Nr 3 • Oktober 2010 • årgång 29
Höstmöte tisdag 23 november
2
VINDÖGAT 3/2010
VINDKRAFTFÖRENINGEN RF Gardestorpsv. 6 FI-00330 Helsingfors tel 0400 445166 W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsv. 6 tel/fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors 0400 445 166 folke.malmgren@kaapeli.fi VICEORDFÖRANDE Johan Malm Åkerbärsvägen 2 0400 284 977 65320 Vasa johan.malm@solfenergi.fi STYRELSE Johan Hansen Hagtornsvägen 8 22100 Mariehamn johan@aktivmusik.ax jha@ha.ax
tel (018) 23 143 045 7313 4235
3/2010 BRANSCHLÄGET............................................................................................................................................3 VKF HÖSTMÖTE.............................................................................................................................................3 INMATNINGSTARIFFEN OCH FAST PRODUKTIONSSTÖD............................................4 SKEPTISKA KOMMENTARER....................................................................................................................5 FÖRDELNINGEN AV ENERGISTÖDEN 2009..............................................................................6 KORT OM KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGIN...........................................................................6 VIND 2010 – PERSPEKTIV 2020.............................................................................................................7
Anders Åsten P.O. Box 137 02401 Kyrkslätt mikron@dlc.fi
tel (09) 298 8053 fax (09) 298 7119 0400 446 640
Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn annette.larson@pp1.inet.fi Johan Wasberg Fjärdvägen 69 66530 Kvevlax johan.wasberg@merinova.fi Anders Stenberg Tredje linjen 32 A 1 00530 Helsingfors anders.stenberg@vtt.fi
ETAPPLANEN, 3.000 MW VINDKRAFT I ÖSTERBOTTEN...................................................8 Plock ur Wind-Kraft-Journal 3 och 4 2010......................................................................................10
tel 0400 931 1228
UTBILDNING AV DRIFT- OCH UNDERHÅLLSPERSONAL.............................................12 tel (06) 282 8261 (06) 346 4358
tel 040 722 2181
KLIPP UR NYHETSFLÖDET...................................................................................................................13 PRODUKTIONSSTATISTIK......................................................................................................................14 EVENEMANG..................................................................................................................................................16
VINDÖGAT REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Folke Malmgren redaktionschef Gardestorpsv. 6 B tel o fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi LÖSNUMMER Tilläggsexemplar för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktionen. Tel o fax (09) 48 3950 Vindögat/Malmgren. UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors, tel (09) 48 3950 Bankkonto: Nordea, konto nr 102130-606969 SWIFT adress: NDEAFIHH IBAN: FI9110213000606969 I Sverige: Postgiro 838 220-2 Annonspriser: 1 sida 300 €, ½ sida 200 €, ¼ sida 150 € FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER för medlemmar. Vindögat ingår i avgifterna: Studerande 10 € Personmedlemmar 25 € Småföretag 60 € Stödande företag 250 € Medlemmar och prenumeranter utomlands 35 € 350 SEK
Vindkraftföreningen grundades år 1980 och arbetar för att främja utnyttjandet av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet.Vindögat utkommer med 4 nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, beslutsfattare, företag och kollegiala organisationer. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela ditt namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Ur Rambolls utredning för etapplanen för Österbotten, se sid 8 Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, inom Svenska litteratursällskapet i Finland ISSN 0359-2936 / Tryck: Ekenäs Tryckeri 2010
MILJÖMÄRKT Trycksak 441 746
VINDÖGAT 3/2010
3
BRANSCHLÄGET Folke Malmgren
Avsevärd sysselsättare I slutet av 2009 sysselsatte vindkraftbranschen 192.000 personer i Europa. Därtill kommer tiotusentals personer från länder utanför Europa, som anställs av europeiska företag. EWEA, European Wind Energy Association, räknar med att den europeiska vindkraftsektorn ökar sysselsättningen till att omfatta 280.000 personer kring 2015 och 450.000 år 2020. Det blir i medeltal 450 nya jobb till per vecka under kommande decennium, säger Christian Kjaer, vd på EWEA. Enligt Tekologiindustrins ”vägkarta” kan sysselsättningen i Finland stiga från nuvarande 3.000 personer upp till 30.000 till år 2020 bara pågående branschfrämjande åtgärder med inmatningstariffer och uppsnabbade tillståndsbevillningar kommer igång.
Konjunktursvackan jämnas ut Sommarens nyhetsrubriker om tillbakagång i branschen gällde även Finland. I USA sjönk investeringstakten med 70 % och i Europa beräknas året medföra 15 % nedgång. Finska Moventas sköt upp fabriksutvidgningar, WinWind permitterade en del personal osv. Den kapitalbrist som inträdde med den globala ekonomikrisen bromsade upp planerade beställningsavtal och orderstockarna krympte hos leverantörerna. Vindkraftbranschen är kapitalkrävande i byggskedet och tillgången på fördelaktiga krediter blir utslagsgivande för hela verksamhetsperioden med 20-30 års livstid med dagens tekniska lösningar. Utdragna bankförhandlingar bromsar tidtabellerna för investeringsbesluten. Nu ser konjunktursvackan ut att jämna ut sig och stimulansåtgärder världen över har fått fart på nyrekryteringen av personal igen.
Stödbidraget stiger kraftigt i Tyskland De tyska konsumenternas bidrag till vindkraft- och solkraftproducenter stiger detta år med över 70 % över fjolårets. Ökningen beror enligt nätbolagen på att kapaciteten på
förnybar elproduktion ökat. Produktionsökningen främjas av de uppställda garantiprisnivåerna för vilka medel insamlas av konsumenterna via eldistributörerna. Ju större produktionskapacitet, dess större blir det sammanräknade prisbidraget. Med ökande elmarknadsprisnivå minskar stödbehovet till att småningom bli onödigt. Man beräknar att dessa samhällsstöd i år når värdet 13 mrd. euro. i Tyskland. Medelpriset på el för konsumenterna är ca 20 cent/kWh.
Nya aktörer 5 av världens 15 största vindkraftsbolag kommer från Kina. Nu vill en av de kinesiska jättarna in i Sverige. Det är Sinovel, som visar stort intresse för den svenska marknaden, enligt uppgifter till Ny Teknik. Det kinesiska bolaget växer snabbt. För ett par år sedan tog Sinovel över förstaplatsen på den inhemska marknaden från Goldwind och rankas numera som nummer tre i världen av konsultbolaget Make Consulting.
Men också inhemsk industri visar framfötterna. Ett exempel är Rautaruukki med sin tornkonstruktion i fackverksutförande. Storleken på rörformade torn begränsas av transportmässiga villkor medan fackverkstorn väl lämpar sig för höga höjder i svårtillgänglig terräng inom landet.
Trög beslutstakt Den utdragna, tillkrånglade och tungrodda omställningen från investeringsstöd till inmatningstariff har satt käppar i hjulen för den expansion som just nu är väsentlig för vårt land. Kan det vara så att mångåriga vindkraftbromsaren professor emeritus Tiuri har träffat rätt när han i stort uppslagen artikel rekommenderar vårt statsstyre att ta modell av USAs och Kinas sätt att fundera fram lösningar med hjälp av tekniskt högt utbildad personal. I hans granskning av de ansvariga ministeriernas resurser finner han bara en enda person med tillräckliga tekniska kvalifikationer. ■
VKF HÖSTMÖTE tisdagen den 23 november kl. 17-20 på Tekniska föreningens klubb Orfeus, Eriksgatan 2, ingång till vänster om hissarna Ur programmet: Budget och funktionärer för 2010, föreningens 32:ndra verksamhetsår. Diskussion, med inledare angående; - det senaste om inmatningstariffen - lobbandet med STY - mässorna i Göteborg och Husum - 30-års krönikan lätt traktering,
alla välkomna
4
VINDÖGAT 3/2010
INMATNINGSTARIFFEN OCH FAST PRODUKTIONSSTÖD
Arbets- och näringsministeriet har den 17.9 överlämnat regeringens proposition till lag för produktionsstöd för förnybara energiformer.
Lagen i kraft 1.1.2020 Riksdagen har påbörjat behandlingen och avsikten är att lagen skall träda i kraft den 1.1.2011. Hela lagförslaget, ca 70 sidor, kan nås på riksdagens webbsidor ”www.riksdagen.fi”, välj ”Genvägar”, ”Riksdagsärenden och dokument”, och ”dokumentnummer” RP 152/2010. De nya lagarna innebär förändrade stöd och stödnivåer samt ändrade processer för ansökningarna.
Energimarknadsverket informerar 9.11.2010 I fortsättningen ansvarar EnergiMarknadsVerket för administrationen. Alla stöd för elproduktion kräver tilläggsaktiviteter av operatörerna. EMV utarbetar metodiken och kallar elproducenter, projektutvecklare, verifierare samt associerade gruppers representanter till ett infotillfälle tisdagen den 9 november kl. 12.00-16.15, på Scandic Marina Congress Center, Skatuddskajen 6 i Helsingfors. Anmälning kan göras på: ”www.adato.fi/koulutuskalenteri” eller per tel. 09-5305 2710.
Preliminärt om stöden för förnybar elproduktion Stöden fördelar sig på två olika stödgrupper: inmatningstariffer och fasta stöd. Vindkraftverk kan höra till någondera gruppen. De fasta stöden är desamma som med nuvarande skattestöd, 6,9 c/kWh.
Administrativa processer Förfarandet för ansökan om stöd är olika för tariffer och fasta stöd. För samma produktion kan inte sökas både och. Om verket fyller kraven för vardera gruppen måste sökanden välja stödform. I ministeriets kungörelse av 16.9.2010 kan läsas att förnybar energi, enligt lagförslaget, skall stödas med statsmedel. För att kvalificera för inmatningstariff har uppställts kriterier för energiformerna biogas,
vindkraft, ved- och flisbaserade kraftverk. Dessutom förutsätts: - att alla ifrågavarande kraftverk befinner sig inom Finland eller på Finlands vattenområden och även ansluts till elnätet därstädes, - att de uppfyller funktionella och ekonomiska förutsättningar för elproduktion, - att vindkraftverken är nya och inte omfattar begagnade delar. EMV kommer att specificera hur man i praktiken avgör om verket uppfyller kriterierna. De funktionella kriterierna omfattar åtminstone alla behövliga tillstånd. I praktiken kommer myndigheterna sannolikt att lägga vikt vid de funktionella förutsättningarna, för de ekonomiska förutsättningarna blir i allmänhet värderade av banken vid låneansökan. På grund av den högre stödnivån belastas inmatningstariffen med strängare verifieringsplikt.
Skriftlig förhandsanmälan och verifiering Angående bl.a. vindkraftverk bör producenten enligt propositionen göra skriftlig förhandsanmälan till EMV inom en månad från investeringsbeslutet. Producenten bör göra ansökan om accept för tariffkvalifikation. Ansökan skall göras före verket tas i merkantilt bruk. Till ansökan fogas verifierarens försäkran och plan för produktionens uppföljning. I verifierarens försäkran behandlas bl.a. följande omständigheter: - nätanslutningen uppfyller propositionens krav - verkets uppskattade årsproduktion - de produktionsformskriterier som tariffaccepten kräver Rätten till tariff startar i början av den tre månaders period som följer efter att EMV:s acceptbeslut fått laga kraft. (Inom 30 dagar, om ingen besvärar sig över beslutet). I praktiken 1.1., 1.4., 1.7. eller 1.10. Stödandelen utbetalas under högst 12 år.
Accepten omfattar värdet på estimerad produktion I acceptbeslutet specificeras den totalproduktion för vilken stödet beviljas. Om det senare konstateras att produktionen överstiger estimatet kan producenten av EMV söka ändring till större värde. Producenten skall ansöka om det egentliga stödet inom två månader efter varje tre
månaders period, och till dessa utbetalningsansökningar bifogas verifierarens försäkran om tariffberättigad produktion. Betalningsansökan skall i praktiken vara EMV tillhanda senast inom maj, augusti, november eller februari månad. Lagen specificerar inte hur snabbt EMV skall göra utbetalningsbeslutet. Efter att lagen trätt i kraft utbetalas tariffstödet för de första perioderna med försening för att upprättandet av energimarknadsverkets databas kräver tid. För att få tariffstöd för tiden genast efter lagens ikraftträdande bör den första betalningsanhållan ges EMV inom två månader efter avslutad tredje period. Alltså måste stödanhållan ges EMV senast 30.11.2011, såvida lagen kommer i kraft 1.1.2011.
Redan byggda verk kan få tariffstöd Också vindkraftverk som tagits i bruk före lagens ikraftträdande kan få tariffstöd, såvida de tagits i merkantilt bruk, och som nya, efter 1.1.2009. För att ett sådant verk skall kunna få tariffstöd från början skall accept sökas av EMV inom 9 månader från lagens ikraftträdande. Därtill skall den egentliga stödanhållan göras inom två månader efter den tredje tariffperioden, som ovan. Om anläggningen fått statsstöd tidigare skall det betalas tillbaka.
Accept för tariff och verifiering Accept för tariff och verifiering omfattar några praktiska utmaningar. För bevillning av lån kan bankerna komma att kräva garanti för tariffaccept. I praktiken kommer producenterna dock att anhålla om tariff ganska sent, så att 12 års stödtiden börjar inte före verket kan tas i bruk. Dessutom kan de i lagen krävda ”ekonomiska förutsättningarna” tolkas så att beslut om lån bör finnas vid anhållan om tariff. Också verifieringen medför problem, eftersom EMV godkänner verifierarna separat, och för att bli accepterad verifierare fordras vissa tidskrävande aktiviteter. För detta och de övriga utmaningarna söks lösningar som kan omfattas av lagen. Vindkraftföreningarna följer upp utarbetandet av de administrativa processerna och strävar att medverka till att få fram fungerande lösningar.
VINDÖGAT 3/2010
Fast stöd för förnybar elproduktion De administrativa metoderna för fast stöd är enklare. För att få fast stöd skall producenten göra en anmälan till EMV för registrering. Anmälningsplikten gäller även de anläggningar som nu får återbäring på
5
elaccisen. Alla stödberättigade bör registreras inom 2011 för att kunna få stöd för det året. Acceptering till fast stöd omfattar alltså inte likadana processer som för inmatningstariff. Kraftverk som kan åtnjuta fast stöd skall också ligga inom Finland eller dess vattenområden och vara anslutna till elnätet därstädes.
Producenten skall till EMV överlämna sin anhållan stöd för senaste år senast 30.4. I praktiken görs anhållandena första gången år 2012. För den produktion som anhållan gäller bör göras en täckande utredning. Utredningen bör vara bekräftad av någon verifieringsinstans. ■
SKEPTISKA KOMMENTARER Plock bland sakkunnigas uttalanden
Ansvaret kommer att falla på de stora energibolagen Finland har stor potential för utveckling av förnybar energi. Hela samhället kan ha nytta av det. Vi kan bygga hållbar ekonomi, skapa ny sysselsättning och minska beroendet av importerade råvaror. Men enbart inmatningstariffen leder inte automatiskt till framgång utan det beror på den kommande tariffens detaljutformning. Det visar Italien och Holland, där tariff införts men utbyggnaden förblivit blygsam. Tyskland och Danmark visar att det inte är enbart tariffens storlek utan en mängd andra egenskaper som är utslagsgivande.
Små projekt kan fylla stora luckor I Tyskland har den kraftiga ökningen senaste decenniet berott på att små företag och projekt haft en synnerligen stark roll. Det tyska tariffstödet riktar sig till mindre verk, säkrar stödets förutsägbarhet och kontinuitet samt förverkligar el-administrationen på ett klart och flexibelt sätt, just sådana egenskaper som är utslagsgivande för investerare och operatörer.
Kontinuitet är utslagsgivande Den finländska tariffen baserar sig på ett årligt budgetmoment. Vad sker om det årliga momentet uttöms i förtid, är det slut med kontinuiteten då – den viktigaste stimulansegenskapen? Osäkerheten ökar riskerna, minskar operatörens kreditvärdighet, låne-
villkoren blir ofördelaktigare och producentkostnaderna ökar. Det drabbar särskilt småskaligare projekt med begränsade resurser för risktagning. Strukturerat stöd för mindre projekt minskar deras konkurrensutsatthet men det nya tariffsystemet saknar nivåsteg. Mindre verk kommer inte ens med i systemet genom begränsning av generatoreffekten. Dessutom omfattar tariffsystemet en mängd administrativa förpliktelser. Bl.a. har det enkla tyska uppköpsdirektivet utelämnats och operatören åläggs att regelbundet visa att de producerar el ur förnybara källor.
Vad händer efter att 2.500 MW byggts upp? Såsom det nu ser ut förefaller det osannolikt att Finland lyckas skapa en mångsidig förnybar produktion. Konkurrensfördelarna tillfaller landets stora energibolag och utländska företag. Detta synsätt stärks också av att det föreslagna tariffsystemet bara stöder utbyggnad av vindkraft- och biogasanläggningar tills den sammanslagna effekten uppnår en eftersträvad övre gräns. Varför skulle t.ex. ett vindkraftinriktat företag bry sig om att bygga fabriker och sysselsätta finländare om det redan från början är medvetna om att utbyggnaden av vindkraftanläggningar är begränsad? En lyckad inmatningstariff kunde föra till mera nytta än de uppställda målen. Vid ansökan ska operatören uppskatta sin produktion, varefter man bygger upp budgeten efter uppskattat behov. Vilken
projektör skulle frivilligt undervärdera sin kommande produktion och riskera bli utan stöd för överskridna värden? Så klart går en var in för att maximera produktionsförväntningarna, vilket kan vilseleda hela totalbilden angående behövliga volymer.
Tävling och risk för bristande kvalitet Är det så att projekt efter projekt registreras tills uppställda produktionsmål ser ut att vara säkerställda varefter följande projektör i kön blir utanför? Eller får han nöja sig med det fasta stödet som motsvarar nuvarande skattestöd 6,9 eur/MWh. Tariffkvalifikationen torde knappast utformas enligt läget 2020, utan de snabba kommer att äta upp de långsammare. Det ökar kapplöpningen med risk för förhastade och mindre väluttänkta projekt.
Ministeriets svar: Lagen är förpliktigande, staten ska reservera stödmedel för hela anläggningens 12 års stödperiod. Bevillningsfullmakten värderas enligt maximalt stödbehov (elprisnivån 30 eur/MWh över hela 12 års perioden). Nedre gränsen möjliggör att valuta inte behöver reserveras enligt 0-pris. Prisrisken, dvs. att marknadspriset går under 30 är minimal. Om produktionsutfallet visar sig bli större än förutsatt kan man anhålla om ny accept av EMV. ■
6
VINDÖGAT 3/2010
FÖRDELNINGEN AV ENERGISTÖDEN 2009 ANM:s Energiöversikt
Energistödbeslut och användning Under år 2009 gjordes en del linjedragningar angående energistöden. De tidigare specificerade maximeringarna för projektstorlekar och stödvolymer frångicks. Tidigare gällde 25 milj. euro för projektinvesteringsbelopp och 4,5 milj. euro för stödvolym. För vindkraftprojektens del avstods från kraven på ny teknik, som varit gällande sedan 2007 för projekt som fallit inom utsläppshandelslagen. På grund av den ekonomiska konjunktursvackan höjdes stödnivåerna för projekt för förnybar energi med 2-5 procentenheter för sådana fall där höjningen ansågs klart kunna uppsnabba projektstarten. År 2009 beviljades rekordstor mängd energistöd, sammanlagt 94,4 milj. euro varav ca 1,3 milj. kom ur Europas områdesutvecklingsfond (år 2008; 0,6 milj.).
Av stöden utdelades 18,4 milj. via TE centralerna, som från detta års början heter ELY (elinkeino-liikenne-ympäristö), dvs. NTM för näringsliv-trafik-miljö. ANM:s stöd Träbaserad energi - energiproduktion - träbränsleproduktion Vindkraft Övriga förnybara - biogas - småskalig vattenkr. - sol, v-pump, br-cell 0,8 - avfall, åker, trafik Energibesp. o effektivitet Utredningar - energibesparing - ang. förnybart Totalt
milj. € 26,1 10,6 24,8 4,9 1,0 0,8 17,1 6,0 2,3 0,8 94,4
energiavdelning ombesörjde 76,0 milj. Stöd utdelades således för ca tre gånger större belopp än föregående år. Med höjda stöd strävade man till att avsevärt stimulera investeringstakten för förnybar energi och energieffektivitet samt att öka sysselsättningen. År 2009 gjordes 483 godkända stödbeslut (mot 438 året innan), varav 61 gjordes vid ministeriet och resten i TE-centralerna. Vid energiavdelningen behandlas huvudsakligen projekt angående ny teknik samt stora, över 3 milj. investeringar. TE centralerna handhade mindre projekt och energibesiktningarna. Numerärt riktade sig 60 % av besluten till förnybara energiformer och pengamässigt gick ca 90 % till främjande av förnybara energiformer. Som av tabellen framgår dominerades objekten av projekt inom träbaserade former och vindkraft. ■
KORT OM KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGIN Finlands förslag till klimat- och energistrategi skickades för utvärdering till EU inom utsatt tid i slutet av juni. Utredningen omfattar 18 sidor och kan ses på EU:s sidor. (För jämförelsens skull kan nämnas att de flesta andra länder inkommit med utredningar på mellan 80 och 200 sidor, vilken må utgöra mått på hur detaljerade rapporter som avgivits) Efter EU:s accept har en lagproposition getts till riksdagen 17.9.2010. Av huvudintentionerna och betydelsen för vindkraftens del kan nämnas: - En vindkraftanläggnings sammanlagda nominella effekt skall vara minst 500 kVA. - Det målsatta ersättningspriset är 83,5 eur/MWh. - För snabb uppstart utlovas 105 eur/ MWh för de tre första åren.
- Till stödsystemet kan nya kraftverk accepteras tills ökningen av förnybar kapacitet når den målsatta nivån. För vindkraftens del gäller det en sammanlagd generatorkapacitet på 2.500 MVA. - I budgeten för 2011 har avsatts 55,35 milj. euro till stöd för förnybara energiformer. Behovet för vindkraftens inmatningstariffs del är 22,6 milj. euro. För den del av elproduktionen, ur de olika energiformerna, som blir utanför inmatningstariffen, utbetalas ett fast produktionsstöd som ersätter det nuvarande förfarandet med elskatteretur. - Systemets centrala intention är att bidra till ökad förnybar energiproduktion enligt de nationella EU-målsättningarna. För vindkraftens del är avsikten att i Finland öka vindkraftens andel till 6 TWh per år.
- Statsrådet har uppskattat att Finlands totala energikonsumtion når värdet 327 TWh år 2020. Förnybara energins andel ska då vara 124 TWh för att Finlands ska kunna nå 38 % förnybart av energikonsumtionen till år 2020. Förnybara energiformerna behöver ökas med 38 TWh. ■
VINDÖGAT 3/2010
7
VIND 2010 – PERSPEKTIV 2020 Anders Stenberg
VIND 2010 är den största samlingsplatsen för aktörerna i den svenska vindkraftsbranschen.
Vindkraftsmässan VIND 2010 samlade 1.500 besökare och 100 utställare till Svenska Mässan i Göteborg den 15-17 september. Huvudtemat detta år var vindkraftens utveckling i Sverige fram till 2020, där målet är en elproduktion med vindkraft på 30 TWh. Denna mässa ordnades redan för 16:e gången då den första i ordningen gick av stapeln så tidigt som år 1984. Majoriteten av besökarna kom från Sverige med grannländer medan utställarna kom från hela Europa.
Demonstration av vindkraftverkens ljudnivå. Mätningarna är gjorda på flera avstånd och vid olika vindförhållanden. TV-skärmen visar avstånd och vindstyrkor och högtalare presenterar förväntade ljud.
Vattenfall presenterade siffror angående tillväxten av förnybara energiproduktioner fram till 2020, såvida de energistrategier, som de olika länderna rapporterat, blir uppfyllda.
Riksdagsvalet i Sverige hölls den 19:e september och detta präglade delvis även konferensens innehåll. En debatt ordnades där alla de politiska partierna hade representanter som fick ge partiets åsikt i vindkraftsfrågor. Debatten var stundvis intensiv där de största diskussionerna rörde det kommunala vetot, markanvändning samt förbudet mot vindkraftverk nära militära flygfält. ■
Winwinds nya modell WinWinD 3 presenterades för första gången, av Andreas Niska under mässan.
8
VINDÖGAT 3/2010
ETAPPLANEN, 3.000 MW VINDKRAFT I ÖSTERBOTTEN Ur Rambolls utredning om förnybara energiresurser och placeringsmöjligheter
Utredningen ingår i landskapsförbundets andra markplaneringsfas angående Österbottens energihushållning, som startades hösten 2009. Avsikten är att minska beroendet av icke förnybara energikällor och att öka bruket av egen förnybar energiproduktion. Utredningen kartlägger möjligheterna för vilka energiformer som är möjliga i Österbotten och hur de kunde placeras och nätanslutas. Tyngdpunkten ligger kring vindkraftproduktionen och siktet är inställt på år 2030. Huvudfrågorna gäller: - energihushållningens utveckling i Österbotten till 2030 - kartlägga nuvarande energihushållning, distributionsnät och stödande infrastruktur - klarlägga möjligheterna för nyttjandet av förnybara energikällor, speciellt vindkraften - utreda påbörjade projekt - presentera alternativa placeringar och funktionslösningar till 2030 - klarlägga vilka områden som passar vindkraften bäst - klarlägga vindkraftens inverkan på områdes- och samhällsstrukturen, trafiken, miljön, landskapsbilden, bosättningen och samhällsekonomin
Plock bland enkäterna angående kommunernas inställningar till vindkraft: Malax: Mycket positiv till såväl vindkraft som andra förnybara. Svaret uttänkt i detalj med fokuseringar och randanmärkningar. Korsholm: Kommunen har ingen officiell inställning till vindkraft. Vid olika diskussioner nämndes områden som Vallgrund, NO Björköby, Fjärdskär, Iskmo samt företagsområden som Stormossen och Vasa logistikcentrum. Angående vindkraften ansågs vindförhållandena och skyddsområdesvärdena vara väsentliga, liksom möjligheterna att anknyta till existerande verksamheter. Korsnäs: Landets första vindkraftpark på Bredskär, planer på två nya ersättande vindkraftverk. SABA Wind har plan för åtta verk i Molpe by. Kristinestad: Positiv allmän syn på vindkraft och förnybara, men även motstånd förekommer. Björneborgs Energi har planer för centrum.
Laihia: Kommunen mycket positiv till vindkraft och förnybara och strävar att främja tillkomsten av nya projekt. Rajavuori området väl lämpat för vindkraft, EPV partner. Närpes: Allmänt positiv till vindkraft som förnybara. Många potentiella positioner, 6 områden, för vindkraft, objekt för MKB förfarande. Vörå-Maksamaa: Kommunen har positiv åsikt om vindkraft och förnybara. I strandgeneralplanen finns ett av församlingen ägt område för vindkraft utmärkt vid Vesterö. Kommunen besitter även bergiga områden som kunde lämpa sig för vindkraft. Det centrala kriteriet vid områdesval är att invånarna är positivt inställda och att det inte stör bosättningen. Den utbredda svinskötseln skapar även förutsättningar för biogasanläggningar.
Avsevärda energipotentialer, 4 – 15 TWh/a I miniscenariot för vindkraft antas att landoch havsbaserade vindkraftverks fundamentlösningar finns tillgängliga så att man kan börja bygga under år 2011. Lösningarna förutsätter produktutvecklings- och demonstrationsstöd samt företagssamarbete med vindkrafttillverkare för typ certifiering. Projektplanerna omfattar 1.400 – 2.000 MW nominell effekt som kunde ge uppåt 4 TWh energi/a. I maximiscenariot antas att det stödsystem som nu planerats blir affärsmässigt lönsamt och största delen av företagens projektplaner förverkligas. För största delen av kapaciteten har man redan mark- eller vattenreserveringar och de behövliga markplaneutredningarna pågår i månget företag. Som förverkligade anläggningar betyder det 5.000 – 6.000 MW vindkrafteffekt och sammanlagt 15 TWh årlig elproduktion. I Österbotten kan sålunda uppskattas finnas installerad kapacitet år 2030 för ca 5 TWh årlig elproduktion. Som måttvärden för uppgörande av markplanen kan ovan nämnda värden dock inte direkt användas eftersom markplanen även måste erbjuda alternativa placeringar och för att det vid utpekade områden kan uppträda problem som krymper ner områdesgränserna. För denna utredning och för kommande markplanläggning tas därför
som riktvärde 3.000 MW totaleffekt. De flesta operatörerna har dock utgått från att använda 3 – 5 MW enheters verk varför man för markplaneringen väl kan använda den lägre målsättningen. Sålunda skulle det på Österbottens förbundsregion år 2030 kunna finnas 500 st. vindkraftverk, vilket väl sammanfaller med Merinovas målsättning för Österbotten: - Österbotten offentliggörs som vindkraftlandskap, angående såväl teknik, sakkunskap som produktionspotential - accept av vindkraft främjas genom att uppehålla neutral vetskap och fakta - vindkraftproduktionens planeringsprocess förenklas och uppsnabbas I Österbotten pågår planering i olika skeden för sammanlagt 25 vindkraftområden. De flesta områdena är i färd med miljökonsekvensbedömningar och markplaneringsprocesser. Av de planerade projektens sammanlagda effekt är 663 – 1.152 MW markbaserad medan 1.059 – 1.565 MW är havsbaserad. Sålunda riktar sig ca 30 % av i Finland pågående projekt till områden i Österbotten. Av det ovan nämnda 3.000 MW måttgivande utgångsvärdet täcker pågående projektplaner ca 2/3 delar. Ungefär 1.000 MW effektbehov skulle således falla utanför nuvarande projektområden, se kartskissen.
Radarutredningen Statens forskningsinstitut VTT, Energiindustriföreningen och vindkraftföreningen STY har påbörjat ett utredningsarbete angående vindkraftverks inverkan på bl.a. försvarets signaltekniska övervakningssystem. Försvaret motsätter sig inte byggande av vindkraftverk men vinnlägger sig om att vindkraftverken inte hindrar försvarets lagstadgade funktionsuppgifter för normala och undantagsvisa förhållanden.
600 vindkraftverk i Österbotten 2030? Topp 28-listan över rekommenderade vindkraftsområden i Österbotten diskuterades på Österbottens förbunds seminarium om förnybara energikällor den 30.9.2010. Landskapsdirektör Olav Jern var nöjd med den
VINDÖGAT 3/2010
9
De 25 områdena som ingår i Rambolls analys
utredning konsulten Ramboll gjort, men poängterade att den inte ens är början till en plan, utan ett underlag för fortsatta diskussioner. Områdena har gallrats fram genom uteslutningsmetoden. Det väckte en del kritik. Bland andra Korsholms styrelseordförande Michael Luther ansåg att det hade varit bättre att väga fördelar och nackdelar mot varandra. Likaså ifrågasattes att planeringen kommit i gång först nu. Överinspektör Egon Nordström på miljöcentralen skulle gärna ha sett att en plan över lämpliga vindkraftsområden funnits redan för tio år sedan. En av Rambolls experter, Jussi-Pekka Aittola, ansåg det inte omöjligt att vindkraftskapaciteten når 1.500-1.800 megawatt i Österbotten 2030. Det blir möjligt om det byggs 500-600 kraftverk på 3 megawatt. Landskapet skulle i så fall vara självförsörjande med energi på årsbasis. ■
10
VINDÖGAT 3/2010
Plock ur Wind-Kraft-Journal 3 och 4 2010 Philip Hildén
SeeBA säljer teknik för fackverkstorn till Ruukki Det tyska företaget SeeBA har den 26.4.2010 slutit ett fördrag med finska Ruukki om tillverkning och försäljning av fackverkstorn för vindkraftverk. Jyrki Keronen, direktör vid Ruukki, säger i ett uttalande: ”Genom samarbetet med SeeBA har vi utvecklat en ny tornstruktur, som erbjuder ett konkurrenskraftigt alternativ för tornhöjder över 100 m. Vi utgår ifrån att marknadsandelen för höga vindkraftverkstorn växer. Vår ställning på markna-den för förnybar energi förstärks märkbart genom köpet.” Ruukki hoppas framför allt att kunna delta i utbyggnaden av nya skandinaviska kraft-verksparker i skogsterräng.
160 vindkraftverk tillräckligt för en miljon elbilar I slutet av detta årtionde väntar sig den tyska regeringen att en miljon elbilar rör sig på tyska vägar. Redan nu arbetar mer än 22 000 vindkraftverk i Tyskland. 160 nya kraftverk på tio år är alltså en bagatell – ett nytt vindkraftverk per delstat och år räcker till! Mathias Willenbacher, delägare i Juwi, Tysklands största projektutvecklare för förnybar energi, spinner vidare på temat: ”En elbil förbrukar i snitt 1500 kWh per år, vilket med ett elpris på 20 cent/kWh betyder en maximal omsättning på 300 euro per bil. Denna omsättning räcker inte till för att bygga och driva ett nät av laddningsstationer, i synnerhet som bilarna kanske till stor del laddas hemma eller på arbetsplatsen. Det krävs alltså intelligenta lösningar om man skall kunna skapa en lönsam massmarknad för elbilarna. Vår ställning är klar: Elbilen blir verklighet endast med förnybar energi.”
AREVA har svårigheter också med vindkraft AREVA, det stora franska kraftverksföretaget som bl.a. bygger det förseningsdrabbade kärnkraftverket i Olkiluoto, är sedan något år också ägare av den kända vindkraftskonstruktören Multibrid, De sex 5 MW Multibridkraftverken som sedan november 2009 står i offshore-försöksvindparken alpha ventus har sedan starten i slutet av november till slutet av mars 2010 producerat över 60 miljoner
kWh (60 GWh). Tyvärr har man nu upptäckt ett felkonstruerat lager i kraftverken. För att byta ut lagret krävs byte av hela maskingondolen. Själva bytet lär gå snabbt, på en eller två dagar per enhet, men kostnaderna för hela operationen blir astronomiska.
HUSUM WindEnergy rekordstor Den världsbekanta vindkraftmässan i Husum, Tyskland, växer över alla gränser. För detta år (9 – 13 september 2010) har hallytan vuxit med 4 000 m2 och är nu 43 000 m2. Hela utställningsområdet är nu 40 % större än år 2008. Antalet utställare är 800 från 30 länder. Också övernattningsmöjligheterna har ökat och man kan nu erbjuda omkring 10 000 nya bäddplatser för de 25 000 besökarna.
Vindkraftsbyråkrati i Ukraina Storskalig vindkraft har funnits i Ukraina sedan 1994, då omkring 600 enheter med sammanlagt 80 MW effekt byggdes. De flesta av dessa var licensbyggda amerikanska aggregat på 107,5 kW, konstruerade av US Windpower/Kenetech. Tyvärr hade man många problem med anläggningarna, som för det mesta stod stilla. Senaste år totalförnyades lagstiftningen om vindkraft i Ukraina, viket redan nu resulterat i åtminstone två nya projekt, som drivs av Martifer-dotterbolaget Nova Eco. Det gäller två stora vindkraftparker på halvön Krim, där sammanlagt 200 nya Suzlon-kraftverk på 1,5 MW byggs upp. Kraftledningarna byggs och sköts av ABB. De tekniska förutsättningarna är sålunda säkrade, med det återstår at se hur de ansvariga företagen klarar den byråkrati, som det ukrainska parlamentet i sju huvudpunkter har godkänt. Wind-Kraft-Journal ägnar fyra sidor av sin tidskrift åt en utförlig beskrivning av den förnyade lagstiftningen, som tycks ge arbete åt ett stort antal jurister.
Medborgarvindparker i Nordfriesland Sedan den moderna vindkraften för ca 20 år sedan började byggas i större skala har denna energiform haft stor betydelse i den tyska delstaten Schleswig-Holstein. För närvarande uppgår den installerade vindkraftseffek-
ten i delstaten till 810 MW, vilket täcker ca 40 procent av det egna energibehovet. Under perioder med starka vindar kan delstaten exportera en stor del av produktionen till de mera industrialiserade grannarna i söder. Den allra största delen av vindkraften produceras i medborgarägda vindparker i form av aktiebolag eller andelslag, en företagsform som man under mer än tjugo år fått många positiva erfarenheter av. För att ge också andra sammanslutningar möjlighet att utnyttja dessa, har takorganisationen för nordfriesisk vindkraft, ”windcomm schleswig-holstein” sammanställt en handledning, som kan erhållas eller laddas ner från: windcomm schleswig-holstein, Netzwerkagentur Windenergie, Sclosstrassa 7, D-25813 Husum, tel. 0151 58 82 53 14, internet: www.windcomm.de
Stororder på vindkraftprovbäddar från USA Renk AG är en gammal välkänd tillverkare av kuggväxlar, främst för marina ändamål. Vindkraftens utveckling har gett företaget nya utvecklingsformer och bl.a. skapat en blomstrande tillverkning av testbäddar för vindkraftverk. Ett amerikanskt forskningscentrum för vindkraft har nu beställt två av världens största testbäddar, avsedda för offshore-vindkraftverk upp till 15 MW. De nya provbäddarna gör det möjligt att under äkta driftsförhållanden provköra kompletta vindkraftverk.
VINDÖGAT 3/2010
LED-hinderljus har många fördelar Framgångsrika försök har gjorts med LEDhinderljus som ersättning för hittills använda xenon-blixtar på vindkraftverk med en höjd av mer än 100 m. Genom att använda LED-ljus kan flera av blixtljusens olägenheter undvikas. LED-ljusens låga blinkfrekvens, ca 1x per sekund, uppfattas betydligt mindre störande än xenon-blixten i millisekundbandet. LED-ljusen kan synkroniseras så att alla hinderljusen i en vindpark blinkar samtidigt. Vidare kan ljusstyrkan regleras så att den vid t.ex. 5 000 m sikt uppgår till 30 %, vid 10 000 m sikt till 10 % av nominell ljusstyrka. Allt detta gör att invånarna har lättare att acceptera nya vindkraftsutbyggnader, samtidigt som LED-ljusen är betydligt billigare att installera och mycket driftsäkrare än xenonljus.
Fritt fram för offshore i USA Sedan åtta år har Siemens i USA planerat en stor offshore-vindpark vid Cape Cod i nordvästra USA, men hittills stött på kompakt motstånd från invånarnas sida. Mest energisk har därvid senator Edward Kennedy varit – klanen Kennedy har sitt familjegods på Cape Cod. Svårigheterna kring vindparken vid Cape Cod har återverkat på andra offshoreprojekt i USA så att initiativtagarna har avstått från dyrbara planeringsarbeten då man funnit risken för utdragna förseningar alltför stor. Edward Kennedy avled i september 2009 och detta betydde ett avgörande framsteg för vindkraftsprojektet. De 130 x 3,6 MW Siemenskraftverken kan nu levereras och därmed kan också planeringen fortsätta vid en rad andra projekt, Lake Erie, Blue Water och Long Island för att nämna några.
BARD Offshore på väg Den första kommersiella offshore-vindparken i Tyskland byggs i Nordsjön ca 100 km NV om ön Borkum. De trebenta fundamenten för de 80 5 MW kraftverken monteras på 90 m långa fundamentrör, som sänks omkring 40 m ned i havsbottnen. Varje rör väger omkring 450 ton och utrustningen för att hantera dem är konstruerad därefter. De första BARDkraftverken torde kunna anslutas till nätet ännu denna sommar, medan hela projektet skall vara slutfört i mitten av år 2011.
Vindkraftbibel i ny upplaga Klassikern ”Winfkraftanlagen – Grundlagen, Entwurf und Betrieb” som sedan 1991
11
utgjort standardverket för vindkraftteknik, har utkommit i en ny, omarbetad 6. upplaga. Förlaget heter Vieweg + Teubner och boken kostar 42,95 euro, vilket den är värd!
Wind-Kraft-Journal fyller trettio år År 1980 kom det första numret av WindKraft-Journal ut. Detta år fanns det några vinddrivna vattenpumpar i Tyskland och ett par dussin mer eller mindre hemgjorda 2030 kW vindmöllor i grannlandet Danmark. År 1982 byggdes GROWIAN, storkraftverket med 3 MW effekt. Samma effekt är fortfarande vanlig för vindkraftenheter, men i dag finns 21 400 enheter i drift i Tyskland med sammanlagt 26 400 MW. Över 100 000 personer arbetar inom den tyska vindenergisektorn. Det kan tilläggas att också Vindkraftföreningen Finland fyller 30 år i dessa dagar. Tyvärr har vi inte hunnit lika långt som Tyskland i utbyggnaden – den senaste statistiken visar på totalt 147 MW, alltså ungefär 0,5 % av den tyska kapaciteten…
Koppartjuvar stör nyzeeländsk vindkraft En märklig och oväntad nackdel med småskalig kraftproduktion har upptäckts i vindparken Tararua på Nya Zeeland. Där har nämligen koppartjuvar förstört och plundrat ett antal transformatorer på koppar. Vindparken har 134 Vestas turbiner och måste stänga för reparationer. Ledningen är bekymrad eftersom de ekonomiska förlusterna är enorma och dessutom tjuvarna varit i uppenbar livsfara.
ZF kuggväxlar också i vindkraftindustrin Zahnradfabrik Friedrichshafen, förkortat ZF, är en av världens största kuggväxelfabriker. Med 9,4 miljarder euro i omsättning och en personal på 60 000 har företaget hittills specialiserat sig på kuggväxlar för bilar, specialfordon och fartyg. ZF sätter nu in sin erfarenhet på området på att tillverka också vindkraftkuggväxlar. ”Om vi vill följa med utvecklingen måste vi gå in i vindindustrin, som är den starkast växande delen av den förnybara energisektorn”, sade ZF-styrelseordföranden Hans-Georg Härter nyligen då företaget undertecknade ett samarbetsavtal med Vestas.
Austrian Wind Power bygger ut i Österrike Redan år 1997 bildades det företag, som allt sedan dess varit ansvarigt för den energiska utbyggnaden av vindkraft i Österrike, i synnerhet i delstaten Burgenland. För ett land utan kuster är den österrikiska vindkraften enastående och den byggs nu ut – planerna för perioden 2010 – 2016 omfattar en ökning på 280 MW. Ännu detta år – 2010 – inleds arbetena på två nya Enercon E 126 på 7,5 MW. Det är alltså fråga om världens största vindkraftverk med 126 m rotordiameter och 135 m masthöjd. Den nya inmatningstariffen i Österrike på 9,7 eurocent/kWh gäller 13 år framåt från år 2010.
Sinoi – ett kinesiskt företag med dotterbolag i Tyskland Det hör ännu inte till det vanligaste med kinesiska företag som etablerar sig i Europa – i synnerhet inte i industrilandet Tyskland. SINOI är ett sådant företag, som specialiserat sig på vindkraftrotorer av glasfiberarmerad plast. SI 50.3 m rotorbladet är en standardproduktion, som bl.a. användes av Fuhrländer AG i Tyskland och av WinWind i Finland. Bladet väger 11,6 ton utan monteringsbultar. Den nyaste produkten är ett 55 m blad, avsett för vindklass IEC III, t.ex. för WinWind 3 MW kraftverket. Sinoi tillverkar alla sina formar själv och offererar också formarbete enligt kundernas önskemål.
Goldhofer – specialist på transport av vindkraftverk Att följa med den snabba utvecklingen av vindkraftindustrin är intressant på många sätt. Tidigare har här kunnat presenteras olika underleverantörer, specialiserade serviceföretag mm. Också transporten av komponenter för vindkraftverk är en speciell företagsgren, som omfattar t.ex. specialfartyg, lastbilar, lyftkranar m.m. Goldhofer Aktiengesellschaft med hemorten Memmingen, inte långt från Stuttgart i Sydtyskland, har utvecklat ett helt transportsystem för vindkraftverk. De här ovan nämnda rotorvingarna är ett transportobjekt för Goldhofer. Ett annat är fundamenten för BARD, den stora offshorevindkraftparken som håller på att byggas i Nordsjön. För de jätte-stora fundamenttornen, som väger 430 ton och är 45 meter höga, har Goldhofer byggt ett antal ”Selbstfahrer”, dvs. motoriserade transportflak. Eftersom varje fundament består av tre torn, behövs tre elektroniskt synkroniserade transportflak för varje transport. Samman-
12
lagt rör det sig om 80 tredelade fundament, som skall köras från fabriken i Cuxhaven till hamnen.
BARD Offshore 1 Senaste nyheter från BARD-projektet, se ovan, Tysklands första offshorepark, är att sex av de sammanlagt åttio 5 MW turbinerna är monterade och klara att tas i bruk. Rotorerna skeppades ut från den holländska hamnen Eemshaven i mitten av juli detta år. Åtta fundament är färdiga och väntar på turbininstallationerna. Eventuella kritiker kan trösta sig med att de färdiga kraftverken, trots en totalhöjd på 152 m, är osynliga från fastlandet. Samtidigt har den första transformator- och bostadsplattformen ”BARD 1” blivit färdig. Bygget har måtten 40 x 40 meter och står på ett stålrörsfundament ungefär 20 m över havsytan. Transformator-
VINDÖGAT 3/2010
plattformen för grann-parken, ”Veja Mate” är beställd och skall placeras väster om ”BARD 1”. Liksom ”BARD 1” blir ”Veja Mate” självinstallerande, dvs. den har inbyggda egna hydrauliska domkrafter, som hissar upp hela bygget till rätt höjd. Också ”Veja Mate” får 80 turbiner med en totaleffekt på 400 MW. Nätanslutningen också för denna andra av de sammanlagt tolv offshoreparkerna i BARD-projektet har nyligen godkänts. Största delen av kraften från BARDprojektet kommer att köpas av ett konsortium bestående av ca 60 städer i Tyskland, Liechtenstein, Luxemburg och Österrike. På grund av de utmärkta vindförhållandena (medelvindhastighet 10 m/s, över 3 m/s för 8000 h/a) väntar man sig köparna att kunna använda vindkraften som baskraft. BARD-projektet blir ännu intressantare av att ett institut för marinresurser i Bre-
merhaven nu undersöker vilka möjligheter det finns att odla fisk, ostron och musslor i vindparken.
EWEA väntar rekord för offshore under detta år Enligt EWEA är för närvarande 16 offshorevindparker med en totaleffekt av 3 972 MW under byggnad. I drift är 948 offshoreturbiner i 43 vindparker. Dessa har en sammanlagd effekt av 2 396 MW. Den största leverantören av offshorevindkraft är E.ON med 64 % av totalkapaciteten, följd av Dong med 21 % och Vattenfall med 11 %. De stora europeiska investeringsbankerna har energiskt stött de olika projekten, som därför kunnat fortsätta trots kapitalbrist. ■
UTBILDNING AV DRIFT- OCH UNDERHÅLLSPERSONAL Sonya Höstman, lärare i företagsekonomi, Korsholm
En ny utbildningsverksamhet håller på att ta form i Vasa. Den ska utbilda drifts- och underhållspersonal för energisektorn. Det finns utbud på arbetsmöjligheter såväl i eget land som för bl.a. vindkraftmontörer, som i princip kan ha hela världen som arbetsfält men ändå bo kvar på hemorten. Eftersom jag själv arbetar inom utbildningssektorn och är medlem i Vindkraftföreningen började jag ganska tidigt fundera över vad kan en satsning inom vindkraft i vårt land kan betyda för utbildningen och vilka arbetsmöjligheter det kunde ge våra ungdomar. För flera år sedan hade jag kontakt med rektorn vid yrkesinstitutet i Vasa, numera Yrkesakademin med motiveringen att det skulle vara viktigt med en satsning på utbildning av arbetskraft inom vindkraft. Yrkesskolan var då inte intresserad, det var kanske för tidigt, så hela saken föll i glömska. För ca 1½ år skedde nästa kontakt med rektorn vid Yrkesakademin med påpekandet att det faktiskt börjar bli bråttom med utbildning av arbetskraft inom vindkraftssektorn. Det visade sig att rektorn och läraren inom energiteknik ett halvt år tidigare hade varit i kontakt med olika organisationer inom energi och näringslivsbolag i Vasa, för att
höra sig för om det fanns något område allmänt inom energi, som kunde leda till nya utbildningsformer. De fick ingen respons och blev därför glatt överraskade då idén utbildning av drifts- och underhållspersonal inom vindkraft framfördes. Utbildningen kunde genast börja planeras. Förslaget har till en del omformats och avsikten är att ge studerande olika möjligheter att under det tredje och sista året i energiteknik studera till drift- och underhållspersonal inom vindkraftsektorn, men också inom solenergin och jord- eller bergvärmen. Splittring i många olika delområden kan dock leda till att studerande inte får de färdigheter, som krävs för kompetens inom vindkraftsektorn. Sakkunniga personer i planeringen måste involveras i högre grad så att utbildningsstyrelsens fordringar för ny utbildning uppfylls. Det är av allra största vikt att man kan jämföra utbildningen med andra länder och deras kompetens inom sektorn. Då studerandena ger sig ut i arbetslivet måste de känna sig trygga med att utbildningen har uppfyllt minst de krav som ställs på dem, också i andra länder. Företagen behöver utbildad arbetskraft och det är en grannlaga uppgift för utbild-
ningsenheter att kunna möta detta behov, men också att ordna kurser och kortare utbildningar inom olika ämnen och områden, för att täcka de områden, som företagen efterfrågar. Sammantaget är utbildningar och kortare kurser en viktig länk i företagens strävan att kunna arbeta på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt. ■
VINDÖGAT 3/2010
13
KLIPP UR NYHETSFLÖDET
Suomen Voima
Vindkraften erbjuder jobb,
Greenpeace
Suomen Voima har avtalat med Hyundai Heavy Industries om leverans av 6 st. 2 MW vindkraftverk till Fredrikshamns Mäkelänkangas. Verken har utvecklats för svagare vindar och beräknas vara färdiga i december 2011. Placeringen blir på stadens arrendemark och produktionen beräknas uppgå till 2,6 MWh. Avsikten är att öka ägarföretagens självförsörjning av el och svara för de klimatbekämpningsutmaningar som Finland och Suomen Voima förbundit sig till. Avtalet träder i kraft så snart bygglov erhållits. Projektet är en del av Kotka-Fredrikshamn traktens förenade 100 verks målsättning där Hyundai har en central roll i utvecklingsbolaget Cursors vindkraftverkskluster.
Mellan Oulunsalo och Karlö planeras tiotals nya verk utöver de redan förefintliga. De beräknas bli en avsevärd sysselsättare. De närmare 70-80 verk som planerats för Oulunkaari nejden och de nära tusen havsbaserade beräknas ge över 27.000 manår av arbete över 20-30 år. Byggena kräver ändring i markplanerna och förbättringar av vägnät och kraftlinjer.
Planerna på den havsbaserade 60 enheters vindkraftparken avancerar. MKB förfarandet är avklarat och rapporten kan ses på Suomen Merituuli:s webbsidor till början av december. Två informationstillfällen ordnas inom kort. I Ingå den 25.10 och i Ekenäs den 27.10. I Barösund ordnas också den 25.10 ett diskussionstillfälle för de markägare som berörs av byggplanerna.
En femtedel av världens el-behov kan tas ur vinden om 20 år, påstår Greenpeace i sin färska rapport. Beräkningarna grundar sig på det mest optimistiska scenariot som miljöorganisationen i sin internationella översikt. Den globala marknaden visade senaste år en ökning på 41,7 % när medelvärdet innan det varit 28,6 över 13 år, sade GWEC:s sekreterare Steve Sawyer. Scenariot utvisar en produktion av 2.600 TWh år 2020, och 5.400 TWh år 2030, vilket är 18,8 – 21,8 % av världskonsumtionen. Som moderatare prognos nämns FN:s energiorganisations betraktelse att vindkraften ökar trefalt under kommande 10-års period för att nå 4,8 % av världsbehovet år 2020. Som medelprognos nämns 9,5 % år 2020. Under de senaste 10 åren har vindkraften överträffat våra mest optimistiska scenarier varje år, säger Steve Sawyer. Greenpeace:s optimistiska prognos skulle medföra en CO2 inbesparing på 34 mrd. ton år 2030.
Björneborg,
Forssa
Offshore prototypen som Suomen Hyötytuuli ställt upp i havet ca 1 km utanför Tahkoluoto har under sin första driftmånad gått klanderfritt och producerat bättre än väntat. Man räknar med att möllan på årsbasis skall producera en energimängd som motsvarar 3.500 timmar full effekt. Det massiva verkets 101 m rotor ger sin fulla 2,3 MW effekt vid 11 m/s vindstyrka.
I Forssa planeras en vindkraftpark med upp till 30 enheter. Som bas för projektet har bildats Voimapriikki Oy som redan påbörjat vindmätningar genom att utnyttja GSM master i omgivningen. Det är ett stort projekt, som störst skulle det omfatta 700-800 ha mark och kräva hundra milj. euro. Vindresurserna observerades av Kiimasuo avfallsbehandlingsområdes grundare Immo Sundholm som även grundade Voimapriikki. En del av parkens 150 m höga verk skulle resas på 150 m höjd över havet på Kiimasuo bergen. Den stora frågan är nu om det blåser tillräckligt för att få ekonomin att gå ihop. Därtill kommer miljöundersökningarna inklusive eventuella inverkningar på fågellivet. Redan nu görs biogas och värme av avfall på Kiimasuo, och det är inte gripet ur luften att man i Forssa skulle kunna göra el för 40.000 hus år 2013.
12.10
Vakka-Suomen Voima, 13.10
Vindkraftparken i Fredrikshamn kommer också att leverera el till Lännen Omavoima Oy för Vakka-Suomen Voima koncernen, som ägs av finska energiföretag och som är med i vindkraftparkprojektet i Fredrikshamn med en andel som svarar mot lite under 1 MW. Det betyder att Lännen Omavoima kan få ut el för över 100 eluppvärmda egnahemshus behov.
Vindarna i norr ger kraft,YLE Uleåborg På stranden i Oulunsalo kan man följa med vindkraftparkens produktion på platsen. Ungefär hälften av Finlands vindkraftenergi produceras i norra Finland. Volymerna är tillsvidare små men planerna omfattar över 1.000 st nya verk. I Kemi snurrar 11 verk, som kunde värma 10.000 egnahemshus. Planerna för norra regionerna kunde öka kapaciteten mångtiofaldigt, säger Forsstyrelsens vindkraftchef Erkki Kunnari. Det kunde jämföras med ett halvt k-kraftverks produktion. Vindkraftparkerna i Brahestad och Torneå är avtalade medan många andra ännu kräver miljöundersökningar. Planer tillkommer hela tiden. Enligt beräknade tidtabeller kommer de första stora anläggningarna att resas inom ca 3 år.
13.10
Ingå-Raseborg presenteras, YLE 12.10
12.10
Kotka. 14.10
WinWind som tillverkar vindkraftverk i Fredrikshamn har fått nya beställningar och utbildar ny arbetskraft för verksamheten. Permitteringarna från konjunktursvackan i somras är över och 15 eltekniker tränas in. Det är underhållet i bl.a. Summa vindkraftpark och nya orders som kräver expansion.
12.10
11.10
Mera på finska; www.tuulivoimayhdistys.fi/uutiset
14
VINDÖGAT 3/2010
PRODUKTIONSSTATISTIK Läge Tillverkare Huittis 1 Nordtank Korsnäs 1 Nordtank Korsnäs 2 Nordtank Korsnäs 3 Nordtank Jalasjärvi 1 Windworld Sottunga Ormhälla Vestas Eckerö Bredvik Vestas Vammala Koppelo Vestas Äetsä Marjamäenvuori Vestas Euraå Krisantie NEGMicon Kemi 1 Nordtank Kemi 2 Nordtank Kemi 3 Nordtank Karlö Marjaniemi 1 Nordtank Karlö Marjaniemi 2 Nordtank Björneborg 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 2 Nordtank Enontekis Lammasoaivi 1 Bonus Enontekis Lammasoaivi 2 Bonus Karlö Huikku Nordtank Ijo Nordtank Karlö Marjaniemi 3 Nordtank Kuivaniemi Vatunki 1 Nordtank Eckerö Mellanön Vestas Kökar 1 Enercon Finström Pettböle 1 Enercon Finström Pettböle 2 Enercon Vårdö 1 Enercon Töysä, Riihontie 1 NEGMicon Siikajoki Tauvo 1 Nordtank Siikajoki Tauvo 2 Nordtank Lemland Knutsboda 1 Vestas Lemland Knutsboda 2 Vestas Lemland Knutsboda 3 Vestas Lemland Knutsboda 4 Vestas Enontekis Lammasoaivi 3 Bonus Muonio Olos 1 Bonus Muonio Olos 2 Bonus Muonio Olos 3 Bonus Muonio Olos 4 Bonus Muonio Olos 5 Bonus Föglö Bråttö Enercon Lumparland 1 Enercon Lumparland 2 Enercon Finström Pettböle 3 Enercon Sottunga Kasberget Vestas Lumijoki Routunkari Vestas Kuivaniemi Kuivamatala 1 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 2 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 2 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 5 NEGMicon Närpes Öskata 1 NEGMicon Kotka 1 Bonus Kotka 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 1 Bonus Björneborg Meri-Pori 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 3 Bonus Björneborg Meri-Pori 4 Bonus
Effekt kW 75 200 200 200 220 225 225 225 225 250 300 300 300 300 300 300 300 300 450 450 500 500 500 500 500 500 500 500 500 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 660 660 750 750 750 750 750 750 750 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000
Uppgifterna insamlade av VTT Energi / Anders Stenberg
Ø torn Start Uppsk. apr maj jun Produktion 2010-II Stör.- 12 mån % av m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) MWh uppsk. 20,0 40 3.03 _ 24,6 32 11.91 380 14 13 21 49 103 244 11 2 223 59 24,6 32 11.91 380 10 9 17 35 75 177 8 195 155 41 24,6 32 11.91 380 12 11 18 42 87 208 9 14 164 43 25,0 31 7.03 100 6 4 6 16 32 72 3 _ 67 67 27,0 31 1.92 450 17 18 21 56 98 249 11 0 335 74 29,0 35 12.04 500 15 5 15 34 52 152 7 420 173 35 29,0 50 12.04 _ 29,0 52 9.05 _ 30,0 36 12.05 _ 31,0 35 8.93 610 9 4 16 30 40 100 5 96 203 33 31,0 35 8.93 610 7 2 16 26 34 86 4 888 200 33 31,0 35 8.93 610 11 6 16 33 44 111 5 0 192 31 31,0 30 10.93 650 26 20 41 87 116 291 13 254 413 64 31,0 30 10.93 670 30 26 44 101 133 336 15 0 533 80 31,0 30 9.93 700 19 12 12 43 57 143 7 _ 387 55 31,0 30 4.93 725 28 27 42 97 129 324 15 7 415 57 31,0 30 4.93 725 31 31 42 104 137 346 16 93 444 61 37,0 35 10.96 1 100 37,0 35 10.96 1 100 37,3 36 4.95 1 195 54 54 73 180 165 361 16 36 811 68 37,3 39 1.97 1 030 44 21 64 129 119 259 12 48 397 39 37,3 41 6.95 1 275 55 38 72 166 152 332 15 198 884 69 37,3 36 8.95 1 060 40 22 57 118 108 236 11 _ 457 43 39,0 40 8.95 1 200 56 46 48 149 125 298 14 7 897 75 40,3 40 10.97 1 300 75 76 76 227 178 454 21 18 1221 94 40,3 55 10.98 1 100 55 47 57 159 124 318 15 8 895 81 40,3 55 10.98 1 100 47 42 50 139 109 278 13 40 828 75 40,3 55 9.98 1 100 48 45 56 149 117 298 14 19 901 82 43,0 50 6/09 600 _ 43,0 49 4.97 1 350 71 60 82 214 147 356 16 26 1001 74 43,0 49 4.97 1 350 12 0 0 12 8 20 1 1810 696 52 44,0 45 11.97 1 200 52 47 55 154 101 257 12 0 901 75 44,0 45 11.97 1 200 53 51 55 160 105 266 12 10 932 78 44,0 45 11.97 1 200 50 50 52 151 100 252 12 35 876 73 44,0 50 11.97 1 200 46 44 48 138 91 230 11 0 823 69 44,0 41 11.98 1 400 44,0 41 11.98 1 400 44,0 41 11.98 1 400 44,0 40 9.99 1 400 44,0 40 9.99 1 400 44,0 40 9.99 1 400 45,0 65 9.99 1 600 96 81 92 269 169 449 20 20 1384 86 45,0 65 8.03 1 500 74 69 75 218 137 363 17 15 1194 80 45,0 65 8.03 1 500 68 64 65 197 124 329 15 47 1111 74 45,0 65 10.99 1 300 60 52 64 176 111 294 13 28 1022 79 47,0 55 1.05 89 87 91 267 154 404 18 0 1479 47,0 50 3.99 1 800 93 90 118 301 173 456 21 0 995 55 44,0 50 10.98 1 500 _ 651 43 44,0 50 10.98 1 500 _ 651 43 44,0 50 10.98 1 500 _ 651 43 48,0 50 11.99 1 500 54 47 102 203 112 271 12 _ 951 63 48,0 50 11.99 1 500 54 47 102 203 112 271 12 _ 951 63 48,0 50 11.99 1 500 54 47 102 203 112 271 12 _ 951 63 48,0 45 8.99 1 600 85 56 78 219 121 293 13 _ 1211 76 54,0 60 9.99 2 000 80 108 91 278 121 278 13 1357 68 54,0 60 9.99 2 000 80 108 91 278 121 278 13 1417 71 54,0 60 6.99 2 340 107 62 93 262 114 262 12 92 1424 61 54,0 60 6.99 2 340 107 78 96 280 122 280 13 43 1436 61 54,0 60 6.99 2 330 112 55 40 206 90 206 9 313 1281 55 54,0 60 6.99 2 320 112 74 92 278 121 278 13 37 1417 61
kWh/ m2/a 469 325 346 136 584 261
269 265 254 547 706 513 550 588
743 364 809 418 751 957 702 649 706 689 479 593 613 576 541
870 751 698 643 852 573 428 428 428 526 526 526 669 593 619 622 627 559 619
VINDÖGAT 3/2010
Läge Tillverkare Björneborg Meri-Pori 5 Bonus Björneborg Meri-Pori 6 Bonus Björneborg Meri-Pori 7 Bonus Björneborg Meri-Pori 8 Bonus Karleby Kokkola T1 WinWinD Karleby Kokkola T2 WinWinD Kristinestad Kristiina 1 WinWinD Kristinestad Kristiina 2 WinWinD Kristinestad Kristiina 3 WinWinD Eurajoki Olkiluoto -TU1 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T4 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T5 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T6 WinWinD Uleåborg Vihreäsaari T1 WinWinD Larsmo Fränsviken WINWIND Björneborg Hilskansaari WinWinD Ijo Laitakari 2 WinWinD Nystad Hankosaari1 Nordex Nystad Hankosaari 2 Nordex Oulunsalo R iutunkari T1 Nordex Ingå Barö 3 Enercon Hangö Sandö 1 Enercon Hangö Sandö 2 Enercon Hangö Sandö 3 Enercon Hangö Sandö 4 Enercon Dragsfjärd Högsåra 1 HARAKOSAN Dragsfjärd Högsåra 2 HARAKOSAN Dragsfjärd Högsåra 3 HARAKOSAN Björneborg Meri-Pori 9 Bonus Kuivaniemi Vatunki 6 Vestas Lemland Båtskär 1 ENERCON Lemland Båtskär 2 ENERCON Lemland Båtskär 3 ENERCON Lemland Båtskär 4 ENERCON Lemland Båtskär 5 ENERCON Lemland Båtskär 6 ENERCON Brahestad 1 Bonus Brahestad 2 Bonus Brahestad 3 Bonus Brahestad 4 Bonus Brahestad 5 Bonus Kemi Ajos 1 WINWIND Björneborg Meri-Pori 10 WINWIND Uleåborg Vihreäsaari T2 WINWIND Kemi Ajos T10 WinWinD Kemi Ajos T11 WinWinD Kemi Ajos T2 WinWinD Kemi Ajos T3 WinWinD Kemi Ajos T4 WinWinD Kemi Ajos T5 WinWinD Kemi Ajos T6 WinWinD Kemi Ajos T7 WinWinD Kemi Ajos T8 WinWinD Kemi Ajos T9 WinWinD Björneborg, Meri-Pori 11 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T1 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T2 WinWinD
15
Effekt kW 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 300 1 300 1 300 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000
Ø torn Start Uppsk. apr maj jun Produktion 2010-II Stör.- m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) 54,0 50 6.99 2 450 119 77 93 289 126 289 13 16 54,0 50 6.99 2 670 95 73 135 303 132 303 14 381 54,0 50 6.99 2 600 127 90 132 349 152 349 16 177 54,0 50 6.99 2 580 119 104 121 345 151 345 16 137 56,0 70 5.03 2 100 103 97 130 330 134 330 15 0 56,0 70 5.03 2 100 118 110 149 378 153 378 17 0 56,0 70 12.03 2 200 113 112 130 355 144 355 16 183 56,0 70 12.03 2 200 154 110 143 406 165 406 19 4 56,0 70 12.03 2 200 147 108 122 377 153 377 17 42 56,0 60 10.04 2 400 98 59 60 217 88 217 10 56,0 70 9.03 2 200 152 126 167 445 181 445 20 6 56,0 70 9.03 2 200 124 128 146 398 162 398 18 163 56,0 70 9.03 2 200 149 126 170 444 180 444 20 90 56,0 56 9.01 1 900 105 105 80 290 118 290 13 307 64,0 66 6.06 2 200 109 111 132 352 109 352 16 64,0 70 07.07 2 100 154 114 134 401 125 401 18 _ 64,0 70 02.09 2 500 194 176 193 564 175 564 26 60,0 69 10.99 2 340 99 84 121 304 107 234 11 65 60,0 69 10.99 2 340 67 46 87 200 71 154 7 484 60,0 65 8.99 3 000 155 149 162 466 165 359 16 73 70,0 65 8.04 3 500 141 157 153 451 117 225 10 _ 70,0 65 8.04 3 500 106 84 147 337 88 168 8 _ 70,0 65 8.04 3 500 106 84 147 337 88 168 8 _ 70,0 65 8.04 3 500 128 113 147 389 101 194 9 _ 70,0 65 8.04 3 500 128 113 147 389 101 194 9 _ 70,7 65 9.07 4 100 275 196 227 698 178 349 16 9 70,7 65 8.07 4 100 252 196 227 675 172 338 15 20 70,7 65 9.07 4 100 208 196 227 631 161 315 14 15 76,0 80 7.02 6 000 418 279 357 1054 232 527 24 30 80,0 78 12.02 4 500 279 202 354 835 166 417 19 _ 71,0 64 8.07 6 500 446 340 389 1176 297 511 23 12 71,0 64 8.07 6 500 486 364 407 1256 317 546 25 15 71,0 64 8.07 6 500 444 330 361 1135 287 493 23 12 71,0 64 7.07 6 500 481 389 413 1283 324 558 25 9 71,0 64 9.07 6 500 454 370 396 1220 308 530 24 14 71,0 64 9.07 6 500 448 371 364 1183 299 514 23 6 82,4 80 6.04 5 200 337 283 332 951 178 414 19 5 82,4 80 6.04 5 200 325 277 340 942 177 409 19 0 82,4 80 6.04 5 200 324 273 366 963 181 419 19 0 82,4 80 6.04 5 200 362 293 360 1015 190 441 20 25 82,4 80 6.04 5 200 314 268 333 915 172 398 18 82 90,0 90 12.05 8 100 390 348 358 1096 172 365 17 105 90,0 90 6.06 6 900 610 358 313 1281 201 427 19 414 90,0 90 12.04 6 900 313 320 336 969 152 323 15 239 100,0 88 12.08 6 900 556 427 639 1622 206 541 25 36 100,0 88 12.08 6 900 542 467 562 1571 200 524 24 97 100,0 88 1.08 6 900 485 389 492 1366 174 455 21 51 100,0 88 1.08 6 900 424 394 572 1390 177 463 21 70 100,0 88 11.08 6 900 570 450 562 1581 201 527 24 67 100,0 88 10.07 6 900 504 437 515 1456 185 485 22 132 100,0 88 2.08 6 900 497 473 609 1579 201 526 24 66 100,0 88 2.08 6 900 488 409 552 1450 185 483 22 188 100,0 88 12.08 6 900 615 489 669 1773 226 591 27 28 100,0 88 12.08 6 900 552 395 652 1599 204 533 24 74 100,0 100 10/09 8 000 690 401 579 1670 213 557 25 0 100,0 88 2.08 6 900 565 513 640 1717 219 572 26 83 100,0 88 2.08 6 900 544 496 608 1647 210 549 25 94
12 mån % av MWh uppsk. 1533 63 1734 65 1903 73 1780 69 1517 72 1739 83 1704 77 1782 81 2004 91 1196 50 1859 85 1883 86 1971 90 695 37 1725 78 2022 96 2101 84 1741 74 1476 63 1934 64 2157 62 1784 51 1784 51 1822 52 1822 52 3771 92 3552 87 3039 74 5187 86 3892 86 5990 92 6297 97 5903 91 6450 99 6151 95 6113 94 4387 84 4554 88 4752 91 4756 91 4302 83 5216 64 6072 88 2831 41 7493 6984 6144 89 6872 100 7557 6668 97 7420 108 7243 105 8065 7589 6096 7275 105 7062 102
kWh/ m2/a 669 757 831 777 616 706 692 724 814 486 755 764 800 282 536 628 653 616 522 684 561 463 463 474 474 961 905 774 1143 774 1513 1591 1491 1629 1554 1544 823 854 891 892 807 820 954 445
1010 1130 1096 1220 1191
926 899
118 st Summor 146 815 332 660 19 624 16 001 20 025 55 650 267 304 Medeltal 138 316 14 69 684 Månadsstatistiken kan följas upp på VTT:s hemsida; http://www.vtt.fi/windenergystatistics/?lang=sv De åländska återfinns på; www.vindenergi.aland.fi/vkprod.htm
Vindkraftföreningen r.f.
Gardestorpsv.6
FI-00330 Helsingfors
EVENEMANG 26-28 okt
Energia 2010 mässan i Tammerfors,
9 nov
Energimarknadsverket info, Marina Congress Helsingfors, www.adato.fi/koulutuskalenteri
23 nov
Vindkraftföreningens höstmöte, Orfeuskällaren, Eriksgatan 2, kl. 17 – 20
30 nov-1 dec
Contract Negotiations with Turbine Manufacturers, Köpenhamn, http://ecopoweracademy.com Se mera på http://ecopoweracademy.com/offer.aspx ECOPOWER ACADEMY Här en film med deltagare från vår gearbox course: http://ecopoweracademy.com/conference.aspx?ConferenceID=10
Tammerfors 26-28 oktober 2010. Energilösningar på klimatets villkor. Energibranschen har utmaningar att tackla – men också möjligheter till utvecklandet av nya marknader. Branschens erbjuder vida vyer och nya innovationer skapas kontinuerligt. Energia 10 –mässan samlar branschens sakkunniga inom teman som: - Energimarknaderna, produktion och distribution - Kraftanläggningssystem och utrustning, automation - Planering och byggande - Drift och underhåll av kraftanläggningar.
STY-Vkf presentationer, på finska (och delvis engelska), under Energimässan i Tammerfors 26-28 oktober 2010 Tisdag 26.10 10.00 Erfarenheter från miljökonsekvensbedömningar och lovgivning, Ramboll 10.20 Vindkraftverks tillgänglighet, Airice 10.40 Fundamentlösningarna för vindkraftverkstorn, Peikko 11.00 Suurhiekka – Finlands första havsbaserade vindkraftpark? wpd Finland 11.20 Give Europe a breath of fresh air, EWEA 11.40 Introduction to the V112, Vestas 12.00 Roxtec, genomföringar i fundament / elstationer, Roxtec 12.20 Nya modellförfaranden för intäktsberäkning, Ramboll 12.40 Vindkraften som förnybar energikälla, Tuuliwatti 13.00 Sodar vindmätningsteknik, Tuulisampo 13.20 - 14.40 Paus 14.40 Småmöllekraft för industri och offentliga projekt, Kodin Vihreä Energia 15.00 Grön informationsteknik, Darrox 15.20 Inhemsk småmöllekraft kostnadseffektift, Eagle Onsdag 27.10 10.00 Minskning av riskerna i vindkraftprojekt med forskningsinsatser, VTT 10.20 Möjligheterna med de stora rotorformaten, WinWinD 10.40 Fundamentlösningarna för vindkraftverkstorn, Peikko 11.00 Wind Ramp Forecasting system, Vaisala
11.20 Vindkraftverks tillgänglighet, Airice 11.40 Vindkraftutveckling inom senaste 15 år, Nordex 12.00 Vindmätningens betydelse i planeringen och driften av vindkraftparker, Tuulitaito 12.20 - 13.00 Paus 13.00 Att observera vid anskaffning av småkraftverk, Finnwind 13.20 Nya applikationer gällande småmöllor, NAC 13.40 Inhemsk småmöllekraft kostnadseffektift, Eagle 14.00 - 15.00 Paus 15.00 Småmöllekraft för industri och offentliga projekt, Kodin Vihreä Energia 15.20 Vindkraft nu och framdeles i Finland, STY Torsdag 28.10 10.00 WinWinD’s Blade Ice Prevention System, WinWinD 10.20 Vindmätning, YRJ Technology 10.40 Give Europe a breath of fresh air, EWEA 11.00 - 13.00 Paus 13.00 Vindkraftverks tillgänglighet, Airice 13.20 Fundamentlösningarna för vindkraftverkstorn, Peikko 13.40 Vindkraft nu och framdeles i Finland, STY Med förbehåll för eventuella ändringar Övriga intresserade presentatörer må ta kontakt med anni.mikkonen@tuulivoimayhdistys.fi Information om mässan: www.energiamessut.fi eller www.energiaforum.com