande projekt, baserat på Multibrids 5 MW kraftverk. M. Debierre hoppas att det flytande MultibridSway kraftverket skall bli en attraktiv lösning för morgondagens offshoreprojekt på djupt vatten.
PLAN 8 BYGGER 180 MW VINDKRAFT I PANAMA PLAN 8 GmbH heter en vindkraftskonsultbyrå i Eckernförde, Tyskland, som nyligen grundats av Dirk Jesaitis, sedan länge verksam i branschen. Jesaitis har planerat bygget av över 120 vindkraftanläggningar av varierande storlek och har nu specialiserat sig på Panama, där ett första kontrakt på 180 MW har tecknats. Projektet omfattar i sin helhet över 500 MW. Man väntar med intresse på resultaten av den nya verksamheten.
WINWIND BYGGER 120 MW I USA WinWinD har av Wild Brush Energy i Seattle, Oregon, fått en order värd ca 200 US dollars. på 120 MW vindkraftverk.
VART TOG DEPRESSIONEN VÄGEN?
Om man vill göra propaganda för förnyelsebar energi i allmänhet och vindkraft i synnerhet så avstår man naturligtvis gärna från att referera konkurser och andra obehagligheter i branschen. Men faktum är (vilket tidigare i dessa spalter påpekats) att det knappast finns en industrigren som OCKSÅ AREVA MULTIBRID PLANERAR FLYTANDE gått så oskadd genom de obehagliga tiderOFFSHOREVINDKRAFT na som just eko-energin. Därmed tycker vi I de senaste ”plocken” nämndes ett norskt oss ha bevisat just det som skulle bevisas flytande vindkraftverk, bestående av en Sie- – att ekologiskt sunda energiformer är just mens turbin, monterad på ett flytande torn de som lämpar sig för ekonomiskt osuntillverkat i Raumo. I en notis i det nyaste da tider!
9
VINDÖGAT 3/2009
PROJEKTKARTA Lagom till vinddagen 15 juni lade Suomen Tuulivoimayhdistys in kartan över pågående projektplaneringar på sin hemsida. Avsikten är att hålla kartan uppdaterad allteftersom ny information tillkommer. Se; www.tuulivoimayhdistys.fi/hankkeet Kartan baserar sig på den globala översikt som ställts till förfogande av 4C Offshore. Se; gis.oceanteam.net/offshorewind/ Användare får också tillgång till information i textform, angående vindhastigheter, vinddensiteter, vattendjup osv. 4C Offshore är en oberoende Marin Energi Konsult som specialiserat sig på riskvärdering för havsbaserade energiproject. Se; www.4Coffshore.com
Vindkraftföreningens höstmöte onsdagen den 25 november kl. 17–20 på Tekniska föreningens klubb Orfeus, Eriksgatan 2, ingång till vänster om hissarna Ur programmet: Budget och funktionärer för 2010, föreningens 31:sta verksamhetsår. Diskussion, med inledare angående; – inmatningstariffen – vindatlasen – offshore mässan i Stockholm – idéer om 30-års jubileet
lätt traktering – alla välkomna
10
VINDÖGAT 3/2009
FÖRSTA HYWIND BÖRJAR PRODUCERA Efter en artikel i Ny Teknik och StatoilHydro
Världens första och största flytande vindkraftverk i full skala är nu på plats i havet utanför Karmøy mellan Stavanger och Haugesund. Om ett par månader ska verket börja leverera el. I Norge inleds snart försök med flytande turbiner, som förankras i havsbotten. Håller planerna kan tekniken ge dubbelt så mycket energi som vindkraftverk på land. Projektet kombinerar känd teknologi på ett innovativt sätt. Turbinen fästs på en sk SPAR-boj, en lösning som använts för produktionsplatformar och lastningsbojar. Man har utnyttjat offshore expertis från olje- och gasindustrin för utveckling inom offshore vindkraft. Det är ett jätteprojekt som nu ankrats tio kilometer utanför den norska västkusten. Pilotanläggningen väger 5 000 ton och har 200 meter högt torn, varav halva tornet ligger under vattenytan. Siemens turbinen på 2,3 MW vilar på stora flytelement, förankrade vid havsbotten på hundra meters djup. Överföringen av elektricitet sker via sjökabel. Att bygga så här stora vindkraftverk till havs är både komplicerat och dyrt. Satsningen på Hywind, som tekniken kallas, beräknas hamna runt 46 Meur. Men fördelarna kan också bli stora: Vin-
den till havs är både jämnare och starkare och det finns inte mycket som stör blåsten, sa Alexandra Bech Gjøry, chef för Statoils enhet för ny teknik, när planerna presenterades i detalj för drygt ett år sedan. Enligt StatoilHydros egna beräkningar kan vindkraft till havs ge dubbelt så mycket energi som landbaserade turbiner.
righeten till Energimyndigheten, har garanterat cirka 70 miljoner kronor till projektet. Visionen är att i framtiden bygga flytande vindkraftparker med upp till 200 turbiner till havs på djup mellan 120–700 meter. Om 10–15 år hoppas Statoilhydro att sådana anläggningar ska kunna producera 4 TWh vindel om året, eller tillräckligt med el för att försörja 200 000 norska hushåll.
Bogseras ut till havs Den första cylindriska tornsektionen till vindkraftverket anlände till Åmøyfjorden nordväst om Stavanger i slutet av april i år. Sedan dess har sektion efter sektion plockats ihop i Stavanger och sedan bogserats ut till havs. Just nu arbetar norska Nexans med att dra den drygt 13 kilometer långa HVAC-kabeln (högspänd växelström) mellan vindkraftverket och transformatorstationen i Rørvika utanför Karmøy.
Målet är 200 flytande Hywindturbiner Statoilhydro har hittills investerat drygt 200 miljoner svenska kronor på att utveckla Hywind-tekniken och bygga demonstrationsanläggningen. Enova, den norska motsva-
Första Hywindverket på plats. Rotordiametern är 82,4 meter, turbinen 2,3 MW. Höjd 165 meter, varav 100 meter av tornet ligger under havsytan. Tre ankarkättningar förankrar kraftverket vid havsbotten.
11
VINDÖGAT 3/2009
TRIMARAN FÖR OFFSHORE PARKER Mobimar pressnytt Som alla andra maskiner kräver vindturbiner underhåll. Men att genomföra ett servicebesök på en vindturbin 50 Sjm utanför kusten, på ett sannolikt blåsigt område, kan visa sig bli en kämpig utmaning. Nio EU länder har redan installerat offshore vindkraftparker. England, Danmark, och Holland svarar för 85 % av den totala mängden. Många av de enkelskroviga eller katamaran fartygen som hittills använts för underhåll är inte optimerade för uppgiften, säger Pauli Immonen, Vd på det finska företaget Mobimar Ltd. Vi ville ändra på det tillägger han. De häftiga rörelser so förorsakas av hög sjö gör inte bara personalen på båtarna sjösjuk – vid angöringen av ett vindkraftverk skapas potentiellt farliga situationer. Sjön kan kasta fartyget mot verkets fundament eller dra det ifrån verket just när passagerarna ska debarkera. När transporten till och från beror på vädret måste personalen också vara beredd på att stanna över natten eller flera dygn på vindkraftverket.
Med dessa utmaningar i minnet utvecklade Mobimar en trimaran speciellt lämpad för service uppgifter på offshore vindkraftverk. Bogen är försedd med en fixeringsmekanism som gör det möjligt att enkelt förtöja fartyget utan att riskera skador på personal eller gods. För detta unika förtöjningssystem har bolaget utverkat patent. Dessut-
om säkrar trimarankonceptet Mobimar 16 Wind att fungera bekvämt och säkert i vindar om skapar problem för andra skrovtyper. Det säkrar transporterna, och gör dem oberoende av häftigt väder. Resultatet är kortare driftuppehåll och ökad lönsamhet. Ytterligare uppgifter; Pauli Immonen, www.mobimar.com
SEASIDE WIND AB www.seasidewind.se Seaside Wind Ab, ett nytt bolag, registrerat i Stockholm i maj 2009. Med Sverige som startplattform planerar bolaget internationell verksamhet inom offshore vindkraft. Sveriges regering har satt målet för ökad förnybar energi från 2 till 30 TWh till år 2020. Offshore vindparker ska stå för 10 TWh av den ökningen, vilket gör vindkraften till ett av de bästa investeringsobjekten genom tiderna. Seaside Wind fokuserar på att bygga vindkraftparker offshore och i närheten av kusten. Offshore vindkraftparker ger en mängd fördelar över landbaserade anläggningar. Offshore omgivning ger nyttan av bättre vindar och tillståndsprocesserna blir vanligen kortare, vilket ger kortare genomgångstider för projekten och leder snabbare till inkomstbringade leveranser. Seaside Wind SE AB kombinerar tekniskt kunnande med starka industriföretag
som parter. Tillsamman med våra medspelare bygger vi vindkraftparker i kustområden och i havet. Med vår unika konstruktionsprocess kan vi bygga snabbt till reducerade kostnader med minimering av tiden för planering till produktion. Seaside Wind SE AB tar hand om hela projekt inklusive utformningen av anläggningar: WindPRO och positionsdefiniering, platsbearbetning, tillståndshantering, turbinanskaffningsavtal, markägarkontakter, kommun- och statsberoende ärenden samt samhällskontakterna. Seaside Wind SE AB deltog som utställare på Offshore mässan i Stockholm. Närmare upplysningar av Vd Urban Baudin; urban.baudin@seasidewind.se och vindkraftexpert Tore Wizelius; tore.wizelius@seasidewind.se Tore på mässan.
12
VINDÖGAT 3/2009
AKTUELLT Morphic säjer Scanwind till General Electric, ny Teknik 13.8 Svensk vindkraftshistoria hamnar nu i amerikanska händer. GE Energy tar över norska Scanwind som bygger stora direktdrivna vindkraftverk, efterföljare till historiska Matilda på Gotland. Den amerikanska vindkraftsjätten GE Energy går in tungt på den nordiska vindkraftsmarknaden. I våras blev GE huvudleverantör till vindkraftsbolaget Arise Windpower, som har stora planer på vindparker i södra Sverige. Arise köper en helt ny GE-turbin på 2,3 MW som sägs vara specialutvecklad för nordiska förhållanden. Nu går GE också in som tillverkare i Norden genom att ta över Karlskogaföretaget Morphics norska dotterbolag Scanwind och bli en utmanare till danska Vestas på Vestas hemmaplan. Scanwind bygger stora, direktdrivna turbiner för extrema vindlägen. Enligt egen utsago är Scanwinds turber världens lättaste multimegawattsmaskiner – lika lätta som växellådsturbiner men utan växellådornas svagheter. I dag står det 15 stora vindkraftverk på norska Hundhamerfjell alldeles vid havet i Nord Tröndelag. Två turbiner är på 3 MW och 13 stycken är på 3,5 MW. Nästa steg är att ta fram ännu större turbiner för vindkraftsparker ute till havs och det är här som GE Winds intresse kommer in. Utefter den norska kusten ska det byggas nya vindkraftsparker och i Storbritannien ska en ny stor koncessionsrunda snart inledas för ytterligare havsbaserade vindkraftsparker.
Energistöd åt Sumituuli 31.8.2009 Arbets- och näringsministeriet har enligt minister Pekkarinens beslut beviljat energistöd åt Sumituuli Oy för vindkraftprojekt. Sumituuli fick 743 000 eur för sitt 2 MW vindkraftprojekt på Ajos i Kemi. Projektet har lagstadgat bygglov på hamnområdet i angränsning till den stora vindkraftparken under utveckling.
Vindkraftverket baserar sig på traditionell teknologi men dess torn är av fackverkstyp som levereras av Rautaruukki. Den nya kontruktionen är lättare än den traditionella och kräver mindre material. Tornkonstruktionen är patenterad och förutspås ha marknad världen över. Ajos installationen blir en viktig referens.
Armén önskar vindkraft på sina tidigare öar, FNB 19.8 Försvarsminister Häkämies föreslår att det byggs vindkraftverk på några av de öar som frigörs av försvaret. Vindkraft skulle passa bra speciellt utanför Hangö och Kotka. Försvarsmakten har tillsammans med ministeriet utvärderat vilka öar som är viktiga för försvaret och vilka som kunde frigöras. Armén förfogar över tiotals öar på finska vatten. De slutliga besluten görs av ägaren, Skogsstyrelsen. Byggnaderna på öarna hör i huvudsak till Senatsfastigheterna.
Vindkraften måste med i klimatavtalet, 15.9 Svensk Vindenergi uppmanade, i samband med VIND2009 konferensen på Älvsjömässan, regeringen att framhålla vindkraftens positiva effekter på minskningen av utsläppen av koldioxid under FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn i december. Vindkraften är en beprövad teknik som har global acceptans och som genererar el till konkurrenskraftiga priser. I Sverige går utbyggnaden fortfarande trögt trots att fler projekt färdigställs i år än tidigare beräknat. – Den goda tillgången på vindkraftverk gör att den totala effektutbyggnaden blir högre än den prognos som kom i somras. Vi räknar nu med att uppnå minst 300 MW driftsatt effekt under 2009, men att betydligt färre verk driftsätts under 2010 på grund av kraftigt försämrad orderingång, avslutar Matthias Rapp. I vindkraftparker om minst 10 MW finns idag 179 verk med en total effekt på 375
MW i drift, 203 verk med en total effekt på 437 MW är under byggnad och 603 verk med en effekt på totalt 2 196 MW är tillståndsgivna.
Klart för 108 vindkraftverk i Kattegatt Under den svenska vindkraftskonferensen som i år heter VIND2009 – perspektiv Europa på Stockholmsmässan meddelar Svensk Vindenergi och Universal Wind Offshore AB att alla tillstånd för landets hittills största havsbaserade vindkraftpark, Stora Middelgrund, nu är på plats Matthias Rapp, vd för Svensk Vindenergi, konstaterar att storskalig havsbaserad vindkraft nu kan börja byggas runt Sveriges kuster. Vi ser med stort intresse fram emot det regelverk som Energimyndigheten ska ta fram gällande utnyttjande av flexibla mekanismer. Det är viktigt att regelverket gör det tillräckligt attraktivt för att åstadkomma de investeringar som behövs. Vindkraftparken som kommer att bestå av 108 vindkraftverk ligger i Kattegatt, cirka 35 kilometer utanför kusten vid Halmstad/Falkenberg. Vid uppförande av verk med en installerad effekt om 6 MW skulle produktionen uppgå till cirka 2,2 TWh enligt insamlad mätdata. Motsvarande produktion på land skulle kräva en utbyggnad av drygt 500 normalstora vindkraftverk. Nya vindkartor bifogas som pdf, kan också hämtas på www.svenskvindenerg.org
St1 Oy:s industriella vindkraftverk, Kauppalehti 28.9 St1 Oy:s industriella vindkraftverk, en 3 MW Winwind turbin på Tahkoluoto invid Björneborg börjar producera förnybar el till nätet reguljärt i oktober. Årsproduktionen är ca 8 000 MWh. St1:s Tahkoluoto verk är det högsta som hittills byggts i Finland. Tornhöjden och rotordiametern är vardera 100 m.
13
VINDÖGAT 3/2009
OFFSHORE MÄSSAN I STOCKHOLM Folke Malmgren
Med 4 000 m2 monteryta, var utställningen på European Offshore Wind 2009 dubbelt så stor som förra gången 2007. Utställningsbesökarna hade möjlighet att nå över 260 av de viktigaste aktörerna i havsbaserad vindkraft från Europa, Nordamerika och Asien – världens främsta tillverkare, utvecklare, kraftgeneratorer, verkstads- och byggföretag, kraftgeneratorer och verktyg. Konferensprogrammet omfattade 23 sessioner som täckte olika aspekter på havsbaserad vindkraft. Det är tydligt att byggande i havet nu har börjat.
Det diskuterades mycket om hur nätfrågorna ska lösas. Finansieringen av kablage för installationer vars produktion ska transporteras till flera länder blir en utmaning. Likaså hur energin ska prissättas då den överförs till länder med olika stödtariffer. Ett harmoniskt EU stödsystem skulle vara en förenklande faktor, men för det är tiden
inte ännu mogen. Det eftersträvansvärda intelligenta och multinationellt administrerade nätet som beaktar konsumtions- och produktionsfluktuationer i geografiskt spridda regioner, för att skapa kontinuerligt utjämnande balansering, sätter EU samarbetet på prov.
Utställningen dominerades av leverantörer för stora installationsanläggningar, utrustning som blir eftersökt i Finland om havsbyggandet ska få fart.
Olika flytande koncept presenterades.
Multirotorkonceptet blir attraktivt när fundamentdelen dominerar ekonomin.
Sammanlagt över 4 850 deltagare besökte detta världens största havsbaserade vindkraftevenemang.
Flera tillverkare från fjärran östern syntes bland utställarna.
Expon kompletterades av ett ovanligt omfattande planschutbud.
14
VINDÖGAT 3/2009
PRODUKTIONSTATISTIK… Läge Huittis 1 Korsnäs 1 Korsnäs 2 Korsnäs 3 Korsnäs 4 Jalasjärvi 1 Sottunga Ormhälla Eckerö Bredvik Vammala Koppelo Äetsä Marjamäenvuori Euraå Krisantie Kemi 1 Kemi 2 Kemi 3 Karlö Marjaniemi 1 Karlö Marjaniemi 2 Björneborg 1 Kalajoki Rahja 1 Kalajoki Rahja 2 Siikajoki Säikkä 1 Siikajoki Säikkä 2 Enontekis Lammasoaivi 1 Enontekis Lammasoaivi 2 Karlö Huikku Ijo Karlö Marjaniemi 3 Kuivaniemi Vatunki 1 Eckerö Mellanön Kökar 1 Finström Pettböle 1 Finström Pettböle 2 Vårdö 1 Siikajoki Tauvo 1 Siikajoki Tauvo 2 Lemland Knutsboda 1 Lemland Knutsboda 2 Lemland Knutsboda 3 Lemland Knutsboda 4 Enontekis Lammasoaivi 3 Muonio Olos 1 Muonio Olos 2 Muonio Olos 3 Muonio Olos 4 Muonio Olos 5 Föglö Bråttö Lumparland 1 Lumparland 2 Finström Pettböle 3 Sottunga Kasberget Lumijoki Routunkari Kuivaniemi Kuivamatala 1 Kuivaniemi Kuivamatala 2 Kuivaniemi Kuivamatala 3 Kuivaniemi Vatunki 2 Kuivaniemi Vatunki 3 Kuivaniemi Vatunki 5 Närpes Öskata 1 Kotka 1 Kotka 2 Björneborg Meri-Pori 1 Björneborg Meri-Pori 2 Björneborg Meri-Pori 3 Björneborg Meri-Pori 4 Björneborg Meri-Pori 5
Tillverkare Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Windworld Vestas Vestas Vestas Vestas NEGMicon Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Bonus Bonus Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Vestas Enercon Enercon Enercon Enercon Nordtank Nordtank Vestas Vestas Vestas Vestas Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Enercon Enercon Enercon Enercon Vestas Vestas NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus
Effekt kW 75 200 200 200 200 220 225 225 225 225 250 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 450 450 500 500 500 500 500 500 500 500 500 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 660 660 750 750 750 750 750 750 750 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000
∅ m
torn m
Start m/år
20,0 24,6 24,6 24,6 24,6 25,0 27,0 29,0 29,0 29,0 30,0 31,0 31,0 31,0 31,0 31,0 31,0 31,0 31,0 31,0 31,0 37,0 37,0 37,3 37,3 37,3 37,3 39,0 40,3 40,3 40,3 40,3 43,0 43,0 44,0 44,0 44,0 44,0 44,0 44,0 44,0 44,0 44,0 44,0 45,0 45,0 45,0 45,0 47,0 47,0 44,0 44,0 44,0 48,0 48,0 48,0 48,0 54,0 54,0 54,0 54,0 54,0 54,0 54,0
40 32 32 32 32 31 31 35 50 52 36 35 35 35 30 30 30 30 30 30 30 35 35 36 39 41 36 40 40 55 55 55 49 49 45 45 45 50 41 41 41 40 40 40 65 65 65 65 55 50 50 50 50 50 50 50 45 60 60 60 60 60 60 50
3/03 11/91 11/91 11/91 11/91 7/03 1/92 12/04 12/04 9/05 12/05 8/93 8/93 8/93 10/93 10/93 9/93 4/93 4/93 4/93 4/93 10/96 10/96 4/95 1/97 6/95 8/95 8/95 10/97 10/98 10/98 9/98 4/97 4/97 11/97 11/97 11/97 11/97 11/98 11/98 11/98 9/99 9/99 9/99 9/99 8/03 8/03 10/99 1/05 3/99 10/98 10/98 10/98 11/99 11/99 11/99 8/99 9/99 9/99 6/99 6/99 6/99 6/99 6/99
Uppsk. MWh/a 380 380 380 380 100 450 500
610 610 610 650 670 700 660 660 725 725 1 100 1 100 1 195 1 030 1 275 1 060 1 200 1 300 1 100 1 100 1 100 1 350 1 350 1 200 1 200 1 200 1 200 1 400 1 400 1 400 1 400 1 400 1 400 1 600 1 500 1 500 1 300 1 800 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 600 2 000 2 000 2 340 2 340 2 330 2 320 2 450
Uppgifterna insamlade av VTT Energi / Anders Stenberg
april MWh
maj MWh
juni MWh
20 12 13 18 8 25 20
26 18 21 26 11 19 21
17 10 11 19 4 22 10
14
7
0
15 16 16 43 39 29 0 0 40 46 65 63 90 106 84 19 75 101 78 76 63 102 98 70 72 71 67 66 90 91 90 89 90 120 97 86 86 108 122 70 70 70 38 38 38 114 106 93 145 143 147 138 142
14 15 14 34 32 38 0 0 41 45 41 41 81 177 55 41 83 104 76 79 57 102 100 75 76 74 69 88 96 98 97 98 96 122 98 89 89 119 127 65 65 65 46 46 46 124 132 120 34 134 144 131 154
10 11 10 31 31 12 0 0 37 41 30 32 65 157 44 27 65 78 65 62 60 73 65 49 50 55 48 77 69 71 69 69 68 91 75 68 72 88 107 61 61 61 46 46 46 60 119 120 69 83 75 79 79
Produktion 2009–2 MWh kWh/m2 h 0 0 0 62 131 311 40 84 200 45 94 224 63 132 314 23 46 103 66 115 293 51 77 226 0 0 0 22 33 97 40 43 40 108 103 80 0 0 119 132 137 135 236 441 183 87 224 282 220 218 180 277 263 194 198 200 184 232 255 260 255 256 254 333 270 243 247 314 356 195 195 195 130 130 130 298 357 333 249 360 366 349 374
52 57 54 143 136 105 0 0 157 175 127 126 216 403 167 80 187 221 172 171 141 191 181 128 130 131 121 153 168 171 168 168 167 210 170 153 156 181 205 128 128 128 72 72 72 164 156 145 109 157 160 152 164
132 142 135 360 342 265 0 0 396 441 303 300 472 881 365 174 447 565 439 435 361 462 438 323 330 333 306 386 424 433 425 427 424 555 450 405 412 476 539 260 260 260 173 173 173 397 357 333 249 360 366 349 374
CF % 0 14 9 10 14 5 13 10 0 4 6 7 6 16 16 12 0 0 18 20 14 14 22 40 17 8 20 26 20 20 17 21 20 15 15 15 14 18 19 20 19 20 19 25 21 19 19 22 25 12 12 12 8 8 8 18 16 15 11 16 17 16 17
Stör.- 12 mån tid (h) MWh 21 151 195 19 0 35
311 243 226 314 94 341 285
30 15 26 286 256 0 2 184 2 184 15 20 94 105 45
163
177 6 7 53 13 82 18 8 0 0 0 0 282 8 8 8 176 8 21 8 14 42 0 9
0 0 468 124 41 141 416
265 290 278 619 605 390 0 0 516 553 537 500 866 540 1 093 545 965 1 320 998 953 914 1 196 1 001 959 1 057 974 936 1 016 837 848 829 839 832 1 514 1 296 1 197 1 130 1 543 1 321 1 078 1 049 1 041 859 980 912 908 1 485 2 018 1 613 1 852 1 777 1 761 1 999
% av uppsk. 82 64 60 83 94 76 57
43 48 46 95 90 56 0 0 71 76 49 45 73 52 86 51 80 102 91 87 83 89 74 80 88 81 78 73 60 61 59 60 59 95 86 80 87 73 72 70 69 57 65 61 57 74 101 69 79 76 76 82
kWh/ m2/a 0 655 512 476 661 191 596 431 0 247 351 384 368 820 802 517 0 0 683 732 499 465 793 494 1 001 498 808 1 035 782 747 716 823 689 630 695 640 615 668 551 558 545 552 547 952 815 753 711 890 761 709 690 685 475 542 504 502 648 881 704 809 776 769 873
15
VINDÖGAT 3/2009
…PRODUKTIONSTATISTIK Läge Björneborg Meri-Pori 6 Björneborg Meri-Pori 7 Björneborg Meri-Pori 8 Karleby Kokkola T1 Karleby Kokkola T2 Kristinestad Kristiina 1 Kristinestad Kristiina 2 Kristinestad Kristiina 3 Eurajoki Olkiluoto -TU1 Oulunsalo Riutunkari T4 Oulunsalo Riutunkari T5 Oulunsalo Riutunkari T6 Uleåborg Vihreäsaari T1 Larsmo Fränsviken Björneborg Hilskansaari Ijo Laitakari 2 Nystad Hankosaari1 Nystad Hankosaari 2 Oulunsalo R iutunkari T1 Ingå Barö 3 Hangö Sandö 1 Hangö Sandö 2 Hangö Sandö 3 Hangö Sandö 4 Dragsfjärd Högsåra 1 Dragsfjärd Högsåra 2 Dragsfjärd Högsåra 3 Björneborg Meri-Pori 9 Kuivaniemi Vatunki 6 Lemland Båtskär 1 Lemland Båtskär 2 Lemland Båtskär 3 Lemland Båtskär 4 Lemland Båtskär 5 Lemland Båtskär 6 Brahestad 1 Brahestad 2 Brahestad 3 Brahestad 4 Brahestad 5 Kemi Ajos 1 Björneborg Meri-Pori 10 Uleåborg Vihreäsaari T2 Kemi Ajos T10 Kemi Ajos T11 Kemi Ajos T2 Kemi Ajos T3 Kemi Ajos T4 Kemi Ajos T5 Kemi Ajos T6 Kemi Ajos T7 Kemi Ajos T8 Kemi Ajos T9 Oulunsalo Riutunkari T1 Oulunsalo Riutunkari T2 119 st
Tillverkare Bonus Bonus Bonus WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD Nordex Nordex Nordex Enercon Enercon Enercon Enercon Enercon HARAKOSAN HARAKOSAN HARAKOSAN Bonus Vestas Enercon Enercon Enercon Enercon Enercon Enercon Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD Summor Medeltal
Effekt kW 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 300 1 300 1 300 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 144 015
∅ m
torn m
Start m/år
54,0 54,0 54,0 56,0 56,0 56,0 56,0 56,0 56,0 56,0 56,0 56,0 56,0 64,0 64,0 64,0 60,0 60,0 60,0 70,0 70,0 70,0 70,0 70,0 70,7 70,7 70,7 76,0 80,0 71,0 71,0 71,0 71,0 71,0 71,0 82,4 82,4 82,4 82,4 82,4 90,0 90,0 90,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
50 50 50 70 70 70 70 70 60 70 70 70 56 66 70 70 69 69 65 65 65 65 65 65 65 65 65 80 78 64 64 64 64 64 64 80 80 80 80 80 90 90 90 88 88 88 88 88 88 88 88 88 88 88 88
6/99 6/99 6/99 5/03 5/03 12/03 12/03 12/03 10/04 9/03 9/03 9/03 9/01 6/06 07/07 02/09 10/99 10/99 8/99 8/04 8/04 8/04 8/04 8/04 9/07 8/07 9/07 7/02 12/02 8/07 8/07 8/07 7/07 9/07 9/07 6/04 6/04 6/04 6/04 6/04 12/05 6/06 12/04 12/08 12/08 1/08 1/08 11/08 10/07 2/08 2/08 12/08 12/08 2/08 2/08
Uppsk. MWh/a
april MWh
maj MWh
juni MWh
2 670 194 187 61 2 600 199 202 136 2 580 188 185 125 2 100 148 170 111 2 100 148 169 74 2 200 225 239 133 2 200 212 221 132 2 200 192 196 138 2 400 149 145 100 2 200 229 163 66 2 200 211 43 72 2 200 233 205 157 1 900 24 0 0 2 200 159 178 117 2 100 195 185 126 2 500 106 177 157 2 340 147 155 114 2 340 108 83 103 3 000 212 187 153 3 500 180 172 147 3 500 143 126 128 3 500 143 126 128 3 500 142 125 108 3 500 142 125 108 4 100 268 281 210 4 100 248 264 193 4 100 225 234 165 6 000 538 552 349 4 500 358 335 166 6 500 497 538 320 6 500 484 536 332 6 500 485 530 301 6 500 514 585 321 6 500 474 525 291 6 500 522 569 316 5 200 444 481 346 5 200 423 482 331 5 200 444 473 345 5 200 471 523 384 5 200 416 422 124 8 100 531 343 225 6 900 628 596 350 6 900 159 0 11 6 900 681 618 430 6 900 629 607 409 6 900 535 353 315 6 900 653 411 372 6 900 288 316 377 6 900 657 583 423 6 900 495 591 424 6 900 583 598 424 6 900 719 667 382 6 900 670 359 455 6 900 681 612 537 6 900 192 225 265 325 760 23 100 22 205 15 817
Månadsstatistiken kan följas upp på VTT:s hemsida; www.vtt.fi/windenergystatistics/?lang=sv De åländska återfinns på; www.vindenergi.aland.fi/vkprod.htm
Produktion 2009–2 MWh kWh/m2 h 442 193 442 537 235 537 498 217 498 428 174 428 391 159 391 596 242 596 565 229 565 526 214 526 394 160 394 458 186 458 326 133 326 594 241 594 24 10 24 454 141 454 506 157 506 441 137 441 416 147 320 294 104 226 552 195 425 499 130 249 396 103 198 396 103 198 376 98 188 376 98 188 759 193 380 705 180 353 624 159 312 1 438 317 719 859 171 430 1 355 342 589 1 353 342 588 1 316 333 572 1 420 359 617 1 291 326 561 1 407 355 612 1 271 238 553 1 236 232 537 1 262 237 549 1 378 258 599 962 180 418 1 099 173 366 1 574 248 525 169 27 56 1 730 220 577 1 645 209 548 1 203 153 401 1 436 183 479 980 125 327 1 663 212 554 1 510 192 503 1 605 204 535 1 767 225 589 1 484 189 495 1 830 233 610 682 87 227 61 121 161 372
CF % 20 25 23 20 18 27 26 24 18 21 15 27 1 21 23 20 15 10 19 11 9 9 9 9 17 16 14 33 20 27 27 26 28 26 28 25 25 25 27 19 17 24 3 26 25 18 22 15 25 23 24 27 23 28 10 17
Stör.- 12 mån tid (h) MWh
% av uppsk.
kWh/ m2/a
372 15 231 23 416 61 21 19 75 467 839 32 1 992
84 90 88 80 98 116 112 109 61 101 86 100 45 95 114 22 79 72 71 75 64 61 61 62 100 88 81 96 108 100 98 96 101 96 99 85 100 101 101 95 69 83 44
979 1 018 986 679 835 1 039 997 970 599 906 765 892 345 650 747 168 656 596 750 684 582 559 554 561 1 044 916 845 12 75 962 1 634 1 614 1 581 1 660 1 577 1 633 832 974 985 989 926 881 901 471
99 112
869 986
104 92 109
916 809 959
106 92
932 811
77
737
0 72 391 98
189 308 316 0 49 58 42 56 44 42 14 8 70 4 273 256 316 1 665 65 236 160 188 845 72 94 190 183 397 386 1 263
2 242 2 331 2 258 1 673 2 057 2 558 2 455 2 389 1 474 2 230 1 885 2 198 849 2 091 2 402 540 1 856 1 684 2 121 2 632 2 238 2 151 2 131 2 158 4 099 3 596 3 319 5 783 4 837 6 468 6 389 6 260 6 574 6 245 6 464 4 435 5 192 5 251 5 272 4 936 5 602 5 732 2 999 3 990 3 477 6 824 7 745 3 290 7 191 6 356 7 533 3 528 3 353 7 316 6 368 268 401
Vindkraftföreningen r.f.
Gardestorpsv.6
FI-00330 Helsingfors
EVENEMANG 12–12 nov - - - - Nolia Vind, Piteå, konferens och fackmässa, www.nolia.se 25 nov - - - - - - Vindatlasseminariet, HTC Helsingfors, www.motiva.fi/tuuliatlasseminaari 2010 3–4 febr - - - - - Wind Power in Baltic and Nordic, Helsingfors, www.energyforum.com 3–4 febr - - - - - Winterwind 2010 i Piteå, Vindforsk, vintervind.se. 20–23 apr - - - - EWEC 2010 i Warszawa, 6 maj - - - - - - Tuulivoimaseminaari, Teknologiindustrin-STY www.tuulivoimayhdistys.fi/tapahtumat 21–25 sep - - - - Husum kongressexpo, www.husumwindenergy.com
HUR VILL INGÅ HA DET? Havsvind:s tilltagna projekt i Ingå skärgård redan i starten. I skärgårdsområden ströks stöter på patrull. Projektörens optimerade vindtekniskt bra områden med motiveringekonomiska intentioner följer lag och för- en att de var alltför små. Ofta har tillfrågad ordningar medan den nybildade förening- bosättning varit motsträvig, trots vetskapen en Pro Barösunds Skärgård kräver total- om ökande krav på hållbar utveckling. stopp, trots sin i övrigt positiva inställning Första förslaget för västnyländska skärtill vindkraft. gården omfattade ett halvdussin områden. Varav denna ofördragsamhet? Skapas Småningom pratades de bort av olika inolustigheten av att en utomstående affärsin- stanser och kvar blev Sockerdjupsfjärden. stans hoppar fram och fråntar orten dess en- Med dagens vindmöllor blir avståndet till ergiresurser, eller är markplanen misslyck- land alltför knappt och man förvånas över ad? Inverkar delaktigheten av huvudstadens att kommunen, som väl ska fungera som energibolag, som låtit sin egen närområdes- kontaktelement mellan invånare och mynplan förfalla trots dess utmärkta förutsätt- digheter, låtit processen gå opåtalad vidare ningar för just vindkraft? så att man lämnat sig med ett enda område Mången kommun förvirrades förr av till- och så oacceptabelt nära land. ståndsansökningar för vindkraft, tills minisFrån det första Barösundprojektet minns teriet 2004 gav ut direktivet om att vindkraft man visionen, som omnämndes under plaskall planeras i koncentrerade grupperingar, neringen. På några välvalda områden, med och att markplaner skall omfatta tillräckliga några möllor var, kunde man bygga upp en arealer för dem. Landskapsförbunden satte produktion som motsvarade elkonsumtioigång med markplaneringar, delvis basera- nen i hela Ingå kommun med skärgård. Det de på bristfällig vindkunskap hos konsultfö- hade gett vision av att man här på orten i retagen. Ett antal områden i öppnare kust- samförstånd fixar sin andel i utvecklingen områden inritades så långt ut till havs att och kliver framåt i såväl bygdeaktivitet som de teknoekonomiska ramarna uteslöt dem framstegsanda.
Kan ofördragsamheten vändas till samförstånd med ett nedbantat scenario? Idag kan sex möllor till havs ge Ingå dess el, en anläggning i klass med Båtskär utanför Mariehamn. Kunde kommunen, som har bestämmanderätt angående bygglov, ta initiativet och föreslå undantagstillstånd för ett mindre område, på de 10–20 m djupa vattnen SW om Västerbådan? Ett 1,5 km brett område är tillräckligt. Sett från skärgårdsfarleden, skulle hela anläggningen, på 9–12 km avstånd utåt havet, kunna skymmas med tre uppsträckta fingrar på armslängds avstånd. I höjdled kunde beskådaren jämföra roterande möllor med armviftande mänskor på 150 m avstånd, en sträcka motsvarande tre telefonstolpsmellanrum. Ingen stor visuell uppoffring för seglare, som passerar några gånger per år, eller för sommarboarna i klart väder. Men först borde huvudstaden omvärdera sitt beslut att förkasta vindkraft vid inloppet till sina hamnar. I vattnen kring Helsingfors kasunfyr finns gott om byggbara vattendjup och ut till dem ser knappast någon stadsbo. (red. FM)