Planering i Malmö 2011 nr 1

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor

• Nr 1 2011 I MALMÖ

Kontrastrika Varvsstaden Kappseglaren och hållbarheten Hållbar expansion i Norra Hamnen Områdesprogrammen Fosie och Seved Ny plan- och bygglag

Innehåll Malmö möter framtiden 3 Malmö 300 000 invånare 2011 4 Nu börjar samrådet inför Malmös nya översiktsplan ÖP2012 6 Tio år sedan Bo01 8 CMP planerar för hållbar expansion i Norra Hamnen 11 Kontrastrika Varvsstaden 12 Kappseglaren tar hållbarhets­konceptet ännu lite längre 14 Bostadsbyggan­det i Malmö 17 Malmö först med bostadsutställning för ung­domar 17 Boplats Syd 17 Projekt på gång 18 Med på banan – en berättelse om Skånes spårburna framtid 20 Ny portal för studiebesök i Malmö 21 Strategiskt arbete med Malmös attraktionskraft genom nätverk 22 I love Seved 24 Fosie – möjligheternas stadsdel 26 Hållbar stadsutveckling i stadsdelen Vauban i Freiburg 28 Train of Ideas – hållbarhet på räls 29 Hyllie blir global förebild 30 Första gröna solcellsfasaden 30 Malmö stad utsedd till klimatsmartaste kommunen 30 Greenhouse – ett innovativt spjutspetsprojekt 31 En ny plan- och bygglag – lägesrapport 31

Malmö möter framtiden Det faktum att Malmö fått 300 000 invånare i år aktualiserar frågeställningar om hur Malmö skall växa hållbart, men pekar också på behovet av en ny vision. Efter en mycket lyckad omställning från industristad till kunskapsstad där visionen om en hållbar och attraktiv stad varit ledorden, samtidigt som infrastruktursatsningarna gett staden en ny plattform, är behovet av en ny strategi för staden lika viktig som den som formulerades i mitten på 90-talet. Efter den djupa krisen på 90-talet slog vi ur underläge och hade allt att vinna, vilket sedermera ledde fram till att staden fick epitetet »decenniets rookie«. Nu har vi nått en stark position i Skåne och Öresundsregionen och har alla möjligheter att ha en fortsatt hållbar utveckling om vi spelar våra kort rätt.

Från min horisont ser jag fortfarande fyra viktiga­hörn att utveckla: hållbar stadsutveckling, kunskapsstaden Malmö med ett nytt näringsliv, utbyggnadsområden, boendefrågorna och sist men icke minst kulturen – culture. Stadens fortsatta­medvetna hållbarhetsarbete börjar bära frukt och när det nått en kritisk massa blir det »mainstream« och självgenererande. I samma ande­ tag som hållbar stadsutveckling vill jag lyfta fram Hyllie och områdesprogrammen. Helt nyligen undertecknade staden, E.on och VA SYD ett klimatavtal där stadsdelen skall bli den klimatsmartaste i Öresundsregionen och en global förebild. Men det finns också en potential i stadens attraktivitet som lockar och som vi måste lära oss att utnyttja bättre – vårt internationella renommé som spjutspets i hållbar stadsutveckling och ytterligare nätverksbyggande med internationella städer och regioner.

Dessa nätverk kan också ge oss ny input för Malmös nästa steg. Detta kan sedermera få en positiv inverkan på det som vi benämner ekonomisk hållbarhet, d v s intressanta etableringar till staden.

Balansen mellan de enskilda delarna i hållbarhetstriangeln, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, är viktig. Egentligen kan man inte enbart betrakta dem separat. De hänger samman. Det nyligen initierade handlingsprogrammet Områdesprogrammen har som syfte att arbeta med sociala och ekonomiska skillnader i fyra områden i Malmö – Rosengård, Seved, Lindängen och Kroksbäck/

Holma.­Ett utmärkt initiativ i arbetet är den tillsatta Sociala kommissionen, där jag för övrigt själv ingår, och där tvärkompetens kommer att bli ett viktigt arbetsinstrument. På det sociala området, finns det en potential som vi inte utnyttjar, det internationella humankapitalet som blir allt viktigare med den pågående internationaliseringen.

Kunskapsstaden och näringslivet är det andra­ viktiga benet. Med en högskola som expanderar måste ytterligare satsningar göras i innovations­ områden/inkubatorer för att ta vara på det goda före­tagsklimat som råder. Ett utmärkt exempel är den uppmärksamhet som några av företagen på MINC har lanserat senaste tiden, t ex Hövding och Polar Rose. Och lägg därtill mediaklustrets betydelse som katalysator för nya intressanta konstellationer. Malmö högskola har redan ett embryo till ­social förnyelse genom utbildningsprofilen Imer och sociala innovationer, men skulle kunna utvidgas genom tillkomsten av nya sociala inkubatorer.

Det tredje benet är nära kopplat till ett av våra och stadens stora strategiska arbete – Översiktsplan 2012 – som skall forma riktlinjerna för Malmös framtida utveckling. Hur tar vi tillvara och utvecklar vi alla de kvaliteter som Malmö förfogar över gällande hållbarhetsaspekter på bästa vis? Huvudlinjen från den aktuella planen kommer att finnas som en bas d v s förtäta innanför den yttre ringen istället för att expandera på den bördiga åkermarken. Denna utveckling är en utmaning för de stadsbyggande förvaltningarna. Hur skapar vi en attraktiv stadsmiljö arkitekturmässigt, stadsbyggnadsmässigt och med hänsyn till det offentliga rummet, till rimliga kostnader med en ständigt ökande befolkning? För tjugosjätte året i rad ökar Malmös befolkning med drygt 5000 samtidigt som vi inte färdigställer mer än knappt 500 lägenheter – en ekvation som inte går ihop. Dock skall tilläggas att vi glädjande nog kan notera över 2000 byggstarter under förra året.

Ser vi till migrationsnettot, så är andelen unga inflyttade (i åldrarna 20–29) en stor grupp. Vi har en ung befolkning i Malmö där halva befolkningen­ är upp till fyrtio år. Ungdomarna och studenterna är en grupp som har svårigheter på bostadsmarknaden. För att tillgodose denna grupps önskemål har

vi av Kommunstyrelsen fått upp­draget att dra upp ramarna för en ungdomsbostadsutställning 2012, vilket ni kan ta del av i en separat artikel i detta nummer. (BoUng, sid. 17) Slutligen några ord om det fjärde benet – kulturen – en viktig drivkraft för stadsutvecklingen både som fysiska företeelser genom blandningen av skilda utbudspunkter och mötesplatser, institutionella som fria verksamheter. Men jag vill också­peka på tillgången och värdet av humankapital, mångkultur och den blandning av olika kompetenser och relationer, nationella som internationella, som finns i staden och hur dessa kan verka som kata­lysatorer för stadsutveckling. Tillsammans bildar dessa två begrepp en mycket viktig plattform för att skapa en attraktiv och spännande stad.

I detta nummer har bilagts en presentation av nätverket Nordic City Network och medlemsstädernas pågående pilotprojekt. Närverket, som jag är ordförande för, har bl a haft kunskapsstaden, kultur och ny planeringsideologi på sin agenda under de senaste åren. Se www.nordiccitynetwork.com.

Nyss hemkommen från den stora fastighetsmässan MIPIM i Cannes vill jag avsluta med att citera­ Londons borgmästare Boris Johnsson – The future­ lies in the city. Visst ligger framtiden i städerna.­ Om du är av samma eller avvikande mening, kommentera­då gärna detta på min blogg www.helastaden.se.

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor. ansvarig utgivare

omslagsbild

Göran Rosberg, 040 34 36 79

Visionsbild av Varvsstaden. Illustration White.

redaktion

malmö stadsbyggnadskontor

Göran Rosberg, Lotta Hansson, Maria Öhrn

205 80 Malmö tel 040 34 10 00 www.malmo.se/bobygga och www.malmo.se/stadsplanering

layout/grafisk form, textredigering

Lotta Hansson fotografer

© SBK, Bojana Lukač om inte annat anges. tryck

Holmbergs tryckeri, Malmö, mars 2011 Planering i Malmö 2011:1

|

3

Malmö 300 000 invånare 2011 Det är bara knappt hundra år sedan som Malmö spräckte­100 000-vallen sett till antalet invånare I mars månad i år passerar vi 300 000 invånare. Detta uppmärksammades mellan den 7 och 12 mars med föreläsningar, stadsguidning i Rådhuset samt utställningar på Gustav Adolfs torg och firandet på Stortorget. Här följer en kort historik om Malmös befolkningsutveckling.

Varför växer en stad?

Skälen till varför en stad växer kan vara allt från ekonomiska till sociala, fysiska som politiska.

Malmö­har under olika skeden genomgått både prövningar och förluster samt stark tillväxt.

De äldsta bevarade fotona av Malmö: utsikt från St. Petri­ kyrktorn, 1866.

Folkvimmel, elspårvagnar och hästdroskor på Södergatan mot Stortorget. Foto Gunnar Dahl © Malmö Muséer.

Under den danska perioden, vid 1500-talets början, var Malmö en av de tre största städerna i Norden med en befolkning på cirka 5000 personer. Efter separationen från Danmark, sjönk befolknings­talet till följd av minskade handelsmöjligheter, följdverkningar av de fortsatta krigen med danskarna, epidemier m m och hade vid 1700-talets början knappt 2000 invånare. Frans Suells initiativ till investering i en hamn 1775 hade en positiv inverkan på handelsstaden Malmö och år 1800 ökar befolkningen igen och har återhämtat sig till knappt 4000.

Från 1800-talet var Malmö Sydsveriges ekonomiska centrum och fram till seklets mitt dominerade spannmålshandeln med resten av Sverige. ­Genom jordbrukets revolution frigörs stora delar av den agrara befolkningen och blir en nödvändig input för industrialismens relativt sena intåg i Sverige­och Malmö. Malmö växer nu rekordartat vilket ställer stora krav på staden i form av bostäder, vård, utbildning och transporter. I Malmö lämnade t ex Kockums Mekaniska Verkstad ­Davidshallstorg och etablerar sig med skeppsbyggnadsverksamhet i det som i framtiden skall bli Västra­Hamnen.

Malmö fördubblar sin befolkning mellan 1900– 1930, från drygt 60 000 till 120 000 och mellan 1930–1960, från 120 000 till knappt 240 000.

Efter andra världskriget finns ett uppdämt behov av varor och tjänster och industrin går på högvarv. För att klara industriproduktionen behöver Sverige hjälp med import av arbetskraft. Främst kom invandringen från Finland, Jugoslavien och Italien.

På politikernas agenda står bostadsförsörjningen överst och svaret blir miljonprogrammet på 1960–70 talet, d v s att under en tioårsperiod bygga 1 miljon bostäder i hela Sverige. I Malmö föds nu Rosengård, Holma och Kroksbäck. Under denna period, tappar Malmö 35 000 invånare till landsbygden, en omvänd urbanisering som fick namnet »Gröna vågen«.

Under 1980–90-talen upplever Malmö en kraftig tillbakagång. Mellan 1991–93 tappar staden 27 000 arbetstillfällen och förlorar flaggskeppet Kockums. I slutet av 90-talet går emellertid staden in i en utvecklingsperiod som står i paritet med industrialismen. Stora infrastruktursatsningar som Öresundsbron, Malmö högskola, utbyggnaden av Västra Hamnen, Citytunneln o s v gör att staden återtar sin position som ledande nod i Sydsverige.

Staden kan nu uppvisa ett migrationsöverskott för 26 året i rad och som en följd av den nya regionala kontexten – Öresundsregionen – utgör danskarna en stor invandrargrupp.

4

|

Planering i Malmö 2011:1

När Malmö blev 100 000 1914 När den stora Baltiska utställningen invigdes i Pildammsparken 1914 var det i ett Malmö som kan beskrivas som något av en idyll med gott om parker, kaféer och restauranger där man kunde dricka sitt kaffe med punsch och lyssna på Kronprinsens Husarregementes musikkår. Gatulivet myllrade­ av hästskjutsar, elspårvagnar, enstaka bilar och t o m taxibilar. Malmö var emellertid en utpräglad ­fabriksstad där de flesta av bostadslägenheterna­ bestod av ett rum och kök och hade hyresgäster

Folkhavet vid Baltiska utställningens entré. Foto Gunnar Dahl © Malmö Muséer.

som var mindre bemedlade. Mycket av den medeltida bebyggelsen hade rivits för att ge plats åt ­fabriker och hyreshus. Utan att vara någon småstad hade man det riktiga bondlandet alldeles inpå knutarna.­Vid denna tid utgjorde utländska medborgare, såsom danskar, ryssar och tyskar, cirka 1,5 procent av befolkningen. Många gånger fler malmöiter hade valt, främst av ekonomiska skäl, att emigrera till USA. Baltiska utställningen fick ett abrupt slut i juli då Första världskriget bröt ut. Under krigs­åren avstannade stadens utveckling nästan helt men kom att följas av en av de mest expansiva perioderna­i vår historia.

När Malmö blev 200 000 1954 Malmö hade vid mitten av 50-talet utvecklats till en av den svenska folkhemsmodellens mönsterstäder med en betydande växtverk. Funktionalis-

När Malmö blir 400 000 2032

Mjölkbaren på Södergatan mot Stortorget. Foto Gunnar Dahl © Malmö Muséer.

mens krav på luft och ljus kombinerades med ett ökat kommunalt engagemang i bostadsfrågor för att råda bot på bostadsbristen. De allmännyttiga­ bostadsföretagen utvecklade nya områden som t ex Augustenborg och Persborg i de oexploaterade­ ­delarna av staden, med friliggande höghus, stora­ grönytor och större mera fantasifulla lägenheter.

Det var en stadsplanering som också fick ta hänsyn till den ökande bilismen. Malmö var nu en utpräglad industristad med huvudnäringar inom varvs-, konfektions-, sten- och livsmedelsindustri. ­Arbetslösheten var i början av 50-talet den lägsta under hela efterkrigstiden och reallönerna hade stigit, speciellt för kvinnor, vilket innebar en kraftigt ökad levnadsstandard. Vid mitten av 50-talet stagnerade dock högkonjunkturen något och det rådde både brist på kvalificerad arbetskraft samt något ökad arbetslöshet i Malmö. Andelen utländska invånare i staden var mellan två och tre procent och bestod till stor del av krigsflyktingar från Tyskland och ­Polen samt danskar.

tydlig symbol. Tack vare Öresundsbron och den dynamiska regionala utvecklingen befinner sig Malmö i dag mitt i ett omvälvande paradigmskifte från industristad till kunskapsstad. Det blir inte minst tydligt i omvandlingen av Västra Hamnen där hållbara bostadsområden och nyetablering av företag gör att det gamla industriområdet byter skepnad. Vi tar i dag emot besök från hela världen som vill veta hur vi arbetar med hållbar stadsutveckling.

Malmö år 2032 känns ännu närmre Köpenhamn – som en självklar del av Europa. Samarbetet mellan de båda städerna har gjort att många nästan betraktar dem som en och samma stad. Staden är nu helt och hållet försörjd med förnybar lokalt producerad energi. Befolkningen har ökat kraftigt och fler människor rör sig nu på samma yta eftersom staden blivit tätare. Det har skapat närhet och bättre förutsättningar för att gå, cykla och åka kollektivt.

Social balans har uppnåtts. Kraftfulla och uthålliga satsningar har gjort Malmö till en integrerad stad vars mångfald har tagits tillvara och skapat en av norra Europas mest stimulerande och kreativa miljöer. Malmö är ett starkt tillväxtcentrum och det mångsidiga näringslivet bygger till stor del på grön teknologi, entreprenörskap samt medie- och upp­ levelseindustri. Att finnas i Malmö är att finnas i rätt sammanhang för många företag. Den som väljer att etablera sig i Malmö gör det i förvissningen­ att skolorna håller hög kvalitet och att det finns trygga och goda bostadsmiljöer av olika slag. Vi har fått flera nya gröna stadsrum. Trots tättbebyggda kvarter finns plats för vatten, grönska, spontan­ odling och för möten. Vattenmiljöerna utnyttjas mer än tidigare och havet är tydligt närvarande.

Kanalen har aktiverats och det finns gångstråk nära vattnet längs hela kanalen. Kusten har tagits till vara för många olika typer av fritidsaktivitet.

Lotta Hansson

Göran Rosberg

lotta.hansson@malmo.se

goran.rosberg@malmo.se

Framtidsvision av Mellersta Hamnen i Malmö av Keivan Saberi. © Malmö stadsbyggnadskontor.

När Malmö blev 300 000 2011 Den kaxiga staden, klimatstaden, parkernas stad, cykelstaden, evenemangsstaden – epiteten är många för denna stad som burit många etiketter och haft många identiteter. Malmö är Sveriges mest internationella stad vars befolkning består av en tredjedel utlandsfödda personer. Malmö högskola föryngrar staden och genomsnittsåldern ligger i dag fem år under riksgenomsnittet. Att Turning Torso­har ersatt Kockumskranen som landmärke kan ses som en Planering i Malmö 2011:1

|

5

Nu börjar samrådet inför Malmös nya översiktsplan ÖP2012 Arbetet med Malmös nya översiktsplan går nu in i en ny fas. En första dialogfas (samrådet) inleds under våren. Stadsbyggnadskontoret har tillsammans med flera andra förvaltningar arbetat fram en planstrategi som ska ligga till grund för samrådet. Efter samrådet görs ett planförslag och ambitionen är att en slutlig plan ska kunna antas av kommunfullmäktige under hösten/vintern 2012/13.

Malmö ska vara en nära tät, grön och funktionsblandad stad. Visionsbild Dziugas Lukosevicius © Malmö stadsbyggnadskontor.

Strategier för en hållbar och attraktiv stad Det övergripande målet för översiktsplanen är att Malmö ska fortsätta utvecklas som en attraktiv och hållbar stad utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Malmö ska vara ledande och ett före­döme inom hållbar stadsutveckling. Översiktsplanen ska ge en samlad bild av Malmös långsiktiga­utvecklingsvisioner och hur den fysiska planeringen­kan bidra till att dessa förverkligas.

För att markera de övergripande perspektiven läggs nu en planstrategi fram som samrådsunderlag (beteckningen »planstrategi« används i motsvarande fas vid översiktsplanearbete i Danmark). Avsikten är att ringa in ett antal utmaningar och mål på en strategisk nivå utan att inriktningen snävas in till konkreta åtgärder. På så sätt värnas det översiktliga perspektiv som är nödvändigt för att den kommande planen ska kunna tillämpas brett inom kommunen.

Den överordnade strategin är att skapa en robust stadsstruktur som präglas av närhet, som är tät och

grön, som bidrar till resurseffektivitet, som ger goda förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv – och därmed arbetstillfällen – och som läker samman staden, socialt och fysiskt. Strategier för att uppnå miljömålen omfattar bland annat satsningar på vindkraft och på ett trafiksystem med minimerad miljöpåverkan.

För att uppnå målen om en stad i social balans med en hållbar ekonomisk utveckling och en omställning till ett ekologiskt och resurseffektivt samhälle­ fordras att en lång rad samverkande strategier fullföljs. De olika strategierna bidrar på olika sätt till ett eller flera av hållbarhetsmålen – de stödjer och förstärker varandra. I ett hållbart samhälle behövs en ­öppenhet för flexibilitet och anpassning samt inte minst mod att ta svåra beslut och pröva nya lösningar.

Utbyggnadstrategi De bärande idéerna för den kommande översiktplanen bygger i stor utsträckning vidare på Malmös gällande översiktsplan ÖP2000 och Malmö2005. Där konstateras att Malmö i första hand ska »växa inåt«.

En tätare bebyggd stad kan på flera sätt bli mer attraktiv och hållbar. Att bygga staden tätare är en stabil strategi som kan hantera såväl en fortsatt kraftig befolkningstillväxt som andra scenarier. En tätt bebyggd stad kan sägas ha en sparande struktur, den är mer resurs- och energieffektiv än en gles och utbredd.

Ett flertal andra argument kan listas till stöd för den täta staden, den

Byggandet i Västra Hamnen och Varvsstaden kommer att pågå under lång tid framöver. Här, nära centrala Malmö finns stor kapacitet och potential för en tättbebyggd stadsdel med många funktioner. Illustration © Malmö stadsbyggnadskontor.

6

|

Planering i Malmö 2011:1

• främjar yteffektivitet • tar till vara och utnyttjar investeringar i infra­struktur effektivt • kräver färre nya stora infrastrukturinvesteringar

Visionsbild Dziugas Lukosevicius © Malmö stadsbyggnadskontor.

• kräver som helhet mindre transportarbete • innebär kortare avstånd som ger möjlighet för fler att välja att gå eller cykla • innebär större kundunderlag som ger bättre villkor för kommersiell och offentlig service samt kollektivtrafik • ger fler människor i närhet och ett rikare folkliv vilket också innebär större trygghet • kan genom förtätning ge möjlighet till ett varierat bostadsbestånd • kan byggas så att fysiska och mentala barriärer kan brytas • innebär att åkermarken i stadens omland kan sparas för kommande generationer

Nya arbetsmetoder under samrådet Det konventionella remissförfarandet under samrådet kommer att kompletteras med ett utåtriktat arbete där nya metoder kommer att prövas. Bland annat görs en kort film om översiktsplanen för att användas i olika sammanhang. Ett informationsutskick till malmöbornas mobiltelefoner när de passerar platser i staden ska sprida budskapet om ÖP2012. För gymnasieskolor utarbetas ett utbildningsmaterial och en mobil utställningsenhet kommer att synas i Malmö under sommaren. Därtill har en särskild referensgrupp bildats där unga engageras i arbetet med översiktsplanen.

Samrådet beräknas pågå från april till september.

Läs mer på www.malmo.se/op (sidan lanseras under april).

Tyke Tykesson tyke.tykesson@malmo.se

Unga engageras i översiktsplanarbetet I samband med att samrådet för översiktsplanen inleds har Stadsbyggnadskontoret skapat ett forum där unga har möjlighet att sätta sig in i översiktsplanarbetet och lämna synpunkter. Tanken är att den unga referensgruppen ska bidra med sina perspektiv på stadens utveckling och ha möjlighet att föra en dialog med ansvariga tjänstemän och eventuellt även politiker.

Unga är av flera skäl en prioriterad grupp att nå när stadens långsiktiga planer formuleras. Dels för att det är dagens unga som kommer påverkas mest av hur staden utvecklas på längre sikt och dels för att de tillhör en av de grupper som mer sällan deltar i traditionella samrådsprocesser.

Den unga referensgruppen består av en grupp unga vuxna i åldern 20–30 år med intresse för Malmös utveckling utan några krav på formell kompetens inom stadsplanering. I slutet av januari träffades de för första gången och fick en introduktion till de frågor som översiktsplanen tar upp. Linnea Jövinger, student på Malmö högskola var en av deltagarna.

Vad tycker du om initiativet att starta en ung referensgrupp?

– Jag tycker det är en fantastiskt rolig idé, speciellt med tanke på att jag just nu läser stadsbyggnad, stadsutveckling och planering på Malmö högskola.­ Vi har precis läst om medborgarinflytande och hur mycket man tjänar på det i planeringen. Därför känns det här initiativet extra angeläget.

Vad är dina intryck från det första mötet?

– Det var intressant att höra om var ni befinner er i översiktsplanarbetet och hur processen fortskrider.

Det var spännande att få föra en direkt dialog med er som planerar.

Den unga referensgruppen i arbete med frågorna kring den nya översiktsplanen. Foto Anna Brandt.

Nästa gång referensgruppen träffas kommer de att ha möjlighet att träffa sakkunniga inom exempelvis områdena social hållbarhet, trafik, grön stad och Malmös roll i regionen. Till dess har de på egen hand fördjupat sig i ett valt intresseområde och förberett ett underlag.

Förutom satsningen på unga vuxna kommer en ytterligare satsning göras för att nå yngre målgrupper. Stadsbyggnadskontoret tar för närvarande fram ett undervisningsmaterial tillsammans med en peda­ gog som ska kunna användas i gymnasieskolornas samhälle – och geografiundervisning under hösten.

Jonna Sandin jonna.sandin@malmo.se

Planering i Malmö 2011:1

|

7

Tio år sedan Bo01 Bomässan i Västra Hamnen skulle bli prototypen för framtida svensk stadsbyggnad, samtidigt blev den också startskottet för bostadsbebyggelsen i en helt ny del av Malmö. Infriades drömmarna? Hur förvaltades idéerna? Leo Gullbring har samtalat med både nyckelfigurer och kritiker lagom till tioårsjubileet.

Den första etappen av bostadsbebyggelsen i Västra hamnen kritiserades för att bli ett slags svenskt gated community.

Foto Leo Gullbring.

Bo01-området har blivit ett givet utflyktsmål för Malmöborna. Foto Leo Gullbring.

Utsikten uppifrån Turning Torso är närmast svindlande. Ribban. Öresundsbron. Köpenhamn. Slottsstaden. Skåneslätten. Domkyrkan i Lund. Närmast runtomkring schaktas mässan bort. Västra Hamnen är fortfarande rätt sparsamt bebyggd. Precis rakt nedanför breder Bo01-områdets småskaliga­ stadsplan ut sig. En brokig karta färg och form.

Små kvartersbildningar. Stora huskroppar. Slingrande parkvägar. Tydliga hårdgjorda offentliga rum mot vattnet.

8

|

Planering i Malmö 2011:1

– Vi satsade oss ur en extrem lågkonjunktur, ­säger Ilmar Reepalu. Precis som i Gdansk och Stettin hade vi ett skitigt industriområde som blockerade staden mot havet. Vi vill visa att vi kunde omvandla det här skitiga till ett hållbart samhälle.

– Bo01 blev den första europeiska bomässan någonsin. Vi satsade på bra arkitektur med många olika prekvalificerade arkitekter. Vi satsade på miljö­perspektivet, något vi inte fick mycket uppmärksamhet för i pressen, där talades det mest om

dyrt boende. Nu när Stockholm lanserar Djurgårdsstaden 2.0 påstår de att man gör första håll­ bara staden, men det är första gången i Mälardalen, vi gjorde det redan för tio år sedan!

– Det vi kanske inte lyckades så mycket med var att få de boende delaktiga.

Västra Hamnen byggdes ut i omgång efter omgång. Redan på 1870-talet började Kockums bygga sina första båtar ute på området. Etthundra år senare hade man etablerat ett av världens största varv.

Olje­kris, lågkonjunktur och järnhård global konkurrens blev slutet på en epok, år 1986 avvecklades all ­civil fartygstillverkning. Ersättaren Saab blev en kort parentes. Bilfabriken blev till mässhallar, Kockums­ kranen monterades ned, dockorna fylldes igen. Men precis som i utlandet skulle det vattennära läget utnyttjas. Kunskapsstaden skulle ge Malmö en ny image­bortom arbetslöshet och uppgivenhet med Universitetsholmen, Bo01 och Turning Torso.

– Västra Hamnen har varit jättepositivt på massor av olika plan, hälsar Gert Wingårdh från Berns i Stockholm där han just råkade en av Kajplats 01:s hyresgäster som fortfarande stormtrivs och som ­säger att hyran på 24 000 kr i månaden är värd ­varenda krona.

Bo01:s stadsplan skapade skydd mot väder och insyn i trånga gränder. Foto Jens Lindhe.

– Området växer och frodas och drivs uppenbarligen av marknadsmässiga krafter. Bo01 var kanske lite framforcerat, men det har ändå blivit bra och åldrats behagfullt. Hela Malmö kommer ju ut här. Området har inte byggts för utsiktsmaximering, istället byggde man en tät mur som skapade rygg för själva vattenrummet. Att dessutom det ­offentliga rummet är viktigare än det privata är en av huvudorsakerna till att det är så populärt.

Gert ser Bo01 som mer lyckat än Hammarby Sjöstad som är mer monokulturellt och långt ifrån lika ekologiskt hållbart. Han har till och med fått en förfrågan om en privatvilla mitt i Bo01-planen.

Nu var Bomässan förstås ett kapitel för sig. Mässledningen hade räknat med en miljon besökare, ­istället blev det inte mer än en tredjedel betalande.

Europeiska byn krympte, allt för mycket var inte färdigt i tid.

– När jag går runt i Västra Hamnen så är jag otroligt stolt, det känns jävligt bra att ha bidragit till Malmös image, säger Bo01:s förste vd Tommy Hedlund förnöjt.

Tommy ska just äta lunch med en av Gerts medarbetare och understryker att man hade ett gäng fantastiska arkitekter. Idag arbetar han som konsult i Stockholm, men hans tidigare karriär tog en ände med förskräckelse när han petades från vdposten och senare fälldes för bokföringsbrott. Idag läser han alltid originaldatablanketterna på kontoutdragen, han har lärt sig av misstagen.

– Jag hade grundidén till Bo01 som arrangemang och område, Tillsammans med Magnus ­Silfverhielm hittade jag Santiago Calatravas skiss, det känns jävligt kul att ha fixat Turning Torso! Sedan tycker jag vi förde in en helt ny dimension i svensk stadsplanering med Klas Thams idéer, jag tycker att det är synd att de inte fått större genomslag i den svenska samhällsdebatten.

Malmös nya stadsdel har fortsatt att växa i etapp efter etapp. Skalan har blivit större, norröver breder sig nyschaktade områden ut sig, nu grundläggs det för Varvsstaden. Framtidsstaden Bo01 marknadsfördes som en prototyp för en ny svensk stadsplanering. Klas Tham eftersträvade en småskalighet med öppna och stängda rumssekvenser fylld av tät bebyggelse med trånga passager. Han reagerade mot den skalblindhet som präglat svensk arkitektur­ sedan Miljonprogrammet, och ville ge utrymme för mångfald med inre och yttre rum som skiljde

Bo01:s offentliga ytorna har anpassats för skapa större tillgänglighet. Foto Leo Gullbring.

offentligt från privat. Idag arbetar Klas Tham bland annat för Jan Gehl i Köpenhamn som nyligen utkom med boken Byer for mennesker, och som också varit inblandad i den senare formgivningen av Västra Hamnen. Jan brukar hävda att Köpenhamns bästa bostadsområde heter Bo01 och ligger tvärs över bron.

– Bo01 bygger en dialektik mellan det offent­liga och det privata, man hyllar utemiljön och tar sig an människan, det går fortfarande idag att ställa en barnvagn i lä mitt i. Om jag jämför med Ørestaden här i Köpenhamn så är den ju förfärlig, Bo01 gjorde på allvar upp med de anakronistiska modernistiska planidealen. Det som har byggts efter Bo01 är mer grovt i skalan, området kring Dockan är mer ordinärt men borde kunna göras mer attraktivt.

– Jag brukar tala om skalgradienter med mina studenter, om rum med olika skalor i stadsväven, säger Thomas Hellquist, arkitekt och kritiker. Den differentieringen finns inte i det nya, Flagghusen har inte riktigt samma intimitet.

Han instämmer med Jan Gehl om att arkitekter idag har svårt att klara den lilla skalan och förstå de sociala processerna. Thomas menar att arkitekter och stadsplanerare tänker i objekt. Han tror också att byggbranschen sållar bort de som inte accepterar de ekonomiska förutsättningarna. Dan Hallemar, tillträdande chefredaktör för tidskriften Arkitektur, ser också en annan skala och ett annat fokus i Västra Hamnens nyare delar.

– Det finns en analogi i Klas Thams plan med Jan Inges Hammarby Sjöstad där man byggde på en väldigt stark idé, ett slags Saltsjöbadsavtal mellan modernismen och staden, med en ambition om en slags stadsmässighet. Bo01:s kärna är extremt präglad av fisknätsplanen, men den hade inte ­någon rimlig fortsättning, det går inte att bygga gamla Väster här, istället har det blivit en slags campusidé. Styrkan ligger inte i arkitektur och stadsplan, utan i nivån på det offentliga rummet.

Tillsammans med konstnären och forskaren Maria Hellström ersatte jag Dan som en av redaktörerna för tidskriften Areas specialnummer om

Bo01. Vi granskade Thams stadsplaneringsfilosofi i gränslandet mellan utopi och verklighet. Stadsmässighet såg vi som bilden av stad snarare än en levande process, vi mötte en illusorisk reaktion på ett modernistiskt stadsplanideal.

– Vi hann inte riktigt sätta Bo01 i ett större ­politisk-ekonomiskt perspektiv, men planen var ett försök att reproducera en förlegad ekonomisk modell, den var också en återspegling av det tidiga nittiotalets reaktionära svängning inom konstområdet som återigen såg skönheten som ideal. Även om de offentliga rummen visade sig vara Bo01:s stora kvalitet, så har man byggt en kuliss av flexibilitet som är extremt statisk.

– Jag tycker att det blev bättre än vad vi trodde­ Det offentliga rummets utformning kommer först när Västra­Hamnen byggs vidare. Foto Leo Gullbring.

Planering i Malmö 2011:1

|

9

De nyare delarna kring Dockan spelar i en annan skala. Foto Leo Gullbring.

Bo01:s skala skiljer sig markant från det gamla varvsområdet och Turning Torso. Foto Leo Gullbring.

då, vi såg det ju mest som ett inhägnat område för bättre bemedlade. Det byggde på en otäck princip om flyttkedjor som kunde tyckas demokratisk, men som bygger en extrem segregation helt relaterad till köpkraft. De offentliga rummen som blivit hela Malmös egendom har reducerat den exkluderande funktion som fanns i den estetiska utformningen, de öppna ytorna och parkerna ser jag som en av de största tillgångarna.

Kvarteret Eos i Helsingborg byggdes samtidigt som Bo01. Här skapade Anders Wilhelmson en helt annan flexibilitet med lätt avknoppbara lokaler i radhuslika villor. Senare föreslog han en förtätning av Stockholm med 150 identiska skyskrapor, helt på tvärs med en annars så försiktig svensk stadsplanering.

– Vissa ambitioner infriades, som att i periferin skapa något som ändå betraktades som stad.

Samtidigt representerar Bo01 slutpunkten på ett stadsbyggnadsideal präglat av Klas Tham, Arken, Ralph Erskine. De stora frågorna idag är bostaden bortom kärnfamiljens norm, hur andelen invånare av utländsk härkomst förändrar vår syn på boende och stadsplanering. En av de största frågorna är transportfrågorna, här står Bo01 för en slags isolering, man stoppar huvudet i sanden och tror att det räcker med en promenadstad.

Om Malmöborna svek boutställningen så kom de igen desto mer därefter. De övergav Ribban, kom och badade och drack kaffe längs med vattnet. Idag tävlar Bo01-området i popularitet med Malmös parker. Arkitekten och kritikern Ola ­Andersson blickar ut över Skåneslätten och beundrar ­Turning Torso från Staffanstorps kommunhus.

Han ser däremot inte någon större betydelse för Bo01 utanför Malmö. Den stora vändpunkten var istället H99 då nyfunkisen introducerades på allvar och sedan spred sig i bostadsbyggandet över hela landet. Men han menar att det nya Malmö blivit en attraktiv konkurrent till ett Stockholm som saknar liknande expansionsytor.

– Bo01 har varit en viktig del i den stadsbyggnadsstrategi som Malmö bedrivit sedan mitten av nittio­ talet och som bidragit till att vända utvecklingen i staden. Däremot kan jag tycka att det är lite synd att området ligger så isolerat, idag saknas ett samband med resten av staden, där är Malmö Högskola mer lyckat. Malmös stora tillgång på sikt är stadens stora sammanhängande gatunät, det är en fantastisk resurs som fortfarande är rätt lågutnyttjad.

De fyra nordiska kvarteren som byggdes till bomässan i Hestra 1994 blev en vitamininjektion för svensk arkitektur. Arrangören och Borås dåvarande­ stadsbyggnadschef Hasse Johansson har fortsatt

Varvsstaden är nästa etapp av Västra Hamnens utbyggnad. Foto Leo Gullbring.

10

|

Planering i Malmö 2011:1

att ordna bomässor, men utanför Svensk Bomässas regi. Han är själv inblandad i kvarteret Kommendörkaptenen, och menar att Malmö stad har visat stor uthållighet och en tydlig strategi för att läka samman det för 10 år sedan ganska perifera Västra Hamnen med innerstaden.

– Det känns som om samspelet mellan staden och byggbranschen har fungerat under hela resan.

Jämfört med Norra Älvstrand här i Göteborg och Stockholm så har Malmö visat en imponerande förmåga att nå resultat. Man har hittat en pragmatisk balans i förnyandet av stadsbyggandet och själva genomförandet. Klas Thams idé blev däremot en engångssatsning, den övergavs nog för att den var orealistisk att driva vidare.

Mats Paulssons Peab, vars Peab vuxit i takt med Västra Hamnens utbyggnad, hävdar att man lyckas när det finns tydliga mål.

– Malmö kommun vågar fatta beslut. De styrande vet vad dom vill. Då blir resultatet bra.

– Utvecklingen i Malmö har gått fort, Västra Hamnen har utvecklats till en attraktiv stadsdel med Turning Torso, Högskolan, SVT, Region­ Skåne­och många företagsetableringar och inte minst många vackert belägna bostäder. Peab har varit delaktig i den här processen sedan mitten av 80-talet när vi förvärvade Kranenområdet. Vi har byggt mycket i Västra Hamnen, allt på Dockan och det är vi stolta över.

Uppe i Turning Torso falnar ljuset. Nere vid ­foten ska Twisted Torso stängas i brist på kundunderlag, och jag undrar varför HSB nöjde sig med att bygga en symbol över boendet och inte också satsade på åtminstone en bar här uppe? Det skulle­ ha kunnat dra besökare året runt och inte endast sommartid.

Leo Gullbring leo.gullbring@calimero.se

CMP planerar för hållbar expansion i Norra Hamnen Malmö hamn, i form av det svensk-danska företaget Copenhagen Malmö Port (CMP), flyttar under 2011 stora delar av sin verksamhet till Norra Hamnen. Flytten är ett resultat av drygt tio års diskussioner mellan CMP och Malmö stad.

I takt med att CMP expanderar i Norra Hamnen friläggs ytor i Inre Hamnen, där Malmö stad på sikt planerar för både bostäder och kontor. ge men även till övriga Norden och Baltikum.

– När hamnverksamheten flyttar längre ut eliminerar vi en hel del trafikstörningar i centrala­Malmö. Varje lastbil får ungefär 10 minuter kortare körsträcka när vi är på plats i Norra Hamnen. Och de stora fartygen slipper »tråckla sig in« i Inre Hamnen och spar därmed i snitt 15 minuter per enkeltur, förklarar han.

Områdesperspektiv över Norra Hamnen. Bild CMP.

– I och med flytten till Norra Hamnen säkerställer vi en driftig hamn för ett flertal decennier framåt.

Här kan vi expandera successivt och växa av egen kraft, med ett hållbart tankesätt. Vi är överens med Malmö stad om de stora tagen, vilket ger oss bra förutsättningar framåt, säger Lennart Pettersson, vice vd på CMP. Diskussionerna mellan CMP och Malmö stad inleddes med att Stadsbyggnadskontoret för ungefär tio år sedan ställde ett antal frågor till den dåvarande hamnledningen. Vart vill ni vara i framtiden?

Vilka faciliteter behöver ni? Vilka flaskhalsar behöver vi göra något åt och hur kan vi på bästa vis utveckla transporterna? Frågeställningarna gav bland annat upphov till att CMP skrev en »masterplan« för hamnen, med tydliga framtidsvisioner.

– Vi var helt på det klara med att om vi skulle­ kunna expandera var vi tvungna att lämna city. I takt med att vi expanderar i Norra Hamnen får Malmöborna därmed på sikt tillgång till fantastiska vattennära områden i princip mitt i centrum, säger Lennart Pettersson.

Skyskrapor på Hullkajen Det finns inom Malmö stad till exempel framtidsplaner på att bygga ett antal skyskrapor på Hullkajen (där Lantmännens silos finns idag) efter år 2020. De yttre fastigheterna föreslås bli kontor, med en mjuk övergång till bostäder. Nästa kaj skulle vigas för kryssningsfartyg, följt av den stora bilhubben och därefter allt tyngre hamnverksamhet ju längre ut i hamnen man kommer.

I väntan på att skyskraporna byggs och kryssningsfartygen är på plats kommer det att ges plats för en bilterminal i Nyhamnen, alltså en tillfällig utökning av bilhubben.

Utöver fördelarna med att delar av Inre Hamnen på sikt kan omvandlas till bostäder och kontor, anser Lennart Pettersson att CMP:s flytt till Norra Hamnen även har stora miljö- och tidsvinster. De flesta av Skånes hamnar är transithamnar, vilket innebär att en stor del av det gods som lossas här lastas om för vidare transport inom Sveri-

Färjetrafiken först ut Först på plats i Norra Hamnen är färjetrafiken och kombitrafiken (godstrafik som kombinerar väg, järnväg och vatten), som flyttar hit i mitten av maj. I augusti/september är det dags för containertrafiken att följa efter.

Hela den nya hamnanläggningen invigs i september.

När färjetrafiken försvinner från Nyhamnen är planen alltså att på sikt låta charterfartygen an­ löpa här. Fram till nu har förhållandevis få charterfartyg setts i Malmö, vilket framför allt beror på att Malmö­hamn har en del fysiska begränsningar.­ I ett långsiktigt framtidsperspektiv hoppas dock CMP på att öka chartertrafiken.

– I framtiden skulle två halvstora båtar och tre lite mindre kryssningsfartyg kunna ligga inne samtidigt. Vi drar snart igång en del kampanjer tillsammans med Malmö stad för att öka chartertrafiken.

Vårt mål är att komma upp i runt 20–25 anlöp per år, säger Lennart Pettersson.

Avtal på lång sikt

Vid flytten till Norra Hamnen tecknar CMP ett nytt avtal med Malmö stad om att driva hamnen fram till och med 2035. De hamnytor som CMP förfogar över är 800 000 kvadratmeter stora, varav 250 000 kvadratmeter bebyggs till att börja med.

Utöver CMP:s 800 000 kvadratmeter finns lika mycket yta till, som tillhör Malmö stad. Här ska det långsamt fyllas på med olika företag inom tillverknings- och transportsnäringarna. Tanken är att de som ges möjlighet att etablera sig här ska ha konkret nytta av att befinna sig just i en hamn.

– Malmö stad och vi driver utvecklingen av det här området tillsammans och har en gemensam vision av vad vi vill uppnå. Vi möts löpande för att diskutera potentiella hyresgäster. De som etablerar sig här kan ju till exempel få hjälp med materialförsörjning, transporter, lossning, lastning eller lagring, förklarar Lennart Pettersson.

Hållbar expansion I Malmö stads och CMP:s gemensamma vision för Norra Hamnen är både hållbarhet och expansion viktiga hörnstenar. En hållbar expansion med miljö­nytta eftersträvas.

Flygfoto Norra Hamnen. Bild CMP.

– I Norra Hamnen har vi en bra position, där vi kan »leva med omvärlden«. Här har vi all rekvisita­vi behöver, vi ligger skyddat och har ett bra läge. Vi har fått ett bra miljötillstånd som, i och med flytten, gör det möjligt för oss att växa från ­dagens 2 000 till 6 000 fartyg per år. Hållbarhet måste­innefatta att vi får expandera och växa, säger Lennart­Pettersson.

För att Norra Hamnen ska fungera optimalt på sikt krävs en del justeringar i infrastrukturen. Bland de stora åtgärder som ska genomföras nämner ­Lennart Pettersson till exempel Malmö stads planer för att bygga om Spillepengen om några år. Det är en trafikomläggning han ser fram emot, som kommer att leda yrkestrafiken via rondellen och privattrafiken i en väg rakt över densamma.

Lennart beskriver den kommande infrastrukturutvecklingen som en trestegsraket: – Till att börja med behöver vi eliminera vissa flaskhalsar och skapa en bättre säkerhet. Vi behöver­ få till rakare vägar för de tåg som ska ta sig fram till hamnen. Vad som därefter vore bra, på sikt, är en bil- och tågbro över Industribassängen. Den möjligheten utreds för tillfället och skulle, om den blir av, skapa en ringlinje för järnvägstrafiken. Och slutligen har vi diskussioner om att, på ännu längre­ sikt, bygga en järnvägsanslutning till stambanan.

Det hade varit ett naturligt logistiskt tredje steg som hade gjort godstrafiken komplett. Då hade vi sluppit godståg inne i Malmö.

EU-stöd

Av de totalt 900 miljoner kronor som satsningen­ på Norra Hamnen kostar, kommer 60 miljoner kronor från Europeiska Unionen. EU har helt ­enkelt gjort bedömningen att Malmö är en viktig del i det Transeuropeiska nätverket för transport och att Malmö har en bra position. Norra Hamnen har därmed klarat EU:s höga krav på att området ska kunna utvecklas och expandera hållbart.

Lotta Solding lotta@solding.se

Planering i Malmö 2011:1

|

11

Kontrastrika Varvsstaden Varvsstaden planeras bli en ny länk mellan Malmös centrala delar och Västra Hamnen. I området planeras cirka 2 000 bostäder och nya lokaler för kontor och verksamheter. Varvsstaden har goda möjligheter att bli en attraktiv del av Malmö med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse från Kockumstiden, det stora inre vattenrummet och möjlig­ heter till nya kopplingar med broar över vattnet.

Värde- och processbaserad stadsplanering i Varvsstaden Utvecklingen av Varvsstaden kommer att ske under en 20–30-årsperiod och behöver en process som ger en tydlig inriktning men samtidigt erbjuder flexibilitet över tid. Det värde- och processbaserade arbetssättet möjliggör detta.

Värdebaserad stadsutveckling innebär att ­tidigt formulera en tydlig, bärkraftig och engagerande vision att navigera utvecklingen efter. Den innebär ett holistiskt arbetssätt som sätter platsens människor och verksamheter i centrum. Ett arbetssätt som inte bara handlar om hur den färdigbyggda miljön ska se ut och fungera utan också om vägen dit. Visionen är förutsättningen för att skapa enade krafter som arbetar i samma riktning. Den bör utöver den fysiska miljön även innefatta hanteringen av sociala, ekonomiska och administrativa frågor. Värdebaserad stadsutveckling omfattar både korta och långa tidshorisonter och bjuder in till att ställa frågan: På vilket sätt stödjer detta visionen om den kontrastrika Varvsstaden?

Varvsstadens kvaliteter ligger till grund för framtagandet av den vision och de värden som ska vara vägledande för utvecklingen av området.

Unika Varvsstaden Varvsmiljön På 1870-talet började Kockums Mekaniska Verkstad AB tillverka fartyg i det som idag är nordöstra delen av planprogramsområdet. Fartygsproduktionen lades ned 1986 men de byggnader och strukturer som den lämnat efter sig finns kvar och be-

12

|

Planering i Malmö 2011:1

rättar historien om denna viktiga period i Malmös utveckling. Den ständigt pågående utvecklingen av verksamheten har gett området en spännande och komplex karaktär, både mark­ytan och byggnader är ombyggda, påbyggda och lappade och visar spår av många olika tider och användningar. Kring den gamla fartygsdockan i områdets östra del finns de tegelbyggnader som uppfördes för att bygga fartyg under 1900-talets första hälft. De stora hallarna i den västra delen vittnar om storskaligheten som karaktäriserade varvsnäringen under 1900-talets andra hälft.

Varvsbassängen Den inre Varvsbassängen och Varvskanalen är ett unikt vattenrum i Malmö. Dess stora skala och möjligheten att skapa platser vid vatten som är skyddade från västvinden är en stor tillgång för Varvsstaden. De öppna vyerna mot Varvsstaden från Universitetsholmen och den södra kajen gör att Varvsstadens bebyggelse är karaktärsgivande även för de omgivande stadsrummen, trots att området idag är slutet för allmänheten.

Det centrala läget De senaste årens utveckling i Malmö med omvandlingen av Västra Hamnen, Dockan, Universitetsholmen och Citytunneln har gett planprogramsområdet en central plats i staden. Från området är det gångavstånd till stadskärnan, parker och strand.

Utbyggnaden av Västra Hamnen pågår sedan ett tio­tal år och de flesta av de till planprogramsområdet angränsande områdena är under utveckling.

Nya bostäder, arbetsplatser, handel, mötesplatser, infrastruktur och service av olika slag planeras och utreds för de före detta industritomterna. Varvsstaden kommer att växa fram och samtidigt fungera som en länk mellan de omgivande områdena.

Det sociala arvet Kockumsvarvet stod på sin tid för såväl nytänkande,­mod, framåtblickande som för ett ­socialt ansvarstagande. I ett internationellt perspektiv var Kockums ett framstående skeppsvarv, i ett lokalt perspektiv kom det att bli en viktig del i stadens identitet. Utan Kockums hade Malmö sannolikt aldrig utvecklats till en stad av nuvarande storlek och betydelse. Kockums var inte bara en stark ekonomisk motor i staden utan varvet bidrog även, tack vare den omfattande arbetskraftsinvandring som verksamheten behövde, till att Malmö blev den internationella, mångkulturella stad det är än idag. En progressiv personalpolitik som, förutom en välfungerande arbetsmiljö, erbjöd bl.a. motionsanläggningar, tand- och sjukvård samt utbildning och stöd av olika slag för alla anställda gjorde varvet till en modern och attraktiv arbetsplats med ett stort socialt engagemang.

Utmaningar för Varvsstaden I utvecklingen av Varvsstaden är en av utma­ ningarna­att ta tillvara områdets befintliga kvaliteter samtidigt som området utvecklas till en levande stadsdel med en hög ambitionsnivå gällande hållbarhet, innehåll och gestaltning. I det ingår

De offentliga rummet bygger Varvsstaden. Varvshallen som skymtar i bakgrunden är en rest från Kockumstiden är områdets signum och planeras bli ett stort offentligt rum ­inuti den gamla stålkonstruktionen. I den täta urbana strukturen­har platserna hög kvalitet med mycket grönska bl a på fasader och tak, som bidrar till att bilda en attraktiv och levande stadsdel. Illustration White.

att bryta­ned den existerande barriär som det idag ganska­slutna verksamhetsområdet med få kopplingar över vattnet utgör och istället göra Varvs­ staden till en integrerad del av stadens nätverk.

För att Varvsstaden ska bli en attraktiv mötesplats för hela staden behövs en tät struktur som rymmer ett rikt utbud av tillgängliga, attraktiva publika rum. Områdets bebyggelse ska erbjuda attraktiva och hållbara boendeformer samt innovativa och nätverksskapande verksamhetsmiljöer. Varvsstadens historiska arv med framåtblickande miljö, tekniskt kunnande, socialt ansvarstagande är värden som ska leva vidare när nya människor och ­företag ska ta plats i det gamla varvsområdet.

Planprogrammet är ett första steg i att hitta lösningar på Varvsstadens utmaningar. Stora krav ställs både på den fortsatta processen och på den fysiska strukturen som ska stödja livet i stadsdelen.

Visionen om den kontrast­rika Varvsstaden Det är kontrasterna som gör Varvsstaden så unik.

Kontrasterna finns såväl i den fysiska miljön som hos människorna som befolkar stadsdelen och det är i spänningsfältet mellan kontrasterna som Varvsstadens identitet uppstår.

Stadsdelen är ny men gammal, stolt bärare av sin historia men framåtblickande och innovativ.

Strukturen blandar varvshallarnas monumentala­ skala med både nya och gamla strukturer med intima,­mänskliga mått. De publika rummen är multi­funktionella och är många saker samtidigt- en gata är också en lekplats, en pocketpark och basketplan, en plats som ibland är en lugn, grön oas och

ibland en utomhusrestaurang. Bebyggelsestrukturen är tät men ändå grön och erbjuder många vindskyddade platser i solen. Här finns bostäder och kontor men också verkstäder, utbildning och ­offentliga funktioner. Varvsstaden är lokal, förankrad i sin historia och plats, men också global och genom sina invånare, verksamheter och besökare uppkopplad på en mängd både fysiska och mentala nätverk.

Varvsstadens unika struktur är även kontrasterande mot resten av Malmö och Västra Hamnen.

Varvsstadens nya mötesplatser för kultur, rekreation och andra attraktioner kontrasterar till och kompletterar stadens befintliga utbud.

Värden Visionen konkretiseras genom värden som specificerar intentioner och förhållningssätt till den fysiska­strukturens tre byggstenar: stråk, platser och bebyggelse. Byggstenarna beskrivs var för sig men för att skapa en stadsmiljö som kan leva upp till ­visionen så måste alla tre byggstenarna samspela.

Det är när de flätas samman och stödjer varandra som Varvsstadens unika struktur uppstår. Tillsammans bygger vision och värden upp Varvsstadens identitet.

gående. Tillsammans med Varvsstadens övriga kvaliteter skapar de en kontrastrik och upplevelserik helhet.

Nyfikna och utmanande platser För att verkligt utbyte och möten ska uppstå måste­ det finnas platser där människor kan stanna upp, träffas och vara tillsammans i en trygg, intressant och tillgänglig miljö. Planprogrammet lägger­stor vikt vid de publika rummen som bygger­Varvsstadens identitet. Varvsstadens platser bildar ett nätverk av attraktiva mötesplatser med ett bra mikroklimat, urbana gröna rum som bjuder på kontrastrika möten mellan gamla och nya element.

Mötesplatserna blir Varvsstadens livsnerv och de måste utformas med utgångspunkt från männi­ skans hastighet och behov.

Historisk och nyskapande ­bebyggelse

Varvsstadens nya struktur utvecklas med en hög ambition och bygger vidare på den atmosfär av innovation och framåtanda som präglat området genom historien. Befintliga byggnader återanvänds och anpassas till nya funktioner och blir utgångspunkt för den unika strukturen i Varvsstaden. Såväl nya som gamla byggnader öppnar sig mot de publika rummen och rymmer en blandning av Nätverkande och inbjudande stråk funktioner, vilket bidrar till att skapa kontrastrika Varvsstaden bryter ned existerande barriärer och Varvsstaden. kopplar till befintliga nätverk i staden så att ett Ett exempel på återanvändning av byggnader är flöde­bildas genom och inom Varvsstaden. Varvsden stora Hall 8 som genom att omvandlas till ett staden är en kontinuerlig fortsättning på sina ommultifunktionellt, publikt rum, Varvshallen, blir givningar och fångar upp karaktärer och stråk. ett signum för Varvsstaden med en unik struktur Områdets stråk är multifunktionella och prioriterar­ och karaktär som genomsyrar hela området.

Ulrika Signal

Krisitina Nilsson

ulrika.signal@malmo.se

kristina.nilsson14@malmo.se

Visionsbild för Varvsstaden med Varvshallen till vänster med Turning Torso i bakgrunden och Universitetsholmen till höger. Illustration White.

Planering i Malmö 2011:1

|

13

Kappseglaren tar hållbarhets­ konceptet ännu lite längre Med fokus på ekologiskt hållbart byggande i projekt Kappseglaren bygger Malmö stad vidare på Fullriggarkonceptet­ i Västra Hamnen. Tio byggherrar har fått chansen att utveckla Malmös nya stadsdel mot havet. Den varierande stadsbilden öppnar upp möjligheter både i höjd och innehåll för unga familjer och näringsidkare som vill leva miljömässigt rätt för att möta framtidens krav.

– Detta är ett delprojekt för hela Västra Hamnen där vi har fördelat området mellan byggherrarna i syfte att bygga vidare på Fullriggarkonceptet, fast lite bättre och lite längre när det gäller hållbarhet, säger Jan Johansson, projektledare på Fastighetskontoret, Malmö stad.

För att samtliga byggherrar skulle veta vilka förutsättningar som gällde för att vara med i projektet förmedlades ett markanvisningsprogram med alla förutsättningar redan vid första kontakten. Detta var möjligt eftersom en detaljplan hade vunnit laga kraft och var framtagen innan byggherrarna utsågs. Efter­ som alla förutsättningarna var kända från början kunde Fastighetskontoret ganska omgående skriva markanvisningsavtal med samtliga byggherrar.

Tillsammans med Malmö stads, Lunds Kommun och Lunds Tekniska Högskola har Miljöbyggprogram Syd utvecklats som ett gemensamt verktyg för att få ett bättre och mer ekologiskt och hållbart byggande.

I första hand vände man sig till byggherrar som ville bygga på kommunal mark och som kunde tänka sig förbinda sig att följa Miljöbyggprogram Syd. Byggherrarna förbinder sig att uppnå en viss nivå inom fyra kategorier: energi, innemiljö, fuktskydd och urban biologisk mångfald. Inom varje­ kategori kan byggherrarna välja mellan tre olika ambitionsnivåer A, B och C, där A är bästa nivån.

Energi är ett exempel på kategori A som innebär att bygga energisnåla hus motsvarande Passiv Hus. Nivå B motsvarar energihus och C är lite bättre hus än Byggverkets Byggregler (BBR).

– När husen är byggda och har funnits en tid gör vi en uppföljning för att se om byggprojekten har uppnått sina ambitionsnivåer inom Miljöbyggprogram Syd eller inte. Detta för att driva på byggherrarna så att de gör sina projekt så långt de orkar för att uppnå så bra boende- och miljöresultat som möjligt, säger Jan Johansson.

Projekt Kappseglaren omfattar 45 000 kvm BTA (bruttoarea) varav 2/3 är bostäder och 1/3 består av kontor och service. I byggdialogen ingår även Ikano­med 10 400 kvm BTA. – Vi försöker att ha en mix av byggherrar och en mix av upplåtelseform för att uppnå en blandning av boende och serviceutbud inom projektet. Nu blir det en övervikt av hyresrätter, men det finns även ägandeoch bostadsrätter samt friköpta egnahem. Men även kontor och butiker för att området skall vara levande dygnet runt, säger Jan Johansson.

Interiör från Urbana villor. Foto ­Peter Carlsson.

14

|

Planering i Malmö 2011:1

Urbana Villor i Flagghusen. Foto Peter Carlsson.

Vy från Urbana Villor. Foto Peter Carlsson.

Urbana villor

En av aspekterna av samhällsorienterad arkitektur är användningen av hållbara och behovsanpassade transportlösningar. Genom att placera en villa i urbana sammanhang minimeras transportbehovet automatiskt. Steg två är att skaffa tillgång till miljövänliga transportmedel från elbil till cykelpool.

Cord Siegel har valt att bygga in naturen i sitt boende genom att skapa gröna ytor oavsett vilken våning man bor på. De boende är med i plane­ ringen av den inre planlösningen. För Cord Siegel­ handlar det om komplett boende där fåglarna sjunger i buskarna utanför.

Hauschild + Siegel kommer att bygga 16 radhus på höjden, antingen som 3,5 våning höga terrasserade hus eller staplade ovanpå varandra i två vånin­ gar. Ytan blir mellan 100 och 136 kvm. Vissa våning kommer att ha flera kubikmeter jord för att skapa en grön villakänsla i staden.

– I hälften av projektet har vi ett samarbete med E.on Sverige där vi utvecklar ett energikoncept som är mycket spännande, där vi jobbar från hus till nätverksenergi. Andra hälften utveckla vi med fokus på unga familjer, säger Cord Siegel.

Den mest utmärkande byggherren är den tyska arkitekten och projektutvecklaren Cord Siegel på Hauschild + Siegel som redan 2008 gjorde sig känd för sina Urbana Villor. 2009 fick Cord ­Siegel och en grupp arkitekter och landskapsarkitekter från Malmö Sveriges mest prestigefulla arkitekturpris, Kasper Salin-priset, för projektet Urbana Villor.­I detta projekt höjer han den arkitektoniska standard­en ytterligare ett steg.

– Hållbarhetsfrågan är den största frågan just nu. Genom samhällsorienterad arkitektur översätter­vi hållbarhet i byggnaden. Urbana Villor handlar om att etablera villaboende i staden genom att stapla dem ovanpå varandra och bygga in natur­ en i boendet, förklarar Cord Siegel.

Fastighet som livscykel Fastighetsbolaget Vita Örn med anor från 1945 och som återstartades 1998 av Joakim Feldt, dotterson till grundaren, var inbjuda redan till projekt Fullriggaren men kom inte med där. Istället fick de chansen att komma först till Kappseglaren och har genom sitt försprång kommit långt. De har redan haft byggstart för uppförande av 72 hyreslägenheter och tre lokaler med inflyttning sommaren nästa år.

– Vi har som målsättning att bygga vackra hus

Skiss över Vita Örns projekt. Illustration Hvidt Arkitekter.

där människor trivs,med högt ställda mål om miljö och hållbarhet. Vi har också tänkt våra fastigheter i en livscykel, där husen byggs, drivs och en gång i tiden faktiskt ska rivas, säger Joakim Feldt, projektledare på Vita Örn.

Husen skall byggas som s k passivhus där värmen i husen skall återvinnas till 100 procent. Den tillskottsvärmen som krävs, som t ex varmvatten tillförs genom att ta värme från luften. Elen som behövs tas från vind eller vattenkraft. Fastigheten kommer därför i driftsskedet att belasta naturen minimalt med koldioxid.

– Detta är också det första kompenserade bostadsbygget i Europa. Fastigheten byggs på miljösmart sätt, med välisolerade bodar, rörelsestyrd byggbelysning, bra byggmaterial, korta transportvägar och smarta transportmedel som tåg och båt m.m. Restkoldioxid som bildas vid uppförandet kompenseras genom investeringar i FN och EUsanktionerade projekt som minskar motsvarande mängd koldioxid i miljön, säger Joakim Feldt.

NCC, som de har partneravtal med, kallar det för grönt byggande. NCC bygger och projekterar, den danska arkitektfirman Hvidt Arkitekter AS ritar och Vita Örn kommer att äga och förvalta fastigheten.

Hyresgästerna kommer att kunna leva klimatsmart genom att de får all sin el från Vita Örns leverantör, vilket gör att de slipper abonnemangsavgift samt får »ren« el. IMD, d v s Individuell Mätning och Debitering används vilket betyder att kall- och varmvatten, värme och el mäts individuellt och påverkar sedan hyran.

– Detta ger hyresgästen möjlighet att spara både på miljön och i sin plånbok, menar Joakim Feldt.

Malmös krav på minskad bilanvändning i innerstaden genom egen bilpool med elbilar för sina hyresgäster kommer att genomföras. Bokning av tvättstugan eller gymmet görs lika lätt via fastig­ hetens intranät. Cykling stimuleras med egen liten cykelverkstad.

Fastigheten kommer att certifieras via Zero-mission och FEBY för den kompenserade byggfasen respektive låga energiförbrukningen. Detta kommer att följas upp och evalueras efter 24 månaders drift.

– Jag tror i framtiden att fastigheter som inte är certifierade tillhör ett B-lag. Därför kommer vi att certifiera vår fastighet. Även om det kostar lite nu så har både vi och miljön igen det i framtiden, säger­Joakim Feldt.

Ägarlägenheter Park Point Fastighet, som Vita Örn delar innergård med, har också tecknat partneravtal med NCC. Hvidt Arkitekter ritar.

– En del av fastigheten kommer att vara ägar­ lägenheter och den andra delen kommersiell del med kontor. Ägarlägenheterna blir passivhus och kontoren Green building med minsta möjliga energi­förbrukning, förklarar Henrik Iwerdal, partner i Park Point Fastighets AB. Just nu arbetar de med gestaltning av fasaden som eventuellt kommer att bestå av tegel för att klara väder och vind. Byggstart beräknas ske i

Vy från innergata på Vita Örns projekt. Illustration Hvidt Arkitekter.

­oktober 2011. Det blir ett solitt bygge med innovativa idéer och eventuellt värmepumpsystem.

– Projekteringen pågår för fullt. Konstruktionen­ är klar och vi jobbar med fasader och balkonger.­ Det blir ett spännande hus som sticker ut, säger Henrik Iwerdal.

Fastigheten är belägen med utsikt mot parken, Einar Hansens Esplanad och Lilla Varvsgatan.

Fastig­hetsstorleken blir sammanlagt 4 500 BTA (bruttoaria) varav 1 400 BTA ägarlägenheter och cirka 3 000 BTA kommersiellt.

– Generationen hus vi bygger idag skiljer sig mycket från Bo01 som mer var ett experiment.

Idag tar man verkligen på allvar att husen skall vara ­energisnåla, säger Henrik Iwerdal.

Energisnål byggproduktion ByggVesta bygger 43 hyresrätter fördelade på 1–4:or i egen förvaltning. Det blir egenvärmeshus med lågenergiuppvärmning.

– Vi räknar med under 55 kWh per år och kvm.

Vi satsar på bra och lättillgängliga återvinningsoch cykelrum. Garage finns i källarplan. Eftersom gården är liten satsar vi på grön takterrass. Innergården som ligger i soligt läge vänder sig mot Cord Siegels fastighet, säger Elina Johansson, projekt­ ledare på ByggVesta.

ByggVesta har sedan tidigare två andra kvarter i Västra Hamnen, ett i Flagghusen med 101 hyres­ lägenheter och ett under uppförande i kv Fullriggaren på 78 hyreslägenheter. De försöker ständigt att förädla konceptet egenvärmehus och arbetar vidare­ på att ta fram energisnåla byggprodukter för att möta framtiden.

– Det är roligt att arbeta i Malmö eftersom här finns det höga hållbarhetsambitioner. Både byggherrar och Malmö stad försöker ständigt hitta nya lösningar, säger Elina Johansson.

Certifierade hus Fastighetsaktiebolaget Malmö City som ägs av 20 skånska näringspersonligheter, startade 2002 och förvaltar fastigheter endast i centrala Malmö. De satsar hårt på forskning och certifiering av fastigheter.

– Jag hoppas att Malmö Stad inom fem år endast kommer att vi hyra externt i certifierade fastigheter, säger Thomas Berggren, vd på Fastighets­ aktiebolaget Malmö City.

De har ännu inte utsett någon arkitekt som skall rita fastigheten på den 4 000 kvm stora tomten. Deras inriktning på butik, bostad och kontor står sig.

– När vi skall bygga nytt då ska det vara blandat. Vår certifieringsmodell kommer att gälla från Planering i Malmö 2011:1

|

15

Visionsbild över fastigheten Båtsmannen. Illustration Ikano­Bostad, Ulf Kallin.

dag ett. Hur miljöcertifieringen kommer att se ut får vi diskutera med arkitekten, säger Thomas Berggren.

Varmvatten och ljus kommer att mätas individuellt. Det är bara en teknisk lösning. Ett bra värme­system som minskar värmeförbrukningen med 30 procent vill man också uppnå.

Grön fasad likt utställningen på Louisiana, solceller och bilpool är också alternativ som diskuteras.

lägenheterna blir bostadsrätter eller äganderätter.

– Det är idag en självklarhet för Veidekke med höga ambitioner avseende ekologiskt, socialt­och ekonomiskt hållbart byggande. Vi kommer att använda oss av vårt klimatkoncept, Tellus,­som minimerar CO2-utsläppen med en låg energi­ förbrukning. Vilken ambitionsnivå vi väljer i Miljö­byggprogram Syd har vi ännu inte tagit ställning till, säger Håkan Otterström, affärsutvecklare på Veidekke Bostad.

Säljstart blir det efter sommaren 2011 med byggstart i början av 2012.

Skiss av trapphus, Vita Örn. Illustration Hvidt Arkitekter.

Yteffektiva med hög standard Skiss av innergata, Vita Örn. Illustration Hvidt Arkitekter.

»Gröna kontor« Fastighets AB Briggen som redan finns med kontor på Fullriggaren, fortsätter sin strategi med långsiktigt förvaltning och ägande. Just nu befinner sig projektet i konceptutvecklingsskedet. Troligtvis blir det butiker i bottenplan och kontor ovanför.

– De lärdomar vi drar av Fullriggaren tar vi med in i Kappseglaren. Vilka ambitioner det blir är svårt att säga i dagsläget. Men vi diskuterar bilpool och allmän cykelparkering som gör det lätt att välja­ färdmedel. Det skall vara lätt att välja rätt, ­säger Joakim Persson, affärsutvecklingschef på Fastighets AB Briggen.

På Fullriggaren har de solceller och ett litet vindkraftverk på taket. Men om det även blir på Kappseglaren är för tidigt att säga. Däremot är det bestämt att Kappseglaren blir Green Building, GreenBuilding EU:s system för kvalitetsmärkning av energieffektiva byggnader, samt miljöklassad byggnad nivå guld. Byggstart planeras sommaren 2012 och byggtiden cirka 1,5 år fram.

Små och funktionella Det norska fastighets- och entreprenörföretaget Veidekke, som startade sin verksamhet 1936, har funnits tio år i Sverige. De fick markanvisning sent hösten 2010 och håller nu på att definiera produkt och målgrupp. I detta arbete ingår även ett ställningstagande om de 50-tal relativt små funktionella 16

|

Planering i Malmö 2011:1

Skiss av loftgång, Vita Örn. Illustration Hvidt Arkitekter..

Energisnåla lägenheter MKB planerar bygga cirka 50 moderna, energi­snåla hyreslägenheter fördelade på 2–4:or. Lägenheterna­ kommer bli ljusa med hög standard på kök och badrum. Den totala byggytan är 4 800 kvm BTA. Bebyggelsen blir varierad, med tre, fem och sex våningar. MKB och Peab kommer att dela tomt.

– Tillsammans med Peab kommer vi försöka skapa en mycket grön innergård med hög grön­ ytefaktor. Kompletterat med parken mitt emot vår fastighet skapar vi ett grönt och sunt boende för dem, som flyttar in, säger Maria Nilsson, projekt­ ledare på nyproduktionssidan på MKB. Byggstart planeras till senhösten 2011. Just nu pågår förprojektering för upphandling av tjänster.

– Vi planerar att bygga 45–50 hyresrättslägenheter fördelade på 1–4 rum och kök. I markplan kommer vi att ha två lokaler ut med Östra Varvsgatan. Just nu skissar vi på utformningen av lägenheterna samtidigt som vi tittar på hållbarhets- och grönytefaktorer.

Vi beräknar att komma igång i slutet av 2011, säger ­Daniel Rietz, projektledare på Peab Sverige AB. Deras projektmål är att bygga moderna yteffektiva lägenheter för normalinkomsttagaren.

I angränsande område till Kappseglaren kommer Ikano Bostad i Lund att bygga 77 yteffektiva lägenheter och kontor. Målgruppen är singlar i olika åldrar utan eller med 1–2 barn, unga par eller unga barnfamiljer.

– Arbetsnamnet är Båtsmannen och vi kommer att ligga vid Stapelbäddsparken och P-huset. Just nu håller vi på med detaljplanearbetet. Fastigheten omfattar cirka 5 400 BTA bostäder och cirka 5 000 BTA kontor, säger Ulf Kallin, affärsutvecklare på Ikano Bostad AB. Även de har höga energi- och hållbarhetsmål.

Byggnaden kommer att hålla hög standard. Byggtiden är planerad till december 2011 eller årsskiftet 2012 beroende på samordningen med Kappseglaren.

Fastighetskontoret kommer att ha löpande byggdialog med samtliga byggherrar för att åstadkomma effektivt samarbete. Det gör byggprocessen lättare.

– Jag försöker fånga in allt i en tidplan hur de ligger i projekt, t ex när de skall ha bygglov så jag kan föra in det. Får jag en samlad bild av när olika­ moment i byggprocessen infaller kan vi lättare­ ha beredskap här inne och vissa frågor kan vi ta gemen­samt. Det förenklar byggprocessen om byggherrarna kan enas om ett koncept i vissa frågor, avslutar Jan Johansson.

Kim Hall kim.hall@swipnet.se

Bostadsbyggan­det i Malmö Diskussionen kring bostadsbyggande har under det senaste året varit intensiv, och arbetet med Malmö stads bostadsförsörjning har genomgått ett händelserikt år.

Finanskrisen 2008 medförde att bostadsbyggandet avstannade drastiskt under 2009, och mot bakgrund av att Malmö stads befolkning fortsatte att öka behövdes en kraftsamling för att öka bostadsbyggandet.

Därför togs ett beslut, av stadsbyggnadsnämnden på uppdrag av kommunstyrelsen, under hösten 2009 om att upprätta Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande. Inom ramen för handlingsplanen har en rad satsningar genomförts under året som bidragit till att bostadsbyggandet återigen ökar! Samtidigt har det varit en stark BNP-tillväxt och en större optimism bland hushållen som påverkat uppgången i bostadsbyggandet.

2005 bostäder, 1789 lägenheter och 216 småhus, byggstartades 2010 i Malmö, och av de lägenheter som byggstartades under året, var ungefär hälften hyresrätter.

Malmö först med bostadsutställ­ ning för ung­ domar Malmö stad – som första stad i Sverige – tar initiativ till en ny form av bostadsmässa, som samtidigt blir ett forum för idéer och debatt där det goda exemplet kan visa hur nya varianter av ungdomsboende kan utformas och genomföras i verkligheten.

Genom unga vuxnas engagemang skapas en nationell debatt om behovet att finna nya och experimenterande vägar att bygga ungdomsbostäder i befintliga­ stadsdelar och miljöer. Att engagera ett mycket stort antal enskilda personer och de grupper, föreningar och företag som verkar inom området ökar förståelsen för komplexiteten i samhällsbyggandet.

Malmö har under ett tiotal år – såväl nationellt som internationellt – varit i fokus för nytt stadsbyggande, liksom för upprustning och miljö- och tidsanpassning av äldre bostadsområden. Inbjudan och deltagandet i Expo 2010 i Shanghai, Urban­ Best Practice, är ett bevis för detta. För närvarande­ pågår en växande nationell debatt gällande behovet av att intensifiera planering och byggande av billiga,­enkla, men ändå bra, och gärna centrala bostäder för olika grupper av unga. För Malmö är detta en mycket angelägen fråga och en viktig uppgift med tanke på stadens unga befolkning och det ökande antal studenter som söker sig till staden.

Den nyligen avslutade idétävligen Hemuppgiften, om unga vuxnas boende, visar på det stora engagemang som finns för att finna nya okonventionella och intressanta förslag till ungas stadsboende. Denna

Färdigställda bostäder i nyproduktion i Malmö 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0

Byggstarter 2007-2010 2 500 2 000 1 500 Småhus

2007

2008

2009

2010

Flerbostadshus

Antalet färdigställda bostäder under 2010 blev totalt 534: 409 lägenheter och 125 småhus. Det låga antalet färdigställda bostäder är en direkt följd av de få byggstarterna åren innan och förväntas därmed bli högre under 2011 och 2012. Av de 409 ­lägenheter som färdigställdes under året var 165 ­hyresrätter.

Under 2010 togs drygt 1500 fler bostäder i detaljplaner fram, och målet i VP med 2000 bostäder har därmed uppnåtts med råge. Intresset av att bygga bostäder i Malmö är stort, och med bakgrund av ett stort antal planerade bostäder i detaljplaner, så är det möjligt för det ökade bostadsbyggande att hålla i sig åtminstone även under 2011 och 2012.

tävling resulterade i ett antal idéförslag framtagna av arkitektstudenter, dock utan någon specifik lokalisering eller möjlighet till genomförande.

En bärande tanke har varit att genom att utnyttja stadens mellanrum, befintlig byggnader och andra outnyttjade platser använda gjorda investeringar i infrastruktur som VA, el och vägar. Vilket i sig är ekologiskt och ekonomiskt sunt.

UngBoMalmös princip är att arbeta bottomup. Alltså utarbetar ungdomar förslagen, beslutar om vad som skall visas, för fram sina idéer, tankar och synpunkter. UngBoMalmö är ett ytterligare ett instrument som stärker Malmös varumärke.

Som visar Malmö som den stad där det händer. Där möjlig­heter finns. Projektet är alltså ett kommunika­ tionsprojekt men också ett konkret sätt att få nya uppslag på ungdomsbostäder av ungdomarna själva.

Hur går det till?

Malmö tar initiativet till en ny typ av bygg- och bostadsdialog med målgruppen unga i Malmö, eller i ett utvidgat område. Projektet bygger på att den absoluta huvuddelen av dialog och förslagsställning sker via nätet enligt en modell som redovisas nedan.

Denna metod innebär att mycket stora delar av den utvalda målgruppen kan engageras jämfört med mer traditionella idétävlingar eller liknande.

Målet är att skapa minst 200 realiserbara idéer för ungdomsboende varav minst 10 uppförs i permanent eller utställningsform i Malmös 10 stadsdelar.

Målet är också att Malmö stads engagemang i de ungas bostadssituation, och förslag till lösningar, skall få en mycket stor spridning både nationellt och internationellt.

Kommunstyrelsen har gett Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utvärdera förutsättningarna för hur en bostadsutställning för ungdomar skall kunna genomföras 2012 och avsatt 175.000 för detta ändamål.

1 000 500 0 2007

2008

2009 FH

2010

SM

Bostadsförsörjningens årliga Lägesrapport tas upp i stadsbyggnadsnämnden i mars, och den följer upp och analyserar bostadsbyggandet under 2010.

I Kvartalsrapport – uppföljning av bostadsbyggande och planering finns kvartalsvis redovisning av aktuellt bostadsbyggande, och i Planlägesrapport – uppföljning av detaljplaner för bostäder finns halvårsvis uppföljning av detaljplaner.

Annika Reischmann annika.reischmann@malmo.se

Boplats Syd Boplats Syd erbjuder en marknadsplats för lediga­ bostadslägenheter (hyresrätter) där kommunens kommunala och privata bostadsbolag medverkar och där lägenheterna förmedlas strikt efter kötid samt efter fastighetsägarnas krav. Lägenheterna publiceras på webben där sökning sker men tillhanda­ håller också personlig service på kontoret i Lejonetpassagen vid Stortorget samt på stadens samtliga medborgarkontor. Boplats Syd förmedlar även kommunala tomter och i lägenhetsbeståndet ingår såväl seniorbostäder som studentbostäder. Boplats Syd är även ett informationscenter för bostadsmarknaden i regionen där byggherrarna har möjlighet att marknadsföra sina aktuella objekt samt där kommunens planerade områden för den kommunala tomtkön presenteras.

Totalt under året har 2481 lägenheter (alla kategorier) förmedlats via Boplats Syd. På student­ bostadssidan kan Malmö erbjuda cirka 2300 lägen­ heter fördelade på flertal fastighetsägare. Avtal med fastighetsägare som innehar tillsammans cirka­2000 lägenheter har tecknats under året dvs 87 procent av stadens studentlägenheter förmedlas via bostads­förmedlingen. I december månad annonserades MKB:s nybyggnadsprojekt på Jungmannen, Draken­och Gyllins med tillsammans 255 lägenheter ut till lägenhetskön.

Verksamheten finansieras av den årliga avgiften (300 kr) som betalas av de bostadssökande samt medel från Malmö stad. På sikt förväntas dock verksamheten bli helt självfinansierad. Det kunde vid bokslutet för 2010 konstateras att Boplats Syd uppvisat ett överskott gentemot budget om cirka 3,3 mkr.

Per Andersson per.andersson@malmo.se

Göran Rosberg goran.rosberg@malmo.se

Planering i Malmö 2011:1

|

17

Projekt på gång Butik- och service till Annestad Ny butik- och servicebyggnad i två våningar har fått bygglov inom Annestadområdet, på fastigheten Lästen 4. I bottenvåningen blir det flera mindre lokaler för närbutik, frisör, café, pizzeria, osv. Andra våningen kommer att användas som förvaltningslokaler av Hyreshem Malmö AB som är projektets beställare.

Fågelperspektiv från sydväst.

Det är en enkelt formad byggnad. Byggnadens arkitektur utgår från en kub med en utvändig trappa/balkong och ett synligt hisstorn. Fasaden utförs i fibercementskivor målade i olika färger som vitt, grönt och brunt.

Gatuperspektiv från sydväst.

Byggherre: Hyreshem Malmö AB Arkitekt: Jacobson & Sjögren Arkitekter AB

Flerfamiljshus i centrala Malmö I centrala Malmö, nära Värnhemstorget och shoppingcentrat Stadens Éntre ligger kv Nils i hörnet Hornsgatan och Drottninggatan. På en del av det i stort sett obebyggda kvarteret planeras det nu för ett flerfamiljshus. Huset får mellan 6 och 10 vånings­plan och man räknar med cirka 100 lägenheter. Bottenplan innehåller verksamheter och handel med entréer mot gatan. Parkering kommer det finnas möjlighet till i ett underjordiskt garage.

Byggherre: JM AB Arkitekt: Juul och Frost Arkitekter

Malmö Camping förbättras First Camp som driver Malmö Camping från 1 ­januari 2010 vill nu förbättra och uppgradera campingen. Bland annat kommer de bygga en ny kiosk och två servicehus med duschar, familjerum, kök med sittplatser och bastu. Två nya pooler kommer också förnya området, en lite mindre barnpool och en friluftspool.

Ny utställningshall för bilar i Fosie industriby I hörnet Käglingevägen och Hornyxegatan ligger idag Hedbergs Bil. Nu vill de bygga ut och anlägga­ en utställningshall. Den nya bilhallen föreslås få

18

|

Planering i Malmö 2011:1

Byggnaderna föreslås få fasader av ljust gult skivmaterial med inslag av vit fjällpanel. Gröna ­sedum tak läggs på servicebyggnaden medan kiosk och entréer får tak av ljusgrå plåt.

Malmö Camping ligger 200 meter från Öresund inom ett natur- och rekreationsområde strax norr om Lernacken.

Byggherre: First Camp Malmö A Arkitekt: CA Jansson

f­ asader av plåtkassetter (silvermetallic) och stora glaspartier för att exponera bilarna så bra som möjligt. De befintliga fasaderna kommer att förnyas så de överensstämmer med den nya tillbyggnaden.

Byggherre: Hedbergs Bil AB Arkitekt: CADCON­

Bunkeflostrand, 25 enbostadshus På den östra sidan av Klagshamsvägen i Bunkeflostrand (Fastighet: Bunkeflostrand 1:94) planeras det för 25 stycken enbostadshus. Husen uppförs i 1- och 1 ½-plan. Varje hus får en egen tomt och en uteplats.

Fasaderna utförs i ett brun-rött danskt tegel och ­taken i plåt, silvermetallic. Carport och förråd utförs med liggande träpanel i grå kulör.

Husen är indelade i kvarter och husrader. En lekplats kommer att finnas i utkanten av området på den östra sidan.

Byggherre: NCC Boende AB Arkitekt: Krook & Tjäder AB

Mariaskolan i Limhamn får nya lokaler

Nordväst om Ärtholmens sommarstad inom kvarteret Stensjön har en ny skola fått bygglov, en skola­ för årskurs F-9 med ca 200 elever. Det nya tre­ våningshuset ska ersätta en paviljongbyggnad som Mariaskolan har sin verksamhet idag.

Skolbyggnaden blir modern och enkel. Kortsidornas fasader i nordväst och sydost samt taket kommer att utföras i silverfärgad korrugerad plåt. Övriga fasadväggar blir i vitmålad betong. På skoltomten görs det plats för en cykelparkering som ska rymma 120 cyklar. Bilparkering anordnas på närliggande tomt genom ett parkeringsavtal.

Byggherre: Mariaskolan Arkitekt: FOJAB Arkitekter

Malmö Cleantech Center – en ny plats för innovation och affärer

»Nya« Caroli City Även köpcentra har ett bästföre-datum Caroli City köpcentrum öppnades år 1973, och har byggts om flera gånger, 1987, 1991, 1996 och 2001.

Nu är det dags igen. Målgrupp ska i framtiden bli »befolkningen i city i en mental ålder på 25–44 år«.

I början av mars öppnade Malmö Cleantech Center, en inspirerande plats för cleantech-världen i Malmö. Placerat i en av stadens cleantech-noder ska det vara en fysisk mötesplats som bjuder in till oväntade möten och nya samarbeten, som ökar synligheten av cleantech-produkter i Malmö och som skapar fler konkreta affärsmöjligheter.

Malmö har gjort stora och framsynta satsningar inom klimat- och miljöområdet under mer än ett årtionde. Och med det senaste initiativet, Malmö Cleantech City, verkar staden aktivt för att miljöteknik ska trivas. Genom ett unikt samarbete mellan företag, högskola och kommun skapar vi ett grönt kluster och utvecklar cleantech-företagandet i Malmö.

Med Malmö Cleantech Center i Västra Hamnen erbjuds en ny mötesplats för cleantechintressenter.­Här ska cleantech-aktörer mötas för att tillsammans vidareutveckla miljöteknik i Malmö­regionen. Med en gemensam mötesplats för cleantech-­sektorn vill vi stärka det gröna klustret och cleantech-identiteten i staden.

Idag finns cirka 100 cleantech-företag etablerade i Malmö och dessa företag sträcker sig över de flesta branscher. Detta vill vi synliggöra i lokalens showroom där cleantech-företag och deras innovativa produkter presenteras. I utställningen visas företag inom miljöteknikområden som solenergi, avfallshantering, energieffektivisering och vattenrening. De företag vars innovativa produkter och energi­smarta lösningar presenteras i utställningen är: ­Alnarp Cleanwater Technology AB, Inergi AB, Knycer AB, PWS Nordic AB, Sigma, Skanska, ­Solar Design AB, Solar Technology Sweden AB, Turning Innovation Center och ÅF. Genom att samla aktörer från näringsliv, högskola och kommun på en plats vill vi bidra till förverkligandet av nya idéer och samarbeten. Föreläsningar, workshops och andra aktiviteter kommer att arrangeras i lokalerna för att stärka utvecklingen­ av det gröna klustret i Malmö. Det ska vara en naturlig knutpunkt för företag att träffa potentiella beställare, samarbetspartners och även andra cleantech-företag. Malmö Cleantech Center är en plats där innovativa samarbeten påbörjas och där nya konkreta affärsmöjligheter skapas.

Interiör från det »nya Caroli City«. Illustration Profi.

Gallerian Caroli City bestod ursprungligen av 55 butiker längs en inglasad gata i två våningsplan.

Lönsamheten på andra våningen var dålig och ­butikerna där försvann. Idag finns det cirka 20 ­butiker kvar.

Exteriör med uteservering. Illustration Profi.

Profi Fastighetsförvaltning AB har hand om planeringen av det »nya« Caroli City, som har pågått i två år redan. Man räknar med att invigningen kommer att äga rum vid årsskiftet 2012–13. Då ska det finnas cirka 65 butiker i två plan, och butiks­ ytan kommer att öka med 2 500 till 17 000 kvm, varav 1 000 i plan två.

Anläggningen kommer att öppnas upp och ska bli en del av stadsrummet. Gatubeläggningen fortsätter in i byggnaden och det blir traditionella­ skyltfönster både på insidan och ut mot gatorna runt omkring. Man vill också satsa på spännande­ och annorlunda restauranger, som ska attrahera den stora grupp som arbetar i city.

Magdalen Kuchinska magdalena.kuchinska@malmo.se

Uteplats vid kyrkan. Illustration Profi.

Intilliggande Caroli kyrka har köpts in och kommer på något sätt att ingå i konceptet; hur är ännu inte bestämt. Åke Lundqvist

ake.lundqvist@malmo.se

Planering i Malmö 2011:1

|

19

Med på banan – en berättelse om Skånes spårburna framtid Den 4 december 2010 invigdes Citytunneln. I samband med invigningens upptaktsvecka fanns det möjlighet att ­under Citytunnelns paraply ordna diverse arrangemang. Det var ett utmärkt tillfälle för södra Skåne att tydliggöra att Citytunnelns färdigställande ska ses som en startpunkt på ambitionerna inom spårburen trafik i Skåne.

Det gäller nu att få ut mesta möjliga effekt av investeringarna i Citytunneln genom att bygga vidare­ på de möjligheter som Citytunneln ger. För att åskådliggöra regionens höga ambitionsnivå inom spårburen trafik genomfördes ett seminarium och en utställning på detta tema under namnet »Med på banan«. Seminariet vände sig i huvudsak till beslutsfattare medan den välbesökta utställningen som hölls på Form och Design i Malmö riktade sig mot allmänheten. Efter denna manifestation som genomfördes av elva sydskånska kommuner tillsammans med Skånetrafiken och Trafikverket går arbetet oförtrutet vidare med att förbättra möjligheterna för regionalt tågresande och spårvägar i städerna.

De illustrerade spårtrafikprojekten var av högst olika omfattning och kaliber, allt från spårväg i Västra Hamnen till höghastighetsbanor till och

20

|

Planering i Malmö 2011:1

från Öresundsregionen. »Med på banan« visade att det verkligen finns många idéer och att mycket är på gång inom området. Det som ligger närmast i tid för Malmös del är utvecklingen av den lokala­tåglinjen »Malmöringen« som i väntan på fram­tida Pågatågslinjer från omlandet kan försörja och bygga upp ett resande i nya delar av Malmö. Framför allt den nya stationen Rosengård blir ett intressant komplement till de befintliga stationerna Svågertorp, Persborg och Östervärn. I februari blev det klart att den nya persontrafiken får tillstånd, efter godkännande av bullersituationen av Miljödepartementet. Det innebär att trafikstart kan ske under 2012. Efter det, kanske 2015, står en trafikering med pågatåg till Trelleborg på tur. Därefter finns fler önskvärda järnvägsprojekt – Malmö berörs i första hand av Lommabanan mot Lomma och Kävlinge, och Simrishamnsbanans första etapp mot Staffanstorp och Dalby.­Samtidigt pågår i stadens förvaltningar­ ansträngningar för att spårvägens första etapp i Malmö­ ska kunna öppna för trafik 2017.

Samarbetet inom »Spår­vägar i Skåne« (SPIS) rullar på och ska förhoppningsvis också medverka till att Lunds och Helsingborgs spår­vägar blir verklighet. I ett större Öresunds­ regionalt perspektiv

finns angelägna projekt för mer godstrafik på järnväg, till exempel genom en ny fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör och uppgraderingar av järnvägarna på Nordsjälland och i norra Skåne.

Varför genomfördes ett seminarium och utställning om enbart spårburen trafik? Det är naturligtvis en avgränsning, som ändå är relevant i sammanhanget. Fokus ligger inte på tekniken, utan på den långsiktigt positiva samhällsutveckling som spårtrafiken bevisligen ligger bakom – inte minst i Skåne.

Spårtrafik i alla dess former är helt enkelt ett väldigt energieffektivt och ytsnålt sätt att transportera­ stora mängder personer eller gods på, och den kan förkorta restider över stora avstånd. Spårtrafiken har haft en särställning i den pågående regionförstoringen och den senaste tidens skånska utveckling inom samhällsplanering och ekonomi. Det är tydligt att det är lägen nära spårtrafikens stationer som exploatörerna finner intressanta, samtidigt som pendlingen ökar i betydligt högre grad i de orter som har tåguppehåll än de som inte har det.

Den lokala spårvägen ger i sin tur en unik möjlighet att sprida tillväxtmöjligheterna inom regionens tre största städer, för även om det regionala tåg­nätet med sina stationer når ända in i städernas hjärtan, så är det sällan resorna börjar eller slutar i själva stationshusen. Att för ett ögonblick lägga ­fokus på spårburen trafik är givetvis inte samma sak som att säga att arbetet med andra trafikslag ska stå tillbaka. Arbete pågår på alla fronter.

Foto Daniel Svanfelt och Lotta Hansson.

Daniel Svanfelt daniel.svanfelt@malmo.se Kenneth Fryklander kenneth.fryklander@malmo.se

Ny portal för studiebesök i Malmö Den nya studiebesöksportalen tar form.

I förra numret av Planering i Malmö berättade studiebesöksamordnaren och kommunikatören ­Elisabeth Aquilonius om Malmö stad nya studie­ besöksverksamhet. Nu intervjuar vi henne igen för att höra hur de första fem månaderna varit. Malmö tar emot mer än 12 000 personer fördelat på 1 000 studiebesöksgrupper varje år.

Hur går det med studiebesökssamordningen?

– Det går bra och framåt. Det finns mycket att göra eftersom det är första gången staden tar ett samlat grepp om sina studiebesök. Under hösten har jag varit ute i de olika verksamheterna och förvaltningarna för att lyssna in och förstå vilka tankar, idéer och behov som finns.

Det är tydligt att det finns en vilja att lyfta fram våra profilområden på webben och bli mer synliga med utgångspunkten att myndigheter, organisationer, kommuner, städer och företag vill komma hit och lära sig mer om hur vi arbetar och om Malmös framgångar. Det finns också en strävan att faktiskt göra det gemensamt.

Det finns väldigt mycket att vara stolt över och sprida till andra. Jag tänker på allt från hur vi ­arbetar med ekologisk mat för äldre, att Malmö är årets kulturkommun till hållbar stadsutveckling med våra flaggskepp Västra Hamnen, Sege Park och Ekostaden Augustenborg. Malmö får årligen många priser och utmärkelser som genererar ­besök till staden. Vi måste kunna ta emot dessa och ­erbjuda ett utmärkt mottagande.

Malmö stad kommer därför att få en egen »studiebesökswebb« på www.malmo.se där vi profilerar oss mot de som vill göra professionella studiebesök i Malmö.

Hur fungerar Studiebesökswebben?

– Webben ska på sikt vara den självklara in­ gången­för studiebesöksgrupper som är intresserade­ av att besöka Malmö. På sajten kan intresserade­

läsa om våra studiebesöksobjekt och kombinera­ ihop ett program utifrån intresse. Sedan skickar gruppen in en bokningsförfrågan direkt via sajten med uppgifter om storlek på grupp, när man skulle vilja komma till Malmö, vilka personer som ingår i besöksgruppen och syftet med besöket. På så vis blir det lättare för oss att redan tidigt avgöra förutsättningarna för ett besök, möjligheten att ta emot en grupp och se till att besöket sker på rätt nivå i organisationen.

Studiebesökswebben vänder sig till professionella­besökare som andra städer och kommuner, myndigheter, organisationer och företag.

Varför är det bra med en ingång för studiebesök på www.malmo.se?

– Eftersom vi tar emot så många professionella­ studiebesök per år så krävs det att det finns tydlig och bra information på nätet. I dagsläget får ­enskilda medarbetare förfrågningar via e-post eller­ telefon från hela världen. Inte sällan så kontaktar en grupp flera olika medarbetare i samma ärende.­ Genom att vi snart kan hänvisa till studiebesöks­ webben blir allt enklare och effektivare för alla inblandade – både för oss internt och för de som vill besöka oss.

Ytterligare ett syfte med att samla alla studiebesöksobjekt under ett tak är att det ska finnas en central funktion som står för den övergripande planeringen och koordineringen när en besöksgrupp ska till flera olika verksamheter och även besöka några av våra samarbetspartners inom exempelvis näringslivet eller akademin. Genom bokningsfunk-

tionen på studiebesökswebben ser vi direkt vilka besök som behöver det stödet.

Vad blir nästa steg?

– Utöver att lansera en studiebesökswebb ska jag börja titta på hur vi kan bli ännu bättre på vårt motta­gande av grupper och vilket stöd som behövs för alla de medarbetare som redan idag gör ett fantastiskt arbete. Framför allt så finns det en efterfrågan på fortbildning och stöd när det kommer till engelska och facktermer. Både för oss internt men också för de tolkar som används vid vissa besök. Ett första steg i det är att ta fram en ordbok tillsammans med intresserade förvaltningar. Mer specifikt när det kommer till studiebesöksobjekten inom stadsplanering och hållbar utveckling finns det ett intresse av att samla­de som tar emot besök och utbyta erfarenheter och arbeta med den gemensamma historien.

Utvecklingen­går snabbt och det är något som vi på sikt skulle behöva göra regelbundet.

– Vi får inte heller glömma alla andra. Det är många aktörer som är inblandade i att göra Malmö attraktivt för studiebesök. Malmö stad har redan idag samarbeten med andra aktörer som Citysamverkan, Malmö Arena, MKB, Malmö högskola, Energikontoret för att nämna några få. Förhoppningen är att knyta dessa aktörer ännu närmare oss när det gäller studiebesökmottagande. Tillsammans har vi verkligen chans att visa vad Malmö går för.

Elisabeth Aquilonius elisabeth.aquilonius@malmo.se

Planering i Malmö 2011:1

|

21

Strategiskt arbete med Malmös attraktionskraft genom nätverk Det var inte länge sedan som Malmö betraktades som en nedgången industristad, präglad av ekonomisk kris p g a företagsnedläggningar och arbetslöshet. En vandring genom staden i dag vittnar om att mycket har hänt sedan den stod som representant för industrisamhällets guldålder.

Stapelbädden och ett fullt utbyggt Västra Hamnen när Kockums hade sin höjdpunkt. Foto © SBK.

Genom denna omvandlingsprocess framstår Malmö­idag som en dynamisk och attraktiv plats med myllrande stadsliv, nydanande boendemiljöer­ och rikt kulturutbud. Bakom ligger ett med­vetet arbete från kommunens sida, i syfte att åstadkomma ökad attraktionskraft för besökare, inflyttare och investerare – och inte minst för de egna invånarna. Olika strategier har tillämpats, såsom exempel­vis satsningar på infrastruktur, högre utbildning, kultur- och upplevelser, upprustning av stadens fysiska miljöer, omvandling av det gamla hamnområdet, nya framtidsbranscher för näringslivet, marknadsföring och hållbar stadsutveckling.

Attraktionskraft har funnits högt på den politiska dagordningen, genom att man insett vikten av ­besöksnäringen som en framtidsbransch för nya ­arbetstillfällen i Malmö.

Hur man arbetat i Malmö är del av en större trend i svenska och europeiska städer. Lokala beslutsfattare tillämpar strategier för att stärka stadens konkurrenskraft och roll som motor för ekonomisk utveckling. I ett svenskt perspektiv formuleras en ny roll för lokal politik – kommunen skall agera både som välfärds- och som tillväxtfrämjare. I Malmö ­talar man om »det dubbla åtagandet« för kommunen: utan tillväxt ingen välfärd och vice versa.

Kommunalt omvandlingsarbete i Malmö Av avgörande betydelse för framgången för dessa strategier är att det funnits en politisk samsyn kring inriktningen på stadens övergripande utveckling.

22

|

Planering i Malmö 2011:1

Vikten av att kraftsamla för att öka stadens attraktivitet har haft politisk uppbackning, vilket lett till en öppenhet för mindre traditionella sätt att arbeta.

Genom ett antal offensiva satsningar anammades den tillväxt- och utvecklingsorienterade rollen. Det visionsarbete som initierades i mitten av 1990-talet var centralt, och likaså efterföljande satsningar som ledarskapsutvecklingsprogrammet »Engagemang för Malmö« och handlingsprogrammet »Välfärd för alla«. Man insåg också tidigt betydelsen av regional och internationell samverkan, samt arbetade offensivt med lobbyarbete för att få olika satsningar till staden och regionen.

Ett strategiskt arbete med kommunikation har varit ytterligare en viktig faktor bakom det kommunala förändringsarbetet. Kommunala politiker­ och tjänstemän har varit mycket framgångs­rika i att kommunicera att Malmö gått från att vara en industristad till en modern, utvecklingsinriktad­ kunskaps- och upplevelsestad. Denna berättelse,­ med krisen som startpunkt, har upprepats i en mängd sammanhang där inte minst kommunens egna anställda varit en viktig aktör och målgrupp.

Nuförtiden har berättelsen fått ett sådant genomslag att den blivit vardag och en del av stadens självförståelse och den förs ständigt vidare av nya grupper som exempelvis journalister eller Malmöbor. Det var dock knappast fallet för tio år sedan, utan bakom ligger ett medvetet arbete med »storytelling« och vad man kan kalla för »visualisering«.

Berättelsen om stadens förvandling har förmed-

För 50 år sedan fanns över 50 procent av Malmös arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin. I dag är motsvarande siffra åtta procent. Foto © SBK.

lats genom story-telling och visualiserats genom att man betonat kopplingen mellan övergripande visioner för staden och utformningen av dess ­fysiska miljöer. En förändring äger rum någonstans och »man måste bygga för att visa vad man menar«, som kommunens nuvarande och tidigare stadsbyggnadsdirektörer brukar uttrycka det. Malmös förändring visualiseras i stadsrummet och alla de projekt och satsningar som gjorts den senaste­ tjugo­årsperioden länkas samman och konkretiserats genom berättelsen.

»Att skapa hängrännor tvärs över stuprören« Organisatoriskt sett är Malmö stad indelad dels enligt en sektorsprincip (med olika facknämnder och tillhörande fackförvaltningar), dels enligt en geografisk princip (stadsdelsorganisationen). Likt många andra kommuner har de sektorsbaserade verksamhetsområdena, med respektive nämnd och förvaltning, traditionellt varit tämligen åtskilda.

Det har blivit populärt att likna den sektorsindelade verksamheten vid inomkommunala »stuprör«.

Inom Malmö stad har man emellertid arbetat­ mycket medvetet med att försöka komma bortom »stuprörsmentaliteten«, t ex genom de olika omgångarna av ledarskapsutvecklingsprogrammet­ »Engagemang för Malmö« där tjänstemän från olika­förvaltningar regelbundet träffas.

Flera tjänstemän inom Malmö stad refererar till interna, gränsöverskridande nätverk som

Beslutet att bygga Öresundsbron från det krisdrabbade Malmö i början av 90-talet medförde ett nytt förvaltnings­ övergripande sätt att arbeta. Foto © SBK.

Schmidt Hammer Lassens förslag till ny kongress-, konsert- och hotell-anläggning, Kontrapunkt, som beräknas stå klart 2014. Byggherre Skanska Sverige AB. Foto © Schmidt Hammer Lassen.

nödvändiga­för arbetet med stadens omvandling.

En liknelse som används är att man har skapat ­organisatoriska »hängrännor« tvärs över de inomkommunala stuprören. Det finns ett antal exempel på detta, däribland förvaltningschefsgruppen, planeringsgruppen, beredningen för miljöstrategisk samverkan och MINT-gruppen. Sammantaget har detta lett till att en ny, mer gränsöverskridande och nätverksbaserad organisationskultur har växt fram.

fysiska förutsättningar i form av stora publikarenor och mäss- och mötesanläggningar samt att utveckla stadens arbetsformer internt och fördjupa kontakt­ ytorna inom arrangörs- och besöksnäringen.

MINT-gruppens arbete centrerades tidigt kring arbetet med den första marknadsplanen, som ett planinstrument av strategisk karaktär. Marknadsplanen har kommit att bli ett reellt styrdokument som använts för att avgöra om konkreta satsningar passar in i den övergripande målbilden för Malmös attraktionskraft. Dessutom har målen i marknadsplanen kontinuerligt följts upp genom olika samhällsekonomiska analyser, t ex turistekonomiska­ mätningar och attitydundersökningar.

Det är intressant att konstatera att många av de projekt och satsningar som lyftes fram i och med marknadsplanen i dagsläget är planerade, påbörjade eller genomförda. Däribland återfinns multi­ arenan Malmö Arena i Hyllie, planerna på en mässanläggning i samma område och den nya fotbollsstadion Swedbank Stadion. Dessutom tillkommer ett antal satsningar av betydelse för kultur­ området, såsom utvecklingen av Malmö Folkets Park och ett planerat konserthus- och kongresscentra i direkt anslutning till Citytunnelstationen i Västra Hamnen. Vad gäller arbetsformer har den interna kompetensen och kapaciteten fördjupats genom MINT-gruppens tioåriga arbete, och samverkan med icke-kommunala aktörer har utvecklats bl.a. genom »Destinationssamverkan Malmö« och »Citysamverkan AB«.

MINT-gruppen som framgångsfaktor Vad gäller arbetet med stadens attraktionskraft har MINT-gruppen spelat en avgörande roll. Den är kanske också det främsta exemplet på att det inte enbart är viktigt att ha nätverk utåt med olika aktörer, utan också internt mellan tjänstemän på tvärs över förvaltningsgränser och avdelningar.

MINT-gruppens uppdrag är att planera och samordna utvecklingen av Malmö som en upplevelserik stad med attraktiva stadsmiljöer och ett tilltalande utbud av kultur, fritidsverksamheter, nöjen, evenemang, mässor och konferenser. Gruppen är sammansatt av tjänstemän från fem olika förvaltningar som till vardags arbetar med dessa frågor på såväl strategisk som operativ nivå. Genom MINT träffas tjänstemän på chefsnivå regelbundet, och dessutom ingår stadsdirektören som ordförande. Mötena förbereds av två beredningsgrupper – en för marknadsföringsfrågor och en för genomförandet av olika arrangemang.

MINT fungerar också som en kontaktyta utåt mellan Malmö stad och andra aktörer som på olika sätt arbetar med att forma Malmös varumärke genom kultur, fritid, idrott och besöksnäring.

MINT har funnits sedan början av 2000-talet och en av de saker man arbetat med är att ta fram ett styrdokument för gruppens verksamhetsområde.

Den 3 mars 2004 antog kommunstyrelsen en marknadsplan för »Mötesplats Malmö«, vilken pekade ut de nödvändiga satsningarna för att Malmö skulle kunna utvecklas till en attraktiv destination och mötes­plats. Bland dessa satsningar återfanns goda

Vad säger forskningen?

Inom samhällsvetenskapen har nätverksstyrning under de senaste åren allt mer uppmärksammats som ett nytt – eller snarare förstärkt – sätt att organisera offentlig verksamhet. Ett begrepp som används för att beskriva detta är governance, vilket saknar en självklar svensk översättning, men skall förstås som styrning via policynätverk. Ett nätverk representerar en flexibel organisationsform, som kan vara allt från en

löst sammansatt konstellation formad på informell basis till ett formaliserat partnerskap mellan exempelvis offentliga och privata aktörer.

Samhällsvetenskaplig forskning visar på att olika­former av nätverk har blivit ett vanligare inslag i offentlig verksamhet. Trenden är att policyprocesser alltmer koordineras, styrs och organiseras i nätverksliknande former mellan många olika inblandade aktörer. Nätverksorganisering existerar på så sätt parallellt med mer traditionella styr- och ­organiseringsformer, baserade på formell hierarki,­ avgränsade sakområden och tydligt definierade ­ansvarsnivåer.

Och nu då? Organisering av arbetet för social hållbarhet I dagsläget står Malmö stad inför nya utmaningar.

Nu träder vi vi i en ny fas, där nya berättelser krävs.

Precis som för många samtida europeiska stor­städer kvarstår ett flertal utmaningar, kopplade till de ­sociala dimensionerna av stadens framtida utveckling. En genuint attraktiv stad måste också vara ­socialt hållbar. Här av följer att Malmös nuvarande­ och framtida attraktionskraft är intimt sammanlänkad med den pågående kraftsamlingen inom det sociala området genom de så kallade områdesprogrammen respektive kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.

Vad vi står inför är att formulera den nya berättelsen om en stad som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt attraktiv och hållbar. I slutändan är det klart att detta är en politisk fråga – inte minst när det kommer till att avgöra hur berättelsen­om Malmös sociala omvandling skall omsättas till praktik.

En längre variant av denna artikel har publicerats i INSIKT nr 2 2010 Tove Dannestam tove.dannestam@malmo.se

Planering i Malmö 2011:1

|

23

I love Seved … är inte bara en känsloyttring utan också ett nätverk på Facebook där man bland annat kan följa arbetet och ­utvecklingen i Seved.

Sevedsplan.

g­ enomgående tema för hur grupperna har formulerat sina mål är behovet av och längtan efter trygghet.

Boende på Seved

Efter några stormöten under 2010 med tjänstemän från Malmö stad, externa aktörer som till exempel Polisen och Hyresgästföreningen samt verksamma och boende i Seved, bildades ett antal intressegrupper. Dessa grupper har och kommer att förändras över tiden beroende på vem som ansluter sig till dem, vad som genomförs och vilka sammanslagningar som blir naturliga. En sak som är ett Bryggeritomten.

24

|

Planering i Malmö 2011:1

I denna grupp samarbetar fastighetsägare, boende och tjänstemän kring frågor som rör boendet. En sådan fråga är till exempel allmän upprustning av fastigheter eftersom flera fastigheter är i behov av detta. Det finns idag 23 fastighetsägare där endast ett fåtal deltar i områdesprogram Seved och därför anordnades under hösten 2010 en träff för att locka fler att ansluta sig. Vi kommer att ha regelbundna möten med fastighetsägarna för att bredda och öka engagemanget genom informationsmöten, nätverk och olika samarbetsformer.

Utöver upprustning av lägenheter arbetar denna­ intressegrupp också med att anordna trappvärdar och ordna boskola men det förs också diskussioner om vad som är acceptabel nivå när det gäller lägenhetsstandard och hur ett respektfullt bemötande mellan boende och fastighetsägare skall bli verklighet.

Utemiljö och företagande på Seved I denna grupp har trygghets- och trivselskapande åtgärder som trafikreglering, boendeparkering, städning och belysning diskuterats och delvis åtgärdats under hösten 2010. Dessutom har vi gått vidare med den s k Bryggeritomten som kommer att ställas­i ordning enligt det avtal som finns. En annan fråga­som väckts är hur torget, d v s Seveds plan, kan aktiveras och torghandel och tillfälliga marknader skall testas. Inom en snar framtid kommer ett stort pingis­bord att placeras på torget. Exemplet med Bokaler har också diskuterats och en inventering av de lokaler som finns i området kommer att göras. Syftet är att få fler människor att röra sig i området och att få in mer verksamheter i Seved.

Hus på kvarteret Fritz.

Köpmansgatan.

Trygghet på Seved Från början bildades två intressegrupper; Ung­ domar & Kriminalitet och Civilkurage & Brotts­ förebyggande. Dessa slogs ihop till Trygghet på ­Seved som bättre belyser de frågor som vi vill arbeta­med. Frågor som diskuteras är bland annat skapandet av nya mötesplatser, i synnerhet för ungdomar, hur man skall hantera den droghandel som sker i området och hur samarbetet med polisen skall se ut. Sedan arbetas det också med mentorsprojekt och sysselsättningsmodeller. Fram­ över kommer stort fokus att vara på ungdomarna i ­Seved. Det finns redan idag mötesplatser för dem, till exempel Flygande mattan, Barn i stan och ­Imago. Men det finns mycket mer att göra.

Kultur på Seved Denna intressegrupp startade med att några romska kvinnor ville diskutera just romsk kultur.

Frågor som ursprungligen togs upp var till exempel hur Seveds plan kunde användas mer och om det Kung Carl XIV Gustaf och Stadsdirektör Inger Nilsson i Seved den 18 februari 2011.

fanns möjlighet att starta gymnastik och barnpassning för dem. Sedan anslöt sig fler till gruppen och behovet av mötesplatser för olika kulturer konstaterades och gruppen blev så småningom bredare. Det finns många kulturer representerade i detta förhållandevis lilla område. Just nu diskuteras framför allt behovet av fler mötesplatser där olika aktiviteter kan äga rum. Behovet av kvinnocafé har nämnts men också platser för enkla möten i vardagen.

Kvinnor på Seved Denna intressegrupp bildades och i nuläget är jag osäker på hur denna kommer att utvecklas men återkommer i frågan.

Äldre på Seved Det finns faktiskt en hel del äldre i Seved, inte bara ungdomar. Denna intressegrupp diskuterade framför allt vilka nya aktiviteter som skulle kunna skapas för de äldre. Exempelvis vill de äldre anordna månadsmöten med teman, café och bingo. Även här kom behovet av mötesplatser upp men Barnistan.

också­att faktiskt använda dem som finns, till exempel Mötesplatsen. Det pågår ett pilotprojekt, Näkter­galen senior, som bygger på Malmö högskolas mentorsverksamhet Näktergalen som skall sammanföra studenter från Malmö högskola med äldre. Tanken är att studenter och seniorer ska få utbyta erfarenheter och värderingar och att isolering­bland äldre, i den mån det förekommer, bryts. Intressegruppen efterlyser fler deltagare till detta pilotprojekt.

Det finns ett stort engagemang från flera aktörer och det pågår många aktiviteter i området Seved.

Intressegrupperna träffas regelbundet och arbetar med sina frågor och ett par gånger om året samlas vi i stormöten då nya engagerade kan ansluta sig och nya frågor tas upp. Det är viktigt att noga följa­ arbetet så att alla aktiviteter leder till att området utvecklas till att bli en attraktiv del av Malmö. De boende och verksamma skall känna stolthet för sitt Seved och tryggheten, i alla avseenden, skall vara lika självklar här som i andra delar av staden.

Foto Bojana Lukač © SBK

Text Susanne Käsper susanne.kasper@malmo.se

Planering i Malmö 2011:1

|

25

Fosie – möjligheternas stadsdel Med dialog-pm, Stadsutveckling Fosiestråket har Stadsbyggnadskontoret, i nära samarbete med SÖM Fosie/­Fosie stadsdel och Gatukontoret börjat resonera om förändringar av den fysiska strukturen – byggnader, torg, parker, ­gator, gång- och cykelstråk. Dialog-pm lyfter fram kvaliteter och brister samt visar på utvecklingsmöjligheter.

söder om Fosie kyrka uppskattas kunna rymmas uppemot 1000 nya lägenheter, därutöver finns en förtätningspotential även i Hermodsdal, Gullviksborg och kring Nydalatorget. Det finns ett stort behov av att genom tryggare gång- och cykelstråk åstadkomma bättre kopplingar till omgivningen. Det planernas för spårvagnsstråk genom stadsdelen. Förtätning utmed de stora gatorna innebär att satsningar på kollektivtrafik kan bli effektiva. I södra delen av Fosie börjar det stora park- och rekreationsområdet kring Lindängelund växa fram – en park som kommer att locka till besök från när och fjärran. Med dialog-pm Stadsutveckling Fosiestråket finns en bra grund för fortsatt arbete mot en hållbar och attraktiv stadsdel.

Workshopsövningar och besök i stadsdelen var start för arbetet i Stadsutveckling Fosiestråket. Foto Stellan Westerberg.

Fosiestråket – ett antal grannskapsenheter från Augustenborg i noss till Lindängen i söder. Karta © SBK.

Positiv respons

Med 40 000 invånare är Fosie en av Malmös största­stadsdelar, i storlek som en hel liten stad.

Stadsdelen rymmer – från Augustenborg i norr till Lindängen i söder – en nordsydlig sekvens av grannskapsenheter kring samlande torg och parker.

Nydalatorget i norr och Lindängens centrum i söder är överordnade samlande centrumpunkter. Söder om Inre Ringvägen ligger stadsdelens rätvinkligt rationella miljonprogramsområden Lindängen och Högaholm. Munkhättegatan, Lindängsvägen, Eriksfältsgatan skär genom stadsdelen och är så breda att de upplevs som kraftiga barriärer. Sedan mitten på 1970-talet har i Fosie nästan ingen­ny bebyggelse tillkommit. Det finns i Fosie en väldigt stor andel lägenheter i storleken 3 rum och kök.

De senaste åren har serviceutbudet vid de små torgen blivit sämre och trångboddheten ökat. Fosie är nu, 40 – 50 år efter tillblivelsen av den storskaliga bebyggelsen, en stadsdel i stort behov av upprustning och förnyelse. Fosiestråket är i ett dialog-pm benämningen på denna nordsydliga sekvens av delområden Det finns i Fosiestråket ett stort behov av upprustning, inte minst närområdena kring torgen

Många har i en öppen process deltagit i dialog­ arbetet bl a sommaren 2009 då samtliga stads­ delens torg besöktes med en turnerande utställning som skapade en aktiv dialog med boende och verksamma. Med besökarna fördes, kring en stor modell, intressanta samtal om stadsdelen förtjänster och brister. Med representanter från olika förvaltningar, fastighetsägare, föreningar och boende m fl hölls två stora workshopövningar och genomfördes­ cykelexkursioner och stadsdelspromenader runt om i stadsdelen. Samrådet genomfördes våren 2010 dels genom traditionell remissrunda dels genom en rad möten och aktiviteter ute i stadsdelen. På 13 platser fanns ut en »miniutställning« bestående av fyra skärmar och en förslagslåda. Utställningen var bemannad och mötena gav mycket kunskap om hur vardagslivet fungerar. Inspiration inför fortsatt arbete med att bygga en hållbar och attraktiv stadsdel erhölls under besöken i Fosie. 270 personer lämnade in skriftliga synpunkter i samband med utställningen och ett fyrtiotal skriftliga yttranden lämnades in. Ett 20-tal möten med föreningsliv gav intressanta diskussioner. Ett extranummer av stadsdelstidningen Vårt Fosie trycktes upp, som delades ut till alla boende och näringsidkare i stadsdelen.

26

|

Planering i Malmö 2011:1

är slitna och det gröna är i stort behov av kvalitetshöjande inslag.

Utvecklingspotential

Omvandlingen av Augustenborg med ett starkt miljö- och hållbarhetsperspektiv kan inspirera till insatser i övriga delar av Fosie. Bebyggelsen i Fosie vänder baksidor ut mot de stora gatorna, gator som saknar cykelbanor och trädplanteringar. Att bygga vackra stadsgator kan kombineras med förtätningar.­Man kan bygga om Munkhätte­gatan, Lindängevägen, Eriksfältsgatan och Agnesfridvägen till vackra samlande gaturum. Det finns ett stort behov att i stadsdelen komplettera när det gäller bostadsstorlekar och boendeformer. Särskilt utmed de stora gatorna och centrumpunkterna­finns en stor förtätningspotential. Det är angeläget att tillföra bebyggelse som gör områdena mer allsidiga­när det gäller bostäder, service­och arbetsplatser. Vid delområdenas centrum och ut mot de stora gatorna kan intressanta ombyggnader och bebyggelsetillägg göras.

Stadsdels­torgen kan med fler utåtriktade funktioner utvecklas så att de blir trivsammare. Lindängen och

Lindängnens centrumområde har stor utvecklingspotential med smalare gata, spårvagnar och ny bebyggelse. Illustration David Wiberg.

Garaget

Malva språkcafé MKB Kontoret Kulturföreningen Tirana SDF Fosie AIC Fosie Medborgarkontoret Nydala Kulturförening Willy´s

Netto

S:t Tomas Gården

En »miniutställning« ställdes upp på 13 platser kring vilken intressanta samtal fördes med de boende. Foto Stellan Westerberg.

Hermodsdals ICA Söderkulla Kulturförening

Sahbis House

EU:s strukturfond för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning i Lindängen, Lindängen mot framtiden, för arbetet med insatser för en hållbar stadsutveckling och ta tillvara den potential som finns i Lindängen.

Läs vidare om dels dialog-pm Stadsutveckling Fosiestråket och samrådsredogörelsen på:

Fosie Företagarförening Lindänge Biblioteket

En stor modell var publikdragare vid besöken på torgen.

Foto Stellan Westerberg.

De flesta var mycket positiva till förslagen i dialogpm. Fosie stadsdels små torg och parker återkommer som uppskattat element liksom Heleneholmsskolans gymnasium och Augustenborgsskolan med sin musikprofil, biblioteket i Lindängen, Lilla växthuset, en mötesplats för ungdomar i Hermodsdal, Bryggerietområdet och »Garaget« vid Lantmannagatan. I dialog-pm resoneras om hur grannskapsenheternas kan utvecklas, t ex med ett fortsatt serviceutbud nära bostäderna.

Från ord till handling Dialogprocessen har gett en bra bild av kvaliteter­och brister i Fosie. Nu vidtar ett arbete med att mera i detalj studera olika aspekter av alla bra idéer som kommit fram. Det är angeläget med fortsatt nära samarbete med involverade förvaltningar, boende, fastighetsägare och näringsidkare. För Lindängen­ och södra Fosie har de senaste åren tagits fram två planprogram som utgör en bra plattform för fortsatt arbete. Det är viktigt att nu utveckla idéer och förslag och fortsätta processen med fler aktörer.

Lindängsskolan

Torgmöte med modell sommaren 2009

Motettens Folkets Hus

Miniutställning

Möte

Stormöte

Dialog / Informationsmöte ”om Stadsutveckling Fosiestråket 2010” Områdesprogram Lindängen Lindängen och södra Fosie är ett av fem områden som samtliga förvaltningar de närmaste åren tillsammans med de boende och andra aktörer kraftsamlar kring, för att göra området tryggare och attraktivare. Sedan hösten 2010 finns ett områdeskontor etablerat i Lindängens centrum. Det arbetas i tre ­temagrupper: Bygg Lindängen, Må Bra, Jobb och Lärande. Det finns i Lindängen och södra­­Fosie stora­möjligheter att särskilt i delarna söder om Inre Ringvägen bygga nytt och bygga till med ett innehåll som kompletterar både vad gäller service och bostadsutbud samt förtätningsmöjligheter.

Fosie stadsdel har som en fortsättning på liknade­insatser lämnat in en projektansökan till

www.malmo.se/fosie www.malmo.se/områdesprogram www.malmo.se/fosiestråket www.malmo.se/fosie/somfosie Stellan Westerberg stellan.westerberg@malmo.se Sadiye Altundal sadiye.altundal@malmo.se

Planering i Malmö 2011:1

|

27

Hållbar stadsutveckling i stadsdelen Vauban i Freiburg

Bostadsgatan i stadsdelen Vauban Chung, Payton Vauban housing courts, Tillgänglig: http://www.flickr.com/photos/paytonc/5435252820 (Licens Creative Commons BY).

Vauban ligger i staden Freiburg i sydvästra Tyskland, 2,5 km söder om centrum. Området är ett f d militärområdet med kaserner där upp emot 6000 franska soldater bodde fram till 1992. Efter soldaternas omplacering kunde den hållbara stadsutvecklingen ta fart och fram till år 2006, omvand­ lades 41,6 hektar till en ny stadsdel för 5 000 personer med 600 arbetstillfällen.

Den militära användningen av området gjorde att det inte kunde integreras i stadsbilden på nästan 60 år. 1993 bestämde Freiburgs kommunfullmäktige att köpa marken för att kunna utveckla området. Uppförandet av de första nya bostäderna inleddes efter rivning av några av kasernbyggnaderna i april 1998.

Alla byggnader byggdes enligt Freiburgs lågenergistandard. 100 lägenheter i delområdet Solar­City är s k plusenergihus som årsvis producerar mer energi­än de själva förbrukar. Det finns några­passivhus, däribland det första bostadshus som byggts som passivhus i Tyskland. Ett av husen är utrustade­ med vakuumtoaletter och avlopp i ­Ecosan-teknik (återanvändning av avloppsvatten till gödning för lantbruket).

Platsen ligger i direkt anslutning till ett skyddat naturområde med vattendrag och gammal vegetation som har blivit en livsmiljö för många sällsynta djurarter. Grundvattnet cirkulerar i ett separat system och giftiga ämnen filtreras.

Blandad stad Befolkningstätheten är med 12 500 invånare per kvm hög och ungefär jämförbar med centrala dist­ rikt i många stora tyska städer.

I gällande detaljplan avgränsades områden som är avsedda för både kontor, icke-störande verksamheter­och allmänna funktioner. Dessa områden är integrerade i stadsdelen och blandade med bostadsområdena.­ På grund av det stora antalet barn i grundskolan fick den lokala skolan utvidgas strax efter öppningen. På onsdagar hålls en marknad med ett bra utbud av ekologiska produkter.

28

|

Planering i Malmö 2011:1

Spårvagnsstråk genom stadsdelen Vauban Chung, Payton Vaubanallee transit boulevard. Tillgänglig: http://www.flickr.com/photos/paytons/5434641219 (Licens Creative Commons BY).

Medborgardeltagande och social hållbarhet Mycket speciellt i Vaubanprojektet är det omfattande medborgardeltagande i föreningen Forum Vauban och föreningens engagemang att skapa en stadsdel med hållbarhetskoncept. År 1994 grundades föreningen och lyckades i samarbete med olika ledamöter i kommunfullmäktige att påverka planering mot en ekologisk och alternativ inriktning.

En särskild trafikstrategi har utvecklats och genomförts. Det finns ett kraftvärmeverk drivet med flis som är en del av ett modernt fjärrvärmesystem.

Dessutom byggdes det många passivhus i stads­ delen. Flera alternativa projekt, som t ex det självstyrande initiativ S.U.S.I. (självorganiserat och oberoende boendeinitiativ), står för studentbostäder och socialbostäder med alternativa boendeformer inom stadsdelen.

Solceller på hustaken. http://www.flickr.com/ photos/9618859@N08/698346790/sizes/z/in/photostream.

brukning) utan förlust av komfort. De högre byggkostnaderna tjänar man in på 10–20 år.

Man har i dag samlat erfarenheter av 11 uppvärmningsperioder som genomgående är positiva.

Plusenergihus

En viktig del av förverkligandet av en hållbar stadsdel i Vauban var trafikstrategin. Sedan april 2006 anslöts stadsdelen till Freiburgs centrum genom en snabb förbindelse med spårvagn. För de som inte har en egen bil finns en bilpool.

Invånarna kan välja mellan helt bilfritt boende­ eller boende utan närliggande parkeringsplats.

Det finns två parkeringshus i utkanten av stadsdelen där de boende i stadsdelen kan köpa en parkeringsplats för cirka 155 000 svenska kronor. Dock är det möjligt att angöra husen för på- eller avlastning. Föreningen Autofrei kontrollerar att invånarna ­efterlever reglerna för ett bilfritt boende.

Sun Ship i Vauban distriktet Freiburg sätter standarden som den första kontorsbyggnaden i världen som är byggd som plusenergihus. Som en del av Freiburgs prisbelönta Solar City drar »Sun Ship« till sig besökare från hela världen. Huset har utvecklats och utformats i en innovativ design som påminner om ett fartyg.

Som helhet ger denna byggnad mer energi än den förbrukar per år och använder den mest aktuella byggtekniken. Vissa aspekter som gör den här byggnaden är särskilt unik är dess vakuumisolerade­ väggar, ventilation med 95 procent värmeåtervinning, treglasisolerade fönster och sin energisparande fasad. Norra och södra sida av kontorsrummen är helt täckt av en glasfasad som maximerar naturligt solljus, ger de anställda en bra utsikt och minimerar energin som slösas bort genom extra belysning.

Passivhus

Plus i balansräkningen

Trafikstrategi

Ett passivhus är ett extremt energieffektivt hus, även jämfört med nya byggnadstyper. I Freiburg byggdes det 1999 det första passivhuset i Tyskland som var ett flerfamiljshus. Byggkostnaderna låg bara 7 procent över kostnaderna för uppförandet av standardhustyper. Jämfört med en konventionell byggnad sparar man 79 procent av den primära ­energin (energiförbrukning inklusive elför-

Med bara 79 kWh per år och per kvm (primärenergi!) är förbrukningen av primärenergi mycket låg i ­Solar City. Dessutom producerar solartaken genomsnittlig­ 115 kWh per kvm per år. Sammanlagt går Solar City med en energivinst på minst 36 kWh per kvm per år.

Lars Böhme lars.bohme@malmo.se

Train of Ideas – hållbarhet på räls Hamburg, den europeiska miljöhuvudstaden 2011, presenterar sig med hjälp av ett tåg genom Europa med en utställning om hållbarhet och miljöfrågor. Söndagen den 1 maj välkomnas Train of Ideas till Malmö C med Skåne Kulinar, som serverar skånska tapas och dryck och mingel. Det arrangeras även arrangeras cykelguidningar på Västra Hamnen samt bussturer till Ekostaden Augustenborg och Ekocentrum Sege Park med guidningar på plats. Train of Ideas, som har svenska guider, kan besökas på Malmö C, perrong 7, fram till och med den 4 maj.

Om utställningen

Container 1

Container 5

Den europeiska europeiska miljöhuvudstaden, utgör en plattform för diskussioner om miljöfrågor och hållbar stadsplanering mellan experter och medborgare. Hamburg kommer att skicka ut den europeiska miljöhuvudstaden på Europas järnvägar med Train of Ideas.

Huvudtemat för utställningen är hur våra framtidsstäder ska bli hållbara, miljövänliga städer med en hög livskvalitet. Utställningen lyfter fram de s k Hansastädernas mest lyckade projekt. Dessutom är flera andra städer inbjudna att presentera sina inno­vativa miljöprojekt. Tåget kommer att stanna i 18 städer varav bl a Warsawa, Malmö, Köpenhamn, Bryssel, Wien, Barcelona och Marseille. Idén om Train of Ideas som en del av Hamburgs ansökan som europeisk miljöhuvustad var avgörande­för juryn­val. De sökande skulle uppvisa kapaciteten att tjäna som europeisk miljöhuvudstad både på en regional och en internationell nivå.

Hamburgs egen presentation av sig själv som europeisk miljöhuvudstad 2011.

Introduktion av Hamburgs miljöskyddsprojekt, inklusive arbeten från partners om ämnen som ekonomi, teknik och miljö. Genom olika interaktiva media kommer besökarna kunna ta del av den gröna­Hansastaden, t ex genom en virtuell cykeltur genom Hamburg.

»The World of all«: besökarna kommer att vidga sina vyer genom att se bortom sina egna personliga perspektiv och studera vilka resurser som krävs för att producera maten på våra tallrikar. Innovativa koncept gällande användandet av hållbara och återanvändna material samt rörlighet kommer här att presenteras såväl som teman som energiförsörjningen av staden.

Container 2

Container 6

»I – City of People«: under detta motto kommer besökarna att presenteras interaktiva sätt till att direkt deltaga i miljöarbetet. Besökarna­ kommer att få olika möjligheter att formulera skriftliga visioner och insikter om deras ideala­ framtidsstäder, som göres tillgängliga och automatiskt synliga på LED-skärmar.

»The World of all«. I den sista containern kommer det viktigaste miljötemat att presenteras: klimatförändringarna. Här kommer besökarna att få en överblick över miljöbovarna, liksom över effekterna av klimatförändringarna som redan är uppenbara i vår värld i dag. Konkreta strategier för anpassning och reducering av utsläpp som redan pågår i flera städer i Europa visas upp.

Utställningen Kunstraum GFK mbH utveckade detta utställningskoncept på uppdrag av Ministeriet för stadsutveckling och miljöfrågor. Utställningen i Train of Ideas har teman som stadsutveckling och boende, rörlighet, energi- och klimatfrågor, grönytor i staden och närhet till naturen, resursskydd (?), ekonomi och konsumtion. Dessa teman valdes för att kunna presentera en stor bredd information till en stor internationell publik. Utställningen är utformad att ordna dessa teman med olika perspektiv:­ det personliga, det lokala, det regionala och det globala.

Den utforskar den globala urbaniseringstrenden och alla de problem denna utveckling medför, formulerar utmaningar och ger exempel på lösningar i den urbana kontexten inom olika områden så som, »hemmet«, »rörlighet«, »konsumtion« och »energi«.

Container 3 »My World«: den evigt växande staden kommer att stå i focus i denna container. Här får man fakta kring stadsutveckling, t ex befolkningsfrågor och markanvändning. Besökarna kommer att kunna delta i ett digital utställningsformat vilket tillåter att utforska olika aspekter på stadsutveckling.

Lotta Hansson lotta.hansson@malmo.se

Container 4 »My World«: denna container tillägnas betydelsen av grönområden i staden.

Genom informativa och interaktiva utställningsformat kommer besökarna kunna lära sig mer om djurarter och växter som liksom oss har stadsmiljön som hemvist.

Planering i Malmö 2011:1

|

29

Hyllie blir global Första gröna solcellsfasaden förebild Idag undertecknade Malmö stad, E.on och VA SYD ett gemensamt klimatavtal med höga mål och långsiktiga ambitioner: Anders Olsson, E.on, Anders ­Rubin Den nya stadsMalmö stad och Anders Ledskog, VA delen Hyllie ska SYD undertecknar klimatavtalet för bli ÖresundsreHyllie. Foto: Malmö stad. gionens klimatsmartaste, och en global förebild för hållbar stadsutveckling.

Hyllie är Malmös största utvecklingsområde.

Fullt utbyggt ska området omfatta ungefär 9000 bostäder och lika många nya arbetsplatser. Malmö stads nya miljöprogram har redan satt höga klimatmål för hela staden och Hyllie ska nu få ta den resurseffektiva täten – här tar man ett helhetsgrepp om transporter, energi och mark.

– Vi vet att vi måste troligtvis minska våra utsläpp av växthusgaser med 90% till år 2050. Och allting vi gör i Hyllie idag kommer att finnas kvar då. För att nå den här målsättningen måste vi topprestera i allt vi gör idag kring bostäder, säger Anders Rubin, kommunalråd för boende och infrastruktur, Malmö stad – Hyllie ska inte bara vara en klimatsmart enhet, utan bidra till god energibalans i staden som helhet, säger Anders Olsson, vice vd på E.on ­Sverige och undertecknande för E.on.

Tillsammans med E.on som energiexpert, och VA SYD som vatten-, avlopps- och avfallsexpert, tecknar Malmö stad i klimatavtalet flera viktiga mål för Hyllie: • Energiförsörjningen ska bestå av 100 procent förnybar eller återvunnen energi.

• Energisystemet ska baseras på en smart och balanserad infrastruktur för såväl el som gas, värme och kyla. Det ska ha ett optimerat samspel mellan centralt och lokalt producerad energi. För att få en balans mellan produktion och konsumtion, ska energiflödena vila på smart infrastruktur (»smart grid«). Systemet ska bygga på låga primärenergifaktorer, det vill säga ha en låg energiåtgång hela vägen mellan produktionskälla och slutanvändning.

• Byggnaderna ska vara effektiva, energisnåla och ha förutsättningar att nyttja de möjligheter som den smarta infrastrukturen ger.

• Inslaget av lokalt producerad, förnybar ­energi (till exempel sol- och vindenergi) ska vara betydande.

• I Hyllie skapas förutsättningar för att göra val för en klimatsmart livsstil. I Hyllie ska det vara lätt att göra rätt.

• Hyllie ska bli ett världsledande demonstrationsområde för klimatsmarta lösningar.

Daniel Skog daniel.skog@malmo.se

30

|

Serviceförvaltningens kontor på Augustenborg landets första gröna solcellsfasad. Foto: Anders Ekström.

De gröna taken har blivit ett kännetecken för Ekostaden Augustenborg. Nu ska området bli ännu grönare.­ I höst planteras växter för landets första gröna solcellsfasad.

För drygt tio år sedan blev Augustenborg först i världen med en botanisk takträdgård, som fortfarande­är ett självklart besöksmål för alla internationella studiebesök som är i Malmö för att studera miljölösningar.

Den gröna solcellsfasaden byggs upp på samma område som takträdgården, inne på Kommunteknik. Det är Serviceförvaltningens kontor som kläs med solceller. Någon decimeter framför solcellerna dras en spaljé av vajrar där växter ska slingra sig upp över fasaden.

– Det kommer att ta några år innan växterna når upp till toppen, säger Thomas Horrke, projektledare­på Serviceförvaltningen i Malmö stad.

Syftet med att kombinera solceller och en vägg av gröna växter är att man hoppas kunna öka solcellernas verkningsgrad samtidigt som man drar nytta av växternas.

– Växter har en kylande effekt om sommaren.

När fukt avdunstar frånväxterna kyls omgivningen ned. Det är till exempel svalare att sitta i en berså­ om sommaren än att sitta utanför. Den effekten vill vi utnyttja, eftersom några tester visat att verkningsgraden på solcellerna ökar om de kyls ned av ett växttäcke, berättar Thomas Horrke som förklarar att den gröna väggen ska ge svalka, utan att skugga solcellspanelerna.

– Det räcker med att ett blad växer in och skuggar en panel för att den ska sluta ge någon el. ­Någon måste med jämna mellanrum klippa växterna­så att de inte skymmer panelerna. I länder som Tyskland, USA och Japan har gröna fasader blivit vanliga på senare år. De har samma syfte som gröna tak: de påverkar stadsklimatet positivt, minskar avrinning av dagvatten, sänker buller och renar luften.

Den gröna fasaden är en del av ett EU-projekt och kommer att följas av forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Växterna på fasaden är rådhusvin, stensöta och bokharabinda. Växterna planterades i september– oktober och det beräknas dröja 3–5 år innan de når full höjd. Växterna ska täcka söderväggen och de båda gavlarna som vetter mot öster och väster.

Denna artikel har tidigare publicerats i Grön stad.

Johanna Cederström

Mikael Ringman

johanna.cederstrom@eon.se

mikael@redaktionen.nu

Planering i Malmö 2011:1

Malmö stad utsedd till klimatsmartaste kommunen

Foto: Germund Sellgren, WWF

På tisdagen tilldelades Malmö stad utmärkelsen Earth Hour Capital 2011. Priset delas ut av Världsnaturfonden WWF och går till den kommun som är beredd att göra ambitiösa och långsiktiga insatser för att bekämpa klimatförändringarna.

Malmö får priset för sina många satsningar på hållbar stadsutveckling och för att man är »ett inspirerande exempel på hur en stad kan arbeta för att omvandla sin utvecklingsmodell från en »traditionell« till en lågfossil stadsutveckling genom konsekvent och långsiktig planering«.

Priset delades ut av Kung Carl XVI Gustav under seminariet Earth Hour Conference i Stockholm den 15 mars.

— Jag är glad och stolt över att Malmö tilldelas den här utmärkelsen. Arbetet med att bekämpa klimatförändringarna är oerhört viktigt, och utnämningen är ett kvitto på det arbete som bedrivs runtom i hela Malmö, säger Ilmar Reepalu (S), kommunstyrelsens ordförande som fick ta emot priset från kungen.

— Det här priset bevisar att vi är på rätt väg och har kommit långt i Malmös arbete för en klimatsmartare stad. Men vi har massor kvar att göra och kommer inte vila en sekund förrän Malmö år 2030 försörjs av 100 procent förnybar energi, säger ­Katarina Pelin, miljödirektör Malmö stad.

Själva evenemanget Earth Hour äger rum lördagen den 26 mars. Malmö stad medverkar genom att släcka ner Hyllie Vattentorn och Gustav Adolfs Torg mellan kl 20.30 och 21.30. Var med och släck ljuset du också!

Greenhouse – ett En ny plan- och bygglag innovativt spjut­ – lägesrapport spetsprojekt

Bygglov- och bygganmälanprocessen slås ihop, kommunens kontrollansvar ökar och ett planbesked ska kunna lämnas inom fyra månader om en detaljplan ska antas, ­ändras eller upphävas.­Det är tre viktiga förändringarna i den nya plan- och bygglag som träder i kraft den 2 maj.

Illustration: Jaenecke Arkitekter AB

MKB Fastighets AB driver spjutspetsprojektet Greenhouse i Ekostaden Augustenborg, med satsning på miljöteknik, energieffektivitet, grönska, livsstilsfrågor och social gemenskap. Greenhouse är en utveckling av Augustenborgs gröna profil och en fördjupning av MKB:s arbete för en hållbar stadsutveckling. MKB vill ge sina kunder möjlighet att leva mitt i staden, men också hållbart och nära »det gröna«.

Margaretha Söderström margaretha.soderstrom@mkbfastighet.se

Grönskande ishal­ lar och Miljöpeda­ gogiska skolor I början av 2008 inleddes arbetet med att göra Kirse­bergs ishall och Nydalaskolan i Malmö till ekologiskt hållbara fastigheter.

Ishallens fasader har fått växtbeklädda väggar och tak som ökar dagvatteninfiltration och bullerdämpning. Utemiljön kommer att inbjuda till aktivitet och entrén byggs om till bl a café. Invändigt har en rad åtgärder utförts som bidrar till att göra byggnaden ekologiskt hållbar. Åtgärdskatalogen är tänkt att ge vägledning samt underlätta i utvärdering och prioritering av omställningsbehov och åtgärdsförslag för efterkrigstidens bebyggelse. Projektet ERUF EKO delfinansierades med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Åtgärdskatalogen Grönskande ishallar och miljöpedagogiska skolor går att ladda ner på: www.malmo.se

I kommunerna pågår ett intensivt förberedelse­ arbete och kunskapsinhämtade inför att den nya lagen ska börja tillämpas. Regeringens kompetenssatsning är under genomförande och utbildningar­ hålls i länen. I Malmö innebär de nya och förändrade uppgifterna, förutom utbildningsinsatser, att stadsbyggnadskontoret ser över sin organisation och sina praktiska förutsättningar för att kunna ­arbeta så effektivt som möjligt enligt de nya processerna.

ges inom fyra månader. Bestämmelserna om fastighetsplan slopas eftersom frågorna kommer att kunna regleras direkt i en detaljplan. Flera nya bestämmelser har tillkommit som en följd av klimatproblematiken. Kommunen kan också i detaljplanen bestämma att bygglov till åtgärder som innebär en väsentlig ändring av markens användning får ges under förutsättning att viss skyddsåtgärd först vidtas, till exempel sanering av förorenad mark.

Bygglov

Stadsbyggnadsnämndens möjlighet att ta ut avgifter utökas eftersom nämnden får utökade arbetsuppgifter när prövningen blir mer omfattande och kraven på tillsyn och kontroll ökar. Dessutom kan avgift för de nya beskeden, som till exempel planbesked tas ut. För enskilda och företag kommer det att innebära att ökade avgifter för lov och detaljplaner.

Den största förändringen, att nuvarande bygglovoch bygganmälanprocesser förs samman till en process, och byggnadstekniska frågor prövas redan i bygglovskedet medför att Stadsbyggnadsnämnden måste se över sin organisation och sina processer.

För enskilda och företag kommer den nya lagen att innebära en del nyheter. Innan ansökan om bygglov ska kommunen i ett så kallat villkorsbesked i förväg kunna redogöra för vilka villkor som kan komma att gälla i ett bygglov. Den som har ansökt om bygglov ska kunna får ett beslut inom tio veckor. Tiden börjar räknas från det att fullständiga ansökningshandlingar har kommit in till stadsbyggnadsnämnden. Beslut om lov och förhandsbesked ska vinna laga kraft. När ett bygglov meddelats får byggnadsarbetena inte påbörjas innan sökanden har fått ett startbesked och när byggnaden är färdig får den i princip inte tas i anspråk innan ett slutbesked har meddelats. För byggherren kan den nya processen allmänt sägas innebära att hon eller han att måste ta ställning till betydligt fler frågor än tidigare innan bygglov kan beviljas.

Kontroll och tillsyn skärps. Byggherren har även fortsatt det fulla ansvaret för att byggnaden uppfyller alla krav på säkerhet och utformning. Kommunens roll är att se till att byggherren gör det som han eller hon ska enligt lagen. I den nya ­lagen skärps och förtydligas bestämmelserna för detta och kommunens kontroll utökas. Rollen, kompetenskraven och uppgifterna för de nya kontrollansvariga, som ersätter den nuvarande kvalitetsansvariga, förtydligas. Efter påbörjat byggarbete ska kommunen en gång under arbetets gång besöka­byggarbetsplatsen för att förvissa sig om att beslutade villkor i bygglovet eller startbeskedet följs.

Avgifter och taxa

Ändringar på gång Regeringen har redan föreslagit vissa ändringar i den nya lagen i en tilläggsproposition, Komplettering av den nya plan- och bygglagen. Propositionen innehåller bland annat förslag till ändringar i bestämmelserna hur beslut om lov och förhandsbesked ska vinna laga kraft, nya övergångsbestämmelser som reglerar möjlighet att före utgången av 2012 medge undantag från de nya kraven på kontrollansvariga. Riksdagen har ännu inte fattat beslut om förslaget.

Vi väntar också på att regeringen ska besluta om förordning till nya plan- och bygglagen. Den nya förordningen är tänkt att ersätta nuvarande planoch byggförordning, förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, förordningen om kontroll av hissar och förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem. Till skillnad från nuvarande plan- och byggförordning kommer den att reglera fråga om bygglovplikt för vissa åtgärder, bland annat anläggningar och skyltar. Boverket kan därefter ta fram nya föreskrifter. Boverket kommer även ta fram en webbhandbok som ska utgöra ett handläggningsstöd och främja en enhetlig tillämpning av den nya lagen.

Lisa Holmdahl Pedersen lisa.holmdahl.pedersen@malmo.se

Detaljplaner Regelverket för detaljplaner förändras något. Till exempel kan den som tänker vidta en åtgärd som innebär att en detaljplan behöver antas, ändras eller upphävas ställa krav på att kommunen ska ge ett besked om en detaljplan kommer att tas fram eller inte. Ett sådant besked kallas planbesked och ska Planering i Malmö 2011:1

|

31

Nya skrifter från Stadsbyggnadskontoret VÄSTRA HAMNEN

November 2008

DRAGÖRKAJEN PROGRAM FÖR PARALLELLA UPPDRAG

Fyra visioner om

VARVSSTADEN Fullriggaren

Flagghusen

Varvsparken Bo01 Dockan

aden

Bilen  Esplan

Framtidens kollektivtrafik i Malmö

Varvsstaden

n Varvsgata Västra

Västra Hamnporten

tan Neptuniga

Universitetsholmen

Fyra visioner om Varvsstaden

Dragörkajen. Program för parallella uppdrag

Hur kan Malmö växa – hållbart?

Dialog-pm 2009:1

Planer & strategier för/Plans & strategies for Det medicinska Malmö

Planer & strategier för/ Plans & strategies for Hyllie

Stadsutveckling Fosiestråket Dialog-pm 2010:1

Programdel Samrådsförslag April 2010

Malmö stadsbyggnadskontor

Malmö stadsbyggnadskontor februari 2010

Stadsutveckling Fosiestråket Dialog-pm 2010:1

Naturvårdsprogram 2010

Naturvårdsprogram 2010 Så förtätar vi Malmö!

Dialog-pm 2010:2

Malmö stadsbyggnadskontor juni 2010

Så förtätar vi Malmö!

Dialog-pm 2010:2 Det 4. stadsrum – værdibaseret stads­ udvikling

Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö

Antagen september 2010

Malmö stadsbyggnadskontor

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR STADSHUSE T 205 80 Malmö www.malmo.se sbk.info@malmo.se

För mer information kontakta: Maria Öhrn, tel 040 34 23 92 maria.ohrn@malmo.se

Pr 3087

Parkeringspolicy och parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö