Mål och visioner by Malmö Stadsbyggnadskontor

MÅL OCH GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR

VÄSTRA HAMNEN

Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen är ett program som producerats av Malmö stad, stadsbyggnadskontoret, 2007, i samarbete med gatukontoret och fastighetskontoret. Styrgrupp: Christer Larsson, Kerstin Åkerwall, Jan-Olof Jönsson och Ingemar Gråhamn. Produktion: Eva Dalman (samordning och texter), Anna Holmqvist (det gröna), Erik Hedman (traﬁk), Bertil Johansson (övriga viktiga ställningstaganden m m) Ann-Margret Rundqvist (kartor och illustrationer), Stina Andersson (layout). Foton och övriga illustrationer: Omslagsbild: David Wiberg David Wiberg (sidorna 5,6,16,38-39,42-43,45) Annika Kruuse (sidan 29) Jan-Erik Andersson (sidorna 10,11,21,23,27,29,36,37,46) Malmö museer (sidan 21) Lars Hansson (sidorna 25,54,56,57) Peter Kroon (sidorna 21,23) Jens Lindhe (sidorna 46,54,56) Klas Tham (sidan 55) Övrigt material: stadsbyggnadskontoret

Citera gärna, men uppge källan!

MÅL

del I

inledning

bakgrund

mål för ett hållbart Västra Hamnen

fem övergripande mål för fortsatt utbyggnad

konkreta mål för en hållbar stadsutveckling

översiktsplanens mål

skala och möjligheter

utbyggnadstakt

det historiska arvet

fördjupningar:

del II

stadsliv, mångfald och intensitet

oﬀentliga rummets mötesplatser

mötesplatser på kvartersmark

att röra sig i staden

gatuliv

traﬁkstrategi för Västra Hamnen

att promenera, cykla och åka kollektivtraﬁk

gaturummens hierarki

gestaltningsprinciper

tätare - mer innerstad

korta siktlinjer och händelserikedom

stad med många ansikten

9estaltningsprinciper

övriga viktiga ställningstaganden

övriga planer och program

MÅL

inledning

Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen är en vägledning för den fortsatta utbyggnaden av området. Programmet sammanfattar den planeringsinriktning som redan tillämpas i Västra Hamnen och ska fungera som underlag för den kommunala planeringen. Programmet vänder sig till tjänstemän Malmö stad, byggherrar och fastighetsutvecklare, men även till övriga intresserade. Det nya Malmö växer nu fram i Västra Hamnen. Den gamla bockkranen från Kockums varv har exporterats till Korea och ersatts av Turning Torso som landmärke. Symbolen för varvsepoken försvann, och Calatravas världsberömda skulpturella höghus blev tecknet på Malmös omvandling till postindustriell storstad. Undan för undan skapas nya livsmiljöer i den nya stadsdelen: Bo01, Dockan, högskoleområdet och Flagghusen. Så småningom är omvandlingsprocessen slutförd och hela området bebyggt. Etapperna blir många och det kan ta tjugo,

kanske trettio, år innan vi är där. I översiktsplanen för Västra Hamnen från 2000 tecknades visionen av Västra Hamnen som en miljöanpassad framtidsstadsdel med innerstadens kvaliteter. Denna målsättning gäller fortfarande. Men vad menas med ”innerstadens kvaliteter”? Det ﬁnns anledning att precisera och tolka begreppet inför den fortsatta planeringen av Västra Hamnen. I det här programmet presenterar vi Malmö stads mål och gestaltningsprinciper för den nya stadsdelen i norr. Del ett handlar om övergripande mål för hållbarhet och stadsutveckling. Del två består av tre fördjupningar, som samtliga har ökad hållbarhet som mål. Den första fördjupningen beskriver det rika stadsliv som eftersträvas, den andra fördjupning handlar om hur vi rör oss i stadsdelen och den tredje beskriver de gestaltningsprinciper som ska tillämpas. Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen har tagits fram av stadsbyggnadskontoret, gatukontoret och fastighetskontoret.

MÅL

bakgrund

Planeringen av dagens Västra Hamnen har pågått under nästan tio år. Startskottet blev beslutet att arrangera en bomässa i området, Bo01, som skulle öppna på våren 2001. I samband med att mässplaneringen inleddes 1997 startades också arbetet med en översiktsplan. Ungefär samtidigt inleddes planeringen av den nya högskolan och Universitetsholmen. 1998 antogs Översiktsplan för Universitetsholmen som slog fast ambitionen att skapa ett integrerat högskoleområde i Malmö. År 2000 antogs Översiktsplanen för Västra Hamnen (ÖP 2013). Den visade ett grovmaskigt nät av raka och breda gator och angav att området skulle ha innerstadskaraktär. Planen medgav inte bostadsändamål inom en viss radie omkring dåvarande Kockums Industrier. Anledningen var det tillstånd för buller och utsläpp av lösningsmedel som företaget hade. Detta innebar att den blandade stad som planen förespråkade endast kunde tillåtas i Västra Hamnens ytterområden i nordväst, nord och nordost. Kvalitetsprogrammet Q-books för Universitetsholmen färdigställdes under 2001. Där lades principer för stadsrummen fast.

2002 framställdes en Utbyggnadsstrategi för Västra Hamnen. Strategin sammanfattar gjorda ställningstaganden, pekar ut mål och deﬁnierar behov av ytterligare underlag. Såväl denna strategi som Q-books är fortfarande tillämpbara dokument. Under de senaste åren har planprogram för ﬂera delområden framställts och ett tjugotal detaljplaner för aktuella byggprojekt producerats. Genom ett avtal med markägaren är bullerfrågan kring Kockums hanterad och bostadsbyggande är nu möjligt i större delar av området. Förutsättningarna för planeringen är därmed förändrade, vilket framgår av den aktualisering av översiktsplanen som gjordes 2005. Med tiden har en mängd principer för stadsutvecklingen etablerats och tillämpats i området. Det står nu allt klarare att den ”tysta” och ej dokumenterade kunskap om mål och gestaltningsprinciper som tillämpas behöver nedtecknas. Stadsbyggnadsmålen för den nya stadsdelen kräver en tydligare beskrivning.

MÅL

Del I - mål

mål för ett hållbart Västra Hamnen

Fem övergripande mål för fortsatt utbyggnad

NATIONELLT EXEMPEL PÅ HÅLLBAR STADSUTVECKLING stadsdelen väcker redan internationell uppmärksamhet på grund av satsningarna på hållbarhet. Grunden är lagd. Kommande projekt i området ska bidra till att hållbarhetsbegreppet utvecklas ytterligare.

KUNSKAPSSTAD - Västra Hamnen ska bli ett viktigt redskap i utvecklingen av kunskapsstaden Malmö. Blanda funktioner, människor och idéer. Då uppstår de kontaktnät som är kunskapsstadens förutsättning.

MÖTESPLATSER - ännu ﬂer inspirerande platser för mänskliga möten ska skapas så att människor med olika erfarenheter, kunskap och idéer möts.

DEN BLANDADE STADEN - boende, caféer, idrottsanläggningar, kontor, kommunal service och kulturinstitutioner kan samexistera i byggnader. I Västra Hamnen ska funktionsblandningen vara ett kännetecken i byggnader och kvarter.

ÖVERRASKNINGAR OCH ATTRAKTIVITET - det oﬀentliga rummet ska innehålla överraskande inslag. Det ska vara lockande att ﬂanera och cykla runt för att upptäcka mer och mer av stadsdelens kvaliteter. Det kan handla om allt från evenemang till variationsrikedom, arkitektonisk kvalitet eller omsorg om detaljer.

MÅL

Konkreta mål för ett hållbart stadsbyggande

Social hållbarhet

Hela Västra Hamnen ska bli ett nationellt exempel på hållbar stadsutveckling. Det innebär att det ska bli internationellt ledande och fungera som motor i Malmös omvandling till hållbarhet. Det ska gå att leva ett gott liv i Västra Hamnen. Samtidigt ska inte dagens goda liv äventyra framtida generationers möjligheter att också få göra det. Vad innebär detta konkret?

Den blandade staden. Västra Hamnen ska erbjuda ett stadsliv som är rikt på upplevelser och möten mellan människor av olika åldrar och ursprung, med olika intressen och livsstilar. För att uppnå detta ska bebyggelsens upplåtelseformer och byggnadstyper varieras. Service, bostäder och verksamheter ska blandas, helst i varje byggnad. Mötesplatser. Det ska skapas mötesplatser kring olika intressanta aktiviteter och intressen. Det attraktiva läget vid kusten ökar möjligheterna att skapa fungerande mötesplatser kring bland annat vattenaktiviteter. Trygghet och upplevelserikedom. Planeringen ska bidra till att skapa trygghet och säkerhet i stadsmiljön. Detta innebär bland annat att det oﬀentliga rummet blir så upplevelserikt att människor väljer att vistas där: högklassig arkitektur, bottenvåningar fyllda med aktiviteter, underbart grönskande gårdar och parker. Stadsdelen blir attraktiv. Stadsmiljö för alla. Den ska vara användbar för funktionshindrade och utformad med inlevelse och hänsyn till alla brukargrupper – speciellt barn och äldre som tillbringar mycket tid i sitt närområde. Miljön ska stimulera alla sinnen. Gator med liv. Bottenvåningarna mot de större gatorna ska ha butiks- eller verksamhetslokaler så att gatorna blir upplevelserika och mötesplatserna blir många.

MÅL

Ekologisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet

Minst 60 procent av energianvändningen i tillkommande bebyggelse ska vara förnybar. Målet är att öka andelen förnybar energi ytterligare, till exempel med hjälp av solenergi.

Mångfald ska prägla Västra Hamnen eftersom det ger robusthet. Genom att erbjuda många olika sorters bostadstyper, kontorsstorlekar, handelslägen och möjlighet till småindustri, skapas en ekonomisk hållbarhet. Byggnader, parker och infrastruktur ska byggas för långsiktig hållbarhet, eftersom detta minskar resursanvändningen. Detta kan innebära en högre investeringskostnad, men i gengäld kan underhålls- och driftskostnader minska och livslängden öka. Livscykelanalyser är ett användbart redskap i detta sammanhang. Låga drifts- och underhållskostnader ska eftersträvas och uppnås genom låg energianvändning samt material- och teknikval som ger lång livslängd. Beﬁntliga byggnader ska så långt det är möjligt återanvändas och om de rivs bör byggnadsdelar och -material återbrukas. Såväl stora som små företag ska beredas möjlighet att delta i arbetet med att utveckla Västra Hamnen. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska bevaras . En rimlig boendekostnad ska eftersträvas vid planering och byggande. Planeringen ska bidra till ekonomisk tillväxt.

Energianvändningen i fastigheterna ska ej överstiga 110 kWh/kvm BRA uppvärmd yta per år. Återvinning av energi i frånluft och avloppsvatten skall uppmuntras. Byggandet ska ske med minsta möjliga användning av icke-förnybara resurser och material väljas så att risken för hälsa och miljö minimeras. Giftiga ämnen ska undvikas och fuktkontroll tillämpas. Mängden avfall ska reduceras, även under byggtiden. Detta avfall ska också källsorteras. Fastighetsnära källsortering ska erbjudas i alla fastigheter. Föroreningar i dagvattnet ska så långt som möjligt undvikas och de föroreningar som ändå tillförs dagvattnet ska avskiljas under vattnets väg till recipienten. Området ska bli ett exempel på hur stor biologisk mångfald kan skapas i tät stadsbebyggelse. Det ska ske genom skapandet av olika biotoper. Det ska också finnas ett varierande utbud av parker och grönytor för att ge förutsättningar för en varierad flora och fauna. För att säkra en tillräcklig mängd grönska på kvartersmark används en s k grönytefaktor. Befintliga naturmiljövärden ska så långt det är möjligt bevaras. I de fall detta inte är möjligt ska ersättningsbiotoper anläggas. Förorenade markområden ska saneras innan de bebyggs så att risker för brukarnas hälsa och miljö inte uppstår. Området ska ha ett miljöanpassat transportsystem som bygger på kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik.

MÅL

Dokument Utvecklingen inom hållbarhetsområdet går fort och det internationella och nationella intresset är stort. Hållbarhetsarbetet måste präglas av nytänkande – tidigare projekt får utgöra lägsta ribba inför nästa. Här är de kommunala dokument som utgör grunden i arbetet: Utbyggnadsstrategi för Västra Hamnen, innehåller bland annat beskrivningar och mål inom områdena sociala frågor, kretslopp, biologisk mångfald, energi och grönytestandard. Bättre för alla – basutformning av bostäder i nyproduktion. Program för ekologiskt byggande (under revidering) innehåller avsnitt om ﬂera av de insatser som nämns ovan. Detta program ska vara utgångspunkt för de planer för hållbarhet som ska upprättas i varje projekt i Västra Hamnen. Programmet kommer också att användas för dokumentation av de åtgärder som genomförs. Utöver de ovan nämnda programmen ﬁnns ytterligare program och utredningar med relevans för Västra Hamnen, se sidan 59.

MÅL

Översiktsplanens mål Västra Hamnen ska omvandlas till ett attraktivt område för utbildning, forskning, verksamheter, boende, kultur och rekreation. Det ska vara möjligt att utifrån ett helhetsgrepp definiera klart avgränsade ”stadsdelar” och en tydlig ”grön” mittaxel ska stäcka sig från Citadellshamnen och Malmöhus ut mot havet. Gång-, cykel- och kollektivtrafik kommer att prioriteras så att goda alternativ till bilresor kan erbjudas. Övergripande mål för Västra Hamnen finns formulerade och beslutade i Översiktsplan för Malmö 2000, Malmö 2005 - Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan, fördjupning av översiktsplan för Universitetsholmen och Västra Hamnen, Q-books och Utbyggnadsstrategi för Västra Hamnen.

Fler arbetsplatser Bibehållen tillgänglighet med lugnare tempo Breddat bostadsutbud

Gränsöverskridande mötesplatser Uppmuntra lokalt engagemang

Trygg stad

Utveckla detaljhandeln och besöksnäringen

Ny innerstad i norr, söder och öster

ekonomiskt

socialt

ekologiskt

Förtäta och återanvänd staden

Citytunnel och nya stationer Sammanlänkade och attraktiva stråk

Ur Malmö 2005 - Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan. Illustrationen visar de övergripande hållbarhetsmål - sociala, ekonomiska respektive ekologiska, som ﬁnns angivna för Västra Hamnen.

MÅL

Fördjupning av översiktsplan för Västra Hamnen: ”Innerstadens karaktär med funktionsblandning och rutnätsstruktur eftersträvas. Målet är en stadsdel som präglas av mångfald - arkitektoniskt, socialt och kulturellt, som är bra att vistas och röra sig i, med naturliga mötesplatser och som begränsar vindens inverkan. Grundelementen i stadsdelen skall vara kvarteret, gatan, platsen och parken med inslag av landmärken. Gatunätet skall vara finmaskigt och sammanhängande utan återvändsgator. Gatorna skall utformas som offentliga rum som binder samman i stället för att åtskilja bebyggelsen. Gestaltningen av rummen blir lika viktiga som gestaltningen av enskilda byggnader. Typisk sidlängd för kvarter kan vara 50-100 meter. Där större kvarter bildas skall allmänt tillgängliga passager med motsvarande täthet garanteras. För att gynna variation i bebyggelseutformning och upplåtelseformer skall huvuddelen av kvarteren vara indelade i flera fastigheter. För tryggheten och gemenskapen är det viktigt med en tydlig differentiering mellan det offentliga rummet, det halvprivata och det privata. Den estetiska dimensionen med konstnärlighet och upplevelsemässiga stadskvaliteter är en annan väsentlig faktor.” (Ur Utbyggnadsstrategi för Västra Hamnen, samrådsförslag 2003, sid 20)

MÅL

Staden söker havet Länge har industrier och hamnverksamhet legat mellan Malmös centrum och havet. Efter varvsnedläggningen och stängningen av bilfabriken har det blivit möjligt att skapa ett urbant möte med havet. Vad innebär det? Malmöbornas upplevelser av stadens möte med havet blir utgångspunkten när Västra Hamnen planeras. Stadens kvarter, parkytor, gator och bebyggelsefronter fortsätter ända fram till strandkanten. Här erbjuds en omväxlande vandring längs havet i en tätbebyggd stadsmiljö. Möjligheter till en mångfald av utblickar och möten med havet ska tas tillvara när planer och bebyggelse formas. Enskilda bostäders möjlighet till havsutsikt är viktigt, men det får aldrig bli det överordnade målet vid planering av en havsfront.

MÅL

1500 m

1000 m

5 00 m

Viktiga stråk

En del av innerstaden

Viktiga mötesplatser

När Malmö växer ut i hamnområdena är det viktigt att den framtida utvecklingen leder till att beﬁntliga stråk från centrum förstärks. Nya områden knyts till dagens centrum via fungerande stråkoch gatunät som kopplar och länkar mellan nya och gamla mötesplatser och målpunkter.

Framtida stråk Framtida mötesplatser

MÅL

Skala och möjligheter Den övre bilden visar att hela Lunds centrum får plats i Västra Hamnen. Den undre bilden visar ett collage av Roms gatunät utlagt på Västra Hamnen. Vad kan vi lära av tankeleken? - Rom byggdes inte på en dag. Så heller icke Lund. Utbyggnaden kommer, och ska få, ta lång tid. - På 160 hektar ryms svindlande mycket stadsliv. Rätt planerat kan Västra Hamnen erbjuda mängder av olika stadsrum med olika karaktär och skala. - Västra Hamnen är knappast Rom eller ens Lund. Malmös centrum ligger söder om Centralstationen och hamnområdena kan betecknas som Mellanstad. Därför måste inspirationsbilderna tas med en nypa salt. Intensiteten i stadslivet kanske inte blir som hos förebilderna, men utbudet av varierande och intressanta stadsrum kan bli det.

MÅL

2016 2014 2016 2012

2008

2011

2007

2008

2008 2009

2008

2009 2009 2012

2008

2008 2009 2009 2013

2009 2010

2009

2007

2010 2009 2010

2010

Preliminiär plan för kommande detaljplaneläggning. Årtalen visar beräknad tidpunkt för färdiga detaljplaner.

�

��

Utbyggnadstakt Västra Hamnens koppling till Malmös centrala delar ska stärkas. Därför kommer utbyggnadsetapper på halvöns spets att ha lägsta prioritet. Den aktuella planen för detaljplaneläggning presenteras ovan till höger. Antal planerade bostäder och behov av förskolor visas i bilden under. Omkring 7 500 nya bostäder och sju förskolor kan tillkomma i Västra Hamnen. Idag ﬁnns drygt 2 400 lägenheter och två förskolor.

+900

+210 170

+600 +900 +160 870

+380

Beﬁntliga förskolor i tillfälliga lokaler

+150

Planerade förskolor

+200

+500 +200

Ur ”Förskolor i stadsbyggandet” Dialog-pm 2006:2 Antalet bostäder är preliminärt.

(100)

�

��

MÅL

Det historiska arvet I Västra Hamnen har genom åren funnits ﬁskehamn, spannmålshamn, oljehamn, järnvägsstation, skeppsvarv och mycket annat. Särskilt varvsverksamheten har varit av avgörande betydelse för staden Malmös utveckling. När området nu omdanas och utnyttjas för nya ändamål ska värdefulla byggnader, anläggningar och andra minnen från tidigare epoker bevaras och vittna om områdets historia. Karaktärsdanande platser och anläggningar, till exempel varvsmiljön vid Södra varvsbassängen, bör tas som utgångspunkt vid gestaltning av ny bebyggelse.

Kulturhistorisk utredning, Malmö kulturmiljö 2002.

DEN BLANDADE STADEN

Del II - fördjupningar

stadsliv, mångfald och intensitet Västra Hamnen ska bli minst lika intressant att besöka som centrala Malmö. Blandningen av olikheter ska göra området brokigt och oöverblickbart. Det ska ﬁnnas överraskande och mer förutsägbara inslag. Hur ska vi uppnå detta? Genom att bygga vidare på det som redan uppnåtts: Sundspromenadens folkliv och urbanitet, badplatsens attraktion och Stapelbäddsparkens vitalitet. Fler aktiviteter och gärna oväntade. Genom att motverka att Västra Hamnens nya stadsmiljöer blir alltför anonyma och ser ut som allt annat som byggs världen runt. Stadsdelen har vunnit världsrykte för att den är speciell. Låt oss bygga vidare på detta. Genom att kräva hög klass på den arkitektoniska utformningen. Genom att fortsätta att blanda verksamheter, boende, idrott, service och studie- och forskningsmiljöer m m. Bara ännu mer och överallt. Genom att eftersträva många olika upplåtelseformer och bostadstyper: hyresrätt, bostadsrätt, kollektivboende och

DEN BLANDADE STADEN

äganderätt. Stora lägenheter, mindre och med nyskapande inslag. Genom att uppmuntra många olika byggherrar, arkitekter och andra aktörer att bli delaktiga i utbyggnaden. Genom att tillåta stor variation och mångfald i projekten och detaljplanerna. Genom att utforma traﬁkrummen för många olika traﬁkslag så att de kan fungera som platser för mänskliga möten. Genom att bottenvåningarna mot huvud- respektive uppsamlingsgator har lokaler för butiker, service och verksamheter. Genom att tillgodose behovet av kommunal service i stadsdelen. Genom att bygga tätt.

DEN BLANDADE STADEN

Malmö omvandlas i allt raskare takt till kunskapsstad. En grundläggande förutsättning för stadens fortsatta framgång blir att skapa informella och formella mötesplatser så att människor med olika kunskaper, erfarenheter och idéer möts. Då uppstår den korsbefruktning som kan leda till utvecklingsprojekt, kommersiella såväl som kulturella. Den kan också leda till att Malmös sociala kapital förvaltas och växer.

Olika verksamheter kan blandas i kvarteren i V ästra Hamnen. I varje byggnad eftersträvas så många olika typer av aktiviteter som möjligt.

Den integrerade blandade staden bjuder sådana mötesplatser. Vad innebär det för Västra Hamnen? Att verksamheter av olika slag placeras invid varandra. Kultur, idrott, krogar, kontor, boende och högskola kan blandas och samexistera - och även dela lokaler. Att högskolans kommande etableringar i Västra Hamnen ska göras så att kontaktytorna med närings-, idrotts- och kulturliv underlättas. � �� Att nya verksamheter etableras som ger nya grupper av Malmöbor ärenden till Västra Hamnen. Att kultur- och fritidsaktiviteter lokaliseras så att de kan förstärka funktionsblandningen i stadsdelen, gärna genom att placeras invid kommersiella lokaler.

�

Beﬁntlig högskoleverksamhet ��

��

Intressezon för tillkommande högskoleverksamhet

DEN BLANDADE STADEN

��

Att ett kluster för media och kultur utvecklas i området och kopplas till andra verksamheter och Malmö Högskola. Här uppstår nya kontaktytor.

DEN BLANDADE STADEN

Evenemangsplatser för hela regionen: konserter, teater, sport, utställningar

�

��

Oﬀentliga rummets mötesplatser

Mötesplatser för Malmöborna: bad, parker, temalekplats, torg

�

��

�

��

Lokala mötesplatser, schematiskt redovisade: lek, gröningar m m ��

DEN BLANDADE STADEN

Västra Hamnen har redan blivit ett av Malmös viktigaste besöksmål. En viktig anledning till populariteten är satsningen på ickekommersiella mötesplatser i det oﬀentliga rummet. Denna satsning bör fortsätta. Parkerna, gröningarna, platsbildningarna, stränderna och kajerna ska utformas så att de erbjuder möjligheter till skilda aktiviteter där människor möts. En översikt över platserna visas till vänster. Översta kartan visar evenemangsplatser som vänder sig till besökare från hela regionen. På kartan i mitten redovisas mötesplatser med kontinuerlig verksamhet som vänder sig till ﬂer än dem som är bosatta eller verksamma i området. Det handlar om viktigare platsbildningar, badplatser, temalekplats, skateanläggningen och vattennära stråk. Den understa bilden visar mötesplatser för dem som bor eller är verksamma i Västra Hamnen. Punkterna visar planerade eller existerande platsbildningar inne i bebyggelseområdena. Det kan vara lekplatser, men även mindre platsbildningar eller gröningar.

De gröna mötesplatserna En stor del av mötena i det offentliga rummet sker i parker eller i gröningar. Här finns platser för eftertanke, rekreation och lek, för stora och små. De gröna rummen är betydelsefulla för människors välbefinnande; forskning visar att våra psyken återhämtar sig från stress när vi får möjlighet att koppla av i naturen, i en trädgård eller park. Därför är det viktigt att komplettera Västra Hamnens intensiva, urbana miljöer med grönytor. En serie av gröna rum sträcker sig över Västra Hamnen och förbinds med gröna länkar - exempelvis trädplanterade lokalgator eller gränder.

�

��

Grönområden

��

Gröna kopplingar

DEN BLANDADE STADEN

Scaniaparken

Daniaparken

Många olika gröna rum

�

��

Stadspark

��

En gröning som används för lek och avkoppling, huvudsakligen av omkringboende eller av de som yrkesarbetar i området. Bild från Östra Ryttmästargatan, Rönneholmsområdet.

Stadsdelsparken Varvsparken

�

Stadsdelspark ��

DEN BLANDADE STADEN

Stadsparken, Dania- och Scaniaparken, ligger vid havet och lockar besökare från hela Malmö och regionen. Där finns finparkens planteringar och grönytor för bollekar och solbad. Parkområdet rymmer också en evenemangsplats och två välbesökta badplatser. Stadsdelsparken Varvsparken blir ett grönt vardagsrum för de boende och verksamma i Västra Hamnen. Förutom blomsterplanteringar och grönytor finns en temalekplats och möjligheter till bollek. Det här ska bli stadsdelens viktigaste lokala, gröna mötesplats. Grannskapsparkerna kompletterar bostadens och kvartersgårdens grönytor. De har en viktig social funktion i stadsdelen. Ankarparken, Kockumsparken, Stapelbäddsparken och Neptuniparken är Västra Hamnens grannskapsparker. I parkerna ska finnas rekreativa möjligheter för vuxna och barn. Gröningarna är små offentliga grönytor med varierande innehåll och utformning som fungerar som lokala träffpunkter i närområdet kring bostaden eller arbetsplatsen.

��

Ankarparken Stapelbäddsparken

Kockumsparken Neptuniparken

�

��

�

��

Grannskapspark ��

��

Planerade gröningar, schematiskt presenterade ��

DEN BLANDADE STADEN

Mötesplatser längs havet - kajerna och stränderna Västra Hamnens strandlinje är närmare 8 km lång. Det innebär att det finns plats och möjligheter att erbjuda många olika sorters möten med havet. Röd heldragen linje markerar en mer urban miljö där kajer eller hårdgjorda ytor möter vattnet. Sundspromenaden på Bo01, Södra Varvsbassängens kajer och Hjälmarekajen är exempel på sådana lösningar. Längs de här stråken kan det finnas caféer, restauranger och en och annan butik. Här flanerar besökare och njuter av stadens liv och utbud. Det bör också finnas sittplatser och attraktioner som inte är knutna till kommersiell verksamhet. De röda punktmarkeringarna markerar också en mer urban miljö, men här erbjuds ett promenadstråk nära vattenytan, förutom stråket i gatunivå. Längs Dockan går det att flanera på ett trädäck nära vattnet. Även här eftersträvas en stadskaraktär med kommersiella inslag enligt ovan. Den gröna, streckade linjen representerar finparken vid vatten. Dania- och Neptuniparken är exempel på sådana i Västra Hamnen. Karaktären är kultiverad och ordnad. Här kan finnas något enstaka näringsställe. Den vågiga, gröna linjen markerar avsnitt av strandlinjen med mer naturlik karaktär. Längs Scaniaparken är det större grönytor som avslutas med en gångväg längs strandskoningens stenar. Vid kanalerna är det lummig grönska fram till stenskoningarna. I dessa miljöer ska det gå att finna platser för eftertanke. Här kan också finnas enstaka caféer eller restauranger.

DEN BLANDADE STADEN

�

Klamrarna visar var varje strandavsnitt börjar och slutar.

��

Sundspromenad Urbant möte vid vatten, kajer el. liknande

Urbant möte vid vatten, med bryggor närmast vattenytan

„

Finpark Finpark vid vatten

Naturlik karaktär på mötet Strandskoning + gräs mellan land och vatten

DEN BLANDADE STADEN

Ovan: Kvinnomuseet i Hittisau. Arkitekt Cukrowicz - Nachbaur o Wäger. T h: Lieu Unique, Nantes.

Mötesplatser på kvartersmark Byggnaderna Även byggnaderna och kvartersmarken runt dem ska erbjuda mötesplatser. Närmast fasaden kan en uteservering eller sittplatser länka gaturummet till husets interiör och fungera som en övergångszon. Byggnader med publika/ oﬀentliga funktioner kräver ofta en förplats som ger entrén den dignitet den förtjänar. Funktionsblandningen som uppmuntras i Västra Hamnen (se sidan 18) har som syfte att möjliggöra korsbefruktning mellan olika intressen och verksamheter. Byggnader med en bred blandning av verksamheter kan ge dynamik och öka deras attraktivitet. På många platser runtom i världen prövas denna tanke. I Zeishalle i stadsdelen Ottosen, Hamburg, har en nedlagd propellerfabrik byggts om. Idag inrymmer den

ett mediecentrum där restaurang, biograf, butiker och ett dagis ligger sida vid sida i de forna tillverkningshallarna. I kvinnomuseet i Hittisau, Schweiz, fungerar souterrängvåningen som brandstation på orten. Lieu Unique, Nantes, Frankrike, är ett kulturhus som förutom teater, konsthall och konsertscen rymmer ett daghem, en bar, ett hamam (nordafrikanskt bad) och en bokhandel med en antikvariatsdel. Kommunal service, exempelvis förskolor och skolor, kan samlokaliseras med bostäder, kontor, kultur- och fritidsanläggningar. Varje stadsområde i Västra Hamnen ska erbjuda förskoleplatser som motsvarar behovet i området. Det innebär att mark ska reserveras för förskoleverksamhet. Två skolor för barn mellan 6-15 år planeras i Västra Hamnen. Se plan för utbyggnaden på sid. 19.

T v Zeishalle, Hamburg. Arkitekt: Pl. Gruppe Medium .

DEN BLANDADE STADEN

Handeln

�

��

�

��

Enstaka butiker ��

Stråk med butiker, caféer och restauranger ��

Dagligvaruhandel �� Upplevelseshopping

DEN BLANDADE STADEN

Hur ska Västra Hamnen få bästa möjliga förutsättningar för handel? Genom att styra och koncentrera, eller genom att ge stor frihet? Mycket talar för en kombination. Tre olika handelstyper kan urskiljas: 1. Enstaka butiker som ger bostadsservice ( t ex jourbutik eller kvarterskrog) alternativt butiker som inte är lägesberoende (t ex specialbutiker). Denna typ av handel är markerad med röda punkter på kartan intill. I Västra Hamnen ska planbestämmelserna göra det möjligt att etablera enstaka butiker eller näringsställen längs alla huvudoch uppsamlingsgator och, om intresse ﬁnns, även i enstaka fall längs bostadsgator. Efterfrågan på denna typ av butikslokaler är sannolikt såpass blygsam att risken för att den glesar ut och äventyrar möjligheten till att uppnå den kritiska massa som krävs för att få en attraktiv handelsgata i andra lägen i Västra Hamnen får anses som minimal. 2. Dagligvaruhandel och service, t ex matbutiker, apotek, systembolag och bank. Denna typ av handel är redan etablerad i Mässans lokaler, Bilen 7. Den föreslås utökas med cirka 1 500 kvm, så att ICA Maxi:s utbud kan kompletteras . Markerat med blekt rött i kartan. 3. Upplevelseshopping - här är handeln ett nöje snarare än en nödvändighet. Det kan vara allt från loppis till hårt stylade livsstilsbutiker för kläder och inredning samt caféer m m. Denna handel bör främst lokaliseras till områden med god kollektivtraﬁkförsörjning, gärna nära Citytunneluppgång. De områden som markerats med grönt på kartan är prioriterade för denna typ av handel.

DEN BLANDADE STADEN

Exempel på åtgärder för ökad biologisk mångfald

Gårdarna

1. En del av gården är utformad som en torräng, med till exempel käringtand, väddklint, blodnäva mm. Mager jord med sandinblandning, gärna även kalk.

Gårdarna i Västra Hamnen är grunden för den gröna strukturen. Dessutom är de viktiga platser för avkoppling och lek. Förutom detta ska gårdarna vara intressanta ur gestaltningssynpunkt. Sammantaget innebär detta att det ställs extra höga krav på planeringen för att klara de ibland motstridiga krav som uppstår. Västra Hamnen ska bli ett nationellt exempel på hållbar stadsutveckling, se sidan 9-10. För alla gårdar i området tillämpas den så kallade grönytefaktorn. Den innebär i korthet att den obebyggda delen av tomten ska vara grön. För att uppnå grönytekravet kan såväl delar av väggar som tak behöva tas i anspråk för grönska. Kraven för gårdar vid kontor m m är något lägre. Biologisk mångfald och kvalitet eftersträvas genom att anlägga olika biotoper eller skapa boplatser för olika djurarter. Exempel på åtgärder ﬁnns i rutan till vänster. Ett sätt att skapa en vattenbiotop är att ta tillvara dagvattnet på fastigheten. Dagvatten ska i så hög utsträckning som möjligt fördröjas och omhändertas inom fastigheten. Bostadsgårdarna erbjuder den bostadsnära gröna mötesplatsen för grannarna i kvarteret eller huset. Gården ska erbjuda möjligheter till småbarnslek och sittplatser i det soligast möjliga läget.

2. En del av gården är utformad som en äng, med till exempel stor blåklocka, rödklint och ängsnäva mm. Ganska mager jord, gärna med kalkinblandning. 3. En del av gården är utformad som en lund, med till exempel skogslönn, benved, gulplister, majbräken mm. 4. Gårdens dagvattendamm är utformad som en våtmark med våtmarksväxter som kabbleka, slankstarr, gul iris mm. De flacka kanterna och botten är täckta av jord eller grus 5. Ett tak eller en del av gården utförs som en havsstrandsbiotop, med sand, grus och havsstrandsväxter som till exempel trift, strandaster och gåsört 6. Gårdens murar eller stenlagda gångar utformas som klippbiotoper med till exempel solvända, backtimjan och sedum mm. 7. På gården finns ett stenparti med nektargivande växter 8. En del av gården får vara ett vilt buskage, med till exempel hagtorn, vildrosor och kaprifol och gärna en anlagd rishög där igelkotten kan bo. Holkar och bon 9. Det finns bon för solitära bin på gården, till exempel ett knippe bambupinnar eller en mur med små hål i.

ATT RÖRA SIG I STADEN

DEN BLANDADE STADEN

Visionsbild över den södra varvsbassängen vid Kockums fabriksbyggnader Illustration: David Wiberg

DEN BLANDADE STADEN

att röra sig i staden

�

�� Huvudgata ��

Uppsamlingsgata ��

�� Lokalgata

Reservat för ny förbindelse

ATT RÖRA SIG I STADEN

��

Gatorna är stadens blodomlopp. Forskning visar att mängden bilar och den hastighet de rör sig i står i omvänd proportion till hur många mänskliga möten som uppstår. Låga hastigheter och lite trafik ökar möjligheten för människor att upptäcka mötesplatser och varandra. Därför är det viktigt att hastigheten på biltrafiken anpassas till gatulivet. Lägre hastigheter ger också lägre bullernivåer. En satsning på kollektivtrafik kan minska privatbilismen. Så kan även luftkvaliteten förbättras. Sammantaget skapar detta bättre förutsättningar för människor att vistas och mötas utomhus. Bilden till vänster visar hur huvudstrukturen för trafiken är planerad. Uppsamlingsgatorna är framsidor och lokalgatorna står för den lugnare atmosfären och hemhörigheten. Principer för det mer finmaskiga nätet av gränder redovisas separat på sidan 49. Parkering ska lösas inom egen fastighet. Visst samutnyttjande kan ske. Malmö stads parkeringsnorm ska tilllämpas.

ATT RÖRA SIG I STADEN

Gatuliv Västra Hamnen ska få innerstadens karaktär. Hur kan vi fånga centrala Malmös charm och samtidigt klara tillgängligheten? Genom att prioritera tillgängligheten framför framkomligheten för alla trafikslag och fotgängare. Höga hastigheter och genomfartstrafik ska inte uppmuntras på gatorna i Västra Hamnen. Bilarna tvingas köra försiktigt när gatorna är befolkade. I gengäld kan alla trafikanter - även gående och cyklister - korsa gatorna utan att känna rädsla. Gatorna ska dimensioneras i enlighet med detta. Genom att skapa gaturum med kvaliteter som ger förutsättningar för mänskliga möten. Gatorna ska vara lustfyllda att gå på. Genom att göra gaturummen så smala som möjligt. Alla mått är satta med ambition att skapa mesta möjliga överblickbarhet och rumslighet. Med 5-6 våningars höjd på husen innebär detta att ambitionen bör vara att begränsa gatans bredd till cirka 20 meter.Annars förrycks proportionerna och miljön kan uppfattas som ödslig.

ATT RÖRA SIG I STADEN

Lilla Varvsgatan, som leder från Dockan fram mot Turning Torso, kan bli en livlig uppsamlingsgata där människor tycker om att vara. Här samspelar gående, cyklister och bilister på ett sätt som gör stadsmiljön intressant för alla. Händelserikedomen på fasaderna behövs om det ska vara inspirerande att promenera. Illustration: David Wiberg.

ATT RÖRA SIG I STADEN

Traﬁkstrategi för Västra Hamnen

Underlag för traﬁkprognosen nedan. Från 2006.

Beräknad biltraﬁk i tusental ett vardagsmedeldygn år 2015

ATT RÖRA SIG I STADEN

När Västra Hamnen byggs ut ökar behovet av transporter. Eftersom området enbart kan nås via ett fåtal broar är risken stor att trafiksituationen blir ohållbar i dessa kopplingspunkter. Dessutom kommer trafiken från Västra Hamnen att passera Malmös innerstad, ett område som redan lider av för stora trafikmängder. Därför är det nödvändigt att målmedvetet arbeta för att minska de miljöstörande transporterna när Västra Hamnen omvandlas. Ändrade resvanor är en förutsättning för att området ska kunna byggas ut enligt planerna. Trafikstrategin för området innefattar följande åtgärder: Knyta ihop Västra Hamnen med innerstaden - bland annat genom fler broförbindelser för en utbyggd kollektivtrafik med effektiv linjedragning som minskar restiden Skapa en trygg och fotgängarvänlig stadsdel genom upplevelserika gångstråk och minskade barriärer genom säkra övergångar Utnyttja cykelns potential genom att skapa ett finmaskigt nät av cykelbanor med god vägvisning och nya broförbindelser som kopplar till innerstaden och resten av regionen samt förbättrad cykelparkering och lånecyklar vid p-hus Utnyttja Citytunnelns potential genom att koppla kollektiv- och cykeltrafik till stationen Bygga ut kollektivtrafiken med reservat för spårtrafik, ökad kapacitet, kortare restider, högre turtäthet, bättre bytesmöjligheter, nytt busstorg och busstrafik på egen bana Utveckla smartare parkeringslösningar, till exempel genom samutnyttjande över dygnet mellan bostäder och kontor, full behovstäckning för boende och fler öppna p-anläggningar för tillfälliga besökare Skapa bibehållen tillgänglighet med lugnare tempo för alla trafikanter där trygghet och lugnt tempo är ledord för utformningen av huvudgatunätet och lokalgatorna Ändra resvanorna för bättre miljö - renare luft och mindre buller såväl i Västra Hamnen som i centrala Malmö. Risken för överskridande av miljökvalitetsnormen för kväveoxid minskar samtidigt.

Citadellsvägen omvandlas till en lokalgata. Utsikten mot vallgraven och Malmöhus i söder gör det till ett nytt promenadvänligt vattennära stråk i soligt läge i Malmö. Illutration: David Wiberg.

ATT RÖRA SIG I STADEN

Att promenera, cykla och åka kollektivtrafik Det ska vara enkelt och bekvämt att leva utan egen bil i Västra Hamnen så att nya resvanor kan skapas. Arbets- och fritidsresor ska kunna göras med buss eller cykel på ett tidsvinnande sätt. Därför säkras framkomligheten för kollektivtrafiken, cyklisterna och fotgängarna. Promenera Hela Västra Hamnen ska bli promenadvänlig. Det betyder att det ska finnas generösa trottoarer med upplevelserika stråk. Det ska också finnas intressanta målpunkter utspridda över hela stadsdelen. Överallt ska det kännas tryggt och trivsamt att röra sig till fots, vilket bland annat innebär att det ska finnas säkra övergångar över huvudgatorna. Cykla På huvudoch uppsamlingsgatorna finns dubbelriktade cykelbanor på ömse sidor om bilkörfälten. På lokalgatorna och i gränderna sker cykling på körbanan. Cykeltrafiken prioriteras framför motortrafik när Västra Hamnen planeras. Cykelvägnätet kopplar till resten av Malmös cykelbanor och erbjuder effektiva transporter, bland annat genom en ny bro för cyklar över Södra Varvsbassängen mellan Kockums industriområde och kajen vid kvarnen. Cykelpendling till och från Citytunnelstationen ska göras attraktiv genom gena cykelvägar och goda möjligheter till cykelparkering vid stationen. Cykelparkeringsnormen tillämpas, vilket innebär att det ska finnas parkering för 2,5 cyklar per lägenhet. Vid alla publika lokaler ska också anordnas cykelparkering. Vägvisningen för cyklister ska förbättras.

ATT RÖRA SIG I STADEN

��

�

��

Cykelbanor Cykel i gata �� Möjligt ny förbindelse ��

�

��

�

��

Möjlig ny förbindelse ��

��

�

��

Möjligt spårreservat alternativt busskörfält ��

Planerade busslinjer ��

Åka kollektivt Av de motordrivna trafikslagen ska kollektivtrafiken prioroteras. Kollektivtrafikförsörjningen sker tills vidare med buss. Den planerade linjedragningen framgår av kartan ovan. Ett busstorg planeras i norr. Torget blir ändhållplats för två stadsbusslinjer, och eventuellt en eller flera regionbusslinjer som idag slutar vid Centralen. De planerade busslinjerna innebär att kapaciteten ökar. För att ytterligare förbättra kollektivtrafikförsörjningen till Västra Hamnen finns ytterligare två nya broförbindelser re-

dovisade, se den övre kartan till höger. En bro för kollektivtrafik, gång och cykel föreslås i den Södra Varvsbassängen. I norr finns enligt översiktsplanen ett markreservat för en ny förbindelse till Nyhamnen. Ett spårreservat anläggs längs Östra Varvsgatan, se nedre kartan till vänster, och används tillsvidare som busskörfält, vilket förbättrar kollektivtrafikens framkomlighet. Detta i kombination med den nya broförbindelsen över Södra Varvsbassängen ska ge tidsvinster och därmed förkorta restiden.

ATT RÖRA SIG I STADEN

�

��

�

��

Huvudgator

Uppsamlingsgator ��

ATT RÖRA SIG I STADEN

Gaturummens hierarki Huvudgatan - en stor handelsgata där det bör finnas parkeringsfickor som ger möjlighet att angöra butikerna som kantar gatan. Uppsamlingsgatan - en handelsgata med möjlighet att stanna till med bilen och uträtta ärenden. Här är livligt med mindre butikslokaler, kontor, bostäder och ett och annat café och en och annan restaurang. Lokalgatan - en mindre gata inne i ett stadsområde med parkeringsmöjligheter. Här finns möjligtvis några verksamheter och kanske en butik eller ett café. Det är en lugn gata utan genomfartstrafik och utformad så att bilarna på ett naturligt sätt färdas i låg hastighet. Gränden - här sker all framfart i fotgängarens hastighet och på dennes villkor.

�

��

Lokalgator, schematiskt �� presenterade

�

��

Gränder, schematiskt �� presenterade

ATT RÖRA SIG I STADEN

Gatornas typologier De två huvudgatorna i Västra Hamnen har bägge två sin särart och funktion: Stora Varvsgatan och Nya Citadellsgatan utformas för att klara de trafikmängder och den kollektivtrafikförsörjning som krävs. De övriga tre typerna av gator kan placeras i typologier. Här är en presentation av gatornas karaktärer. Uppsamlingsgatans primära funktion är att förmedla trafik mellan lokalgatan och huvudgatan. Längs gatan finns med fördel butiker i bottenvåningarna som skapar liv och rörelse och förutsättningar för människor att uppehålla sig utmed gatan. Möjlighet till att angöra med bil anordnas mellan de planterade träden. Dubbelriktade cykelbanor på båda sidor av gatan främjar målsättningen om ett högt antal resande med cykel inom stadsdelen. Möjligheter till att korsa gatan anordnas på speciellt anvisade platser med korta avstånd emellan. Uppsamlingsgatan har normalt en sektionsbredd på ca 22,5 m. Sektionen kan på kortare sträckor smalnas av till ca 21 m genom en minskning från 3,5 m till 3,25 m på planteringsytan samt från 2,5 m till 2 m på cykelbanan. En förebild kan vara Regementsgatan väster om Mariedalsvägen. Lokalgatan återfinns primärt inne i kvartersbebyggelsen och har normalt endast låga trafikmängder. På lokalgatan samsas bilar och cyklar om utrymmet på körbanan medan gående fortfarande separeras från biltrafiken. Lokalgatan kan utföras med respektive utan trädplanteringar. Korsande av gatan sker överallt och inte på speciellt anvisade platser. Parkering sker mellan träden i det bredare sektionsalternativet medan det i andra alternativet av framkomlighetsskäl enbart kan förekomma på en mindre antal speciellt angivna platser. En enkelsidig trädplanterad gata normalt en sektionsbredd på ca 14 m medan den utan trädplantering blir ca 11 m. I båda fallen kan gångbanorna smalnas av till 2 m, vilket ger en meter smalare sektionsbredd. En förebild kan vara den livliga Köpenhamnsgatan på bilden intill. Gränden - en förebild kan vara gränderna på Bo01. Gatorna är inte funktionsuppdelade; alla trafikanter samutnyttjar de ytor som finns.

ATT RÖRA SIG I STADEN

Uppsamlingsgata

Gångbana

��

Cykelbana

Träd

Körbana

Träd

��

22,5 m

Uppsamlingsgata

Cykelbana

Gångbana

�� 1m

skala 1:100

Lokalgata - ingen plantering

Lokalgata - enkelsidig plantering

Gångbana

Träd

Gångbana

Körbana

��

14,0 m

Körbana

��

skala 1:100

Lokalgata enkelsidig plantering

11,0 m

Gångbana

��

skala 1:100

Lokalgata utan plantering

gränd

�� förgård

Gränd

kombinerad kör- & gångyta

förgård

skala 1:100

ATT RÖRA SIG I STADEN

gestaltningsprinciper

Tätare - mer innerstad! Bilderna nedan är en jämförelse mellan Malmös beﬁntliga innerstadsbebyggelse och Västra Hamnens. Bildgrupp A visar kvarterens utbredning i respektive område, färgat grått. Bildgrupp B visar markutnyttjandet, där den bebyggda marken färgats vitt. Alla områdena visas i samma skala. Jämförelserna visar att den bebyggelse som hittills uppförts i Västra Hamnen har ett betydligt lägre markutnyttjande än motsvarigheten i Malmös beﬁntliga innerstad. Exploateringstalen, den totala våningsytan i kvadratmeter delat

Kvarterens utbredning

Markutnyttjande

Bo01-området i Västra Hamnen

Rönneholm i centrala Malmö

med tomtens area, är också mycket lägre i Västra Hamnen. Som exempel kan nämnas att kvarteren i Davidshallsområdet har 2,0 som exploateringstal, medan Bo01 stannar vid 1,0. I kommande planer för Västra Hamnen bör markutnyttjandet vara högre än i exemplen om Översiktsplanens intentioner ska följas. Det innebär att utrymmena mellan husen bör användas på ett mer eﬀektivt sätt. Först då kan Västra Hamnen erbjuda mer innerstad.

GESTALTNINGSPRINCIPER DEN BLANDADE STADEN

Dockanområdet i Västra Hamnen

Davidshall i centrala Malmö

Bo01-området i Västra Hamnen

Rönneholm i centrala Malmö

Dockanområdet i Västra Hamnen

Davidshall i centrala Malmö

Korta siktlinjer och händelserika gaturum Andra studier av Malmös innerstad har handlat om hur vi rör oss i stadsmiljön och vilka intryck vi får. Studierna visar att siktlinjerna längs Kalendegatan är korta och intrycken många. Så ser en promenadvänlig stadsmiljö ut med ständigt föränderliga synintryck och nya lockande målpunkter i fonden. Kalendegatan kan vara en inspiration när gaturummen i Västra Hamnen gestaltas. Några konstateranden: Siktlinjerna i gatans riktning är korta, som mest 300 meter Utblickarna åt sidorna är många och med korta siktlinjer Fasadlängderna är korta och arkitekturen varierad Det ﬁnns butiker och verksamheter i bottenvåningarna Gatan kantas av entéer och utfarter Fasaderna är inte plana, utan har utbuktningar och indragningar som skapar ett ljus- och skuggspel som varierar över dygnet.

DEN BLANDADE STADEN GESTALTNINGSPRINCIPER

Stad med många ansikten Dockan, Bo01, Universitetsholmen - Västra Hamnen består redan av ﬂera olika väl etablerade delar. De är sinsemellan olika, men delar grundläggande innerstadskvaliteter. När Västra Hamnens planering går vidare kommer ﬂer urskiljbara stadsområden att växa fram: Stapelbäddsområdet, Varvsstaden på Gamla Kockumsområdet, Neptuniparksområdet och Västra Hamnporten, för att nämna några. De kommer att ha sina egna karaktärsdrag, men alla ska innehålla innerstadens kvaliteter. Vad ska skilja åt: Planmönster. Olika principer för bebyggelsens placering, gatunätet, platsbildningar och gårdar bör tillämpas. Gestaltning av byggnader - arkitektur, färgsättning och form kan varieras.

GESTALTNINGSPRINCIPER DEN BLANDADE STADEN

Nio gestaltningsprinciper i Västra Hamnen De olika stadsområdena ska sammanlänkas genom några sammanbindande stråk och siktlinjer. Men inom stadsområdena är det minst lika viktigt att vissa av gatorna i n t e linjerar.

Vid en gata där två stadsområden möts ska fasaderna på ömse sidor utformas så att de samspelar, utan att de för den skull behöver likna varandra.

Små byggrätter och olika arkitektkontor som ritar i varje kvarter.

DEN BLANDADE STADEN GESTALTNINGSPRINCIPER

Korta och urskiljbara fasadlängder - 25 metersmåttet kan vara vägledande. Kvartersmått begränsas till maximalt 100 m.

Hushöjden ska huvudsakligen vara 5-6 våningar. Men det ska ﬁnnas inslag av bebyggelse där hushöjderna varierar betydligt mer. Ett lyckat exempel är området kring European Village på Bo01-området.

Kvartersstadens bebyggelse är förebild i Västra Hamnen. Det innebär att byggnad skall placeras i gatulinjen och inte friliggande. Mötet med gatulinjen bör varieras med burspråk, risaliter och indragningar. Om sockeln avslutas i rätt höjd skapas informella sittplatser.

GESTALTNINGSPRINCIPER DEN BLANDADE STADEN

Genomgående entréer från det oﬀentliga rummet till bostadsgården.

I varje byggnad som vetter mot huvudgata eller uppsamlingsgata ﬁnns lokaler med minst två av följande ändamål: bostäder, service eller verksamheter. Minst 20 procent av vardera är ett riktmärke.

Bottenvåningarna mot gator ges en rumshöjd så att det är möjligt att inreda till såväl bostäder som verksamheter i lokalen.

DEN BLANDADE STADEN GESTALTNINGSPRINCIPER

övriga viktiga ställningstaganden

Visioner, mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen behandlar framför allt stadsrummen och gestaltningen. Det finns en lång rad viktiga frågeställningar som ligger utanför detta ämne, men som ändå är av avgörande betydelse. Här redogörs kortfattat för de ställningstaganden som gjorts i några av dessa frågor. Riskhänsyn Västra Hamnen ligger inom normal insatstid för räddningstjänsten vilket innebär att normalt brandskydd räcker. Markföroreningar kan förekomma i hela området som därför klassificerats som riskklass 2 enligt Naturvårdsverkets klassificering. Detta innebär att all ändrad markanvändning måste föregås av noggranna markundersökningar. Nordöterminalen är en lokal källa till olycksrisk vilket måste beaktas vid inrättandet av vissa typer av samlingslokaler samt av bostäder i den allra östligaste delen av Västra Hamnen (vid Klaffbron). Huvudledningar I Västra Hamnen finns ett äldre ledningsnät som ägs av markägarna, men också nya ledningar som anlagts av kommunen. Ambitionen är att ny bebyggelse, anläggningar m m i så stor utstäckning som möjligt anpassas till de ledningar som ska bevaras. Kostnader för flyttning av ledningar kan dock vägas mot eventuella fördelar med flyttning, och när väsentliga fördelar kan nås och finansieras genom exploatering kan detta övervägas. Fördelning av kostnader för allmän mark I likhet med andra utbyggnadsområden fördelas

MÅL

kostnaderna för infrastukturen mellan exploatören och kommunen. Kostnaden för nybyggnad av lokalgator och uppsamlingsgator fördelas lika mellan de exploatörer som har mark som gränsar till respektive objekt. För huvudgator bär kommunen 1/3-1/2 av kostnaden. Ombyggnad av gator som föranleds av exploatering bekostas av exploatören. Om dessutom andra förbättringar görs svarar kommunen för denna del. Gröningar och grannskapsparker finansieras av berörda exploatörer. Stadsdelsparken finansieras till 1/2-2/3 av exploatörerna och resten via kommunbidrag. Gemensamhetsanläggning Gränder, gång- och cykelstråk och gröningar på kvartersmark kan göras till gemensamhetsanläggningar och hållas tillgängliga för allmänheten. Markbeläggning, möblering m m ska i sådana fall anpassas till stadsdelens standard och utformas så att ägo- och förvaltningsgränser inte påverkar stadsbilden. Offentlig service i enskilt ägd bebyggelse Vid behov ska exploatör vara beredd att upplåta lokaler för förskolor, gruppboenden och andra små verksamheter. Det är sedan stadsdelsförvaltningen som avgör i vilken utsträckning denna planberedskap behöver utnyttjas. Exploatören ska också vara beredd att avstå mark för offentlig service.

övriga program och utredningar

Översiktsplan för Malmö 2000 Malmö 2005, aktualisering och komplettering av Malmö översiktsplan, 2006 Översiktsplan för Västra Hamnen, ÖP 2013, 1999 Översiktsplan för Universitetsholmen, ÖP 2021, 1998 Q-books riktlinjer för universitetsholmen, innehåller beskrivningar och analyser av hur stadsrummens kanter och volymer bör formas, 2001 Utbyggnadsstrategi för Västra Hamnen, innehåller bland annat beskrivningar och mål inom områdena social frågor, kretslopp, biologiskt mångfald, energi och grönytestandard, 2003 Grönplan för Malmö 2003 Bättre för alla – basutformning av bostäder i nyproduktion för tillämpas. Program för ekologiskt byggande, 2003 Förskolor i stadsbyggandet, dialog-pm 2006:2 Allmänna ytor i Västra Hamnen, preliminär version 2007

MÅL