Nr 1 • Mars 2011 • årgång 30
Vårmöte tisdag 5 april, på Tfif/Diff Orfeus, Hfrs
2
VINDÖGAT 1/2011
VINDKRAFTFÖRENINGEN RF Gardestorpsv. 6 FI-00330 Helsingfors tel 0400 445166 W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsv. 6 tel/fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors 0400 445 166 folke.malmgren@kaapeli.fi VICEORDFÖRANDE Anders Stenberg Tredje linjen 32 A 1 tel 040 722 2181 00530 Helsingfors anders.stenberg@vtt.fi
1/2011 KLIMAT – ENERGI – SYSSELSÄTTNING..........................................................................................3 MAT ÄR OCKSÅ ENERGI...........................................................................................................................3 TARIFFLAGEN I KRAFT FRÅN ÅRETS BÖRJAN..........................................................................4 LOBBNING FÖR VINDKRAFTSERSÄTTNINGAR......................................................................4
STYRELSE Johan Malm Åkerbärsvägen 2 65320 Vasa johan.malm@solfenergi.fi
0400 284 977
Johan Hansen Hagtornsvägen 8 22100 Mariehamn johan@aktivmusik.ax jha@ha.ax
tel (018) 23 143 045 7313 4235
MARKÄGARERSÄTTNING I SVERIGE...............................................................................................4 ÅLAND...................................................................................................................................................................5 PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 5/2010................................................................................6 RADARUTREDNINGEN.............................................................................................................................7
Anders Åsten P.O. Box 137 02401 Kyrkslätt mikron@dlc.fi
tel (09) 298 8053 fax (09) 298 7119 0400 446 640
Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn annette.larson@pp1.inet.fi
tel 0400 931 1228
Johan Wasberg Fjärdvägen 69 66530 Kvevlax johan.wasberg@merinova.fi
tel (06) 282 8261 (06) 346 4358
Daniel Nyman Krokbyvägen 445 10520 Raseborg danno@suomi24.fi
tel 040 563 7427
ENERGIMÄSSAN I TAMMERFORS........................................................................................................7 VINDKRAFTBOOMEN FORTSÄTTER............................................................................................10 VINDKRAFT KAN STÅ FÖR EN FEMTEDEL AV ELEN 2030...........................................10 DIVERSE KLIPP................................................................................................................................................11 VINDKRAFTSSTATISTIKEN.....................................................................................................................13 OFFSHORE NR 1..........................................................................................................................................13
VINDÖGAT REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Folke Malmgren redaktionschef Gardestorpsv. 6 B tel o fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi LÖSNUMMER Tilläggsexemplar för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktionen. Tel o fax (09) 48 3950 Vindögat/Malmgren. UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors, tel (09) 48 3950 Bankkonto: Nordea, konto nr 102130-606969 SWIFT adress: NDEAFIHH IBAN: FI9110213000606969 I Sverige: Postgiro 838 220-2 Annonspriser: 1 sida 300 €, ½ sida 200 €, ¼ sida 150 € FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER inkluderar medlemstidningen Vindögat: Studerande 15 € Personmedlemmar 35 € Småföretag (1-3 pers.) 80 € Stödande företag 350 € Medlemmar och läsare utomlands 40 € 365 SEK
PRODUKTIONSSTATISTIK......................................................................................................................14 EVENEMANG..................................................................................................................................................16
Vindkraftföreningen grundades år 1980 och arbetar för att främja utnyttjandet av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet.Vindögat utkommer med 4 nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, beslutsfattare, företag och kollegiala organisationer. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela ditt namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Mervento, ny finsk turbinleverantör, se sida 7 Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, inom Svenska litteratursällskapet i Finland ISSN 0359-2936 / Tryck: Ekenäs Tryckeri 2010
MILJÖMÄRKT Trycksak 441 746
VINDÖGAT 1/2011
3
KLIMAT – ENERGI – SYSSELSÄTTNING DI Folke Malmgren
När detta skrivs har årets stora konferens EWEC 2011 i Bryssel just öppnats av EWEA:s president Arthouros Zervos. Han efterlyste realistiska målsättningar för 2030. Det råder ett politiskt vakuum för tiden efter 2020. För politiker är det tiden efter två följande valperioder medan det för energibranschen är som ”dagen efter idag”. EREC, European Renewable Energy Council, anser att icke mindre än 45 % av EU:s totala energikonsumtion kan täckas med förnybar energi kring 2030. Enbart vindkraften kunde klara av 28,5 procentenheter. Redan tillkännagivna projektplaner tyder på 14 % till 2020. Senaste år visade fortsatt stark framgång trots att finansiella svårigheter bromsade upp utvecklingen. En positiv följd av det var att turbinpriserna sjönk på grund av momentan överproduktion. En översiktsrapport i Renewable Energy World, omfattande 28 stora köpare och över 150 aktuella turbinkontrakt, visar på medelpriser under 1 miljon euro per MW, för första gången sedan 2005. Sammanräknade installationsvolymer för senaste år visar att Europa gått stadigt framåt och att 5,3 % av konsumtionen redan täcks med vindkraft. Övriga världs-
delar kommer starkt efter och de största ökningarna noterades redan för Kina och USA. Kina strävar tydligt efter stora tillverkningsvolymer, USA till big business, medan Europas motto är Klimat – Energi – Sysselsättning. Vi står inför en energirevolution, uttryckte sig prof. Peter Lund, vid konferensen för hållbar utveckling kring Österjön i Åbo tidigare i år. ”Vi står inför ett paradigmskifte, till 2050 måste de industrialiserade länderna göra kraftiga inskränkningar i utsläpp. De goda nyheterna är att alla kan delta i kostnaderna. För priset av en euro per dag kan problemen lösas inom fyrtio år. Teknologi är det viktiga verktyget. Tre fjärdedelar av de behövliga nya teknologierna används ännu i liten skala. Nya industrier skapar arbete och export, gamla säger upp folk och flyttar bort. Globalt gjordes investeringar i ny energi under fjolåret till 240 miljarder dollar.
Ny värdesättning inom världsekonomin I Forum för ekonomi och teknik i nov. 2010 läser vi; ”Cleantech-energibolag kommer att vara den största skaparen av arbetsplatser
MAT ÄR OCKSÅ ENERGI Världsmarknadspriset på mat steg i början av året till sin högsta nivå någonsin. Stigande matpriser förorsakar redan spridning av svält och politiska oroligheter och trenden ser ut att fortsätta under kommande månader. ■
Earth Policy Institute
och förmögenhet”, miljöteknologi, renare teknik för en hållbarare värld växer fram. Harvard Business Review, ”Profiting from Green Business, 2008”, ser det som en uppskakande försummelse att inte inse värdet av vår världs totala ekosystem, som enligt färska kalkyler, omfattande vattenreserver, utsläppsbegränsning, klimatpåverkan osv, uppgår till 33 biljoner (miljoner miljoner) USD årligen. Man ser tre faser; först effektiverat bruk av dagens resurser, så slutna system med minimala avfallsrester och slutligen handel med tjänster istället för varor, ”sälja belysning istället för lampor”. Enligt vår egen teknologiindustris prognoser kommer den globala vindkraftmarknaden att under nästa 10 års period omsätta uppåt 225 miljarder euro. EWEA:s statistik visar att varje installerad MW ökat sysselsättningen med i snitt över 15 arbetsplatser. ■
4
VINDÖGAT 1/2011
STÖD FÖR FÖRNYBAR ELPRODUKTION ANM, pressmeddelande 305/2010, 30.12.2010
Det har skapats ett nytt stödsystem för främjande av produktionen av el som baseras på vindkraft, biogas och trädbränsle (systemet med inmatningspris). Republikens president stadfäste lagen om stöd för produktion av el från förnybara energikällor den 30 december 2010. Lagen träder i kraft till vissa delar vid ingången av 2011. Behandlingen av de statliga stöd som ingår i lagen är ännu inte avslutad. Efter att EU-kommissionen har godkänt de statsstöd som lagen inbegriper kommer de berörda punkterna i lagen att sättas i kraft omedelbart genom förordning av statsrådet. Ett viktigt syfte med systemet med inmatningspris är att bidra till uppnåendet av det nationella EU-målet för ökning av andelen förnybara energikällor. Enligt det nationella EU-mål som fastställts för Finland ska
andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen vara 38 procent år 2020. Behovet att öka andelen förnybar energi har uppskattats motsvara 38 terawattimmar. Avsikten är att man med systemet med inmatningspris ska kunna öka den elproduktion som baseras på vindkraft med 6 terawattimmar och den elproduktion som baseras på användningen av skogsflis som bränsle med 22 terawattimmar. Inom systemet med inmatningspris betalas elproducenten i 12 års tid stöd för att täcka skillnaden mellan produktionskostnaderna för el och marknadspriset på energikällan i fråga eller kostnaderna för alternativt bränsle. För stödsystemet godkänns vindkraftverk tills den sammanlagda effekten hos kraftverkens generatorer överskrider 2 500 MVA. För biogaskraftverk som an-
vänder biogas som sitt huvudsakliga bränsle är den övre gränsen för effekt 19 MVA. Trädbränslekraftverk godkänns i systemet tills generatorernas sammanlagda effekt överstiger 150 MVA och antalet kraftverk i systemet överstiger 50. Någon motsvarande gräns finns inte för skogsfliskraftverk. Systemet med inmatningspris finansieras via statsbudgeten. I statsbudgeten för 2011 har det reserverats ett anslag på 55,35 miljoner euro för produktionsstöd enligt systemet med inmatningspris. Ytterligare upplysningar: Industrirådet Petteri Kuuva, regeringsrådet Anja Liukko, arbets- och näringsministeriet. Pressmeddelandet på ANM:s webbplats: http://www. tem.fi/?l=sv&s=2471&89520_m=101625 ■
ENERGIPOLITIKENS GRUNDUPPGIFT HAR INTE FÖRÄNDRATS Överdir. Esa Härmälä, ANM
Finlands energipolitik styrs i första hand av EUs beslut att sänka växthusutsläppen med 20 %, förbättra energieffektiviteten med 20 % och öka andelen förnybar energi till 20 % av totalförbrukningen till år 2020, konstaterade arbets- och näringsministeriets överdirektör Esa Härmälä, den 19.1.2011 på seminariet för Egentliga Finlands klimatoch energimöjligheter i Åbo. Det centrala elementet vid minskningen av växthusutsläppen är utsläppshandelssystemet, som från år 2013 täcker hela energiproduktionen och en avsevärd del av industrin. Regelverket är under behandling i riksdagen. Härmälä uppskattar att Finland kan uppfylla målsättningarna i dessa frågor. Utöver energieffektiviseringen och energiinbesparingarna behövs övriga aktiviteter. Finland har lång väg att gå för att nå 20 % målet. Förhållandet är det samma i hela EU. Sannolikt kommer man i EUs nästa toppkonferens i början av februari att uttryckligen uppsnabba strävanden att utveckla energieffektiveringen. EUs mål att nå 20 % förnybar energi betyder i anpassning för Finland att vi ska öka
vår förnybara energiandel från nuvarande 28 till 38 % under knappa 10 år. Utmaningen är stor men positiv och realistisk. Nuvarande regering har påbörjat målmedvetna åtgärder för att nå målet. De åtgärderna måste fortsättas och vidareutvecklas även under nästa valperiod, påminner Härmälä. Av min ovan presenterade målsättning ser man att energipolitiken är rätt långt i linje med och rentav underkastad klimatpolitiken. Inte heller i denna symbios får man glömma de grundfaktorer, på vilka Finlands rätt lyckade och internationellt avundade energipolitik har byggt. Energiförsörjningen måste fungera i alla förhållanden, självförsörjningsgraden vara stor, produktionspaletten ska vara mångsidig och prisnivån acceptabel för medborgarnas välfärd och ägnad att uppehålla och utveckla samhällets mångsidiga funktioner. Energipolitikens grunduppgift har inte förändrats, men vi måste förverkliga den inom nya randvillkor, poängterade Härmälä. Esa Härmälä (56) övergick till överdirektör vid arbets- och näringsministeriet från årets början, från posten som vd för
Europas gödselindustriförening, där han verkat sedan 2006. Därförinnan var han ordf. för Jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund. Statstjänstemannaerfarenheter har Härmälä från åren 1991-1994 då han verkade som merkantilt råd vid utrikesministeriet. Han har också verkat som specialassistent vid Finlands representation i Bryssel åren 1984-1987. Till sin utbildning är Härmälä agronom. I sin nya position svarar Esa Härmälä för energipolitiken inklusive energiekonomins utveckling, prognostisering och analys, främjandet av förnybar energi och energieffektivisering, energimarknadernas funktion, energiförsörjningens säkerhet, kärnkraften, kärnkraftsäkerheten och skötseln av kärnkraftavfallet. Därutöver svarar han som överdir. för koordineringen av energipolitikens nationella förberedning och utformning och koordinering av växhusgasutsläppshandelns förberedning och utformning samt för energiteknologi och -information. ■
VINDÖGAT 1/2011
5
INFORMATION OM PRODUKTIONSSTÖD EMV 4.1.2011 Energimarknadsverket
Produktionsstödlagen trädde endast delvis i kraft den 1 januari 2011. Paragraferna som gäller nivå av stöd och beslut om godkännande träder inte i kraft. De här paragraferna träder i kraft senare vid den tidpunkt som fastställs i statsrådets förordning. Energimarknadsverket kan inte ännu fatta beslut om huruvida en elproducent blir godkänd i inmatningstariffsystemet. Avgiftsförordningen för Energimarknadsverket har givits för år 2011, priset för beslut om förhandsuppgifter är 1400 €. Priset för beslut om godkännande och betalning har inte ännu fastställts då Energimarknadsverket inte kan fatta beslut om godkännande. Det webbaserade kundsystemet (SATU) ska införas i början av januari 2011. De som vill ansöka som användare av SATUsystemet, ska skicka följande handlingar till Energimarknadsverket - Elproducentens grunddatablankett - Fullmakter för användare av SATU - Kraftverkens grunddatablankett Ovannämnda blanketter sänds till Energimarknadsverkets registratur på adressen: Energimarknadsverket, Fågelviksgränden 4, 00530 Helsingfors. Kraftverkens grund-
datablankett kan också sändas till e-postadressen tuotantotuki@emvi.fi. Energimarknadsverket meddelar elproducenten per e-post, när framsidorna för producenten och kraftverken har skapats till SATU-systemet. Elproducenten kan göra följande åtgärder via SATU-systemet: - sända förhandsanmälan om ett kraftverks byggnadsbeslutet. OBS! MED FÖRHANDSANMÄLAN GÅR DET INTE ATT RESERVERA EN ”KVOT” BLAND DE KRAFTVERK SOM KOMMER ATT OMFATTAS AV STÖDET! Från kvoterna som har nämnts i lagen dras endast av de kraftverk som har fått beslut om godkännande till inmatningsprissystemet. - göra ansökan om att bli godkänd för systemet med inmatningspris. OBS! Ansökan om godkännande måste verifieras innan den lämnas in! Elproducenten kan välja kontrollören bland de kontrollörer som blir tillfälligt godkända av Energimarknadsverket. En lista över kontrollörerna ska komma på Energimarknadsverkets webbsidor och i SATU-systemet i januari 2011.
- göra anmälan för att registrera sig för att få fast produktionsstöd. OBS! Rätten till fast produktionsstöd börjar tidigast när lagens paragrafer som gäller nivån av fast stöd träder i kraft med statsrådets förordning. Utanför SATU-systemet kan elproducenten ansöka beslut om förhandsuppgifter gällande ekonomiska och operativa förutsättningar . Alla nödvändiga blanketter finns på: http://www.emvi.fi/alasivu.asp?gid=408&p gid=408&languageid=752. Produktionsstöden som tullen enligt accislagen utbetalade upphörde 31.12.2010. Tullen utbetalar år 2011 de stöd som har samlats för år 2010. Produktionsstödets webbsidor har nu kommit ut också på svenska http://www.emvi.fi/ alasivu.asp?gid=374&languageid=752. På EMV.s seminarium den 3 mars nämndes att EU:s notifikation sannolikt blir klar inom mars månad. Kari Lavaste, Energimarknadsverket, Fågelviksgränden 4, 00530 Helsingfors ■
UTMANING I EN VÄRLD AV NYA DIMENSIONER Finland har förbundit sig att öka sin vindkraftkapacitet till över 2000 MW till 2020. Den kapaciteten beräknas kunna producera 6 TWh/a förnybar energi. Utmaningen syns gigantisk. Från en årlig installationstakt på i genomsnitt 12 MW skall vi upp i 20-faldiga 250 MW, dvs. minst 80 – 120 enheter. Det betyder 2-3 enheter per vecka under påbörjad 10-årsperiod. En prestation som visserligen redan genomförts flerfaldigt snabbare i föregångsländerna, men som vi nu behöver lära oss att behärska. ■
Tjugofalt ökad installationstakt. Det investeringsbidraget inte klarat av förväntas inmatningstariffen sköta om. (Motiva, ”Tuulivoimaopas” 2010) Vindkraften i EU förväntas stå för 14 % av elproduktionen år 2020. (EWEA prognos 2-2011). Våra 6 TWh ur 2 000 MW kapacitet beräknas stå för 6 % av elkonsumtionen här.
6
VINDÖGAT 1/2011
ACCEPT AV VINDKRAFTPROJEKT BÖR FRÄMJAS Jord-och skogsbruksproducenternas brev till ministrarna Pekkarinen, Vapaavuori, Anttila 15.12.2010
SLC och MTK förhåller sig positiva till vindkraft. Speciellt på kusten är flera vindkraftprojekt på gång, vilka kan ha positiv inverkan på områdenas ekonomi. Beklgligt nog har somliga projekt väckt starkt motstånd hos områdenas markägare, bland annat av följande orsaker: • Bristande öppenhet i projektens begynnelseskede. Stora vindkraftbolag har ofta i all tysthet gjort arrendeavtal med endast den markägare på vars lott vindkraftanläggningen avses bli rest. Det leder till att de övrig markägarnas möjligheter att utnyttja sina marker för t.ex. vindkraftverk, utesluts. • De olika värderingarna av erhållen nytta av vindkraften som markägarna erfarit. Det leder lätt till att markplaneringen och projektstarter fördröjs som följd av de talrika besvären. • Påbörjandet av markplaneringen fastän initiativtagaren till planeringen bara administrerar en bråkdel av planeområdet. Vi anser att motståndet avsevärt kan minskas på förhand genom att redan i början av projekten satsa på erhållandet av acceptans.
För att främja erhållandet av acceptans har SLC och MTK gjort upp modellarrendekontrakt för vindkraftprojekt, där man beaktar alla de markägares intressen som berörs av vindkraftprojektet. Påverkningsområdet sträcker sig, beroende på kraftverkets storlek, över ett område med 400-500 meters radie från kraftverket. Trots våra försök har vi tillvidare inte från vindkraftrepresentanters håll fått något bindande medhåll för det presenterade tillvägagångssättet.
Det krävs lagstiftning och förordningar SLC ja MTK anser att lagstiftning och förordningar krävs för att främja lokal accept av vindkraftprojekt samt likvärdig hållning gentemot markägare. Ju vidare det lokala godkännandet sträcker sig dess flexiblare blir projektstarterna och uppfyllandet av Finlands vindkraftförpliktelser till 2020. I lagstiftningen kan markägares jämbördiga bemötande främjas på olika sätt, t.ex. såhär:
• I lagen för fastighetsbildning tillsätts vägförrättningsliknande förordningar angående vindkraftverk där man utjämnar av vindkraften erhållen nytta mellan markägarna eller • Man möjliggör bildandet av ett gemensamt område enligt fastighetsbildninglagen. Till det skulle envar fastighet inneha ägorätt enligt vilken den ekonomiska nyttan fördelas. • Lagenlig fördelning av vindkraftandelar åt alla markägare, så som t.ex. i Danmark. I markplaneringen kan accept av vindkraftprojekt främjas så att • Planläggarna förordnas att beakta tillräcklig administration av konsekvensområdet av initiativtagarens vindkraft SLC ja MTK efterlyser snar lagstiftningsaktion och förordningar för acceptans av vindkraftprojekt för att öka likvärdigt bemötande av markägare MTK ry, Juha Marttila, SLC, Holger Falck ■
TILL WWEA MEDLEMMAR Preben Maegaard/DK, 14.1
I ett flertal länders projekt har man noterat att stora offshore vindkraftanläggningar leder till kostsam vindenergi. Detta skapar problem för konsumenter och samhällen att acceptera vindkraft som en framtida utväg för elproduktion ur vind. Multi-MW vindturbiner och de stora bolagens involvering leder tydligen inte till konkurrenskraftiga lösningar jämfört med landbaserad energi. I mitt hemland Danmark fick det senaste och största offshore projektet, Anholt 400 MW, en statligt garanterad tariff på DKK
1,05/kWh för 50 000 fullasttimmar (7,83 eur under ca 20-25 år). Det är 2 gånger mera än vad den privata sektorn kan få för 22 000 fullasttimmar och nästan 3 gånger det som aktuella lokala landbaserade anläggningar kan få. Sannolikt kommer snara konferenser att ge indikation om att kostnaderna för offshore vindkraftproduktion kan minskas, med en faktor på tre eller så, för att komma ner i den bästa kostnadsklassen.
Till sin natur är vindkraft, i likhet med de flesta förnybara energiformerna en decentraliserad energi, organisationer och ägarmodeller borde utformas därefter för att ge fullt utbyte i form av kostnader och allmänt accepterade. Jag vill därför rekommendera att globalt utnyttjande av vindkraft fokuserar på samhällsinriktade lösningar med konsumentbaserat ägande. ■
VINDÖGAT 1/2011
7
NY FINSK VINDTURBIN Mervento, i januari 2011
Mervento heter det senaste tillskottet på den nordiska vindturbinmarknaden. Bolaget blev till genom att en del av Ingenjörsbyrån Enmac delades och blev ett nytt bolag i december 2008. Själva utvecklingen av turbinen började redan tidigare på hösten 2008. Med säte i Vasa i Österbotten har företaget avsikten att sätta upp den första prototypen i september 2011. Den är inte bara stor och direktdriven, den kommer snabbt ut på marknaden också. Serieproduktionen beräknas starta redan 2012 enligt företaget som har stora planer för export ut i världen.
Ägandeförhållande Mervento Oy är ett finländskt företag som ägs av grundarna Martti Ala-Vainio och Patrik Holm och grundinvesterarna Power Fund II, som förvaltas av VNT Management Ab, Soldino Ab samt investerarna Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma, Ahlström Capital Ab, EPV Energia Ab och företagets egen personal. Mervento inleder verksamhet i Sverige i februari 2011. Johan Kihlström sköter Merventos försäljning i Sverige från Stockholm, < johan.kihlstrom@mervento.com > eller tel.+46-73-880 7090.
Affärsidé Att utveckla, tillverka och leverera sofistikerade, direktdrivna multimegawatt vindkraftverkslösningar för placering i inlandet, i kustområden och till havs. Våra kunder är främst utvecklare energi- och kraftbolag och vår marknad är inledningsvis Finland, Sverige, Norge, Storbritannien, Irland samt Frankrike. Vi är en systemintegrator med total kännedom om vindkraftverk, vindkraftparker och därtillhörande processer. Vi genomför våra projekt med total hängivenhet samt med fullt förtroende för våra affärspartners. Vårt mål är att vår teknologi för direktdrivna vindturbiner ska vara den främsta, globalt. Vi erbjuder vindkraftverkslösningar och vårt fokus ligger på avancerad systemintegration med full kännedom om alla processer förknippade med vindkraftverk.
Företagaregatan 13, FI-65380 tel.+358-40-833 1091 (växel)
Vasa,
Mervento 3,6 MW Första medlemmen i Merventos vindturbinfamilj är den vackert utformade, horisontalaxlade och direktdrivna MERVENTO 3.6118. Den här vindturbinen är utvecklad för att ge överlägsen energiproduktion när den placeras i områden med goda vindförhållanden. MERVENTO 3.6-118 har en nominell effekt på 3.6 MW och vindturbinens rotor har en diameter på 118 meter. MERVENTO 3.6-118 certifieras i enlighet med kraven i standarden IEC 614001, och för vindförhållanden av klass IIA. MERVENTO 3.6-118 har konstruerats både för dagens och framtidens marknad för att kunna placeras i inlandet, i kustområden och till havs. Vår innovativa konstruktion minimerar traditionella problem som t.ex. ljudemissioner och dyrt underhåll. Kompakt konstruktion och integrerade komponenter gör att även investeringskostnaden kan hållas på en låg nivå jämfört med andra direktdrivna vindturbiner. Hög tillgänglighet, låga drifts- och underhållskostnader samt en lång livstid tillsammans med pålitliga och innovativa lösningar bidrar till snabbast möjliga avkastning på investeringen.
Direktdriven och direkt pålitlig Vi har förenklat den traditionella vindturbinen med ett antal innovativa lösningar. Vi utvecklade en direktdriven medelspänningsgenerator med permanentmagneter. Generatorn förvandlar mekanisk energi till elektrisk energi och direktdrift innebär att generatorn roterar med samma hastighet som vindturbinens rotor. Vindturbinens nav är integrerat med generatorns rotor och tack vare denna lösning behövs ingen växellåda i MERVENTO 3.6-118.
Den direktdrivna vindturbinen MERVENTO 3.6-118 har låg ljudnivå, små vibrationer och hög verkningsgrad. Vindturbinen är robust och pålitlig, vilket ger hög tillgänglighet. Mervento turbinen har ett tjugotal lösningar som inte funnits tidigare i existerande vindturbiner. Vissa av dessa lösningar är helt nya och patent har sökts för dessa, resten är lösningar från andra applikationer som nu kommer för första gången i en vindturbin.
Hög energiproduktion och tillgänglighet Huvudmålsättningen med Merventos 3.6118 turbin är att ha den bästa energiproduktionen på marknaden i effektområdet 3-4 MW. Den andra huvudmålsättningen är att ha marknadens sparsammaste driftunderhåll. Turbinen har en mycket stor rotordiameter, navhöjden ligger på 125 m, permanentmagnetgenerator, medelspännings fulleffekts frekvensomriktare, direktdrift etc. som möjliggör den bästa effektkurvan och energiproduktionen på marknaden. Mycket arbete har lagts på att få tillförlitliga lösningar så att turbinens tillgänglighet är så hög som möjlig. Den faktor som inverkar mest på tillförlitligheten är förstås direktdriften, men även många andra lösningar som förbättrar tillförlitligheten finns på Mervento 3.6-118 enligt vd Patrik Holm.
Genomtänkt konstruktion Alla huvudkomponenter är konstruerade av Mervento med undantag av rotorbladen. Mervento äger dock utrustningen för tillverkning av bladen. Generatorns struktur är helt integrerad i turbinens design och är likaså konstruerad av Mervento. Alla auktuatorer, pitch, vrid- och bromssystem är hydrauliska, utan kuggväxlar och kugghjul.
Prototyp klar i september Prototypen levereras till en finländsk kund under september 2011, vilken har som mål att resa hundratals vindturbiner de närmaste åren. Merventos vindturbin har väckt stort intresse nationellt, men även internationellt. Förhandlingar pågår som bäst för leverans av tiotals vindturbiner under åren 20112013. ■
8
VINDÖGAT 1/2011
NY STYRELSEMEDLEM I VKF Daniel W. Nyman, Populus Service
Vid höstmötet den 23 nov. invaldes Daniel Nyman till ny medlem i Vindkraftföreningens styrelse. ”Jag är företagare och visionär, född 1984. Bor på en gård med hunden Klaus i Raseborgs djupa skogar. Mitt företag planerar fastighetsteknik. Min lilla fritid går ganska långt åt till projekt av olika slag och föreningsliv. Förnybara energiformer och långsiktighet har alltid stått mig nära. Förnybara energiformer och återvinning av energi är endast en liten del av tekniken i dagens byggnader, men kommer att utgöra merparten i framtiden och jag vill göra mitt bästa för att implementera dessa lösningar i framtidens fastigheter. Ser fram emot utvecklingen som sker inom branschen både på producent-
och konsumentsidan. Min plats i branschen är på gräsrotsnivå och med det menar jag att konsumenten skall ha möjlighet att äga produktionen av den energi hon konsumerar. Det betyder att den konsumerade energin skall produceras så lokalt som möjligt och gärna till så stor del som möjligt på konsumentens egen fastighet. Dock är det ännu sällsynt i Finland i dagens läge med dessa lösningar, men de är på frammarsch. Tackar höstmötets deltagare för förtroendet och hoppas kunna stöda föreningsverksamheten trots kronisk fritidbrist.” Föreningen hälsar Daniel välkommen i kretsen. Kontaktuppgifter: Danno@suomi24.fi eller +358-40-563 7427. ■
JARI SUOMINEN, NY ORDFÖRANDE I STY BENGT SUNDMAN Pressnytt 1.3.2011 UR TIDEN Gustav Tallqvist, Ingemar Dahlgren Vid årsmötet den 15 febr. valdes Jari Suominen till ny ordförande för Suomen Tuulivoimayhdistys. Jari är vd för Tuuliwatti Oy, som samägs av ST1 och S-voima. ”Nu när målsättningen är klar och tariffbeslutet gjort, samt planläggningen av vindkraft förenklats i februari, genom justeringar i markanvändnings- och bygglagen, är det tid att förverkliga byggplaner i samarbete med myndigheter, markägare, leverantörer och producenter. Fastän vårt land kan visa upp framstående tillverkning är Finland fortfarande ett utvecklingsland med tanke på tillgänglig vindkraftpotential. Så snart EU godkänt inmatningstariffen kan kustens gynnsamma områden utnyttjas. Men för havsbaserat och inlandsbyggande behövs ännu statsmaktens konkreta åtgärder, om vi ska kunna nå upp till målsättningen på längre sikt. Efter år 2020 ökar behovet av förnybar energiproduktion ytterligare. Vindkraften blir under kommande årtionden den centrala formen för att öka förnybar elproduktion”, sammanfattar Suominen.
Vindkraftföreningen har förlorat en trogen och mångårig medlem. Bengt Sundman, 1927-2011, var en av pionjärerna i den sk. Simsalögruppen, en av de flitigaste och uthålligaste medarbetarna i projektet, från byggstarten 1981 till nedläggningen 1998. Bengt skötte om drift och mätningar. Han har också skrivit ett av kapitlen i boken ”Projektering, uppförande och provkörning av ett 12 kW vindkraftverk på Simsalö”. Utom att Bengt aktivt arbetade i föreningens styrelse, stod han för lejonparten av det praktiska arbetet på provstationen och detta från början och ända till dess att projektet avslutades och många andra redan tröttnat. Han var en verklig tusenkonstnär och perfektionist. ■
Närmare uppgifter: Jari Suominen, t. 050-595 6780, Anni Mikkonen, t. 040-771 6114. ■
VINDÖGAT 1/2011
9
VINDKRAFTFÖRENINGEN 30 ÅR Föreningens aktiviteter under tre årtionden har samlats i en historik som nu föreligger i tryckt version, och blir distribuerad per post till alla i vårt adressregister. Arkivmaterial och bearbetning har gjorts av ekon. lic. Mari Ratinen med kompletteringar av Folke Malmgren Redigeringen sköttes av ing Philip Hildén, medan doc. Gustav Tallqvist och ing. Herbert Byholm bidrog med råd och material.
Omslaget visar Vindkraftföreningens jubileumsfrimärke med Korsnäs vindkraftpark som motiv. Diagrammet visar den nätanslutna vindkraftens kapacitets- och produktivitetsutveckling i Finland. Baksidan upptar en kartbild av vårt land med planerade projekt inmärkta. ■
Vindkraftföreningens vårmöte tisdag 5 april kl 17-20 på Tfif/Diff föreningarnas källarklubb Orfeus Eriksgatan 2 i Hfrs, ingång till vänster om hissarna. OBS: Med anledning av att Vkf 30-års historik kommit ur tryck hålls en kort presskonferens för inbjudna gäster och intresserade medlemmar på samma ställe kl 15.30 - 16.30. Hjärtligt välkomna, lätt traktering. Ur programmet: - Årsmötesrutiner, verksamhetsberättelse och bokslut för 2010 - Det senaste om inmatningstariffen - Några milstolpar ur 30 års historiken - SVIF 25 år i Sverige och aktuella mässor - Lobbandet med STY Tidigare medlemmar och nya intresserade är hjärtligt välkomna att delta.
10
VINDÖGAT 1/2011
PARTIERNAS ÅSIKTER Korta klipp ur Tuulienergia 1-2011
STY har ställt följande frågor till våra politiska partier inför riksdagsvalet: 1. Vilka är de viktigaste miljöfrågorna under nästa regeringsperiod? 2. Vilka åtgärdsplaner har ni för målsättningen 38 % förnybar energi till 2020? 3. Vad anser ert parti om vindkraften som energiform i Finland? 4. Hur inverkar vindkraften på Finlands välfärd? 5. Hur mycket vindkraft borde byggas i Finland? Var och hur borde anläggningarna placeras? 6. Hur borde ersättningarna för markägarna förverkligas vid etableringarna? 7. Vad anser ni om inmatningstariffen? 8. Borde Åland inkluderas i inmatningstariffen? 9. Vad har ni för frågor angående vindkraften? Pekka Ravi /Saml. Viktiga är klimatfrågan, artmångfalden, vården om Östersjön och vattendragen, ansvarsfullt och materialeffektivt bruk av naturresurser. Vindkraften är viktig, hållbar, ren, utsläppsfri med självförsörjningsvärde och exportmöjligheter. Kostnadseffektiv och helhetsplanerad placering. Problematiskt med trängsel på bra platser och dyr havsbaserad. Markersättningar har inte behandlats. Inmatningstariffen är bra, marknadsbaserad och kostnadseffektiv styrning. Åland borde med, enligt grundlagsutskottet möjligt men åtgärderna ännu okända. Vindkraftbranschens konjunkturutveckling efter svackan och exportfrämjande åtgärdsbehov intresserar? Raimo Vistbacka/Sannf. Global klimatöverenskommelse främjar Finlands och EU:s konkurrenskraft. Utsläppsspecifikt system med branschvisa gränser där överskridarna betalar. Regeringens ensidigt uppställda målsättning är utmanande. Över 20 % förnybart redan uppnått. Självförsörjande elproduktion bra och mångsidig produktion inkluderar vindkraft. Investeringsbidrag har stimulerande inverkan och bidrar till välfärden. Mängden inaktuell, viktigt med marknadsstyrning och kvarhållande av vindkraftindustrin i Finland. Fördelaktiga områden bör karteras, komma överens med markägarna. Sedan kan statsmakten, industrin och energiproducenterna specificera mängdbehovet. Skäligt arrende eller markköp, produktionsbaserad markägarersättning kan försvåra etablering. Inmatningstariffen borde ersättas med investeringsbidrag och höjda teknologiersättningar. Främjar
småskalig produktion med för landsbygden viktig nätinmatningsmöjlighet. Elisabeth Nauclér/SFP. Minskad konsumtion, klimatuppvärmningen, Östersjön, ny teknik och forskning om nya möjligheter. Vindkraft bör användas, förnybart är bra för Finlands välfärd. Bygga på Åland och andra bra ställen. Enligt självstyrelselagen skall riket och landskapet samråda, detaljerna ännu oklara. Dumt att inte bygga på Åland. Inmatningstariffen är bra och Finland ska uppfylla sina förpliktelser. Miapetra Kumpula-Natri/SDP. Bevara ett självständigt miljöministerium, sköta om vattendragen, få till balanserad hållbar utveckling och motverka klimatförändring. Miljö, ekonomi och social sammanhållning. Utarbeta klimatlag. Utsläppsminskning kräver effektivitet inom energi och kollektiv trafik. Skogsindustrins kontinuitet, hållbar och effektiverad skogsvård, utnyttjandet av avfall och att förnybar energi i el-bilar räknas tillgodo. Vindkraften viktig som utsläppsfri och för tekniskt kunnande och exportmöjligheter. Klimat- och energistrategin är bra, den av oss krävda vindatlasen behövlig, markplaneringsdirektiven för vindkraftområden brådskar. Markersättningskritik okänt. SDP förordade den svenska och norska gröncertifikatmetoden. Tariffen önskade vi förskjuten med ett år p.g.a. fördröjningarna. Kostnaderna för överföringsförbindelsen från Åland förefaller oskäligt höga. Varför framskrider de många planerade vindparkbyggandena så långsamt i Finland? Hur inverkar den i somliga EU-länder praktiserade retroaktiva stödåterbetalningsplanen på branschen? Annika Lapintie/VF. Under kommande regeringsperiod bör stiftas klimatlag, som förpliktar till årliga utsläppsminskningar. Finland och EU bör stöda utvecklingsländer till miljövänlig produktion. Östersjöns vård är central och lantbrukets och samhällenas utsläpp bör minskas radikalt. Målsättningarna kräver åtgärder gällande energiproduktion, trafik och boende. Förnybar energi, minskat bruk av kol och olja, rälstrafiken främjas för frakt och persontrafik. Statsstöd för kollektiv trafik bör ökas och nyinvesteringar för nya sträckningar och grundförbättringar av tidigare. Utbyte av hushållens värmesystem till utsläppssnålare bör stödas. Vindkraften har stora möjligheter, som kraftigt bör stödas. Samhällsstöd bör omriktas från torv och k-kraft till vindkraft och övrig decentraliserad miljövänlig produktion, med tariffer och sk. windfall-skatter. Utsläppsfri ener-
giproduktion är hållbar välfärdslösning på sikt. Fossilbränslen bör ersättas med kraftigt satsning på vindraft, modell Tyskland och Danmark. Markägare bör få full ersättning. Tariffen är ett bra och rekommendabelt sätt att stöda miljövänlig energi. Oras Tynkkynen/Gröna. Klimatförändringens motarbetande och naturens mångfald. Blågröna regeringen har gett god start åt klimatpolitiken. Under nästa regeringsperiod bör åtgärder för ökande av förnybar energi och energieffektivering fortsättas och förstärkas. Naturskyddet kräver förbättringar. De gröna vill utvidga och förstärka inmatningstariffen. För småskalig produktion bör nettomätning införas, där producenten betalar för skillnaden mellan förbrukad och till nätet inmatad el. Det behövs grön nybeskattning och framdeles investeringsstöd för demonstrationsanläggningar, såsom bioförädling och havsbaserad vindkraft. Målmedveten energikonsumtionsminskning med effektiveringar hjälper att nå målet för avsedd mängd förnybar energi. Redan gjorda och nya åtgärder bör utvärderas under kommande regeringsperiod, och tilläggsåtgärder vidtas efter behov. Vindkraften är en avsevärd del av Finlands nya energipalett och central för att öka förnybar el-produktion. Vindkraftens hemmamarknad sysselsätter och ökar och förbättrar exportmöjligheterna av teknologi. Med vindkraften som ersättare för fossilbränsle minskas utsläppen och självförsörjningsgraden förbättras. De gröna anser att målsättningen för vindkraft till år 2020 kunde vara 3000 MW. På längre sikt kan kapaciteten ökas till över det dubbla. För placeringen bör uppsökas vindrika områden, runtom i Finland, där betydande miljökonsekvenser inte uppstår. Bäst att reservera sådana platser i markplaneringen och samtidigt höra lokalbefolkningen. Markägarersättningarna är föremål för fri överenskommelse och bör inte begränsas. Staten och kommunerna kunde skapa modeller. Det är bra för alla att lokalbefolkningen känner sig rättvist behandlad. Tariff har internationellt befunnits vara bra och kostnadseffektivt. Vi vill utvidga tariffen till att beakta åkerbränslen och biogasen för trafik, sänka storleksgränserna samt få till stöd för havsbaserat byggande. Tariffmedlen kunde insamlas av t.ex. stamnätsbolaget för att frigöra budgeten. Tariffen är bra modell också för Åland och det ankommer på staten och landskapsstyrelsen att komma överens om ibruktagandet och kostnadsfördelningen. ■
VINDÖGAT 1/2011
11
PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 6/2010 Philip Hildén
Nya effektrekord i Europa Den 8 november 2010 kl. 8.00 nådde det spanska vindkraftnätet sin dittills högsta effekt, 13 163 MW. Också i Frankrike noterade man ett nytt effektrekord, 3 885 MW den 11 november 2010 kl 20.00. Det franska kraftbolaget RTE meddelade, att effekten motsvarade ca 7 % av Frankrikes totala effektbehov och att kapacitetsfaktorn för samtliga vindkraftverk i landet därvid uppgick till ca 70 %.
Kinesiskt vindkraftföretag söker offshoreplacering i Skandinavien Det kinesiska storföretaget ZMPC som specialiserat sig på stora stålkonstruktioner för olje- och gasindustrin, intresserar sig för offshorevindkraft i Nordeuropa. Man räknar med att kunna bygga torn och övriga stålkonstruktioner i Sverige eller Norge. Ett avgörande i frågan väntas omkring medlet av år 2011.
En ny generation betongtorn för MW-vindkraft Den snabba utvecklingen av vindkraftanläggningar i 2 – 5 MW klassen med maskinhusvikter upp till 500 t och tornhöjder på 140 m eller mer har gjort det nödvändigt att fortsätta utvecklingen av betongtorn. Det tyska företaget Echterhoff Bau Gruppe (www.echterhoff.de) har specialiserat sig på glidformar och arbetsmetoder för ändamålet. Med en specialskolad arbetsgrupp bestående av 8 personer kan man nå en gjuthastighet av 4,4 m höjd per dag.
Två vindsvaga år kan vara nog så välkomna för vindkraftindustrin, om det gäller att på kortaste tid och utan olycksfall montera en av världens största offshorevindparker, BARD 1 utanför ön Borkum i västligaste Tyskland. Samtidigt med BARD 1 monterades också Baltic 1, Thanet, Gunfleet Sands, Rödsand II och Belwind, alla i Nordsjön eller södra Östersjön. Det lugna vädret sparade miljoner euro, men samtidigt förlorades stora belopp
på grund av lågt utnyttjande av kraftverk i drift. I själva verket rör det sig dock inte om några katastrofala förluster på årsnivå. Den tyska officiella vindkraftstatistiken visar, att vindkraftproduktionen endast 4 år av de senaste 18 åren legat under 90 % av långtidsmedelvärdet. Sämst var år 2003 med ca 87 %. Å andra sidan har 100 % gränsen nåtts under 8 år.
Ny offshorerapport från BTM Consult ApS Den kända danska statistikbyrån har gett ut sin senaste rapport om offshorevindkraftbyggandet i världen. Situationen gäller oktober 2010 med sammanlagt 3,16 GW offshorekapacitet i drift. För de följande fem åren förutspås mer än 16 GW nybyggen, främst i Tyskland och Storbritannien. Till 2020 är det fråga om 75 GW. Hittills har utbyggnaden skett så gott som enbart i Nordeuropa, men efter år 2015 tillkommer Kina och i begränsad utsträckning även USA. BTM Consult har undersökt komponentleverantörer och hittat något mer än 100 företag, kapabla att leverera komponenter till offshorevindkraftverk. Urvalet är än så länge betydligt mer begränsat än på land, beroende på de höga kraven på tillförlitlighet. Rapporten visar att det aldrig kommer att bli brist på lämpliga byggnadsplatser. I USA finns potential för en utbyggnad av upp till fyrdubbla totala elbehovet, i Europa för det 9-faldiga behovet. I Kina har man preliminärt identifierat lämpliga byggnadsplatser för 200 GW Marknaden domineras av ett litet antal företag. De viktigaste energileverantörerna är Dong Energy (DK), Vattenfall (SE) och E.ON (DE). Tillverkare av kraftverk är främst Siemens och Vestas, men återväxten är stark. De främsta turbintillverkarna på kommande är de tre tyska REPower, Bard och Areva Wind, kinesiska Sinovel och finska WinWinD. Rapporten kostar 1000 e i häftat utförande, 2650 e som ”Corporate Licence” i vilket ingår en CD Rom med en PDF-version samt en PowerPoint presentation. Rapporten kan beställas per e-post btm at btm.dk
Offshore i Östersjön EnBW Baltic 2 är Östersjöns andra vindpark. Den kan börja byggas så snart de nu fastslagna hamn- och andra anläggningsarbetena på ön Rügen är slutförda. Vindparkens ”hemmahamn” placeras i Sassnitz-Mukran, Tysklands största järnvägsfärjhamn med utmärkta förbindelser till fastlandet och belägen ca 32 km från vindparken. Vindparken Baltic 2, som börjar byggas år 2012, skall bestå av 80 vindkraftverk på 3,6 MW var, alltså en totaleffekt på ca 300 MW. Parken skall anslutas till elnätet under år 2013.
WinWinD planerar stort i Bulgarien Ett bulgariskt företag, Ecosource, planerar en vindpark nordost om huvudstaden Sofia. Projektet är på 300 MW, men i första fasen byggs 42 st. WinWinD 3 MW turbiner, alltså 126 MW. Det är fråga om WinWinDs största enskilda beställning någonsin. Man väntar sig att kunna inleda bygget inom 3. kvartalet 2011.
ENOVA bygger i Nordsjön ENOVA, en företagsgruppering tidigare bekant för ”Offshore Windpark Riffgat” och Delta Nordsee 1 + 2, planerar ytterligare en stor vindpark i Nordsjön, ca 190 km nordost om ön Borkum. Enovas planer sammanfaller med den tyska förbundsregeringens prognoser för offshorebygge, som sammanlagt omfattar 25 000 MW till år 2030.
12
VINDÖGAT 1/2011
AKTUELLT
På grund av att Lovisa kraftverk finns i närheten av området känner man bra till de lokala vindförhållandena. Normalt skulle man behöva göra vindmätningar som räcker minst ett år.
EWEA I hela EU installerades 9,3 gigawatt vindkraft under 2010, nio procent mindre än under 2009. Den installerade vindkraften i slutet av 2010 skulle, under ett normalt vindår, producera 181 TWh el (163 TWh 2009) vilket motsvarar 5,3 procent av elanvändningen i EU (4,8 procent 2009). Vid utgången av 2010 fanns det totalt 84 074 MW vindkraft i EU. Den årliga installationen av vindkraft i EU har ökat under de senaste 15 åren, från 814 MW år 1995 till 9 259 MW år 2010, en årlig marknadstillväxt på i genomsnitt 17,6 procent. EU:s vindkraft tredubblas till år 2020 och förväntas stå för 14 procent av elanvändningen år 2020, Det framgår av de 27 medlemsstaternas nationella handlingsplaner till EU, enligt en sammanställning av European Wind Energy Association. EU förväntas nå 50 procent av sin elkonsumtion ur vind år 2050. Den havsbaserade vindkraften i EU ökade med 51 procent under 2010, vilket innebär en rekordtillväxt. 308 nya havsbaserade vindkraftverk, med en sammanlagd effekt på 883 MW, installerades i nio vindkraftparker fördelat på fem länder.
Svenska rekord Vindkraften slår rekord också i Sverige. Elproduktionen från vindkraft ökade under 2010 med 40 procent jämfört med 2009 och motsvarade 2,4 procent av elkonsumtionen i Sverige. Totalt installerades 304 nya vindkraftverk 2010 med en samlad effekt på 603 MW, den största årliga utbyggnaden hittills. Till 2020 halkar Sverige efter och förväntas ha 8 procent vindkraft. I Finland ökade kapaciteten med 52 MW, från 147 till 197 MW inkluderande ett bortfall av 2 MW. Med den vid årsskiftet tillbuds stående kapaciteten kan elproduktionen ur vind förutspås nå ca 0,5 procent av den årliga elkonsumtionen. Målet till 2020 är att nå 6 procent.
Vindpark i havet tar ett steg framåt Den stora vindkraftsparken utanför Ingå och Raseborg kan nu ta ett stort steg framåt. Processen som gäller miljökonsekvenserna
Kina har eget HVDC Lightsystem, 1.2 är slutförd och nu får kommunerna göra upp planer som gör det möjligt att bygga parken. Det berättar överinspektör Martti Pelkkikangas på Nylands Närings-, trafik och miljöcentral. De statliga miljömyndigheterna anser att förfarandet vid miljökonsekvensbedömning har varit tillräckligt. Försvaret kan påverkas. Det är viktigt att utreda hur en stor vindkraftspark utanför Ingå och Raseborg skulle påverka försvarets radarstationer och försvarets övriga verksamhet i skärgården. Det anser Nylands Närings-, trafik- och miljöcentral i sitt utlåtande som avslutar miljökonsekvensprocessen. Många tycker att området borde flyttas ännu, så långt söderut som möjligt, mot det öppna havet. Också NTM-centralen säger att det alternativet ska finnas med i den fortsatta planeringen.
Fortum planerar en testpark för vindkraft i Lovisa, 11-1
Stadsstyrelsen i Lovisa godkände den 10.1.2011 att Fortum väljs till genomförare av vindkraftsområdet i Björnviken. Beslutet gör det möjligt för Fortum att fortsätta projektutvecklingen på den planerade testparken. På området kan byggas sammanlagt 2 - 3 vindkraftverk. Effekten på ett vindkraftverk kommer att vara 2 - 5 megawatt. Fortums målsättning är att testa och skaffa drifts- och underhållserfarenheter av nya typer av vindkraftverk. Testområdets vindkraftverk kan kopplas till stamnätet via ställverket vid Lovisa kraftverk. Vindkraftsprojektet fortsätter nu med planläggning och en utredning om behovet av miljökonsekvensbedömning. Planläggningsprocessen räcker uppskattningsvis över ett år. Efter detta kan man söka om bygglov för vindkraftverken. Vindkraftverken uppskattas vara i användning år 2013.
Nu kommer nästa exempel på att Kina kan själva när det 22:a projektet offentliggjorts, en liten ”HVDC-Light”-anläggning utvecklad av China Electric Power Research Institute som ska installeras vid vindkraftsfarmen Nanhui nära Shanghai. ”Denna milstolpe gör att Kina är det tredje landet i världen som kan designa, testa, tillverka och driftsätta flexibla HVDC-system efter ABB och Siemens”, heter det i pressmeddelandet från CET International. Kinas första VSC
British Small Wind Association, 6.2.
Det finns mera än 400 företag i världen som tillverkar över 2000 småmölleprodukter – det finns bara en testplats i UK tillgänglig för industrin. Dess kapacitet är ca 30 årligen. Varje produkt måste installeras på testplatsen för en period på ca 12 månader för att få fram alla MCS testkrav. Det finns en del testplatser andra länder men det ställer sig dyrt för engelska tillverkare att använda dem. Den totala kapaciteten av testfaciliteter torde ligga kring ca 100. En tillverkare kan nyttja sin egen testpats men de precisa kraven inom EN61400 – 12-1 gör även detta altenativ kostsamt. Grundkraven i British Small Wind Associations uppfattning är att: - Säkerhetsstandarderna är oundvikliga. En produkt som inte fyller de grundläggande säkerhetsstandarderna bör inte få säljas. - Vilka standarder som än följs inom industrin måste vara tillgängliga för majoriteten av industrin på kort varsel – säg 6 månader. - Standarderna bör inte bli ett hinder för produktinnovationer, vilket är livsviktigt för industrin framdeles.
VINDÖGAT 1/2011
Vindbil körde 2700 km, 17.2
Bilen drogs växelvis av en drake och en motor som fick ström från vindkraftsladdade batterier. Med vinden som enda energikälla körde en bil 2700 km på ett par veckor. Med det slogs flera världsrekord. De två konstruktörerna Stefan Simmerer och Dirk Gion lyckades med sin vindbil korsa södra Australien på 18 dagar med en toppfart på 80 km/h. Med det slog de flera världsrekord. Bland annat genomfördes en längsta tillryggalagda vägsträckan utan hjälp av externa energikällor. När vinden låg på i rätt riktning var det en drake som drog bilen. Men bilen har även en elmotor och inbyggda batterier. De laddades med hjälp av ett portabelt sju meter högt vindkraftverk med effekten 1 000 W som förarna reste och lät snurra under natten eller en längre paus. För säkerhets skull kan batterierna även laddas från elnätet. Den möjligheten användes under den första delen av färden innan vindkraftverket och elsystemet hade trimmats in. Totalt kördes bilen 4800 km. Av dessa var 2100 km med energi från elnätet, 2280 km med el från vindkraftverket och 420 km med draken. Video: www.youtube.com/ watch?v=s6bU43RCIVw mera info: www.wind-explorer.com/index.php/start_en
13
Pensar i Nagu. Byggnämnden tar ställning till ansökan på onsdag. – Det kan bli ett prejudikat. Godkänner nämnden dethär får den svårt att säga nej till nästa sökande. Man borde vänta tills staden har en klar strategi kring sin vindkraftspolitik, säger grannen Tony Lindholm. Lindholm oroar sig bland annat för miljö- och ljudolägenheter. Aura Mares vd Jussi Mälkiä ser vindkraftprojektet som ett led i företagets produktutveckling av miljövänliga energilösningar. – Ljudet från båttrafiken kring holmen stör mera än vindkraftverket, säger Mälkiä.
Avtal för bygge av vindmöllor skrivs på Kimitoön, ÅU 11.3
Ungefär 25 markägare har i dagarna skrivit, eller väntas snart skriva, avtal med operatörer om byggande av vindkraftverk på Kimitoön. Nästa steg är vindmätningar som tar ett år, generalplanering och miljökonsekvensbedömning, sammanlagt går det säkert tre år. En del nu planerade möllor prutas säkert bort så att vi i slutändan får kanske 25. Det säger Annalena Sjöblom, som leder öns energiprojekt. Möllorna skulle byggas på ett område i Nordanå, där redan gruvdrift har satt stora spår. Området är obebott, och nära havet så det blåser bra.
Här kan möllor resas, Yle 11.3, Bild Ramboll
Ekocertifierat Ekenäs Energi Yle 1.3
Det är det första stora fjärrvärmenätet i en stadstätort i Finland som får en sån här certifiering. Elektriciteten från Ekenäs Energis biokraftverk och elektriciteten från vindkraftverken i Hangö och Ingå har nu fått ekocertifikat av Finlands naturskyddsförbund.
Tvist kring vindkraft i Nagu, ÅU 28.2
Företaget Aura Mare i Åbo ansöker om åtgärdstillstånd för ett 18 meter högt vindkraftverk på Östra Tallholmen nordost om
Nu är det klart att det kan bli upp till elva vindkraftsparker i regionen. Väståboland och Kimitoön kan få tre av dem. Det är Egentliga Finlands förbund som står för utredningen. Alla elva områden finns på land och inga vindkraftsparker föreslås på öarna i den yttre skärgården. I Väståboland föreslås en vindkraftspark på Stortervolandet och på Kimitoön föreslås parker i Skinnarvik och i Påvalsby. Landskapsförbundet förutsätter att det är cirka en kilometer till närmaste bosättning. Parken på Stortervolandet består egentligen av två delar, en större och en mindre. Där kunde möllornas totala antal vara mellan 12 och
20. I Påvalsby kan det bli upp till 15 möllor och i Skinnarvik 18 möllor. Det hänger nu på kommunerna och invånarna om vindkraftsparkerna alls blir av, men åtminstone Skinnarviksparken verkar ha medvind. Det är hela fyra aktörer som varit intresserade av projektet. Annalena Sjöblom, projektchef på Kimitoön, är än så länge förtegen om planerna. Hon säger i alla fall att det är väldiga skillnader i hur stora ersättningar företagen varit villiga att betala till markägarna, men att de nu har på bordet ett avtalsförslag som är väldigt gynnsamt för markägarna. För att en markägare verkligen ska få den bästa ersättningen lönar det sig inte att skriva under med första bästa intressent. Alla gånger har inte kontrakten här i landet varit till markägarnas fördel
The Switch får amerikansk ägare, FNB 14.3
Det finländska företaget The Switch, som utvecklar energilösningar för vindkraftverk, säljs för 190 miljoner dollar till det amerikanska bolaget American Superconductor Corporation. Även köparen är verksam inom vindenergibranschen och noteras på teknologibörsen Nasdaq. The Switch har hittills ägts av bland annat Finlands industriinvestering och VNTmanagement. De antar att affären ger The Switch en ny internationell tillväxtkanal. Affären måste fortfarande godkännas av konkurrensmyndigheterna. The Switch tillverkar växelriktare och permanentmagnetgeneratorer som i huvudsak används i vindkraftverk. Bolaget har vuxit snabbt och har nu 280 anställda i Finland, Kina, Danmark, Indien och Spanien. I fjol omsatte det 134 miljoner euro. Bolaget fick nyligen presidentens internationaliseringspris. Också köparen American Superconductor är ett snabbt växande företag inom utvecklingen av förnybar energi. Dess marknadsvärde är för närvarande drygt 1,2 miljarder dollar.
14
VINDÖGAT 1/2011
PRODUKTIONSSTATISTIK Läge Tillverkare Huittis 1 Nordtank Korsnäs 1 Nordtank Korsnäs 2 Nordtank Korsnäs 3 Nordtank Jalasjärvi 1 Windworld Eckerö Bredvik Vestas Vammala Koppelo Vestas Äetsä Marjamäenvuori Vestas Euraå Krisantie NEGMicon Karlö Marjaniemi 1 Nordtank Karlö Marjaniemi 2 Nordtank Björneborg 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 2 Nordtank Enontekis Lammasoaivi 1 Bonus Enontekis Lammasoaivi 2 Bonus Karlö Huikku Nordtank Karlö Marjaniemi 3 Nordtank Kuivaniemi Vatunki 1 Nordtank Eckerö Mellanön Vestas Kökar 1 Enercon Finström Pettböle 1 Enercon Finström Pettböle 2 Enercon Vårdö 1 Enercon Töysä, Riihontie 1 NEGMicon Siikajoki Tauvo 1 Nordtank Siikajoki Tauvo 2 Nordtank Lemland Knutsboda 1 Vestas Lemland Knutsboda 2 Vestas Lemland Knutsboda 3 Vestas Lemland Knutsboda 4 Vestas Enontekis Lammasoaivi 3 Bonus Muonio Olos 1 Bonus Muonio Olos 2 Bonus Muonio Olos 3 Bonus Muonio Olos 4 Bonus Muonio Olos 5 Bonus Föglö Bråttö Enercon Lumparland 1 Enercon Lumparland 2 Enercon Finström Pettböle 3 Enercon Sottunga Kasberget Vestas Lumijoki Routunkari Vestas Kuivaniemi Kuivamatala 1 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 2 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 2 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 5 NEGMicon Närpes Öskata 1 NEGMicon Kotka 1 Bonus Kotka 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 1 Bonus Björneborg Meri-Pori 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 3 Bonus Björneborg Meri-Pori 4 Bonus Björneborg Meri-Pori 5 Bonus Björneborg Meri-Pori 6 Bonus Björneborg Meri-Pori 7 Bonus Björneborg Meri-Pori 8 Bonus Karleby Kokkola T1 WinWinD Karleby Kokkola T2 WinWinD Kristinestad Kristiina 1 WinWinD
Effekt kW 75 200 200 200 220 225 225 225 250 300 300 300 300 300 450 450 500 500 500 500 500 500 500 500 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 660 660 750 750 750 750 750 750 750 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000
Uppgifterna insamlade av VTT Energi / Anders Stenberg
Ø torn Start Uppsk. okt nov dec Produktion 2010-IV Stör.- 12 mån % av m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) MWh uppsk. 20,0 40 3.03 0 0 0 0 - 24,6 32 11.91 380 43 26 7 76 161 382 17 439 204 54 24,6 32 11.91 380 31 16 2 49 104 247 11 1366 159 42 24,6 32 11.91 380 32 23 10 65 137 325 15 559 184 48 25,0 31 7.03 100 13 4 2 19 38 86 4 - 68 68 29,0 35 12.04 500 50 31 23 105 159 467 21 0 221 44 29,0 50 12.04 0 0 0 0 - 29,0 52 9.05 25 19 12 56 84 247 11 - 119 30,0 36 12.05 0 0 0 0 - 31,0 30 10.93 650 106 32 35 173 229 577 26 295 482 74 31,0 30 10.93 670 137 39 39 214 284 715 33 33 568 85 31,0 30 9.93 700 84 67 32 182 242 608 28 - 417 60 31,0 30 4.93 725 71 40 21 132 175 441 20 20 402 55 31,0 30 4.93 725 81 36 26 143 189 475 22 131 443 61 37,0 35 10.96 1 100 41 2 7 51 47 112 5 468 128 12 37,0 35 10.96 1 100 43 7 9 60 56 133 6 122 138 13 37,3 36 4.95 1 195 168 61 34 263 241 526 24 416 845 71 37,3 41 6.95 1 275 222 66 64 353 323 706 32 55 858 67 37,3 36 8.95 1 060 152 38 26 216 198 433 20 - 439 41 39,0 40 8.95 1 200 161 98 97 356 298 712 33 0 962 80 40,3 40 10.97 1 300 166 130 153 449 352 899 41 0 1258 97 40,3 55 10.98 1 100 132 110 103 346 271 692 32 5 971 88 40,3 55 10.98 1 100 120 106 96 323 253 645 29 0 881 80 40,3 55 9.98 1 100 122 112 98 332 260 663 30 0 925 84 43,0 50 6/09 600 0 - 0 43,0 49 4.97 1 350 213 79 57 350 241 583 27 239 997 74 43,0 49 4.97 1 350 0 0 0 0 0 0 0 2208 104 8 44,0 45 11.97 1 200 149 123 112 384 253 640 29 12 965 80 44,0 45 11.97 1 200 150 134 114 398 262 663 30 0 1013 84 44,0 45 11.97 1 200 138 134 124 397 261 662 30 0 1007 84 44,0 50 11.97 1 200 135 137 114 386 254 643 29 0 938 78 44,0 41 11.98 1 400 49 0 0 49 32 81 4 904 647 46 44,0 41 11.98 1 400 154 44 45 243 160 405 18 1 718 51 44,0 41 11.98 1 400 150 43 44 237 156 395 18 14 775 55 44,0 40 9.99 1 400 157 47 45 249 164 415 19 32 760 54 44,0 40 9.99 1 400 153 45 45 243 160 405 19 35 748 53 44,0 40 9.99 1 400 151 44 45 240 158 400 18 114 725 52 45,0 65 9.99 1 600 198 135 145 479 301 798 36 0 1413 88 45,0 65 8.03 1 500 172 153 140 466 293 776 35 0 1275 85 45,0 65 8.03 1 500 158 148 130 437 274 728 33 0 1182 79 45,0 65 10.99 1 300 158 130 122 410 258 683 31 3 1115 86 47,0 55 1.05 203 198 173 574 331 870 40 0 1540 47,0 50 3.99 1 800 197 94 84 375 216 569 26 11 1213 67 44,0 50 10.98 1 500 102 45 45 192 126 256 12 - 369 25 44,0 50 10.98 1 500 102 45 45 192 126 256 12 - 369 25 44,0 50 10.98 1 500 102 45 45 192 126 256 12 - 369 25 48,0 50 11.99 1 500 166 48 42 256 141 341 16 - 845 56 48,0 50 11.99 1 500 166 48 42 256 141 341 16 - 845 56 48,0 50 11.99 1 500 166 48 42 256 141 341 16 - 845 56 48,0 45 8.99 1 600 136 86 52 273 151 365 17 - 1045 65 54,0 60 9.99 2 000 148 209 195 552 241 552 25 1438 72 54,0 60 9.99 2 000 148 209 195 552 241 552 25 1438 72 54,0 60 6.99 2 340 185 159 109 453 198 453 21 151 1310 56 54,0 60 6.99 2 340 207 174 103 484 211 484 22 169 1388 59 54,0 60 6.99 2 330 232 160 118 510 223 510 23 76 1222 52 54,0 60 6.99 2 320 218 176 48 442 193 442 20 214 1421 61 54,0 50 6.99 2 450 237 186 136 560 244 560 26 82 1554 63 54,0 50 6.99 2 670 233 100 112 444 194 444 20 653 1535 57 54,0 50 6.99 2 600 334 167 92 593 259 593 27 211 1728 66 54,0 50 6.99 2 580 337 221 127 685 299 685 31 87 1772 69 56,0 70 5.03 2 100 283 123 95 500 203 500 23 66 1505 72 56,0 70 5.03 2 100 253 110 104 468 190 468 21 320 1682 80 56,0 70 12.03 2 200 359 187 106 652 265 652 30 113 1537 70
kWh/ m2/a 429 333 386 138 334
638 752 552 532 587 119 129 773 785 402 805 986 761 691 726 0 687 72 634 666 662 617 426 472 510 500 492 477 888 802 743 701 699 243 243 243 467 467 467 578 628 628 572 606 534 621 679 670 754 774 611 683 624
VINDÖGAT 1/2011
15
Läge Tillverkare Effekt Ø torn Start Uppsk. okt nov dec Produktion 2010-IV Stör.- 12 mån % av kWh/ kW m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) MWh uppsk. m2/a Kristinestad Kristiina 2 WinWinD 1 000 56,0 70 12.03 2 200 353 191 112 656 266 656 30 57 1881 85 764 Kristinestad Kristiina 3 WinWinD 1 000 56,0 70 12.03 2 200 201 182 113 496 201 496 23 287 1840 84 747 Eurajoki Olkiluoto -TU1 WinWinD 1 000 56,0 60 10.04 2 400 176 112 129 417 169 417 19 1111 46 451 Oulunsalo Riutunkari T4 WinWinD 1 000 56,0 70 9.03 2 200 335 161 131 627 255 627 29 84 1950 89 792 Oulunsalo Riutunkari T5 WinWinD 1 000 56,0 70 9.03 2 200 299 163 137 599 243 599 27 142 1797 82 730 Oulunsalo Riutunkari T6 WinWinD 1 000 56,0 70 9.03 2 200 170 118 154 443 180 443 20 519 1797 82 730 Uleåborg Vihreäsaari T1 WinWinD 1 000 56,0 56 9.01 1 900 62 0 0 62 25 62 3 1992 610 32 248 Larsmo Fränsviken WINWIND 1 000 64,0 66 6.06 2 200 340 114 99 553 172 553 25 1688 77 525 Björneborg Hilskansaari WinWinD 1 000 64,0 70 07.07 2 100 272 234 133 640 199 640 29 - 1934 92 601 Ijo Laitakari 2 WinWinD 1 000 64,0 70 02.09 2 500 354 154 190 699 217 699 32 2364 95 735 Nystad Hankosaari1 Nordex 1 300 60,0 69 10.99 2 340 270 181 131 582 206 448 20 211 1552 66 549 Nystad Hankosaari 2 Nordex 1 300 60,0 69 10.99 2 340 270 190 132 592 209 455 21 171 1524 65 539 Oulunsalo R iutunkari T1 Nordex 1 300 60,0 65 8.99 3 000 434 192 145 770 273 593 27 17 2199 73 778 Ingå Barö 3 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 256 258 226 740 192 370 17 - 1975 56 513 Hangö Sandö 1 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 270 241 213 723 188 362 17 - 1888 54 491 Hangö Sandö 2 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 270 241 213 723 188 362 17 - 1888 54 491 Hangö Sandö 3 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 278 219 221 718 186 359 16 - 1968 56 511 Hangö Sandö 4 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 278 219 221 718 186 359 16 - 1968 56 511 Dragsfjärd Högsåra 1 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 9.07 4 100 547 432 364 1342 342 671 31 3623 88 923 Dragsfjärd Högsåra 2 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 8.07 4 100 547 432 364 1342 342 671 31 3546 86 903 Dragsfjärd Högsåra 3 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 9.07 4 100 547 432 364 1342 342 671 31 3343 82 852 Björneborg Meri-Pori 9 Bonus 2 000 76,0 80 7.02 6 000 769 467 392 1629 359 814 37 14 5060 84 1115 Kuivaniemi Vatunki 6 Vestas 2 000 80,0 78 12.02 4 500 379 246 344 970 193 485 22 - 3761 84 748 Lemland Båtskär 1 ENERCON 2 300 71,0 64 8.07 6 500 817 718 685 2219 561 965 44 13 6285 97 1587 Lemland Båtskär 2 ENERCON 2 300 71,0 64 8.07 6 500 851 691 692 2234 564 971 44 14 6457 99 1631 Lemland Båtskär 3 ENERCON 2 300 71,0 64 8.07 6 500 795 704 690 2189 553 952 43 13 6119 94 1545 Lemland Båtskär 4 ENERCON 2 300 71,0 64 7.07 6 500 840 688 646 2173 549 945 43 11 6445 99 1628 Lemland Båtskär 5 ENERCON 2 300 71,0 64 9.07 6 500 807 707 678 2192 554 953 44 14 6325 97 1598 Lemland Båtskär 6 ENERCON 2 300 71,0 64 9.07 6 500 781 700 661 2142 541 931 43 13 6174 95 1560 Brahestad 1 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 810 396 344 1551 291 674 31 29 4615 89 865 Brahestad 2 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 810 392 302 1503 282 653 30 112 4518 87 847 Brahestad 3 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 902 382 351 1636 307 711 32 16 4723 91 886 Brahestad 4 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 959 377 314 1650 309 718 33 95 4851 93 910 Brahestad 5 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 858 331 265 1454 273 632 29 117 4270 82 801 Raahe 6 Siemens 2 300 101,0 80 06.10 6 750 979 434 441 1855 231 806 37 51 2478 37 309 Raahe 7 Siemens 2 300 101,0 80 06.10 6 750 1033 523 472 2028 253 882 40 10 2752 41 343 Raahe 8 Siemens 2 300 101,0 80 06.10 6 750 966 507 485 1957 244 851 39 24 2672 40 333 Raahe 9 Siemens 2 300 101,0 80 06.10 6 750 991 528 481 2000 250 869 40 19 2749 41 343 Pori Offshore 1 Siemens 2 300 101,0 80 07.10 7 500 1098 767 659 2524 315 1097 50 32 3571 48 446 Kemi Ajos 1 WINWIND 3 000 90,0 90 12.05 8 100 999 455 401 1856 292 619 28 402 5739 71 902 Björneborg Meri-Pori 10 WINWIND 3 000 90,0 90 6.06 6 900 74 0 12 86 14 29 1 2066 3841 56 604 Uleåborg Vihreäsaari T2 WINWIND 3 000 90,0 90 12.04 6 900 834 445 495 1774 279 591 27 118 4198 61 660 Kemi Ajos T10 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 1344 655 552 2552 325 851 39 120 7752 112 987 Kemi Ajos T11 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 429 661 635 1725 220 575 26 428 6637 96 845 Kemi Ajos T2 WinWinD 3 000 100,0 88 1.08 6 900 956 476 459 1891 241 630 29 321 6395 93 814 Kemi Ajos T3 WinWinD 3 000 100,0 88 1.08 6 900 948 0 0 948 121 316 14 1708 5881 85 749 Kemi Ajos T4 WinWinD 3 000 100,0 88 11.08 6 900 1090 109 508 1707 217 569 26 674 6985 101 889 Kemi Ajos T5 WinWinD 3 000 100,0 88 10.07 6 900 1251 383 405 2038 259 679 31 339 6388 93 813 Kemi Ajos T6 WinWinD 3 000 100,0 88 2.08 6 900 1165 654 472 2291 292 764 35 217 7208 104 918 Kemi Ajos T7 WinWinD 3 000 100,0 88 2.08 6 900 197 662 770 1629 207 543 25 668 6702 97 853 Kemi Ajos T8 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 1344 502 761 2606 332 869 40 65 8405 122 1070 Kemi Ajos T9 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 1228 671 524 2422 308 807 37 165 7867 114 1002 Björneborg, Meri-Pori 11 WinWinD 3 000 100,0 100 10.09 8 000 1072 865 440 2378 303 793 36 7762 97 988 Oulunsalo Riutunkari T1 WinWinD 3 000 100,0 88 02.08 6 900 598 636 588 1822 232 607 28 355 5538 80 705 Oulunsalo Riutunkari T2 WinWinD 3 000 100,0 88 02.08 6 900 497 164 509 1170 149 390 18 1085 6418 93 817 Summa 1 WinWinD 3 000 100,0 100 08.10 7500 Summa 2 WinWinD 3 000 100,0 100 08.10 7500 Summa 3 WinWinD 3 000 100,0 100 08.10 7500 Summa 4 WinWinD 3 000 100,0 100 08.10 7500 Torneå Röyttä 1-8 Siemens SWT 28 000 130 st Summor 196 690 393 850 44 804 26 661 24 512 95 977 282 010 Medeltal 231 551 25 70 677 Månadsstatistiken kan följas upp på VTT:s hemsida; http://www.vtt.fi/windenergystatistics/?lang=sv De åländska återfinns på; www.vindenergi.aland.fi/vkprod.htm
Vindkraftföreningen r.f.
Gardestorpsv.6
FI-00330 Helsingfors
EVENEMANG 13-19 mars
Small Wind Energy, Husum, Tyskland, www.artefact.de
14-17 mars
EWEC 2011, Bryssel, www.ewec2011.info
22 mars
Vasec i Vasa, www.vasek.fi/vaasa-wind-exchange-2/2011-03-22
30 mars-1 apr
”Tuulivoima tutuksi”, 3 dagars introkurs, Dipoli Esbo, www.dipoli.tkk.fi/energia/tuulivoima
4-8 april
Hannover Wind 201, Hannover, www.hannovermesse.de/wind_e
12-13 april
SVIF 25 års jubileum, Varberg, www.svif25ar.se
12-13 april
Nordic Wind Power Conference, Operation and Maintenance, Kphmn, www.ecopoweracademy.com
12-14 april
Wind Turbine Noise 2011, Rom, www.windturbinenoise2011.org
11-14 maj
WWEA, 10 jubileumskonferense, Kairo, www.wwindea.org
18-19 maj
Contract Negotiations with Turbine Manufacturers, Hfrs, www.ecopoweracademy.com
24-25 maj
Windpower in the Nordic & Baltic region, Köpenhamn, www.energyforum.com/events/