Nr 4 • December 2009 • årgång 28
2
VINDÖGAT 4/2009
VINDKRAFTFÖRENINGEN RF Gardestorpsv. 6 FI-00330 Helsingfors tel 0400 445166 W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsv. 6 tel/fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors 0400 445 166 folke.malmgren@kaapeli.fi VICEORDFÖRANDE Johan Malm Åkerbärsvägen 2 0400 284 977 65320 Vasa johan.malm@solfenergi.fi STYRELSE Johan Hansen Hagtornsvägen 8 22100 Mariehamn johan@aktivmusik.ax jha@ha.ax
tel (018) 23 143 045 7313 4235
4/2009 ÄR ALLA GODA TING TRE?.....................................................................................................................3 ANGÅENDE KRITISKA KLIMATFÖRÄNDRINGSRÖSTER...................................................3 TARIFFMEDDELANDE 13.11.2009.......................................................................................................4 REVIDERADE MÅLSÄTTNINGAR 25.11..........................................................................................4 TARIFFPOLITIKEN BÖR DISKUTERAS...............................................................................................5 AKTUELLT.............................................................................................................................................................5 VINDATLAS VISAR GODA VINDLÄGEN ÄVEN INNE I LANDET.................................6
Anders Åsten P.O. Box 137 02401 Kyrkslätt mikron@dlc.fi Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn annette.larson@pp1.inet.fi Johan Wasberg Fjärdvägen 69 66530 Kvevlax johan.wasberg@merinova.fi Anders Stenberg Tredje linjen 32 A 1 00530 Helsingfors anders.stenberg@tkk.fi
VERKLIGA MÄTVÄRDEN BEHÖVS.....................................................................................................6
tel (09) 298 8053 fax (09) 298 7119 0400 446 640
ENERGIINDUSTRIN OM VINDATLASEN........................................................................................7
tel 0400 931 1228
JURIDISK VIND...................................................................................................................................................8 MILJÖMINISTERIET ÄNDRAR LAGEN..............................................................................................9
tel (06) 282 8261 (06) 346 4358
SMÅ VINDKRAFTVERK I SVERIGE 2009.........................................................................................10 VÅR PAPPA PRODUCERAR OCKSÅ ER PAPPAS STRÖM................................................11
tel 040 722 2181
KATALOG ÖVER SMÅ VINDMÖLLOR – 2009.........................................................................11 PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL NR 5/09.........................................................................12
VINDÖGAT REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Folke Malmgren redaktionschef Gardestorpsv. 6 B tel o fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi LÖSNUMMER Tilläggsexemplar för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktionen. Tel o fax (09) 48 3950 Vindögat/Malmgren. UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors, tel (09) 48 3950 Bankkonto: Nordea, konto nr 102130-606969 SWIFT adress: NDEAFIHH IBAN: FI9110213000606969 I Sverige: Postgiro 838 220-2 Annonspriser: 1 sida 300 €, ½ sida 200 €, ¼ sida 150 € FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER för medlemmar. Vindögat ingår i avgifterna: Studerande 10 € Personmedlemmar 25 € Småföretag 60 € Stödande företag 250 € Medlemmar och prenumeranter utomlands 35 € 350 SEK
PRODUKTIONSSTATISTIK......................................................................................................................14 EVENEMANG..................................................................................................................................................16
Vindkraftföreningen grundades år 1980 och arbetar för att främja utnyttjandet av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet.Vindögat utkommer med 4 nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, beslutsfattare, företag och kollegiala organisationer. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela ditt namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Nordic Folkecenters katalog omfattande 211 småmöllefabrikat Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höjers donationsfond II, inom Svenska litteratursällskapet i Finland ISSN 0359-2936 / Tryck: Ekenäs Tryckeri 2009
MILJÖMÄRKT Trycksak 441 746
VINDÖGAT 4/2009
3
ÄR ALLA GODA TING TRE? Folke Malmgren
Inmatningstariff, vindatlas och markplaneringslag Sedär vad det globala klimatprognosscenariot har fått till även hos oss. Som redan uttrycktes i förra numret av Vindögat växlar vi mellan full fart och tvärstopp inflätade i varandra. Just som inmatningstariffen bejublats konstateras den krassa verkligheten. Varför skulle projektörerna dra igång processen med investeringsstödsansökan ur begränsade budgetmoment nu då tariffen väntar bakom hörnet och det äntligen blir klart att man kan få ersättning för det man de facto producerar? Men utan investeringsstöd måste det skaffas pengar från något annat håll för att få igenom den kapitaldryga byggfasen. Finansinstituten ruskar på huvudet och vill vänta på att inmatningstariffen blir lag. Hur skall man annars kunna tro på återbetalning av investeringslån? Olönsamma vindmöllor är inga begärliga lånesäkerheter. Men tariffen skulle ju bli till i
början av inkommande år, fast lite försenad, kanske till påsken. Nu har man konstaterat att förslaget strider mot grundlagen om vem som får driva in skatteliknande avgifter. Lagförslaget går till ombearbetning, presenteras för riksdagen nästa höst för att bli lag från början av 2011. Ett vänteår till. Inte ens risktagning med sparkapital för små projekt kan försvaras eftersom den kommande inmatningstariffen inte godkänner mindre effekter än 1 MW. Men vindatlasen då? Den röjer väl undan mången sten på vägen. År av vindmätning tänkes inbesparade. ”När man vet hur det blåser är det väl bara att sätta upp tornet och börja producera.” Men atlasen är byggd på matematiska modeller och väderstatistik, som inte täcker alla verkliga förutsättningar. Det behövs år av verifierande mätningar, på havsområdena och på en större mängd positioner inom landet för att atlasens värden skall kunna justeras till pålitlig nivå. Men visst kan man börja projektera redan idag.
ANGÅENDE KRITISKA KLIMATFÖRÄNDRINGSRÖSTER Brottstycken plockade ur Björn Wahlströms artikel i Forum för Ekonomi och Teknik.
”- Vi fick de första varningssignalerna i boken Tyst vår av Rachel Carson år 1962. Sen dess har vi fått många andra som t.ex. sura regn med skogsdöd, utsläpp av klorerade kolväten med minskning av jordens ozonskikt, utsläpp av kväve och fosfor med algblomning i Östersjön. - Exakt vad som kommer att hända vet vi först efter att vi fullföljt experimentet, men då kanske vi inte längre kan backa till vår nuvarande situation. - Både sannolika och möjliga konsekvenser är av den storleken att jag hellre ser att man använder spekulativa datormodeller än att man genomför experimentet i full skala
genom att fortsätta som förut. - Den sk. Stern rapporten gör bedömningen att kostnaderna av att inte agera kommer att vara minst 5 procent av världens BNP och kanske så höga som 20 procent eller mera. Kostnaderna för att minska koldioxidutsläppen kan enligt rapporten antagligen begränsas till en procent av världens BNP - Vilka åtgärderna ska vara beror på vad de kommer att kosta. - En strategi som försöker omskapa vårt energisystem till mera hållbar bas är motiverad och att en sådan, för att lyckas, kräver stor enighet i samhället.” ■
Atlasen är tillgänglig för alla via internet och det står fritt fram för envar att se om det blåser bättre eller sämre än hos grannen. Att tiotals procent tolerans, i absoluta värden, kan betyda hälften av förväntad produktion leder till rena lotteriet. Trösten är att landskapen och landskapsförbunden får tid att rita in rekommendabla områden i kartorna. Markplaneringen som påbörjades för ett decennium sedan lagstadgades utan större beaktande av storskalig vindkraft. Nu är rättsförfarandet vacklande och högsta förvaltningsdomstolen får sig ärenden av olika sorters tyckanden, efter att olika instanser skjutit fram ärendena i brist på klar metodik. Det ska börjas i tid som krokigt ska bli. Alla här relaterade komponenter har framförts och ältats av vindkraftföreningarna i snart trettio år, glädjande är att det går framåt. ■
LESTER R BROWN, EARTH POLICY INSTITUTE Delegaterna samlas i Köpenhamn mot en bakgrund av hungerspridning. Under 19-hundratalet minskade antalet hungrande individer och nådde bottnen 1990 vid 825 miljoner. Sedan dess har siffran stigit och nådde 870 milj. år 2005 för att passera 1 miljard år 2009. Ogynnsam klimatutveckling kan öka dessa siffror ännu snabbare och driva miljoner flera familjer till att försöka överleva med ett mål om dagen. Vi står i en balansgång mellan politiska vägval och naturens vägval. Kan vi hindra Grönlands issmältning från att bli oreversibel? Kan vi rädda åtminstone de största glaciärerna på Himalaya och Tibets högplatå? Kan vi bromsa skördeminskande värmeböljor från att öka ytterligare? Det är fråga om tillgången på näring. Det är vad Köpenhamn och dess fortsättning gäller. ■
4
VINDÖGAT 4/2009
TARIFFMEDDELANDE 13.11.2009 Beredningen av en inmatningstarifflag fortsätter vid arbets- och näringsministeriet Det förslag som arbetsgruppen för behandling av inmatningstariffen för förnybar energi lagt fram har varit ute på remiss 6–28.10.2009. Ministeriet har fått 37 utlåtanden om förslaget. Dessa finns tillgängliga hos arbets- och näringsministeriets webbtjänst på webbsidorna för förnybar energi: www.tem.fi. Arbetsgruppen för utredning av inmatningstariffen för förnybar energi överlämnade sin slutrapport till näringsminister Mauri Pekkarinen den 29 september 2009. Arbetsgruppen föreslog att Finland ska införa ett system med marknadsmässigt garantipris. Förslagen gäller elektricitet som produceras med vindkraft och biogas. I det föreslagna systemet ska elproducenterna vara parter på elmarknaden. För producentens del kommer systemet att innebära att prisrisken elimineras nästan helt under den tid då tariffen gäller. Arbets- och näringsministeriet kommer att beakta remissyttrandena när ministeriet bereder ny lagstiftning om systemet med inmatningstariff. Att finansiera inmatningstariffen genom en avgift som tas ut direkt av elkonsumenterna skulle vara problematiskt av de skäl som framgår av finansministeriets utlåtande. Arbets- och näringsministeriet ska tillsammans med finansministeriet utreda på vilket sätt inmatningstariffen skulle kunna finansieras. Avsikten är att en regeringsproposition om saken ska avlåtas till riksdagen under våren 2010. (Det var före man konstaterade grundlagskollision, red)
Tekniikka&Talous 13.11.09 Finska staten försöker skjuta kostnaderna för stödet av vindkraftens inmatningstariffsystem på elkonsumenterna, men planen har visat sig vara en varg. Finansministeriet har avvisat näringsministeriets lagförslag emedan ett privatägt bolag enligt FM:s tolkning inte kan insamla skatter eller avgifter av skattenatur. Stamnätsbolaget Fingrid skulle lägga kostnaderna för inmatningstariffen på överföringspriserna. Detta förfarande är enligt FM i konflikt med grundlagen. NM:s över-
dir. Taisto Turunen vill inte opponera sig mot kollegerna i finansministeriet utan drar tillbaka lagförslaget. ”Den modell som såg bra ut visar sig nu oanvändbar säger Turunen. I den här frågan lönar det sig inte att ta risker. Vargar ska man inte skapa”. Överdir. Turunen berättade om denna förvånande vändning igår vid evenemanget för kommunenergi i Nådendal. Exportindustrin vinner, oljevärmarna betalar.
Garantipris även åt träbrännare Elgarantiprisets finansieringsmodells haveri är god nyhet för elberoende exportföretag, som drabbats hårt av lågkonjunkturen. Staten får nu gräva fram de behövliga medlen ur sin budget. Enligt Turunen belastar förändringen skattebetalarna med en i genomsnitt 100 miljoners årlig tilläggsräkning
över de kommande 12 åren. Enligt honom lönar det sig inte att finansiera det nya utgiftshålet med låntagning, utan medlen bör samlas genom förhöjda skatter. Någonstans ifrån måste ju pengarna tas”. Ett möjligt alternativ kunde enligt Turunen vara höjd fastighetsskatt för vattenkraftverken och genomförande av föreslagna skatteförhöjningar för brännolja i ännu högre grad. Men det måste ske så att det inte skapar sociala följder. Trycket på skatteförhöjningar stiger ytterligare om inmatningstariffen också ska omfatta träenergiproducenterna. Enligt Turunen kommer näringsministeriet att allvarligt utöka systemet för annars kommer Finland knappast att nå sin målsättning för förnybar energi. ”Det är sannolikt att trä kommer med i någon form och att effektgränsen sjunker”, sade Turunen. ■
REVIDERADE MÅLSÄTTNINGAR 25.11 Den drygt årsgamla klimat- och energistrategin påverkas av det globala ekonomiska läget och prognoserna blir objekt för omvärderingar. Totalkonsumtionen av primärenergi förutspås sjunka med 7—8 % från tidigare uppskattning. Nedgången i träförädlingsindustrin medför en kraftig minskning av biobränsleklassificerade spillprodukter, svartlut och flisråvara, vilket leder
till att den förnybara energiproduktionen kan sjunka från beräknade 134 till 111 TWh. Det nationella målet att uppnå 38 % andel förnybar energi av hela konsumtionen riskerar att stanna vid 34 %. Hur bristen av förnybar energi skall täckas blir föremål för ny nationell energiplan 6/2010 ■
Klimatstrategin 6.11.2008 TWh/a 2005 2006 svartlut och spillflis 59,8 70,0 vattenkraft 13,6 11,3 återvinningsavfall och billig biogas 1,7 1,9 träbaserat bränsle 19,3 20,9 värmepumpar 1,8 1,9 vätskebaserade och biogasbränslen 0,0 0,0 vindkraft och solkraft 0,2 0,1 Sammanlagt TWh/a 94,9 102,7 Andel av hela konsumtionen
2020 59,1 14,7 3,0 37,0 5,0 8,7 6,0 134,0 38 %
Reviderat scenario 25.11.2009 TWh/a 2007 2008 Industriberoende (svartlut och spillflis) 65,1 56,9 Skogshyggesrester 6,1 9,4 Vattenkraft 14,0 16,9 Vindkraft 0,2 0,3 Övrig förnybar energi 18,1 17,5 Sammanlagt TWh/a 103,5 108,0 Andel av 7-8 % lägre totalkonsumtion
2020 * 42 21 14 6 28 111 34 %
VINDÖGAT 4/2009
5
TARIFFPOLITIKEN BÖR DISKUTERAS Ur Kotimaa 30.10
Professor Peter Lund vid Tekniska Högskolan kritiserar finsk energipolitik. Enligt Lund favoriserar inmatningstariffen de stora leverantörerna. Ett garantipris åt ”konsumentproducenter” kunde skapa stora investeringar i förnybar energi, säger Lund. Det nu föreslagna tariffsystemet förutsätter att vindkraftenheterna är över en MW i nominell effekt och att biogasanläggningars effekt är över 300 kW. Garantiprisersättningarna ska utbetalas under en tid av 12 år. I Finland gynnar stöden företagen. De riktas i huvudsak till företag och större operatörer, påpekar professor Lund. I många länder betalas garantipris även åt konsumenter som använder förnybar el och dessutom producerar egen överskottsandel. I regeringens framtidsredogörelse nämns visserligen vidlyftigt att det ”i de flesta länder gäller tarifferna alla de viktigaste förnybara energiformerna. Också i Finland borde de göras tillräckliga och drivande för att uppfylla målsättningarna.” Tarifferna gör det möjligt att hastigt kommersialisera och ta i bruk de nya teknologierna, sägs i redogörelsen. Där nämns
också att den förnybara elproduktionen tredubblats i Tyskland under 2000-talet. Till år 2006 har branschen skapat 70 000 nya arbetsplatser.
Arbetsgruppen vill inte ha den tyska modellen i Finland Enligt näringsministeriets arbetsgrupp är den tyska modellen inte ett alternativ för Finland. Gruppen föreslår att garantipris bara gäller för minst 1 MW vindkraftverk och över 300 kW stora biogasanläggningar. Den tyska modellen skulle förorsaka en total ändring av elmarknadslagen och det har vi åtminstone inte nu tänkt börja med, säger Petteri Kuuva på ministeriet. Enligt honom kunde man tänka ut andra stödformer för små producenter. Enligt Lund borde man diskutera konsumentstimulerande inmatningstariffer just nu före lagarna ändras inom de närmaste månaderna. Nu om någonsin är det rätt tid eftersom tarifferna medför stora förändringar. Efter att lagar stiftats är det svårt att få dem ändrade.
El i båda riktningarna Att mata in solel i nätet är enkelt enligt Peter Lund. Man behöver bara en kontaktdosa mellan elnätet och källan, t.ex. solpanelen eller vindmöllan. ”Man kunde säga att solelen nästanåt kan kopplas direkt till eluttaget, därifrån den sedan går vidare till nätet. Tekniskt mycket enkelt. Enligt Lund kunde man låta elmätaren rulla i båda riktningarna. När man själv producerar mera el än man konsumerar kunde mätaren snurra baklänges. Tariff eller annat stöd skulle visserligen behövas men man skulle få konsumenterna intresserade. För att göra solelen ekonomiskt intressant för småhusägare måste man kunna få ersättning för varje kilowattimme, som produceras utöver egen konsumtion. I soliga länder fungerar tvåvägssystemet redan utan stödsystem. Lund uppskattar att solelen fås stödlöst lönsam i Finland om 10—15 år. ■
AKTUELLT Kostnader för vindkraftens sjunker med ökad serietillverkning. T&T 27.10
Nystads Järngjuteri förbereder sig på att vara färdiga när de stora vindkraftgeneratorerna börjar tillverkas i större skala. Gjuteribranschens innovator Pekka Kemppainen anser att de största framstegen inom vindkraften ännu är otagna. Utvecklingen har hittills för det mesta inneburit växand storlekar. Enligt Kemppainen kommer priset per effektenhet att falla med en tredjedel inom de närmaste åren, och det blir genom övergång till serietillverkning och inte genom fortsatt ökad storlek.
Wpd startar vindkraftparkprojekt i Pyhäjoki Mäkikangas området, T&T 26.10
Avsikten är att bygga 10—15 kraftverk som skulle producera dryga 15 000 icke elvärmda egnahemshus elbehov. Enligt Wpd Finland garanteras tillräcklig vindtillgång av läget på västkusten, öster om riksväg 8, nära kusten. Vi har diskuterat projektet med kommunen, som förhåller sig positiv, säger vd Esa Holttinen i bulletinen. I samband med projektet kommer man att klarlägga dess inverkan på omgivningen. Planerna är tillsvidare preliminära. I Wpd:s planer ingår även Finlands längst framskridna uthavsbaserade vind-
parkprojekt. Målet är att i Finland bygga 1 000 MW vindkraft till 2020, vilket i elproduktion täcker behovet för 800 000 icke eluppvärmda egnahemshus.
Vindmöllorna försvinner ur radarn med skingringsteknik, T&T 26.10
Vindmöllor är inte speciellt attraktiva för försvarsmakten eller luftfarten emedan radarsignalerna lätt förväxlar möllornas roterande blad med flygplan. Bekymret hotar att fördröja utbredningen av vindkraft. I Tyskland har t.ex. några nya vindkraftprojekt forts. s.7
6
VINDÖGAT 4/2009
VINDATLAS VISAR GODA VINDLÄGEN ÄVEN INNE I LANDET ANM 24.11.2009
Enligt den nyligen beredda Vindatlasen ligger Finlands bästa vindområden på Ålands hav och i Finska viken. Även inne i landet finns gott om goda vindlägen, när man går upp till och över 100–150 meters höjder. På nuvarande verks tornhöjder uppmäts de största vindhastigheterna under vintermånaderna. Vindatlasen är en databas, där man lagrat uppgifter om vindförhållandena, såsom vindhastigheten, riktningen och turbulensen samt elenergiutvinningen. Databasen åtföljs av en stor mängd data med vars hjälp man t.o.m. mycket mångsidigt kan klargöra olika platsers vindlägen. Med hjälp av kartanslutningen kan man betrakta vinddata enligt ort och geografiska faktorer. Centrala användare är markplanerare och vindkraftproducenter. I Vindatlasen har man karterat Finlands vindförhållanden på land och till havs. Under de senaste 20 åren har man samlat mo-
deller av en representativ mängd vindförhållandena. För modellbildandet valdes 72 månader från åren 1989–2007. Vindförhållandena har modellbyggts för höjder från 50 m till 400 m, ur sammanlagt över en miljon punkter. Resultaten åskådliggörs som månatliga medelvärden, som beräknats med 3 timmars intervall ur uppgjorda modelldata. På så sätt får man också fram dygnens blåsighetsvariationer. Resultaten presenteras i 2,5 x 2,5 kvadratkilometers rutor. Längs kusterna och på andra blåsiga områden har modelleringen gjorts med större noggrannhet, 250 x 250 kvadratmeters rutor. Det noggrannare modellupplägget publiceras senare. Framtagandet av vindatlasen stöder regeringens klimat- och energistrategiska målsättning, enligt vilken vindkraftsproduktionen år 2020 borde vara 20-faldig jämfört med dagens nivå. Stimulansaktiviteterna effektiveras med att ta i bruk inmatningsta-
riffer, som ger vindkraftproducenterna ett garanterat pris. Vindatlasinformationen är viktig för att utbyggnaden ska kunna riktas till fördelaktigaste områden. Noggrannare kartering av vindförhållandena gör det möjligt att påbörja en utbredd markplanering även i inlandet. Vindatlasen öppnas för användning 25.11. kl. 17.00, och uppgifterna är fritt tillgängliga på websidan www.tuuliatlas.fi. Sidan innehåller uppgifter om modelleringen, vindegenskaperna och blåsigheten i Finland samt en direkt länk till Vindatlas-kartanslutningen. Innehållet omfattar en översikt av hur klimatförändringen inverkar på vindförhållandena i Finland. Vindatlasprojektet har finansierats av arbets- och näringsministeriet och genomförts av Meteorologiska institutet. Arbetet har koordinerats av Motiva Oy. ■
VERKLIGA MÄTVÄRDEN BEHÖVS STY, Suomen Tuulivoimayhdistys
Hittills har reserveringen av lämpliga områden för vindkraft i markplanerna begränsats av bristande uppgifter om blåsigheten på olika håll i Finland. Vindatlasen som offentliggjordes den 25 november fyller upp luckorna. Atlasen är ett centralt verktyg även för de organisationer som bygger vindkraftverk. Atlasen är uttryckligen ett hjälpmedel för områdesplanläggningen, som anger var det lokalt lönar sig att börja utföra vindmätningar. Var det blåser mest framgår inte direkt. Atlasens största förtjänst är att man på basen av den kan göra reserveringar för vindkraft i plankartorna. Det skulle nu gälla för landskapen och landskapsförbunden att
raskt ta itu med planläggningsarbetet, för att säkra områdestillgången för den kapacitet som satts som nationellt mål (6 TWh/a) till 2020 utan katastrofala förseningar. Vindatlasen i Sverige lovar också goda vindlägen i inlandet där. Vid praktiska projektvisa vindmätningar har man konstaterat avsevärt lägre medelvindvärden än vad atlasen förutspått för orten. T.ex. har Vattenfall mätt medelvindhastigheter på 6 m/s på ett område som vindatlasen angett 7,2 m/s. En avvikelse på 20 % i medelvindhastighet kan låta liten men i praktiken betyder det 45—50 % skillnad i vindkraftproduktion. Inte heller för vindatlasen i Finland har gjorts tillräckligt med verkliga mätningar på
tillräcklig höjd över marknivån, varför vindstyrkeuppgifterna som anges i atlasen inte bilagts statistiska analyser av felmarginalerna. Det betyder att den nya vindatlasen ännu är otillförlitlig för beräkning av planerade byggprojekts ekonomiska utfallsmöjligheter samt för uppskattning av den verkliga vindkraftpotentialen, kostnaderna och stödmedelbehoven. För att få vindatlasens uppgifter verifierade behövs offentligt stöd. Högkvalitativa vindhastighetsmätningar behövs åtminstone på tre havsbaserade ställen och för inlandets del på betydligt flera ställen. ■
VINDÖGAT 4/2009
7
ENERGIINDUSTRIN OM VINDATLASEN Pressnytt 24.11.2009
Den vindatlas som nu offentliggörs visar att Finland har skäligen drägliga vindförhållanden för modernt vindkraftbyggande. Atlasen är ett centralt element för främjandet av vindkraften och ett viktigt redskap för vindkraftbyggande energibolag. Ur energiindustrins synvinkel är det särskilt viktigt att det nya opuset blir aktivt använt som bas för områdesplaneringen, eftersom problemen inom planläggningen och tillståndsgivningen för tillfället bromsar investeringarna i vindkraft, säger elproduktionsbranschens chef Jukka Leskelä. Enligt honom bör tillräckliga arealer reserveras för vindkraftbruk och de administrativa processerna uppsnabbas. Annars är Finlands målsättning om 2000 MW vindkraft till 2020 i riskzonen. Finlands hela vindkraftkapacitet är nu knappa 150 MW. Energiföretagen har dock redan offentliggjorda vindkraftprojekt för sammanlagt 5000–8000 MW, av vilka klart över hälften är havsbaserade. Nästan alla projekt är i något skede av utvärdering eller miljökonsekvensbedömning. Till betydande byggande kommer man först då projektområdena är planlagda och tillstånden givna. För att möta utmaningarna inom energioch klimat behövs mycken investering i ut-
släppsfria och lågutsläppande elproduktion. Statsmaktens uppgift är att säkra att sådana onödiga hinder som ligger i investeringarnas väg blir undanröjda så att verksamhetsförutsättningarna är möjligast gynnsamma. Reserverandet av gynnsamma vindkraftområden i t.ex. landskapsplanerna har begränsats av bristen på information om blåsigheten på olika håll i Finland. Hittills har vid planläggningen närmast medtagits områden i närheten av kusterna och på fjällen. Vindatlasen informerar nu att det även inne i landet finns rikligt med goda vindlägen när man går till höjder på 100—150 m och däröver. Dessutom uppmäts på nuvarande höga vindkraftverk de största vindhastigheterna under vintermånaderna medan det allmänt påstås att det inte ens blåser på vintern. Ett särskilt problem har varit att vindkraft måstat inplaneras på alla nivåer av planläggning. Processen kan dra ut i år, vilket t.o.m. kan förhindra investeringsförverkligandet. Utvecklingsbehov finns också i miljökonsekvensbedömningsförfarandet och inom tillståndsgivningen. De faser som föregår investeringsbesluten drar ut i år och processerna har under senaste år oavbrutet förlängts och blivit krångligare. Det höjer investeringströskeln, höjer investeringskostnaderna och fördröjer övergång-
en till lägre utsläpp och funktionssäkrare energisystem. Enligt energiindustrin borde planläggnings-, mkb- och tillståndsprocesserna strömlinjeformas så genomgångstiden märkbart förkortades. Därför föreslår energiindustrin att miljöadministrationen, tillståndsmyndigheterna och branschen att samla sig till en gemensam utvecklingsprocess, vars mål skulle vara att effektivera tillvägagångssätten så att den totala behandlingstiden avsevärt kortas ned. Det skulle stöda Finlands klimat- och energipolitiska målsättningar och gynna energikonsumenterna genom lägre kostnader. Enligt den vision som energiindustrin nyligen offentliggjort för 2050 är Finlands el- och fjärrvärme kolneutrala. Det betyder att produktionen är mycket lågutsläppande, och att el- och fjärrvärme minskar bruket av fossila bränslen i trafik och boende. I visionen har vindkraften den största tillväxtpotentialen, och skulle täcka 10—20 % av Finlands elproduktion. Det motsvarar ca 5000—7000 MW kapacitet och 15—20 TWh årlig produktion. Det skulle vara mera än Finlands nuvarande vattenkraftproduktion. ■
för helt från början, men utan att nämvärt höja kostnaderna. Vestas avslöjar inte ännu närmare detaljer. Skingringsteknik är inte enda möjligheten. Även radartekniken kan utvecklas så att rotorblad blir identifierbara. I Britannien pågår utveckling för flygledningen. Teknologiföretaget Cambridge Consultants har utvecklat en radarlösning som ser turbiner. Konceptet ger en 3d-bild av vindparken så att rotorbladen kan urskiljas från ett förbiflygande föremål. (New Scientist)
Inmatningstariffen hettar upp känslorna,
AKTUELLT forts. fr. sid 5 senarelagts emedan försvaret befarar att de stör radartrafiken. Även i USA pågår utredningar angående inverkan. Det kan finnas flera lösningar på problemet. Under utveckling är t.ex. möllor där man använder skingringsteknik. Vestas har utvecklat och testat turbinblad med teknik från företaget Quinetiq. Det är förhållandevis enkelt att gömma objekt undan radar med t.ex. ytmaterial, men detsamma kan inte användas på rotorbladen för viktökningens skull. Dessutom böjer sig bladen under gång vilket kunde förorsaka brott på ytorna. För radar gömda blad utvecklas där-
Vihreä lanka 23.10
Det att små möllor och biogasanläggningar skärs ut ur inmatningstariffsystemet väcker ont blod. Enligt riksdagsledamot Anne Kalmari (c) har de stora energibolagen varit överrepresenterade i den arbetsgrupp som utarbetat systemförslaget som lades fram i slutet av september. ”Det förefaller som om det för regeringens högerflank skulle vara en principfråga att undvika konkurrens för energiproducenterna.” Kalmari kräver näforts. s.13
8
VINDÖGAT 4/2009
JURIDISK VIND Jur.dr. Robert Utter, Finlands miljöcentral, översättning av ett utkast i november 2009
Vindkraften i markplaneringsoch byggnadslagen Vindkraftbyggandet skapar livlig debatt och höga förväntningar. Dessvärre kvarstår ännu bekymmersamma osäkerheter. Undanröjningen eller lindrandet av dem skulle kräva rask och sakkunnig aktivitet av myndigheter och möjligen även av lagstiftaren. När den föreslagna inmatningstariffen och dess garantipris kommer i kraft minskar osäkerheten i lönsamhetsberäkningarna för vindkraftprojektens investeringsbeslut. Den administrativa risken med bygglov och övriga krav kvarstår emellertid. De riskerna kan man inte heller undanröja helt och hållet. Till rättsstatens principer hör att myndighetsbeslut som angår miljöpåverkande projekt i sista hand kan underställas besvärsmyndighet. Problemets kärna ligger för närvarande i prognosticiteten, eller i bristen på sådan.
Lagstiftningen skall efterlevas Vid planering av vindkraft- liksom andra projekt kan man effektivt tillämpa de förpliktelser, som klart framgår ur lagstiftningen. Om lagstiftningen ger tolkningsmöjligheter, eller är oklar, kan inte ens den bästa jurist förutspå olika myndigheters beslut eller de krav lagstiftningen uppställt. Möjligheten för fördröjningar och ledsamma överraskningar tilltar. Ett beklagligt exempel på detta är hur den lagenliga tillämpningen av styrning och planering av markanvändning inverkar på vindkraftbyggen. Markplaneringen har särställning när det är fråga om styrningen av markanvändningen. Genom planering styrs markanvändningen och därav följande miljökonsekvenser. Vindkraftbyggandet har inte stått i fokus vid lagstiftandet av hur markanvändningen ska styras och miljökonsekvenser beaktas. Regleringen gällande just vindkraft är annars också extra knapp i miljölagstiftningen. Det är i sig inget ovanligt, för lagstiftningen är ofta av allmän art gällande
branschtillämpningar. D.v.s. lagen är sällan skräddarsydd för enbart någon bestämd bransch. Det moderna samhället är i växande grad dirigerat av paragrafdjunglar. Om vi ännu skulle skapa speciallagstiftning för varje enskild aktivitet skulle saken snabbt svämma över bräddarna. Men tillämpandet av de allmänna reglerna för vindkraftbyggande skapar osäkerhetsfrågor. Vilken paragraf skall tillämpas för vilket specifikt fall?
Var klämmer skon mest? Kan vindkraftbyggandet medföra så avsevärda miljökonsekvenser att man för dess skull borde tillämpa utvidgad bedömning än vid normal lovgivning? Svaret på den frågan är juridiskt avgörande, i fråga om byggnadslov och de markanvändnings- och byggnadslagar som styr markplaneringen. Om svaret är nekande, tillämpas lagens huvudregel vid bygglovsbedömandet, och det blir t.ex. onödigt att göra upp detaljerad situationsplan. Om svaret däremot är jakande hamnar tillståndsmyndigheten att ta ställning till följdfrågor. Är byggandet avsevärt eller förorsakar det menlig inverkan? Om svaret på följdfrågan är nekande kan bygglov utfärdas, så vida lagenliga förutsättningar uppföljs. Om svaret på följdfrågan är jakande blir enda utvägen uppgörande av situationsplan. Då situationsplan uppgörs behöver den lagenliga utvidgade bedömningen inte mera tillämpas. Det redan svåra läget blir lätt ännu oklarare. Då markanvändnings- och bygglagen stiftades, för ungefär tio år sedan, lademan inte speciell vikt vid hur de olika paragraferna passade in på storskaligare vindkraftutbyggnad. Något klart rättesnöre finns inte för hur man skall bedöma när ett vindkraftbygge är så avsevärt att det lagstadgade utvidgade bedömningsförfarandet skall följas och när det behövs situationsplan. Specialdirektiven för markplanering och bygglov på strandområden är i detta hänseende något klarare. Som utgångspunkt behövs general- eller detaljplan för att få
bygglov. Men även här finns lagstadgat undantagsförfarande, vars tillämpningspraktik för vindkraftbyggen är ganska tunt. Myndighetspraktiken och domstolsbesluten har närmast berört bosättningsbyggen på strandområden. Hur dessa tillämpningar skall anpassas för vindkraftbyggen är ännu oklart. Läget är synnerligen besvärligt p.g.a. bristande prognosticitet. Varje fall bedöms separat enligt tolkningsbara förordningar. Vid extremfall kan man med relativt stor säkerhet säga vad förverkligandet av ett vindkraftprojekt kräver ifråga om bygglov och markplanering. På strandområden uppfylls alltid kravet på mera detaljerad markplan eller undantagslov. Men undantagslovsförfarandet är oklart gällande vindkraftbyggen. För byggande på övriga landområden kan man konstatera att mycket småskaligt byggande knappast har betydande miljökonsekvenser, varför bygget varken kräver utvidgad tillståndsbedömning eller uppgörande av situationsplan. Mera betydande vindkraftbygge kan redan förutsätta utvidgad tillståndsbedömning, dock inte detaljplan. Mycket betydande vindkraftbygge kan däremot kräva detaljplan. Vad är småskaligt, betydande eller mycket betydande? För närvarande skulle högsta förvaltningsdomstolen i sista hand hamna att göra beslut rörande enskilda besvär när de, efter en längre besvärsrunda, slutligen kommer därhän.
Bättre prognosticitet önskas Ur det oklara läget kommer man endera genom att vänta på att rättspraktiken utformar sig i domstolarna eller att lagtolkningen klarläggs genom ändring av lagen. Direktiv från miljöministeriets skulle också vara mycket välkommen snabbstimulans eftersom de kan snabba upp och likställa själva tillståndsprocessen. Men då måste man observera att man genom besvärsproceduren kan besvära sig mot myndighetsbesluten oberoende av innehållet i ministeriets direk-
VINDÖGAT 4/2009
tiv. I sista hand är det domstolen, som avgör direktivens och myndighetsbeslutens laglighet. Detta framhäver enligt min mening att sådana direktiv måste utarbetas noggrant och sakkunnigt. Direktiv som senare visar sig juridiskt ohållbara skulle säkert vara det allra sämsta alternativet. Då skulle vi hamna tillbaka till början och vindkraftbyggandets administrativa risker skulle förverkligas på sämsta möjliga sätt. Ytterst viktigt vore att granska hur oklarheterna angående reglerna för markplane-
9
ringen bäst borde utredas för vindkraftbyggandets del. Naturligtvis får inte heller andra relevanta delar av miljölagstiftningens delområden glömmas, fastän denna skrift närmast riktats mot markplanerings- och byggnadslagen. I sin långsiktiga klimat- och energistrategi har statsrådet klart bifallit ökad vindkraftsutbyggnad. Denna politiska viljeyttring måste bara förvandlas till handling även gällande lagstiftningen. Den ekonomiska sidans utmaningar har lagstiftaren gripit sig an genom inmatningsta-
riffarbetsgruppens förslag. Räcker den politiska ambitionen ännu till för att granska och eventuellt justera markplaneringen och de miljörättsliga direktiven för vindkraftbyggandets del? Utmaningar finns, men dem kan man sannolikt åtgärda. ■
MILJÖMINISTERIET ÄNDRAR LAGEN Hellink 25 nov -09
Vid miljöministeriet har man under hösten klarlagt ändringsbehoven i den lagstiftning som reglerar vindkraftbyggandet. Avsikten är att främja vindkraftbyggandet genom att vidga generalplanens användning. Bygglov skall, under bestämda förutsättningar, kunna ges direkt på basen av generalplanen. Regeringens proposition om hur markanvändnings- och bygglagen skall ändras skall avges nästa vår. Under år 2010 uppdateras även direktiven för vindkraftbyggandet. ”Framför allt ska vindkraften vid markplanläggningen anpassas till landskapet, bosättningen och naturomgivningen samt ska nödvändiga tekniska och ekonomiska omständigheter beaktas, såsom vindförhållanden och anslutningarna till kraftnätet. I planläggningen ingår som väsentlig del även beaktandet av närbosättningens och övriga berördas synpunkter. Detta som en del av det demokratiska beslutsfattandet.
Det är till allas fördel att markplaneringen för placering av vindkraft görs noggrant och yrkeskunnigt. ”Så karakteriserade bostadsminister Jan Vapaavuori markplaneringens roll för främjandet av vindkraft på Vindatlasseminariet den 25.11. Minister Vapaavuori poängterade att markplaneringen nu, när vindatlasen blivit färdig, snabbt bör avancera också i inlandet. På så sätt får man fram en helhetslösning för vindkraftplaceringen och främjar projektförverkligandet. Miljöministeriet stöder påbörjandet av landskapsplanerna genom att öka finansieringen till landskapsförbunden för de utredningar som behövs för markplaneringen. Hittills har det inte varit möjligt p.g.a. att man saknat kännedom om vindförhållandena. Angående vindkraftbyggandet har planeringen på de olika planenivåerna klar arbetsfördelning. I landskapsplanerna utmärks områden som lämpar sig för vind-
kraftproduktion. Projektförverkligandena sker sedan enligt detaljplanen eller direkt via tillståndsgivningen. I Finlands klimat- och energistrategi har bindkraften tilldelats en ambitiös 2000 MW målsättning till år 2020. En ökning från nuvarande 140 MW till 2000 MW inom tio år ställer även planeringen inför stora utmaningar. För dirigeringen av vindkraftbyggandet är landskapsplaneringen av central betydelse. Redan nu finns i landskapsplanerna, längs kusterna och i havsområdena, utmärkt områden för flera tusen megawatt vindkraftkapacitet. På de områdena är också många vindkraftprojekt igång. ■
10
VINDÖGAT 4/2009
SMÅ VINDKRAFTVERK I SVERIGE 2009 Rapport av Svensk Vindkraftförening för Energimyndigheten 6-09
Några exempel:
Sammanfattning Det finns nu tio svenska företag som utvecklar och konstruerar små vindkraftverk varav två tillverkare utvecklar vertikalaxlade vindturbiner. Generatorernas effekt sträcker sig från 0,75 kW upp till 200 kW. Det finns ytterligare två företag som utvecklar egna elsystem för importerade kinesiska vindkraftverk och säljer under eget svenskt varumärke. Övriga aktörer på den svenska marknaden är återförsäljare eller distributörer och säljer importerade vindkraftverk från 0,2 kW upp till 80 kW generatoreffekt. Det är värt att notera att de båda svenska tillverkarna av vertikalaxlade turbiner, Vertical Wind och Windforce båda visar intressanta resultat varav Vertical Wind från Uppsala skall driftsätta en 200 kW turbin hösten 2009. Övriga vertikalaxlade turbiner har en högsta generatoreffekt på 10- 44 kW.
Vertcal wind
Energisnurran
vindkraftverk; alla verk klarar inte hög turbulens lika bra. Produktionskostnaden per kWh kan ofta bli mycket hög för de minsta verken. I urban miljö rekommenderar vi en vindmätning innan man placerar vindkraftverk på befintliga byggnader. För djupare analyser finns det simuleringsprogram för urban miljö att tillgå på marknaden.
Tänk på att vinden är viktig för de minsta…
...men också för större
De allra minsta vindkraftverken, Micro < 1,5-2 kW kan ha problem med effektreglering vid svåra vindförhållanden med hög turbulens. I urban miljö får man som regel räkna med hög turbulens liksom vid låga navhöjder. Låga torn och kringliggande hinder som träd, buskar och byggnader ger turbulens och ställer större krav på verken effektregleringsfunktion. Var noga vid val av
Vinden är viktigast. Många platser i Sverige har endast 4,5-5,5 m/s i medelvind på 30 m höjd. För att nå 6 m/s medelvind kan det behövas 60-70 m navhöjd. T ex om medelvinden är 4,5 m/s på 30 m höjd så sjunker den till 3,8 m/s på 12 m höjd i ett typiskt svenskt jordbrukslandsskap och energiproduktionen blir endast 60% av produktionen på 30 m höjd; se tabell för medelvind 5,0 m/s på 30
Återförsäljare/Distributörer Bullarens Energiteknik Buttorps Bruk AB Egen El AB Ekokraft Sweden HB ELMO Nordic AB Energisnurran Eolica Vindkraft AB Home Energy AB Leja Handel AB Millcreek WindAB Skyllermarks Pressar AB Sunwind Energi AB TA Teknik & Fritid Vindtech Laxviks El AB VTEK Energy AB Windpower 521 Scand. AB Östra Ljungby Vindkraft AB
www.betek.se www.pitchwind.se egenel.etc.se www.ekokraft.se 0733 466 906 Larsson www.energisnurran www.eolica.se www.homeenergy.se www.4tellus.com www.millcreek.se www.skyllermarks.se www.sunwind.se www.tateknik.se www.vindtech.se www.vtek.fi www.windpower.se www.dybeck.net
Garden
m navhöjd. Var uppmärksam på vid vilken medelvind som tillverkaren anger verkets energiproduktion (AEP = Annual Energy Production). Fråga leverantören efter referenser; vilka installationer finns det; hur har verken fungerat och vilken årsproduktion (AEP) har de. Har du möjlighet så besök något driftsatt verk och bilda dig en egen uppfattning om verkets funktion. Se till att den leverantör du väljer kan ställa upp med service och reservdelar under verkets hela livslängd. Tänk på att produktionskostnaden per kWh som regel blir lägre ju större vindkraftverk man väljer. Leverantören skall kunna visa upp mätdata, effektkurvor, ljudmätningar, CEintyg/certifikat och övriga godkännanden osv. om leverantören har angivet så. Närmare uppgifter; info@svensk-vindkraft.org ■
Tillverkare med webadresser Egen El AB Flexenclosure AB Hannevind Vindkraft AB JBA Vind AB Morphic PitchWind Systems AB SVIAB Vertical Wind Industry AB Winden Sweden AB Windforce AB
www.egenel.etc.se www.flexenclosure.com www.hannevind.com www.jbavind.se www.morphic.se www.pitchwind.se www.sviab.com www.verticalwind.se www.winden.se www.windforce.se
Licenstillverkare Liten Vindkraft AB Windon
www.litenvindkraft.se www.windon.se
VINDÖGAT 4/2009
11
VÅR PAPPA PRODUCERAR OCKSÅ ER PAPPAS STRÖM T&T 17.11-09
Finlands nya framtid? Pasi Hurri går i täten med sin fem kW mölla, fastän det inte blåser just idag. In på energimarknaden smyger sig en ny trend. Hos ägare till småhus, lantgårdar och smärre industrifastigheter vaknar intresset för egen elproduktion i grannskapet. Hittills har hundratals finländare laddat ackur för båtar och stugor med små vindmöllor och solpaneler. Det nya är intresset för snäppet större el- och värmeaggregat och deras anslutning till nätet. T.ex. är efterfrågan på 3—5 kW vindmöllor ökande. Enligt Ina Lehto som forskat i hur mikroproduktionen blir allmännare får energiföretagen allt oftare förfrågningar på hur man ansluter sig till nätet. För närvarande finns det dock bara ett par tiotal möllor anslutna till nätet och för
biokraftverkens del något tiotal. Mängden är anspråkslös med tanke på att vi har ca 3,5 milj konsumentpunkter.
När antalet nätanslutna anläggningar stiger till några hundra och det i praktiken blir klart hur det går till, kommer antalet att stiga brant, förutspår Lehto. Elkonsumenterna vill minska sina elräkningar och ser en bra möjlighet i inbesparade överföringsavgifter. Tuulivoimala.com Finland, som började år 2005 har sålt ett tusental 200—2000 W möllor. Det är en av Finlands tio importörer. På senare tid har intresset vänts mot store 5—20 kW anläggningar. Kunderna vill ersätta elen som stiger i pris, säger säljchef Tomi Räisä. T.o.m. våningshusägare har blivit intresserade. Vi har nyligen gjort offert för tre våningshus. ■
KATALOG ÖVER SMÅ VINDMÖLLOR – 2009 Nordic Folkecenter för förnybar energi
En ny intressant marknad för småmöllor är på utveckling i Danmark och närliggande länder. De riktar sig inte till finansiella investorer som fokuserar på att leverera el till kraftnätet utan till autonoma hushåll. I hushållsmiljön kan man utrusta sig med instrument enligt netto-mätarprincipen, vilket betyder att produktionsvärdet blir detsamma som kostnaderna för att köpa ur nätet. Det är normalt högre än gottgörelsen för inmatningstariff. Netto-mätning är enkel och billig att sköta.
Folkecenter har samlat det internationella utbudet av småmöllor i en diger katalog med datablad och bilder för envar typ. Samlingen omfattar 211 olika typer, allt från 6 W laddare till 50 kW stora gårdsmöllor. Katalogen kan laddas ner för några tior från websidan www.folkecenter.net ■
12
VINDÖGAT 4/2009
PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL NR 5/09 Philip Hildén
Offshore framåt i Sverige Den 14 – 16 september 2009 ordnades en stor offshorekonferens i Stockholm. Konferensen visade på många sätt att man menar allvar med offshoreutvecklingen i vindkraft. Sedan maskin- och eltekniken nu nått en nivå som tillåter utbyggnad av stora offshoreparker också på öppet hav, ägnas nu logistiken, dvs. transporten och monteringen av kraftverken, samt kraftöverföringstekniken allt större intresse. Nya hamnanläggningar uppstår likaså. En av de största ligger på den danska ön Rømø, granne till tyska Sylt i Nordsjön. Här bygger Airtricity, det irländska kraftbolaget, ett servicecentrum för offshoreparken ”Butendiek” Stora transport- och monteringsfartyg är under planering och byggnad för alla de stora vindkraftbolagen. Dessutom behövs ett stort antal servicefartyg, som kan nå kraftverken också under svåra förhållanden. Kabelnätet i Östersjön och Nordsjön kommer under de närmaste 10-20 åren att byggas ut med tanke på att kunna utnyttja hela den kapacitet, som de nya offshorekraftverken erbjuder. Dessutom kommer det nya kabelnätet naturligtvis att erbjuda utbyte av kraft mellan kuststaterna med större kapacitet och mindre förluster. Det första stora kombiprojektet för offshore vindkraft och utbyte av kraft mellan olika länder gäller Kriegers Flak i sydligaste Östersjön, där man kombinerar vindkraftproduktion med kraftöverföring mellan Danmark, Sverige och Tyskland med en maximal kapacitet på ca 1 000 MW. Det tyska företaget wpd, känt i Finland för offshoreplanering i Bottniska viken och Bottenhavet, har i hela Europa offshoreprojekt på 9 000 MW och därtill 7 000 MW onshore. Wpd:s första finska offshorepark blir Suurhiekka utanför Uleåborg med en årsproduktion på ca 1,5 TWh. Också svenska och norska företag har stora byggnads-
planer. I Sverige kommer under de närmaste åren 900 offshoreturbiner och ca 2 000 onshorekraftverk på sammanlagt ca 10 000 MW att byggas. I Norge håller man på att evaluera ca 7 000 MW längs Atlantkusten. Se t.ex. www.offshorewind2009.info www.germanwind.info www.windenergie-agentur.de och www.romohavn.dk
Svevind börjar bygga i Markbygden De två första turbinerna av typen Enercon E 82 på 2 MW har tagits i bruk ca 60 km NV om Piteå i Sverige, där en av världens största onshore vindparker planeras. Planeområdet omfattar ca 500 km2 på ca 600 m höjd över havet med en uppmätt medelvindhastighet på 7,5 – 8,8 m/s på 138 m navhöjd, motsvarande ca 3 500 fullasttimmar per år för de 1011 aggregaten med en effekt av 4 000 MW. Man avser att kunna överföra en del av kraften med högspänd likström till Finland och Norge.
Jättekran i Belgien Det belgiska vindkraftföretaget Windvision och transportföretaget Sarens har av ka Demag köpt en specialkran, avsedd för monteringen av elva Enercon E-126 vidkraftverk på vardera 6 MW i Estinnes, Belgien. Enercon har för sig reserverat en likadan kran. Kranen har konstruerats speciellt för montering av stora vindkraftverk. Den har en största lyftförmåga på 1600 ton och en lyfthöjd på 156 m. Kranen går på larvfötter och kan sålunda köras från en arbetsplats till en annan inom vindparken utan att demonteras. Upp- och nedmonteringen av en fast kran av dessa dimensioner tar mellan 10 och 14 dagar. I Estinnes hade detta betytt när fyra månader extra monteringstid.
Inte bara kärnkraft i Frankrike Utöver det även i Finland kända kärnkraftföretaget Areva finns det i Frankrike en stor mängd mindre vindkraftföretag, största delen planerade av det tyska Volkswind. Under detta år (2009) bygger Volkswind i Tyskland och Frankrike 85MW, varav 60,5 MW i Frankrike. Verksamheten här började för ca 6 år sedan och sammanlagt har man nu ca 2 000 MW vindkraft i drift. Kraftverken är samlade i parker på 10 – 25 enheter, som främst har levererats av Siemens, Fuhrländer, Vestas och Enercon. Anslutningen sker till EDF (Eléctricité de France) enligt en individuellt överenskommen tariff. Vindkraftverken ägs dels av företagare och markägare på orten, dels av olika andra företag. T.ex IKEA är intresserat av vindkraft för att förbättra miljöimagen för sina 26 franska filialer. ■
VINDÖGAT 4/2009
13
AKTUELLT forts. fr. sid 7
ringsminister Mauri Pekkarinen på ändring i förslaget. ”Utgångsläget måste vara att alla kan få garantipris.” Arbetsgruppens ordförande Petteri Kuuva hänvisar till administrativa komplikationer. Ärendet har väckt en folkrörelse i Laukkaa. en 60-hövdad grupp ämnar uppvakta riksdagen. ”Oförståeligt krängande, de små lämnas helt utan,” säger rörelsens aktivist Erkki Kalmari.
Vindkraft mellan bassängsjöarna i Sodankylä, Pohjolan Sanomat 24.10
Vindkraftbyggare är intresserade av lappska inlandet, där flera projektplaner är aktuella. Nu undersöker Sodankylä kommun en position mellan Loka och Porttipata bassängsjöar i riktning mot Ruosselkä. Vi är mycket intresserade p.g.a. våra stora bassänger. Där finns goda vindlägen, säger nämndens ordförande Ahti Korvanen.
WWEA, 11.11
Spanska nätoperatören Red Eléctrica de España Ree meddelade nyligen att man på morgonen den 8 november noterat att Spanien kunde exportera 2000 MW vindkraftproducerad el till sina grannländer. Samma kapacitet användes för att pumpa vatten till vattenkraft reservoarer. Vd på Ree betonar behovet av utvidgade nätkontakter till grannländerna, ökad lagringskapacitet, utbytessystem och integrering av elektriska fordon i systemet.
Världens största vindkraftverk byggs i Markbygden,
27.11 Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation har nu gett klartecken för byggnation av åtta vindkraftverk på Stor Blåliden mellan Långträsk och Koler i Piteå kommun. Två av vindkraftverken på Storblåliden kommer att vara av den största serieproducerade modell som finns, med en effekt på 7,5 MW och en totalhöjd på 200 meter. Sedan tidigare har Markbygden Vind AB tillstånd att uppföra tolv vindkraftverk i Dragaliden, en pilotanläggning som fått stöd av Energimyndigheten och snart står klar.
Ny Teknik 30.11-09
Energimyndigheten blev överkörd när regeringen satte ihop sitt förslag till nya regler för dem som vill producera sin egen el. Trots att Energimyndigheten är regeringens egen expertmyndighet valde näringsdepartementet att strunta i experternas råd när man satte ihop sitt lagförslag med regler för debitering av småskalig elproduktion. - Linus (Palmblad, handläggare på Energimyndigheten, red. anm.) försökte komma till tals med dem, men det gick inte, säger Kajsa Olsson på Energimyndigheten. KTHprofessorn och utredaren Lennart Söder föreslog i februari förra året ett system med månadsvis nettodebitering - det vill säga att kunden betalar mellanskillnaden av den el han eller hon köpt och sålt. Energimyndigheten svarade i ett remissyttrande att myndigheten ställer sig positiv till Lennart Söders förslag och stödjer ett system med nettodebitering. Men när det var dags att sätta ihop förslaget till ny lag lyssnade inte departementet på myndighetens experter, berättade Kajsa Olsson på ett seminarium arrangerat av Svensk Energi i förra veckan. Kritiken mot regeringens förslag har varit hård. Utredaren själv, Lennart Söder, branschorganisationen Svensk Energi och ett 70-tal privatpersoner har uppvaktat näringsdepartementet och protesterat mot att utredningens förslag om nettodebitering inte finns med i regeringens proposition till riksdagen. Jan-Olof Lundgren, sakkunnig på näringsdepartementet, säger att departementet vill se en utförligare utredning av hur nettodebiteringen påverkar bland annat skatter och konkurrens innan man går vidare med frågan.
Energimyndigheten i Sverige 26.11-09
Riktlinjer för små vindkraftverk på gang. IEA Wind hade den 3-5 november ett Executive Committe-möte i Mexico. Då fattades bland annat beslut om att starta ett nytt projekt som handlar om metoder och rekommendationer för utformning och utvärdering av småskalig vindkraft. I detta ingår bland
annat frågor om säkerhet, prestanda och ljudspridning. Ett nära samarbete sker med standardiseringsarbetet inom IEC och slutmålet är att förbättra tillförlitligheten och säkerheten för små vindkraftverk. Ett annat nytt projekt som det fattades beslut om handlar om modeller för havsbaserad vindkraft. För mer information om IEA Wind och de pågående projekten besök hemsidan: www.ieawind. org.
Juva 22.7
Möjligheterna att utnyttja vindkraft utreds i Juva och Rantasalmi i södra Savolax. Företaget Saimaan Woima har nyligen grundats för att kartlägga vinddata och produktionsmöjligheter. Ägarna är Suur-Savon Sähkö Oy och tre privata investorer. I Näärinki by på Loukeenvuori har rests en vindmätningsmast. En årslång mätperiod ska ge faktaunderlag angående vindstyrkor och riktningar samt möjligheterna att bygga en eller flera vindkraftenheter. Vindmätningar görs även i några av områdets GSM-master.
Fortum Power and Heat, 25.11
Fortum påbörjar MKB-förfarande för byggandet av högst fem vindkraftverk på Bergö i Malax kommun. En mer begränsad miljöutredning gjordes redan senaste sommar för vindkraftverken på Bergö. Den nu påbörjade miljökonsekvensbedömningen uppskattas ta ett drygt år. Planeringen, som genomförs under ledning av Malax kommun, uppskattas vara klar om ungefär ett år. Om man får nödvändiga tillstånd från Malax kommun och andra myndigheter enligt planerad tidtabell, kan de fem vindkraftverken på Bergön börja producera el under år 2013. Den sammanlagda effekten av de fem vindkraftverken på 3-5 megawatt på Bergö uppgår till 15-20 megawatt beroende av vald kraftverksstorlek. - Vindkraftverken placeras så långt som möjligt från närmaste bosättning, minst en halv kilometer, för att störa omgivningen så lite som möjligt, säger vindkraftschef Sebastian Johansen från Fortum. ■
14
VINDÖGAT 4/2009
PRODUKTIONSSTATISTIK Läge Tillverkare Huittis 1 Nordtank Korsnäs 1 Nordtank Korsnäs 2 Nordtank Korsnäs 3 Nordtank Korsnäs 4 Nordtank Jalasjärvi 1 Windworld Sottunga Ormhälla Vestas Eckerö Bredvik Vestas Vammala Koppelo Vestas Äetsä Marjamäenvuori Vestas Euraå Krisantie NEGMicon Kemi 1 Nordtank Kemi 2 Nordtank Kemi 3 Nordtank Karlö Marjaniemi 1 Nordtank Karlö Marjaniemi 2 Nordtank Björneborg 1 Nordtank Kalajoki Rahja 1 Nordtank Kalajoki Rahja 2 Nordtank Siikajoki Säikkä 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 2 Nordtank Enontekis Lammasoaivi 1 Bonus Enontekis Lammasoaivi 2 Bonus Karlö Huikku Nordtank Ijo Nordtank Karlö Marjaniemi 3 Nordtank Kuivaniemi Vatunki 1 Nordtank Eckerö Mellanön Vestas Kökar 1 Enercon Finström Pettböle 1 Enercon Finström Pettböle 2 Enercon Vårdö 1 Enercon Siikajoki Tauvo 1 Nordtank Siikajoki Tauvo 2 Nordtank Lemland Knutsboda 1 Vestas Lemland Knutsboda 2 Vestas Lemland Knutsboda 3 Vestas Lemland Knutsboda 4 Vestas Enontekis Lammasoaivi 3 Bonus Muonio Olos 1 Bonus Muonio Olos 2 Bonus Muonio Olos 3 Bonus Muonio Olos 4 Bonus Muonio Olos 5 Bonus Föglö Bråttö Enercon Lumparland 1 Enercon Lumparland 2 Enercon Finström Pettböle 3 Enercon Sottunga Kasberget Vestas Lumijoki Routunkari Vestas Kuivaniemi Kuivamatala 1 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 2 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 2 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 5 NEGMicon Närpes Öskata 1 NEGMicon Kotka 1 Bonus Kotka 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 1 Bonus Björneborg Meri-Pori 2 Bonus
Effekt kW 75 200 200 200 200 220 225 225 225 225 250 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 450 450 500 500 500 500 500 500 500 500 500 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 660 660 750 750 750 750 750 750 750 1 000 1 000 1 000 1 000
Ø torn Start Uppsk. juli aug sept m m m.år MWh/a MWh MWh MWh 20,0 40 3.03 24,6 32 11.91 380 12 18 47 24,6 32 11.91 380 7 12 32 24,6 32 11.91 380 10 11 31 24,6 32 11.91 380 3 - - 25,0 31 7.03 100 4 5 15 27,0 31 1.92 450 21 22 31 29,0 35 12.04 500 15 19 24 29,0 50 12.04 29,0 52 9.05 30,0 36 12.05 31,0 35 8.93 610 5 17 45 31,0 35 8.93 610 6 17 45 31,0 35 8.93 610 5 17 45 31,0 30 10.93 650 18 21 90 31,0 30 10.93 670 18 30 109 31,0 30 9.93 700 24 37 78 31,0 30 4.93 660 0 0 0 31,0 30 4.93 660 0 0 0 31,0 30 4.93 725 26 29 70 31,0 30 4.93 725 22 33 77 37,0 35 10.96 1 100 18 25 2 37,0 35 10.96 1 100 24 21 10 37,3 36 4.95 1 195 50 63 96 37,3 39 1.97 1 030 0 0 0 37,3 41 6.95 1 275 42 70 150 37,3 36 8.95 1 060 21 46 70 39,0 40 8.95 1 200 59 75 104 40,3 40 10.97 1 300 78 79 121 40,3 55 10.98 1 100 61 64 98 40,3 55 10.98 1 100 59 64 95 40,3 55 9.98 1 100 57 62 79 43,0 49 4.97 1 350 51 72 190 43,0 49 4.97 1 350 46 72 192 44,0 45 11.97 1 200 62 73 102 44,0 45 11.97 1 200 66 74 104 44,0 45 11.97 1 200 32 64 90 44,0 50 11.97 1 200 55 58 89 44,0 41 11.98 1 400 16 104 88 44,0 41 11.98 1 400 72 58 124 44,0 41 11.98 1 400 70 64 126 44,0 40 9.99 1 400 73 62 127 44,0 40 9.99 1 400 75 62 126 44,0 40 9.99 1 400 72 58 129 45,0 65 9.99 1 600 93 87 140 45,0 65 8.03 1 500 79 83 126 45,0 65 8.03 1 500 74 77 119 45,0 65 10.99 1 300 68 75 113 47,0 55 1.05 98 105 155 47,0 50 3.99 1 800 82 89 143 44,0 50 10.98 1 500 33 73 123 44,0 50 10.98 1 500 33 73 123 44,0 50 10.98 1 500 33 73 123 48,0 50 11.99 1 500 23 58 192 48,0 50 11.99 1 500 23 58 192 48,0 50 11.99 1 500 23 58 192 48,0 45 8.99 1 600 74 116 245 54,0 60 9.99 2 000 53 91 193 54,0 60 9.99 2 000 114 91 193 54,0 60 6.99 2 340 55 107 237 54,0 60 6.99 2 340 73 114 218
Produktion 2009-III Stör.- 12 mån % av MWh kWh/m2 h CF % tid (h) MWh uppsk. 78 52 52 3 23 75 58 0 0
164 109 110 7 48 131 88 0 0
389 259 260 17 106 332 259 0 0
18 158 333 88 12 390 251 66 12 300 229 60 1 624 263 69 5 - 105 105 15 343 76 12 299 60 0 0 - 163
68 69 68 130 157 138 0 0 125 132 45 55 209 0 262 138 238 278 224 218 197 313 310 237 243 185 201 208 255 260 262 262 258 320 287 270 255 359 315 229 229 229 273 273 273 435 337 398 400 405
90 91 90 172 208 183 0 0 166 175 42 51 191 0 240 126 199 218 175 171 155 216 214 156 160 122 132 137 168 171 172 173 170 201 181 170 160 207 181 150 150 150 151 151 151 240 147 174 174 177
225 228 226 432 524 461 0 0 416 442 101 122 417 0 523 275 475 556 447 437 395 522 517 395 405 309 336 346 425 434 437 437 431 533 478 450 425 544 477 305 305 305 364 364 364 580 337 398 400 405
10 0 10 0 10 2 20 610 24 506 21 0 0 2208 0 2208 19 4 20 156 5 402 6 317 19 167 0 2208 24 211 13 22 25 20 20 18 24 0 24 0 18 18 14 15 16 433 19 133 20 0 20 61 20 85 20 40 24 22 21 19 25 22 124 14 14 14 17 17 17 26 15 0 18 0 18 257 18 308
292 48 315 52 308 50 642 99 644 96 432 62 0 0 0 0 544 75 582 80 436 40 429 39 952 80 129 12 1157 91 573 54 1028 86 1348 104 1037 94 991 90 925 84 1324 98 1133 84 1059 88 1095 91 971 81 956 80 878 63 885 63 901 64 881 63 895 64 885 63 1549 97 1329 89 1232 82 1182 91 1597 1396 78 1137 76 1124 75 1126 75 924 62 1097 73 1089 73 1085 68 1501 75 2089 104 1750 75 1909 82
kWh/ m2/a 700 527 482 553 213 599 453 0 247 386 418 407 850 854 573 0 0 721 772 405 399 871 118 1059 525 861 1057 813 777 725 912 780 696 720 639 629 577 582 592 579 588 582 974 836 775 743 920 804 748 739 741 511 606 602 600 655 912 764 834
VINDÖGAT 4/2009
15
Uppgifterna insamlade av VTT Energi / Anders Stenberg Läge Tillverkare Effekt Ø torn Start Uppsk. juli aug sept Produktion 2009-III Stör.- 12 mån % av kWh/ kW m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) MWh uppsk. m2/a Björneborg Meri-Pori 3 Bonus 1 000 54,0 60 6.99 2 330 52 52 173 278 121 278 13 647 1715 74 749 Björneborg Meri-Pori 4 Bonus 1 000 54,0 60 6.99 2 320 73 114 245 432 189 432 20 176 1857 80 811 Björneborg Meri-Pori 5 Bonus 1 000 54,0 50 6.99 2 450 75 114 282 471 205 471 21 374 2092 85 913 Björneborg Meri-Pori 6 Bonus 1 000 54,0 50 6.99 2 670 110 139 218 467 204 467 21 342 2295 86 1002 Björneborg Meri-Pori 7 Bonus 1 000 54,0 50 6.99 2 600 116 150 311 577 252 577 26 26 2492 96 1088 Björneborg Meri-Pori 8 Bonus 1 000 54,0 50 6.99 2 580 116 136 303 555 242 555 25 122 2445 95 1067 Karleby Kokkola T1 WinWinD 1 000 56,0 70 5.03 2 100 89 52 205 346 141 346 16 362 1661 79 674 Karleby Kokkola T2 WinWinD 1 000 56,0 70 5.03 2 100 95 129 267 491 199 491 22 63 2151 102 873 Kristinestad Kristiina 1 WinWinD 1 000 56,0 70 12.03 2 200 143 167 332 642 261 642 29 134 2721 124 1105 Kristinestad Kristiina 2 WinWinD 1 000 56,0 70 12.03 2 200 133 179 347 658 267 658 30 50 2703 123 1097 Kristinestad Kristiina 3 WinWinD 1 000 56,0 70 12.03 2 200 104 158 342 604 245 604 28 235 2571 117 1044 Eurajoki Olkiluoto -TU1 WinWinD 1 000 56,0 60 10.04 2 400 91 109 180 380 154 380 17 1582 66 642 Oulunsalo Riutunkari T4 WinWinD 1 000 56,0 70 9.03 2 200 98 110 270 478 194 478 22 120 2343 106 951 Oulunsalo Riutunkari T5 WinWinD 1 000 56,0 70 9.03 2 200 105 145 291 541 220 541 25 16 2045 93 830 Oulunsalo Riutunkari T6 WinWinD 1 000 56,0 70 9.03 2 200 80 143 286 509 207 509 23 152 2410 110 979 Uleåborg Vihreäsaari T1 WinWinD 1 000 56,0 56 9.01 1 900 0 19 63 82 33 82 4 1890 674 35 274 Larsmo Fränsviken WINWIND 1 000 64,0 66 6.06 2 200 101 131 271 503 156 503 23 2248 102 699 Björneborg Hilskansaari WinWinD 1 000 64,0 70 07.07 2 100 141 165 299 605 188 605 28 - 2547 121 792 Ijo Laitakari 2 WinWinD 1 000 64,0 70 02.09 2 500 113 143 277 533 166 533 24 0 1073 43 334 Nystad Hankosaari1 Nordex 1 300 60,0 69 10.99 2 340 119 139 248 506 179 389 18 50 1984 85 702 Nystad Hankosaari 2 Nordex 1 300 60,0 69 10.99 2 340 89 117 192 397 140 306 14 221 1765 75 624 Oulunsalo R iutunkari T1 Nordex 1 300 60,0 65 8.99 3 000 95 128 328 550 195 423 19 209 2321 77 821 Ingå Barö 3 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 167 142 249 558 145 279 13 2621 75 681 Hangö Sandö 1 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 127 105 197 430 112 215 10 2220 63 577 Hangö Sandö 2 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 127 105 197 430 112 215 10 2147 61 558 Hangö Sandö 3 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 126 89 194 409 106 204 9 2111 60 549 Hangö Sandö 4 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 126 89 194 409 106 204 9 2125 61 552 Dragsfjärd Högsåra 1 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 9.07 4 100 236 254 443 933 238 467 21 191 4276 104 1089 Dragsfjärd Högsåra 2 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 8.07 4 100 210 254 404 868 221 434 20 186 3768 92 960 Dragsfjärd Högsåra 3 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 9.07 4 100 176 254 340 771 196 385 18 185 3428 84 873 Björneborg Meri-Pori 9 Bonus 2 000 76,0 80 7.02 6 000 324 394 663 1381 304 690 32 8 6204 103 1368 Kuivaniemi Vatunki 6 Vestas 2 000 80,0 78 12.02 4 500 6 276 467 749 149 375 17 4813 107 958 Lemland Båtskär 1 ENERCON 2 300 71,0 64 8.07 6 500 398 390 592 1380 349 600 27 6627 102 1674 Lemland Båtskär 2 ENERCON 2 300 71,0 64 8.07 6 500 433 418 626 1478 373 642 29 6642 102 1677 Lemland Båtskär 3 ENERCON 2 300 71,0 64 8.07 6 500 420 418 543 1381 349 600 27 6460 99 1632 Lemland Båtskär 4 ENERCON 2 300 71,0 64 7.07 6 500 462 459 619 1540 389 670 31 6905 106 1744 Lemland Båtskär 5 ENERCON 2 300 71,0 64 9.07 6 500 433 418 562 1414 357 615 28 6476 100 1636 Lemland Båtskär 6 ENERCON 2 300 71,0 64 9.07 6 500 418 409 579 1406 355 611 28 6663 103 1683 Brahestad 1 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 210 323 642 1176 220 511 23 52 4963 95 931 Brahestad 2 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 226 314 736 1276 239 555 25 63 5612 108 1052 Brahestad 3 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 226 321 783 1330 249 578 26 36 5656 109 1061 Brahestad 4 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 229 327 724 1280 240 557 25 244 5900 113 1106 Brahestad 5 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 213 276 757 1246 234 542 25 123 5294 102 993 Kemi Ajos 1 WINWIND 3 000 90,0 90 12.05 8 100 202 374 461 1038 163 346 16 115 5897 73 927 Björneborg Meri-Pori 10 WINWIND 3 000 90,0 90 6.06 6 900 181 309 663 1153 181 384 18 1010 5768 84 907 Uleåborg Vihreäsaari T2 WINWIND 3 000 90,0 90 12.04 6 900 115 211 635 960 151 320 15 362 3779 55 594 Kemi Ajos T10 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 288 519 841 1648 210 549 25 203 5638 Kemi Ajos T11 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 323 466 542 1331 169 444 20 254 4808 Kemi Ajos T2 WinWinD 3 000 100,0 88 1.08 6 900 252 456 410 1119 142 373 17 394 6967 101 1146 Kemi Ajos T3 WinWinD 3 000 100,0 88 1.08 6 900 278 459 523 1261 160 420 19 376 7770 113 1277 Kemi Ajos T4 WinWinD 3 000 100,0 88 11.08 6 900 303 516 919 1738 221 579 26 142 5028 Kemi Ajos T5 WinWinD 3 000 100,0 88 10.07 6 900 298 530 952 1781 227 594 27 95 7877 114 1295 Kemi Ajos T6 WinWinD 3 000 100,0 88 2.08 6 900 299 528 1049 1876 239 625 29 46 7206 104 1185 Kemi Ajos T7 WinWinD 3 000 100,0 88 2.08 6 900 296 454 734 1484 189 495 23 222 8052 117 1324 Kemi Ajos T8 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 327 517 1077 1921 245 640 29 112 5448 Kemi Ajos T9 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 294 537 883 1715 218 572 26 190 5067 Oulunsalo Riutunkari T1 WinWinD 3 000 100,0 88 2.08 6 900 410 499 865 1774 226 591 27 249 7673 111 977 Oulunsalo Riutunkari T2 WinWinD 3 000 100,0 88 2.08 6 900 410 499 844 1752 223 584 27 215 6824 99 869 119 st Summor 144015 325760 14096 18760 33517 66372 290136 Medeltal 172 398 18 80 769 Månadsstatistiken kan följas upp på VTT:s hemsida; http://www.vtt.fi/windenergystatistics/?lang=sv De åländska återfinns på; www.vindenergi.aland.fi/vkprod.htm
Vindkraftföreningen r.f.
Gardestorpsv.6
FI-00330 Helsingfors
EVENEMANG 27-28 jan
Wind Power in Nordic and Baltic, Helsingfors, http://www.energyforum.com
3-4 febr
Winterwind 2010 i Piteå, Vindforsk, http://vintervind.se
18-21 mars
New Energy Husum, småmöllor, www.wwindea.org www.new-energy.de
20-23 apr
EWEC 2010 i Warszawa, http://www.ewec2010.info/
6 maj
Tuulivoimaseminaari, Teknologiindustrin-STY, www.tuulivoimayhdistys.fi/tapahtumat
21-25 sep
Husum kongressexpo, www.husumwindenergy.com
”New Energy Husum”, som går av stapeln den 18-21 mars blir ett viktigt internationellt forum för aktörer på marknaden för små möllor. Över 30 företag är redan registrerade som utställare.