Nr 4 • December 2010 • årgång 29
2
VINDÖGAT 4/2010
VINDKRAFTFÖRENINGEN RF Gardestorpsv. 6 FI-00330 Helsingfors tel 0400 445166 W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsv. 6 tel/fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors 0400 445 166 folke.malmgren@kaapeli.fi VICEORDFÖRANDE Anders Stenberg Tredje linjen 32 A 1 tel 040 722 2181 00530 Helsingfors anders.stenberg@vtt.fi STYRELSE Johan Malm Åkerbärsvägen 2 0400 284 977 65320 Vasa johan.malm@solfenergi.fi Johan Hansen Hagtornsvägen 8 22100 Mariehamn johan@aktivmusik.ax jha@ha.ax
tel (018) 23 143 045 7313 4235
4/2010 UTBILDNING – SERVICE – SMARTGRID........................................................................................3 ENERGIELITEN..................................................................................................................................................3 VTT ÄNDRAR NAMN.................................................................................................................................3 TARIFFLAGEN I KRAFT FRÅN ÅRETS BÖRJAN..........................................................................4 LOBBNING FÖR VINDKRAFTSERSÄTTNINGAR......................................................................4 MARKÄGARERSÄTTNING I SVERIGE...............................................................................................4 ÅLAND...................................................................................................................................................................5 PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 5/2010................................................................................6 RADARUTREDNINGEN.............................................................................................................................7
Anders Åsten P.O. Box 137 02401 Kyrkslätt mikron@dlc.fi
tel (09) 298 8053 fax (09) 298 7119 0400 446 640
Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn annette.larson@pp1.inet.fi
tel 0400 931 1228
Johan Wasberg Fjärdvägen 69 66530 Kvevlax johan.wasberg@merinova.fi
tel (06) 282 8261 (06) 346 4358
Daniel Nyman Krokbyvägen 445 10520 Raseborg danno@suomi24.fi
tel 040 563 7427
ENERGIMÄSSAN I TAMMERFORS........................................................................................................7 HVDC-PROJEKT STÅR HÖGT PÅ EUs DAGORDNING......................................................8 SUPERELNÄT PLANERAS I NORDSJÖN........................................................................................8 GOTLAND FÅR SMART ELNÄT...........................................................................................................9 EUROPAS INFRASTRUKTUR ÄR FÖRÅLDRAD......................................................................10 VINDKRAFTBOOMEN FORTSÄTTER............................................................................................10 VINDKRAFT KAN STÅ FÖR EN FEMTEDEL AV ELEN 2030...........................................10
VINDÖGAT
DIVERSE KLIPP................................................................................................................................................11
REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Folke Malmgren redaktionschef Gardestorpsv. 6 B tel o fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi
VINDKRAFTSSTATISTIKEN.....................................................................................................................13
LÖSNUMMER Tilläggsexemplar för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktionen. Tel o fax (09) 48 3950 Vindögat/Malmgren. UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors, tel (09) 48 3950 Bankkonto: Nordea, konto nr 102130-606969 SWIFT adress: NDEAFIHH IBAN: FI9110213000606969 I Sverige: Postgiro 838 220-2 Annonspriser: 1 sida 300 €, ½ sida 200 €, ¼ sida 150 € FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER inkluderar medlemstidningen Vindögat: Studerande 15 € Personmedlemmar 35 € Småföretag (1-3 pers.) 80 € Stödande företag 350 € Medlemmar och läsare utomlands 40 € 365 SEK
OFFSHORE NR 1..........................................................................................................................................13 PRODUKTIONSSTATISTIK......................................................................................................................14 EVENEMANG..................................................................................................................................................16
Vindkraftföreningen grundades år 1980 och arbetar för att främja utnyttjandet av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet.Vindögat utkommer med 4 nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, beslutsfattare, företag och kollegiala organisationer. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela ditt namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Åländska projekt i startgroparna Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, inom Svenska litteratursällskapet i Finland ISSN 0359-2936 / Tryck: Ekenäs Tryckeri 2010
MILJÖMÄRKT Trycksak 441 746
VINDÖGAT 4/2010
3
UTBILDNING – SERVICE – SMARTGRID Folke Malmgren
Tärningen är kastad, riksdagen har röstat och godkänt lagförslaget om inmatningstariffen. Ännu kvarstår dock en del detaljer för förfarandet och EUs notifikation, eftersom den ursprungliga planen på konsumentfinansiering, på slutrakan, ändrades till statsmedelstöd. Den sätter ändå fart på den verksamhet, som branschinriktade sakkännare, företagare och entusiaster väntat på i några årtionden. Med en landsomfattande ny vindresurskarta som grund och en energiindustri, som fått upp ögonen för att delta i upprustningen torde möjligheter finnas att krypa upp några pinnhål från vårt lands efterblivna rangordning. Landets vindkraftkapacitet ska enligt målsättningen växa med en genomsnittsfart av 1-2 installationer per vecka, en 20-faldig takt jämfört med gångna år. Ingen omöjlighet om man jämför med föregångsländer, där sådan utbyggnad redan blivit rutin, men har vi mänsklig kapacitet
för genomförandet hos oss?
Utbildning och skolning Vindkraftverk har utvecklats till avsevärda kraftanläggningar med tekniskt omfattande sammansättningar på upp till 25.000 delar i ett verk. Visserligen kan installationer och garantitidsunderhåll skötas av leverantörerna men tiden därefter blir en marknadsnisch för ny företagsamhet. Det blir behov av såväl lokalt som landsomfattande tekniskt kunnande, ett sysselsättningstillskott på uppåt 30-35.000 personer under kommande decennium.
Smartgrid Medan vi sätter igång med att utöka produktionskapaciteten är föregångarna i Europa redan på väg in i nästa utmaning, utform-
ENERGIELITEN
VTT ÄNDRAR NAMN
Citat ur Energia och Tekniikka&Talous
Under rubriken ”Världen förändras, energieliten kvarstår”, presenterar ovan nämnda tidskrifter en utredning av Ilkka Ruostetsaari, professor i statsvetenskap. ”När Esa Härmälä nästa år tar över högsta energitjänstemannaposten vid arbets- och näringsministeriet hamnar han mitt i den finska energimaktens kärna. En mångfald personskiften, medförande förändrade personliga egenskaper, har visserligen skett sedan undersökningsintervjuerna gjordes 2008-2009, men de organisationer de representerar bildar fortfarande den lilla maktelit, som funnits sedan tjugotalet år sedan”. Enligt Ruostetsaari består den inre energikretsen av; - EU - regeringen och två ledande regeringspartier - arbets- och näringsministeriet - miljöministeriet - finansministeriet - Fortum
ningen av det intelligenta kraftlinjenätet, det sk. Smartgrid. Det är inte nog med produktion och överföring från kraftcentraler till konsumenter. Distribuerad och varierande produktion och konsumtion kräver nät som kan handskas och styras enligt behov och prognoser. Man talar om investeringar på upp till 200 mrd euro. För vindkraftens del är det inte bara svagvindsperioder som ska balanseras upp, de starka vindarna kan bli än värre att bemästra. Stormvindar som ökar till över anläggningarnas toleransnivåer blir benägna att plötsligt trappa ner från full produktion till noll. Spännande aspekter som kräver harmoniskt samarbete länder emellan – och mera utbildad personal, för såväl utbyggnad som för drift och underhåll. ■
- PVO - EK näringslivets centralförbund - energiindustrin rf - VTT Den fasta maktkoncentrationen har bara rubbats av EU och Vattenfall, men dem klassar Ruostetsaari som hörande till kretsens utkant. VTT har behållit sin konsultposition medan Pöyry med gångna tiders Ekono sackat efter. ”Nya aktörer har svårt att göra sig hörda. Energikonsumenter och medborgarrörelsernas miljöorganisationer har visserligen fått en fot mellan dörren men är ännu långt ifrån medlemskap. Miljöorganisationernas utlåtande begärs redan i förberedelseskeden, men deras påverkningskraft har inte ökat. Genom att höra miljöorganisationerna skapar man en bild av öppenhet”. ”Det är snarast fråga om en ingrodd finsk konsensuskultur. Årtionden av vanor och kontakter snabbar upp drivandet av branschens intressen och ärendebehandling”. ■
Lagändring – från 1.12 ändras namnet för VTT till; Teknologian tutkimuskeskus VTT (teknologiforskningscentralen..VTT..?.). Namnändringen ändrar inte forskningscentralens organisation eller verksamhet. VTT fortsätter som ett verk inom arbets- och näringsministeriet. VTT kan utföra en del av sina stadgade uppgifter genom att administrera för ändamålet upprättade statsägda aktiebolag. Sedan början av 2010 har VTT fungerat enligt koncernprincip, som förutom verket inkluderar aktiebolagen VTT Expert Services Oy, VTT International Oy och VTT Ventures Oy. ■
4
VINDÖGAT 4/2010
TARIFFLAGEN I KRAFT FRÅN ÅRETS BÖRJAN Riksdagen röstade 7.12.2010 om tarifflagen (HE 152/2010 vp.), vid första omgången föll rösterna 112 för och 69 emot. Stöd kan sökas för vindkraft, biogas, träbränslen och skogsflis. Fast stöd, som ersätter nuvarande skattenedsättning (1260/1996) kan sökas för elproduktion med vindkraft, biogas, skogsflis och vattenkraft. För administrationen svarar Elmarknadsverket med hjälp av sakbehandlingssystemet SATU. Genom SATU kan producenterna lämna in förhandsanmälningar, söka accept till tariffsystemet, registrera sig som mottagare av fast stöd samt lämna in utbetalningsansökningar. För behandling i SATU systemet förutsätts att: 1. elproducenterna utnämner en eller flera representanter som användare, vilket sker genom att fylla i en fullmaktsblankett, som postas till EMV. 2. elproducenterna skickar in en ifylld grunduppgiftsblankett till EMV.
Blanketterna ska signeras i enlighet med vad som stipulerats om underteckningsrätter i bolagsordningarna och postas till Energimarknadsverket på adressen: Fågelviksgränden 4, Produktionsstöd, 00530 Helsingfors. Blanketter fås från [ http://www.emvi.fi/ select.asp?gid=399&pgid=399 ]. Elektronisk ärendeskötsel sker på adressen [ http:// www.tuotantotuki.emvi.fi ]. EMV öppnar en egen huvudsida för varje producent, börjande i januari 2011 enligt hur fullmakter och grunduppgiftsblanketterna inflyter. Närmare uppgifter följer när systemets funktionalitet säkrats. Förhandsanmälan, inkluderande den av ekonomiutskottet önskade (TaVM 30/2010 vp) utredningen angående produktionens funktionella och ekonomiska förutsättningar, görs i början på papprsblankett som fås från EMV:s hemsidor till årets slut. Senare, under 2011 ka blanketten ifyllas i SATU systemet.
Frågor angående produktionsstödet kan riktas till [ tuotantotuki@emvi.fi ]. Kari Lavaste, ledande sakkunnig – produktion och grossmarknad, tel +358 10 6050 038 ■
LOBBNING FÖR VINDKRAFTSERSÄTTNINGAR
MARKÄGARERSÄTTNING I SVERIGE
Alla som påverkas av vindkraftsetableringar borde få ersättning. Det anser SLC och MTK. Lantbruksorganisationerna lobbar för en lagändring som ska ge ett större antal markägare ersättningar från vindkraft. Den 15 december uppvaktas ministrarna Jan Vapaavuori, Sirkka-Liisa Anttila och Mauri Pekkarinen av SLC och MTK. För Österbottens del är lantbruksorganisationerna sent ute. Avtal är skrivna för över 500 vindkraftverk. Ändå säger riksdagsman Mats Nylund att en lagändring behövs. Ska Finland nå upp till andelen förnyelsebar energi som är utlovat till EU behövs långt mera vindkraft än som är planerat i dag. Utan lagändring riskerar därtill energibolagen hamna i ett träsk av besvär och många av dagens vindkraftsparker skjuts på framtiden eller hamnar rentav på sophögen.
I Sverige är för det mesta markersättningen 4 % på bruttointäkterna, dvs. utan avdrag av service, fastighetsskatt, försäkring osv. Under hela livslängden, upp till 25 år med möjlighet till förlängning i 5-års intervaller. Ibland 3 % och grannar till den markägare som får verken på sin mark, får dela på 1 procent. Betalas ut en gång per år. 4 % brukar ge 120-140 000 kr per verk och år (13 – 15.000 eur). Om det är en park med 5 verk eller fler kan ersättningen per enhet vara lägre. Många olika typer av ersättningar utgår. Det kan också vara en bygdepeng; t.ex 0,5 % på bruttointäkterna går till en bysamfällighet, hembygdsgård eller idrottsförening eller alla föreningar på orten får dela på beloppet. Också vanligt i mellersta och framförallt i norra Sverige där parkerna byggs i större omfattning. LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, har en modell för ersättning för sina medlemmar, lantbrukare och skogsägare ■
Också ingånga avtal kan påverkas SLC:s fullmäktigeordförande Stefan Thölix ser å sin sida möjligheter att påverka redan ingångna avtal. Kommunerna kan, om de bara vill, driva en rättviselinje i ersättningsfrågan, säger han. Han hänvisar till den allmänna lagtexten ”jämlik och rättvis behandling av markägare”. Ingen vet hur man riktigt ska förstå skrivningen, men en helt möjlig tolkning är att energibolagen ska ha avtal med alla berörda markägare innan bygglov beviljas. Nu inväntar Thölix besked av ministrarna Vapaavuori, Anttila och Pekkarinen. Om de antyder att en lagändring är på väg i linje med SLC:s önskemål borde det väga tungt när kommunerna tolkar dagens lagstifting. Går det som SLC:s ordförande Thölix vill kommer energibolagen att tvingas göra kompletterande avtal med mångdubbelt fler markägare för att få bygglov. ■
Örjan Hedblom/SVIF 28.11.2010
VINDÖGAT 4/2010
5
ÅLAND Åland blir delaktig av tariffsystemet, Nyan 2.12
Den åländska kampen för vindkraftsstödet har burit frukt. Riksdagens ekonomiutskott har gett sitt ja i betänkandet om regeringspropositionen om stöd till förnybar energiproduktion, där utskottet följde samma linje som grundlagsutskottet gjort tidigare – att den åländska självstyrelsen inte hindrar att åländska vindkraftsproducenter tas med i stödsystemet. Ålandsdelegationen, justitieutskottet, miljöutskottet och jord- och skogsbruksutskottet gav sina för Åland positiva utlåtanden innan ekonomiutskottet, som sista instans i riksdagen, gav grönt ljus
Åländsk vindkraftutbyggnad är utslagsgivande Från åländsk sida har man hela tiden sagt att stödet behövs för att Ålands vindkraftsproducenter ska mäkta bygga ut vindkraften enligt planerna – varken producenter eller elanvändare på Åland kan finansiera utbyggnaden på egen hand. Om alla planer förverkligas kan Åland ensamt uppfylla 10 procent av hela Finlands vindkraftmål inför EU. Utan tillskottet från Åland blir det nästan omöjligt för Finland att klara av sitt åtagande.
Tiden kritisk för Finlandskabeln 3.12 Alltför många beslut återstår att fatta för att Kraftnät Åland ska hinna beställa kabel till den nya Finlandsförbindelsen för reservkraft inom nästa månad. Utan Finlandskabeln kan de åländska vindkraftsproducenterna inte bygga ut vindkraften enligt planerna. Landskapsregeringen ska först ro vindkraftsstödet i hamn och komma överens om kostnadsfördelningen med statsmakten som inte hittills har varit särskilt tillmötesgående. Kraftnät Åland har i många år haft planer på en elkabel österifrån för det åländska reservkraftsbehovet. I dag har man gasturbinen i Jomala Ringsböle, klar 2005 till en kostnad på 15 miljoner euro, i reserv ifall det blir avbrott på Sverigekabeln. Men det räcker inte. Enligt Kraftnät Ålands vd Jan Kahlroth finns det ett underskott som Ringsböleturbinen inte kan täcka, och un-
derskottet blir större år för år vartefter elförbrukningen ökar i landskapet. Kraftnät Åland har skickat ansökan till Ålandsdelegationen (ÅD) om 60 procent statsstöd, 75 miljoner euro, för kabeln. ÅD har sänt ansökan till landskapsregeringen för utlåtande. Landskapsregeringen avvaktar i väntan på besked om stödpengar för vindkraftsproduktion.
Särskild tariff för små elproducenter, Å-R/TV, 24.11 Nu får små elproducenter en egen tariff för elöverföring. Landskapsregeringen har på begäran av Ålands elandelslag beslutat att införa en så kallad mikroproducenttariff. Det gör det möjligt att bygga mindre anläggningar för elproduktion, exempelvis vindkraftverk, på upp till 30 kilowatt och komma in i elnätet med sin el. De nuvarande eltarifferna behålls på dagens nivå. ■
Många jublade men det finns också orsak till oro. Nu skickas ärendet till arbets- och näringsministeriet där man snabbt måste börja med lagstiftningsarbetet och komma överens med Åland om hur man ska gå vidare. Det är bråttom eftersom det är meningen att riksdagen ska godkänna stödlagen inom december. Landskapsregeringen och ledande tjänstemän har bokat in ett samrådsmöte med ministeriet den 8 december i Helsingfors. Enligt Helsingin Sanomat skulle Åland, om landskapet inte är med i stödsystemet, få omkring 3 miljoner euro extra per år via klumpsumman som ökar i och med energiskatten som ska finansiera stödpaketet. När Åland nu kommer med i stödsystemet betyder det enligt tidningen ett årligt tillskott på cirka 20 miljoner euro för de åländska vindkraftsproducenterna.
Ålands nuvarande vindkraftkapacitet står för dryga 20% av landskapets elbehov. Redan analyserad nybyggnadspotential kunde öka kapaciteten till det tiofaldiga.
6
VINDÖGAT 4/2010
PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 5/2010 Philip Hildén
Kinesisk vindkraft sprider sig och tvärtom Det första kinesiska vindkraftverket har installerats i USA, närmare bestämt i Texas. Det rör sig om ett aggregat från företaget A-power, som är kinesisk licensbyggare för Fuhrländer, Norwind och GE. Samma företag planerar egen tillverkning i Nevada, USA, närmast med tanke på ett ramavtal med US Renewable Energy Group och Cielo Wind Power LP gällande en 600 MW vindpark i Texas. Spanska Gamesa har å sin sida slutit ett ramavtal med Guangdong och Datang i Kina, gällande 1,3 GW fördelade på ett flertal projekt. T.o.m. år 2020 tror man att vindkraften i Kina uppgår till 230 GW installerad effekt, vilket utgör 13 gånger det berömda vattenkraftverket vid de tre klyftornas damm. Energiproduktionen, 465 TWh/a, skulle motsvara 200 kolkraftverk.
Sällsynta jordmetaller – risk för handelshinder med Kina Som det även framgått i dagspressen, har Kina och Japan råkat i gräl om handelsvillkor. Kina har ”straffat” Japan med att avbryta exporten av sällsynta jordmetaller till Japan. Detta kan enligt WKJ ha ledsamma följder för vindkraftsindustrin, om bråket sprider sig. I och med utvecklingen av de större offshore-aggregaten (5 MW+) har man allt mer övergått till direkt drift och permanentmagnetiserade (PM) rotorer. PM kräver forskning i magnetism och man har nu funnit att legeringar med sällsynta jordmetaller (neodym, europium, lantan) ger det bästa resultatet. Speciellt neodym tycks vara främst, men är såtillvida en kritisk komponent att dess praktiskt taget enda brytvärda förekomster finns i Kina. Kina förädlar ca 200 000 ton neodym per år, 97 % av världsproduktionen, men exporterar endast ca 35 000 ton. Marknadspriset för neodym var i början av år 2010 ca 20 – 30 USdollars per kg, men steg under året till närmare 100 dollars. Det skulle tydligen gälla för forskarna att så snart som möjligt hitta på ett alternativ. Kineserna kan vara snarstuckna även i fortsättningen…
Fullt hus i Husum – som vanligt Den traditionella Husum WindEnergy utställningen den 18 – 22 september 2010 blev som vanligt en succé av stora mått. Mässledningen med mässchefen Hanno Fecke i spetsen kunde se tillbaka på 33 000 besökare, som trängdes på de 971 utställarnas avdelningar, hemma från 28 olika länder. Enligt branschexperter inleddes eller slutfördes affärsförbindelser värda omkring fem miljarder euro under de fem dagarna. WindEnergy 2012 är redan fullbokad och man väntar sig ett nytt rekordår.
Kubansk vindkraft i Husum En av många intressanta besökargrupper i Husum kom från Kuba, där man på allvar planerar en första vindkraftpark. Den skulle till att börja med förses med 20 stycken Vensys/Goldwind turbiner på 1,5 MW var och placeras på öns nordkust nära staden Corralillo. I Tyskland sköts projektet av Dirk Hansen Elektro- und Windtechnik GmbH på Otto-Hahn-Strasse 8, D-25813, Husum.
Utbyte av sex 5 MW maskinhus offshore I Vindögat 3/2010 berättade jag om Arevas svårigheter med den stora offshorevindparken alpha ventus. I Nordsjön. Det är med glädje jag nu kan rapportera, att samtliga sex maskinhus redan bytts ut och turbinerna är i full drift. Det hela började med kritisk uppvärmning av glidlagren i två av turbinerna senaste vår. Man kunde snabbt leda tillbaka svårigheterna till ett nytt material i lagren och det beslöts att alla de sex turbinerna med samma material i lagren skulle bytas ut. I praktiken bytte man ut sex kompletta maskinhus genom en jätteinsats av transport- och montageföretag. Arbetet slutfördes den 10 oktober 2010 (10.10.10!) och torde vara värt en trefaldig prestationstia! Areva har två löpande beställningar på sina 5 MW Multibrid, nämligen 80 st (400 MW) för Global Tech 1, byggstart 2011 och likaså 80 st för Borkum-Riffgrund, byggstart 2013. Det gäller sålunda att visa upp ett fläckfritt förflutet för de nya kunderna
Första vindkraftsparken i Nigeria Ett tyskt och ett franskt företag, Terawatt Planungsgesellschaft i Leipzig och Vergnet Eolien i Ormes har inlett samarbete med nigerianska staten gällande en 10 MW vindkraftpark i delstaten Katsina. Parken kommer att bestå av 37 stycken aggregat på 275 kW var, tillverkade av Vergnet speciellt med tanke på förhållandena i Nigeria. Kraftverken kan ställas upp utan hjälpanordningar eftersom i varje leverans ingår nödvändiga vinschar mm för monteringen. I nödfall, t.ex. vid stark storm, kan aggregaten kontrollerat fällas ned och på nytt resas.
Google vill bygga världens största vindpark Projektet planeras vid USA:s ostkust, där över 1 000 kraftverk med en totaleffekt av ca 6 000 MW byggs längs den 560 km långa kustremsan från New Jersey till Virginia. Kraftverken placeras i havet 15 – 25 km från kusten. Kostnaderna för hela projektet beräknas uppgå till ca 5 mrd USdollars. Google intresserar sig finansiellt främst i kraftnätet, ett ”HVDC (dvs högspänd likström) supergrid av superlativ”. Kostnaderna för nätet blir ca 3,6 mrd USdollars och Googles andel av detta blir till en början 37,5 %. Byggarbetena på nätet kommer att inledas redan 2013, medan vindparken påbörjas något senare, 2016.
VINDÖGAT 4/2010
7
RADARUTREDNINGEN
Vindkraftsbyggandets verkningar på radaranläggningar utreds Vilka verkningar vindkraftsbyggandet har på radaranläggningars prestanda ska utredas vid ett forskningsprojekt som inletts i höst. Syftet är att utveckla ett sådant verktyg för bedömning av vindkraftsbyggandets verkningar på radaranläggningar som också företagen i branschen kan utnyttja i sina utredningar kring vindkraftsprojekt. Målet är att få så många operatörer med planer på att bygga vindkraftsparker i Finland som möjligt med i projektet. I samband med projektet utreds bl.a. vindkraftverkens eventuella verkningar på försvarsmaktens övervakningssensorer och på prestandan hos radaranläggningar för luftoch sjöövervakning. I sina utlåtanden över vindkraftsprojekt har försvarsmakten förutsatt att vindkraftverkens verkningar på radaranläggningar utreds och tas i beaktande vid byggandet av vindkraftsparker.
Under projektets gång utreds inverkningarna på radaranläggningar i samarbete med operatörerna i branschen och försvarsmakten. Målet är att man med hjälp av det verktyg som utvecklas och på basis av den kunskap som vinns i fortsättningen ska kunna bedöma vindkraftsparkernas verkningar på radaranläggningar redan i projektens inledningsskede. I praktiken är genomförandet av det planerade forskningsprojektet ett villkor för att vindkraftverksprojekten kan fortskrida. I juni godkände riksdagen regeringens tredje tilläggsbudget för 2010 i vilken ett anslag på 180 000 euro föreslogs för utredning av vindkraftens verkningar på funktionen av radaranläggningar. Utöver arbets- och näringsministeriet deltar också Forststyrelsen och vindkraftsleverantörerna i finansieringen av forskningsprojektet. Försvarsmakten är projektets samarbetspartner. VTT är beredd på att genomföra projektet.
Finsk Energiindustri rf, som är projektsamordnare på finansiärernas sida, har som mål att få igång forskningsprojektet så snart som möjligt. Hela branschen kommer att dra nytta av det verktyg som ska utvecklas, och målet är därför att engagera så många operatörer med planerade vindkraftsprojekt som möjligt i finansieringen. Deltagande företags insatser beaktas i kostnaderna för de detaljerade utredningar som företagen låter utföra. Enligt planerna har finansiärerna klarlagts under hösten varunder de operatörer som är intresserade av projektet har kontaktat Energiindustrin. Ytterligare upplysningar: regeringsrådet Anja Liukko, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 606 2078 sakkunnig i elproduktion Niina Honkasalo, Finsk Energiindustri rf, tfn 050 441 0799 kommendörkapten Olli-Pekka Lund, försvarsmakten, tfn 029 9800 (växel) ■
ENERGIMÄSSAN I TAMMERFORS Mässan omfattade 278 utställarorganisationer på 195 avdelningar vilket översteg senaste gångs deltagande och fyllde helt det tillbuds stående utrymmet på 5650 m2. Besökarantalet steg till 6430 personer, ungefär samma mängd som senast. Energimässan arrangerades nu för 11:te gången sedan starten 1990. Det rekordmässiga antalet 33 informativa presentationer var mycket populära och besöktes av över 1200 lyssnare. Därtill hölls många presentationer på de olika avdelningarna. På vindkraftföreningarnas utställningsavdelning gjordes 31 presentationer för ca 680 besökare. Parallellt med mässan löpte EnergiaForum -10 som erbjöd ett digert kongress- och seminarieprogram för över 1000 deltagare. ■
Vindkraftföreningarnas gemensamma avdelning med mångsidigt presentationsprogram
8
VINDÖGAT 4/2010
HVDC-PROJEKT STÅR HÖGT PÅ EUs DAGORDNING HVDC-länkar står högt på dagordningen när EU satsar 200 miljarder Euro och skapar 775 000 energijobb i Europa till 2020, många jobb kommer att hamna i Ludvika, Sverige. EU-kommissionen lägger nu fram sina energiinfrastrukturprioriteringar för de kommande tjugo åren med syftet att näten ska vara fullt rustade för detta århundrades behov. Prioriteringarna kommer att utgöra grunden för framtida tillstånd och finansieringsbeslut om konkreta EU-projekt. EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent fram till 2020, öka andelen förnybar energi till 20 procent av den slutliga energiförbrukningen och öka energieffektiviteten med 20 procent. För att uppnå dessa energi- och klimatmål beräknas 200 miljarder euro investeras bara i energitransport, gasledningar och smartare elnät, ”smart grid”. Det är satsningarna på ”europeiska motorvägar för el” och elnäten som är speciellt intressanta för ABB i Ludvika-Karlskrona och Stri och High Voltage Valley i Ludvika. I elsektorn har fyra prioriterade EU-korridorer fastställts:
- Ett nät för havsbaserad vindkraft i Nordsjön och förbindelse till Nord- och Centraleuropa för transport av el som producerats i vindparker till havs för konsumenter i storstäder och för ellagring i vattenkraftverk i Alperna och de nordiska länderna. Här handlar det om högspänd likström, HVDC. I dag finns elva HVDC-länkar i Nord- och Östersjön, fem under byggnation, tiotalet i planeringsstadiet och ytterligare 15-talet på diskussionsstadiet. - Integration av den baltiska energimarknaden i den europeiska marknaden, bland annat de tre baltiska projekten med HVDCkablar till Finland, Sverige och HVDC-länken Litauen-Polen. - Förbindelser i sydvästra Europa för transport av vind-, sol- och vattenkraft till resten av kontinenten, också här flera HVDC-kablar i marken. Här finns ett stort projekt med en ellänk som ska fördubbla överföringakapaciteten mellan Spanien och Frankrike och mindre länkar till Italien från Schweiz och Framnkrike och mellan Spanien och Portugal. I Nordafrika vill EU till 2020 bygga ut förnyelsebara energikällor
met 10 gigawatt, varav 60 procent sol och 40 procent vind. Denna kraft vill man ta över till Europa via nya kablar mellan Marokko och Spanien, Tunisien-Italien. - Förbindelser i centrala Östeuropa och Sydösteuropa till stöd för regionala nät, en kombination mellan växelström och likström anses nödvändig. Får att få upp investeringstakten gör kommissionen ett tillägg om att det är nödvändigt att tempot i medlemsstaternas myndighetsprövning ökas. ■
Satsning på infrastruktur kommer att etablera 775 000 nya jobb i Europa till 2020.
SUPERELNÄT PLANERAS I NORDSJÖN Ny Teknik 6.12 Tio europeiska länder däribland Sverige har lagra den i vattenmagasin i till exempel av representanter från Storbritannien, Irtecknat en avsiktsförklaring om att bygga ett Norge. Den ska också underlätta handeln land, Belgien, Danmark, Frankrike, Tysksamordnat nätverk av elkablar i Nordsjön. med el mellan länderna. Även på land krävs land. Luxemburg, Nederländerna, Norge Nya förbindelser behövs för att ta hand om investeringar för att koppla in vindelen på och Sverige. Avtalet är inte bindande, utan utbyggnaden av vindkraft till havs. Enligt EU de nationella elnäten. ska ses som ett första steg. Till en början kommer vindkraften i Nordsjön att byggas ut Avtalet undertecknades i Bryssel i fredags handlar det om att kartlägga både tekniska till en kapacitet på 150 GW till år och marknadsmässiga förutsättningar 2030. Produktionen på 563 TWh per för ett samarbete, säger Anna Forsår kommer att motsvarar 16 procent berg, handläggare på Näringsdeparteav elförbrukningen i Europa. mentets energienhet. Till 2050 kan vindkraft till havs stå Tre olika arbetsgrupper ska bildas för 46 procent av Europas energiför att driva arbetet framåt. Bland anbehov, spår EU. Men hittills har nat ska regleringsfrågorna ses över. vindkraftsparkerna planerats i varje Några pengar är ännu inte knutna land för sig. För att samordna både till projektet men enligt en uppgift i teknik och planering har tio länder, tidskriften Nature handlar det om 20 däribland Sverige tecknat en avmiljarder euro för byggandet av tusiktsförklaring (Memorandum of sentals kilometer av likströmsförbinUnderstanding) om att samordna delser med tillhörande kraftstationer. utbyggnaden av nätet i Nordsjön. Ett utbyggt elnät i Nordsjön är ett av Nätverket, som kallas North Sea de prioriterade projekten i den plan Grid, ska göra det möjligt att ta Kartan visar hur ett möjligt framtida nät kan se ut i Nordsjön som EU lade fram för snart en månad hand om vindelen och vid behov och i Östersjön. sedan för Europas infrastruktur. ■
VINDÖGAT 4/2010
9
GOTLAND FÅR SMART ELNÄT
En ö med mycket vindkraft och lagom stor för fullskaliga försök. Nu får Gotland ett smart elnät. En testplats för framtida svenska elnät i miniatyr. Energimyndigheten och Vinnova delar ut fyra miljoner kronor i stöd till ett smart elnät på Gotland. Bakom projektet står ABB, Vattenfall och Gotlands Energi. Gotland är en bra modell för ett framtida Sverige med mer vindkraft i energisystemet . På ett begränsat område kan vi studera hur stabiliteten i näten kan påverkas, säger Karl Elfstadius, ansvarig för marknad och affärsutveckling inom smarta nät på ABB. Smart Grid Gotland, som projektet kallas, ska undersöka hur man kan bygga ett intelligent distributionsnät som kan hantera en stor andel oregelbunden vindkraft. På Gotland finns mer än 150 vindkraftverk med en installerad effekt på omkring 110 MW och mer är på gång. Elnätet på Gotland ska också kompletteras med ett intelligent styrsystem. - Det används i dag i de stora transmissionsnäten, men i framtidens styrs även nät med lägre spänningsnivåer automatiskt, säger Karl Elfstadius. Om slutkundernas elmätare kan ingå i övervakningen av nätet ska också testas i projektet. Det kan till exempel vara ett snabbare sätt att upptäcka att en kund saknar ström. - Gotland var först med smarta elmätare. Nu vill vi också titta på nya innovativa tjänster där kunderna kan få en morot i form av lägre elpris om de väljer att anpassa sin förbrukning till elproduktionen, säger Johan Söderbom, ansvarig för Vattenfalls utveckling inom smarta nät. I projektet ingår också hur nätet ska anpassas till laddning av elbilar och hur små elproducenter ska kunna leverera el till nätet. It-säkerheten kommer också att tas upp. I ett första skede ska en teknisk förstudie genomföras där även KTH deltar. Det är också till förstudien som de fyra miljonerna i stöd ska gå. Förstudien ska vara klar i maj nästa år. Testet i full skala kan sedan starta i början av 2012 förutsatt att finansieringen på omkring 150 miljoner kronor först säkras. Parallellt med projektet på Gotland deltar ABB i planeringen av ett smart nät i den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden
i Stockholm. I början av oktober i år fick ABB, Fortum och en rad partners drygt 13 miljoner kronor från Energimyndigheten och Vinnova till för en förstudie. Norra Djurgårdsstaden är ett intelligent stadsnät för en hållbar stadsdel. På Gotland bygger vi för första gången en komplett lösning för ett smart landsbygdsnät med en stor vindproduktion. Unikt för Gotland är att det även finns en förbindelse med högspänd likström (HVDC light) från södra Gotland till Visbyområdet. Den är viktig för att överföra kraft mellan olika delar av nätet och upprätthålla elkvaliteten.
Intresset är redan stort internationellt. - Vindkraften byggs nu ut över hela världen. De produkter och tjänster som vi utvecklar i projektet kommer att bli viktiga för ABB i framtiden, säger Karl Elfstadius. Testet med ett smart nät på Gotland är inte det enda som görs på en ö. Danmark planerar ett smart elnät på ön Bornholm i Östersjön med hjälp av pengar från EU. På ön Miyakojima i Stilla havet har Japan tagit sitt första smarta nät i drift
Stadsdel i Stockholm får smart elnät I området runt de gamla gasklockorna i Hjorthagen pågår det största byggprojektet i Stockholm sedan Hammarby Sjöstad började byggas för drygt tio år sedan. Här ska en ny miljövänlig stadsdel med 10 000 nya bostäder och 30 000 nya kontorsplatser växa upp. Liksom i sjöstaden ska Norra Djurgårdsstaden utveckla nya metoder att ta hand om och utvinna energi ur bland annat avloppsvatten och avfall. Men planerna för Djurgårdsstaden går ett steg längre: hela stadsdelen ska få ett smart elnät, som kan styras på ett sådant sätt att användningen av energi minskar kraftigt. Bakom projektet står kraftföretaget ABB och nät- och energibolaget Fortum, i samarbete med exploatören Stockholms stad. Målet är att få ner användningen av energi till maximalt 55 kWh per kvadratmeter och år,
ungefär hälften mot Hammarby sjöstad. Det nya, automatiserade elnätet kommer att spela en viktig roll för att nå det målet. Här kan nätoperatören snabbt få uppgifter om tillgång och efterfrågan på el. Informationen skickas sedan vidare genom systemet till enskilda hushåll, fastighetsägare och företag.
Integrering med förnybara elkällor - Tanken är att man ska kunna ställa in diskmaskinen, uppvärmningen eller ventilationen så att den jobbar den tid på dygnet när elpriset och miljöpåverkan är som lägst, säger Tomas Wall, chef för Fortums FoU i Sverige. Nästa steg är att mata in förnybara energikällor - kanske producerade i stadsdelen genom till exempel solceller på hustaken - i elnätet. För att få reserver vid belastningstoppar kan nätet också utrustas med lokala energilager av det slag som ABB utvecklar. Elbilarna på parkeringen kan anslutas till laddstolpar och laddas från stadsdelsnätet – men också fungera som extra energilager för hushållen. - Styrbarheten och flexibiliteten i de smarta näten gör det möjligt att hitta en mängd olika sätt att använda energin effektivare, säger Karl Elfstadius, marknadschef för ABBs utveckling av intelligenta elnät. Om ABB och Fortum lyckas få ihop pengar till sitt FoU-projekt från byggbolag och andra intresserade företag kan Norra Djurgårdsstaden bli ett viktigt skyltfönster för svensk miljö- och energiteknik. - Det här är Hammarby Sjöstad 2.0 - modellen för nästa generation av hållbar stadsutveckling, säger Tomas Gustafsson, miljöoch hållbarhetsstrateg på Stockholms stads exploateringskontor. ■
10
VINDÖGAT 4/2010
EUROPAS INFRASTRUKTUR ÄR FÖRÅLDRAD
VINDKRAFTBOOMEN FORTSÄTTER
Peter Sennekamp
Companies and Markets Research 26.11
Europa belastas ekonomiskt av föråldrad och svagt sammankopplad infrastruktur för energi. Det medger Europeiska kommissionen i sin nyligen publicerade rapport ” Energy infrastructure priorities for 2020 and beyond”. European Wind Energy Association (EWEA) är övertygad om att kommissionens koncept angående byggandet av ett integrerat europeiskt linjenät, är livsviktigt för Europas fortsatta välstånd. Om regeringarna inte ställer sig bakom förslaget till ett europeiskt nät kommer vi att ställas inför en absurd situation där förnybar energikapacitet nog byggs men saknar behövliga överföringar för de 34 % förnybar el som krävs 2020 för att nå EUs bindande energimålsättningar, varnar Christian Kjaer, vd för EWEA. Utan ett europeiskt nätverk kan vi inte skapa en marknadshelhet och ingen effektiv konkurrens inom elindustrin. Det bådar illa för såväl små som stora konsumenter.
Om inte tillståndsbevillningen förbättras för nät och infrastruktur som främjar europeiska intressen kommer vi inte att nå de energi-och klimatstrategiska målen. EWEA anser det är utslagsgivande för europeiska kommissionen att erbjuda finansiella lösningar för ny infrastruktur inkluderande reglerad återbetalning för europeiskt intressanta projekt. Kommissionen har presenterat en ambitiös och långsiktig vision, sade Kjaer. Prövningen består i hur nästa års finansieringar och lovgivningar anpassas till den visionen. ■
Den globala vindkraftboomen fortsätter, indikerar såväl företag som marknaden. Kapaciteten växte med 31 % senaste år vilket betydde 37,5 GW ny nominell effekt och höjde totalvärdet till 157,9 GW. En tredje del gjordes i Kina som genomgick ett andra år med över 100 % tillväxt. Vindkraften har blivit en viktig partner på världsmarknaden för energi. Värdet på nyinstallationerna under 2009 steg till 45 mrd eur. GWEC uppskattar att sysselsättningen inom branschen omfattar en halv miljon personer. Det är fortsatt Asien, Nordamerika och Europa som drar marknaden. WORLDWIDE: Den internationella energibyrån IEA har igen ökat sin prognos för vindkraft i sin årliga rapport World Energy Outlook. Men dess mest optimistiska scenario förutser bara hälften av den kapacitet som visioneras av Global Wind Energy Council (GWEC). ■
VINDKRAFT KAN STÅ FÖR EN FEMTEDEL AV ELEN 2030 Tomas Tiren, Miljöaktuellt 18.11
Vindkraft kan stå för 22 procent av den globala elproduktionen 2030, enligt en ny studie av Global Wind Energy Council (GWEC) och Greenpeace International. Enligt rapporten ”Global Wind Energy Outlook 2010” kan vindkraft svara för 12 procent av den globala elförsörjningen redan 2020, då kapaciteten förväntas vara uppe i 1.000 gigawatt. En siffra som skulle innebära årliga utsläppsminskningar på 1,5 miljarder ton koldioxid, vilket motsvarar 50-75 procent av de minskningar som industriländerna har åtagit sig att genomföra enligt Köpenhamnsavtalet, skriver Wind Power News.
2030 kan vindkraften stå för hela 22 procent av den globala energiförsörjningen, vilket i så fall skulle innebära minskade utsläpp med 34 miljarder ton årligen. - Vindkraften kan ge ett omfattande bidrag till den globala elproduktionen och bidra till att minska koldioxidutsläppen inom energisektorn. Men vi behöver politiskt engagemang för att det ska bli verklighet. Vindkrafttekniken ger regeringar ett bärkraftigt alternativ för att verkligen ta i tu med vår tids utmaningar och bidra till den energirevolution vår planet behöver, säger GWEC:s generalsekreterare Steve Sawyer.
Rapporten menar även att vindkraftindustrin kan skapa över tre miljoner arbetstillfällen innan 2030 (en siffra som idag uppskattas till 600 000). - Det är intressant att en stor andel av vindkraftens tillväxt redan idag sker utanför den industrialiserade världen. 2030 räknar vi med att cirka hälften av världens vindkraftverk kommer att vara lokaliserade i utvecklingsländer och tillväxtekonomier, säger GWEC:s ordförande Klaus Rave. ■
VINDÖGAT 4/2010
11
DIVERSE KLIPP
Kungsörn med ryggsäck,
Meteorologen om radarfrågan,
Vindkraft över 3 TWh
Sex vuxna kungsörnar med ryggsäck flyger just nu runt i de Västerbottniska skogarna. Tillsammans ska de ge svaret på hur kungsörnen ska kunna skyddas samtidigt som vindkraften byggs ut. När fågeln väl är infångad monteras en solcellsdriven gps-sändare på ryggen. Under dygnets ljusa timmar skickar den signaler en gång i timman om var örnen befinner sig. Om örnen varit stilla i fyra dygn startar en sändare som gör att den kan pejlas, och forskarna kan se om den behöver hjälp. Forskarna oroar sig för att den skyddade fågeln ska flyga ihjäl sig mot rotorbladen eller förlora viktiga jaktmarken. Men ingen vet säkert. Därför fångar nu forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet- SLU- in kungsörnar och förser dem med gps-sändare. Projektet, som pågår fram till år 2012, finansieras av Naturvårdsverket, Energimyndigheten, norska Statkraft och Vattenfall. Målet är att få fram rekommendationer för hur vindkraften kan byggas ut med hänsyn till kungsörnens behov.
Representanter för Meteorologen informerar projektörer om att väderradarstationernas positioner finns i kartform på nätsidorna [ http://ilmatieteenlaitos.fi/saa/havainto_94. html ] och att noggrannare positionsdata kan ses i tabellform på [ http://ilmatieteenlaitos. fi/saa/havainto_47.html ], tillsammans med allmän information. Vindkraftverk kan inverka på tre olika sätt: 1. Torn och rotor skapar gömmor, vars storlek beror på avståndet. 2. Verken ger fasta måls ekon som är svåra att få bort p.g.a. rotorvingarnas rörelser. Ekon av orörliga mål kan elimineras. 3. Rotorvingarnas rörelser förorsakar skenbara vindobservationer. Sådana inverkningar finns utredda på europeiska meteorologiska institutens samorganisation EUMETNETs hemsidor [ www. eumenet.eu ]. Där rekommenderas att vindkraftverk inte installeras på mindre än 5 km avstånd och att konsekvensundersökning bör göras för positioner inom 20 km radie.
Elproduktionen från vindkraften har passerat 3 TWh i elproduktion under de senaste 52 veckorna. Det motsvarar drygt 2,2 % av den totala elkonsumtionen i Sverige. I år överstiger ökningen av elproduktionen från vindkraft redan 500 GWh. Den första terawattimmen tog 20 år att uppnå, den andra tog två år och den tredje terawattimmen har uppnåtts ännu snabbare. Den ökande vindkraftsproduktionen är en viktig komponent för att Sverige ska uppnå målsättningarna för förnybar produktion och för den industriella utvecklingen i Sverige.
Naturvårdsverket/SE, 25.10
Vattenfall i ny vindkraftaffär, Ny Teknik 21.-10
Vattenfall har valt Siemens nya 3,6 MW havsturbiner till Dantysk-projektet. I Alpha Ventus-projektet på Borkum Riff används ännu större turbiner - bamseturbiner på 6 MW från Areva och Repower. Vattenfall tar 51 procent i det gemensamma bolaget. Hela investeringen är på 1,2 mrd eur och Vattenfall tar hälften av den. Vindkraftparken, som ska börja byggas först 2012, kommer att bestå av 80 stycken 3,6 MW turbiner från Siemens, utplacerade på ett 70 kvadratkilometer stort området med ett vattendjup på upp till 30 meter. Dan Tysk-projektet får en samlad effekt på 288 MW och en elproduktion på 1 320 GWh, vilket kan försörja cirka 500 000 tyska hushåll med vanlig hushållsel (2 500 kWh/år).
28.10
Vindkraft i vatten billigare än väntat, Energimyndigheten/SE 1.11
Lillgrund och Vindpark Vänern visar på lönsam och kostnadseffektiv vindkraftsetablering i vatten. Etableringarna har fått demonstrationsstöd från Energimyndigheten. Lillgrunds 48 verk har en årlig produktion på 330 GWh. Investeringskostnaden för parken var 1,9 Meur/MW och kostnadseffektiviteten var 63 cent/års-kWh. För de tio verken i Vindpark Vänern beräknas den verkliga produktionen för hela året bli 89,1 GWh. Investeringskostnaden för parken var 2042 eur/kW och kostnadseffektiviteten beräknas till 69 cent/års-kWh. Etableringarna understiger kostnaderna man bedömt för havsbaserad vindkraft. Kunskaper från etableringarna kan främja en kostnadseffektiv utbyggnad i vattenmiljö.
Energimyndigheten/SE 1.11
Energy Networks Association (ENA), 29.11
Smartgrid utvecklingen tar ett steg framåt med den finansiering på 73 milj eur som nu offentliggjorts, sade vd David Smith ENA. Finansieringen är viktig för den forskning och utveckling som behövs för framtida energisystem och utbyggnad av linjenätet i Nordsjön.
ABB investerar i förnybar energi, 24.11
ABB, det globala kraft- och automationsföretaget, meddelade idag att företaget har investerat runt 10 milj eur i det skotska vågkraftsföretaget Aquamarine Power, som har utvecklat en teknik för att omvandla vågkraft från vatten nära land till ren, användbar el. Investeringen har gjorts av företagets riskkapitaldel ABB Technology Ventures inom ramen för en finansieringslösning som även omfattade 3,6 milj eur från SSE Venture Capital, riskkapitalenheten inom Scottish and Southern Energy, samt andra investerare. Investeringen ger ABB tillgång till ytterligare en teknik inom förnybar energi och därmed nya affärsmöjligheter på den framväxande marknaden för marin energi, med stor försäljningspotential för ABB:s kraftsystem, kraftelektronik och frekvensomriktare för mellanspänning.
12
”Vågkraft väntas bli en viktig del av världens portfölj av förnybara energislag”, säger Brice Koch, global chef för ABB Marketing and Customer Solutions, som bland annat bevakar företagets satsningar inom förnybar energi. ”Denna investering speglar vår tro på vågenergi som framtida energislag samt vårt förtroende för Aquamarines teknik såväl som dess ledning.
Matthias Rapp i Ecopower Academy, 11.11
Ecopower Academy är Sveriges enda utbildningsföretag som helt specialiserar sig på vindkraft. Företaget erbjuder vindkraftsproducenter och tredjeparts serviceleverantörer att utveckla sina befintliga tekniker genom olika tekniska utbildningar. I dagsläget erbjuds kurser och konferenser i Sverige, Danmark och Norge. Företaget, som är finansierat av parter från vindkraftsbranschen, anordnar bland annat norra Europas största konferens inom drift och underhåll av vindkraftverk som vid senaste genomförandet lockade deltagare från 10 olika länder. Matthias Rapp motiverar sitt nya engagemang som styrelseordförande så här: ”Ecopower Academy representerar en nisch inom vindkraften som är oerhört viktig. Om vi ska få det ökande antalet vindkraftverk att fungera bra och producera el till rimliga kostnader krävs utbildning av just den typ som företaget erbjuder. Det känns mycket stimulerande att få medverka till att öka kunskapsnivån inom branschen.” Matthias Rapp var tidigare vd för branschorganisationen Svensk Vindenergi. Förutom engagemanget i Ecopower Academy är Matthias Rapp nu också styrelseordförande i Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum, ett forskningsprojekt med Energimyndigheten, Chalmers och vindkraftsindustrin som medverkande parter. Matthias Rapp är också styrelsemedlem i O2 Vind AB samt i EWEA, European Wind Energy Association, i Bryssel för Vattenfall Vindkraft.
VINDÖGAT 4/2010
AN ministeriet, 10.11
Arbets- och näringsministeriet har den 10 november 2010 beviljat stamnätsbolaget Fingrid Abp tillstånd att anlägga en ny kabel med en effekt på 650 megawatt för överföring av el mellan Finland och Estland. Förbindelseledningen Estlink 2 byggs mellan transformator- och kopplingsstationerna i Andersböle i Borgå och Püssi i nordöstra Estland som ett gemensamt projekt för ländernas stamnätsbolag. Avsikten är att sjökabeln ska tas i bruk i slutet av år 2013. Sjökabeln Estlink 2 innebär en stark förbindelse mellan elnäten och elmarknaderna i Finland och Estland, konstaterar näringsminister Mauri Pekkarinen som undertecknat tillståndsbeslutet. Våra länders regeringar, stamnätsbolag och regleringsmyndigheter inom energisektorn samt den nordiska elbörsen Nord Pool Spot har genomfört en omfattande och arbetskrävande gemensam ansträngning för att lösa de politiska, ekonomiska och tekniska frågorna i samband med projektet. Detta har säkrat projektet ett ovanligt stort återhämtningsstöd på 100 miljoner euro från EU, betonar Pekkarinen.
Vindkraftverket en jättegod investering, Knivsta/SE, 8.12
Vindkraftverket Knivsta 1, som står i Höörs kommun i Skåne, har hittills varit en ekonomiskt god affär för Knivsta kommun. Förutom den prognostiserade vinsten på 900.000 kronor i år så gjorde man ett plusresultat på drygt 200.000 kronor under 2009. – Det har blåst bra och så har vi haft väldigt låga räntor. Räntorna gör en jättestor skillnad för en sådan här investering, säger Kristina Nyström, verksamhetscontroller och utredare på Knivsta kommun. En annan sak som påverkat vindkraftverkets resultat positivt är de höga elpriserna förra året. Under vissa sommarmånader producerade verket också mer el än vad kommunen gjorde av med. Under vintern var kommunens elförbrukning dock högre än elproduktionen men tack vare att man äger verket blev kommunen mindre drabbad än vad man annars blivit.
– Det fungerar lite som ett sätt att försäkra sig mot variationer i elpriset, säger Kristina Nyström. Resultatet från vindkraftverket påverkas av många faktorer, som hur mycket det blåser ett år, hur räntan och elpriset ser ut och även politiska beslut som tas på högre nivå än i kommunen. – Det kommer år när det går back, och det kommer år som detta, när det går bra. Ambitionen är att det ska gå plus minus noll på sikt, säger Kristina Nyström.
Fortum får bygga vindmöllspark i Lovisa, Yle 2.12
Både Fortum Power and Heat och Saba Wind ville bygga vindkraftverk i Björnviken intill Hästholmen. Nu föreslår tekniska nämnden för stadsstyrelsen att Fortum ska väljas till byggare av vindkraftsparken. Vindmölleparken kommer att bli betydligt mindre än man tidigare räknat med, från 7 - 9 har antalet möllor nu sjunkit till 2 - 3, fler ryms inte på området med tanke på avstånd till fritidsstugor och kraftledningar.
Spanien skär ned på subventioner 24.11
(SIX) Spaniens regering arbetar för att skära ned subventionerna av förnyelsebar energi i början av december, som en del av de pågående budgetneddragningarna. Det sade en talesperson för Spaniens industriministerie på onsdagen, enligt Dow Jones Newswires. Planen förväntas spara årliga 100 miljoner euro (varav 50 miljoner från solenergi och 50 miljoner från vindenergi) men kan även innebära att projekt med solenergibyggnation läggs på hyllan, vilka annars hade krävt subventioner på cirka en miljard euro.
VINDÖGAT 4/2010
13
VINDKRAFTSSTATISTIKEN Anders Stenberg
I detta nummers statistik är några nya verk med medan några gamla har plockats ned. Denna information kommer nuförtiden även upp på statistiksidan. [ http://www.vtt.fi/proj/ windenergystatistics/?lang=sv ]. Just nu är siffrorna 124 verk och 169190 kW. Statistikvärden från de nya verken i Fredrikshamn saknas, men är med på listan i och med att produktionen har startat under årets tredje kvartal. Vindkraftskapaciteten i Finland var 169 MW, 124 vindkraftverk i oktober 2010. Vindkraftsproduktionen 2009 var cirka 277 GWh vilket motsvarar ungefär 0,3 % av den totala elförbrukningen i Finland.
Nya verk: - Summa nr.1-4, resta av Haminan Energia Oy, 3 på Summa fabriksområde och ett på Paksuniemi - Björneborg offshore-1, en Siemens 2,3 MW, rest av Suomen Hyötytuuli Oy utanför Tahkoluoto - Beahestad nr.6-9, Suomen Hyötytuuli Oy:s park utvidgad med fyra verk Ur bruk tagna verk: - Ormhälla (Vestas V27, 225 kW) Ålands första verk på Sottunga, efter över 18 års drift. - Laitakari 1 (Nordtank, 500 kW), som ägdes av Iin Energia, restes i januari 1997 - Kemi 1-3 (3 x Nordtank, 300 kW), Kemin Tuulivoimapuisto Oy:s verksamhet har upphört efter 17 års bruk. ■
TIDVATTENKRAFT I NORGE Med en turbin på 1,5 megawatt blir kraftverket Morild i norska Lofoten det största i världen för tidvattenkraft. Turbinbladen i det nya norska kraftverket som ska utnyttja energin från tidvattnet har en diameter på 23 meter. Det gör verket störst i världen, enligt kraftbolaget Hydra Tidals vd Eivind Nydal. - Vi känner inte till något jämförbart tidvattenkraftverk i världen. Det finns flytande kraftverk sedan tidigare, men då handlar det om en mindre skala, säger han till norska NRK. Nu inleds en tvåårig provperiod där kraftverket och tekniken ska testa. Lyckas försöket blir det flera kraftverk i Moskenesströmmen. Tillsammans ska de producera ström motsvarande förbrukningen i 50 000 villor. Tidvatten ska ge mer stabil produktion än vindkraft. /KL ■
OFFSHORE NR 1 Finlands första havsbaerade vindkraftverk har kört igång utanför Tahkoluoto, Björneborg. Det är Suomen Hyötytuulis prototyp, som ska testas för sjögång och isbelastningar. Enligt vd Ralf Granholm är projektet är en stor utmaning eftersom positionen ligger i öppna havet 1,2 km utanför kusten. Kasunfundament Fundamentet står på 9 m djup och är av kasuntyp, som fyrarna, och har buktade ytor, som beräknas kunna stå emot och bryta driv- och packis. Med hjälp av prototypen ska samlas nya erfarenheter för att utveckla beredskapen för produktion av havsbaserade verk i större mängder. Högre kostnader Kostnaden för att bygga i havet krävde ungefär halvannan gång mera än motsvarande bygge på land. När ett vanligt tre MW verk på land kostar 3-4 milj eur behövdes 5-6 milj för detta. Havsbaserade verk och stora parker har redan byggts i Nordsjön och Östersjön men de har inte varit utsatta för isbelastningar. ■
Finlands första vindkraftverk i öppet hav 1,5 km utanför kusten på 9 m djup. Kraftverket står utanför Tahkoluoto i Björneborg och har en effekt på 2,3 Megawatt.
14
VINDÖGAT 4/2010
PRODUKTIONSSTATISTIK Läge Tillverkare Huittis 1 Nordtank Korsnäs 1 Nordtank Korsnäs 2 Nordtank Korsnäs 3 Nordtank Jalasjärvi 1 Windworld Sottunga Ormhälla Vestas Eckerö Bredvik Vestas Vammala Koppelo Vestas Äetsä Marjamäenvuori Vestas Euraå Krisantie NEGMicon Kemi 1 Nordtank Kemi 2 Nordtank Kemi 3 Nordtank Karlö Marjaniemi 1 Nordtank Karlö Marjaniemi 2 Nordtank Björneborg 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 2 Nordtank Enontekis Lammasoaivi 1 Bonus Enontekis Lammasoaivi 2 Bonus Karlö Huikku Nordtank Ijo Nordtank Karlö Marjaniemi 3 Nordtank Kuivaniemi Vatunki 1 Nordtank Eckerö Mellanön Vestas Kökar 1 Enercon Finström Pettböle 1 Enercon Finström Pettböle 2 Enercon Vårdö 1 Enercon Töysä, Riihontie 1 NEGMicon Siikajoki Tauvo 1 Nordtank Siikajoki Tauvo 2 Nordtank Lemland Knutsboda 1 Vestas Lemland Knutsboda 2 Vestas Lemland Knutsboda 3 Vestas Lemland Knutsboda 4 Vestas Enontekis Lammasoaivi 3 Bonus Muonio Olos 1 Bonus Muonio Olos 2 Bonus Muonio Olos 3 Bonus Muonio Olos 4 Bonus Muonio Olos 5 Bonus Föglö Bråttö Enercon Lumparland 1 Enercon Lumparland 2 Enercon Finström Pettböle 3 Enercon Sottunga Kasberget Vestas Lumijoki Routunkari Vestas Kuivaniemi Kuivamatala 1 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 2 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 2 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 5 NEGMicon Närpes Öskata 1 NEGMicon Kotka 1 Bonus Kotka 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 1 Bonus Björneborg Meri-Pori 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 3 Bonus Björneborg Meri-Pori 4 Bonus Björneborg Meri-Pori 5 Bonus Björneborg Meri-Pori 6 Bonus Björneborg Meri-Pori 7 Bonus Björneborg Meri-Pori 8 Bonus Karleby Kokkola T1 WinWinD
Effekt kW 75 200 200 200 220 225 225 225 225 250 300 300 300 300 300 300 300 300 450 450 500 500 500 500 500 500 500 500 500 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 660 660 750 750 750 750 750 750 750 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000
Uppgifterna insamlade av VTT Energi / Anders Stenberg
Ø torn Start Uppsk. juli aug sept Produktion 2010-III Stör.- 12 mån % av m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) MWh uppsk. 20,0 40 3.03 0 0 0 0 - 24,6 32 11.91 380 13 14 17 45 94 223 10 578 190 50 24,6 32 11.91 380 24 14 12 50 105 249 11 119 152 40 24,6 32 11.91 380 23 14 14 51 108 257 12 246 164 43 25,0 31 7.03 100 10 7 4 21 43 96 4 - 64 64 27,0 31 1.92 450 23 4 - 27 47 120 5 287 64 29,0 35 12.04 500 18 18 19 55 83 243 11 169 34 29,0 50 12.04 0 0 0 0 - 29,0 52 9.05 0 0 0 0 - 30,0 36 12.05 0 0 0 0 - 31,0 35 8.93 610 16 - - 16 21 54 2 157 26 31,0 35 8.93 610 17 - - 17 23 57 3 143 23 31,0 35 8.93 610 13 - - 13 18 45 2 137 23 31,0 30 10.93 650 47 23 40 111 147 369 17 411 394 61 31,0 30 10.93 670 51 31 42 124 164 413 19 459 500 75 31,0 30 9.93 700 43 28 33 103 137 345 16 - 352 50 31,0 30 4.93 725 28 27 30 85 112 282 13 102 375 52 31,0 30 4.93 725 41 30 34 105 139 350 16 0 416 57 37,0 35 10.96 1 100 9 0 37 46 43 102 5 1395 123 11 37,0 35 10.96 1 100 9 0 28 37 34 82 4 1399 122 11 37,3 36 4.95 1 195 77 58 53 188 172 377 17 650 791 66 37,3 39 1.97 1 030 64 - - 64 59 129 6 462 45 37,3 41 6.95 1 275 67 37 58 163 149 325 15 639 785 62 37,3 36 8.95 1 060 20 8 31 59 54 118 5 - 378 36 39,0 40 8.95 1 200 74 57 97 228 191 455 21 884 74 40,3 40 10.97 1 300 80 75 110 265 208 529 24 1207 93 40,3 55 10.98 1 100 80 53 95 228 179 456 21 900 82 40,3 55 10.98 1 100 67 47 90 204 160 407 19 813 74 40,3 55 9.98 1 100 65 50 85 200 157 400 18 903 82 43,0 50 6/09 600 0 - 43,0 49 4.97 1 350 94 47 77 218 150 364 17 286 906 67 43,0 49 4.97 1 350 0 0 0 0 0 0 0 2208 385 29 44,0 45 11.97 1 200 66 49 94 209 137 348 16 873 73 44,0 45 11.97 1 200 75 56 102 233 153 389 18 922 77 44,0 45 11.97 1 200 67 52 100 219 144 364 17 909 76 44,0 50 11.97 1 200 65 49 93 207 136 346 16 829 69 44,0 41 11.98 1 400 71 103 87 261 172 435 20 144 717 51 44,0 41 11.98 1 400 91 63 58 212 139 353 16 0 555 40 44,0 41 11.98 1 400 92 63 57 212 140 354 16 63 648 46 44,0 40 9.99 1 400 99 62 57 219 144 365 17 0 587 42 44,0 40 9.99 1 400 91 63 60 215 141 358 16 0 586 42 44,0 40 9.99 1 400 90 60 55 205 135 342 16 216 564 40 45,0 65 9.99 1 600 100 92 123 315 198 525 24 1379 86 45,0 65 8.03 1 500 94 73 112 279 175 464 21 1186 79 45,0 65 8.03 1 500 88 69 106 263 165 438 20 1104 74 45,0 65 10.99 1 300 84 55 112 251 158 418 19 1018 78 47,0 55 1.05 109 88 143 340 196 516 24 1460 47,0 50 3.99 1 800 90 76 84 250 144 379 17 930 52 44,0 50 10.98 1 500 0 0 9 9 6 12 1 - 431 29 44,0 50 10.98 1 500 0 0 9 9 6 12 1 - 431 29 44,0 50 10.98 1 500 0 0 9 9 6 12 1 - 431 29 48,0 50 11.99 1 500 76 50 51 178 98 237 11 - 857 57 48,0 50 11.99 1 500 76 50 51 178 98 237 11 - 857 57 48,0 50 11.99 1 500 76 50 51 178 98 237 11 - 857 57 48,0 45 8.99 1 600 143 70 86 299 165 399 18 - 1075 67 54,0 60 9.99 2 000 97 98 137 332 145 332 15 1352 68 54,0 60 9.99 2 000 97 98 137 332 145 332 15 1352 68 54,0 60 6.99 2 340 121 78 82 282 123 282 13 76 1306 56 54,0 60 6.99 2 340 120 89 116 326 142 326 15 45 1357 58 54,0 60 6.99 2 330 1 42 113 156 68 156 7 769 1160 50 54,0 60 6.99 2 320 130 81 114 326 142 326 15 27 1311 57 54,0 50 6.99 2 450 153 85 102 339 148 339 15 51 1401 57 54,0 50 6.99 2 670 145 94 133 372 162 372 17 357 1639 61 54,0 50 6.99 2 600 152 74 109 335 146 335 15 328 1661 64 54,0 50 6.99 2 580 132 98 159 388 170 388 18 145 1614 63 56,0 70 5.03 2 100 102 45 125 272 110 272 12 362 1450 69
kWh/ m2/a 399 321 344 131 501 256
208 189 182 522 662 467 496 552 114 114 724 423 718 346 740 947 705 637 708 624 265 574 607 598 545 472 365 426 386 386 371 867 745 694 640 842 536 283 283 283 473 473 473 594 590 590 570 592 506 572 612 715 725 705 589
VINDÖGAT 4/2010
Läge Tillverkare Karleby Kokkola T2 WinWinD Kristinestad Kristiina 1 WinWinD Kristinestad Kristiina 2 WinWinD Kristinestad Kristiina 3 WinWinD Eurajoki Olkiluoto -TU1 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T4 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T5 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T6 WinWinD Uleåborg Vihreäsaari T1 WinWinD Larsmo Fränsviken WINWIND Björneborg Hilskansaari WinWinD Ijo Laitakari 2 WinWinD Nystad Hankosaari1 Nordex Nystad Hankosaari 2 Nordex Oulunsalo R iutunkari T1 Nordex Ingå Barö 3 Enercon Hangö Sandö 1 Enercon Hangö Sandö 2 Enercon Hangö Sandö 3 Enercon Hangö Sandö 4 Enercon Dragsfjärd Högsåra 1 HARAKOSAN Dragsfjärd Högsåra 2 HARAKOSAN Dragsfjärd Högsåra 3 HARAKOSAN Björneborg Meri-Pori 9 Bonus Kuivaniemi Vatunki 6 Vestas Lemland Båtskär 1 ENERCON Lemland Båtskär 2 ENERCON Lemland Båtskär 3 ENERCON Lemland Båtskär 4 ENERCON Lemland Båtskär 5 ENERCON Lemland Båtskär 6 ENERCON Brahestad 1 Bonus Brahestad 2 Bonus Brahestad 3 Bonus Brahestad 4 Bonus Brahestad 5 Bonus Raahe 6 Siemens Raahe 7 Siemens Raahe 8 Siemens Raahe 9 Siemens Pori Offshore 1 Siemens Kemi Ajos 1 WINWIND Björneborg Meri-Pori 10 WINWIND Uleåborg Vihreäsaari T2 WINWIND Kemi Ajos T10 WinWinD Kemi Ajos T11 WinWinD Kemi Ajos T2 WinWinD Kemi Ajos T3 WinWinD Kemi Ajos T4 WinWinD Kemi Ajos T5 WinWinD Kemi Ajos T6 WinWinD Kemi Ajos T7 WinWinD Kemi Ajos T8 WinWinD Kemi Ajos T9 WinWinD Björneborg, Meri-Pori 11 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T1 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T2 WinWinD Summa 1 WinWinD Summa 2 WinWinD Summa 3 WinWinD Summa 4 WinWinD
15
Effekt kW 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 300 1 300 1 300 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000
Ø m 56,0 56,0 56,0 56,0 56,0 56,0 56,0 56,0 56,0 64,0 64,0 64,0 60,0 60,0 60,0 70,0 70,0 70,0 70,0 70,0 70,7 70,7 70,7 76,0 80,0 71,0 71,0 71,0 71,0 71,0 71,0 82,4 82,4 82,4 82,4 82,4 101,0 101,0 101,0 101,0 101,0 90,0 90,0 90,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
torn m 70 70 70 70 60 70 70 70 56 66 70 70 69 69 65 65 65 65 65 65 65 65 65 80 78 64 64 64 64 64 64 80 80 80 80 80 80 80 80 80 80 90 90 90 88 88 88 88 88 88 88 88 88 88 100 88 88 100 100 100 100
Start m.år 5.03 12.03 12.03 12.03 10.04 9.03 9.03 9.03 9.01 6.06 07.07 02.09 10.99 10.99 8.99 8.04 8.04 8.04 8.04 8.04 9.07 8.07 9.07 7.02 12.02 8.07 8.07 8.07 7.07 9.07 9.07 6.04 6.04 6.04 6.04 6.04 06.10 06.10 06.10 06.10 07.10 12.05 6.06 12.04 12.08 12.08 1.08 1.08 11.08 10.07 2.08 2.08 12.08 12.08 10.09 02.08 02.08 08.10 08.10 08.10 08.10
Uppsk. juli aug sept Produktion 2010-III Stör.- 12 mån % av MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) MWh uppsk. 2 100 151 108 137 396 161 396 18 12 1653 79 2 200 136 48 56 240 97 240 11 861 1306 59 2 200 248 103 166 517 210 517 24 158 1647 75 2 200 215 105 154 474 192 474 22 28 1879 85 2 400 98 31 103 231 94 231 11 1047 44 2 200 134 125 144 403 164 403 18 102 1788 81 2 200 91 125 138 354 144 354 16 346 1700 77 2 200 146 125 139 411 167 411 19 109 1877 85 1 900 22 49 100 170 69 170 8 907 791 42 2 200 153 70 135 358 111 358 16 1580 72 2 100 180 117 167 464 144 464 21 - 1881 90 2 500 219 157 170 547 170 547 25 2115 85 2 340 109 12 141 262 93 201 9 778 1497 64 2 340 128 94 127 349 123 268 12 193 1428 61 3 000 155 151 151 457 162 351 16 96 1848 62 3 500 119 88 86 293 76 147 7 - 1893 54 3 500 105 116 181 401 104 201 9 - 1755 50 3 500 105 116 181 401 104 201 9 - 1755 50 3 500 109 126 179 414 108 207 9 - 1827 52 3 500 109 126 179 414 108 207 9 - 1827 52 4 100 194 156 286 637 162 318 15 3448 84 4 100 194 156 286 637 162 318 15 3308 81 4 100 194 156 286 637 162 318 15 2947 72 6 000 435 252 437 1124 248 562 26 27 4930 82 4 500 354 278 230 862 171 431 20 - 4004 89 6 500 496 354 467 1317 333 572 26 5924 91 6 500 512 359 470 1341 339 583 27 6146 95 6 500 485 344 466 1295 327 563 26 5814 89 6 500 539 374 480 1393 352 606 28 6290 97 6 500 501 364 474 1339 338 582 27 6073 93 6 500 456 353 474 1283 324 558 25 5988 92 5 200 367 233 323 924 173 402 18 14 4135 80 5 200 358 233 328 919 172 400 18 42 4197 81 5 200 355 238 340 933 175 406 19 18 4355 84 5 200 402 241 343 985 185 428 20 115 4461 86 5 200 338 201 302 842 158 366 17 15 3897 75 6 750 253 371 623 78 271 12 17 623 6 750 310 413 724 90 315 14 23 724 6 750 288 427 714 89 311 14 21 714 6 750 287 463 750 94 326 15 24 750 7 500 369 678 1047 131 455 21 1047 8 100 452 357 333 1142 180 381 17 91 5418 67 6 900 185 187 438 809 127 270 12 857 5717 83 6 900 374 290 213 877 138 292 13 311 2791 40 6 900 623 518 422 1563 199 521 24 331 7419 108 6 900 477 373 221 1071 136 357 16 725 6736 98 6 900 632 349 366 1347 172 449 21 146 6383 93 6 900 633 423 359 1415 180 472 22 212 7037 102 6 900 724 381 474 1579 201 526 24 216 7409 107 6 900 456 410 300 1166 148 389 18 404 6064 88 6 900 683 422 416 1521 194 507 23 94 7076 103 6 900 737 384 459 1580 201 527 24 136 7350 107 6 900 747 506 493 1746 222 582 27 37 7902 115 6 900 680 480 444 1604 204 535 24 126 7491 109 8 000 656 404 426 1486 189 495 23 7579 95 6 900 122 0 0 122 16 41 2 1938 5636 82 6 900 515 484 513 1512 193 504 23 143 6832 99 7500 7500 7500 7500
kWh/ m2/a 671 530 669 763 425 726 690 762 321 491 585 657 529 505 654 492 456 456 475 475 878 843 751 1087 797 1496 1552 1469 1589 1534 1512 775 787 817 837 731
852 899 439 945 858 813 896 943 772 901 936 1006 954 965 718 870
127 st Summor 170 315 127 st 397 160 21 678 16 577 21 100 59 355 264 677 Medeltal 139 332 15 67 651 Månadsstatistiken kan följas upp på VTT:s hemsida; http://www.vtt.fi/windenergystatistics/?lang=sv De åländska återfinns på; www.vindenergi.aland.fi/vkprod.htm
Vindkraftföreningen r.f.
Gardestorpsv.6
FI-00330 Helsingfors
EVENEMANG 9-10 feb
Winterwind 2011, Umeå, Sverige, www.winterwind2011.se/registration
1 mars
Deep Water Offshore, London, www.offshorewindconference.com
13-19 mars
Small Wind Energy, Husum, Tyskland, www.artefact.de
14-17 mars
EWEC 2011, Bryssel, www.ewec2011.info
30 mars-1 apr
”Tuulivoima tutuksi”, 3 dagars introkurs, Dipoli Esbo, www.dipoli.tkk.fi/energia/tuulivoima
4-8 april
Hannover Wind 201, Hannover, www.hannovermesse.de/wind_e
12-14 april
Wind Turbine Noise 2011, Rom, www.windturbinenoise2011.org
14-15 apr
Windpower in the Nordic & Baltic region, Köpenhamn, www.energyforum.com/events/ EURAXESS Europeiska kommissionen erbjuder stöd för anställningar av forskare, helt gratis! Expertis – forskning – jobb http://www.abouteuraxess.be/ bl.a. 6 EURAXESS Service centers i Estland
ÖKAD EFTERFRÅGAN PÅ EKOENERGI Keskipohjanmaa 4.12
Intresset för Ekoenergi-märkt el ökar markant bland medborgarna. Konsumtionsökningen bromsas dock av minskad produktion under senaste månader. Obalansen mellan tillgång och efterfrågan karikerades klart när naturskyddsförbundet förra året höjde ribban för accept av förnybar produktion. När kraven skärptes förlorade två av Fortums tre förnybara elprodukter sina märkesrättigheter. Opartisk Ekoenergigaranti för ren produktion har ca 70 el försäljare. Däremot marknadsför ca hälften av dem grön el, enligt egen annonsering. Enligt de gamla kraven konsumerades i fjol ekoenergimärkt el i ungefär 340.000
hushåll och 30.000 företag. Volymen steg till rekordmässiga 3 TWh. Det överskrider 6-falt Karleby Energis årsproduktion och motsvarar knappa 4 % av Finlands hela elkonsumtion. Naturskyddsförbundets prognos pekar på att hälften av elkonsumtionen är ekomärkt år 2030. För nästa år räknar man med en femtedels ökning på riksbasis. Kommentar: Fortums läge är fortfarande en öppen fråga. Kapaciteten för Ekoel står inför de största utmaningarna – kanske också för Pohjois-Karjalan Sähkö. Det grundar sig på de strängare kriteriekraven för vattenkraft som ståt för en stor del av
det goda och skapat ny efterfrågan. Nya kraftverk är på kommande och byggandet av fisktrappor har börjat. Många företag har möjlighet att öka sin försäljning och ett par stampar på stället. Stillaståendet kan skyllas på företagens passivitet att visa upp sina produkter. Nästa års värden är i alla fall i riskzonen eftersom Fortum inte mera kan erbjuda Ekoenergi som gåva till alla hushåll. ■