Nr 2 • Juni 2011 • årgång 30
2
VINDÖGAT 2/2011
VINDKRAFTFÖRENINGEN RF Gardestorpsv. 6 FI-00330 Helsingfors tel 0400 445166 W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsv. 6 tel/fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors 0400 445 166 folke.malmgren@kaapeli.fi VICEORDFÖRANDE Anders Stenberg Tredje linjen 32 A 1 tel 040 722 2181 00530 Helsingfors anders.stenberg@vtt.fi
2/2011 DAGENS BESLUT ÄR LÅNGVERKANDE........................................................................................3 WWEA MEDDELAR......................................................................................................................................3 ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET............................................................................................4 ENERGIMARKNADSVERKET...................................................................................................................5
STYRELSE Johan Malm Åkerbärsvägen 2 65320 Vasa johan.malm@solfenergi.fi
0400 284 977
Johan Hansen Hagtornsvägen 8 22100 Mariehamn johan@aktivmusik.ax jha@ha.ax
tel (018) 23 143 045 7313 4235
TRAFIKVERKET..................................................................................................................................................5 EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUNDS VINDKRAFTUTREDNING 2010-2011.........6 PRESSKLIPP OM KIMITO.............................................................................................................................7 VKF PRESSKONFERENS OCH VÅRMÖTE 5.4.2011..................................................................9
Anders Åsten P.O. Box 137 02401 Kyrkslätt mikron@dlc.fi
tel (09) 298 8053 fax (09) 298 7119 0400 446 640
Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn annette.larson@pp1.inet.fi
tel 0400 931 1228
Johan Wasberg Fjärdvägen 69 66530 Kvevlax johan.wasberg@merinova.fi
tel (06) 282 8261 (06) 346 4358
Daniel Nyman Krokbyvägen 445 10520 Raseborg danno@suomi24.fi
tel 040 563 7427
SVENSK VINDKRAFTFÖRENING FIRAR 25 ÅR...........................................................................9 PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 1-2/2011........................................................................10 FINLANDS FÖRSTA OFFSHORE.......................................................................................................12 AKTUELLT..........................................................................................................................................................13 PRODUKTIONSSTATISTIK......................................................................................................................14 EVENEMANG..................................................................................................................................................16
VINDÖGAT REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Folke Malmgren redaktionschef Gardestorpsv. 6 B tel o fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi LÖSNUMMER Tilläggsexemplar för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktionen. Tel o fax (09) 48 3950 Vindögat/Malmgren. UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors, tel (09) 48 3950 Bankkonto: Nordea, konto nr 102130-606969 SWIFT adress: NDEAFIHH IBAN: FI9110213000606969 I Sverige: Postgiro 838 220-2 Annonspriser: 1 sida 300 €, ½ sida 200 €, ¼ sida 150 € FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER inkluderar medlemstidningen Vindögat: Studerande 15 € Personmedlemmar 35 € Småföretag (1-3 pers.) 80 € Stödande företag 350 € Medlemmar och läsare utomlands 40 € 365 SEK
Vindkraftföreningen grundades år 1980 och arbetar för att främja utnyttjandet av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet.Vindögat utkommer med 4 nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, beslutsfattare, företag och kollegiala organisationer. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela ditt namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Egentliga Finlands förbunds utredningskarta 2010-11 Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, inom Svenska litteratursällskapet i Finland ISSN 0359-2936 / Tryck: Ekenäs Tryckeri 2011
MILJÖMÄRKT Trycksak 441 746
VINDÖGAT 2/2011
3
DAGENS BESLUT ÄR LÅNGVERKANDE Folke Malmgren
The ”Low-Carbon Gang” I tidskriften new energy 2/2011 berättas om hur folk från sektorn för förnybara energier har andra grundprinciper än de som ingår i den strategi som europeiska kommissionen tagit fram. De säger att direktivet bara nämner ”kolfattighet”. Såsom Steve Sawyer, vd på GWEC (Global Wind Energy Council) uttrycker det, ”Ordet förnybar finns inte ens med.” I en paneldiskussion under EWEC konferensen i Bryssel i medlet av mars sade Connie Hedegard, EU kommissionär för klimatfrågor, att det där är nu det minsta av hennes bekymmer. Senare förklarade hon sitt ställningstagande vid en presskonferens; ”När vi talar om elektricitetssektorn, anser jag att vi kring 2050 har 100 procent förnybart i Europa. Det är fullt möjligt. Det är första gången en medlem av EU kommissionen offentligt kungjort att vi kan få all vår energi ur förnybara, men för den gröna EU parlamentarikern Claude Turmes är problemen inom vägkartan inte över. Han klagar över att termen ”low-carbon” (kolfattig) ekonomi täcker allt från förnybara till ”CCS” (koldioxidinfångning och lagring) och kärnkraft. ”Det finns ett ”low-carbon teknologigäng” inom kommissionen, och de eliminerar alla ord angående förnybart. Vi måste stoppa detta gäng – inom kommis-
sionen och på nationella plan.” Inom kommande två-tre år, forsätter han, kommer en överväldigande politisk kamp att stå kring fortsatta förbindande målsättningar för förnybara. Det är precis det som vindkraftsektorn efterlyste under mötet i Bryssel. EREC (European Renewable Energy Council) chefen Arthouros Zervos sade att han haft en dålig dröm några dagar tidigare. Han vaknade upp 2020 och fann att där inte existerade några vidare målsättningar för förnybara! ”Europeiska vindkraftindustrin är beredd att investera 400 mrd euro från nu till 2030, men utan ny politik är det inte säkrat”. Han hade ett klart krav på politikerna i Bryssel; ”Vi behöver klara förpliktigande målsättningar för förnybara till 2030. Och vi behöver dem inom mandaten för denna kommission och detta parlament”.
Medan politiker och filosofer gnabbas går ingenjörskåren vidare. Nya jättemöllor ser dagens ljus. Vestas modell V164 presenterades i mars i London. 7 MW verket planeras komma i serieproduktion 2015. Rotorbladen blir 80 m långa och de första pilotinstallationerna beräknas bli installerade på land på ön Wight under första kvartal 2013, men den 187 m höga modellen är Vestas första
specialkonstruerade typ för offshore bruk. Modellen är av välprövad kuggväxeltyp, men av sk. ”semi-geared” typ, med reducerat antal lager. Vestas konkurrenter Alstom och Siemens är båda inne på direktdrivna 6 MW modeller. I Enercons tidskrift Windblatt 1/11 presenteras den nyligen installerade 7,5 MW E-126 modellen som beräknas producera 14 GWh/a. ”E-126 är bevis för att vindkraftverk nu nått verklig kraftverksklass”, säger Enercons vd Aloys Wobben. Maskinen beräknas leverera tillräckligt med ren energi för 15.000 mänskor i Magdeburg området. Enligt Teknik360 är det helt möjligt att utveckla verk på 20 MW. Men det är inte så enkelt som att skala upp 5 MW-turbiner, det krävs en del nya finesser. Att bygga 20 MW-turbiner för vindkraft skulle vara ett lämpligt sätt att utöka energiproduktionen från havsbaserad vindkraft. De slutsatserna har EU-projektet Upwind dragit, och offentliggjort på EWEA 2011 i Bryssel. ■
mänskligheten på nytt påmind om riskerna för energiproduktion som inte är förnybar eller utsläppsfri. Samtidigt nåddes vi även av hoppfulla nyheter, våra kolleger i Japan meddelar att inget vindkraftverk skadats och att elproduktionen fortsätter för deras del. Det må tala för sig självt. I Spanien nådde vindenergin en maximum andel på 21 % i mars 2011. Det är
ett nytt rekord i ett större land och gjorde vindenergin til den största el-producenten i Spanien. Samtidigt ber vi om att få påminna om nästa WWEC konferens som går av stapeln i Kairo i månadsskiftet oktober-november. Datumet hänger ihop med välkomnad utveckling i Egypten, som öppnar nya möjligheter särskilt för vindkraften. Se evenemangen på sista sidan. ■
Tekniken går vidare
WWEA MEDDELAR Den globala vindkraftkapaciteten nådde 197 Gigawatt under 2010. Hälften av all ny kapacitet kom till i Kina. Den totala globala tillväxten var dock en aning lägre än under föregående år. Medan resultaten analyserade nåddes vi av budet om den katastrofala jordbävningen och tsunamin i Japan, som lett till omvärderingar av energiproduktionen världen över. 25 år efter Tjernobyl katastrofen blir
4
VINDÖGAT 2/2011
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET
Tariffbaserade stödsystemet tas ibruk, 24.03.2011 Statsrådet godkände i dag en förordning som innebär att lagen om stöd för produktion av el från förnybara energikällor träder i kraft i sin helhet den 25 mars 2011. Lagen trädde redan delvis i kraft vid årsskiftet, men för användningen av statligt stöd enligt stödsystemen krävdes Europeiska kommissionens godkännande. Det stödsystem som nu ska införas kommer förhoppningsvis på allvar att öka användningen av förnybar energi. När utbyggnaden av kärnkraften är under lupp, får man inte längre söla med åtgärderna för användning och främjande av förnybara energikällor, poängterade minister Mauri Pekkarinen. Stödsystemet förbättrar nu den träbaserade energiråvarans konkurrenskraft i förhållande till de fossila alternativen. Ju lägre priset på de utsläppsrätter som belastar de fossila bränslena är, desto högre stöd betalas det för användningen av träbaserad råvara i energiproduktionen. Maximalt är stödbeloppet 18 euro/megawattimme. Inmatningspriset för vindkraft garanterar att producenten i 12 års tid får ett stöd på 83,5 euro/MWh för den producerade elektriciteten. Den som investerar snabbt får dessutom i högst tre års tid en extra bonus, varvid garantipriset stiger till ca 105,3 euro/ MWh. Målet är att Finland år 2020 ska ha en vindkraftskapacitet på upp till 2500 MW, vilket motsvarar en årlig elproduktion på ca 6 terawattimmar, konstaterar näringsministern. Dessutom får biogaselen nu ett eget garantiprissystem. Om utöver elen även en betydande del av den producerade värmen kan utnyttjas, är garantipriset 133,5 euro/MWh. Inmatningspris, dvs. garantipris, ges nu också för småskalig träbaserad CHP-produktion. Stödets maximibelopp är 750 000 euro per år. När den målsatta produktionen av förnybar energi förverkligas behövs det för att stödja den totalt över 300 miljoner euro per år, om medelpriset på el hålls på nivån 50–60 euro/MWh. Om elpriset avsevärt stiger, minskar behovet av stöd och vice versa, kalkylerar Pekkarinen. För stödsystemet godkänns vindkraftverk tills den sammanlagda effekten av de-
ras generatorer överstiger 2 500 MW. För biogaskraftverk som använder biogas som sitt huvudsakliga bränsle är gränsen 19 MW. Trädbränslekraftverk godkänns tills generatorernas sammanlagda effekt överstiger 150 MW och antalet kraftverk i systemet överstiger 50. Någon motsvarande gräns finns inte för skogsfliskraftverk.
Utsläppshandelslagen 2013–20, 6.4.2011 Regeringen föreslår att republikens president ska stadfästa den nya lagen om utsläppshandel. Samtidigt beslutade regeringen att den nya lagen träder i kraft den 1 maj 2011. Genom lagen genomförs utsläppshandelsdirektivet och direktivet om ändring av utsläppshandelsdirektivet. Det sistnämnda direktivet handlar om EU:s system för handel med utsläppsrätter från och med ingången av 2013. I lagen anges de viktigaste principerna om tilldelning av utsläppsrätter för perioden 2013–2020, som ingår i direktivet. Den nya lagen ersätter helt den gällande lagen om utsläppshandel genom vilken EU:s system för handel med utsläppsrätter, som infördes 2005, har genomförts. Den nya lagen tillämpas på den utsläppshandelsperiod som inleds vid ingången av 2013 samt på beredningen av tilldelningen av utsläppsrätter och tillstånden för utsläpp av växthusgaser för nämnda period. Den gällande lagen tillämpas också fortsättningsvis på rättigheterna och skyldigheterna för verksamhetsutövare vid sådana anläggningar som under handelsperioden 2008–2012 omfattas av systemet med utsläppshandel. De största ändringarna i den nya lagen om utsläppshandel jämfört med den gamla gäller sättet att fastställa den totala kvantiteten utsläppsrätter, andelen utsläppsrätter som ska tilldelas gratis och grunderna för gratis tilldelning av utsläppsrätter inom olika sektorer samt auktioneringen av utsläppsrätter. Bestämmelser om dessa finns i utsläppshandelsdirektivet och i de harmoniserade genomförandebestämmelser på EU-nivå som utfärdats med stöd av det. Det finns inget rum för nationell prövning. Ministeriet ska tillställa uppgifterna om det preliminära antalet utsläppsrätter per anläggning till Europeiska kommissionen
före utgången av september 2011. Kommissionen har rätt att granska kalkylerna.
Fingrid-avtalet, 19.4.2011 Avtalet om det aktieköp som innebär att aktiemajoriteten i stamnätsbolaget Fingrid Apb övergår i statens ägo har ingåtts. Köpeavtalet undertecknades den 19 april 2011 av statens företrädare, arbets- och näringsministeriet och Förvarsberedskapscentralen, samt av Ömsesidiga Försäkringsbolaget Ilmarinen i egenskap av köpare och av Fortum Power and Heat Oy och Pohjolan Voima Oy i egenskap av försäljare. Det avtal som nu har undertecknats är förenligt med det förhandlingsresultat som parterna nådde i januari. Finska staten och Ilmarinen köpte de aktier i Fingrid Abp som ägdes av Fortum och Pohjolan Voima till ett sammanlagt pris av 650 miljoner euro. Efter aktieköpet är statens ägarandel i Fingrid 53,1 %, Ilmarinen har en andel på 19,9 % och de övriga aktieägarna, vilka består huvudsakligen av finländska pensionsförsäkrings- och försäkringsbolag, en andel på 27,5 %. EU:s direktiv om den inre marknaden för el förutsätter att elöverföringsföretag åtskiljs från företag som bedriver produktion och försäljning av el före mars månad 2012. Genom aktieköpet säkerställs att det riksomfattande elöverföringsnätet och resurserna inom vårt kraftsystem kvarstannar permanent i inhemska händer. Med tanke på att samhället ska kunna fungera och ur elanvändarnas synvinkel är det viktig att Finland har ett säkert, effektivt och förmånligt elöverföringsnät som också tryggar samhällets strategiska intressen och försörjningsberedskapen. Samtidigt säkerställs förutsättningarna att utveckla överföringsnätet och kraftsystemet på ett sätt som är förenligt med landets helhetsintresse. ■
VINDÖGAT 2/2011
5
ENERGIMARKNADSVERKET Statsrådet utnämnde 12.5.2011 pol.mag Riku Huttuen till överdirektör på Energimarknasverket för en period av 7 år. Huttunen har arbetat inom ANM och tidigare varit specialsakkunnig i Finlands EU repre-
sentation och som forskare på statens ekonomiska forskningsanstalt. Energimarknadsverket sorterar under ANM och har att övervaka och främja eloch jordgasmarknadernas verksamhet samt
att stöda uppnåendet av målsättningarna angående klimatstrategin och de förnybara energiformerna. ■
ken är synnerligen små. Vi ber även observera att is och snö även faller från broar, hustak, länkmasters stag osv. och att det därför är omotiverat att uttryckligen vindkraftverk behandlas enligt andra regler än övriga byggnader. Dessutom är isbildningsrisken mycket olika på olika orter i Finland. Även av denna orsak är det motiverat att göra fallvisa riskanalyser istället för att tillämpa kategoriska begränsningar.
långsynt att vindkraftverk skulle störa förares koncentration mera än t.ex i närheten betande hästar, reklamer (speciellt rörliga reklamer som byter bild) åkerbruksmaskiner osv.
TRAFIKVERKET Trafikverkets riktningstagande gällande avståndet från vind möllor till landsvägar och järnväg STY har fått till kännedom att enligt trafikverkets åsikt borde vindmöllors avstånd från riks- och huvud- och landsvägar, där hastigheten är 100 km/h eller över, vara 500 m, till övriga vägar 100 m. Likaså anser trafikverket att avståndet till elektrifierade järnvägar borde vara minst 500 m. Angående järnvägar där hastigheten är under 50 km/h skulle avståndet bero på möllornas höjd, men vara minst 100 m. STYs anser att de av trafikverket föreslagna avstånden är för stora och att vindkraftverkens säkerhetsavstånd till lands- och järnvägar borde bestämmas fall för fall genom riskanalys istället för med kategoriska linjedragningar.
Från möllor fallande is och delar Enligt trafikverket är de viktigaste orsakerna till de krävda säkerhetsavstånden att snö, is och mot verken törnande fåglar slungas till trafikområdena. Is som bildas på vingarna skapar obalanser som kan skada verken. Därför har man givare som bevakar vingarnas stabilitet och genast stoppar verken om obalans uppstår. Därtill är verk som numera byggs för finska förhållanden utrustade med isdetektorer, som också stannar verken om nedisning börjar uppstå. Kanadas vindkraftförening har låtit GL Garad Hassan (2007) göra en riskanalys över nedfallande is från möllor. Enligt rapporten kan i teorin extra stark vind lösgöra små isbitar från stillastående möllor. Sådana isbitar flyger dock högst 50 m från verken. Rapporten upptar även flera måttgivna betraktelser som ger vid handen att riskerna för åstadkommande av skada på trafikfordon, närstående byggnader eller på mänskor som befinner sig i närheten av ver-
Från möllor lossnande delar I GL Garad Hassans rapport behandlas också på litteraturbas skedda skador på verk, såsom lösbrutna vingdelar. Den tekniska utvecklingen har utformts med beaktande av sådana fall och att vinghaverierna minskat till en tredjedel under åren 1990 till 2001. I Holland har gjorts en uppskattning över risken för att en lossnande del ska träffa en 15 m lång transportbil som med 80 km/h fart kör genom en 9,5 km lång vindpark. De 20 verken sår i rad längs vägen på 37 m avsånd från vägen. Enligt beräkningarna är sannolikheten för en träff 5,9x10-10 (Braam & Rademakers, 2002).
Risken för fågelkollisioner Våra källor omfattar inga riskanalyser över hur kolliderande fåglar slungas till trafikleder. Då man beaktar att medeltalet av fågelkollisionsrisken är en fågel per verk per år (Koistinen 2004) håller vi det som synerligen osannolikt att fåglar skulle slungas till vägar och träffa förbifarande fordon.
Möllors inverkan på fordonsförares koncentration En av trafikverkets motiveringar till avstånd till trafikled är att förare distraheras av närstående möllor. STY anser att det är något
Praktiken i andra länder Trafikverket motiverar sina rekommendationer med danska motsvarigheter, vilka är betydligt strängare än de nedan presenterade exemplen. Hänvisningen som vi erhållit av trafikverket (https://www.retsinformation. dk) nämner dock bara om krav på avstånd till bosättning och angiven som fyra gånger möllans höjd. Hänvisningen nämner inte allmänna vägar. I Kanada rekommenderas att verkets avstånd till väg är rotorvingens längd + 10 m. I projekt som kommer närmare än 200 m från väg bör göras riskanalys och beaktas riskminskande åtgärder, såsom isdetektorer (CanWEA, 2007; National Colaborating Centre for Environmental Health, 2010). I Hessen i Tyskland rekommenderas att avståndet till tvåfiliga motorvägar är minst 150 m. Till andra vägar är rekommenderade avståndet 100 m (Staatsanzeiger für das land Hessen, 2010) I Holland har man genom riskanalys bestämt krav på avstånd så att det från väg är 0,5 gånger rotordiametern och från elledningar 5 m (Dutch Ministry of Infrastructure and Environment). För att nå målsättningarna för vindkraft krävs samarbete och flexibilitet mellan myndigheter och projektörer. Vi önskar att trafikverket anammar den holländska metoden, där man framgångsrikt närmat sig bedömning av säkerhetsavstånd genom riskberäkning. STY ■
6
VINDÖGAT 2/2011
EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUNDS VINDKRAFTUTREDNING 2010-2011 Förkortad presentation, delvis i översättning och kompletterad angående Kimito, av Annalena Sjöblom
Egentliga Finlands förbund har arbetat med att kartlägga hela Egentliga Finland för att hitta områden för vindparker för minst 10 verk. Utredningen finns på; [http://www.varsinais-suomi.fi/index. php?option=com_content&view=article &id=210%3Atuulivoimaselvitys-20102 0 11 & c a t i d = 7 7 % 3 A s u u n n i t t e l u - j a kaavoitus&Itemid=477&lang=fi] Arbetet påbörjades i maj 2010 och visar nu 22 områden som kunde utnyttjas för vindkraft. De flesta områdena skulle bestå av vindkraftparker med 10-20 enheter. Kommunerna är intresserade av att beakta vindkraften i sina markanvändningsplaner eftersom de utpekade områdena inte berörs av annat brukstryck. Områdesvalen har huvudsakligen berott på naturvärden, landskapspåverkan, närbosättningen samt fritidsbosättning. Områdena ligger nästan uteslutande på skogiga ställen, som för det mesta är obebodda och utnyttjade för skogsbruk.
KIMITOÖN På Kimitoön finns tre områden som lämpar sig för vindkraftsproduktion. Av dem finns två på Kimitoön och ett i Bjärnå i Salo i ett område vid namn Järvenkylä. Utöver detta finns fyra mindre områden, två på Kimitoön och två i Bjärnå i Näse. I Näse pågår miljökonsekvensbedömningen (MKB). Områdena ligger så att dessa kan anslutas till Fingrids elnät mellan Kimito och Karis. Ifall alla områden förverkligas krävs det att nätet förstärks. Den sammanlagda effekten för vindkraftverken är 120-135 MW och antalet möllor 41-56. Elnätets nuvarande kapacitet räcker till för ett tillägg på ca 100 MVh.
Generellt om landskapet De möjliga vindkraftsområdena koncentreras till fyra skogsbeklädda bergsryggar. Nordanå-Lövböle formar ett område, Påvalsby och Pajböle-Kastkärr det andra och Östanå-Labböle-Vestlax det tredje området. Påvalsby och Pajböle-Kastkärr ligger i Ki-
mitoöns inre delar. Nordanå-Lövböle och Vestlax ligger likaså inlands men på mindre än tre kilometers avstånd från havsvikarna. Kimitoön ligger i inre skärgården där det finns mera land än vatten och där havsvikarna är smala och skyddade. Öns inre delarliknar inlandsområdena. På ön finns enskilda långa brukade dalar som avgränsas av olika stora skogspartier. Längs med dalarna och från bergsklackarna öppnas ställvis långa vyer. På grund av den varierande terrängen i skärgården varierar också det var och hur vindmöllorna syns. De möjliga vindkraftsområdena på Kimitoönligger inne på ön, men från områdena som ligger nära stranden (Nordanå-Lövböle, Östanå-Labböle och Vestlax) syns de höga möllorna ut över havet och till de närliggande öarna. I vindkraftsområdenas närmiljö dvs. på 5 kilometers avstånd, finns utöver Kimito centrum flera byar. I närheten finns även många värdefulla kulturmiljöer av riksintresse: Björkboda bruksområde, Dragsfjärds kyrka med omgivning, Kimito kyrka och prästgård, Sagalunds hembygdsmuseum, Sjölax gård, Strömmakanal, Vestlax kalkbrott, Västanfjärds gamla och nya kyrka och Tessvär gård (Salo). Utöver detta finns det på området där möllorna kan anses bidra med konsekvenser (på 5-10 kilometersavstånd); Sandö gård, Dalsburks historiska industriområde, Förby kalkbrott (Salo) och Attu gårdsmiljö (Väståboland).
Bedömning av anpassningen till landskapet De mest betydande landskapsmässiga konsekvenserna, som ett möjligt vindkraftsområde i Nordanå-Lövböle skulle ha, riktas till odlingslandskapet och bruksmiljön i Björkboda. Den brukade dalen i Björkboda är det största och enhetligaste åkerområdet på Kimitoön. Området tjänar också som ett viktigt område för den rikliga fågelfaunan. Fåglarnas rutter till och från området finns i huvudsak i sydväst och sydost. Björkboda bruksområde finns på norra sidan av Björkboda sjö och den norr om området liggande skogsryggen och den byggda miljön
avgränsar vyn från bruksområdet till Nordanå-Lövböle möjliga vindkraftsområde. Eftersom Björkboda bruksområde öppnar sig främst mot sjölandskapet kan en möjlig vindpark i Nordanå-Lövböle inte anses påverka skadligt kulturmiljön. Utöver att vindmöllorna i Nordanå-Lövböle skulle härska över odlingslandskapet i Björkboda skulle de synas också till Kimitoöns centrum. Avståndet mellan vindkraftsparken och kulturmiljöerna i centrum skulle dock vara så lång (ca 7 kilometer), att de möjliga möllorna inte kan anses ha betydande verkan på kulturmiljövärdena. Den möjliga vindkraftsparken i Påvalsby skulle påverka främst Kimitoöns centrum och de värdefulla kulturmiljöerna som finns där. Från Kimito kyrka öppnas det värdefulla landskapet söderut, men avståndet mellan kulturmiljön som är av riksintresse och möllorna skulle trots allt bli ca 4-5 kilometer. Möllorna kunde också placeras så att avståndet skulle bli även längre. En vindpark i Påvalsby skulle därmed inte orsaka betydande skada för kulturmiljövärdena i centrum. En vindpark i Påvalsby skulle även påverka flera kulturmiljöer av riksintresse, men tack vare avstånden och landskapets strukturskulle konsekvenserna på kulturmiljöerna förbli små. Vindkraftparken i Pajböle-Kastkärr skulle ha betydande konsekvenser på den värdefulla gårdsmiljön i Sjölax och möllorna skulle synas tydligt även till Kimitoöns centrum och skulle härska speciellt över landskapet som öppnas från kyrkan. Det öppna dallandskapet söder om kyrkan har i kommunens egna markanvändningsplaner bevarats och möllor som skulle finnas 3-4 kilometer från kyrkolandskapet skulle i onödig utsträckning påverka det annars tämligen harmoniska landskapet. Områdena i Östanå-Labböle och Vestlax skulle forma en ca 5 kilometerlång zon i riktning med stranden. Eftersom området ligger nära havet skulle det påverka de närliggande öarnas landskap. Möllorna skulle även påverka Sjölax gårdsmiljö och Tessvärgårds miljö som ligger ca 4 kilome-
VINDÖGAT 2/2011
ter ifrån. Vestlax kalkbrott skulle ligga inom vindparksområdet. Med tanke på de landskapsmässiga konsekvenserna som en vindpark i Vestlax skulle ha och med tanke på att det i närheten av området har hittats ett havsörnsbo, kan området inte avses vara bäst lämplig för utbyggande av vindkraft. Då Vestlax kvalificeras från de lämpliga områdena kan inte längre området i Östanå-Labböle anses utgöra ett bäst lämpligt område ur landskapet synpunkt pga. den ringa utsträckningen. Av områdena på Kimitoön lämpar sig Nordanå-Lövböle och Påvalsby bäst för utbyggande av vindkraft med tanke på de landskapsmässiga förutsättningarna. Områdena kan anslutas tillelnätet så att de nya linjerna inte dras genom enhetliga skogspartier eller åkrar och så att det inte heller påverkar värdefulla kulturmiljöer. Områdena formar enskilt och tillsammans sådana koncentrerade enheter av möllor, som avses i de riksomfattande målen för områdesanvändningen. På Kimitoön har inte gjorts en sådan byggnadsinventering i vilken de värdefulla byggnaderna av landskapsintresse skulle ha inventerats heltäckande. Detta jämte fornminnena skall tas i beaktande vid närmare utrednings- och planeringsarbeten.
Nordanå-Lövböle Området kan anslutas till elnätet (Fingrid) vid Kimito elstation på Kimitoön. Längden på anslutningen blir ca 3 kilometer då man antar att anslutningen förverkligas i områdets norra del. Anslutandet av vindparken kräver att den befintliga el-stationen utvidgas. Områdets grund utgörs främst av berg och ställvis morän. De högsta områdena ligger ca 50-70 meter över havet medan omgivningen ligger ca 25-30 meter över havet. Tack vare att det i området bryts mineral är
7
vägnätet bra och sådant att den tål frakt av tunga vindkraftsverksdelar. I området finns många skogsvägar som kan utnyttjas. Uppmärksamhet skall fästas vid försvarsmaktens område väster om den möjliga vindparken, som kan orsaka begränsningar eller förutsätta skyddszoner i området. På området finns också vidsträckta inmutningsområden för gruvdrift, inmutningsansökningar och utredningsområden, som kan begränsa områdets användning för vindkraftsproduktion. Om hela området tas i bruk som vindpark, kan upp till 30 möllor placeras i området. Gruvdriften kan påverka anläggandet av möllorna och höja kostnaderna för byggandet. Beträffande naturvärdena skiljer sig inte området från omgivningen. Björkboda odlingsfält som ligger söder om utgör ett viktigt område för fåglar och de västra delarna av vindparksområdet ligger på under 10 kilometer avstånd från havsörnsbon. Detta betyder att speciell uppmärksamhet skall fästas vid den skyddszon örnen förutsätter. Iden fortsatta planeringen skall speciell uppmärksamhet fästas vid fornminnena som finns i området. Området ligger inom området för vilket det gäller speciella krav beträffande hinder för flygtrafik, och för området har angivits den maximala höjden för konstruktioner (AT CSMA C; 218 meter över havet). Dessa begränsningar skall tas i beaktande vid den noggrannare planeringen.
Påvalsby Området kan anslutas till elnätet vid Kimito el-station som ligger på ca två kilometers avstånd från områdets västra del. Den nya ledningen bör placeras invid de befintliga ledningarna Kimito-Karis eller KimitoDalsbruk. Utbyggandet av området kräver att stationen utvidgas. Backarna är belägna ca 10-20 meter högre än den omgivandeter-
rängen. I området finns ett bra skogsvägsnät. Genom området går Bjensbölesvägen som kan användas för transport. Eventuella möllor i de östra delarna av Pajböle-Kastkärr skulle betydligt påverka landskapet, speciellt i rikting mot Kimito kyrka, och lämpar sig därför dåligt för utbyggandet av vindkraft även om avståndet till bosättningen skulle tillåta byggandet. På grund av detta minskar området till att omfatta en vindpark på ca 10-15 möllor. ■
Utöver de redan byggda 3 möllorna på Högsåra har man funnit områden för totalt uppåt 90 möllor av 3 MW effekt. Politikerna efterlyser en av fullmäktige godkänd sk. master-plan, där kommunen tar ställning till vilka områden som lämpar sig. Man strävar till att få beslut inkommande höst. En tanke är att freda skärgårdsområdena och anvisa områdena i västra och centrala Kimitoön, inom drägligt avstånd till 110 kV linjerna, se kartskissen.
PRESSKLIPP OM KIMITO Vindkraften framåt på Kimitoön, 24.3
Kimitoöns tekniska nämnd beslöt i tisdags att anhängiggöra två delgeneralplaner för vindparker, dels i Gräsböle i Kimito och dels i Nordanå-Lövböle.
Det området finns på båda sidor om den gamla kommungränsen mellan Kimito och Dragsfjärd. Vi hoppas vindkraften också kan medföra nya jobb, säger nämndens ordförande Jörgen Törnqvist (SFP). Planerna börjar göras på anhållan av Egentliga Finlands Energi Ab. De båda
områdenas markägare har gemensamt förhandlat med fyra-fem bolag men valt det här bolaget. Alla markägare har ännu inte skrivit arrendeavtal med bolaget, men Gräsböleområdets tre markägare har avtalen skrivna. En av de markägarna är Mårten Nurmio, som också är öns kommunstyrel-
8
seordförande – påpekar att vindkraften går väl ihop med kommunens miljömål och också med strävan att bli självförsörjande inom energiområdet. Kimitoöns högsta berg är 70 m. Det här bergsområdet i Gräsböle är inte fullt så högt, men nog över 50 m. Det är långt till bebyggelse. Vi hoppas få bygga fem möllor, säger Nurmio. Gräsböleområdet kunde med fyra eller fem möllor ge 12–25 megawatt medan Nordanå-Lövböle med 20–40 möllor kunde ge 60–200 megawatt.
Vindmätningar avgör antalet möllor på Kimitoön, 25.3
Om allt går bra, kan den första möllan resas 2014. Det säger ingenjör Ansgar Hahn, vd för Egentliga Finlands Energi Ab. I samarbete med 25 markägare på Kimitoön planerar bolaget tiotals vindkraftverk på ön. I maj startar vi vindmätningar för åtminstone ett år. Sedan vet vi hur många möllor det lönar sig att bygga, vilken storlek de ska ha och exakt var de ska placeras. Hahn förklarar, att ibland är det bättre med flera möllor med två megawatts kapacitet, och ibland är det skäl att satsa på tre megawatts möllor, trots att de kräver större avstånd för att inte stjäla vind av varandra. Enligt Hahn är det mycket viktigt att man tolkar vindmätningarnas resultat rätt, för att veta om satsningen ska löna sig. Jag tippar att vindens årsmedeltal på de aktuella ställena handlar om 6,8–7,2 m/s. Det kommer att ta flera år, men jag tycker Finland har en bra inställning. Det här är nytt, vi måste lära oss tillsammans med markägarna, kommunerna och myndigheterna, säger Hahn, som i 11 år på heltid har jobbat med vindkraft, inte bara hemma i Tyskland utan också i Grekland, Portugal, Spanien, Norge och Sverige. I Sverige är han med och utvecklar två vindsprojekt vid Skellefteå. I samband med det resonerade han om vindkraftverk i Kvarken med österbottningar. Det ena ledde till det andra, och i somras körde Hahn längs kusten ända från Uleåborg till Kimitoön. Då visade sig ön så intressant, att han tog kontakt med Annalena Sjöblom, ledare för öns energiprojekt. På frågan hur mycket energi de nya Kimitoö-möllorna kunde ge, säger Hahn att det inte går att säga förrän vindmätningarna och byggloven är klara. Elnätet kan ta emot
VINDÖGAT 2/2011
cirka 100 megawatt. Produceras mer än så måste elnätet förstärkas. I Nordanå-Lövböle hoppas vi få använda de vägar som fältspatfabriken i Kimito har gjort till sina dagbrott. Det här är inget orört område, tvärtom finns det många gruvhål. Flera bolag tävlade om att få kontrakt, men markägarna valde Hahns bolag. Vindkraften kan också skapa jobb. I medeltal två arbetsplatser per fem vindkraftverk. Det behövs elektriker och mekaniker för underhållet. Bolaget ägs 50/50 av Ansgar Hahn och av juristen Andreas Fischer. Kimitoöns kommun har fattat beslut om att börja planera de nämnda områdena som vindparksområden.
Intresset för vindkraft på Kimitoön bara växer, 9.5.
Nu planerar man också att bygga vindkraft i Misskärr-Sirsnäs i Västanfjärd. Det är investeringsbolaget Taaleritehdas Oy som funderar på att satsa på vindkraft på området, men några formella planer har man ännu inte lämnat in till kommunen. Maximalt skulle det handla om nio vindkraftverk på 3 megawatt per styck. Planläggningen för Nordanå-Lövböle och Gräsböle igång Från tidigare finns det planer på att bygga vindkraft också i Nordanå-Lövböle och i Gräsböle. Det är företaget Egentliga Finlands Energi Ab som totalt vill bygga ca 35 möllor på de här områdena. De här vindkraftverken planeras ha en effekt på upp till 3,6 megawatt och har en navhöjd på mellan 100 och 125 meter. Vindkraftverkens totalhöjd kan bli upp till 185 meter, eller till och med högre. För Nordanå och Gräsböle görs just nu upp en generalplan som ska möjliggöra byggandet, de här planerna kommer att behandlas av tekniska nämnden ännu den här månaden. Egentliga Finlands Energi Ab förhandlar just nu om arrendeavtal med markägarna på de här områdena.
Allmänheten ska höras Allmänheten kommer att höras flera gånger innan vindkraftverken byggs - information för invånarna ordnas den 21 juni. Ännu under våren ska Närings-, trafikoch miljöcentralen bestämma vilka av projekten som ska miljökonsekvensbedömas, men redan nu står det klart att åtminstone
Nordanå-Lövböle ska genomgå en miljökonsekvensbedömning som tar ca 1-2 år att genomföra. För Nordanå och Gräsböle där man nu gör upp en generalplan för områdena görs samtidigt också olika utredningar för att granska hur långt vindkraftverken kommer att synas, hur höga bullernivåernivåerna kommer att vara och man gör också naturinventeringar för områdena.
Kimitoön föregångare på vindkraft, 13.5
Ansgar Hahn planerar vindkraft på Kimitoön. Kimitoön kan bli en stor aktör i vindkraftsfrågor. Jämfört med övriga kommuner i Egentliga Finland har Kimitoön också hunnit långt. Egentliga Finlands förbund har kartlagt lämpliga områden för vindenergi i regionen och en av de lämpligaste placeringsorterna har visat sig vara Kimitoön. Där har också planeringen framskridit i en snabbare takt än i de övriga kommunerna. För tillfället finns det större vindmöllor endast på Högsåra och i Nystad men i framtiden kommer utbredningen av vara betydligt större, tror man vid förbundet, säger landskapsarkitekt Heidi Saaristo. De konkretaste planerna har i dagsläget gjorts av företaget Egentliga Finlands Energi, som har slutit arrendeavtal med markägare på Kimitoön. Kring fem turbiner planeras i Gräsböle och upp till 28 möllor i Nordanå-Lövböle-området. Konsekvenserna av vindkraft ser inte ut att bli stora och det finns ett stort intresse bland markägare och kommunen att etablera vindenergi, säger vd Ansgar Hahn. Mycket återstår att göra; utredningar, planläggning och beviljande av tillstånd osv. Enligt Hahns bedömning kommer det att ta åtminstone tre år innan man kan inleda bygget av vindmöllor på Kimitoön. Närmare uppgifter; Annalena Sjöblom, ledare för öns energiprojekt, [annalena.sjoblom@kimitoon.fi] ■
VINDÖGAT 2/2011
9
VKF PRESSKONFERENS OCH VÅRMÖTE 5.4.2011 Strax före vårmötet hölls en presskonferens där den färska 30-års historiken presenterades i ord och bild. Mötet samlade ett dussin deltagare inklusive representanter för media. Ett konstaterande som sedermera fick offentlighet var konstaterandet att ökad efterfrågan på utsläppsfri el bidrar till stimulans i branschen och att föreningen ser fram emot ökad andel kooperativa och mindre företag, nu när de större energibolagen fått upp upp ögonen för branschens möjligheter. Den knepiga maktstrukturen på marknaden har däremot gynnat de nuvarande aktörerna. Staten gör väldigt lite för att öka konkurrensen på elmarknaden, konstaterade ordf. Malmgren under diskussionen. Den nya inmatningstariffen som trädde i kraft i år har stor betydelse men gäller däremot inte mindre kraftverk på gårdar och tills vidare inte heller i nuvarande form på Åland, där bolag meddelat att de kunde stå för hela 10 procent av målet på riksnivå till 2020. Men utan tariffstödet blir det dyrare än i riket och skulle kräva någon ny form av överföring av medel till Åland.
Efter presmötet hölls föreningens vårmöte med tillhörande rutinärenden, som eterföljdes av en genomgång av det aktuella läget med tariffen och en presentation av Finlands första offshore verk utanför Björneborg.
Historiken finns att se på www.vindkraftforeningen.fi/publikationer och kan beställas från redaktionen, se kontaktuppgifterna på sid 2. ■
SVENSK VINDKRAFTFÖRENING FIRAR 25 ÅR Anders Stenberg, Daniel Nyman
Svensk Vindkraftförening (SVIF) har haft en viktig roll inom utvecklandet av vindkraften i Sverige. Föreningen var bl.a. med och utarbetade det första stödsystemet. Föreningen har idag ca 2000 medlemmar, däribland personmedlemmar, företag, vindkraftägare, vindkraftplanerare och –leverantörer. I april firade föreningen sitt 25-års jubileum i Varberg. Till jubileumsårets ära arrangerades ett tvådagars seminarium med Vindkraft i tiden som tema och dessutom en expo och supé. Tillfället erbjöd också goda förutsättningar för nätkontakter, när ungefär trehundra personer i vindkraftbranschen kom samman. Seminarieinnehållet omfattade någonting för alla, såsom presentationer av teknik och underhåll, planering, tillstånd och accept. Just accepten av vindkraft är objekt för ständig fokusering eftersom kritiken mot vindkraften ofta är osaklig.
Varberg, en hamnstad på Sveriges västkust med goda vindlägen
forts. sid 11
Detta år belönades Örjan Hedblom och Lennart Blomgren. Örjan (andra från höger på bilden) har förtjänstfullt representerat främjandet av vindkraft och fungerar nu som chefredaktör för tidskriften Svensk Vindkraft. Lennart (till höger) är en vindkraftpionjär som länge verkade som föreningens ordförande.
10
VINDÖGAT 2/2011
PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 1-2/2011 Philip Hildén
Bayerns största och vackraste Det största vindkraftverket i Bayern är en REpower 3.4M104, som sedan januari 2011 är i drift i Sengenthal mellan städerna Nürnberg och Regensburg. Turbinen, som är speciellt utvecklad för medelhöga och höga vindhastigheter, är monterad på en linjeskön, 128 m hög mast i en hybridkonstruktion av betong och stål. Kraftverket är det tredje i REpowers 3,4 MW serie och väntas i Sengenthal producera mer än 7 GWh elkraft per år. Masten är konstruerad av företaget Max Bögl i Sengenthal, som specialiserat sig på hybridmaster för kraftverk i klassen 3 MW med navhöjd mellan 120 och 145 m. Mastens nedre del består av fabriksgjutna halvsegment av betong, som är lätta att transportera och montera. Den övre delen är tillverkad av stål och fogas till betongdelen på ca 60 m höjd med ett separat skarvstycke med 4,3 m diameter.
Vindkraftaffärer med Ryssland I detta nummer av Wind-Kraft-Journal ingår en informativ artikel om att göra vindkraftaffärer med Ryssland. Eventuellt intresserade kan (på engelska eller tyska) vända sig till: Alexey Vinogradov, M.Sc., Germanischer Lloyd Industrial Services GmbH, Renewables Certification, Brooktorkai 18, D-20457 Hamburg, Deut-schland. e-mail: renewables at gl-group.com
Nya fiberkompositmaterial för vindturbinblad Rotorblad för vindturbiner är årligen utsatta för ca 20 miljoner belastningsbyten och temperaturförändringar mellan -30 och +60 grader. Detta ställer mycket hårda krav på materialet. Samtidigt försöker man såvitt möjligt knappa in på materialkostnaderna, som utgör mellan 25 och 30 procent av anläggningens totalkostnader. Inom Fraunhofer-institutet för vindenergi och energisystemteknik håller man på att utveckla ett nytt kompositmaterial, som baserar sig på nanorör av kol (InnoCNT). Ytterligare info fås hos Dirk Heinrichs, Inno.CNT Informa-
tionsbüro, Postfach 11 08 31, D-40508 Düsseldorf, e-mail info at inno-cnt.de
Också Kina forskar i rotorblad Det kinesiska företaget LZFRP – Sinoi är det enda företaget i Asien, som specialiserat sig på rotorblad för vindkraftverk. Den 20 december 2010 började LZFRP produktionen av de 62 m långa rotorbladen för ett nyutvecklat 5 MW vindkraftverk. Det är fråga om det hittills största i Kina byggda vindkraftverket med beteckningen Sinovel SL 5000. En annan innovation gäller rotorblad av bambu. Dessa 40,3 m blad är avsedda för ett 1,5 MW vindkraftaggregat. Genom att använda ett förnybart naturmaterial kan man minska på koldioxidbelastningen inom industrin. SINOI har ett kontor i Tyskland, som kan nås per e-post: info@sinoi.de
”Eolien Flottante” är det franska namnet på en ny vindturbin, för första gången på länge med vertikal axel. Inte nog med detta, projektet är avsett att flyta i havet, som också namnet antyder. Bakgrunden till det hela är det franska 6 000 MW offshoreprogrammet, som nu långsamt men säkert håller på att köra igång. Ett konsortium har bildats, bestående av fem starka företag i branschen, som har erhållit ett statligt stöd på 7 miljoner euro för att utveckla ett franskt flytande offshore-vindkraftverk. Företagen heter Technip, EDF, Converteam, Nenuphar och Vertiwind, namn som till stor del är okända av den övriga världen i dag men kan bli nog så aktuella om det hela fungerar. Anläggningens princip, utarbetad av Vertiwind, anses vara idealisk: Ingen mast, inget maskinhus, ingen giranläggning, ingen stigningsreglering, ingen växellåda, inga komplicerade rotorblad – bara en H-Darrieux, känd sedan tiotals år. Fundamentet är trebent och flyter, förankrat i havsbottnen. Sedan 2010 finns det en 35 kW prototyp, som Vertiwind har monterat i hamnen i Bologne. Följande steg är en 2 MW anläggning i trakten av Marseille. Dess generator väger ca 50 ton, rotorbladen är ca 20 m långa och fundamentet ligger ca 10 m djupt.
Alla önskar nu att 35 kW prototypen skall fungera så bra och producera så mycket elkraft att 2 MW steget blir verklighet. Sen är det bara att köra på… Hoppet står till storm i Bologne, eftersom H-Darrieux är en utpräglad starkvindsmölla!
Areva säljer Kraftöverföring och Distribution Det franska jätteföretaget AREVA säljer sin division för kraftöverföring och distribution till en annan jätte i den franska elbranschen, Alstom, för omkring 4,1 mrd euro. Areva behöver före år 2012 ytterligare omkring 6 miljarder för ”nyinvesteringar”. Är det Olkiluoto som blivit dyrare?
Enercons 7,5 MW invigd Staden Magdeburgs energiverk är delägare i den nyaste och största Enercon-turbinen, typ E-126. Det torde vara det största serietillverkade vindkraftverket hittills.
Japan Ledaren i nr 2/2011 av Wind-Kraft-Journal behandlar kort den senaste stora kärnenergikatastrofen i Japan. WKJ konstaterar att det nu en gång för alla bör slås fast, att riskerna med kärnenergi är otillåtligt stora och att det är nödvändigt att satsa alla resurser på utvecklingen av energi ur sol, vind och biomassa. Inget av dessa energislag kan någonsin ödelägga hela landskap eller förorsaka tusentals dödsfall, som kärnkraften.
VINDÖGAT 2/2011
Stor, större, störst De internationella energiutställningarna har detta år visat, att 5 MW gränsen för vindkraftenheter nu är definitivt passerad. De tidigare 6 MW kraftverken från Enercon och REPower får sällskap av Vestas V 164 (7 MW), Nordex N150/6000 (6 MW), Alstom – tidigare Multibrid – (6 MW) och BARD (6,5 MW). Med undantag för Enercon är samtliga nya kraftverk avsedda för offshoredrift, med en eventuell ”landstigning” ställd på framtiden. Detta betyder att offshorebyggandet kan få en kraftig stöt framåt från dess nuvarande anspråkslösa andel av världsmarknaden, 2 – 3 procent. Större serier och växande konkurrens kommer att betyda lägre priser i effektområdet för ekonomiskt offshorebyggande. I de nya turbinerna kan man dessutom från början beakta de speciella krav på bl.a. hållbarhet och servicemöjligheter, som offshoredriften ställer. Se också Siemens nedan! Till det yttre påminner de nya kraftverken om varandra. Också tekniskt finns likheter, också om detaljlösningarna varierar. Vestas har en konventionell kuggväxel, medan BARD har en växel med två utgående axlar, som driver var sin generator. Nordex och Alstom är direkt drivna, men Nordex har sin rotor bakom masten. Permanentmagnetgeneratorer användes allmänt för att spara vikt i maskinhuset (som trots allt väger ca 300 ton!). Den trebladiga rotorn har en diameter på 140 – 160 m. Navhöjden över havsytan ligger på ca 100 m. För oss nordeuropeer är Nordex intressantast – en vindpark, ”Arcadis Ost 1”, med 70 stycken 6 MW aggregat byggs i Östersjön på mellan 40 och 48 m vattendjup ca 20
11
km norr om ön Rügen. Medelvindhastigheten är 9,5 m/s. Byggherre är en sammanslutning av tyska stadselverk, som väntar sig vindkraft från Östersjön redan år 2014. Ett andra byggskede ska höja antalet aggregat till 100. Spanska GAMESA är dock värst: Ett konsortium, bestående av 11 spanska företag och 22 forskningsanstalter planerar att före år 2020 utveckla ett 15 MW vindkraftverk.
…men också små behövs I den tyska staden Leer på Ostfriesland seriebygger företaget Aircon sina 10 kW vindkraftverk, också de med permanentmagnetiserad generator och även i övrigt alla moderna rackerier. Aircon har redan sålt över 100 anläggningar till många länder i världen. Aircon 10 S lämpar sig för elförsörjning av isolerat belägna industrier, lantbruk, semesterhotell m.m. Närmare upplysningar på www.aircon-international.de.
Också Siemens bygger direktdrift Redan i mars 2010 kom Siemens ut med sitt första vindkraftverk utan kuggväxel, SWT3.0-101. Man följer nu upp med en något mindre typ, avsedd för lägre vindhastigheter, SWT -2.3-113. Siemens är också med i offshoreklassen – en 6 MW direktdriven turbin kommer inom kort att presenteras, meddelar företaget.
Ny statistik från BTM BTM Consult är ett statistikföretag i Danmark, som specialiserat sig på vindkraft.
Siffrorna för världsmarknaden år 2010 och prognosen för åren 2011-2015 har nyss kommit ut. Procentuellt låg den globala tillväxten senaste år på endast 3 %, men de absoluta siffrorna visar en annan bild: Ca 24 000 nya vindkraftverk ställdes upp i 50 länder, motsvarande en effekt på 39 400 MW till en kostnad av 66,8 mrd euro. Tillväxten i Kina slog alla rekord med 18,9 GW, dubbelt så mycket som 2009. Fyra kinesiska tillverkare finns med i de tio största i världen. Den största producenten av vindkraft finns dock i Spanien, Iberdrola Renovables med 12 136 MW. Den sammanlagda installerade vindkraften i världen i slutet av år 2010 låg mycket nära 200 000 MW. År 2015 kommer den installerade vindkraften att ha överstigit 500 000 MW.
Nytt rekord i vindenergiproduktion På Azorerna har en vindkraftspark, bestående av 4 st Enercon E 44-900 kW turbiner, med 99 % tillgänglighet under år 2010 producerat 18,3 GWh vindkraft, motsvarande 4 268 fullasttimmar eller en kapacitetsfaktor på 0,55.
Hyundai i Finland Japanska Hyundai har av ett finskt kraftbolag fått en beställning på 8 st 2 MW vindkraftverk, som kommer att ställas upp i Fredrikshamn. Kraftverken skall stå färdiga i maj år 2012. Samma företag har redan slutit ett ramavtal omfattande ytterligare 40 turbinenheter. ■
forts. från sid 9 Målsättningen för Sverige är att till år 2020 täcka 50 % av energikonsumtionen, inklusive 10 % av trafikbränslena med förnybar energi samt att effektivera energiinbesparingen med 20 % och växthusgasutsläppen med 40 %. Sveriges regering har beslutat att myndigheterna borde förbereda sig för 30 TWh årlig elproduktion ur vind till 2020, men någon specifik vindkraftmålsättning har inte ännu specificerats. ■
Vidkraften har vuxit starkt de senaste åren. Totalkapaciteten steg över 500 MW år 2005 och fördubblades under 2009 och har ånyo fördubblats för att nu nå 2200 MW och stå för 4 TWh/a produktion.
12
VINDÖGAT 2/2011
FINLANDS FÖRSTA OFFSHORE Heikki Piisi, Porin Energia Oy Tuulivoimapalvelut, i översättning 2.4.2011, fm/Vkf
Offshore verket under byggnad På sommaren 2010 reste Suomen Hyötytuuli Oy ett 2,3 MW stort havsbaserat vindkraftverk invid Tahkoluoto utanför Björneborg. Leverantör är Siemens Wind Power AS och fundamentet gjordes av Technip Offshore Finland Oy. Som projektchef verkade Heikki Pukkila från Björneborgs Energi, vilket bolag även var delansvarigt för bygget tillsammans med leverantören. I juni började leverantörens manskap montera ihop verket på Technips industriområde på Mäntyluoto, därifrån hela projektet styrdes. Platsen var idealisk; det färdiga
fundamentet väntade och från fabriksområdets kaj kunde man lätt förflytta allt till placeringspositionen, ca 1,5 km ut till havs. De första veckorna gick till montage av rotor och maskinrum. Resningen gjordes så att verket, fundamentet och de behövliga kranarna lastades på en stor pråm för transport ut. Av byggets och hela projektets största utmaningar var att lyfta de tunga elementen från det flytande underlaget i havet. Minsta vind och dyning försvårade utförandet betydligt. Som i alla större projekt uppstod oförväntade överraskningar. Att få fundamentet nedsänkt på exakt plats förorsakade extra arbete. Också juli månads förvånansvärt blåsiga väder förlängde byggandet. Till slut blev det lugnt och man kunde göra alla krävande lyft inom samma dag. Kablaget från verket till Tahkoluoto blev ca 1,5 km och lades av Kaplaaki i samarbete med Björneborgs Energi. Verket överläts till Hyötytuuli den 8 september.
Björneborgs Energis vindkrafttjänst svarar för drift och underhåll av alla Hyötytuulis kraftverk, också detta offshore verk. Enligt avtalet med Siemens ansvarar Björneborgs Energi för drift och årsunderhåll. Man fördjupade sig noggrant i logistiken redan före byggandet och det lyckades förträffligt. Finska operatörer inom branschen har ont om fartyg för underhåll av havsvindkraftverk, så under bygget användes förbindelsefartyg och ett lokalt företags bogserbåt. Det arrangemanget har fungerat bra också för underhåll efter uppresningsfasen. Manskapstransporter ut och tillbaka lyckas väl med bogserbåtar, när antalet verk är litet. I Finlands planeras allt flera havsbaserade vindkraftparker och indikationer finns på att det till marknaden kommer flera inhemska alternativ för manskapstransport. De vintriga förhållandena kan skapa utmaningar för drift och underhåll. Bogserbåtarnas framfart stoppas av tjockare is. Utanför Björneborg sker sådant mycket sällan och trots denna vinters hårda köld har havet hållits öppet. Också av fundamenten krävs mycket. På grund av islasterna är förhållandena helt unika jämfört med vad andra länders havsmöllor utsätts för. Kraven på kraftverkens pålitlighet stegras ytterligare på dessa breddgrader. Tillsvidare har Finlands första offshore vindkraftverk fungerat förträffligt och producerat miljövänlig energi enligt förväntningarna. ■
Lovande start
Hyötytuulis och Finlands första riktiga offshore verk står i havet en dryg km SW om Tahloluoto hamnpiren i Björneborg
Funktionen under de första månaderna har gett förhoppningsfulla indikationer angående framtiden. Vindförhållandena är som känt bättre ute till havs än vid kusten, men nu kan man också i Finland konstatera det med hjälp av producerad el.
I produktion
VINDÖGAT 2/2011
13
AKTUELLT
Malax vill ha plan för vindkraften,
Medelår för Ålands vindenergi,
MALAX. Malax vill skapa en helhetbild av lämpliga vindkraftsområden genom att låta en konsult göra upp en strategisk generalplan. I statsbudgeten finns lämpligt nog pengar för planläggning och vindkraftsutbyggnad. Malax kommun gör för närvarande en detaljplan för en vindkraftspark på Bergö. Området har vindkraftsmarkering i Österbottens Förbunds landskapsplan. I utredningarna kring förbundets etapplan för förnybar energi finns också andra områden i Malax med. På ett av dem, 1 200 hektar i Yttermalax, förbereds planläggningen av en vindkraftspark.
Lite vind men höga elpriser ledde totalt sett till ett medelår för Ålands vindenergi andelslag 2010, enligt vd Henrik Lindqvist. Det blåste mindre än normalt, men det jämnades ut av att elpriserna var höga, säger han Vinsten på cirka 60.000 euro utbetalas som återbäring eller så kallad ränta på andelskapitalet. De frivilliga andelarna ger 26 euro per andel. De obligatoriska andelarna ger i stället rabatt på el till motsvarande belopp. Totalt finns cirka 3.500 andelar och 1.300 andelsägare i Ålands vindenergi. Styrelseordförande Annette Larson återvaldes. De tidigare suppleanterna Susanne Fagerström och Leif Eriksson blir ordinarie styrelseledamöter. Övriga ordinarie ledamöter är Harry Lindqvist, Peter Carlsson, Robert Mansén och Leif Borg. Suppleanter är Ursula Koponen, Mikael Wennström och nyinvalda Guy Dannström.
25.3
Siemens i Sverige tänker anställa 900 personer, Elektronik i Norden 21.4
Fram till 2013 behöver Siemens i Sverige anställa 900 personer, bland annat för att täcka den växande efterfrågan på hållbara lösningar för infrastruktur och städer. Årets rekryteringskampanj syftar till att värva totalt 300 personer varav 200 är nyanställningar. Det är framförallt ingenjörer inom energi, maskin, elanläggning, teknisk fysik och industriell ekonomi som företaget efterfrågar, men även tekniker.
Vattenfall säljer åt Pöyrö PLC, Miljöaktuellt 21.4
Det rör sig bland annat om den konsultverksamhet som fokuserar på vattenkraft, vindkraft och kraftvärme. Bakgrunden till försäljningen är att Vattenfall vill fokusera på sin kärnverksamhet, dit företaget inte längre räknar tekniska konsulttjänster för den externa marknaden. Cirka 360 anställda vid 22 kontor i Sverige, Norge och Storbritannien påverkas av affären. Den avyttrade konsultverksamheten kommer att överföras till det nyetablerade bolaget SwedPower, som köps upp av finska Pöyrö PLC.
Ålandstidningen 18.5
Vindturbin i Ingå fick grönt ljus, Yle 18.5
Det går bra att bygga ett 100 meter högt vindkraftverk på Degerö i Ingå anser Ingå. Sten Johansson ansökte för ett år sedan om undantagslov för att få bygga en vindturbin på fastigheten Degerögård. Turbinen skulle vara 100 meter hög och ha en kapacitet på tre megawatt. Efter många utredningar och utlåtanden vill kommunen bevilja lovet trots att området i generalplanen inte är avsett för vindkraftsbyggen. Ingå kommun har också nyligen inlett arbetet med en ny generalplan för inre skärgården, och den planeringen gäller också området kring Degerö gård. Under planeringsarbetet hade man noggrannare tänkt utreda var det är möjligt att placera vindkraftverk. Därför var förslaget till byggnads- och miljönämnden i Ingå att kommunen inte skulle bevilja lovet. Men nämnden röstade om saken på tisdagen (17.5.2011) och vindmöllan fick grönt ljus. Sex personer röstade för ett undantagslov och endast en röstade emot
Replotbor skeptiska till vindkraftsprojekt, Yle 19.5
I går fick allmänheten ta del av en diskussion om vindkraft i Södra Vallgrund i Replot. Södra Österbottens NTM-central, projektkonsulten Ramboll Finland och EPV Vindkraft bjöd in allmänheten för att diskutera den planerade vindkraftsparken och dess miljökonsekvensbeskrivning. Många dök upp för att ställa sina frågor, men överlag var intresset mindre än vad arrangörerna hade väntat. De personer vi pratade med var mycket skeptiska mot vindkraftsbygget, trots att antalet vindkraftmöllor minskat till nio. De var bland annat oroliga för jakten, säkerheten och att vindkraften kan skapa hälsoproblem för de som bor i närheten. Ny forskning visar att vindmöllan kan orsaka något som kallas Wind Turbine Syndrome. Det påverkar hjärnan hemskt illa. Inom två kilometers radie från ett vindkraftverk kan en del få problem som till exempel tinnitus, sömnsvårigheter, inlärningssvårigheter och balansproblem, säger Kaj Björkqvist som bor på Replot. Hanna-Mari Soini som är chef för kommunikation och pr tycker ändå att bemötandet har varit ganska positivt. Människor vill veta, de frågar och vi har många specialister på plats som kan svara på frågor. Soini ville inte i nuläget säga något om ersättningar till dem som berörs av byggena. Miljöministeriet har inte fastställt det reserverade området, som ligger mellan Söderudden och Södra Vallgrund, som ett vindkraftsområde. Österbottens förbund har överklagat beslutet till Högsta förvaltnings domstolen. ■
14
VINDÖGAT 2/2011
PRODUKTIONSSTATISTIK Läge Tillverkare Huittis 1 Nordtank Korsnäs 1 Nordtank Korsnäs 2 Nordtank Korsnäs 3 Nordtank Jalasjärvi 1 Windworld Eckerö Bredvik Vestas Vammala Koppelo Vestas Äetsä Marjamäenvuori Vestas Euraå Krisantie NEGMicon Karlö Marjaniemi 1 Nordtank Karlö Marjaniemi 2 Nordtank Björneborg 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 2 Nordtank Enontekis Lammasoaivi 1 Bonus Enontekis Lammasoaivi 2 Bonus Karlö Huikku Nordtank Karlö Marjaniemi 3 Nordtank Kuivaniemi Vatunki 1 Nordtank Eckerö Mellanön Vestas Kökar 1 Enercon Finström Pettböle 1 Enercon Finström Pettböle 2 Enercon Vårdö 1 Enercon Töysä, Riihontie 1 NEGMicon Siikajoki Tauvo 1 Nordtank Siikajoki Tauvo 2 Nordtank Lemland Knutsboda 1 Vestas Lemland Knutsboda 2 Vestas Lemland Knutsboda 3 Vestas Lemland Knutsboda 4 Vestas Enontekis Lammasoaivi 3 Bonus Muonio Olos 1 Bonus Muonio Olos 2 Bonus Muonio Olos 3 Bonus Muonio Olos 4 Bonus Muonio Olos 5 Bonus Föglö Bråttö Enercon Lumparland 1 Enercon Lumparland 2 Enercon Finström Pettböle 3 Enercon Sottunga Kasberget Vestas Lumijoki Routunkari Vestas Kuivaniemi Kuivamatala 1 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 2 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 2 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 5 NEGMicon Närpes Öskata 1 NEGMicon Kotka 1 Bonus Kotka 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 1 Bonus Björneborg Meri-Pori 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 3 Bonus Björneborg Meri-Pori 4 Bonus Björneborg Meri-Pori 5 Bonus Björneborg Meri-Pori 6 Bonus Björneborg Meri-Pori 7 Bonus Björneborg Meri-Pori 8 Bonus Karleby Kokkola T1 WinWinD Karleby Kokkola T2 WinWinD Kristinestad Kristiina 1 WinWinD
Effekt kW 75 200 200 200 220 225 225 225 250 300 300 300 300 300 450 450 500 500 500 500 500 500 500 500 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 660 660 750 750 750 750 750 750 750 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000
Uppgifterna insamlade av VTT Energi / Anders Stenberg
Ø torn Start Uppsk. jan feb mar Produktion 2011-I Stör.- 12 mån % av m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) MWh uppsk. 20,0 40 3.03 - 24,6 32 11.91 380 25 16 46 86 182 432 20 179 256 67 24,6 32 11.91 380 5 1 28 35 73 174 8 586 169 45 24,6 32 11.91 380 6 12 37 56 117 278 13 520 214 56 25,0 31 7.03 100 7 1 14 22 46 102 5 - 78 78 29,0 35 12.04 500 10 31 49 90 137 402 18 0 319 64 29,0 50 12.04 - 29,0 52 9.05 - 30,0 36 12.05 - 31,0 30 10.93 650 33 29 74 136 180 452 21 451 507 78 31,0 30 10.93 670 34 12 98 144 191 481 22 580 583 87 31,0 30 9.93 700 20 21 78 119 158 397 18 - 448 64 31,0 30 4.93 725 29 18 71 118 157 394 18 231 432 60 31,0 30 4.93 725 29 19 79 127 169 425 19 226 479 66 37,0 35 10.96 1 100 37,0 35 10.96 1 100 37,3 36 4.95 1 195 55 17 148 219 201 439 20 386 851 71 37,3 41 6.95 1 275 51 10 65 127 116 253 12 962 808 63 37,3 36 8.95 1 060 13 21 84 118 108 236 11 - 511 48 39,0 40 8.95 1 200 98 101 152 351 294 702 32 20 1 000 83 40,3 40 10.97 1 300 158 126 193 476 373 953 44 0 1 415 109 40,3 55 10.98 1 100 131 110 164 405 317 810 37 100 1 142 104 40,3 55 10.98 1 100 116 90 148 354 278 708 32 0 1 025 93 40,3 55 9.98 1 100 86 97 129 312 244 623 28 12 996 91 43,0 50 6/09 600 - 0 43,0 49 4.97 1 350 32 11 189 231 159 385 18 835 1 013 75 43,0 49 4.97 1 350 2160 12 1 44,0 45 11.97 1 200 129 109 155 393 259 655 30 90 1 145 95 44,0 45 11.97 1 200 129 110 157 396 260 659 30 70 1 195 100 44,0 45 11.97 1 200 125 75 148 348 229 579 26 110 1 124 94 44,0 50 11.97 1 200 116 97 146 359 236 598 27 90 1 097 91 44,0 41 11.98 1 400 44,0 41 11.98 1 400 44,0 41 11.98 1 400 44,0 40 9.99 1 400 44,0 40 9.99 1 400 44,0 40 9.99 1 400 45,0 65 9.99 1 600 180 132 227 540 339 899 41 60 1 603 100 45,0 65 8.03 1 500 164 144 209 517 325 862 39 20 1 481 99 45,0 65 8.03 1 500 136 133 194 462 291 770 35 50 1 360 91 45,0 65 10.99 1 300 150 123 187 460 289 767 35 0 1 298 100 47,0 55 1.05 166 154 216 536 309 812 37 1 714 47,0 50 3.99 1 800 84 71 211 366 211 555 25 49 1 292 72 44,0 50 10.98 1 500 25 16 101 141 93 189 9 - 343 23 44,0 50 10.98 1 500 25 16 101 141 93 189 9 - 343 23 44,0 50 10.98 1 500 25 16 101 141 93 189 9 - 343 23 48,0 50 11.99 1 500 41 77 150 268 148 357 16 - 905 60 48,0 50 11.99 1 500 41 77 150 268 148 357 16 - 905 60 48,0 50 11.99 1 500 41 77 150 268 148 357 16 - 905 60 48,0 45 8.99 1 600 110 16 154 280 155 374 17 - 1 072 67 54,0 60 9.99 2 000 111 74 247 432 189 432 20 1 594 80 54,0 60 9.99 2 000 111 74 247 432 189 432 20 1 594 80 54,0 60 6.99 2 340 137 64 225 425 186 425 19 275 1 422 61 54,0 60 6.99 2 340 196 77 302 574 251 574 26 66 1 665 71 54,0 60 6.99 2 330 190 95 282 567 248 567 26 91 1 439 62 54,0 60 6.99 2 320 185 83 287 555 242 555 25 66 1 601 69 54,0 50 6.99 2 450 206 85 276 566 247 566 26 69 1 755 72 54,0 50 6.99 2 670 165 116 307 588 257 588 27 229 1 707 64 54,0 50 6.99 2 600 173 71 206 451 197 451 21 740 1 727 66 54,0 50 6.99 2 580 241 112 312 665 290 665 30 115 2 083 81 56,0 70 5.03 2 100 129 118 328 575 234 575 26 170 1 681 80 56,0 70 5.03 2 100 190 70 350 609 247 609 28 136 1 855 88 56,0 70 12.03 2 200 258 180 284 722 293 722 33 159 1 971 90
kWh/ m2/a 539 357 449 159 483
671 773 593 573 634
779 740 468 837 1109 895 803 781 0 698 8 753 786 739 722
1008 931 855 816 745 225 225 225 500 500 500 593 696 696 621 727 628 699 766 745 754 910 683 753 800
VINDÖGAT 2/2011
15
Läge Tillverkare Effekt Ø torn Start Uppsk. jan feb mar Produktion 2011-I Stör.- 12 mån % av kWh/ kW m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) MWh uppsk. m2/a Kristinestad Kristiina 2 WinWinD 1 000 56,0 70 12.03 2 200 234 83 378 695 282 695 32 345 2 278 104 925 Kristinestad Kristiina 3 WinWinD 1 000 56,0 70 12.03 2 200 249 159 369 777 315 777 35 103 2 127 97 864 Eurajoki Olkiluoto -TU1 WinWinD 1 000 56,0 60 10.04 2 400 90 111 293 494 200 494 23 1 359 57 552 Oulunsalo Riutunkari T4 WinWinD 1 000 56,0 70 9.03 2 200 107 123 379 609 247 609 28 241 2 088 95 848 Oulunsalo Riutunkari T5 WinWinD 1 000 56,0 70 9.03 2 200 156 124 356 636 258 636 29 214 1 990 90 808 Oulunsalo Riutunkari T6 WinWinD 1 000 56,0 70 9.03 2 200 151 121 319 591 240 591 27 153 1 891 86 768 Uleåborg Vihreäsaari T1 WinWinD 1 000 56,0 56 9.01 1 900 2160 527 28 214 Larsmo Fränsviken WINWIND 1 000 64,0 66 6.06 2 200 204 117 340 661 205 661 30 1 923 87 598 Björneborg Hilskansaari WinWinD 1 000 64,0 70 07.07 2 100 262 169 377 809 251 809 37 - 2 314 110 719 Ijo Laitakari 2 WinWinD 1 000 64,0 70 02.09 2 500 176 176 217 568 177 568 26 2 378 95 739 Nystad Hankosaari 1 Nordex 1 300 60,0 69 10.99 2 340 225 154 346 725 256 558 25 121 1 873 80 662 Nystad Hankosaari 2 Nordex 1 300 60,0 69 10.99 2 340 137 109 288 534 189 411 19 653 1 674 72 592 Oulunsalo R iutunkari T1 Nordex 1 300 60,0 65 8.99 3 000 39 54 82 175 62 134 6 467 1 871 62 662 Ingå Barö 3 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 123 136 241 500 130 250 11 - 1 984 57 516 Hangö Sandö 1 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 247 180 331 758 197 379 17 - 2 219 63 577 Hangö Sandö 2 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 247 180 331 758 197 379 17 - 2 219 63 577 Hangö Sandö 3 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 243 179 347 769 200 385 18 - 2 289 65 595 Hangö Sandö 4 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 243 179 347 769 200 385 18 - 2 289 65 595 Dragsfjärd Högsåra 1 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 9.07 4 100 424 310 681 1415 360 707 32 4 092 100 1042 Dragsfjärd Högsåra 2 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 8.07 4 100 424 310 681 1415 360 707 32 4 069 99 1036 Dragsfjärd Högsåra 3 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 9.07 4 100 424 310 681 1415 360 707 32 4 024 98 1025 Björneborg Meri-Pori 9 Bonus 2 000 76,0 80 7.02 6 000 597 233 857 1687 372 843 39 268 5 494 92 1211 Kuivaniemi Vatunki 6 Vestas 2 000 80,0 78 12.02 4 500 35 253 728 1017 202 508 23 - 3 683 82 733 Lemland Båtskär 1 ENERCON 2 300 71,0 64 8.07 6 500 700 650 934 2285 577 993 45 50 6 975 107 1762 Lemland Båtskär 2 ENERCON 2 300 71,0 64 8.07 6 500 809 664 966 2438 616 1060 48 0 7 282 112 1839 Lemland Båtskär 3 ENERCON 2 300 71,0 64 8.07 6 500 717 627 878 2222 561 966 44 1 6 837 105 1727 Lemland Båtskär 4 ENERCON 2 300 71,0 64 7.07 6 500 803 681 966 2450 619 1065 49 0 7 353 113 1857 Lemland Båtskär 5 ENERCON 2 300 71,0 64 9.07 6 500 763 585 905 2253 569 979 45 0 7 032 108 1776 Lemland Båtskär 6 ENERCON 2 300 71,0 64 9.07 6 500 741 622 909 2272 574 988 45 0 6 919 106 1748 Brahestad 1 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 425 299 829 1553 291 675 31 74 4 978 96 934 Brahestad 2 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 406 295 817 1519 285 660 30 186 4 883 94 916 Brahestad 3 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 437 309 879 1626 305 707 32 14 5 159 99 967 Brahestad 4 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 376 167 455 999 187 434 20 539 4 649 89 872 Brahestad 5 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 358 273 857 1488 279 647 30 75 4 698 90 881 Brahestad 6 Siemens 2 300 101,0 80 06.10 6 750 473 315 967 1755 219 763 35 94 4 233 63 528 Brahestad 7 Siemens 2 300 101,0 80 06.10 6 750 534 360 221 1115 139 485 22 632 3 867 57 483 Brahestad 8 Siemens 2 300 101,0 80 06.10 6 750 538 363 1030 1931 241 839 38 7 4 602 68 574 Brahestad 9 Siemens 2 300 101,0 80 06.10 6 750 559 378 1018 1956 244 850 39 3 4 705 70 587 Pori Offshore 1 Siemens 2 300 101,0 80 07.10 7 500 926 507 1198 2631 328 1144 52 13 6 202 83 774 Kemi Ajos 1 WINWIND 3 000 90,0 90 12.05 8 100 517 511 1106 2133 335 711 32 36 6 325 78 994 Björneborg Meri-Pori 10 WINWIND 3 000 90,0 90 6.06 6 900 428 540 572 1540 242 513 23 938 3 717 54 584 Uleåborg Vihreäsaari T2 WINWIND 3 000 90,0 90 12.04 6 900 459 368 644 1470 231 490 22 231 5 107 74 803 Kemi Ajos T1 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 386 0 468 854 109 285 13 1104 6 599 96 840 Kemi Ajos T11 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 708 500 1220 2428 309 809 37 172 6 804 99 866 Kemi Ajos T2 WinWinD 3 000 100,0 88 1.08 6 900 453 576 1209 2237 285 746 34 264 6 848 99 872 Kemi Ajos T3 WinWinD 3 000 100,0 88 1.08 6 900 2160 3 760 54 479 Kemi Ajos T4 WinWinD 3 000 100,0 88 11.08 6 900 269 594 514 1377 175 459 21 715 6 252 91 796 Kemi Ajos T5 WinWinD 3 000 100,0 88 10.07 6 900 538 597 956 2091 266 697 32 240 6 758 98 860 Kemi Ajos T6 WinWinD 3 000 100,0 88 2.08 6 900 671 467 879 2016 257 672 31 217 7 415 107 944 Kemi Ajos T7 WinWinD 3 000 100,0 88 2.08 6 900 628 412 1102 2142 273 714 33 382 6 807 99 867 Kemi Ajos T8 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 748 665 1268 2681 341 894 41 67 8 815 128 1122 Kemi Ajos T9 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 679 643 1361 2684 342 895 41 112 8 317 121 1059 Björneborg, Meri-Pori 11 WinWinD 3 000 100,0 100 10.09 8 000 1086 614 1423 3123 398 1041 48 8 657 108 1102 Oulunsalo Riutunkari T1-2 WinWinD 3 000 100,0 88 02.08 6 900 686 539 1213 2438 310 813 37 57 6 105 88 777 Oulunsalo Riutunkari T2 WinWinD 3 000 100,0 88 02.08 6 900 546 551 1201 2297 293 766 35 58 6 634 96 845 Summa 1 WinWinD 3 000 100,0 100 08.10 7500 582 346 791 1718 219 573 26 137 3 452 46 440 Summa 2 WinWinD 3 000 100,0 100 08.10 7500 587 424 913 1924 245 641 29 260 4 193 56 534 Summa 3 WinWinD 3 000 100,0 100 08.10 7500 580 349 784 1713 218 571 26 490 4 527 60 576 Summa 4 WinWinD 3 000 100,0 100 08.10 7500 622 439 993 2054 261 685 31 138 4 673 62 595 Torneå Röyttä 1-8 Siemens SWT 28 000 130 st Summor 196 690 393 850 30 688 23 404 49 670 103 761 321 271 Medeltal 251 598 27 78 761 Månadsstatistiken kan följas upp på VTT:s hemsida; http://www.vtt.fi/windenergystatistics/?lang=sv De åländska återfinns på; www.vindenergi.aland.fi/vkprod.htm
Vindkraftföreningen r.f.
Gardestorpsv.6
FI-00330 Helsingfors
EVENEMANG 2011 15 juni
”European Wind-day”, Kampen, Helsingfors: www.tuulivoimayhdistys.fi/tuulipaiva2011
14-15 sept
Stockholmsmässan. Svensk Vind-Energi: www.vindkraftsbranschen.se/aktiviteter/vind/
31 okt-2 nov
WWEC2011, Kairo: www.wwec2011.net/
2012 16-19 april
EWEA 2012, Köpenhamn, www.ewea.org/annual2012
På internationella vinddagen främjas kännedomen om vindkraft i positiv anda! Varmt välkomna att tillbringa en gladlynt händelse i stadsmiljö under inter-nationella vinddagen den 15 juni. Plats: Kampens köpcentrum, E-planets centrumrondell (Urho Kekkonens gata 1, Helsingfors) 15.6.2011 kl. 12–18 Programmet går ut på att göra vindkraften bekantare för helsingforsarna och för de resande och flanerande som passerar platsen arrangeras tävlingar och presentationer. Aktiviteterna omfattar också Vindteater. Välkomna att följa med hur blyga vindkraften klarar sina träffar och bekanta sig med vindkraftkunskap samt diskutera med oss. Tillträdet är fritt. Vinddagen avslutas med ett nätverkstillfälle för operatörer och aktiva inom vindkraftbranschen Plats: Moderna museet Kiasma (Mannerheimplatsen 2) Tid: kl. 18.00–20.30 Anmälning till kvällstillfället senast 7.6. under e-postadress janica.johansson@finpro.fi