Vindögat_2 by Lucce Pucce

Nr 2 • Juni 2009 • årgång 28

V NDÖGAT V

Källa: Desertec

ISSN 0359–2936

HUR MAN KUNDE TÄNKA SIG FÖRSE SYDEUROPA MED FÖRNYBAR EL

VINDKRAFTFÖRENINGEN RF

2/2009

Gardestorpsv. 6 FI-00330 Helsingfors tel 0400 445166 W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I ORDFÖRANDE Folke Malmgren tel/fax (09) 48 3950 Gardestorpsv. 6 0400 445 166 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi VICEORDFÖRANDE Johan Malm 0400 284977 Åkerbärsvägen 2 65320 Vasa johan.malm@solfenergi.fi

EFTERFRÅGAN EFTERLYST . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Folke Malmgren

UTSLÄPPEN MINSKAR I EU – MEN INTE I FINLAND . . . . . . . .

PÅ VÄG NERÅT I NÄRINGSKEDJAN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

INMATNINGSTARIFFEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

FÖRENINGARNAS UTLÅTANDE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ENERGIINDUSTRINS UTLÅTANDE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

PLOCK FRÅN PEKKARINENS PRESSKONFERENS . . . . . . . . . . .

AKTUELLT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

MER VINDKRAFT MED SMARTA TURBINBLAD . . . . . . . . . . . . .

FÖRENINGENS VÅRMÖTE I KORSNÄS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

TVÅ LEVERANTÖRER AV VINDKRAFT-VERK FÖR HEM OCH HUS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

PROAGRIA TAR UPP VINDKRAFT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

STYRELSE Johan Hansen Hagtornsvägen 8 22100 Mariehamn johan@aktivmusik.ax jha@ha.ax

tel 018 23143 045 7313 5116

Anders Åsten P.O. Box 137 02401 Kyrkslätt mikron@dlc.fi

tel (09) 298 8053 fax (09) 298 7119 0400 446 640

Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn annette.larson@pp1.inet.fi

tel 0400 931 1228

Johan Wasberg Fjärdvägen 69 66530 Kvevlax johan.wasberg@merinova.fi

(06) 282 8261 (06) 346 4358

Folke Malmgren

VINDÖGAT

PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 1–2/2009 . . . . . . . . . . . . . . .

Philip Hildén REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT Svensk Vindkraft Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Jouni Peltola (ombrytning) Folke Malmgren redaktionschef Gardestorpsv. 6 B tel o fax (09) 483 950 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi LÖSNUMMER Tilläggsexemplar för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktion. Tel o fax (09) 483 950 Vindögat/Malmgren. UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors, tel (09) 48 3950 Bankkonto: Nordea, konto nr 102130-606969 SWIFT adress: NDEAFIHH IBAN: FI9110213000606969 I Sverige: Postgiro 838 220-2 Annonspriser: 1⁄1 sida 300 €, 1⁄2 sida 200 €, 1⁄4 sida 150 € FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER för medlemmar. Vindögat ingår i avgifterna: Studerande 10 € Personmedlemmar 25 € Småföretag 60 € Stödande företag 250 € Medlemmar och prenumeranter utomlands 35 € 350 SEK

VARNING FÖR OHÅLLBARA PRODUKTLÖFTEN PRODUKTIONSTATISTIK

..........

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14–15

EVENEMANG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

OFFSHORE KONFERENSEN I STOCKHOLM . . . . . . . . . . . . . . . .

Vindkraftföreningen grundades år 1980 och arbetar för att främja utnyttjandet av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet. Vindögat utkommer med 4 nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, beslutsfattare, företag och kollegiala organisationer. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela ditt namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Planer på distribution av förnybar energi i Sydeuropa

Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, inom Svenska litteratursällskapet i Finland

Vindögat är tryckt på Svanen-märkt papper med ISO 14001 -certifikat

ISSN 0359-2936 Tryck: Yliopistopaino 2009

VINDÖGAT 2/2009

EFTERFRÅGAN EFTERLYST Folke Malmgren

Tariffen lockar men ännu saknas sporren och – var blev ”käppen” Projekt kommer till på löpande band. Energibolagen och projektörerna tävlar om att gardera sina möjligheter för att utnyttja de områden som redan specificerats i landskapförbundens markplaner. Redan nu kan man räkna in över 7 000 MW projektplaner, mera än tredubbelt de målsättningar man officiellt gått in för till 2020. Men ännu är man inte övertygad om lönsamheter och vilka risker som är involverade, särskilt gällande havsbaserat byggande och möjligheterna i inlandet. Tariffspecifikationen behöver en startinjektion för de startfärdiga, en sporre som hoppeligen utkristalliseras inom kort. Utan den kan

korthuset ramla ihop. Eventuellt måste hela hopen markplaner justeras eller helt göras om när den pågående vindatlasutredningen börjar visa resultat.

Kan produktionen säljas, vägvisare behövs? Tariffsystemet ger visserligen ett garanterat prispåslag men basdelen av elförsäljningspriset beror fortfarande på envar producents utbud. Finns det efterfrågan på förnybar ”grön” el i dessa krassa ekonomiska tider. Kan producenterna räkna med att få ens gängse marknadspris för sin produkt? Borde man stimulera efterfrågan? Varför inte propagera för att statliga och kommu-

nala institutioner går in för att sköta sin energihushållning på förnybar bas? De kunde bli utomordentliga vägvisare som genom föredömligt handlande kunde öka sin egen popularitet och skapa vikänslor i bygderna. Om samhällena på sikt ska inriktas på hållbar utveckling hamnar alla där ändå, förr eller senare.

Små verk för hus och gårdar allt populärare En ökande marknad råder även för små möllor. Hur de uppfyller allmängiltiga kvalitetskrav och var gränsdragningen för att få utnyttja tariffsystemet är under utredning. Men allt är inte guld…, se sid 12.

UTSLÄPPEN MINSKAR I EU – MEN INTE I FINLAND EU klimatpolitik 30.5.-09. EUs 15 gamla medlemsländer minskade sina utsläpp med 1,6 % från 2006 års nivå. För tillfället är EU-15 ländernas utsläpp 5 % under

PÅ VÄG NERÅT I NÄRINGSKEDJAN Ur Lester Browns ”Rädda Jorden, Plan B 3.0”

”En av de frågor jag ofta får är: Hur många mänskor kan jorden klara av? Jag svarar med en motfråga: På vilken nivå av livsmedelskonsumtion? I runda tal; på USAs nivå med 800 kg livsmedel och foder per person och år, skulle världens årliga spannmålsskörd på 2 miljarder ton kunna livnära 2,5 miljarder mänskor. På Italiens konsumtionsnivå på nästan 400 kg kunde nuvarande skörd försörja 5 miljarder mänskor. Om man utgår från de 200 kg spannmål som i genomsnitt konsumeras av indier, skulle jorden kunna livnära en befolkning på 10 miljarder mänskor.”

år 1990 nivån. Hela EU-27 utsläppen är 9,3 % under. Beklagligtvis ligger Finland långt från Kyoto målsättningen. Finlands utsläpp 2007 var 10,3 % över 1990 nivån.

lika mycket eller mera har utsläppen vuxit bara i Spanien, Irland, Österrike, Grekland och Portugal.

INMATNINGSTARIFFEN Näringsministeriets bulletin 7 april 2009 Arbetsgruppen föreslår ett marknadsmässigt garantipris för vindkraft. Den arbetsgrupp som har till uppgift att begrunda frågan om strukturen hos och storleken på den inmatningstariff som planeras för förnybar energi har överlämnat sitt enhälliga förslag om en inmatningstariff för vindkraft i form av en mellanrapport till näringsminister Mauri Pekkarinen. Överingenjör Petteri Kuuva från arbets- och näringsministeriet är arbetsgruppens ordförande. Arbetsgruppen föreslår att Finland ska införa ett garantipris på vindkraft som bestäms enligt marknadsvillkor. Det riktpris på vindkraft som ska fastställas administrativt föreslås vara 83,5 €/MWh. Det föreslås att skillnaden mellan marknadspriset på el och riktpriset betalas till vindkraftsproducenten i form av en inmatningstariff. Om marknadspriset är t.ex. 50 €/MWh är det extra påslag som inmatningstariffen garanterar 33,5 €/MWh. Resten av inkomsten skulle producenten få av elförsäljningen. Tariffnivån skulle dock till att börja med vara något högre för att snabbt få till stånd investeringar. Arbetsgruppen kommer att ta ställning i nivåfrågan i sin slutrapport som publiceras i juni. – På grund av den snabba tidtabellen för realiseringen av projektet betraktar jag det som motiverat att tariffnivån i detta skede fastställs administrativt. Med tanke på fortsättningen ska arbets- och näringsministeriet utreda hur man skulle kunna övergå till ett system där tariffnivån bestäms genom konkurrensutsättning. Konkurrensutsättning kan införas efter det att man fått visshet om att den kommer att fungera och när det finns förutsättningar för en äkta konkurrensutsättning, konstaterade minister Pekkarinen. Systemet med garantipris på el som produceras med vindkraft ska enligt förslaget införas vid ingången av 2010 och gälla i 12 år. Systemet går ut på att en inmatningstariff, dvs. skillnaden mellan garantipriset och marknadspriset, betalas till vindkraftsproducenten. Elproducenten ska sälja sin el själv och ska också ha balansansvar. Systemet ska således fungera på marknadsvillkor och lämpar sig alltså väl för de nordiska marknaderna. Enligt förslaget ska tariffen betalas till producenten med tre måna-

ders intervall. I och med att en inmatningstariff införs förväntar man sig kunna bygga ut vindkraften i enlighet med regeringens klimat- och energistrategi. Målsättningen för strategin är att vindkraftsproduktionen ska öka till 6 terawattimmar, dvs. vara nästan trettiofaldig, fram till år 2020 (den nuvarande produktionen är ca 0,2 TWh). I så fall skulle mängden el som produceras med vindkraft vara ca 6 terawattimmar per år. Genom en utbyggnad av vindkraftsproduktionen skulle 24 % av det åläggande att öka andelen förnybar energi som fastställts för Finland fram till år 2020 kunna fullgöras. Ett system med inmatningstariff tillämpas för närvarande redan i 21 av de sammanlagt 27 EU-medlemsstaterna. I Finland ska systemet planeras omsorgsfullt eftersom andra länder har haft både goda och dåliga erfarenheter av inmatningstariff. Systemet med inmatningstariff ska omfatta endast nya vindkraftverk som ska byggas. De kraftverk som omfattas av tariffsystemet ska vara belägna i Finland eller inom Finlands territorialvatten och vara anslutna till elnätet inom Finlands territorium. När det gäller de vindkraftverk som har byggts innan systemet med inmatningstariff införs utgår man från att deras ställning inte ska försämras till följd av det nya systemet. Arbetsgruppen betonar att tariffsystemet som sådant inte är en tillräcklig åtgärd för att vindkraftskapaciteten skulle kunna utökas i någon betydande utsträckning. Utöver lagstiftningen om inmatningstariff bör man också säkerställa att vindkraftverksprojekt kan genomföras inom en rimlig tid. I nuläget kan projekten dra ut på tiden särskilt på grund av långsamma tillstånds- och planläggningsprocesser. För tillfället innebär dessutom den bristande kännedomen om vindförhållandena i Finland en utmaning. En förbättring i detta hänseende är att vänta först i slutet av året då en omfattande vindatlas, som beskriver vindförhållandena på land och hav, blir färdig. Systemet med en inmatningstariff för förnybar energi ska finansieras utanför statsbudgeten, genom avgifter som tas ut direkt av elanvändarna. Saken behand-

las vidare i arbetsgruppens slutrapport som blir färdig i juni. För att målet för år 2020 ska uppnås måste knappt tusen vindkraftverk med en effekt på 3 MW byggas. På land skulle dessa vanligen bli byggda som vindkraftsparker med 5–15 vindkraftverk. De projekt som ska genomföras till sjöss är av ekonomiska skäl mer omfattande. På ovan nämnda grunder kan det uppskattas att det måste byggas 80–100 vindkraftsparker i Finland. Arbetsgruppen föreslår att stamnätsbolaget Fingrid eller ett dotterbolag som helt ägs av Fingrid ska koordinera systemet. Informationen och rådgivningen om samt uppföljningen av och rapporteringen om tariffsystemet liksom även tillsynen över efterlevnaden av lagen ska anförtros åt Energimarknadsverket. Enligt arbetsgruppen skulle kostnaderna av en inmatningstariff för elanvändarna till att börja med vara ca 10 miljoner euro per år och som högst, dvs. i slutet av 2010-talet, ca 200 miljoner euro, om marknadspriset på el är 50 euro/MWh. För en genomsnittskonsument som bor i höghus skulle detta betyda en tilläggsnota på 4,4 euro per år. För dem som har eluppvärmning skulle tillläggsnotan vara ca 39,6 euro per år. www.tem.fi/?89520_ m=94952&l=sv&s=2471 övering. Petteri Kuuva, t. 010 606 4819 överinsp. Antti Linna, t 010 606 4106 När detta skrivs håller arbetsgruppen på med detaljerna för hur man ska få snabb start för redan planerade projekt. En möjlighet är ett tariffpåslag på något tiotal procent för dem som kommer igång först. Hur man definierar ”först” är föremål för diskussion; datumgräns eller totaleffekt, kanske i avsatser osv. På längre sikt blir det sannolikt inflationen som får sköta nedtrappningen. Redan etablerade projekt kommer att erbjudas en just möjlighet att ”lösa in” sitt tidigare erhållna investeringsbidrag, för att involveras i tariffsystemet. Gränsdragningen till hur små verk som tas med i tariffsystemet är ännu under utredning (red) .

FÖRENINGARNAS UTLÅTANDE Sammandrag av det utlåtande STY skickade till ministeriet 5.5.–09 STY anser övergången till tariffsystem vara mycket positivt. Så snart detaljerna klarats upp blir det viktigt att komma igång snabbt. Därför borde de första, t.ex. 500 MW, garanteras en högre tariffnivå eller längre tid, t.ex. 15 år, med motiveringen att riskerna i början är större och att byggandet bidrar till behövlig konjunkturuppgång. Med snabb start kan man även tillgodogöra sig lågkonjunkturens prissänkande inverkan på aggregatet. 83,5 €/MWh är bra på goda vindlägen men otillräcklig för snabb utbyggnad emedan tillståndsprocessen kan bromsa på eftersträvansvärda platser. Beroende på högre kostnader och risker kräver havsbaserat byggande en högre tariff eller ett tillägg i form av investeringsbidrag eller demonstrationsstöd. Utan havsbaserat byggande kan målsättningarna för 2020 knappast infrias. Samtidigt beskärs det inhemska kunnandet och företagsamhetens utveckling.

För inlandsbyggandets del borde även begrundas förlängning av tarifftiden från 12 till 15 år, eller så att garantiprisen får gälla till en specificerad totalproduktion MWh. Angående auktionsförfarandet anser STY att det kan bli aktuellt först då man med säkerhet kan konstatera dess funktionalitet och att det faktiskt leder till lägre prisnivå. Villkoren är bl.a. att: – huvudparten av Finlands fördelaktigaste projekt är utvecklade för konkurrensutsättning (fordrar 2–3 år), – att Åland får sin nya kabelförbindelse så att deltagande blir möjligt (2– 3 år), – att det finns en flerfaldig mängd färdiga projekt jämfört med dem som auktioneras. Enligt VTTs uppskattning kommer den målsatta mängden 6 TWh ökad elproduktion att sänka den nordiska elprisnivån med ca 1,2 €/MWh, vilket motsvarar hälften av det årliga kostnadspåslag ett höghushushåll beräknas belastas med. Inmatningstariffen kommer alltså inte att medföra odrägliga

kostnader för konsumenterna såsom påståtts i offentligheten. Graden inhemska kostnader har för de bästa projekten i Finland nått 80 % nivån och en ökande hemmamarknad gör det möjligt att öka andelen ytterligare. Samtidigt ökar möjligheterna för export och sysselsättning för branschens inhemska företag. Enligt teknologiindustrin utredning sysselsätter branschen ca 10 personår/MW. Till år 2020 kan man förutse att vindkraftbranschen skapar 18 000 nya arbetsplatser. Samhällsnyttan uppskattas till ca 2 100 € per nytt personår. Förutom att inmatningstariffen stimulerar till nya arbetsplatser kommer en årsproduktion av 6 TWh att minska växthusgasutsläppen med 3,7 milj ton årligen, dvs 4,5 % av landets utsläpp. Med medelpriset 20–50 €/tonCO2 undviks inköp av utsläppsrättigheter för 74–186 milj €/år.

ENERGIINDUSTRINS UTLÅTANDE Sammandrag av ETs pressinfo 7.4.–09 Riktgivande för inmatningstariffen ska vara kostnadseffektivitet och marknadsvillkor. Energiindustrin förhåller sig positiv till mellanrapporten. Vi anser det viktigt att arbetsgruppen har framfört en modell enligt vilken tariffen kunde specificeras genom konkurrensutsättning. Utauktionering sporrar till att genomföra de kostnadseffektivaste projekten först och därigenom leds tariffen till en nivå som beaktar investeringskostnaderna. Tariffnivån är administrativt svår att bestämma, låg nivå leder ingen vart och hög nivå leder till ineffektiva investeringar. Nu har man gått in för 83,5 /MWh över 12 år. Det hade varit bättre att genast från början utgå från auktionsförfarandet.

Energiindustrin finner det viktigt att all produktion inom tariffsystemet styrs av samma spelregler och förpliktelser och att producenterna behandlas likvärdigt. Elförsäljningen, balansstyrningen och anslutningskostnaderna är normalt på producentens ansvar. Det är marknadsvillkorens minimiförutsättningar. Stödsystemet ska styra vindkraftproduktionen till de effektivaste platserna. Stödet skall vara beroende på elmängden (€/MWh) och sporra till kostnadseffektiva investeringar. Därför är det viktigt att stödet inte höjs för platser med sämre vindlägen. Utauktionering skulle ytterligare främja kostnadseffektiviteten, genom att styra investeringarna till de produktivaste platserna och

gallra bort svagare projekt. Vindkraftbyggandet är inte enbart beroende på pengar. För de större vindkraftparkernas del måste miljökonsekvensbedömnings- och miljötillståndsprocesserna fås klarare och snabbare. Havsbaserat byggande förefaller vara klart dyrare och tekniskt mera utmanande än landbaserat. Vi har dock goda vindförhållanden på haven och där har även regionplanerats för vindkraft. För att få erfarenhet av havsbaserad vindkraft och större insatser är det viktigt att få igång demonstrationsprojekt på havsområden. Tilläggsuppgifter: Dir Jukka Leskelä, t. 050-5937233

PLOCK FRÅN PEKKARINENS PRESSKONFERENS 7.4 Mellanrapporten gjordes enhälligt. Man gick in för 3 månaders uppföljningsterminer. Som antagen investeringskostnad användes 1,4 Meur/MW och 2 400 h topplasttid. Det önskades höjd tariffnivå för dem som kommer igång snabbast. Inmatningstariffen ersätter hittills gällande investeringsbidrag och skattestöd.

Ingen trappstegsfunktion per anläggning. Frågor: Ställs det övre gräns för totalinvesteringarna? Svar: Vi utgår från att få ihop 2 000 MW. Tariffnivån gallrar bort de mindre möllorna...(?) EK (Näringslivets centralförbund) framhöll att man borde konkurrensutsätta

projektörerna, t.ex. för de första 500 MW, sedan mera. Så gjordes i Irland, aktivt deltagande, några vann. Lite över en tredjedel byggdes, för sanktioner saknades. Sanktioner krävs ovillkorligen, annars fungerar det inte!

VINDÖGAT 2/2009

AKTUELLT ANM 25.2.-09, Pekkarinen i Kemi ”Idag invigs Finlands hittills största vindkraftpark, i Kemi Ajos. Denna imponerande helhet är dock bara preludium till den utbyggnad som statsmakten inriktat sig på för det närmaste decenniet”, konstaterade minister Pekkarinen. Pohjolan Voima har rest 10 st 3 MW verk, delvis på konstgjorda skär, dels på pir och strandlinje vid Ajos. ”Ajos vindpark är ett ypperligt betyg för finskt teknologikunnande inom vindkraftbranschen och fungerar säkert som en god referens för export. Ajos utgör en anmärkningsvärd milstolpe för landets vindkraftutveckling såväl för sin storlek som för läge och teknologi. Jag är övertygad om att vi i fortsättningen ser liknande och märkbart större projekt resas längs Finlands havskuster. Inte heller inlandet är uteslutet enligt vad den pågående vindatlasutredningen utvisar. Senaste tiders ekonomiska utveckling har väckt diskussion om huruvida det är motiverat att satsa på energiutbyggnad och förnybar energi just nu. Regeringens svar är klart: Just nu är rätt tid att satsa på förnybart. Utbyggnad ökar självförsörjning, ger sysselsättning för finsk arbetskraft och det betyder utsläppsfri energi. Det stimulerar finsk industri, våra företags exportmöjligheter och framgångar i världen”, tillade Pekkarinen.

kumpu Oys Torneå Works område. Parken ska anslutas till fabriksområdets elnät. Parken ska bestå av 8 st moderna enheter. Avsikten är samla erfarenhet av stora parker i norr för att i fortsättningen kunna förverkliga en planerad 150 MW havspark i närheten.

Stockholm 7.5.-09, Regeringen bromsar Utbyggnaden av vindkraft riskerar att bromsas av de nya reglerna för tillståndsgivning för vindkraften. Det är konsekvensen av det regeringsförslag som majoriteten i riksdagens miljö- och jordbruksutskott idag ställt sig bakom. – Vi känner stark oro för att de nya reglerna för tillståndsgivning kommer att leda till att Sveriges mål för utbyggnaden av vindkraft inte kan uppnås. Vindkraftsbranschen har länge efterfrågat en snabbare och enklare tillståndsprocess. Vi var nöjda med Miljöprocessutredningens förslag men trots regeringens uttalade ambitioner om förenklingar försvåras i praktiken prövningen, säger Matthias Rapp, vd på Svensk Vindenergi. Förslaget till nya regler för prövning av vindkraft kommer att leda till att detaljplan kommer att krävas i onödan, också i skogsmark och obebyggda områden. Dessutom ges kommunerna en absolut vetorätt ifråga om etablering av vindkraft.

Ny Teknik 9.6.-09 ANM 29.4.-09 Ministeriet har beviljat energistöd för tre vindkraftprojekt i Ijo Laitakari. Ijo Energi får 610 500 euro för att resa en 1 MW mölla som representerar en ny generation. Kansallistuuli Oy får sammanlagt 1 110 440 euro för att bygga två 1 MW verk

ANM 6.5.09 Rajakiiri Oy får 12 milj euro i energistöd för att bygga en vindkraftpark i Torneå på Röyttä fabriksområde. Rajakiiris målsättning är att bygga en stor vindpark på Outo-

Vattenfall börjar i dagarna bygget av en av Danmarks största landbaserade vindkraftsparker. 13 nya moderna verk ska ersätta 77 äldre i närheten av Aalborg. De 13 st 2,5MW-verken ska leverera mer än dubbelt så mycket el som de gamla. Produktionen, som kommer att uppgå till 120 GWh, kommer att ge hushållsel till cirka 30 000 danska hem. Energijätten driver ett tjugotal vindkraftprojekt i Norden och tanken är att öka andelen förnybar el från vindkraft till 8 TWh fram till 2016. I Sverige kommer

Vattenfall inom en snar framtid att starta bygget av Stor-Rotliden, bolagets största landbaserade vindkraftpark. Den kommer att ge hushållsel till närmare 50 000 svenska hem. Den största havsbaserade vindkraftparken i världen hittills bygger bolaget nu utanför Englands ostkust.

Ny Teknik/SE 29.5.-09 Halv miljard SEK ska få fart på elbilarna Genom att hjälpa kommuner, företag och andra organisationer att bilda elbilspooler vill Energimyndigheten skynda på introduktionen av elbilar i Sverige. Men även privatpersoner som vill ha en elbil ska få någon form av stöd. Anders Lewald, enhetschef på Energimyndigheten: – Elbilar omfattas i dag av den vanliga miljöbilspremien och har ett lägre förmånsvärde än konventionella bilar, men jämfört med andra fordon som drivs med förnybara drivmedel är de fortfarande dyra i inköp. Därför behöver vi se över stödsystemet för både elbilar och laddhybrider. I det nationella elbilsprogram som Energimyndigheten föreslår finns stöd till bland annat upphandling och inköp av elbilar, stöd till försök med olika laddställen och uppföljning och utvärdering av insatserna. Programmet ska pågå i fyra år och om Energimyndigheten får som den vill ska staten satsa någonstans mellan en kvart miljard och drygt en halv miljard kronor på elbilarna.

Yle Text-TV 22.4.-09 I Tyskland börjar man bygga det första vindkraftverket med möjlighet att lagra vindkraft i vätgasform. Kraftverket producerar vätgas då när elkonsumtionen är liten. När vinden är svagare tas vätgasen i bruk för elproduktion. Tidigare har tryckluft och mindre vätgasupplag använts. Nu är det fråga om stora enheter som även kan tjäna som tankningsställen för motorfordon. Kraftverket ska resas norr om Berlin och planeras vara färdigt nästa år.

VINDÖGAT 2/2009

MER VINDKRAFT MED SMARTA TURBINBLAD Ny Teknik 2.6.–09 Framtidens vindkraftverk kan ha rotorblad som ändrar form efter vindstyrkan. Amerikanska forskare har tagit fram nya tekniker för att konstruera tåliga och effektiva vindkraftverk. Med sensorer inbyggda i turbinbladen och egenutvecklad programvara arbetar

forskare vid Purdue university och Sandia National Laboratories för att få fram vindkraftverk som snabbt anpassar sig till olika vindhastigheter. Resultatet ska bli högre effektivitet, minskad risk för utmattningsbrott och längre livstid än de 20 år man räknar med idag.

Högre effektivitet och mindre skador på vindkraftverk. Det är ett av målen för Jonathan White och hans kollegor vid Purdue university och Sandia National laboratories. Här håller han upp en tvärsektion av den typ av turbinblad som används vid forskningen. Foto: Andrew Hancock, Purdue university.

– Målet är ett aktivt kontrollsystem där data från sensorerna ser till att alla delar i vindkraftverket samverkar till maximal effektivitet, säger Jonathan White vid Purdue University i ett uttalande. Systemet testas nu i en forskningsturbin på en statlig forskningsanläggning i Bushland i Texas. Mätningar på de tre 10 meter långa rotorbladen har givit utförliga data om vilka krafter som verkar vid olika vindhastigheter. Nästa steg är att installera systemet på en ny generation rotorblad, som är mer kurviga än dagens. De funderar också på att utrusta bladen med en typ av klaffar som liknar de vingklaffar som finns på flygplan. Med klaffarna kan vingbladens aerodynamiska egenskaper styras i realtid så snart sensorerna skvallrar om att vindförhållandena ändrats. Tekniken presenterades nyligen vid den stora vindkraftskonferensen Windpower 2009 i Chicago. – Industrin var mest intresserad av att få veta mer om hur vi mätte de krafter som verkar på turbinblad, samt av att kunna förutse utmattning, säger Jonathan White. Forskarna har nu sökt patent på tekniken.

FÖRENINGENS VÅRMÖTE I KORSNÄS Mötet försiggick i samband med ett seminarium på Korsholms kulturhus i Smedsby tillsammans med Österbottens svenska producentförbund och Österbottens skogsförening. Seminariet samlade sammanlagt ett 50tal deltagare varav 11 vkf-medlemmar. I programmet medverkade Johan Åminne med en presentation av gårdsbaserade lösningar och Folke Malmgren redogjorde för den pågående vindatlasutredningen. Föreningens vårmöte fastslogs bokslutet för år 2008 och omvalde styrelsen. Bokslutet i korthet:

RESULTATRÄKNING

2008

2007

BALANS

2008

2007

Medlemsavg. donationer, stöd

20 939,58

19 489,26

Anläggningar

504,56

Personalkostnader

–1 027,98

–1 081,00

Fordr./ förskottsbetalningar

2 440,99

2 900,65

Hyror; utrustn. o utrymmen

–2 305,80

Kassa o. bank

5 358,40

3 419,09

Möten, seminarier

–634,28

–1 706,66

AKTIVA

8 303,95

6 824,30

Utbildningsresor

–2 161,58

–3 942,86 41 710,61

41 710,61

Vindögat

–5 718,12

–4 102,78

Övrig infospridning

–2 038,91

–120,00

Övriga kostnader, adm.etc

–6 337,67

–7 600,39

Finansiella in/ut

–213,60

13,47

Periodens resultat

501,64

–1 356,76

Eget kapital Resultat från tidigare år Räkenskapsperiodens resultat

–35 970,25 –34 613,49 501,64

–1 356,76

Leverantörsskulder

2 061,95

1 083,94

PASSIVA

8 303,95

6 824,30

VINDÖGAT 2/2009

TVÅ LEVERANTÖRER AV VINDKRAFTVERK FÖR HEM OCH HUS Ett ökande intresse för små möllor och snabbt växande utbud har noterats i såväl Sverige som Finland. Nu är tid att inrikta sig på växande marknader. Småmöllemarknaden har de senaste åren vuxit med upp till 30 %. I Europa har speciellt Storbritannien blivit riktgivande.

Morphic Technologies AB Sverige Morphic utvecklar och marknadsför småskaliga vindkraftverk, SWT20, för krävande tillämpningar. SWT20 är på 20 kW och har en robust konstruktion som ger hög tillgänglighet och långa serviceintervall. Vindkraftverket är byggt för att klara vindlägen IEC klass 2. Morphics vindkraftverk SWT20 är en pålitlig leverantör av energi. Det passar särskilt bra för mobil telefoni som komplement till eller ersättning för dieselgeneratorer och kan med fördel användas på platser där elförsörjning saknas eller är osäker. Vindkraftverket passar också egna företagare, till exempel inom lantbruk eller hotellbranschen. Med SWT20 går det att räkna ut vad elen kommer att kosta de närmaste 25 åren. Data/Prestanda: Startwind 2 m/s Max vind 60 m/s Produktion vid 9 m/s 20 kW Årsprod. vid 5 m/s medelvind ca 50 MWh Morphic Technologies AB, Gammelbackavägen 6, SE-691 51 Karlskoga, www.morphic.com

Finnwind Oy Kärjentie 18, 14770 ETELÄINEN t. 040 5406979, www.finnwind.fi Finnwind Oy, grundat 1993, är ett finskt teknologiföretag som tillverkar och marknadsför småmöllor och komponenter. Företagets huvudprodukt är Tuule T188 för värme och elförsörjning i egnahemshus och fritidsbostäder Tekes, utcecklingscentrum för innovationer och teknologi, beslöt i februari i år att gå med och stöda Finnwinds exportarbete genom att delta i dess nystartade utvecklingsprojekt.

Tuule T188H värmer ett egnahemshus varmvattenreservoir i Alajärvi Österbotten. Nominella effekten är 4 kW och rotorns diameter 4,9 m. Masten är 18 m.

VINDÖGAT 2/2009

PROAGRIA TAR UPP VINDKRAFT Folke Malmgren I början på april ordnade ProAgria två seminarier med vindkraft som ämne i programmet, ett i Lahtis och ett annat i Jockis. ProAgria är en sammanslutning för rådgivning inom lantbruk, landsortsföretagsamhet samt hem- och fisknäring. I den tavastländska fraktionen fungerar en 65-hövdad expertis med uppdrag runt om i landskapet. Ett av de aktuella seminarieämnena var Vindkraftens framtid och utnyttjande. Seminariet samlade närmare 30-talet deltagande jordbrukare, skogs- och markägare, småföretagare osv. Vindkraftföeningens reporter hade äran delta med ett inslag om den pågående vindatlasutredningen, som förväntas ge fingervisning om var i inlandet det kan löna sig att göra närmare mätningar. Planeringskonsult Sören Dahl från LRF i Sverige presenterade metodik, lönsamhet och tillvägagångsfaser gällande etablering av vindkraftverk. Seminariedagen avslutades med en exkursion till bröderna Jussi och Jukka Oitti-

nens hönsfarm i Sastamala, mellan Huittis och Vammala för att bese en installation. Det var en Vestas 225 kW, tidigare körd 7 år i Holland men utbytt till större där och förmedlats och rests av Kalle Ahtee i Vammala (se www.maatuuli.fi) för några år sedan. Verket står på höjd som ligger 100 m över havsnivån. Tornet förlängdes med 10 m i nedre ändan med en måttpasslig cylinderformad del av en järnvägstankvagn. Hela investeringen gick på 150 000 euro, dvs uppskattningsvis ca hälften vad en installation med ett nybyggt verk skulle kräva. Själva möllan kostade 50 000. Därtill kom transport ca 15 000, installation 10 000, 600 m kraftlinje plus anpassningsarbeten. Näringsministeriet finansierade 25 % i form av investeringsbidrag. Elproduktionen har legat kring 250 MWh/år och har i sin helhet sålts till traktens eldistributör. Sin egen förbrukning återköper farmen sedan av distributören. Ekonomin ”balanserar”. Man har planer och färdigt röjd plats för ett andra verk en bit ifrån.

Tornets förlängda fotdel kan skönjas

Möllan når tydligt över trädtopparna och det närliggande vattentornet

Färden till Jockis gjordes i ProAgrias konsult Fredrik Eks gengasdrivna Jeep, vilket väckte stort intresse och förorsakade originell tankningspaus under färden

Värden Jussi berättar

VINDÖGAT 2/2009

Plock ur Wind-Kraft-Journal 1–2/2009 Philip Hildén

SPÄNNANDE TIDER FÖR STÖRSTA VINDKRAFTMÄSSAN HITTILLS – EWEC 2009 Den europeiska vindenergimässan i Marseille öppnades den 16 mars. Ett tema står naturligtvis främst på agendan – hur ser framtiden ut? Många fabriker är försiktiga och minskar på arbetsstyrkan för att inte bygga upp osäljbara lager, men å andra sidan fortsätter utbyggnaden på många håll. Några av de mera betydande nya projekten: Vestas planerar 300 x 850 kW i Kenya. Både i Vietnam och i Chile går man beslutsamt in för vindkraft. I Mexiko invigdes den första 250 MW Acciona vindparken La Ventosa, med fast löfte från regeringens sida att utbyggnaden i Mexiko fortsätter med 2 500 MW som mål redan år 2012. REpower har nyss levererat sin första 6 MW enhet. Den skeppades från den nya fabriken i Bremerhaven till Dagebüll på Nordfriesland, där totalt tre likadana enheter ställs upp för provdrift. Dessa 6 MW kraftverk skall i sinom tid levereras från Bremerhaven för offshoreinstallation i en takt av 80 anläggningar per år.

BULGARIEN PLANERAR 2000–3000 MW VINDKRAFT Ett av de största europeiska projekten för närvarande leds av en österrikisk planeringsbyrå i Bulgarien. Det gäller 2 000– 3 000 MW vindkraft, som byggs på halvön mellan Shabla och Kavarna på Svartahavskusten. Den endast glest bebodda höjdsträckningen har mycket goda och stabila vindförhållanden med över 7 m/s vindhastighet på 100 m höjd och sällsynta stormar. Förutom Energiewerkstatt Munderfing deltar ett flertal andra österrikiska företag, medlemmar i Intressengemeinschft Windkraft Österreich, i projektet, som redan i detta skede har en volym på ca 700 Meuro.

SANERING AV FUNDAMENTSKADOR

JUWI TROTSAR FINANSKRISEN

Som en följd av den snabba utbyggnaden av vindkraft har vissa planeringsfel inte kunnat undvikas. Till dessa hör fuktskador i fundamentens betong, som småningom kan leda till mycket dyrbara haverier. Ett flertal företag sysselsätter sig numera dels med metoder för att kunna upptäcka skador på ett så tidigt stadium som möjligt, dels med reparation och förstärkning av fundament. WKJ nämner följande tyska företag som arbetar i branschen: – WINDPLAN Bosse GmbH (www.windplan.de), – Rojek GmbH (email rojek@rojek.at), – Büro Uckermark Concrete Care (www.concretecare.de)

Juwi Holding AG heter en ny tysk specialist på vindkraftsinstallation och -service, som startats i Tyskland. Redan under detta år skall Juwi ha 250 arbetsplatser och en omsättning på 700 Meuro. De två huvuddelägarna Fred Jung och Matthias Willenbacher tror att förnyelsebar energi består som tillväxtbransch oberoende av alla ekonomiska omvälvningar. Förutom vind- och solenergi har företaget en rad projekt inom bioenergisektorn under arbete. Också elbilen Tesla finns med på programmet, om också kanske mera hobbybetonat.

E.N.O. ENERGY – NY VINDKRAFTFÖRETAGARE I ÖSTERSJÖOMRÅDET Ralf Breuer, VD för det nya företaget e.n.o. energy group i Rostock, tror att efterfrågan på vindkraft kommer att fortsätta att stiga. Att etablera företaget i Rostock betyder dels tillgång till både havs- och landtransportvägar, dels att e.n.o. utnyttjar arbetskraften i ett område som hittills lidit av låg sysselsättning och ekonomiska svårigheter. E.n.o. har för närvarande en kapacitet på 120 enheter per år.

GLOBAL TECH I, NY OFFSHOREPARK FÖR STADEN MÜNCHEN München, en miljonstad belägen ungefär så långt bort det går att komma från en havskust i Tyskland, låter inte detta störa sina planer på ett stort offshorekraftverk i Nordsjön. Det gäller 80 stycken 5 MW vindturbiner som skall byggas av två tyska specialister på området.

VINDKRAFTSERVICE PÅ INTERNET Ett tyskt företag erbjuder sig som förmedlare av tjänster inom vindkraftsektorn på internet. Hemsidan har namnet www.forumderbetrieber.de och e-post kan sändas under adress kiene@forumderbetri eber.de Företaget sköts av Wolgang Kiene och Andreas Arens.

ENERCON BYGGER INFRASTRUKTUR KRING HEMORTEN Enercon, känt som en av världens förnämsta vindkraftillverkare, grundades ursprungligen i den lilla staden Aurich, som ligger ungefär mitt på den ostfrisiska halvön. Området är känt för sin vindkraft – redan för ett antal år sedan steg vindkraftens andel av kraftförsörjningen till omkring 50 procent. En nackdel har läget i Aurich – logistiken. Med vindkraftverkens växande dimensioner har det blivit allt svårare att transportera komponenter och färdiga enheter till kusten och vidare till uppställningsorterna. Den enda transportleden utöver en vanlig landsväg var – en hundraårig kanal! Enercon beslöt sig därför att

VINDÖGAT 2/2009

själv råda bot på problemet och övertalade hemstaden Aurich att delta i ett privat järnvägsbygge. Sedan ett år är järnvägen i drift och trafiken längs den ökar kontinuerligt. Längs järnvägen har ett fabriksområde uppstått, som fått stor betydelse för staden. Enercon själv har utvidgat sin verksamhet i Aurich med en vingfabrik och ett gjuteri. En stor del av de nya företagen är underleverantörer till Enercon, men också andra företag flyttar gärna in. Enercon i Aurich har nu omkring 11 000 personer i sin tjänst. År 2008 nyanställdes 1 000 personer.

ZEPPELIN OCH SKYSAILS Vi har tidigare i denna spalt berättat om försöken med vinddrivna lastfartyg. Det gäller inte traditionella segelskepp, utan moderna lastfartyg som förses med en stor drake som vid lämplig vind kan ersätta en stor del av motorkraften. Två företag i Hamburg har numera gått samman och specialiserat sig på denna form av hybriddrift, nämligen Zeppelin Power Systems GmbH och SkySails GmbH & Co KG. Delägare i koncernen är dessutom en av världens största tillverkare av dieselmotorer, nämligen Caterpillar i USA. För närvarande har man två fartyg i provdrift. Resultaten har varit mycket uppmuntrande, man räknar med bränslebesparingar på 20 %. Med en större typ av drake väntar man sig i framtiden hela 35 % besparing.

TARIFA VÄXER VIDARE Tarifa är namnet på Europas sydligaste udde, en bit sydväst om Gibraltar. Platsen blev redan i början av 1990-talet bekant för sina utmärkta vindförhållanden, som ledde till en snabb utbyggnad av vindkraften. Tillväxten avmattades dock snart på grund av tvister om nätbyggnad mellan de lokala elbolagen. Problemen är numera lösta och de många tiotals små kraftverken på 30 till 250 kW håller på att ersättas med moderna turbiner i 2 MW klassen. Man siktar på en energiproduktion som kommer att överstiga 10 GWh per aggregat och år, dvs. en kapacitetsfaktor på ca 0,57.

SINOI: KINESISKA ROTORBLAD TILLVERKAS I TYSKLAND Den kinesiska industrikoncernen CNBM etablerade sig år 2007 i Nordhausen, Thüringen med ett forskningscentrum för rotorblad. Utvecklingsarbetet resulterade i ett samarbetsavtal med det tyska företaget Fuhrländer för leverans av rotorblad till Fuhrländers 2,5 MW vindkraftverk. SINOI har också slutit ett licensavtal med företaget Aerodyn Energiesysteme GmbH, som berättigar SINOI att fortsätta Aerodyns utveckling av standardiserade rotorblad i effektklasserna 1,5, 2,0 och 2,5 MW. Fuhrländer AG kommer å sin sida att i samarbete med SINOI i Kina börja tillverka den nya FL 2500 turbinen för marknader i Asien.

BOSCH-REXROTH BEHÅLLER STAMPERSONALEN ÄVEN 2009 Bosch-koncernen, sedan 1880-talet världsberömd leverantör av komponenter för biloch motorindustrin, har genom förvärvet av Rexroth, specialist på kuggväxlar och hydraulisk kraftöverföring, blivit delaktig i vindkraftsindustrins tillväxt. Rexroth ökade under år 2008 sin omsättning med 9,8 procent till ca 5,9 mrd euro. Trots att utsikterna för innevarande år inte är lika ljusa, tror styrelseordföranden dr Albert Hieronimus att tillväxten på längre sikt kommer att bestå. Någon personalminskning blir därför inte aktuell, sade dr Hieronimus vid presskonferensen i samband med bolagsstämman i Frankfurt. I slutet av 2008 hade Rexroth 35 300 anställda, därav 18 700 i Tyskland.

EWEC 2009,

den europeiska vindskraftkonferensen, ordnades detta år i Marseille. Efter tre års halsbrytande tillväxt kan deltagarna detta år andas ut. En nödvändig paus i jäktet, säger alla, medan man är tacksam för att finanskrisen endast i begränsad omfattning kommer att träffa den förnyelsebara energin. Konferensen var i siffror återigen ett nytt rekord med 7 500 deltagare, 1 900 kongressdelegerade, och 390 utställare på mässfältet, som omfattade över 10 000 m2. Också branschens siffror för 2008 imponerade: 8 454 MW ny kapacitet i Europa, 36 % tillväxt, 160 000 arbetsplatser, 7 mrd JÄTTEORDER PÅ OFFSHORE TROTS FINANSKRIS euro omsättning. OFFSHORE BASIS CUXHAVEN INVIGDES Flera nya tillverkare ställer ut för första Följande storbeställningar på offshorevindkraft har noterats trots finanskrisen: CSC GmbH – Cuxhaven Steel Construction gången. Detta är en välkommen förändring – Siemens skall leverera 500 st. 3,6 MW – är företaget bakom stålrörsfundamenten – hittills har antalet utställare krympt varkraftverk till DONG, för BARD 5 MW offshorekraftverken. Den je år. Vindenergin har nu 30 års erfarenhet – REPower 250 st. 5/6 MW till 20 mars i år invigdes i Cuxhaven den jät- och de 120 000 levererade aggregaten ger RWE Innogy, testora hallen för serietillverkning av dessa en stabil bakgrund att bygga vidare på. Om – Multibrid/Areva 80 st 5 MW till Wetfeet, offshorefundament. Hallen ligger invid den det inte precis är bästa möjliga tid att intro– Siemens 88 st 3,6 MW till Scira. nya Grodener Hafen, en utbyggnad av Cux- ducera nyheter, har finanskrisen välkomna Också andra företag, främst i Danmark och havens hamn som skall specialisera sig på återverkningar på nybyggnadsplaner – leStorbritannien, fortsätter utbyggnaden av hantering av tunga och skrymmande laster. veranstiderna är för en gångs skull ”normaoffshore i rask takt. Det noteras också att Trefotsfundamentet för BARD, som väger la”, tom. då det gäller storkraftverk. Nästa EWEC ordnas den 20–23 april projektet BARD Offshore I har nått ”sjö- 490 ton, kan sålunda i ett lyft flyttas från sättningen” av det första aggregatet, som tillverkningshallen till transportflotten. Se 2010 i Warszawa, Polen. skall ske i maj. www.steel-construction.de

VINDÖGAT 2/2009

VARNING FÖR OHÅLLBARA PRODUKTLÖFTEN Efter en artikel av Sven Ruin i SERO-journalen 1-2009

Författaren har stor erfarenhet av att utveckla både stora och små vindkraftverk, och var delaktig bl.a. i den tekniska utvecklingen av Nordic Windpowers vindkraftverk på 400 kW och 1 000 kW. Sven har i flera år engagerat sig för att oberoende testning av små vindkraftverk ska komma igång och deltog också nyligen vid ett möte i Madrid om internationell standardisering och märkning av små vindkraftverk. Elproduktionen från små vindkraftverk blir ofta bara en bråkdel av vad man trodde innan köpet, vilket kan bero både på att vindförhållandena och verkningsgraden är sämre än förväntat. Ännu värre är dock att en del typer av små vindkraftverk ofta går sönder och kan ha betydande säkerhetsrisker. Till skillnad från stora vindkraftverk som generellt är professionellt utvecklade och konstruktionsgranskade av tredje part, är en del små vindkraftverk undermåliga och det finns ingen sakkunnig som granskar dem innan de säljs på marknaden. De köps ofta av oerfarna privatpersoner, som inte vet vilka krav som behöver ställas på leverantören.

CE-märkning ett grundkrav Ett formellt grundkrav att ställa på leverantören är att vindkraftverket är CE-märkt och att det med varje levererat exemplar åtföljer en försäkran om överensstämmelse (”declaration of conformity”) som visar de bestämmelser och standarder som uppfylls. Utan detta kan vindkraftverket vara olagligt att ta i drift. Dessutom måste naturligtvis bruksanvisning finnas. För nätanslutna vindkraftverk tillkommer formella krav för nätanslutning. Mer utförlig information finns i Sveriges Energimyndighets faktabroschyr ”Vindkraft – bygga och ansluta mindre vindkraftverk för eget bruk” (ET 2008:03).

Internationell standard Under 2006 antogs en ny säkerhetsrelaterad standard för små vindkraftverk, som in-

ternationellt betecknas IEC 61400-2 Ed. 2 (den är även antagen som en europeisk ENstandard och svensk SS-EN standard). Den gäller vindkraftverk med mindre än 200 m2 svept yta, vilket motsvarar ca 16 m turbindiameter. Standarden innebär en lägsta nivå som sådan utrustning måste nå upp till inom Europa (egentligen EEA, ”European Economic Area”). Värt att notera är att över 2 m2 svept yta, vilket motsvarar ca 1,6 m turbindiameter, måste tornet/masten inkluderas i konstruktionsberäkningar etc. Nu tre år efteråt skulle man kunna tro att tillverkarna av små vindkraftverk därför har säkra produkter framme som uppfyller IEC-standarden. Min erfarenhet är dock att många tillverkare istället struntar fullständigt i detta. Tillverkarna vet att risken för kontroll från Elsäkerhetsverket eller Arbetsmiljöverket är mycket liten och att kunderna ofta är för okunniga för att upptäck bristerna innan köpet. En del tillverkare kan hänvisa till att vindkraftverket i fråga är en sedan länge beprövad konstruktion, men i själva verket kan det vara en konstruktion som har funnits länge och haft problem hela tiden. Små vindkraftverk kan exempelvis vara ”självförstörande”, dvs att ett litet fel som bara borde leda till ett stopp istället leder till totalhaveri, ibland med kastade blad som följd. Blad från små vindkraftverk kan kastas över 100 m. Det är svårt att som köpare veta om tillverkaren verkligen har utfört hållfasthetsberäkningar och provdrift på det sätt som föreskrivs av standarden. Detsamma gäller tillverkningskvalité och mätningar av energiproduktion och ljud. Som lekman kan man normalt inte själv kontrollera detta på ett bra sätt.

Kvalitetsmärkning motarbetas För att förbättra situationen finns ett internationellt initiativ för att skapa en konsument/ kvalitets-märkning av små vindkraftverk, som visar resultatet av oberoende prov på aggregatet gällande energiproduktion, ljud och provdrift. Tanken med märkningen (som utvecklas inom IEA Wind Task 27) är att sporra till oberoende tester och att visa

upp resultaten på ett lättbegripligt sätt för köparen. Förslaget om märkning har hittills fått stöd från ett tiotal tillverkare av små vindkraftverk men är kontroversiellt bland många andra eftersom det bygger på att existerande säkerhetsstandard faktiskt ska användas. Därför har märkningen motarbetats från en del håll, men ser nu ändå ut att snart bli verklighet. Det komplicerar emellertid saken att BWEA (Brittish Wind Energy Association) istället har lanserat en egen standard för små vindkraftverk, som luckrar upp vissa av IECs krav och i motsats till IEC definierat att torn/mast inte ingår i vindkraftverket. En del tillverkare av små vindkraftverk har så många torn/mastvarianter, att de tycker det är besvärande att man ska behöva hållfasthetsberäkna alla! Därmed riskerar tillverkarna att inte uppfylla minimikraven i Europa, för vindkraftverk med mer än 2 m2 svept yta.

Ställ frågor till försäljaren I väntan på den troligen kommande konsument/kvalitets-märkningen av små vindkraftverk, kan man som köpare fråga om tillverkaren, precis som för stora vindkraftverk, kan visa upp en tredjepartscertifiering av t.ex. DNV (De Norske Veritas) eller Germanischer Lloyd, som visar att man följer IEC 61400-2 Ed. 2. Detta är dock förhållandevis dyrt och komplicerat för tillverkaren att certifiera aggregatet. Ett av de få aggregaten som har typcertifierats är Skystream 3.7 från Southwest Windpower, ett företag som tidigare varit känt för bristfälligheter i produkterna, men som nu verkar ha skärpt sig. En teststation har startas upp på Öland för att utföra oberoende test, t.ex. provdrift gällande uthållighet/hållbarhet (”duration test”) samt mätningar av vind-effekt-kurva och ljud. Det kan tjäna som ett underlag både för certifiering och för konsument/kvalitets-märkning. Dessutom är avsikten att informera konsumenter både på plats och via en webbplats. Teststationen söker nu en projektledare på Öland och intresserade kandidater kan gärna kontakta Renate Foks på info@stationlinne.se. (sven.ruin@swipnet.se)

VINDÖGAT 2/2009

Vindkraftverk på 20 kW från Morphic, som nu provas på Öland. Till höger skymtar vindmätningsmasten.

Observationerna noteras även av tidskriften Ny Teknik 22.4-09 i Sverige Marknaden för små vindkraftverk växer snabbt. För tio år sedan fanns det bara tre leverantörer. I dag rör det om cirka trettio. Enligt Örjan Hedblom på Svensk vindkraftförening importerar hälften av dem hela vindkraftverk i byggsats. Den andra hälften köper generatorer, växellådor och rotorblad från andra länder och monterar dem i Sverige. Nästan all utrustning, vare sig det är komponenter eller färdiga produkter, kommer från Kina. Allt fler svenskar vill producera sin egen el med ett litet vindkraftverk. Men marknaden är vildvuxen, och nu växer kritiken mot leverantörerna. – Leverantörerna sätter ihop komponenter som inte är ordentligt testade, och det är vanligt med tekniska problem, säger Hedblom. Han berättar om en köpare som betalade 30 000 euro för ett litet verk som bara producerade en tiondel av vad leverantören lovat. Marknaden är rent av snedvriden.

Efterfrågan på små vindkraftverk växer snabbt. För tio år sedan fanns det bara tre leverantörer. I dag rör det om cirka 30. Det är Elsäkerhetsverket och Arbetsmiljöverket som kontrollerar att vindkraftverken är säkra. Myndigheterna har ingripit mot en tillverkare. Även Energimyndigheten har tagit emot klagomål från besvikna kunder. Kritiken har fått till följd att Energimyndigheten nu beställt en översikt av marknaden. Den görs av Örjan Hedblom och Lars Åkeson, vd för en av tillverkarna, Pitchwind, och ska vara klar i maj. Ett problem enligt Lars Åkeson är att tillverkarna och importörerna räknar för optimistiskt på produktionen. Men så bra förhållanden som krävs råder nästan aldrig i verkligheten. – Problemet är att turbinerna sitter för lågt, säger han. – Turbiner på 5–6 kW kan sitta på 12–16 meters höjd, omgivna av 20–30 meter hög skog. Det ger byig och turbulent vind – och därmed en mycket nyckfull och i slutändan låg produktion

FAKTA: Tänk på det här när du köper vindkraftverk – Kontrollera leverantörens referenser – Kontrollera hur mycket det blåser där du bor – Kontrollera om du behöver bygglov – Om vindkraftverket ska anslutas till elnätet – vad säger nätbolaget? – En turbin måste normalt upp över 20 meter för att den ska ge en godtagbar produktion. Kortare master eller torn ger sällan bra resultat – Finns det bruksanvisning, ritningar och annan information, som krävs för att anläggningen ska kunna installeras, användas och underhållas på ett riktigt sätt? – Har leverantören dokumenterat de tester som ska göras innan vindkraftverket godkänns för försäljning (CE-märkning)? – Mer utförlig information finns i Energimyndighetens faktabroschyr ”Vindkraft – bygga och ansluta mindre vindkraftverk för eget bruk” (ET 2008:03).

VINDÖGAT 2/2009

Uppgifterna insamlade av VTT Energi / Hannele Holttinen, Anders Stenberg

PRODUKTIONSTATISTIK… Läge Huittis 1 Korsnäs 1 Korsnäs 2 Korsnäs 3 Korsnäs 4 Jalasjärvi 1 Sottunga Ormhälla Eckerö Bredvik Vammala Koppelo Äetsä Marjamäenvuori Euraå Krisantie Kemi 1 Kemi 2 Kemi 3 Karlö Marjaniemi 1 Karlö Marjaniemi 2 Björneborg 1 Kalajoki Rahja 1 Kalajoki Rahja 2 Siikajoki Säikkä 1 Siikajoki Säikkä 2 Enontekis Lammasoaivi 1 Enontekis Lammasoaivi 2 Karlö Huikku Ijo Karlö Marjaniemi 3 Kuivaniemi Vatunki 1 Eckerö Mellanön Kökar 1 Finström Pettböle 1 Finström Pettböle 2 Vårdö 1 Siikajoki Tauvo 1 Siikajoki Tauvo 2 Lemland Knutsboda 1 Lemland Knutsboda 2 Lemland Knutsboda 3 Lemland Knutsboda 4 Enontekis Lammasoaivi 3 Muonio Olos 1 Muonio Olos 2 Muonio Olos 3 Muonio Olos 4 Muonio Olos 5 Föglö Bråttö Lumparland 1 Lumparland 2 Finström Pettböle 3 Sottunga Kasberget Lumijoki Routunkari Kuivaniemi Kuivamatala 1 Kuivaniemi Kuivamatala 2 Kuivaniemi Kuivamatala 3 Kuivaniemi Vatunki 2 Kuivaniemi Vatunki 3 Kuivaniemi Vatunki 5 Närpes Öskata 1 Kotka 1 Kotka 2 Björneborg Meri-Pori 1

Tillverkare Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Windworld Vestas Vestas Vestas Vestas NEGMicon Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Bonus Bonus Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Vestas Enercon Enercon Enercon Enercon Nordtank Nordtank Vestas Vestas Vestas Vestas Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Enercon Enercon Enercon Enercon Vestas Vestas NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon Bonus Bonus Bonus

Effekt kW

∅ m

torn m

Start m/år

75 200 200 200 200 220 225 225 225 225 250 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 450 450 500 500 500 500 500 500 500 500 500 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 660 660 750 750 750 750 750 750 750 1 000 1 000 1 000

20,0 24,6 24,6 24,6 24,6 25,0 27,0 29,0 29,0 29,0 30,0 31,0 31,0 31,0 31,0 31,0 31,0 31,0 31,0 31,0 31,0 37,0 37,0 37,3 37,3 37,3 37,3 39,0 40,3 40,3 40,3 40,3 43,0 43,0 44,0 44,0 44,0 44,0 44,0 44,0 44,0 44,0 44,0 44,0 45,0 45,0 45,0 45,0 47,0 47,0 44,0 44,0 44,0 48,0 48,0 48,0 48,0 54,0 54,0 54,0

40 32 32 32 32 31 31 35 50 52 36 35 35 35 30 30 30 30 30 30 30 35 35 36 39 41 36 40 40 55 55 55 49 49 45 45 45 50 41 41 41 40 40 40 65 65 65 65 55 50 50 50 50 50 50 50 45 60 60 60

3/03 11/91 11/91 11/91 11/91 7/03 1/92 12/04 12/04 9/05 12/05 8/93 8/93 8/93 10/93 10/93 9/93 4/93 4/93 4/93 4/93 10/96 10/96 4/95 1/97 6/95 8/95 8/95 10/97 10/98 10/98 9/98 4/97 4/97 11/97 11/97 11/97 11/97 11/98 11/98 11/98 9/99 9/99 9/99 9/99 8/03 8/03 10/99 1/05 3/99 10/98 10/98 10/98 11/99 11/99 11/99 8/99 9/99 9/99 6/99

Uppsk. MWh/a

jan MWh

feb MWh

mars MWh

380 380 380 380 100 450 500

29 24 20 28 10 15 42

16 10 9 17 5 22 16

19 13 17 17 4 31 24

610 610 610 650 670 700 660 660 725 725 1 100 1 100 1 195 1 030 1 275 1 060 1 200 1 300 1 100 1 100 1 100 1 350 1 350 1 200 1 200 1 200 1 200 1 400 1 400 1 400 1 400 1 400 1 400 1 600 1 500 1 500 1 300

30 36 37 74 68 61 0 0 45 44 63 60 63 0 95 42 97 147 127 126 118 124 92 111 117 90 105 72 88 94 80 90 82 174 144 131 144 150 59 121 121 121 91 91 91 0 62 204 208

21 23 22 43 34 20 0 0 41 45 34 30 74 0 97 57 42 78 57 55 37 73 103 54 57 55 48 31 41 41 35 41 42 84 66 62 62 86 107 91 91 91 82 82 82 75 209 217 102

16 21 20 38 32 37 0 0 28 31 48 48 60 0 75 58 73 108 86 82 71 81 69 83 88 86 75 64 82 82 82 82 82 127 108 100 97 132 105 59 59 59 71 71 71 116 113 114 128

1 800 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 600 2 000 2 000 2 340

Produktion MWh kWh/m2 0 0 63 133 47 98 46 97 62 131 19 38 68 119 81 123 0 0 0 0 67 79 79 156 134 118 0 0 114 120 146 137 197 0 267 157 212 333 269 263 226 278 264 248 261 230 228 167 211 217 198 214 207 384 318 294 302 368 271 270 270 270 244 244 244 190 384 535 438

89 105 104 206 177 156 0 0 151 159 135 128 181 0 244 144 177 261 211 206 177 192 182 163 172 152 150 110 139 143 130 140 136 242 200 185 190 212 156 178 178 178 135 135 135 105 168 234 191

2009–1 h

CF %

0 317 234 229 312 84 303 361 0 0

0 15 11 11 14 4 14 17 0 0

224 264 263 519 445 392 0 0 380 400 324 305 395 0 533 314 423 666 539 526 452 464 440 413 435 384 380 278 352 362 330 356 345 641 530 489 504 558 411 360 360 360 325 325 325 254 384 535 438

10 12 12 24 20 18 0 0 17 18 15 14 18 0 24 14 19 30 25 24 21 21 20 19 20 18 17 13 16 17 15 16 16 29 24 22 23 26 19 16 16 16 15 15 15 12 18 24 20

Stör.- 12 mån tid (h) MWh 42 108 171 57 – 384 20

– 102 116 18 315 574 0 2 160 2 160 66 73 46 321 305 2 160 70 0 336 68 3 0 41 194 211 0 5 54 5 116 137 60 152 69 172 3 3 5 28 69 300 0 0 0 0 0 0 881 0 0 2

% av uppsk.

kWh/ m2/a

301 243 220 299 85 330 282

79 64 58 79 85 73 56

633 512 462 628 173 576 427

252 274 264 596 600 373

41 45 43 92 90 53

334 363 350 790 794 494

488 512 522 453 800 358 1 056 541 901 1 259 931 893 885 1 104 914 907 1 009 919 881 969 741 744 730 741 740 1 442 1 235 1 146 1 059 1 482 1 219 1 053 1 039 1 031 885 1 060 968 842 1 373 1 882 1 624

67 71 48 41 67 35 83 51 75 97 85 81 80 82 68 76 84 77 73 69 53 53 52 53 53 90 82 76 82

647 678 486 421 732 328 967 495 755 987 730 700 693 760 629 597 664 604 579 637 487 489 480 487 487 907 777 720 666 854 703 693 683 678 489 586 535 465 600 822 709

68 70 69 69 59 71 65 53 69 94 69

VINDÖGAT 2/2009

…PRODUKTIONSTATISTIK Läge Björneborg Meri-Pori 2 Björneborg Meri-Pori 3 Björneborg Meri-Pori 4 Björneborg Meri-Pori 5 Björneborg Meri-Pori 6 Björneborg Meri-Pori 7 Björneborg Meri-Pori 8 Karleby Kokkola T1 Karleby Kokkola T2 Kristinestad Kristiina 1 Kristinestad Kristiina 2 Kristinestad Kristiina 3 Eurajoki Olkiluoto -TU1 Oulunsalo Riutunkari T4 Oulunsalo Riutunkari T5 Oulunsalo Riutunkari T6 Uleåborg Vihreäsaari T1 Larsmo Fränsviken Björneborg Hilskansaari Nystad Hankosaari1 Nystad Hankosaari 2 Oulunsalo R iutunkari T1 Ingå Barö 3 Hangö Sandö 1 Hangö Sandö 2 Hangö Sandö 3 Hangö Sandö 4 Dragsfjärd Högsåra 1 Dragsfjärd Högsåra 2 Dragsfjärd Högsåra 3 Björneborg Meri-Pori 9 Kuivaniemi Vatunki 6 Lemland Båtskär 1 Lemland Båtskär 2 Lemland Båtskär 3 Lemland Båtskär 4 Lemland Båtskär 5 Lemland Båtskär 6 Brahestad 1 Brahestad 2 Brahestad 3 Brahestad 4 Brahestad 5 Kemi Ajos 1 Björneborg Meri-Pori 10 Uleåborg Vihreäsaari T2 Kemi Ajos T10 Kemi Ajos T11 Kemi Ajos T2 Kemi Ajos T3 Kemi Ajos T4 Kemi Ajos T5 Kemi Ajos T6 Kemi Ajos T7 Kemi Ajos T8 Kemi Ajos T9 Oulunsalo Riutunkari T1 Oulunsalo Riutunkari T2 118 st

Tillverkare

Effekt kW

∅ m

torn m

Start m/år

Uppsk. MWh/a

jan MWh

feb MWh

mars MWh

Bonus 1 000 54,0 60 6/99 2 340 210 105 133 Bonus 1 000 54,0 60 6/99 2 330 210 105 132 Bonus 1 000 54,0 60 6/99 2 320 208 104 139 Bonus 1 000 54,0 50 6/99 2 450 213 110 139 Bonus 1 000 54,0 50 6/99 2 670 214 133 186 Bonus 1 000 54,0 50 6/99 2 600 222 133 165 Bonus 1 000 54,0 50 6/99 2 580 245 137 162 WinWinD 1 000 56,0 70 5/03 2 100 151 106 143 WinWinD 1 000 56,0 70 5/03 2 100 172 145 156 WinWinD 1 000 56,0 70 12/03 2 200 236 153 203 WinWinD 1 000 56,0 70 12/03 2 200 234 151 170 WinWinD 1 000 56,0 70 12/03 2 200 236 155 164 WinWinD 1 000 56,0 60 10/04 2 400 153 84 118 WinWinD 1 000 56,0 70 9/03 2 200 225 204 188 WinWinD 1 000 56,0 70 9/03 2 200 143 90 141 WinWinD 1 000 56,0 70 9/03 2 200 158 211 184 WinWinD 1 000 56,0 56 9/01 1 900 0 59 48 WinWinD 1 000 64,0 66 6/06 2 200 250 155 155 WinWinD 1 000 64,0 70 07/07 2 100 256 108 187 Nordex 1 300 60,0 69 10/99 2 340 207 104 141 Nordex 1 300 60,0 69 10/99 2 340 198 97 135 Nordex 1 300 60,0 65 8/99 3 000 137 136 160 Enercon 2 000 70,0 65 8/04 3 500 279 123 171 Enercon 2 000 70,0 65 8/04 3 500 261 119 134 Enercon 2 000 70,0 65 8/04 3 500 224 113 139 Enercon 2 000 70,0 65 8/04 3 500 214 108 135 Enercon 2 000 70,0 65 8/04 3 500 214 115 142 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 9/07 4 100 440 201 247 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 8/07 4 100 329 186 228 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 9/07 4 100 351 187 216 Bonus 2 000 76,0 80 7/02 6 000 560 350 477 Vestas 2 000 80,0 78 12/02 4 500 570 466 422 Enercon 2 300 71,0 64 8/07 6 500 727 336 554 Enercon 2 300 71,0 64 8/07 6 500 724 352 558 Enercon 2 300 71,0 64 8/07 6 500 732 324 510 Enercon 2 300 71,0 64 7/07 6 500 748 344 556 Enercon 2 300 71,0 64 9/07 6 500 689 335 544 Enercon 2 300 71,0 64 9/07 6 500 736 322 539 Bonus 2 300 82,4 80 6/04 5 200 351 490 326 Bonus 2 300 82,4 80 6/04 5 200 531 496 282 Bonus 2 300 82,4 80 6/04 5 200 538 366 343 Bonus 2 300 82,4 80 6/04 5 200 604 482 365 Bonus 2 300 82,4 80 6/04 5 200 462 412 323 WinWinD 3 000 90,0 90 12/05 8 100 869 651 273 WinWinD 3 000 90,0 90 6/06 6 900 642 423 395 WinWinD 3 000 90,0 90 12/04 6 900 411 373 159 WinWinD 3 000 100,0 88 2/08 6 900 886 394 512 WinWinD 3 000 100,0 88 2/08 6 900 913 510 731 WinWinD 3 000 100,0 88 1/08 6 900 571 784 486 WinWinD 3 000 100,0 88 1/08 6 900 630 209 624 WinWinD 3 000 100,0 88 2/08 6 900 380 507 762 WinWinD 3 000 100,0 88 10/07 6 900 1 095 401 678 WinWinD 3 000 100,0 88 2/08 6 900 147 768 840 WinWinD 3 000 100,0 88 2/08 6 900 138 784 746 WinWinD 3 000 100,0 88 2/08 6 900 788 707 627 WinWinD 3 000 100,0 88 2/08 6 900 173 662 732 WinWinD 3 000 100,0 88 2/08 6 900 709 362 477 WinWinD 3 000 100,0 88 2/08 6 900 756 584 252 Summor 143 015 323 260 28 224 20 244 22 390 Medeltal Månadsstatistiken kan följas upp på VTT:s hemsida; www.vtt.fi/palvelut/cluster7/?lang=sv

Produktion MWh kWh/m2 448 196 446 195 451 197 462 202 533 233 520 227 544 238 400 163 472 192 593 241 555 225 555 225 354 144 618 251 375 152 552 224 107 43 561 174 552 171 452 160 429 152 433 153 574 149 514 134 477 124 457 119 471 123 887 226 743 189 754 192 1 386 306 1 457 290 1 617 408 1 633 413 1 566 396 1 648 416 1 568 396 1 597 404 1 167 219 1 308 245 1 247 234 1 451 272 1 198 225 1 793 282 1 460 230 942 148 1 793 228 2 154 274 1 841 234 1 463 186 1 649 210 2 174 277 1 754 223 1 668 212 2 122 270 1 568 200 1 548 197 1 591 203 70 857 178 411

2009–1 h

CF %

448 446 451 462 533 520 544 400 472 593 555 555 354 618 375 552 107 561 552 348 330 333 287 257 238 229 236 444 372 377 693 729 703 710 681 716 682 695 507 569 542 631 521 598 487 314 598 718 614 488 550 725 585 556 707 523 516 531

21 20 21 21 24 24 25 18 22 27 25 25 16 28 17 25 5 26 25 16 15 15 13 12 11 10 11 20 17 17 32 33 32 32 31 33 31 32 23 26 25 29 24 27 22 14 27 33 28 22 25 33 27 25 32 24 24 24

Stör.- 12 mån tid (h) MWh 0 4 38 24 51 42 62 266 178 111 89 174 43 756 166 1 422 – 174 240 471

130 387 190 0 0 4 6 15 4 3 3 64 93 17 5 180 387 0 857 541 388 284 640 505 418 63 69 126 112 661 486

1 755 1 694 1 666 1 908 2 178 2 174 2 153 1 599 2 028 2 398 2 289 2 246 1 322 2 164 1 967 2 001 1 151 1 992 2 289 1 726 1 671 1 944 2 724 2 383 2 223 2 178 2 222 3 862 3 435 3 251 5 414 4 666 6 242 6 237 6 034 6 335 6 123 6 192 4 038 4 851 4 802 4 878 4 853 5 394 5 350 3 718 6 549 7 314 2 303 6 581 5 681 7 047 1 754 1 863 2 253 1 827 6 000 6 426 248 771

% av uppsk.

kWh/ m2/a

75 73 72 78 82 84 84 76 97 109 104 102 55 98 89 91 61 91 109 74 71 65 78 68 64 62 64 94 84 79 90 104 96 96 93 98 94 95 78 93 92 94 93 67 78 54

766 740 727 833 951 949 940 649 824 974 929 912 537 879 799 813 467 619 711 611 591 687 708 619 578 566 578 984 875 828 1 194 928 1 577 1 575 1 524 1 600 1 547 1 564 757 910 901 915 910 848 841 584

33 95

379 1 082

102

1 159

737

Vindkraftföreningen r.f.

EVENEMANG 14–16 sept - - - - European Offshore Wind 2009, Stockholm, Sverige; www.eow2009.info 14–15 okt - - - - Large-Scale Integration of Wind Power, Bremen Tyskland 2010 20–23 apr - - - - EWEC 2010, Warsaw 21–25 sept - - - - Husum Wind Energy, www.husumwindenergy.com

OFFSHORE KONFERENSEN I STOCKHOLM Enastående tillfälle att uppleva internationella och nordiska lägen och trender på nära håll Program och anmälningar: www.offshorewind2009.info eller www.svenskvindenergi.org/ eller ring +46-8-677 28 90

Gardestorpsv.6

FI-00330 Helsingfors