vindoga_2_2010_29 by Lucce Pucce

Nr 2 • Juni 2010 • årgång 29

VINDÖGAT 2/2010

VINDKRAFTFÖRENINGEN RF Gardestorpsv. 6 FI-00330 Helsingfors tel 0400 445166 W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsv. 6 tel/fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors 0400 445 166 folke.malmgren@kaapeli.fi VICEORDFÖRANDE Johan Malm Åkerbärsvägen 2 0400 284 977 65320 Vasa johan.malm@solfenergi.fi STYRELSE Johan Hansen Hagtornsvägen 8 22100 Mariehamn johan@aktivmusik.ax jha@ha.ax Anders Åsten P.O. Box 137 02401 Kyrkslätt mikron@dlc.fi Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn annette.larson@pp1.inet.fi Johan Wasberg Fjärdvägen 69 66530 Kvevlax johan.wasberg@merinova.fi Anders Stenberg Tredje linjen 32 A 1 00530 Helsingfors anders.stenberg@tkk.fi

tel (018) 23 143 045 7313 4235

2/2010 LUGNET FÖRE ”STORMEN”?.................................................................................................................3 SKATTER UT OCH SKATTER IN…......................................................................................................3 STY:S KOMMENTARER TILL TARIFFÖRSLAGET..........................................................................4 RADARUTREDNINGEN.............................................................................................................................4 NÄRINGSLIVETS CENTRALFÖRBUND EK OM TARIFFEN.................................................5 VINDATLASEN – NU PÅ FLERA SPRÅK..........................................................................................5 PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 2-2010................................................................................6

tel (09) 298 8053 fax (09) 298 7119 0400 446 640

HÖRT PÅ EWEC I WARSZAWA..........................................................................................................7 ENTSO-E 10-ÅRS NÄTUTVECKLINGSPLAN...............................................................................7

tel 0400 931 1228

ANALYS AV VINDKRAFTSSTATISTIK I FINLAND.......................................................................8 tel (06) 282 8261 (06) 346 4358

tel 040 722 2181

VINDÖGAT

ENERGIMYNDIGHETEN, SVERIGE...................................................................................................10 VATTENDRAKEN UTPRÖVAS............................................................................................................10 PLOCKAT UR SPALTERNA....................................................................................................................11 PRODUKTIONSSTATISTIK......................................................................................................................14 EVENEMANG..................................................................................................................................................16

REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Folke Malmgren redaktionschef Gardestorpsv. 6 B tel o fax (09) 48 3950 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi LÖSNUMMER Tilläggsexemplar för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktionen. Tel o fax (09) 48 3950 Vindögat/Malmgren. UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors, tel (09) 48 3950 Bankkonto: Nordea, konto nr 102130-606969 SWIFT adress: NDEAFIHH IBAN: FI9110213000606969 I Sverige: Postgiro 838 220-2 Annonspriser: 1 sida 300 €, ½ sida 200 €, ¼ sida 150 € FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER för medlemmar. Vindögat ingår i avgifterna: Studerande 10 € Personmedlemmar 25 € Småföretag 60 € Stödande företag 250 € Medlemmar och prenumeranter utomlands 35 € 350 SEK

Vindkraftföreningen grundades år 1980 och arbetar för att främja utnyttjandet av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet.Vindögat utkommer med 4 nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, beslutsfattare, företag och kollegiala organisationer. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela ditt namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Båtskär utanför Mariehamn, dubbelt produktivare MWh per svepyta än Finlands medeltal. Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, inom Svenska litteratursällskapet i Finland ISSN 0359-2936 / Tryck: Ekenäs Tryckeri 2010

MILJÖMÄRKT Trycksak 441 746

VINDÖGAT 2/2010

LUGNET FÖRE ”STORMEN”? Folke Malmgren

Branschen fortsätter att växa Senaste år ökade Finlands vindkraftkapacitet med 4 MW nominell effekt, dvs. några procent. Den sammanlagda produktionen steg till nästan 0,3 procent av landets elkonsumtion. Globalt är motsvarande siffror 38 312 MW kapacitetsökning och produktionen 2 procent av den globala elkonsumtionen. Ökningen är nära 32 procent. Vi ligger efter en hel dekad, men stora saker är i görningen. På en fråga till operatörerna om hur mycket man beräknar få installerat under de närmaste åren blev svaret överraskande flera hundra MW årligen. Tarifförslagets höjda nivå för åren 2012-2015 inverkar naturligt nog förhoppningsfullt på prognoserna hos dem som har tillstånden klara och miljökonsekvensbedömningarna gjorda, men hur blir det med orken att förverkliga.

Tariffen behandlas efter sommaren Tarifförslagets ”passlighet” granskas av EU under sommaren och beräknas komma till riksdagsbehandling i september i samband med budgeten. De stora prognoserna för de närmaste åren kan ge huvudbry när budgetmomentens storlekar diskuteras.

Tariffsystemets produktionsersättningar, som skulle avlasta statsbudgeten och finansieras på konsumentbasis, stötte på grundlagsmotsättningar och är nu tillbaka i budgetmomentklassen. Naturligt nog har finansministeriet svårigheter att beräkna vad de närmaste åren kommer att kräva. Hur mycket kommer att byggas, hur mycket att produceras? Hur tillförlitliga blir operatörernas produktionsuppgifter vid ansökan om tarifftillhörighet? Kan operatörerna lita på att budgetmomentet år för år hinner till för det som planerats och startas?

Åland med på ett eller annat sätt. Ålänningarna har goda vindar och många projekt på ritborden. Tarifförslaget som utarbetats inom arbets- och näringsministeriet täcker dock inte de områden som administreras av den åländska landskapsregeringen. Beklagligt eftersom den åländska ökningen av förnybar energiproduktion behövs om vårt land ska nå upp till sin målsättning till 2020. Skon klämmer väl närmast på finansieringssidan. Ska Ålands begränsade befolknings skatteuttag räcka till för all den utbyggnad som är möjlig där? Som konsumentbaserad finansiering hade man kunnat få in de behövliga medlen genom att sälja el till villiga köpare i riket, men nu blir det

att finna ut en skattemedelström över landskapsgränsen. Juridiska hinder lär inte finnas, det är kalkylatorn och samförståndet som kommer i blickpunkten.

Förnybar energi ger sysselsättning Alla typer av förnybar energiproduktion skapar sysselsättning och företagsamhet. Inom finska broderföreningen STY har antalet företagsmedlemmar stigit från 30 till 90 på ett par år. Förväntningarna är stora och informationsbehovet därefter. I Villmanstrand inrättades nyligen landets första professur i vindkraftteknik. Olli Pyrhönen, 45, har tagit utmaningen, efter att ha varit utvecklingschef på bolaget The Switch. Teknologiindustrins vindkraftfraktion, med tjugotalet involverade företag, ser med sin miljardstora omsättning och export jämte flere tusen anställda, stora möjligheter till kraftig tillväxt. Man ser vindkraften vara den snabbast växande energiformen i Europa. Med målmedveten satsning kunde vår andel av marknaden fördubblas till 2020. Det skulle betyda en 12 miljarders verksamhet och 30 000 personers sysselsättning. ■

SKATTER UT OCH SKATTER IN… Efter en notis i Vbl 21.5 Inmatningstariffen var avsedd att avlasta statsbudgeten och få finansieringen skött via marknaden så att konsumenterna står för det som hållbar utveckling kräver. Efter omstöpningen blir det istället skattemedel som ska till för att rättfärdiga ansträngningarna gällande förnybar energiproduktion. Nu har dock riksdagsledamot Mats Nylund gjort en motion i riksdagen om mera

skatteuttag av vindkraftanläggningar. Först stöds projekten med skattemedel, läs staten, och så föreslås att man tar tillbaka med andra handen, läs kommunen. Hur vore det om kommunerna istället skulle stimulera projekten genom att gå med och senare profitera på det som ändå kommer att bli en av de utslagsgivande faktorerna i energimarknaden. Kommuner med

goda vindlägen kunde göra sig självförsörjande på el och lyfta sin profil som framstegsaktiva. ■

VINDÖGAT 2/2010

STY:S KOMMENTARER TILL TARIFFÖRSLAGET Sammandrag av 4 sidor

Tariffnivån är sannolikt tillräcklig för projekt på fördelaktiga kustområden men otillräcklig för att starta utbyggnad i havet, som medför större kostnader och tekniska risker, samt i inlandet med svagare vindförhållanden. Med nuvarande kunskap blir målsättningen, 6 TWh, år 2020 ouppnåelig utan havsbaserat byggande. De redan pågående planerna för utbyggnad i havet kunde producera 15 TWh och riktar sig till områden som huvudsakligen reserverats för vindkraft i landskapsplanerna. STY föreslår att ANM genast börjar utarbeta stöd för att trygga havsbaserat byggande. Annars riskeras även referensinstallationer och affärsutveckling. Liknande krav gäller inlandsbyggandet. Förhöjd tariff för snabbt startande projekt anser STY att är bra, men tidsintervallet kunde förskjutas till att gälla åren 2013, -14, -15 eftersom tillståndsprocesserna är långsamma och tidsödande. Finansieringen via statsbudgeten omfattar risken att systemet blir osäkrare än den

ursprungligen avsedda konsumentfinansieringen. Beaktandet av vindkraftprognoserna är bra men vid lagstiftningen bör beaktas att det stöd som en gång beviljats ett projekt inte borde få begränsas på något sätt eftersom hela projektets lönsamhet baseras på förutsatt stödnivå och tid. Det vid godkännandet angivna produktionsestimatet borde inte få inverka på stödets storlek eller tid. Annars motiveras operatörerna till att ange möjligast stora produktionsestimat vid stödansökan. Förhandsanmälan, anhållan, acceptbeslut och rätt till tariff, är bra instrument, det hjälper operatören att realistiskt bedöma sin produktion, och reserverandet av stödmedel. Energimarknadsverkets accept borde dock fås före investeringsbeslutet görs. Om tariffbeslutet omges av osäkerhet hindras finansieringen och omöjliggör investeringsbeslut. Efter accept bör utbetalningsperiodens begynnelse kunna justeras eller ändras beroende på hur byggprojektet framskrider. 12-års perioden bör räknas från den tidpunkt stödet börjar utbetalas, inte från acceptdatum.

Utbetalningen av stödet beror av nätoperatörens mätvärden. Vid stegvis utbyggnad och olika tidpunkt, och rentav år, för produktionsstart av enskilda verk, vars produktion leds till samma anslutningspunkt, bör det göras möjligt att få stödperiodens 12 år specificerad per enhet baserat på varje verks produktion. Tariffens maximinivå. Den föreslagna 30 €/MWh marknadsprisnivågränsen garderar utbetalaren men skapar en kostnadshöjande risk hos projektören. Minimistorleken 0,5 MW. Även mindre verk bidrar till utsläppsminskningen och stimulerar sysselsättning och näringsliv. Därför bör ett lämpligt stödsystem utvecklas för dem som inte når gränsen för tariffaccept, t.ex. investeringsstöd eller nettomätsystem (principen om att en producerande konsument bara debiteras för skillnaden mellan ur nätet konsumerad och inmatad elmängd. STY föreslår att man inom ANM startar utarbetandet av ett stöd för småmöllebruk. Ordförande Pasi Tammivaara, verksamhetschef Anni Mikkonen ■

RADARUTREDNINGEN Pohjolan Sanomat 11.5

Finansieringen av utredningen över vindkraftverks inverkan på radartrafiken har klarnat när regeringen i tilläggsbudgeten senaste tisdag beviljade medel. Försvaret har under sistlidna månader förhållit sig negativ till utbyggnaden av vindkraftverk emedan de kan tänkas störa hav- och luftövervakningsradar. T.ex fick Kemi Ajos vindkraftparken negativt MKB-utlåtande av staben för luftförsvaret. Försvaret önskar att kraftverkens inverkningar på radartrafiken utreds av VTT före vindkraft byggs ut. Finansieringsunderhandlingarna har stampat på stället för att inget ministerium har kunnat frigöra behövliga medel ur sina budgeter.

VTT:s utredning kostar ca en halv miljon euro, varav Energiindustrin lovat stå för hälften. Nu beviljade 180 000 euro ur sta-

tens tilläggsbudget betyder att utredningsarbetet äntligen kan påbörjas. Försvaret oroar sig för att vindkraftverken stör havs- och luftbevakningsradarn. Restfinansieringen av den utredning som nu påbörjats planeras bli täckt med licensavgifter för dem som har behov och intresse av att utnyttja resultaten. En delföretag har redan anmält sig. Med flera deltagare sjunker licensavgiften. Nya intressenter anmodas kontakta STY:s verksamhetschef Anni Mikkonen på anni.mikkonen@tuulivoimayhdistys.fi (red.) ■

VINDÖGAT 2/2010

NÄRINGSLIVETS CENTRALFÖRBUND EK OM TARIFFEN 31.3.2010

EK: ”Auktionsförfarande i kombination med produktions stödet, genast från början” Näringslivets centralförbund EK anser att investeringsbidraget är kostnadseffektivare än det produktionsbaserade tariffsystemet. EK har gett sitt utlåtande om regeringens förslag till inmatningstariff, eller det sk. garantiprissystemet. ”Administrationen av tariffnivån innebär stora osäkerheter”. Systemet kan lätt bli funktionsodugligt (för lågt produktionsstöd) eller skapa överförtjänster (för högt stöd). I arbetsgruppens slutrapport efterlystes ett klargörande om hur projekten kunde utauktioneras. En sådan utvärdering har emellertid inte startats, varför man i lagstiftningen borde ta del av resultaten av den utredning, ”Opportunities to utilise tendering as a part of a feed-in tariff system”, som EK låtit Greenstream Network utarbeta och publicera 15.1.2010. Enligt i rapporten framförda principer kunde man i Finland snabbt starta upp ett

auktionsförfarande. Offertutsättningen sporrar till att realisera de kostnadseffektivaste projekten först och därigenom framkallas en stödnivå, som beaktar investeringskostnaderna, konstaterar ledande expert Mikael Ohlström på EK. På det sättet kunde man komma närmare arbetsgruppens målsättning med kostnadseffektivitet och marknadsdrivet stödsystem.

månligaste styrsystemet angående helhetskostnaderna, motiverar Ohlström. Användningen av inmatningstariff motiverades ursprungligen med att man inte ur statsbudgeten kan finansiera nödvändiga investeringsbidrag. Nu har man ändå hamnat ut för att finansiera produktionsstöden ur ett statsbudgetmoment.

Effektivare investeringsstöd

Regleringskraftbehovet ökar framdeles

Å andra sidan borde man inte, före utsläppshandeln år 2013 börjat visa verkningarna av skärpta direktiv, ta i bruk nya energiprishöjande system. På längre sikt är ökningen av förnybar energi viktigt men det väsentliga är att det görs möjligast kostnadseffektivt och marknadsbundet. Mången förnybar energiform är investeringstung, vilket försvarar bruket av investeringsbidrag som främjande faktor. Dessutom är det nuvarande systemet transparent och passar in i de öppna elmarknaderna, samtidigt som det på lång sikt är det för-

Ökningen av vindkraften enligt regeringens förslag beräknas öka regleringskraftbehovet med 250-400 MW. Ju mera föränderlig vindkraft som införs i elsystemet dess mera bör man redan på förhand reservera reservoch reglerkraft. Utbyggnaden av vattenkraften är utan tvivel det bästa sättet att säkra vindkraftens tillväxtmöjligheter och en störningsfri tillgång. För detta bör man skapa förutsättningar möjligast snart. EK:s utlåtande: www.ek.fi/www/fi/index.php?we_objectID=11210&pid=29623 ■

VINDATLASEN – NU PÅ FLERA SPRÅK Pressnytt 31.3.2010

Finlands Vindatlas-tjänsten har blivit mångsidigare. Tjänsten www.tuuliatlas.fi har nått den finska allmänheten. Datamaterialet och kart anslutningen som i november gavs publicitet finns nu även på svenska och engelska. Den finska versionen har utnyttjats av tusentals användare, somliga dagar hundratals. Finlands vindatlas har väckt intresse även utomlands. Efter offentliggörandet har man diskuterat möjligheterna att göra en Europavindatlas med samma metod, säger utvecklingschef Bengt Tammelin på Meteorologiska institutet. ”Ingenstans har det tidigare

publicerats något lika noggrant www-baserat kartmaterial med utmodellerade vindförhållanden. I vindatlasen har man utmodellerat vindförhållandena ur representativa värden från de senaste 20 åren. Material för modelleringskörningarna togs ur utvalda 72 månader från åren 1989–2007. Resultaten presenteras som års- och månadsmedelvärden, som beräknats med tre timmars intervall, ur vinddata från hela landet med 2,5 km x 2,5 km noggrannhet. Nu har datasidorna öppnats även i svensk och engelsk version www.vindatlas.fi och

www.windatlas.fi. Dessutom har kartanslutningens bruksanvisningar och texter översatts. Kartmaterialet är mångsidigare och datasidorna kompletterade. Över kustområdena och vissa utvalda inlandsområden finns nu noggrannare uppgifter över vindförhållandena. Modeller, som täcker 250 meter x 250 meters rutor finns nu med i kartanslutningen. Vindatlasarbetet gjordes av Meteorologiska institutet, koordinerades av Motiva Oy och finansierades av arbets- och näringsministeriet. ■

VINDÖGAT 2/2010

PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 2-2010 Philip Hildén

Tio år garantipris för vindkraft i Tyskland För tio år sedan godkände den tyska riksdagen (Bundestag) garantiprislagen för vindkraft. I ett uttalande av Hermann Albers, ordförande i riksförbundet för vindkraft, sägs det: ”Tack vare garantiprislagen kan vindkraften i dag erbjuda omkring 7 % av det tyska kraftbehovet i utsläppsfri form. Och redan om tio år kommer var fjärde kilowattimme i det tyska elnätet från ett vindkraftverk.” Vindenergin kommer i framtiden att spela en allt viktigare roll för den tyska kraftförsörjningen. År 2020 har landbaserade vindkraftverk en installerad effekt på 45 000 MW, medan offshoreanläggningarna ger 10 000 MW. Dessa 55 000 MW erbjuder årligen ca 150 TWh ren elenergi utan avfall och utsläpp.

Siemens nya 3 MW i drift Sedan december 2009 är Siemens nya 3 MW vindkraftverk i drift vid Siemens vindkraftsavdelning nära den danska staden Brande. Kraftverket har en rotor på 101 m diameter, som driver en permanentmagnetmatad synkrongenerator. Man väntar sig att kunna börja leverera den nya turbinen under år 2010.

Enercon bygger specialtransportfartyg I början av mars i år sjösatte Enercon sitt nya specialtransportfartyg ”E-Ship” vid Nordsee-Werft i Emden. Fartyget, med en längd av 130 m och 22,5 m bredd, har en lastförmåga på 12 000 dwt. Det är grundgående och utrustat med 4 Flettner-rotorer som sägs minska bränsleförbrukningen med upp till 40 %. För lasthanteringen finns 80 tons och 120 tons kranar. Fartyget är specialbyggt med tanke på transport av stora vindkraftverk och liknande skrymmande gods.

digheterna anser att parken ligger för nära kusten och stör landskapsbilden. Innopower hade hoppats kunna ställa upp de första av de 80 st. 3–5 MW turbinerna redan detta år och ha hela vindparken i drift år 2012. Innopower har dock redan nu andra planer i beredskap. Om bygget uppskjuts till år 2012 hoppas man kunna gå in för 10 MW turbiner.

Wpd Finland Oy får pris för miljökonsekvensstudier Den finska föreningen för miljökonsekvensstudier (FAIA) har nyligen delat ut sitt årliga pris för bästa miljöstudie. Det gäller den finska offshorevindparken Suurhiekka utanför Ijo i Bottniska viken, där 80 vindkraftverk skall byggas av wpd Finland Oy. Priset gällde inte endast själva studien utan också det sätt på vilket den presenterades för allmänheten, säger miljöchef Heli Rissanen vid wpd.

Österrike bygger ut mera vindkraft Österrike har fått en ny ”Ökostromverordnung”, dvs. en garantiprislag för ekologiskt producerad kraft. Man räknar med att den nya lagen skall göra det möjligt att bygga ytterligare 700 MW vindkraftverk fram till år 2015. Investeringarna under de fem åren uppgår till 1,3 mrd euro. För utbyggnaden skapas 3500 nya arbetsplatser, vartill kommer 700 arbetsplatser för driften.

Schleswig-Holstein bygger till Efter ett svagare år 2008 fortsätter vindkraftsutbyggnaden i Schleswig-Holstein. Den nordliga delstaten är redan nu ett av de vindkraftsrikaste områdena i Tyskland. Med en installerad effekt på 2 859 MW täcker man 35 % av sitt kraftbehov. År 2009 fortsatte utbyggnaden med ytterligare 104 nya anläggningar på totalt 237 MW.

Finsk offshorepark på is

Utställningar och konferenser på olika håll

PVO Innopower Oy:s planer på en 240-400 MW offshorevindpark utanför Kristinestad i Finland har lagts på is. Orsaken är att myn-

I Hamburg ordnas en Offshore Wind Conference av Germanischer Lloyd AG den 5 – 6 maj 2010.

Moskva i Ryssland ordnar en internationell utställning och konferens gällande förnyelsebar energi och alternativa bränslen den 25 – 28 maj 2010. Närmare på www.reenergy2010.ru Windstärke 10 Kurs Offshore heter en kongress i Bremerhaven den 1 – 3 juni 2010. Som namnet antyder behandlas offshorefrågor. Se www.windenergie-agentur.de 9 WWEC 2010 ordnas den 15 – 17 juni 2010 i Istanbul, Turkiet. Se www.wwindea.org HUSUM Wind Energy är en av de äldsta och kändaste vindkraftsutställningarna. Husum ligger i Nordtyskland, ca 100 km NV om Hamburg. Till mässan den 21 – 25 september år 2010 med 800 utställare väntas 25 000 besökare från 70 länder. ■

VINDÖGAT 2/2010

HÖRT PÅ EWEC I WARSZAWA I april 2010

Vindkraften kommer att stå för 50 % of the EU:s elbehov år 2050 uttryckte sig ledande sakkunniga under den största europeiska konferensexpon någonsin. Huvudämnet under öppningsdagen var Europas energiförsörjning på lång sikt. En fullt förnybar energisektor är enda lösningen för att nå de 80 % CO2 minskning som G8 och EU redan förbundit sig till. Vindkraften är redan en vägvisande energileverantör i Europa, den årliga marknadsökningen har under de senaste 10 åren varit 23 % i snitt. Ett pan-europeiskt kraftnät och stark politisk inriktning är de största utmaningarna. Översikten ”Wind Energy and Electricity Prices”, en diger samling studier angående vindkraftens inverkan på elprisen presenterades av konsultföretaget Pöyry AS, på uppdrag av EWEA. Den samlar för första gången resultaten av fallstudier, som gjorts i Tyskland, Danmark och Belgien. I rapporten konstateras att elpriserna reducerades mellan 3 och 23 eur/MWh beroende

på andelen vindkraft. Det har redan tidigare övertygande konstaterats att vindkraften reducerar CO2 utsläppen, säger vd Christian Kjaer på EWEA.

Finland i topp(?) Det tar i medeltal 42 månader att få bygglov för en vindkraftpark inom EU. De snabbaste landen är Italien, Belgien och UK medan Spanien och Portugal är långsammast. Sådana resultat upptogs bland de studier angående hindren för vindkraftbyggande som EWEA låtit göra. Tidsspannen låg vanligen mellan 10 och 50 månader. Förvånande nog framstod Finland som det snabbaste landet med 8 månaders processtid. Hela rapporten över hinderfaktorer blir tillgänglig i juli (det revolutionerande värdet för Finland beror sannolikt på att de företag som svarat på enkäten anmälde sådana projekt som redan har alla tillstånd och MKB utredningar klara och närmast väntar på tariffen för att göra investeringsbeslut. red). ■

ENTSO-E 10-ÅRS NÄTUTVECKLINGSPLAN EWEA april-10

NYA UPPFINNINGAR Jättebatteri ger hela staden el Ny Teknik

Ett batteri stort som ett hus ska försörja en hel stad med elektricitet. Tekniken kan lösa problem med lagring av energi från vindoch solkraftverk. Den lilla staden Presidio i södra Texas nära gränsen till Mexico ska få all elektricitet som behövs från ett gigantiskt batteri. Det kan förse stadens drygt fyra tusen invånare med fyra megawatt i åtta timmar på en laddning. Anledningen till att batteriet installeras är att Presidio ofta drabbas av elavbrott. Staden har bara en enda risig kraftledning från 1948 som är ansluten till det nationella nätet U.S. Electric Grid i staden Marfa som ligger 100 km från Presidio. Batteriet har fått smeknamnet Bob, Big-Old Battery, och är av typen natrium-svavel från det japanska företaget NGK-Locke. Det anlände till Kalifornien i december 2009 och fraktades till Texas i 24 långtradare, enligt ett pressmeddelande från Electric Transmission Texas som står för installationen och driften av Bob. Batteriet är nu laddat och ska tas i drift i sommar, lagom till att Presidios luftkonditioneringsapparater vrids upp till max. Då Bob är det största natrium-svavelbatteriet i USA ska det även användas som testbädd för lagring av el från vindoch solkraftverk. Hela installationen kostar omkring 180 miljoner SEK.

Vindkraft lagras i is TT En 10-års utvecklingsplan för att göra 2020 RES målsättningen möjlig att nå. EU:s nätoperatörers planutkast blir väsentligt för att säkra en lyckad utveckling av ett paneuropeiskt elnätverk, men många avgörande punkter måste författarna lägga till, säger EWEA (European Wind Energy Association). I mars presenterade ENTSO-E (Energy Transmission System Operators- El) sitt utkast TYNP (Ten Year Network Development Plan) för offentlig betraktelse. I sitt utlåtande till ENTSO-E poängterar EWEA behovet av att planen stöder EU:s mål om 20 % RES (Renewable Energy System) till 2020. Europeiska kommissionen har fastslagit att 34 % av elproduktionen måste fås ur förny-

bara källor för att målet 20 % RES till 2020 skall nås. Ändå omfattar ENTSO-E’s scenario bara 25,5 %. TYNDP måste revideras för att passa in i EU:s bindande målsättningar. EWEA kräver att uppdateringen görs senast före årets slut. EWEA propagerar även för att planen skulle specifisera en uppsättning prioritetsprojekt samt flera framtidsprojekt och en tidtabell för att konkretisera det hela till ett långtidsdokument. Det skall omfatta realistisk marknadsväxt för vindkraftindustrin baserad på EWEA:s prognos på 230 GW år 2020, och ständigt beakta behovet av att arbeta för en internationell elmarknad. ENTSO-E planerar att publicera slutversionen av sitt första förslag till TYNP i juni. ■

En anläggning kallad ”Ice Bear”, tillverkad av det amerikanska bolaget Ice Energy, gör det möjligt att lagra energi för senare förbrukning. T.ex. används nattligen producerad vindenergi för att kyla ner ett par kubikmeter vatten till is för att sedan användas för svalkande luftkonditionering under dagen. Ice Bear kan skära ned elförbrukningen för luftkonditioneringen med 95 %. Användning i större skala startar i Kalifornien. Under två år ämnar företag installera 1500 luftkonditioneringsanläggningar som kan spara in konsumtionstoppar för 53 MW effekter. ■

VINDÖGAT 2/2010

ANALYS AV VINDKRAFTSSTATISTIK I FINLAND DI Anders Stenberg

Figur 1. Effekterna hos de vindkraftverk som behandlas i analysen. Antal verk Kumulativt värde

20 18

Diplomarbetet, som behandlar vindkraftsstatistiken, har gjorts vid VTT, under ledning av Tdr Hannele Holttinen, och hör till ett projekt som finansierats av Tekes. Statistikuppföljningen i Finland innefattar produktionsstatistik, hindertider samt klassificering av tekniska fel. Produktionsstatistik har samlats in sedan år 1992 och felstatistik sedan år 1996. I analysen granskas felstatistiken som samlats in mellan åren 1996 och 2008. Analysen inkluderar data från sammanlagt 72 vindkraftverk. En undersökning av felstatistiken ger information om vilka komponenter som drabbas av fel och hur lång hindertid som uppstår. Att finna de kritiska komponenterna är en viktig del av forskningen och utvecklingen av vindkraften. Denna information kan även användas vid val av övervakningsmetod och vid underhållsplanering. För att minimera driftskostnaderna har driftstopp orsakade av tekniska fel en viktig roll eftersom de innebär kostnader i form av reparationskostnader, arbete, resor och bortfall i produktionen.

Hindertid och felfrekvens

Antal verk

14 60

12 10

8 6

4 2

Variationer i statistikrapporteringens kvalitet och kontinuitet förekommer verken emellan. Dessa variationer i kombination med bristfällig dokumentation gör att direkta jämförelser kan ge felaktiga resultat. Därför är de verk som har bristfällig uppföljningen under perioden av jämförelse ut-

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

Tillverkningsår

Figur 2. Tillverkningsåret för de vindkraftverk som behandlas i analysen.

Rotor 3%

Växel 19 %

Generator 9%

Elsystem 6% Bladvinkelreglering 4% Bromsar 10 %

Växel 7%

Generator 8%

Elsystem 11 %

Kontrollsystem 7%

Bladvinkelreglering 8%

Givare 11 %

Figur 3 och 4. Komponentvis fördelning av hindertiden orsakad av tekniska fel och felens antal

2001

2000

1999

1998

1997

1996

1995

1994

1993

0 1992

Inom statistiken är hindertiden indelad enligt orsaken till felet i kategorierna service, störning, fel (som kräver reAnnat 1 % Okänd paration), driftstopp där orsaken Nätanslutning 3 % Uppvärmning 4 % till stoppet finns i elnätet och annat 3% (t.ex. vid forskning eller uppvisning Struktur 4% av verket). Rotor Antalet fel i analysen är 898 och 7% dessa har förorsakat 152 789 timKontrollsystem mar hindertid, vilket motsvarar 61 4% % av den totala hindertiden. Figur 3 Givare illustrerar fördelningen av hinderti7% den komponentvis, där orsaken har Girsystem varit ett tekniskt fel, medan figur 4 4% illustrerar fördelningen av antalet Hydraulik tekniska fel. Den största hinder15 % tiden orsakad av tekniska fel har kommit från problem med växeln (19 %) och hydraulsystemet (15 %) Nät- Annat Okänd Uppoch det största antalet fel har uppanslutning 3 % 2 % värmning 5% stått i samband med det hydrauliska 4% Struktur systemet (20 %). 1%

Val av data

100

Kumulativt värde

1991

anför denna analys. Dessutom är alla verk med effekten 3 MW utanför analysen, vilket innebär att data från totalt 72 verk behandlas i denna studie. Summan av verkens effekter uppgår till 73 MW, vilket betyder att medeleffekten är 1 014 kW. Verkens effekter presenteras i figur 1, där de största effektgrupperna är 600 kW, 1 MW och 2,3 MW. Vindkraftverkens tillverkningsår presenteras i figur 2. Fördelningen är relativt jämn, med några nya verk per år, med undantag för år 1999 då 20 verk togs i bruk. Tekniken har utvecklats mycket under denna period, vilket innebär att uppkomst av och orsak till fel varierar utgående från verkens ålder.

Bromsar 5%

Girsystem 5% Hydraulik 20 %

VINDÖGAT 2/2010

1 000

60 50

Antal verk

800

600

400

200

11 12 13 14 15

Medelvärde av hindertid (h)

160

16 17 18 19 20

Tillverkningsfel

140 120

Hindertid

Antal verk

100

80 30

Figur 6. Hindertid orsakad av fel i växeln.

Hydrauliken Hydrauliska problem förekommer ofta och är en av de största orsakerna till tekniska problem. Hindertidens medelvärde per

70 60 50

800

Antal verk

Medelvärde av hindertid (h)

1 000

40 600

30 400

200

0 4

11 12 13 14 15

Driftår

30 200

100

10 0 2

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Driftår

Figur 7. Hindertid orsakad av fel i det hydrauliska systemet.

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Driftår

Hindertid Antal verk

40 300

0 1

1 200

400

Växeln

Antal verk 60

20 0

Figur 6 illustrerar växelns andel av hindertiden och antalet verk skilt för varje driftår. Orsaken till den stora hindertiden för det andra och fjärde driftåret är tillverkningsfel, som illustreras av den streckade delen

Hindertid

500

600

Antal verk

1 200

Antal verk

Medelvärde av hindertid (h)

Informationen är uppdelad enligt verkens komponenter och driftår. På detta sätt får man en uppfattning om de enskilda komponenternas andel av den totala hindertiden. Hindertiden är ungefär 200 timmar per år och verk, jämnt fördelad över verkens drifttid, med undantag för de äldsta verken där andelen hindertid är klart större (figur 5). De äldre verken har haft stora problem med hydrauliken och luftbromsarna. En bidragande orsak är att det kan vara svårt att hitta komponenter för gamla verk, vilket även bidrar till den långa hindertiden. Detta ger en indikation på att andelen hindertid ökar när verkets ålder överskrider 15 år. Linjen i diagrammet representerar antalet verk som tagits i beaktande respektive år. Från det tionde driftåret minskar antalet verk som är med i analysen och därmed även mängden rapporterad hindertid. Som en följd av detta blir medelvärdet starkt beroende av de enskilda händelserna och bör därför endast tolkas som riktgivande.

driftår presenteras i figur 7. Byte av hydraulpumpar och slangar är vanliga reparationer och förekommer mer eller mindre vid alla verk. Två verk har haft stora problem med hydrauliken under det femtonde och sextonde driftåret där hindertiden orsakad av hydrauliska problem är över fem procent av tiden. Utvecklingen går mot att elektriska lösningar i bladvinkelregleringen och girsystemet i fortsättningen blir allt vanligare, vilket i sin tur betyder att andelen hydrauliska problem i dessa kommer att minska.

Medelvärde av hindertid (h)

av stapeln. Problem med växeln, samt alla komponenter som hör samman med den, har varit den största orsaken för uppkomsten av hindertid. Långa driftstopp, när hindertiden är flera månader, uppkommer vanligtvis när Hindertid Antal verk växeln tas ner för reparation. Statistiken innehåller information om tio växelbyten. Det kortaste driftstoppet på grund av byte av växeln är 24 timmar. Denna växel byttes ut före haveri i och med att bristerna upptäcktes i tid. Det längsta driftDriftår stoppet på grund av växelbyte är 2 245 timmar medan medeltalet är 662 timmar. Dessutom innehåller statistiken information om nio större reparationer av växeln där hindertiden överstiger en månad. Bakgrundsmaterialet motsvarar totalt 522 år av drift.

Distribution av hindertid och fel med avseende på verkens ålder

16 17 18 19 20

Figur 5. Medelvärde av hindertiden per vindkraftverk fördelat på verkens år i drift.

Arbetet ”Analys av vindkraftsstatistik i Finland” är Anders diplomarbete och innehåller mera information om verkens hindertid och antalet fel som uppkommer på grund av tekniska fel. Diplomarbetet behandlar även vindkraftens utveckling till dagens datum samt framtidsplanerna för Finlands del. Enligt planerna ligger en kraftig utbyggnad av vindkraften framför oss. Detta kommer att påverka statistikuppföljningen eftersom mängden data kommer att mångdubblas. Arbetet presenterar även tre alternativ för en fortsatt utveckling av statistikuppföljningen. Diplomarbetet finns tillgängligt via statistiksidorna http://www.vtt.fi/windenergystatistics eller direkt via Anders, Anders. Stenberg@vtt.fi. ■

VINDÖGAT 2/2010

ENERGIMYNDIGHETEN, SVERIGE Nyhetsbrev, mars-10

Vindkraft Ny vindkraftstatistik för 2009. Nu finns ny vindkraftstatistik för år 2009 som visar att produktionen av el från vindkraften uppgick till 2,5 TWh, vilket är en ökning med nästan 26 procent jämfört med år 2008. Av siffrorna som bygger på elcertifikatsystemet kan man utläsa att det år 2009 installerades 363 MW vindkraft fördelat på 198 vindkraftverk. Statistiken visar också hur fördelningen ser ut mellan olika län och kommuner. (Jämför Finland; 0,276 MWh, 4 MW ökning, red.)

Handbok för vindkooperativ Hur startar man ett vindkooperativ? Hur går det till att bli andelsägare? Och vad betyder uttagsskatten för vindkraftkooperativens ekonomi? Det är några av de frågor Tore Wizelius tar upp i sin nya handbok om kooperativ, ”Vindkraft tillsammans”. I handboken klargörs vilka lagar och regler som gäller för ekonomiska föreningar. Här finns också en förteckning över vindkraftkooperativen i Sverige och en beskrivning av hur de fungerar. http://www.natverketforvindbruk.se/sv/Aktuellt/Nyheter/Handboken-for-vindkooperativ---ladda-ner-och-las/

Så påverkar vindkraften miljön Nu vet vi att det på vindkraftverkens fundament i havet bildas rev som ger fiskar skydd och föda, att fåglar väjer för vindkraftverk till havs och att få människor berörs av ljud från vindkraftverk. Ta del av fem års forskning om vindkraftens miljöpåverkan i en ny rapport! I rapporten ”Nu vet vi det här! Vindkraftens miljöpåverkan - resultat från forskning 2005-2009 inom Vindval” sammanfattar forskare resultat från Vindval så här långt, om hur vindkraft påverkar människors intressen, livet i havet samt fåglar och fladdermöss. Här finns intervjuer med projektörer, tjänstemän och forskare och fakta om vindkraftens miljöpåverkan.

Utveckling av havsbaserade vindparker och högspänningsnät med likström Energimyndigheten har beslutat att stödja ett nytt projekt som syftar till att minska kostnaderna och energiförlusterna för havsbaserade vindkraftsparker. Det övergripande målet med projektet är att utveckla teknik och kunskap för att bygga framtida havsbaserade vindkraftparker och elnät med hvdcteknik. Projektet innehåller tre delar: 1) Design av ett energieffektivt generatorsystem. 2) Design av dc/dc-omriktare för effektiv spänningstransformering. 3) Utformning av ett hvdc-nät för uppsamling av distribuerad vindenergi och leverans till anslutningspunkt.

Uppdaterad information om vindpilotprojekten Nu finns uppdaterad information om de vindpilotprojekt som Energimyndigheten har stött eller fortfarande stödjer. Bland vindpilotprojekten finns projekt som bedrivs i havsmiljö, skogsmiljö och fjällmiljö. Studierna kommer att ge värdefulla erfarenheter inför vidare etableringar framöver när det gäller allt från planering till finansiering, teknik, montering, drift och underhåll. http://www.energimyndigheten.se/sv/Omoss/Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft1/Forskningsprogram/Utvecklingsprojekt1/ ■

VATTENDRAKEN UTPRÖVAS Ny Teknik

Det svenska tidvattenkraftverket Deep Green har kommit ytterligare ett steg mot att prövas i verkligheten. Med 20 miljoner i nytt riskkapital kan Deep Green ta steget ut i havet. Ett Deep Green-kraftverk har en effekt på 0,5 MW och kan generera el även i svagt strömmande vatten. Turbinen är växellös och generatorn sitter i vingen. - Nästa sommar ska vi sätta ut en Deep Green i skala 1:10 för tester i havet utanför Nordirland och i slutet av 2012 hoppas vi kunna etablera en pilotpark på samma ställe och leverera tidvattenel till land i samarbete med ett energibolag. Vattendraken, en turbinförsedd vinge under ytan i strömmande vatten, svepande av och an och med mångdubbelt högre hastighet än det strömmande vattnet. Likt en vattenskidare som tar ut det ordentligt i kurvorna. ■

VINDÖGAT 2/2010

PLOCKAT UR SPALTERNA

Ny Teknik mars-10

Även uttjänta vindkraftverk bidra till energiförsörjningen. Det danska företaget Refiber har hittat ett sätt att återvinna vindkraftvingar. De förgasar plasten i kompositen och frigör glasfibern. Gasen förbränns och ger värme och elkraft. Glasfibern används för att tillverka glasfiberull. Källa Ingeniøren

Siemens levererar 8 vindkraftverk åt Rajakiiri. Rajakiiri har beslutat bygga en 30 MW stor vindkraftpark i Röyttä industriområde vid Torneå. Outokumpu får ut ca 20 % av sitt elbehov ur vindkraften. Outokumpu verken i Torneå är Finlands största enskilda elkonsument. Enligt Outokumpu strävar bolaget till att med sin investering trygga sin konkurrenskraft och säkra energibehovet till skäligt pris. Vårt deltagande i vindkraftprojektet är en viktig del i vår energsistrategi som eftersträvar fördelaktig och stabil elprisnivå och favorisering av utsläppssnåla energiformer. Torneå vindkraftparken kompletterar våra projekt inom vatten- och k-kraft, säger vd Juha Rantanen. Rajakiiri Oy satsar på landbaserad vindkraft. Bolaget har ett 50 milj euros projekt på gång. Rajakiiri har slutit avtal med Siemens om åtta verk. De är 3,6 MW SWT3.6-120 verk, de största som hittills byggts i Finland. De levereras av Siemens Wind Power i Danmark. Produktionen beräknas motsvara 5000 hushålls behov och planeras starta redan kring nästa årsskifte. Redan nu sysselsätter projektet 20 personer och efter maj är antalet trefaldigt, säger Rajakiiri:s vd Tomi Mäkipelto. Förutom det aktuella projektet har företaget två havsbaserade projekt på gång, i Brahestad och Pyhäjoki. Projekten är i MKBstadiet. De havsbaserade projektens sysselsättande inverkan kommer att vara mångfaldigt jämfört med det aktuella i Torneå. Rajakiiri Oy är en del av EPV energikoncernen och ägs av finska energi- och industriföretag, såsom Katternö Kraft Ab, Outokumpu Oyj ja Rautaruukki Oyj. Målsättningen är att bygga två betydande vind-

krafthelheter, i Torneå för Outokumpu Tornio works och i Brahestad på Rautaruukki fabriksområde.

Suurhiekka havsvindpark fick MKB-pris 25.3

I Finland planeras en mängd stora vindkraftprojekt som före startbesluten behöver en miljökonsekvensbedömning. Suurhiekka havsvindparks MKB är ett bra exempel på miljökonsekvensbedömning för utnyttjandet av vindkraft. Projektplatsen är Bottenhavet utanför Uleåborg. För projektet svarar wpd-Finland Oy som i MKB:n utvecklat bedömningarna av inverkningarna av vindkraftprojekt. YVA ry har beviljat projektet ett ”God-MKB” pris. Projektets inverkan på fågellivet, fiskbeståndet, fiskenäringen, landskapsbilden och ljudfenomenen har bedömts som exemplariska. Dessutom har man bedömt projektets och andra energiprojekts samverkningar och övervägt Natura-bedömningens inkoppling i inverkningsbedömningen. Som projektkontaktmyndighet fungerade Norra Österbottens ELY-central (närings, trafik och miljöcentral). Kontaktmyndighetens krav beaktades väl i MKB:n och den kunde påverka vindparken redan i planeringsskedet, och inte först då miljötillståndet ansöks.

Utbyggnaden av vindkraft är svårbedömd Svensk Vindenergi, 18.5

Förra året den här tiden missbedömde Svensk Vindenergi utbyggnaden av vindkraft rejält. De första prognoserna pekade på en utbyggnad med 250 MW. Resultatet för 2009 blev över det dubbla, med 512 MW ny installerad effekt. Orsaken var att många projekt runt om i världen inte kunde genomföras under finanskrisen vilket ökade tillgången på vindkraftverk. Det stora antal mindre projekt som fått besked om en väntetid på flera år, kunde genom detta genomföras i förtid. För att vi ska klara regeringens mål för förnybar energi så bedömer branschen att det fordras en årlig utbyggnad om cirka 450

MW vindkraft, fram till 2020. - I år är marknaden om möjligt ännu mer svårbedömd och prognosen blir därefter. De uppgifter som vi nu har inne tyder på att utbyggnaden kommer att hamna runt 400 MW för 2010, det vill säga något lägre än rekordåret 2009. Orsaken är att många företag inte riktigt vågade ta investeringsbeslut i sviterna efter finanskrisen, säger Gunnar Fredriksson, vice vd Svensk Vindenergi.

Undervattensutredningarna för Bottenhavets havsvindparker bör utvecklas Forststyrelsen, 21.5

Forststyrelsen har gett sitt utlåtande angående miljökonsekvensbedömningen för havsvindparken utanför Uleåborg-Haukipudas. I utlåtandet konstateras att fastän MKB:n är rätt omfattande finns brister angående undervattensmiljön. Även gällande andra vindkraftprojekt bör göras omfattande utredningar angående undervattensmiljön. Enligt utlåtandet är det svårt att bedöma undervattensinverkningarna på basen av gjorda utredningar. Enligt MKB-lagen bör områdeskunskapen vara tillräcklig för bedömning av projektets inverkningar. Ansvaret för MKB-utredningens kvalitet ligger i sista hand hos projektören. Forststyrelsen förhåller sig positiv till utbyggnad av vindkraft i havs- och landområden förutsatt att miljöinverkningarna utreds sakkunnigt och täckande. Möjligheterna och goda exempel finns. Bottenhavet är det minst utforskade av Finlands havsområden. Den låga salthalten och rika humusmängden gör att miljön där skiljer sig från resten av Östersjön. Artrikedomen är knapp, många arter är små och återhämtningen efter ingrepp svåra att förutspå. Videofilmningen avslöjar inte allt och borde åtföljas av dykningsvisa provtagningar, och speciellt vid alternativa ilandtagningsställen för kraftkablaget. Vindkraftparkoperatörerna kunde slå sig ihop och göra gemensam sak. PVO planerar en 480-800 MW park med maximalt 158 enheter utanför Uleåborg-Haukipuas. Området är 70 kvadratkilometer stort och som konsult fungerar Ramboll Finland.

Inmatningstariffen kan vara till skada Vihreä Lanka 21.5

Garantipriset, dvs. inmatningstariffen kan utlösa en snedvridande byggnadskonkurrens och bromsa den tekniska utvecklingen. Det beror på statsrådets beslut att begränsa den stödutnyttjande totalmängden till 2 500 MW. Såvida man nu kan se är garantipriset garanterat för dem som hinner med i det paketet. Finansministeriet har redan länge kritiserat tariffen som dyr och oförutsebar. Ministeriet oroar sig för systemets kostnader och möjligheten att elpriset håller sig lågt så att utbetalningsmängderna blir större än de uppskattade 200 milj. euro per år kring 2020. Enligt ministeriets specialexpert Outi Honkatukia borde man istället för fast tariff överväga att bevilja byggtillstånd åt dem som kan erbjuda möjligast låga produktionskostnad. Nu ställs alla på samma startlinje och de effektivaste blir överbetalda. Aaltouniversitetets emeritusprofessor i energiekonomi, Pekka Pirilä, anser auktionsförfaranet vara bra i teorin men skulle medföra ytterligare ett fördröjande moment i byggnationen. Professorn i teknisk fysik, Peter Lund, vid samma läroinrättning uppskattar att man högst kunde inbespara några tiotas miljoner. Tariffsystemet är vanligt i många europeiska länder och har visat sig vara ett effektivt sätt att stimulera utbyggnaden av förnybar energiproduktion. Enligt Lund blir de första installationerna dyra eftersom Finland saknar erfarenhet av stora projekt. Han efterlyser en förlängning av den högre tariffnivån 105,3 eur/MWh från nuvarande föreslagna 3 år till fem år. Enligt Jari Ihonen, som suttit med i den utredande arbetsgruppen, diskuterades auktionsförfarandet länge och finns även angivet i rapporten. I Finland skulle metoden sannolikt ha lett till sk. ”strategiskt förfarande” med prisdragning som följd. Situationen kan vara en annan efter 5 år då de bästa platserna redan är byggda. Auktioneringen lyckas bäst då man offertutsätter en position i gången för flera projektörer.

Svarfvars markplan framskrider Etelä-Uusimaa19.5.

Raseborgs samhällstekniska nämnd har beslutat ställa ut delgeneralplanen, angående ekologiskt byggande inom Svarfvars lägenhet i Karis Meltola, till allmänt beskådande. Planeområdet är 83 ha och omfattar 17 byggplatser för småhus samt en lantbrukscentral. I planen ingår reserveringar för vindkraft

VINDÖGAT 2/2010

och bioenergianläggning. Planen innehåller ett direktiv för ekologiskt byggande.

Vindkraftföretag intresserade av Kalajoki YLE Keski-Pohjanmaa

Flera vindkraftföretag är inytresserade av Kalajoki. Bolagen har gjort arrendeavtal med markägarna på fastlandet i närheten av kusten. Kalajoki stad håller på att utarbeta generalplaner med reserveringar för vindkraftparker på tre områden längs älven på norra sidan. Tuuliwatti undersöker vindkraftmöjligheterna på Pitkäsenkylä området. Fortum är intresserat av att grunda Tohkoja vindkraftpark mellan riksväg 8 och Oulaistentie. Wpd Finland planerar en vindkraftpark i Jokela, bakom pälsfarmsområdet i området vid riksväg 8.

Ramen uppe, rotorvingarna monteras Raahen Seutu 20.5

Den 49 meter långa rotorvingen består av tio ton glasfiber och bambu berättar projektchef Heikki Pukkila. Suomen Hyötytuuli Oy:s utvidgningsbygge av vindkraftparken i Brahestad framskrider enligt tidtabell. På Rautaruukkis fabriksområde har rest ett av fyra nya vindkraftverk. Fundamenten göts i januari och alla verken skall vara anslutna till nätet inom maj. Testkörningarna görs i juni och avslutas med en första service. Slutlig överlåtelse sker den 7.7. De nya verken är de första Siemens 2,3 MW verken i Finland. De omfattar även ny teknologi, generatorerna är anpassade för föränderligt varvtal. Verken reglerar sig steglöst med vinden och startvinden är 3 m/s. Också produktionsestimaten är högre än i tidigare verk. Den nya anläggningen beräknas ge 32 GWh per år medan de fem tidigare verken producerar ca 30 GWh. Kusten vid Brahestad är enligt Pukkila bra område för vindkraft. Medelvindstyrkan håller sig kring 7,5 m/s.

Vindkraftparkplaner till påseende Kittilä lehti19.5

Till Kuolavaara och Keulakkopää, vid gränsen mellan Kittilä och Sodankylä kommer ca 20 vindkraftverk, som planeras producera el år 2013. Vindparkområdet ligger på norra sidan om Tepsa. För tillfället finns bedömningsprogrammet för projektets miljökonsekvenser till påseende i Kittilä bibliotek och kommunalhus, i Sodankylä och Lapplands ELY-central i Rovaniemi samt på ELY-centralens Internetsidor. Det är Forststyrelsens och Fortum Power and Heat Oy:s gemensamma projekt. Vindkraftverken ska enligt planerna producera ca 40 % av elbehovet i Kittilä och Sodankylä. Största elen av verken kommer på Sodankylä kommuns sida, på statsägt område. I MKB-programmet har för kraftlinjerna presenterats tre olika dragningar. I två av dem ansluter de till Kittilä 110 kV linjen. I det tredje alternativet ansluts vindparken till Fingrids 220 kV kraftlinje söder om parken. Linjebyggets längd varierar mellan 2,2 och 27,2 km. Av verken ska 7 placeras på Kuolavaara och 13 på Keulakkopää. Tornhöjden blir 100 meter och rotordiametern likaså 100 m. Distansen mellan verken blir 500–800 meter. Hela områdets storlek är ca 10 kvadratkilometer. Anläggningens årliga produktionskapacitet beräknas vara 100–125 GWh, totaleffekten 40–60 MW.

Första WinWinD parken i Vänern Kauppalehti 20.5

Den första offshore vindkraftparken vid i Gässlingegrund i Vänern har invigts av prins Carl Philip av Sverige. Parken består av 10 WinWinD 3 MW enheter. Ceremonin gjordes per båt i närheten av verken. Vindparken ligger 7 km från strandlinjen i Väners nordliga del och utgör en viktig pilotinstallation för utrönandet av vindkraftmöjligheterna i insjömiljö. Projektet koordinerades av Dynawind Ab. projektet omfattade ett nytt sätt att förankra fundamenten i bottnens berggrund. Hälften av verken ägs av en lokal bosättningsförening tillsammans med energibolag medan de övriga ägs av privata företag, personer och affärsekonomiska föreningar.

Merventos fabriks placering bestäms i juni YLE Pohjanmaa

Placeringen förutsätter möjligheten att ställa

VINDÖGAT 2/2010

upp en protoinstallation. Alternativa placeringar är Vasa och Karleby. För Vasa är det väsentligt att Myrgrundsbron till Vasklot förstärks. Fabriken kan byggas inom ett år och sysselsätter över 100 personer. Mervento söker tillsammans med EPV Tuulivoima undantagslov för en mölla i Vasa Sundom eller Ykspihlaja i Karleby, där det redan står två möllor. Orsaken är att protoinstallationen önskas i närheten av montagefabriken. Placeringsvalet omfattar över 20 olika kriterier, däribland närheten mellan fabrik och pilotinstallation samt logistiken. Ett hopmonterat maskinhus väger 250 ton. Årsproduktionen beräknas ligga kring 100 enheter. Enligt vd Jorma Saaranen på aktionärsföretaget VNT Management brådskar beslutet och det blir föga tid för besvärsprocesser.

Vindkrafttillväxten skapar arbete för byggföretagen Talous 19.5

Allt snabbare växande vindkraftbusiness skapar arbete även för norra Finlands företag. Forststyrelsens vindkraftchef Erkki Kunnari uppmanar till att söka upp byggprojekten, de kommer inte av sig själva. Kunnari talade nyligen vid High Tech Business Breakfast, som den gången fokuserade på de möjligheter förnybar energi erbjuder. Tillfället arrangerades av Oulu Innovation Oy, Technopolis Oyj och Oulun Seudun Osaamiskeskusohjelma. Forststyrelsen utvecklar och arrenderar ut land- och vattenområden åt vindkraftföretagen. En stor del av byggprojekten, t.o.m. över hälften lokaliseras till områden som administreras av forststyrelsen.

Havsvindparker hotar bli orealiserade

Hyötytuuli Oy, som kommit längst med offshorebyggandet, har för avsikt att bygga en park med över 30 verk i havet utanför Tahkoluoto år 2011. Projektet läggs sannolikt till vila om riksdagen godkänner det stödsystem som regeringen nu föreslagit. Det innehåller nämligen inget specialstöd för havsbaserat byggande, vilket är oundvikligt för att skapa investeringar. Om stödet verkställs i den där formen hotar det skjuta fram alla de många havsvindparkprojekten, säger Hyötytuuli Oy:s vd Timo Mäki. Hyötytuuli bygger en 3-5 MW stor protoinstallation i havet på 9 meters djup utanför Tahkoluoto i augusti. Bolaget har senaste år beviljats miljö- och bygglov. Hyötytuulis projektlista omfattar även flera landbaserade planer. T.ex. 25 verks anläggningen på Korpi-Matti området i Merikarvia. Angående de landbaserade projektens utveckling är Mäki försiktigt optimistisk.

Summa vindkraftpark närapå färdig Kauppalehti 17.5

Winwind Oy levererar 4 st 3 MW verk åt Fredrikshamns Energi. Tre av dem placeras på Summa fabriksområde och ett verk på stadens hamnområde. Alla enheter blir resta inom maj och produktionen startas inkommande sommar. Sweco PM Oy har ansvarat för Summa projektets platschefskap medan WinWinD fungerat som huvudentreprenör och turbinleverantör.

Nya vindkraftverk till Ijo YLE Oulu 18.5

Tuuliwatti ansöker om bygglov för 8 vindkraftverk av Ijo kommunstyrelse. Byggplatsen är i Olhava by. Enheterna är 3,3 MW stora med ca 100 m tornhöjd. Till projektet hör elanläggnimng och behövliga vägar och kraftlinjer. På området finns under fornminneslagen skyddade fornminnen, som beaktas separat för envar mölleplacering.

Windside utvidgar till Viitasaari YLE Keski-Suomi YLE Satakunta Vindkraftparker somplanerats för placering i Östersjön hotar förbli orealiserade. Stödpaketet för förnybara energiformer omfattar inget specialstöd för havsbaserad vindkraft. Planer på offshore vindparker finns enligt vindkraftföreningen STY:s beräkningar för sammanlagt över 6000 MW.

Windside Productions, som tillverkar vertikalaxlade vindkraftverk i Pihtipudas ämnar utvidga sin verksamhet till Viitasaari. Intensionen är att i Viitasaari starta tillverkningen av stora 1 MW enheter. De mindre modellernas tillverkning stannar i Pihtipudas. Windside producerar enheter för sjöfart och andra extremfall. Nyaste marknadsutvidgningen är turbiner för våningshus och skyskrapor. 95 % av produktionen går på

export. Vd Risto Joutsiniemi berättar att det i somliga länder beviljas skattelättnader för byggnader som producerar en del av energin själva. Skyskraporna i Kina är Windsides mål. Exportchef Sara-Maria Asp berättar att Windside levererar anläggningar till en av världens högsta byggnader.

I Bottenhavet reses tusen nya vindkraftverk YLE Uutiset, 17.5

I Bottenviken, mellan Pyhäjoki och Torneå planeras upp till tusen vindmöllor. Deras sammanlagda produktion skulle vara dubbelt större än Finlands regerings målsättning till 2020. Tillsammans med de enheter som byggs på svenska sidan kommer Bottenviken att få en koncentration på över 2 000 vindmöllor. Erkki Kunnari på Forststyrelsen tror inte att alla planer förverkligas men nog en del. Norra Finlands ELY-central utreder som bäst miljökonsekvenserna. Största orosmomentet gäller flyttfåglarna. Enligt Kunnari är den risken inte stor.

Muonios 15 vindmöllor YLE Lappi 17.5

Miljökonsekvensbedömningen för Muonio Mielukkavaara vindkraftpark är slutförd. Utredningen fokuserar speciellt på turism. Där granskas hur resenärer och reseföretag uppfattar en 15 möllors gruppering på Mielukkavaaras krön. Dessutom granskas fåglars flyttningsstråt. Enligt utredningen väljer fåglarna rutter runt höjderna så vindparken hotar inte dem. Om bygglovet beviljas byggs vindkraftparken av Forststyrelsen och wpd Finland Oy, dock tidigast år 2012. Den största nuvarande grupperingen finns på Olos i Muonio och omfattar 6 enheter. I landskapsplanen är Mielukkavaara reserverat för vindkraftbyggande.

Röstning om Kristinestads vindkraftplan Ilkka 14.5

PVO-Innopower Oy:s detaljgeneralplan med två vindkraftverk går efter röstning till fortbehandling i tekniska nämnden. PVO:s dotterbolag planerar en sex enheters vindkraftpark ca 4,5 km från stadens centrum i närheten av vägen till Närpes. På havet utanför staden planeras 73 vindkraftverk. Området gränsar till Närpes stad i norr. ■

VINDÖGAT 2/2010

PRODUKTIONSSTATISTIK Läge Tillverkare Huittis 1 Nordtank Korsnäs 1 Nordtank Korsnäs 2 Nordtank Korsnäs 3 Nordtank Jalasjärvi 1 Windworld Sottunga Ormhälla Vestas Eckerö Bredvik Vestas Vammala Koppelo Vestas Äetsä Marjamäenvuori Vestas Euraå Krisantie NEGMicon Kemi 1 Nordtank Kemi 2 Nordtank Kemi 3 Nordtank Karlö Marjaniemi 1 Nordtank Karlö Marjaniemi 2 Nordtank Björneborg 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 1 Nordtank Siikajoki Säikkä 2 Nordtank Enontekis Lammasoaivi 1 Bonus Enontekis Lammasoaivi 2 Bonus Karlö Huikku Nordtank Ijo Nordtank Karlö Marjaniemi 3 Nordtank Kuivaniemi Vatunki 1 Nordtank Eckerö Mellanön Vestas Kökar 1 Enercon Finström Pettböle 1 Enercon Finström Pettböle 2 Enercon Vårdö 1 Enercon Töysä, Riihontie 1 NEGMicon Siikajoki Tauvo 1 Nordtank Siikajoki Tauvo 2 Nordtank Lemland Knutsboda 1 Vestas Lemland Knutsboda 2 Vestas Lemland Knutsboda 3 Vestas Lemland Knutsboda 4 Vestas Enontekis Lammasoaivi 3 Bonus Muonio Olos 1 Bonus Muonio Olos 2 Bonus Muonio Olos 3 Bonus Muonio Olos 4 Bonus Muonio Olos 5 Bonus Föglö Bråttö Enercon Lumparland 1 Enercon Lumparland 2 Enercon Finström Pettböle 3 Enercon Sottunga Kasberget Vestas Lumijoki Routunkari Vestas Kuivaniemi Kuivamatala 1 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 2 NEGMicon Kuivaniemi Kuivamatala 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 2 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 3 NEGMicon Kuivaniemi Vatunki 5 NEGMicon Närpes Öskata 1 NEGMicon Kotka 1 Bonus Kotka 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 1 Bonus Björneborg Meri-Pori 2 Bonus Björneborg Meri-Pori 3 Bonus Björneborg Meri-Pori 4 Bonus

Effekt kW 75 200 200 200 220 225 225 225 225 250 300 300 300 300 300 300 300 300 450 450 500 500 500 500 500 500 500 500 500 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 660 660 750 750 750 750 750 750 750 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Uppgifterna insamlade av VTT Energi / Anders Stenberg

Ø torn Start Uppsk. jan feb mar Produktion 2010-I Stör.- 12 mån % av m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) MWh uppsk. 20,0 40 3.03 0 0 0 0 - 24,6 32 11.91 380 16 8 10 34 72 171 8 296 237 62 24,6 32 11.91 380 13 3 7 24 50 119 5 401 159 42 24,6 32 11.91 380 12 4 9 26 54 128 6 348 168 44 25,0 31 7.03 100 3 3 6 12 24 53 2 - 73 73 27,0 31 1.92 450 33 22 30 84 147 375 17 5 344 76 29,0 35 12.04 500 13 10 19 42 64 187 9 190 205 41 29,0 50 12.04 0 0 0 0 - 29,0 52 9.05 0 0 0 0 - 30,0 36 12.05 0 0 0 0 - 31,0 35 8.93 610 27 0 12 39 52 131 6 384 213 35 31,0 35 8.93 610 26 3 8 38 50 125 6 312 217 36 31,0 35 8.93 610 18 0 18 36 47 119 5 696 199 33 31,0 30 10.93 650 41 23 46 111 147 369 17 250 434 67 31,0 30 10.93 670 50 30 49 129 170 429 20 271 535 80 31,0 30 9.93 700 26 26 36 88 116 293 13 - 423 60 31,0 30 4.93 725 30 20 37 88 116 292 13 13 437 60 31,0 30 4.93 725 29 24 38 92 122 306 14 65 472 65 37,0 35 10.96 1 100 0 0 0 0 0 37,0 35 10.96 1 100 0 0 0 0 0 37,3 36 4.95 1 195 92 59 62 214 195 427 19 137 867 73 37,3 39 1.97 1 030 42 23 50 116 106 231 11 268 26 37,3 41 6.95 1 275 59 54 64 177 162 354 16 159 901 71 37,3 36 8.95 1 060 4 0 42 46 42 91 4 - 426 40 39,0 40 8.95 1 200 72 53 101 225 189 451 21 0 970 81 40,3 40 10.97 1 300 90 97 132 319 250 638 29 30 1277 98 40,3 55 10.98 1 100 70 59 106 235 184 470 21 46 956 87 40,3 55 10.98 1 100 55 59 96 210 165 420 19 62 905 82 40,3 55 9.98 1 100 80 71 90 241 189 482 22 156 931 85 43,0 50 6/09 600 43,0 49 4.97 1 350 68 68 79 215 148 358 16 271 1064 79 43,0 49 4.97 1 350 58 10 24 92 63 153 7 990 946 70 44,0 45 11.97 1 200 65 62 86 213 140 355 16 90 939 78 44,0 45 11.97 1 200 68 57 90 215 141 358 16 86 969 81 44,0 45 11.97 1 200 76 64 92 231 152 386 18 68 922 77 44,0 50 11.97 1 200 63 56 82 200 132 334 15 110 867 72 44,0 41 11.98 1 400 0 0 0 0 0 44,0 41 11.98 1 400 0 0 0 0 0 44,0 41 11.98 1 400 0 0 0 0 0 44,0 40 9.99 1 400 0 0 0 0 0 44,0 40 9.99 1 400 0 0 0 0 0 44,0 40 9.99 1 400 0 0 0 0 0 45,0 65 9.99 1 600 106 97 147 350 220 583 27 3 1447 90 45,0 65 8.03 1 500 91 94 125 310 195 517 24 30 1245 83 45,0 65 8.03 1 500 83 86 115 284 179 474 22 5 1156 77 45,0 65 10.99 1 300 79 74 123 276 174 461 21 2 1093 84 47,0 55 1.05 122 107 133 363 209 549 25 26 1527 47,0 50 3.99 1 800 90 70 127 287 165 434 20 165 1050 58 44,0 50 10.98 1 500 100 47 21 168 110 224 10 - 846 56 44,0 50 10.98 1 500 100 47 21 168 110 224 10 - 846 56 44,0 50 10.98 1 500 100 47 21 168 110 224 10 - 846 56 48,0 50 11.99 1 500 87 52 69 208 115 278 13 - 878 59 48,0 50 11.99 1 500 87 52 69 208 115 278 13 - 878 59 48,0 50 11.99 1 500 87 52 69 208 115 278 13 - 878 59 48,0 45 8.99 1 600 64 65 125 253 140 338 15 - 1289 81 54,0 60 9.99 2 000 74 80 121 276 120 276 13 1437 72 54,0 60 9.99 2 000 74 80 121 276 120 276 13 1472 74 54,0 60 6.99 2 340 72 101 141 314 137 314 14 229 1411 60 54,0 60 6.99 2 340 67 102 129 298 130 298 14 354 1515 65 54,0 60 6.99 2 330 112 105 134 350 153 350 16 63 1441 62 54,0 60 6.99 2 320 121 112 142 375 164 375 17 0 1488 64

kWh/ m2/a 0 498 334 353 149 601 310 0 0 0 282 287 263 575 709 561 578 626 0 0 794 245 824 390 812 1001 749 709 730 733 651 618 637 606 570 0 0 0 0 0 0 910 783 727 687 880 605 556 556 556 485 485 485 712 627 643 616 662 629 650

VINDÖGAT 2/2010

Läge Tillverkare Björneborg Meri-Pori 5 Bonus Björneborg Meri-Pori 6 Bonus Björneborg Meri-Pori 7 Bonus Björneborg Meri-Pori 8 Bonus Karleby Kokkola T1 WinWinD Karleby Kokkola T2 WinWinD Kristinestad Kristiina 1 WinWinD Kristinestad Kristiina 2 WinWinD Kristinestad Kristiina 3 WinWinD Eurajoki Olkiluoto -TU1 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T4 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T5 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T6 WinWinD Uleåborg Vihreäsaari T1 WinWinD Larsmo Fränsviken WINWIND Björneborg Hilskansaari WinWinD Ijo Laitakari 2 WinWinD Nystad Hankosaari1 Nordex Nystad Hankosaari 2 Nordex Oulunsalo R iutunkari T1 Nordex Ingå Barö 3 Enercon Hangö Sandö 1 Enercon Hangö Sandö 2 Enercon Hangö Sandö 3 Enercon Hangö Sandö 4 Enercon Dragsfjärd Högsåra 1 HARAKOSAN Dragsfjärd Högsåra 2 HARAKOSAN Dragsfjärd Högsåra 3 HARAKOSAN Björneborg Meri-Pori 9 Bonus Kuivaniemi Vatunki 6 Vestas Lemland Båtskär 1 ENERCON Lemland Båtskär 2 ENERCON Lemland Båtskär 3 ENERCON Lemland Båtskär 4 ENERCON Lemland Båtskär 5 ENERCON Lemland Båtskär 6 ENERCON Brahestad 1 Bonus Brahestad 2 Bonus Brahestad 3 Bonus Brahestad 4 Bonus Brahestad 5 Bonus Kemi Ajos 1 WINWIND Björneborg Meri-Pori 10 WINWIND Uleåborg Vihreäsaari T2 WINWIND Kemi Ajos T10 WinWinD Kemi Ajos T11 WinWinD Kemi Ajos T2 WinWinD Kemi Ajos T3 WinWinD Kemi Ajos T4 WinWinD Kemi Ajos T5 WinWinD Kemi Ajos T6 WinWinD Kemi Ajos T7 WinWinD Kemi Ajos T8 WinWinD Kemi Ajos T9 WinWinD Björneborg, Meri-Pori 11 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T1 WinWinD Oulunsalo Riutunkari T2 WinWinD

Effekt kW 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 300 1 300 1 300 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000

Ø torn Start Uppsk. jan feb mar Produktion 2010-I Stör.- m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) 54,0 50 6.99 2 450 104 118 144 366 160 366 17 63 54,0 50 6.99 2 670 133 123 160 416 181 416 19 46 54,0 50 6.99 2 600 152 113 186 451 197 451 21 30 54,0 50 6.99 2 580 162 110 82 354 154 354 16 668 56,0 70 5.03 2 100 127 99 169 396 161 396 18 51 56,0 70 5.03 2 100 147 101 185 433 176 433 20 77 56,0 70 12.03 2 200 134 79 73 286 116 286 13 390 56,0 70 12.03 2 200 26 89 180 295 120 295 13 689 56,0 70 12.03 2 200 167 115 205 486 197 486 22 66 56,0 60 10.04 2 400 47 75 124 246 100 246 11 56,0 70 9.03 2 200 153 140 176 469 191 469 21 85 56,0 70 9.03 2 200 150 116 175 442 179 442 20 234 56,0 70 9.03 2 200 161 156 179 495 201 495 23 104 56,0 56 9.01 1 900 0 13 67 80 32 80 4 1643 64,0 66 6.06 2 200 179 87 159 426 132 426 19 - 64,0 70 07.07 2 100 162 94 173 429 133 429 20 - 64,0 70 02.09 2 500 190 146 219 555 172 555 25 60,0 69 10.99 2 340 107 117 180 404 143 311 14 75 60,0 69 10.99 2 340 112 121 151 384 136 295 13 176 60,0 65 8.99 3 000 192 114 191 498 176 383 17 213 70,0 65 8.04 3 500 123 186 182 491 128 246 11 - 70,0 65 8.04 3 500 115 159 152 427 111 213 10 - 70,0 65 8.04 3 500 115 159 152 427 111 213 10 - 70,0 65 8.04 3 500 115 167 165 448 117 224 10 - 70,0 65 8.04 3 500 115 167 165 448 117 224 10 - 70,7 65 9.07 4 100 262 280 404 946 241 473 22 23 70,7 65 8.07 4 100 238 265 389 892 227 446 20 70 70,7 65 9.07 4 100 198 222 314 733 187 367 17 67 76,0 80 7.02 6 000 419 333 501 1253 276 626 29 0 80,0 78 12.02 4 500 437 293 365 1095 218 547 25 - 71,0 64 8.07 6 500 473 436 646 1555 393 676 31 9 71,0 64 8.07 6 500 495 454 648 1596 403 694 32 60 71,0 64 8.07 6 500 486 446 540 1472 372 640 29 0 71,0 64 7.07 6 500 508 445 634 1587 401 690 32 29 71,0 64 9.07 6 500 500 466 592 1559 394 678 31 0 71,0 64 9.07 6 500 507 445 603 1554 393 676 31 0 82,4 80 6.04 5 200 431 355 403 1189 223 517 24 7 82,4 80 6.04 5 200 411 338 406 1154 216 502 23 74 82,4 80 6.04 5 200 412 345 434 1191 223 518 24 101 82,4 80 6.04 5 200 381 360 459 1200 225 522 24 191 82,4 80 6.04 5 200 344 286 430 1060 199 461 21 219 90,0 90 12.05 8 100 511 433 602 1546 243 515 24 308 90,0 90 6.06 6 900 438 456 770 1665 262 555 25 227 90,0 90 12.04 6 900 0 119 419 538 85 179 8 1157 100,0 88 12.08 6 900 793 508 701 2002 255 667 30 59 100,0 88 12.08 6 900 946 565 745 2255 287 752 34 42 100,0 88 1.08 6 900 663 465 651 1779 227 593 27 177 100,0 88 1.08 6 900 894 499 723 2116 269 705 32 89 100,0 88 11.08 6 900 842 569 693 2105 268 702 32 94 100,0 88 10.07 6 900 403 583 728 1715 218 572 26 286 100,0 88 2.08 6 900 599 491 714 1804 230 601 27 217 100,0 88 2.08 6 900 770 587 674 2031 259 677 31 138 100,0 88 12.08 6 900 930 605 731 2266 288 755 34 63 100,0 88 12.08 6 900 954 533 740 2228 284 743 34 57 100,0 100 10/09 8 000 784 612 832 2228 284 743 34 100,0 88 2.08 6 900 695 564 604 1863 237 621 28 153 100,0 88 2.08 6 900 749 600 730 2078 265 693 32 13

12 mån % av kWh/ MWh uppsk. m2/a 1618 66 706 1873 70 818 2091 80 913 1934 75 844 1615 77 656 1752 83 712 1945 88 790 1941 88 788 2153 98 874 1372 57 557 1872 85 760 1811 82 735 2121 96 861 429 23 174 1827 83 568 2126 101 661 1978 79 615 1853 79 655 1570 67 555 2020 67 714 2205 63 573 1843 53 479 1843 53 479 1809 52 470 1809 52 470 3826 93 975 3577 87 911 3029 74 771 5570 93 1228 3916 87 779 6164 95 1557 6388 98 1613 6079 94 1535 6581 101 1662 6216 96 1570 6331 97 1599 4706 90 882 4848 93 909 5050 97 947 5119 98 960 4348 84 815 5219 64 820 6365 92 1001 2031 29 319 7601 110 968 7057 102 899 5981 87 761 6917 100 881 6956 101 886 6876 100 875 7351 107 936 7398 107 942 8060 117 1026 7474 108 952 4427 7388 107 941 6097 88 776

118 st Summor 146 815 332 660 23 677 19 363 26 295 69 334 270 424 Medeltal 145 331 15 67 636 Månadsstatistiken kan följas upp på VTT:s hemsida; http://www.vtt.fi/windenergystatistics/?lang=sv De åländska återfinns på; www.vindenergi.aland.fi/vkprod.htm

Vindkraftföreningen r.f.

Gardestorpsv.6

FI-00330 Helsingfors

EVENEMANG 15 juni

Wind Day, jippon runt om i världen, demo i Hfrs centrum

15-17 sept

VIND2010 – Perspektiv 2020, Svenska Mässan Göteborg, http://www.vind2010.se

21-25 sept

Husum kongressexpo, www.husumwindenergy.com

22-24 sept

”Tuulivoima-alan koulutus”, STY-VTT-Dipoli, se http://www.dipoli.tkk.fi/energia/tuulivoima/

26-28 okt

Energia 2010 mässan i Tammerfors,

Svenska Mässan, Göteborg den 15 - 17 september VIND-konferenserna har sedan starten 1984 utvecklats till att bli Sveriges ojämförligt största mötesplats för vindkraftsbranschen. Här möts representanter från branschens alla hörn; leverantörer, underleverantörer, kraftbolag, konsultföretag, markägare, projektörer, investerare, advokatbyråer, försäkringsbolag, myndigheter och intresseorganisationer.

Husum 21-25 september 2010. Vartannat år erbjuder Husum VindEnergy mässan en utmärkt omgivning för inledande av nya project och affärskontakter. På HUSUM WindEnergy webb sidorna finner du all betydande information för ditt besök.

Tammerfors 26-28 oktober 2010. Energilösningar på klimatets villkor. Energibranschen har utmaningar att tackla – men också möjligheter till utvecklandet av nya marknader. Branschens erbjuder vida vyer och nya innovationer skapas kontinuerligt. Energia 10 –mässan samlar branschens sakkunniga inom teman som: - Energimarknaderna, produktion och distribution - Kraftanläggningssystem och utrustning, automation - Planering och byggande - Drift och underhåll av kraftanläggningar.