vindoga april 2010 by Lucce Pucce

Nr 1 • April 2010 • årgång 29

Vårmöte torsdag 6 maj på Luckans Veranda kl. 17.00 (efter seminariet på Kiasma) Se föreningssidan sid.9

VINDÖGAT 1/2010

VINDKRAFTFÖRENINGEN RF Gardestorpsv. 6 FI-00330 Helsingfors tel 0400 445166 W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsv. 6 tel/fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors 0400 445 166 folke.malmgren@kaapeli.fi VICEORDFÖRANDE Johan Malm Åkerbärsvägen 2 0400 284 977 65320 Vasa johan.malm@solfenergi.fi STYRELSE Johan Hansen Hagtornsvägen 8 22100 Mariehamn johan@aktivmusik.ax jha@ha.ax

tel (018) 23 143 045 7313 4235

1/2010 FÖRÄNDRINGARNAS TIDEVARV.......................................................................................................3 SOLENERGIN SÄTTER FART..................................................................................................................3 FÖRDUBBLING VART TREDJE ÅR........................................................................................................4 TARIFFEN KAN GE 105,3 EUR/MWH UNDER 3 ÅR...............................................................5 PLOCK UR WKJ 6-09.....................................................................................................................................6 FÖRENINGSSIDAN........................................................................................................................................9 VÄRLDENS STÖRSTA...............................................................................................................................10

Anders Åsten P.O. Box 137 02401 Kyrkslätt mikron@dlc.fi

tel (09) 298 8053 fax (09) 298 7119 0400 446 640

Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn annette.larson@pp1.inet.fi Johan Wasberg Fjärdvägen 69 66530 Kvevlax johan.wasberg@merinova.fi Anders Stenberg Tredje linjen 32 A 1 00530 Helsingfors anders.stenberg@tkk.fi

FLO DESIGN WIND TURBINE.............................................................................................................10 VERTICAL WIND I FALKENBERG......................................................................................................11

tel 0400 931 1228

AKTUELLT..........................................................................................................................................................12 tel (06) 282 8261 (06) 346 4358

PRODUKTIONSSTATISTIK......................................................................................................................14 EVENEMANG..................................................................................................................................................16

tel 040 722 2181

VINDÖGAT REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Folke Malmgren redaktionschef Gardestorpsv. 6 B tel o fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi LÖSNUMMER Tilläggsexemplar för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktionen. Tel o fax (09) 48 3950 Vindögat/Malmgren. UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors, tel (09) 48 3950 Bankkonto: Nordea, konto nr 102130-606969 SWIFT adress: NDEAFIHH IBAN: FI9110213000606969 I Sverige: Postgiro 838 220-2 Annonspriser: 1 sida 300 €, ½ sida 200 €, ¼ sida 150 € FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER för medlemmar. Vindögat ingår i avgifterna: Studerande 10 € Personmedlemmar 25 € Småföretag 60 € Stödande företag 250 € Medlemmar och prenumeranter utomlands 35 € 350 SEK

Vindkraftföreningen grundades år 1980 och arbetar för att främja utnyttjandet av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet.Vindögat utkommer med 4 nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, beslutsfattare, företag och kollegiala organisationer. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela ditt namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden:Vertical Winds 200 kW prototyp testas nu i Falkenberg, Sverige, se sid. 11. Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, inom Svenska litteratursällskapet i Finland ISSN 0359-2936 / Tryck: Ekenäs Tryckeri 2010

MILJÖMÄRKT Trycksak 441 746

VINDÖGAT 1/2010

FÖRÄNDRINGARNAS TIDEVARV Folke Malmgren

Trots finansiella krislägen strävar vindkraftbranschen stadigt framåt. Nya globala rekord uppnåddes under 2009 och prognoserna pekar fortsättningsvis uppåt. En väldig aktivitet kan observeras redan på mängden trycksaker och webb-info, som sprids i branschen, och mängden evenemang. Mest i USA, Kina och på kontinenten men även närmare oss, se evenemangen på sista sidan. Ny teknik presenteras, möllekonstruktioner för uppåt 10 MW märkeffekt ligger på

ritborden. Horisontalaxlade typer för större effekter utprövas och de första erfarenheterna av flytande verk har registrerats. Hos oss kan senaste år närmast förliknas vid en andhämtningspaus, två nystartade verk och några äldre enheters avgång. Men inmatningstariffen är nu på remiss och förväntas nå riksdagen i maj och komma i kraft i höst. För att få fart på investeringarna lockar man med höjd tariff under några år i början. Trycket ökar på att få till åtgärder för att korta av de utdragna processerna med

Volym och pris

tillståndsbeviljning och konsekvensbedömningar om vi ska hinna få upp produktionen från dagens ca 0,4 % av elkonsumtionen till förväntade 6 % år 2020. Efterfrågan på yrkeskunnig personal ökar. Vid tekniska högskolan i Villmanstrand har inrättas en professur och på Aalto-uni startar en redan fulltecknad kurs i april. ■

SOLENERGIN SÄTTER FART

Ny Teknik 23.3-10 Hittills har det varit dyrt att göra el med hjälp av solenergi. Men ny statistik från Tyskland visar att priserna solcellsystem minskade förra året. Enligt den tyska branschföreningen BSW Solar sjönk systempriserna med 26 procent från fjärde kvartalet 2008 till fjärde kvartalet 2009. Tidigare har priserna hållits uppe av den tyska inmatningslagen, som skapade stor efterfrågan. När Spanien började med subventioner till produktionen av solel steg priserna ytterligare. Förra året minskade den spanska staten på solstödet.

Samtidigt hann solcellsindustrin i kapp med produktionen av solceller och solcellsmoduler. Kinesiska leverantörer konkurrerade i Europa med låga priser och finanskrisen gjorde att det fanns mindre kapital tillgängligt för investeringar, vilket gav ökat fokus på priset. Produktionen av de svenskutvecklade solcellerna från Uppsala ökar med ytterligare en fabrik. Bakom satsningen ligger den tyska solcellsjätten Q-cells. ■

Plan B 4.0 Earthpolicy.org

En timme solljus motsvarar mänsklighetens hela energiförbrukning under ett helt år. Vatten, vind, biomassa osv. skapas ur solljusenergin. Solen representerar en enormt stor energireservoar. Teknik har utvecklats för att tillvarata solenergi som värme ur solfångare eller direkt som el ur halvledarkonstruktioner. Den årliga elproduktionen ur solceller, ”photovoltics” (PVs) nådde år 2008 nära 7.000 MW. Föregångslandet USA passerades av Japan och nu har Kina gått upp i ledningen av produktionsvolymer med nästan fem gånger USAs. För närvarande går det mesta på export men stora mängder installeras även lokalt. ■

VINDÖGAT 1/2010

FÖRDUBBLING VART TREDJE ÅR EWEA och WWEA

Globalt ökade kapaciteten med 37 GW och nådde sammanlagda värdet 158 GW. Ökningen var 31,7 %, den högsta sedan 2001 och visar att fördubblingstrenden vart tredje år fortsatte. Kapaciteten vid slutet av 2009 genererar årligen 340 TWh, vilket är 2 % av den globala elkonsumtionen och motsvarar Ita-

liens totala elkonsumtion, över tre gånger Finlands och närmar sig hela Nordens konsumtion. Vindkraftsektorn sysselsätter 550 000 personer globalt. År 2012 beräknas miljongränsen nås. Kina fortsätter att leda expansionen och ökade sin kapacitet med 13 800 MW, fördubbling för fjärde året i rad. USA

Installerade MW 2008 nytt-09 2009 Tyskland 23 903 1 917 25 777 Spanien 16 689 2 459 19 149 Italien 3 736 1 114 4 850 Frankrike 3 404 1 088 4 492 England 2 974 1 077 4 051 Portugal 2 862 673 3 535 Danmark 3 163 334 3 465 Holland 2 225 39 2 229 Sverige 1 048 512 1 560 Irland 1 027 233 1 260 Grekland 985 102 1 087 Österrike 995 0 995 Turkiet 458 343 801 Polen 544 181 725 Belgien 415 149 563 ......... Norge 429 2 431 Finland 143 4 146 Estland 78 64 142 ....... Övriga 663 234 893 Europa 65 741 10 526 76 151

Offshore ökade 54 % Vindkraftkapaciteten ökade med 23 % inom EU. Kapaciteten som nåddes i slutet av 2009 förmår under normala år producera 163 TWh el, vilket är 4,8 % av EUs elbehov. Offshore byggandet av stora verk och vindkraftgrupperingar ute till havs i Nordoch Östersjön har tagit fart, med England och Danmark som föregångare. Ökningen offshore var 54 %. Inom EU installerades mera vindkraftkapacitet än någon annan elenergiform under 2009 visar statistik som publicerats av EWEA. Av all kapacitet inom EU var 39 %

Installerade MW USA+Kanada Latinamerika Asien Afrika+MÖ Stillahavsregionen Globalt Offshore England Danmark Holland Sverige Tyskland Belgien Finland Irland Kina Spanien Norge Japan

vindkraft, följd av gas 26 % och solpanelteknik 16 %. Inom Europa avpoletterades mera kolkraft och k-kraft än vad som installerades under 2009. Tillsammans står förny-

står för den största kapaciteten med Kina och Tyskland i följetåg. Man beräknar att den globala kapaciteten når 200 GW under detta påbörjade år. WWEA ökar sin prognos och ser det möjligt att kapaciteten ökar till 1 900 GW till år 2020. ■

2008 27 606 653 24 272 635 1 643 120 550

nytt-09 10 872 622 14 639 230 577 37 466

2009 38 478 1 274 38 909 865 2 221 157 899

2008 574 427 247 134 12 30 30 25 2 10 0 1

nytt-09 104 237 0 30 60 0 0 0 21 0 2,3 0

2009 688 664 247 164 72 30 30 25 23 10 2,3 1

bar teknologi för 61 % av den nya kapaciteten under 2009. Investeringarna i europeiska vindkraftparker nådde 13 miljarder euro, däribland 1,5 miljarder för offshore. Inom EWEA är man optimistisk angående utvecklingen under 2010 men finansieringen utgör fortfarande en tröskel och flera projekt måste annonseras inom kommande månader om året skall kunna uppvisa samma installationskapacitet, 10 GW, som senaste år. Över 80 projekt är under utveckling i Nordsjön och Östersjön. ■

VINDÖGAT 1/2010

TARIFFEN KAN GE 105,3 EUR/MWH UNDER 3 ÅR ANM, arbets- och näringsministeriet 11.3.2010

Tarifförslaget nu på remiss Förslaget till lag jämte motiveringar angående inmatningstariffen för både vindkraft och biogas föreligger nu på finska, 64 sidor, varav själva lagen upptar 11 sidor i slutet. Förslaget ska överlämnas till riksdagen i maj. http://www.tem.fi/files/26294/HEluonnos_110310_.pdf Bland faktadetaljerna angående vindkraft kan i snabb översättning nämnas; - Lagen förväntas hinna bli behandlad i riksdagen och komma i kraft 1 okt 2010. - Gäller inte på åländska områden där självstyrelselagen råder och utformar egna system. - Första utbetalningsperiod efter 30.6.2011, dvs efter tredje giltiga 3-månadersperioden - För giltighet skall generator- eller sammanlagda generatoreffekten till samma anslutningspunkt vara minst 500 kVA. - Kraftverksenheterna skall vara nya och inte innehålla begagnade delar - Även nya verk som tagits i bruk efter 1.1.2009 kan godkännas - Målsatt garantipris är 83,50 euro/MWh under 12 år - Ersättningen uträknas som skillnaden mellan målsatt garantipris och 3-månaders medelvärde av Nord Pool-prisnivån - För Nord Poolnivåer under 30 eur/MWh når ersättningen ett max-värde på 53,50 - För tiden fram till slutet av 2015 är garantiprisnivån 105,30 eur/MWh, dock under högst 3 år, och ersättningen max 75,30. Hur budgetmomentet för finansiering av det prognostiserade årligen växande produktionsstödet skall utformas, så att inte ”taket” kommer emot, är ännu höljt i dunkel. En konsumentfinansierad metod skulle ha gjort riskberäkningarna enklare. Om budgetmomentet utformas som en och samma källa för flera förnybara energiformer, såsom investeringsbidraget varit hittills, finns risken att vindkraft, för att få komma med i systemet, gallras med hjälp av nyutformade kriterier. Dessutom manglas ju budgeten varje år med avhyvlingsrisk. Budgetmedelåtgången förväntas öka från nuvarande 5-10 milj. euro per år (i

investeringsbidrag) till ca 200 milj. euro tariffersättning kring 2020. Då skulle de behövliga budgetmedlen småningom stiga till att motsvara 2 % av konsumentvärdet på el, dvs. en euro i månaden för ett våningshushåll. Ju högre Nord Pool prisnivån stiger från dagens 4-5 cent/kWh dess mindre blir tariffstödet. Om Nord Pool stiger till 8,3 cent/kWh, en vanlig nivå utomlands, faller stödet helt bort!

Torv ja – vind nej. Citat ur Energia 1/2010: ”Finansministeriet avvärjde i december det planerade konsumentbaserade inmatningstariffsystemet för vindkraft, efter att ha kommit på att det privata nätbolaget Fingrid inte kan insamla skattebetonade avgifter. Det är emot grundlagen. De jäktade tjänstemännen förbisåg att grundlagen synbarligen inte hindrar att torven stöds med inmatningstariff, som finansieras av elkonsumenterna. Det har Fingrid skött ända sedan 2007.”

Energiindustrins kommentar Tariffen skapar förutsättningar för investeringar i vindkraft men för att förverkligas måste stödfinansieringen läggas på stadig grund. Finansiering ur budgeten är osäkrare än vad konsumentbaserad finansiering hade varit. I fortsättningen gäller det att se till att så inte blir, säger dir Jukka Leskelä på energiindustrin rf ET. Då man ursprungligen planerade konsumentbaserad finansiering motiverades det med att det inte skulle vara möjligt att belasta statsbudgeten med behövliga medel. ET var redan då av den åsikten att investeringsstöd passar bäst för vindkraftinvesteringar som är kapitalkrävande i byggnadsskedet.

Nu är vi tillbaka i budgetbaserat stöd, med de årliga budgetbesluten. MKB- och markplaneringsprocesserna måste klargöras. Utöver de finansiella frågorna behövs det klarare metoder för var och på vilka villkor vindkraft kan byggas. Nästan alla projekt är för tillfället under markplanering eller konsekvensbedömning eller i förutredningsskeden. Vi saknar erfarenhet av storskaligt vindkraftbyggande och markplaneringen och tillståndsgivningen kan dra ut i flera år. Myndigheterna och energibranschen borde i samråd utveckla metodiken så att områdesplaceringar kan reserveras i markplaneringen. Kommuner och miljömyndigheter behöver mera kunskap och klara regler för hur man ska begå angående vindkraftprojekt. Leskelä önskar att det i lagstiftningen möjligast snart specificeras när miljöutredningar behövs. Vindkraftprojekten kräver snabbare och klarare MKB-processer. Havsbaserat byggande kräver mera stimulans Vindkraften är intressant för energibolagen och planer finns för nära 8 000 MW. Största delen gäller havsområden. Havsbaserat byggande är mera utmanande och blir med större riskmoment mera kostsamma än landbaserade projekt. Havsprojekten ser inte ut att komma igång med nu planerade stödsystem. Det krävs starkare incitament för att samla erfarenhet som behövs framdeles.

Utomlands EWEA förutspår att förtjänstnivån för vindkraft lägger sig kring 140-145 euro/MWh på kontinenten medan förtjänstnivån i Sverige kan beräknas ur Nord Pool plus certifikaten som nu ligger kring 32 euro/MWh. ■

VINDÖGAT 1/2010

PLOCK UR WKJ 6-09 Philip Hildén

Transversalflödesgeneratorn

(några reflexioner med anledning av en annons) Vindkraftsteknologins utveckling på ca 30 år från praktiskt taget hemgjorda aggregat med en effekt på 15 eller 20 kW till de jätteturbiner med 250-faldig kapacitet, som i dag tillverkas i serie av ett flertal företag, har varit enastående. Trots den våldsamma takten har både tekniska och ekonomiska bakslag varit få och utvecklingen har fortsatt genom den aktuella ekonomiska nedgången med knappt märkbara förluster. Trots framgångarna är det tydligt för alla som är insatta i situationen, att radikala förändringar är nödvändiga om tillväxten, i synnerhet inom offshoresektorn, skall kunna fortsätta i samma eller alltjämt ökande takt. Mer än något annat har svårigheterna att göra med de olika komponenternas enorma dimensioner. En 100 m hög mast för ett 5 MW vindkraftverk väger omkring 250 ton. Aggregatets maskinhus, som skall monteras i masttoppen, har dimensioner som ett större enfamiljshus och väger mellan 250 och 400 ton. De tre rotorbladen är över 50 m långa och väger per styck ca 50 ton. Jämsides med utvecklingen av dessa enorma maskindelar har det därför uppstått en industri, som sysslar med att bygga lyftkranar, transportfartyg och andra logistiktillbehör för att kunna hantera större laster än någonsin förut. På många håll talas det redan om följande generation av vindkraftverk med en ef-

fekt på minst 10 MW. Var finns de radikala förändringarna i teknologin som skall göra 10 MW vindkraftverk möjliga och montera dem i toppen på ännu högre master? En av de värsta svagheterna hos jättekraftverken finns i kuggväxeln. Trots att industrin har lång erfarenhet av att bygga kuggväxlar för långt större effektbelopp än de här aktuella, har det visat sig att snabbt varierande belastning vid låga varvtal och höga vridmoment är mycket svåra att behärska. Kuggväxeln kräver också regelbunden service, vilket kan vara svårt att ordna i offshoredrift. Den radikala lösningen här är direkt drift av generatorn. Man slipper då kuggväxeln men får i stället en generator med 6 m diameter eller mer, en mardröm både ur elektrisk, tillverkningsteknisk och monteringssynpunkt. Ett företag, Enercon i tyska Aurich, Ostfriesland, har lärt sig att leva med mardrömmen och bygger nu i Belgien en vindpark, omfattande elva 6 MW turbiner med direktdrivna generatorer av Enercons egen tillverkning. De två första turbinerna är redan monterade och man hoppas kunna öka kapaciteten till 7 MW per enhet. Enercon har dock varit mycket motsträvig då det gäller offshore. Hybrid är ett modeord i biltekniken och en tillverkare, Multibrid, numera uppköpt av Areva i Frankrike, går på denna linje. Man använder en enkel planetväxel, som är mycket driftsäkrare och mycket lättare än den vanliga flerstegsväxeln. Planetväxeln är direkt monterad på samma axeltapp som bär upp rotorn i ena ändan och generatorn i den andra. Hela konstruktionen ser elegant ut och är säkert ett steg i rätt riktning. Men 10 MW? Här kommer kanske transversalgeneratorn in. I den i rubriken nämnda annonsen, undertecknad av AEG/Lloyd Dynamowerke GmbH i Bremen, är det fråga om ett ”innovationssprång” på följande områden:

1. Viktminskning per vridmomentenhet 75 % 2. Permanentmagnetrotor med högre verkningsgrad 3. Maximalt vridmoment genom koncentration av magnetfältet 4. Lindningarna helt ingjutna i polymerplast för offshoreinstallation 5. Direkt vattenkylning i integrerad generatorstomme, som samtidigt bär upp lager och statorplåtar 6. Effektområde 3 – 10 MW vid 10 – 14 r/ min 7. Direktdrift eller enstegs planetväxel Förteckningen får läsaren att hoppas att reklammakaren samarbetat intensivt med konstruktören. Så är tyvärr inte alltid fallet. Riktigt bara båg är det dock inte fråga om. Transversalflödestekniken uppfanns redan 1895 och fungerar bevisligen. Den har hittills ansetts svår och dyr att tillverka. Med de nya kraven på låg vikt per effektenhet och minsta möjliga servicebehov kan det vara tid för en omprövning av idén. Detta har fått EU att delta i ett försöksprojekt, ”Wingy Pro”, som har till uppgift att bygga ett 50 kW försökskraftverk som sedan skall skalas upp till 1 MW för fullskaletester. Bakom Wingy Pro står bl.a. Bremer Centrum für Mechatronik vid universitetet i Bremen. Projektet löper till år 2013 med en budget på ca 4,3 M€, varav EU:s andel utgör 2,5 miljoner euro Transversalflödesmaskinen anses allmänt som svår att tillverka och har inte testats i större skala i vindkraftverk. Fördelen med tekniken är att generatorn kan göras kompakt och att underhållskraven är låga. Det skulle underlätta byggen av vindkraftparker till havs. Sannolikt kan vikten på generatorerna minska med två tredjedelar jämfört med dagens vindkraftverk. Dessutom bör materialbesparingarna kunna bli stora. . Undertecknad rekommenderar att följa upp! http://www.wingypro.com/

Vindkraft stöder aktivt stabilt elnät Sedan mitten av senaste år (2009) kräver en ny förordning i Tyskland att vindkraftanläggningar aktivt skall bidraga till elnätets stabilitet. Förordningen bär det poetiska

VINDÖGAT 1/2010

namnet ”Systemdienstleistungsverordnung” (förkortat SDLWindV), som det står var och en fritt att försöka översätta. Idén är i varje fall att vindkraftverk som fyller förordningens krav skall få en produktionsbonus. Först på plan är tillverkaren REpower med sitt EEG produktpaket, som utgör en slags förebild för godkända anläggningar.

Rekordvindkraft i Spanien Mellan den 8 och 9 november 2009 levererade vindkraftverk i Spanien under tiden 3.00 till 8.30 53 % av hela Spaniens elförbrukning.. Den kontinuerliga effekten mättes till 10 170 MW med en topp på 11 546 MW omkring klockan 2.30.

Tillstånd beviljat för ny holländsk offshorepark RWE Innogy har av det holländska ministeriet för trafik och vattenbyggnad (Rijkswaterstaat) fått slutgiltigt byggnadstillstånd för en ny offshore vindpark, kallad ”Tromp”. Tromp byggs utanför den nordholländska kusten och skall i färdigt skick omfatta 59x5MW turbiner med en höjd av 150 m samt en mätningsmast på tunga armerade betongfundament. Byggnadsarbetet börjar under åren 2013/2014.

Rothe Erde i nyckelposition vid offshore Rothe Erde GmbH är ett företag som specialiserat sig på stora rullningslager, avsedda främst för lyftkranar och vindkraftverk. Rothe Erde var med redan då det första storkraftverket Growian år 1983 byggdes i Tyskland och har sedan dess levererat eller sålt tillverkningslicenser för praktiskt taget alla större vindkraftverk. Rothe Erde levererar alla större rullningslager för vindkraftindustrin: asimutlager, lager för rotorblad och rotorlager. Tillverkningsprogrammet omfattar lager med en diameter av 300 till ca 8 000 mm i slutet utförande och upp till 18 000 mm i segmenterat utförande. Rothe Erde tillverkar också sömlösa valsade stålringar för andra ändamål med upp till 8 000 mm diameter och 30 000 kg vikt. Det världsbekanta företaget Rothe Erde tillhör numera Thyssen-Krupp-koncernen.

e.n.o. energy – en ny vindkrafttillverkare Det tyska företaget e.n.o. är välbekant också i Finland för sina aktiviteter inom elkrafttekniken. E.n.o. går nu in för att själv tillverka och sälja kompletta vindkraftverk. Fabriken är belägen i den bekanta hansastaden Rostock, där man till att börja med koncentrerar sig på två varianter av samma grundidè med en effekt av 2 000 resp. 2 200 kW. Kraftverken har lågt rotorvarvtal och är därför utpräglat tystgående. Generatorerna tillverkas av VEM Sachsenwerk och kuggväxlarna av Robert Bosch Rexroth.

DeWind får Daewoo till ny partner Den tyska vindkrafttillverkaren DeWind har sedan år 2002 lidit av finansiella problem och en rad obeslutsamma ägare. Den 11 augusti 2009 meddelade så det koreanska jätteföretaget Daewoo att man köpt DeWind av det kaliforniska CTC (Composite Technology Corporation) för 46,5 miljoner USdollar, plus 3 miljoner för att täcka gamla förpliktelser. Daewoo är med sina 30 000 anställda ett av världens största skeppsvarv och har dessutom stor erfarenhet också av bilindustri och liknande branscher. DeWind har tidigare blivit känt för sitt samarbete med Voith, som utvecklat en steglöst variabel växellåda speciellt för vindkraftverk, kallad Voith WinDrive. I DeWinds nya hemland Sydkorea är Daewoo delägare i ett regeringskonsortium, som skall utveckla 5 GW vindkraftkapacitet.

Kina kommer i vindkraft Det tyska företaget Vensys har redan sålt 1 120 vindkraftverk i 1,5 MW klassen. Största delen av dessa har tillverkats av det kinesiska Goldwind, som nu köpt upp 70 % av Vensys. Vensys fortsätter dock med licenstillverkning också på andra håll i världen, t.ex. i Argentina (Impsa Wind), Spanien (Eozen), Indien (ReGen Powertech) och Tjeckien (CkD). Vensys fortsätter med utvecklingsarbetet i Tyskland, där man också behållit tillverkningen av vissa nyckelkomponenter, bl.a. generatorer, stigningsreglage och omriktare. Vensys vindkraftverk saknar

kuggväxel och är även i övrigt konstruerade med tanke på lätthanterliga komponenter. Generatorn, den tyngsta delen av kraftverket, väger endast 42 ton.

Vensys först med trämast Det ovannämnda företaget kommer att under våren 2010 på Leibnitz-universitet i Hannover ställa upp ett 1,5 MW vindkraftverk på en 100 m hög trämast. Trämasten tillverkas av TimberTower, specialist på träkonstruktioner, och universitetet i Hanover deltar i projektet tillsammans med flera andra sponsorer. Masten är ihålig och tillverkas av 30 cm tjocka limbalkar. Man hoppas att kunna tillverka trämasten upp till 30 % billigare än av stålrör. Genom sin låga vikt blir trämasten dessutom enklare och billigare att transportera och ställa upp.

Första högspända likströmsöverföringen för vindkraft BorWin 1 är beteckningen för den hittills längsta kabelanslutningen för vindkraft. Det är den 200 km långa kabel, som med högspänd likström skall förbinda ”BARD Offshore 1” vindparken i Nordsjön med fastlandet. Förbindelsen har en kapacitet på 400 MW och bygger på den av ABB utvecklade teknologin ”HVDC Light”.

Siemens levererar vindkraft – och julgransljus Siemens har fått sin första vindkraftsbeställning från Mexico. Vindparken Los Vergeles i delstaten Tamaulipas får en installerad effekt på mer än 160 MW och kostar 270 MUSdollars att bygga. Vindparken förses med 2,3 MW lättvindsaggregat med en rotordiameter på 101 m. Siemens har också fått en ny beställning från Nya Zeeland, där vindparken Te Uku nära Hamilton får ett tillskott på ca 64 MW. Liksom i Mexico står Siemens för såväl leveransen som montering och service av aggregaten under de första fem årens drift. I München, Siemens egentliga hemort, har 30 tekniker från Siemens redan i november senaste år utrustat ett Enercon E-66 vindkraftverk med hela 9 000 LED-lampor

levererade av Siemensägda Osram. Denna världens största roterande julstjärna har en diameter av nära 70 m och kan ses på 30 km avstånd. För Siemens och elverket i München är konstverket en deklaration för miljöskydd och klimatpolitik. De 9 000 lamporna är direktkopplade till kraftverket och brinner alltså endast då vindkraft levereras. Wind-Kraft-Journal 1/2010

Klicka på Offshore Wind Map Ja, det lönar sig verkligen. På www.4coffshore.com finns alltså en karta över Nordsjön och Östersjön med angränsande vatten där både existerande och planerade offshorevindparker är inritade. Kartan är producerad av ett brittiskt konsultföretag, ansvarigt för planeringen av 32 GW ny offshorevindkraft runt Brittiska öarna. De 32 gigawatten betyder också en massiv utbyggnad av kraftnätet i Nordsjön, ”The North Sea Countries Supergrid”. Supernätet räknas vara färdigt omkring 2020 och motsvarar då energiproduktionen från 7 – 8 st Olkiluoto 3 kärnkraftverk.

Utbyggnaden fortsätter i alla världsdelar Utom i Finland, frestas man att tillägga. I Ontario, Canada, bygger ett koreanskt konsortium 2500 MW vindkraft för 4,7 mrd euro. Projektet ger 16 000 arbetsplatser. Kina installerade i fjol, 2009, 13 000 MW ny vindkraft och USA 9 900 MW. Den första vindkraftsparken i Sydafrika, ”Omoya Omkhulu”, byggs på ett 3 700 ha stort område och förses med 150 turbiner i 2,0 – 2,5 MW klassen. I Europa låg Spanien i ledningen med 2 500 MW nybyggen, före Tyskland, 1 900 MW.

VINDÖGAT 1/2010

väger 7 000 ton och vars yttermått är 40 x 40x90 meter, klarades utan missöden och följs nu av fundamentbygge på havsbottnen med hjälp av den nyligen från varvet i Klaipeda, Litauen, levererade arbetsplattformen ”Windlift 1”. BARD har byggnadstillstånden klara för tre nederländska offshoreparker i Nordsjön, var och en utrustad med 60 st BARD 5.0 kraftverk. Plats har reserverats för tillbyggnader så att de tre parkerna sammanlagt kan komma att producera ca .1 200 MW. Enligt byggnadstillståndet måste arbetet påbörjas före augusti 2013.

Nytt tyskt offshorekoncept En ny metod att bygga offshorevindkraft presenteras av ett tyskt konsortium. Man bygger varje kraftverk helt färdigt på sitt betongfundament, som flyter vid utrustningskajen. Ett specialbyggt transportfartyg lyfter upp det färdiga kraftverket, som med fundament väger över 7 000 ton, transporterar det till uppställningsplatsen och sänker ner det på havsbottnen. Genom den nya metoden kan man utnyttja alla serietillverkningens fördelar i skyddad omgivning och spara in största delen av de dyrbara och farliga undervattensarbetena på placeringsorten. Den första vindparken som byggs enligt den nya metoden heter Global Tech 1 och placeras i Deutsche Bucht i Nordsjön, omkring 110 km nordväst om Cuxhaven. Det första s.k. tyngdkraftfundamentet börjar byggas detta år och serietillverkningen planerar man att inleda redan år 2011. Leverantör av de 80 kraftverken på ca 5 MW är AREVA Multibrid och ansvarig för logistiken är STRABAG SE, ett tyskt byggföretag med ca 76 000 anställda och en omsättning 2008 på 13,7 mrd euro.

BARD bygger vidare

Artrikedom på vindkraftfundament

I början av detta år började installationen av BARD 1 transformatorplattformen i Nordsjön. Bogseringen av plattformen, som

Undersökningar beträffande djur- och växtlivet på offshoreanläggningarnas fundament visar, att dessa i allmänhet är mycket po-

pulära boplatser för ett stort antal djur- och växtarter. Fundamenten utgör ett effektivt ovädersskydd för olika former av kräft- och koralldjur, som annars råkar i svårigheter på släta och grunda sandbottnar. Också fiskbeståndet har visat en klar ökning runt offshoreparkerna tack vare begränsningar av det hänsynslösa bottentrålfisket.

Vindens år 2010 vid Aachens tekniska högskola Haus der Technik är en avdelning vid RWTH Aachen, som projekterar och leder olika former av konferenser och seminarier. Under år 2010 är huvudtemat vindenergi. En stor del av programmen är tvåspråkiga med engelska som andra språk. Intresserade får upplysningar på adressen www. windenergie-ifo.de eller (engelska) www. my-windenergy.com Haus der Technik finns på adressen 45127 Essen, Hollestrasse 1, Tyskland och e-mail information@hdt-essen.de, www. hdt-essen.de

Solkraft på gammalt östtyskt manöverfält I närheten av Cottbus ligger Lieberose, ett 163 ha stort manöverfält, som tidigare använts av den östtyska armén. Den framtida markanvändningen har stött på problem på grund av föroreningar och sprängämnen av olika slag. Området har nu fått en ytterst lämplig användning som placeringsort för Tysklands största solkraftverk. Kraftverket består av omkring 700 000 solcellmoduler med en sammanlagd toppeffekt av närmare 53 MW från en yta på ca 500 000 m2. Byggnadsarbetet, utfört av de två företagen Juwi och First Solar, klarades av på ett knappt år. ■

VINDÖGAT 1/2010

FÖRENINGSSIDAN Seminarium på KIASMA i Helsingfors, torsdagen den 6 maj kl 8.30 – 16.00 Teknologiindustri ry, Elindustri ry och Suomen Tuulivoimayhdistys arrangerar en gemensam vindseminariedag ”Tuulivoima 2010 – seminaari” Preliminärt ur programmet: se närmare på webben: www.tuulivoimayhdistys.fi 8.30 Anmälning och kaffe - Inledning, Bostadsminister Vapaavuori el. STYs ordf. - Vindkraftens utveckling globalt och marknaden - Teknologiindustrins vägkarta - Tariffsystemet 11.15 – 12.45 Lunchpaus - - Områdesplanering, med vindatlasens hjälp - MKB, tillståndsgivning och planering i Finland och utomlands - Framtidsvision angående MKB, tillstånd och planering - - kaffepaus - - Elnätets utveckling, Smartgrid för vindkraft - Kommenterande anföranden 15.50- 16.15 Sammandrag

Vindkraftföreningens årsmöte 6 maj kl 17.00 på LUCKAN, Simonsgatan 8 Vi samlas efter seminariet vid Kiasmas reception och vandrar, enligt preliminär plan, till Luckans Veranda, för möte och lätt traktering. Den som inte deltar i seminariet kan komma direkt till Luckan. Utöver rutinärendena diskuteras dagens seminarium. Kom och hör kollegerna berätta om informationsskörden och utbyta tankar om föreningens aktiviteter.

VAD GÖR STY? Trots att nybyggnationen ännu ligger i startgroparna pågår en mångsidig verksamhet gällande branschens premisser och direktiv. Suomen Tuulivoima ry:s medlemskår har utökats med en mängd företagsmedlemmar och föreningen har alltmera fått karaktären av att vara en företagsamhetsfrämjande intresseförening i branschen, med 33 större företag och 27 mindre. Aktuella ärenden är bl.a: - Remissutlåtanden angående inmatningstarifförslaget - Påskyndandet av radarutredningen. Havsbaserat byggande kräver samförstånd med sjöfart och framför allt försvaret angående radarverksamheten. En utredning är pla-

nerad men kräver flera hundratusen euros finansiering som ännu är oklar. Processen involverar såväl näringsministeriet som el- och teknologiindustrin, men är trög i starten. - Kommentarer till Energimarknadsverkets direktiv om val av anslutningspunkt till distributionsbolagens nät. Såsom direktivet är utformat finns risk för att varje vindkraftanläggning tvingas till omvägar trots att närmare anslutningspunkter finns. - Uppdatering av frågor-och-svar sidorna på webben, för att enhetliga underlagen till de vanligaste faktauppgifterna om vindkraft. - Populariserad kunskap för mediafolk och allmänhet.

- Markplanerings- och tillståndsfrågor gällande småmöllebruk. - Uppdatering av listan över aktuella projekt i samråd med VTT STYs styrelse: Pasi Tammivaara, WinWind Oy, ordf. Esa Holttinen, wpd Finland Oy Jari Ihonen, Lumituuli Oy Juha Kiviluoma, VTT Eero Koskinen, PVO Innopover Oy Erkki Kunnari, Forststyrelsen Timo Laakso, Pöyry Finland Oy, Energia Folke Malmgren, Vindkraftföreningen rf Harri Orko, Destia Jari Suominen, St1 Oy Vaula Väänänen, Etelä-Pohjanmaan Voima Oy

VINDÖGAT 1/2010

VÄRLDENS STÖRSTA Världens största vindturbin konstrueras i Norge. Prototypen skall stå 162 meter hög och ha en rotor med diametern 145 meter. Den förväntas kunna prestera 10 MW effekt – tillräckligt för att förse 2.000 hushåll med el. Turbinen ska testas på land i Øygarden i Hordaland under två år men är avsedd för offshore positioner med starkare och kontinuerligare vindförhållanden, där samtidigt risken för störda landskapsvyer och vibrationer minimeras. I likhet med Hywind turbinerna är verken som byggs av Sway AS flytande verk. Sway systemet baserar sig på ett flytande torn som sträcker sig långt under vattenytan. Nedre delen består av en ballastfylld förlängning. Tyngdpunkten ligger långt under tornets bärkraftscentrum. Det ger tornet tillräcklig stabilitet för att motstå de laster som skapas av turbinen som monteras i dess topp.

Den flytande konstruktionen fästs vid havsbottnen med ett enkelt rör och ett sugankare. När vinden träffar rotorn kan tornet lutas 5-8 grader och då vinden ändrar riktning vrider sig hela tornet runt en lekare under vatten. Det ger i sin tur möjlighet att motverka krafterna på tornet med stagkon-

struktioner i likhet med hur segelbåtsmaster stabiliseras. Den reducerade påfrestningen på tornet ger möjlighet att utrusta tornet med en mycket större turbin. Sway AS utvecklade konceptet i samarbete med ett norskt teknologibolag Smartmotor AS med inriktning på reducerad turbinvikt och antal rörliga delar samt utnyttjandet av kuggväxelfri generator. Nu har Enova SF, ett publikt företag som ägs av Kungliga norska ministeriet för Olja och Energi, sträckt till 137 milj NOK (17 milj euro) till den summa av 395 milj NOK (49 milj euro) som behövs för att konstruera och demonstrera prototypen. Man ser fram emot att ha prototypen installerad år 2011. ■

FLO DESIGN WIND TURBINE Ny Teknik december -09

USA:s energiminister, nobelpristagaren Steven Chu, satsar stora forskningspengar på en helt ny vindkraftsteknik som bygger på flygindustrins jetturbiner i stället för traditionella propellrar. Steven Chu kom till FN:s klimatmöte i Köpenhamn för att markera USA:s goda vilja i klimatförhandlingarna.

På en presskonferens visades upp en skiss på en ny vindkraftsteknik som tagits fram av det amerikanska företaget Flo Design Wind Turbine Corporation i Wilbraham i Massachusetts. Flo Design har fått statligt stöd för att kunna utveckla tekniken vidare. Den nya turbintekniken, som mer liknar en klassisk jetmotorturbin än ett traditionellt propellerkraftverk, heter Mixer Ejector Wind Turbine, MEWT, och ska ge mer energi per ”vingyta” än ett traditionellt propellerverk, HAWT, Horisontal Axis Wind Turbine. Det behövs en ny, banbrytande generation energiteknik – och inte minst inom vindkraftsindustrin. Och USA kommer att ta ledningen,

sade Steven Chu till den danska tidningen Ingenjören. Nästa generations vindkraftverk ska vara högeffektiva, superkompakta och billigare än dagens. ”Jag är skeptisk”. Men på det danska Risö-laboratoriet, världsberömt för sin forskning om vindkraftsteknik, är man inte helt övertygad. Det är visserligen känt att en sådan design kan ha större verkningsgrad än traditionella trevingade vindkraftverk, men materialförbruken är högre och det är svårt att föreställa sig att ett sådant kraftverk kan producera energi billigare än ett traditionellt, säger Flemming Rasmussen, programchef på Risö, till Ingenjören. Turbinen har en mångbladig rotor som är innesluten i en kåpa, som också blandar en yttre luftström med den som passerar rotorn. Bilden är från Youtube-filmen om Flo Design Wind Turbine. ■

VINDÖGAT 1/2010

VERTICAL WIND I FALKENBERG Ny Teknik, febr-10

Efter nästan två års arbete vid Ångströmlabbet i Uppsala är energiforskaren Hans Bernhoff färdig med sin prototyp till ett helt nytt slags vindkraftverk. Det liknar en gigantisk torkvinda, med sin horisontella rotor runt en vertikal axel. På Luciamorgonen började vingarna för första gången röra sig på Hans Bernhoffs nya konstruktion. Den här konstruktionen är mycket enklare än ett vanligt vindkraftverk med propeller, säger Hans Bernhoff. Den har inga vridbara propellerhus, inga vinkelväxlar, inga tunga generatorer högt upp i luften och inga avancerade styr- och reglersystem. Det enda som rör sig är vingarna och den vertikala generatoraxeln. Pilotinstallation i Falkenberg Nu står det första av de fyra planerade vertikala vindkraftverken på plats i Falkenberg. Det är Uppsalaföretaget Vertical Wind som bygger och Eon, Falkenberg Energi och Energimyndigheten som betalar. Resningen av det första verket påbörjades för drygt en månad sedan och förra veckan hissades vingarna upp. Nu ska resten av tekniken monteras och det tar ett par veckor innan allt är intrimmat på det första verket. Det var i somras som Energimyndigheten beslöt att satsa 10 miljoner kronor på energijätten Eons projekt med fyra prototyper av Vertical Winds kraftverk i Falkenberg.

Man kan förlikna drivfunktionen vid en isjakt som cirklar runt med så hög fart att den förefaller att ha ständig kryss med dikt skotat segel.

200 kW - störst i Sverige

Lyftkraften driver turbinen

Prototyperna är på 200 kW, vilket bara är en tiondel av kapaciteten på dagens mest sålda horisontalaxlade vindkraftverk. Men de är de största vertikalaxlade verk som byggts i Sverige. Tornet är 40 meter högt och de fyra vingarna är 24 meter långa. Det handlar om en helt ny svensk teknik, som dessutom tillverkas i Falkenberg, säger Jens Melin, miljöchef på Falkenberg Energi. Billigare i drift och underhåll. Enligt Björn Hellström, vd för Vertical Wind, är fördelarna med vindkraftverk, baserade på en vertikalaxlad turbin och en direktdriven generator som står på marken, att de har få rörliga delar, saknar växellåda och är lättare att reparera och underhålla. De är billigare att driva och har potential att låta mindre eftersom vi har tekniken på marken, säger Björn Hellström.

Björn Hellström förklarar principen med vertikalaxlade vindkraftverk, som ser ut som stora torkvindor, så här. Principen är samma som får ett flygplan att lyfta. Kraftverkets vingar har en profil som får dem att vilja lyfta, men eftersom vingarna sitter fast i en turbin på vindkraftverket är det just den kraften som driver turbinen, som via en generator tillverkar elektricitet, säger Björn Hellström.

Glasfiber och limträ Han framhåller också fördelen med att vindkraftverket styrs elektriskt, till skillnad från de mekaniskt reglerade vindkraftverken. Dessutom är de byggda av träkomposit – glasfiber och limträbalkar – i stället för stål och betong. Det ger både ekonomiska, miljömässiga och tekniska fördelar, säger Björn Hellström. Det 40 meter höga tornet av glasfiber och limträ restes i slutet av januari. Under förra veckan monterads de 24 meter långa vingarna. ■

VINDÖGAT 1/2010

AKTUELLT Nytt svenskt rekord Ny Teknik, 30.12-09

Inmatningen av vindkraft till det svenska elnätet har nu brutit 1000 MW-nivån, rapporterar Svenska Kraftnät i dag. För ett år sedan stod rekordet på 824 MW. Senaste vår varnade vindkraftsbranschens företrädare för att finanskrisen skulle ta död på investeringarna. Men det blev tvärtom – ett nytt saftigt investeringsrekord. Det har varit ett helt otroligt år. Utbyggnaden under 2009 innebär att vindkraftens produktion på årsbasis ökar med 50 procent, från 2 till 3 terawattimmar per år, säger Mattias Rapp, vd för branschorganisationen Svensk Vindenergi, till Dagens Industri. En preliminär bedömning är att över 200 nya vindkraftverk med en sammanlagd kapacitet på 450-500 MW har byggts under 2009. Det skulle innebära att det nu finns en installerad effekt på 1 500 MW vindkraft i Sverige jämfört med 1 067 MW 2008. Enligt Mattias Rapp har det investerats mellan sju och åtta hundra miljoner euro i vindkraft i Sverige under 2009.

Supergrid

EWEA 8.12-09 Projektet för att åstadkomma ett heltäckande nät i Nordsjön, kallat ”supergrid” har startats. Det blir avgörande för att helt kunna utnyttja Europas största energikälla – havsbaserad vindkraft. Så sade EWEA:s policychef Justin Wilkins i sin kommentar till att nio länder signerat en deklaration för samarbete för projektet. Mera än 100 GW av havsbaserade vindkraftsprojekt står i olika stadier av planering. De kan stå för över 10 % av EU:s elbehov. En ny multimiljard industri tar form och skapar hundratusentals arbetstillfällen, överkomlig el, säkra Europas självförsörjning av el och minska utsläppen.

Pekkarinen i Sevilla 14.1-010

Den strategiska planen för energiteknologi i Europa omfattar stimulering av fossilfattig teknologiutveckling och uppsnabbning av storskalig kommersialisering. Enligt kommissionen skall EU öka sina årliga investeringar från nuvarande 3 mrd till ca 8 mrd euro under följande 10 år.

Kommissionen kommer att föreslå att unionens andel i annat än k-kraftinriktad offentlig energiforskningsfinansiering ökas från nuvarande ca 20 %. Under resan undertecknar minister Pekkarinen för Finlands del ett samförståndsprotokoll, enligt vilket arbets- och näringsministeriet samt Spaniens industri-, turism- och handelsministerium påbörjar samarbete i frågor angående utveckling och utnyttjande av förnybar energi.

Krabbor gillar vindkraft Vindkraft till havs bildar konstgjorda rev som kan gynna djurlivet. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.

Blåsande blad Ny Teknik

Med teknik lånad från flygindustrin kan vindkraftverken bli avsevärt effektivare än idag, hoppas en forskargrupp. För att öka lyftkraften i flygplansvingen kan man låta komprimerad luft strömma ut genom hål på baksidan av vingen. Samma metod kan användas i helikopterns rotor. Överflyttad till vindkraftverkens rotorblad skulle man med tekniken kunna kontrollera bladens aerodynamiska egenskaper. Det skulle dessutom vara möjligt att få rotor och generator att generera el vid lägre vindstyrkor än med dagens blad. Företaget Pax Streamline ska tillsammans med Georgia Institute of Technology studera hur tekniken kan tillämpas i praktiken, samt undersöka kostnaderna för att använda komprimerad luft i rotorbladen. Men professor Lakshmi Sankar vid Georgia Tech’s School of Aerospace Engineering har efter preliminära studier av tekniken uppskattat att blåsande blad kan producera 30 - 40 procent mer energi än konventionella blad vid samma vindhastighet, när man har räknat bort den energi som går åt för att producera tryckluften. Projektet har fått 3 miljoner dollar från USAs federala forskningsorganisation Arpa-E.

Industri med vind i ryggen Ny Teknik

Medan varslen och uppsägningarna duggar tätt inom den vanliga industrin går vindkraftsindustrin som tåget. Senast är det

Siemens Windpower i danska Ålborg som behöver anställa 140 personer. Siemens Windpower söker både tjänstemän och personal till produktionen. Det rör sig om fast anställningar, men också ett antal tidsbegränsade projektanställningar. För sex år sedan gick tyska Siemens in på vindkraftsmarknaden och köpte det danska företaget Bonus Energy. Sedan dess har Siemens Wind Power växt till det femte största vindkraftsbolaget i världen. Siemens har framför allt haft stor framgång med sina 2,3 MW-turbiner, som visat sig pålitligare till havs än flera av konkurrenternas. Siemens är i dag störst i världen på havsbaserad vindkraft. Den totala vindkraftsmarknaden i världen domineras av fyra jättar – Vestas, Gamesa, GE Wind och Enercon. Först därefter kommer Siemens Wind Power med en marknadsandel på cirka 7 procent.

Vindkraftindustrin väntar på inhemska beställningar Kaleva 31.1

Den finska vindkraftverktillverkaren The Switch fungerar redan i USA och Kina. Säkrad finansieringsbas skulle lyfta vindkraftindustrin till snabb tillväxt anser ekonomichef Dag Sandås. För tre år sedan stod Sandås, i skogen, i Vasa Airport Park och undrade hur The Switch:s nya, nästan 5000 kvadratmeters, vindkraftfabrik ska ta sig ut. Sandås dröm förverkligades när Power Fund i Vasa tog sig an finansieringen. Nu hägrar utvidgning. The Switch, som tillverkar elsystem för förnybar energiteknologi, har sitt huvudkontor i Vanda. Företaget har fabriker i Vasa, Villmanstrand, USA och Kina. Brist på sakkunnigt folk. Sandås anser ändå att branschen behöver mera utbildning i Vasa. Vd Jukka-Pekka Mäkinen motiverar byggandet av en fabrik i Villmanstrand med att det där utexamineras elmaskin- och effektelektronikingenjörer. I Vasa tillverkar The Switch komponenter till vindkraftturbiner; permanentmagnetgeneratorer och effektomvandlare. Effektomvandlarna är till stor del finsk tillverkning medan permanentgeneratorerna till stor del är importgods. Av företagets produktion går 95 % på export, största delen till Kina. Det treåriga företagets årsomsättning var senast 80 milj euro. Företaget sysselsätter

VINDÖGAT 1/2010

ca 200 personer och växer kraftigt. Senaste års tillväxt var 60 procent. Vd Mäkinen håller med om att man, då fabriken planerades, räknade med att den finska vindkraftmarknaden skulle växa snabbare än den gjort. Enligt Mäkinen var fördröjningen av vindatlasprojektet, med motiveringen att vindkraftindustrin är marginell, en felbedömning. Vindatlasen är nödvändig. Nu bromsar man med tariffbesluten.

ka tillverkare levererar denna förhållandevis fördelaktiga teknologi. För ca 150 euro kan bybor nu få sin första varmvattendusch. Beijing planerar öka användningen av nuvarande 114 milj. kvadratmeter takyta till 300 milj till 2020.

Höga betongtorn TE 1/2010

Levator Oy ökar sin kapacitet för tillverkning av torn och stärker sin ställning som tornleverantör. Man tar ibruk den utrustning som beställdes senaste sommar. Tillverkningskapaciteten växer till det dubbla med den nya montagelinjen. Närmare uppgifter; Petri Metsola tel. 0207 218 601

Parma Oy har utvecklat en ny affärsnisch inom vindkraftbyggnad. De första hybridtornen delar levererar Parma till Fredrikshamns Energis Summa vindkraftpark och räknar med att de ökande marknaderna kommer att främja fabrikstillverkning av betongtorn. Parma och dess moderbolag Consolis’ pilotprojekt är de 50 m höga betongdelarna till fyra 100 m höga torn i Summa. Beställare är WinWind och enheterna planeras byggas i maj.

Winwind söker kompanjoner

Jättepark i Sverige

Vindkraftverkstillverkande Winwind Oy söker nya samarbetsparter i Syd-Savolax. Bolaget avser att kraftigt öka sin verksamhet.

Sveriges regering har sagt ja till byggandet av 1 100 vindkraftverk i Piteå kommun i Norrbotten. Det är en unikt stor vindkraftsutbyggnad, säger miljöminister Andreas Carlgren. Vid full utbyggnad producerar parken 8-12 TWh per år. Det innebär en fyrdubbling av svensk elproduktion ur vind. Riksdagens mål för vindkraft till 2020 är 30 TWh/a. Vindkraftparken Markbygden i Piteå är ett mångmiljardprojekt som ger 50 jobb i början för att öka till minst 500 personer framöver.

Levator Oy ökar kapaciteten (18.1.2010)

(19.1.2010)

Winwind i Sverige (29.1.2010)

Winwind grundade bolaget Winwind Sweden Ab i Sverige och stärker sin ställning på den svenska marknaden. Bolaget har kontor i Stockholm och Karlstad. Till en början sysselsätter Winwind två nyckelpersoner; vd Anders Sjögren och säljchef Andreas Niska. Båda har tidigare varit anställda hos Dynawind Ab och har flera års erfarenhet av Winwinds produkter på svenska marknaden.

Solkraft i Kina

Earth Policy Release, 9.3-10 I Kina finns redan 27 milj solfångare på taken för vattenvärmning. Nära 4000 kinesis-

FNB 5.3.-10

En del av Kriegers Flak uppskjutet Svensk Vindkraft 1-2010

Danmark och Tyskland fortsätter sina andelar av projektet medan Sverige tar andhämtningspaus. Ersättningen är dubbelt så hög både i Storbritannien och Tyskland, mer än

150 öre/kWh (15,5 cent). I Sverige har vi gott om plats på land där det är billigare att bygga, säger Anders Dahl, Vd för Vattenfall Vindkraft AB.

Hywind i Norge tål stormvindarna

Stavanger Aftenblad 1.2.-10 Det flytande Hywind verket utanför Karmøy har klarat stormarna. Det kan flyta, välter inte och kan producera el under svåra förhållanden. I mitten av januari blåste det upp till 25 m/s, som är avstängningsgräns.

E-126 modifierad till 7,5 MW Windblatt 1-2010

Hittills har nominella effekten varit 6 MW. Med några smärre modifikationer av Enercons R&D i Aurich har man fått verket att bibehållen säkerhet producera 7,5 MW. Anläggningen har anpassats för starkare turbulenser och fått förbättrat generatorkylsystem.

Solkraft i luften

Energy News 1-2010 I slutet av 2009 lyfte Solar Impuls’ HB-SIA solkraftsflyg första gången. Med en testpilot vid spakarna flög planet en 350 m lång sträcka på en höjd av någon meter över ett militärflygfält i Zyrich. HB-SIA är det första experimentplan som ska kunna flyga även på natten. Solceller laddar batterier. Projektet har arbetats på sedan 2003. Första turen nattliga turen planeras för denna sommar och första transatlantiska turen år 2012. HB-SIA, ska kunna flyga dygnet runt.

VINDÖGAT 1/2010

PRODUKTIONSSTATISTIK Läge Tillverkare Huittis 1 Nordtank Korsnäs 1 Nordtank Korsnäs 2 Nordtank Korsnäs 3 Nordtank Jalasjärvi 1 Windworld Sottunga Ormhälla Vestas Eckerö Bredvik Vestas Vammala Koppelo Vestas Äetsä Marjamäenvuori Vestas Euraå Krisantie NEGMicon Kemi 1 Nordtank Kemi 2 Nordtank Kemi 3 Nordtank Karlö Marjaniemi 1 Nordtank Karlö Marjaniemi 2 Nordtank Björneborg 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 2 Nordtank Enontekis Lammasoaivi 1 Bonus Enontekis Lammasoaivi 2 Bonus Karlö Huikku Nordtank Ijo Nordtank Karlö Marjaniemi 3 Nordtank Kuivaniemi Vatunki 1 Nordtank Eckerö Mellanön Vestas Kökar 1 Enercon Finström Pettböle 1 Enercon Finström Pettböle 2 Enercon Vårdö 1 Enercon Riihontie 1 NEGMicon Siikajoki Tauvo 1 Nordtank Siikajoki Tauvo 2 Nordtank Lemland Knutsboda 1 Vestas Lemland Knutsboda 2 Vestas Lemland Knutsboda 3 Vestas Lemland Knutsboda 4 Vestas Enontekis Lammasoaivi 3 Bonus Muonio Olos 1 Bonus Muonio Olos 2 Bonus Muonio Olos 3 Bonus Muonio Olos 4 Bonus Muonio Olos 5 Bonus Föglö Bråttö Enercon Lumparland 1 Enercon Lumparland 2 Enercon Finström Pettböle 3 Enercon Sottunga Kasberget Vestas Lumijoki Routunkari Vestas Kuivaniemi Kuivamatala 1 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 2 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 2 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 5 NEGMicon Närpes Öskata 1 NEGMicon Kotka 1 Bonus Kotka 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 1 Bonus Björneborg Meri-Pori 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 3 Bonus Björneborg Meri-Pori 4 Bonus

Effekt kW 75 200 200 200 220 225 225 225 225 250 300 300 300 300 300 300 300 300 450 450 500 500 500 500 500 500 500 500 500 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 660 660 750 750 750 750 750 750 750 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Ø torn Start Uppsk. okt nov dec Produktion 2009-IV Stör.- m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) 20,0 40 3.03 24,6 32 11.91 380 21 21 20 62 131 312 14 26 24,6 32 11.91 380 17 15 11 43 91 217 10 198 24,6 32 11.91 380 15 17 13 45 95 225 10 159 25,0 31 7.03 100 7 7 2 16 32 71 3 - 27,0 31 1.92 450 37 36 46 119 208 530 24 8 29,0 35 12.04 500 15 22 16 53 81 238 11 150 29,0 50 12.04 14 18 14 46 69 202 9 - 29,0 52 9.05 15 16 11 41 62 183 8 - 30,0 36 12.05 0 0 0 0 31,0 35 8.93 610 19 34 19 72 95 240 11 20 31,0 35 8.93 610 21 36 7 64 85 214 10 480 31,0 35 8.93 610 3 33 19 55 73 183 8 668 31,0 30 10.93 650 56 19 11 86 113 286 13 1073 31,0 30 10.93 670 59 54 33 147 194 489 22 313 31,0 30 9.93 700 37 51 30 118 156 393 18 - 31,0 30 4.93 725 40 21 45 105 139 351 16 4 31,0 30 4.93 725 44 26 45 116 154 386 18 80 37,0 35 10.96 1 100 46 46 43 102 5 394 37,0 35 10.96 1 100 44 44 41 98 4 250 37,3 36 4.95 1 195 62 90 57 209 191 418 19 249 37,3 39 1.97 1 030 62 33 58 152 139 305 14 37,3 41 6.95 1 275 100 92 87 279 256 559 26 22 37,3 36 8.95 1 060 52 76 28 156 143 312 14 - 39,0 40 8.95 1 200 101 107 73 281 235 563 26 58 40,3 40 10.97 1 300 122 144 131 398 312 795 36 56 40,3 55 10.98 1 100 98 96 83 278 218 555 25 18 40,3 55 10.98 1 100 101 92 65 259 203 517 24 100 40,3 55 9.98 1 100 91 107 114 313 245 625 29 67 43,0 50 6/09 600 43,0 49 4.97 1 350 90 86 83 259 179 432 20 205 43,0 49 4.97 1 350 91 90 100 281 194 469 21 20 44,0 45 11.97 1 200 91 122 82 295 194 492 22 0 44,0 45 11.97 1 200 98 127 88 313 206 522 24 0 44,0 45 11.97 1 200 103 119 84 305 201 509 23 0 44,0 50 11.97 1 200 94 108 79 281 185 469 21 0 44,0 41 11.98 1 400 76 24 18 119 78 198 9 661 44,0 41 11.98 1 400 62 12 6 80 53 134 6 255 44,0 41 11.98 1 400 61 13 35 110 72 183 8 0 44,0 40 9.99 1 400 60 12 4 77 50 128 6 250 44,0 40 9.99 1 400 64 13 5 82 54 136 6 250 44,0 40 9.99 1 400 62 13 4 79 52 132 6 336 45,0 65 9.99 1 600 138 171 136 445 280 742 34 19 45,0 65 8.03 1 500 119 136 123 378 238 630 29 18 45,0 65 8.03 1 500 112 130 117 359 225 598 27 29 45,0 65 10.99 1 300 110 108 97 314 198 524 24 39 47,0 55 1.05 142 180 169 491 283 744 34 0 47,0 50 3.99 1 800 44 0 49 93 53 141 6 1429 44,0 50 10.98 1 500 61 88 105 254 167 339 15 - 44,0 50 10.98 1 500 61 88 105 254 167 339 15 - 44,0 50 10.98 1 500 61 88 105 254 167 339 15 - 48,0 50 11.99 1 500 60 114 93 267 148 356 16 - 48,0 50 11.99 1 500 60 114 93 267 148 356 16 - 48,0 50 11.99 1 500 60 114 93 267 148 356 16 - 48,0 45 8.99 1 600 85 166 53 303 168 405 18 - 54,0 60 9.99 2 000 203 169 94 466 203 466 21 54,0 60 9.99 2 000 203 169 94 466 203 466 21 54,0 60 6.99 2 340 117 174 158 449 196 449 20 124 54,0 60 6.99 2 340 128 169 156 453 198 453 21 0 54,0 60 6.99 2 330 117 169 161 447 195 447 20 26 54,0 60 6.99 2 320 111 101 120 331 145 331 15 437

12 mån % av MWh uppsk.

kWh/ m2/a

266 70 182 48 188 49 80 80 328 73 244 49 179 136

559 383 395 163 573 369 271 206

241 258 242 479 540 453 463 501 367 376 851 152 990 537 956 1291 990 957 917

39 42 40 74 81 65 64 69 33 34 71 15 78 51 80 99 90 87 83

319 342 320 634 715 600 613 663 341 350 779 139 906 492 801 1012 776 751 719

1128 84 1118 83 973 81 1015 85 921 77 894 74 719 51 797 57 842 60 789 56 810 58 794 57 1482 93 1253 84 1165 78 1119 86 1532 1035 57 948 63 948 63 948 63 914 61 914 61 914 61 1226 77 1544 77 1731 87 1535 66 1665 71 1537 66 1563 67

777 770 640 668 606 588 473 524 553 519 533 522 932 788 733 704 883 596 623 623 623 505 505 505 677 674 756 670 727 671 683

VINDÖGAT 1/2010

Uppgifterna insamlade av VTT Energi / Anders Stenberg Läge Tillverkare Björneborg Meri-Pori 5 Bonus Björneborg Meri-Pori 6 Bonus Björneborg Meri-Pori 7 Bonus Björneborg Meri-Pori 8 Bonus Karleby Kokkola T1 WinWinD Karleby Kokkola T2 WinWinD Kristinestad Kristiina 1 WinWinD Kristinestad Kristiina 2 WinWinD Kristinestad Kristiina 3 WinWinD Eurajoki Olkiluoto -TU1 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T4 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T5 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T6 WinWinD Uleåborg Vihreäsaari T1 WinWinD Larsmo Fränsviken WINWIND Björneborg Hilskansaari WinWinD Ijo Laitakari 2 WinWinD Nystad Hankosaari1 Nordex Nystad Hankosaari 2 Nordex Oulunsalo R iutunkari T1 Nordex Ingå Barö 3 Enercon Hangö Sandö 1 Enercon Hangö Sandö 2 Enercon Hangö Sandö 3 Enercon Hangö Sandö 4 Enercon Dragsfjärd Högsåra 1 HARAKOSAN Dragsfjärd Högsåra 2 HARAKOSAN Dragsfjärd Högsåra 3 HARAKOSAN Björneborg Meri-Pori 9 Bonus Kuivaniemi Vatunki 6 Vestas Lemland Båtskär 1 ENERCON Lemland Båtskär 2 ENERCON Lemland Båtskär 3 ENERCON Lemland Båtskär 4 ENERCON Lemland Båtskär 5 ENERCON Lemland Båtskär 6 ENERCON Brahestad 1 Bonus Brahestad 2 Bonus Brahestad 3 Bonus Brahestad 4 Bonus Brahestad 5 Bonus Kemi Ajos 1 WINWIND Björneborg Meri-Pori 10 WINWIND Uleåborg Vihreäsaari T2 WINWIND Kemi Ajos T10 WinWinD Kemi Ajos T11 WinWinD Kemi Ajos T2 WinWinD Kemi Ajos T3 WinWinD Kemi Ajos T4 WinWinD Kemi Ajos T5 WinWinD Kemi Ajos T6 WinWinD Kemi Ajos T7 WinWinD Kemi Ajos T8 WinWinD Kemi Ajos T9 WinWinD Meri-Pori 11 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T1 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T2 WinWinD

Effekt kW 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 300 1 300 1 300 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000

Ø torn Start Uppsk. okt nov dec Produktion 2009-IV Stör.- m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) 54,0 50 6.99 2 450 131 185 90 407 178 407 19 201 54,0 50 6.99 2 670 142 213 193 548 239 548 25 23 54,0 50 6.99 2 600 170 195 160 526 229 526 24 143 54,0 50 6.99 2 580 166 193 167 527 230 527 24 265 56,0 70 5.03 2 100 162 139 145 445 181 445 20 22 56,0 70 5.03 2 100 129 154 156 438 178 438 20 117 56,0 70 12.03 2 200 135 151 134 421 171 421 19 309 56,0 70 12.03 2 200 138 241 43 422 171 422 19 446 56,0 70 12.03 2 200 106 240 190 535 217 535 24 177 56,0 60 10.04 2 400 80 143 129 352 143 352 16 391 56,0 70 9.03 2 200 152 181 132 466 189 466 21 174 56,0 70 9.03 2 200 155 149 198 502 204 502 23 92 56,0 70 9.03 2 200 156 172 194 522 212 522 24 32 56,0 56 9.01 1 900 63 153 28 244 99 244 11 828 64,0 66 6.06 2 200 116 164 165 445 138 445 20 - 64,0 70 07.07 2 100 120 240 227 587 182 587 27 - 64,0 70 02.09 2 500 134 192 123 449 140 449 21 60,0 69 10.99 2 340 154 215 158 528 187 406 19 48 60,0 69 10.99 2 340 129 205 161 495 175 381 17 121 60,0 65 8.99 3 000 164 126 130 420 148 323 15 264 70,0 65 8.04 3 500 231 218 209 658 171 329 15 - 70,0 65 8.04 3 500 206 209 175 591 153 295 13 - 70,0 65 8.04 3 500 206 209 175 591 153 295 13 - 70,0 65 8.04 3 500 207 197 173 577 150 288 13 - 70,0 65 8.04 3 500 207 197 173 577 150 288 13 - 70,7 65 9.07 4 100 364 444 359 1167 297 584 27 222 70,7 65 8.07 4 100 365 411 328 1104 281 552 25 277 70,7 65 9.07 4 100 285 357 304 946 241 473 22 298 76,0 80 7.02 6 000 393 601 505 1499 330 749 34 0 80,0 78 12.02 4 500 255 500 459 1213 241 607 28 - 71,0 64 8.07 6 500 532 729 611 1872 473 814 37 24 71,0 64 8.07 6 500 527 776 642 1946 492 846 39 39 71,0 64 8.07 6 500 512 777 617 1906 481 829 38 19 71,0 64 7.07 6 500 540 824 657 2022 511 879 40 31 71,0 64 9.07 6 500 510 798 642 1950 493 848 39 41 71,0 64 9.07 6 500 530 783 648 1962 495 853 39 21 82,4 80 6.04 5 200 360 279 432 1071 201 465 21 320 82,4 80 6.04 5 200 386 398 398 1182 222 514 23 16 82,4 80 6.04 5 200 411 403 454 1268 238 551 25 1 82,4 80 6.04 5 200 423 397 442 1261 237 548 25 0 82,4 80 6.04 5 200 396 377 308 1080 203 470 21 152 90,0 90 12.05 8 100 432 453 650 1535 241 512 23 39 90,0 90 6.06 6 900 457 836 679 1973 310 658 30 150 90,0 90 12.04 6 900 99 269 0 368 58 123 6 1281 100,0 88 12.08 6 900 560 875 784 2219 283 740 34 47 100,0 88 12.08 6 900 604 668 553 1824 232 608 28 296 100,0 88 1.08 6 900 294 816 769 1878 239 626 29 302 100,0 88 1.08 6 900 570 708 826 2104 268 701 32 220 100,0 88 11.08 6 900 520 773 839 2131 271 710 32 176 100,0 88 10.07 6 900 502 566 647 1715 218 572 26 369 100,0 88 2.08 6 900 526 960 673 2159 275 720 33 349 100,0 88 2.08 6 900 614 822 841 2277 290 759 35 121 100,0 88 12.08 6 900 600 656 847 2104 268 701 32 195 100,0 88 12.08 6 900 606 801 638 2046 260 682 31 219 100,0 100 10.09 8 000 378 934 884 1818 231 606 28 17 100,0 88 2.08 6 900 555 704 661 1920 244 640 29 153 100,0 88 2.08 6 900 419 504 661 1584 202 528 24 363

12 mån % av MWh uppsk. 1714 70 1991 75 2160 83 2124 82 1624 77 1797 86 2254 102 2203 100 2224 101 1481 62 2024 92 1746 79 2181 99 463 24 1962 89 2249 107 1522 61 1902 81 1616 69 1959 65 2276 65 1873 54 1873 54 1836 52 1836 52 3768 92 3428 84 3050 74 5704 95 4279 95 6226 96 6424 99 6172 95 6642 102 6225 96 6374 98 4684 90 5002 96 5107 98 5370 103 4486 86 5466 67 6160 89 2483 36 7728 112 6375 92 6000 87 6963 101 6699 97 6628 96 7202 104 7549 109 7554 109 6920 100 2199 7090 103 5623 81

kWh/ m2/a 748 869 943 927 659 730 915 895 903 601 822 709 886 188 610 699 473 673 572 693 591 487 487 477 477 960 873 777 1257 851 1573 1623 1559 1678 1572 1610 878 938 958 1007 841 859 968 390 984 812 764 887 853 844 917 961 962 881 903 716

118 st Summor 146 815 332 660 22 149 29 331 26 338 77 818 276 407 Medeltal 195 453 21 76 724 Månadsstatistiken kan följas upp på VTT:s hemsida; http://www.vtt.fi/windenergystatistics/?lang=sv De åländska återfinns på; www.vindenergi.aland.fi/vkprod.htm

Vindkraftföreningen r.f.

Gardestorpsv.6

FI-00330 Helsingfors

EVENEMANG 14-16 apr

”Tuulivoima tutuksi”, Dipoli, Hfrs, kurs med VTT och STY, www.dipoli.tkk.fi/tuotantotalous/tuulivoima

20-23 apr

EWEC 2010 i Warszawa, http://www.ewec2010.info/

6 maj

Tuulivoimaseminaari, Teknologiindustrin-STY, www.tuulivoimayhdistys.fi/tapahtumat sid 9

6 maj

VKF årsmöte i Helsingfors, www.vindkraftforeningen.fi se sid 9

25-26 maj

Nordic WindPower conference, Operations & Maintenance, Stockholm, www.ecopoweracademy.com

15 juni

Wind Day, jippon runt om i världen, demo i Hfrs centrum

15-17 sept

VIND2010 – Perspektiv 2020, Svenska Mässan Göteborg, http://www.vind2010.se

21-25 sep

Husum kongressexpo, www.husumwindenergy.com

26-28 okt

Energia 2010 mässan i Tammerfors,

EWEC konferensen anses vara det mest professionella och informativa evenemanget inom vindkraftbranschen. Den erbjuder unika möjligheter till att skapa nya affärsnischer. EWEC är det enda årliga evenemanget som erbjuder storskalig utställning med ledande aktörer, som täcker alla marknadens delområden, från teknik och teori till policy och praktik. Fyra dagar med över 7000 aktörer inom branschen.

25-26 maj i Stockholm. Hur drift och underhåll av vindkraft blir en modern industri. Välorganiserad och fungerande aktivitet hjälper dig att hålla värdet på din investering – för var dag, långt framöver.

Svenska Mässan, Göteborg den 15 - 17 september VIND-konferenserna har sedan starten 1984 utvecklats till att bli Sveriges ojämförligt största mötesplats för vindkraftsbranschen. Här möts representanter från branschens alla hörn; leverantörer, underleverantörer, kraftbolag, konsultföretag, markägare, projektörer, investerare, advokatbyråer, försäkringsbolag, myndigheter och intresseorganisationer.

Husum 21-25 september 2010. Vartannat år erbjuder Husum VindEnergy mässan en utmärkt omgivning för inledande av nya project och affärskontakter. På HUSUM WindEnergy webb sidorna finner du all betydande information för ditt besök.

Tammerfors 26-28 oktober 2010. Energilösningar på klimatets villkor. Energibranschen har utmaningar att tackla – men också möjligheter till utvecklandet av nya marknader. Branschens erbjuder vida vyer och nya innovationer skapas kontinuerligt. Energia 10 –mässan samlar branschens sakkunniga inom teman som: - Energimarknaderna, produktion och distribution - Kraftanläggningssystem och utrustning, automation - Planering och byggande - Drift och underhåll av kraftanläggningar.