Planering i Malmö

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor

• Nr 2 2012 I MALMÖ

UngBo 12 – boutställning av unga för unga Norra Sorgenfri – stadsdel i omvandling Arkitekturbiennalen i Venedig 2012

Innehåll Malmö i fronten för bostäder för unga 3 UngBo 12 – av unga för unga 4 Norra Sorgenfri – en mångfacetterad stadsdel 6 Kulturkartan Norra Sorgenfri 8 Media Evolution City – vinnare av Stadsbyggnadspriset 2012 9 Malmö stads Företagslots – en väg in för ökad service 10 ÖP 2012 11 Världens takpark 12 Ny Naturvårdsplan 13 Katarina Pelin – miljödirektör 14 Projekt på gång 16 Första spadtaget i Masthusen 18 Något ljusare på bostadsmarknaden 18 Malmös arkitekturpärlor 18 Malmö Live – ett kongress och konserthus som är så mycket mer 19 Arkitekturbiennalen i Venedig 2012 20 En resa i hållbarhetens tecken 24 Natur- och kulturrum i Torup 26

Malmö i fronten för bostäder för unga Malmös bostadsprojekt på för unga – UngBo 12 – är ett av de stora projekten i Malmö under detta och förra året. Jag kan bara konstatera att vi nått ett av våra etappmål, nämligen att initiera och skapa ett diskussionsklimat i Malmö och i Sverige om förutsättningar och möjligheter för att hitta nya lösningar för att skapa fler ungdomsbostäder. Vi har fått ett positivt mottagande i media, där debattartikeln i DN dagen efter öppnandet av UngBo 12-utställningen, civil- och bostadsministern Stefan Attefalls artikel »Enklare byggregler ska lösa studenternas bostadskris«, visar att Malmös boutställningsprojekt har skapat en nationell debatt. Men, kanske viktigare är det positiva mottagande som UngBo 12 fått på hemmaplan bland ungdomar och ungdomsföreningar och för våra samarbetspartners byggföretagen.

Jag vill också vittna om den kreativa kraft som idétävlingen haft genom den genomlysning som vi gjort i de tio stadsdelsområdena. Av de totalt 350 förslagen jurybedömdes hälften. Dessa har vi nu samlat i en »thinktank-bok« som jag är övertygad kommer ha stor betydelse för oss även i nästa steg, som är genomförandedelen. Samtidigt med boutställningen i september, utlyser staden en markanvisningstävling där olika idéer av förslagsfloran kommer att ingå. Vi vet redan nu att det är stort intresse från våra samverkansparter om att få vara delaktiga i ett sådant pionjärprojekt.

Samtidigt visar MKB Fastigheter stor initiativkraft genom att initiera ytterligare ungdomsbostadsprojekt. Även Stadsfastigheter är långt framme i sina initiativ kring bostadsfrågorna för unga.

Vår förhoppning är att vi skall kunna starta en diskussion med Boverket om möjligheterna att ändra på regelsystemet för just ungdomsbostäder. Jag vill

också lyfta fram den möjlighet som projektet har öppnat för, nämligen ungdomarnas genomlysning av alla möjliga lediga och potentiella tomter som finns i vår stad. Den kartläggningen kommer vi att ha nytta av i framtiden.

Placeringen av utställningen i bussgaraget i Norra Sorgenfri har gjorts medvetet för att kunna ge kraft och fokusera på vårt nästa stora utvecklingsområde – Norra Sorgenfri – stadens äldsta industriområde som nu får sin startpunkt för bostäder i just kvarteret Spårvägen. Jag ser starten i kvarteret Spårvägen som mycket viktig, inte bara för de aktörer som blivit tilldelade markanvisning utan för alla andra fastighetsägare i Norra Sorgenfri. Omvandlingen av Norra Sorgenfri har också stor betydelse för de omkringliggande områdena och i egenskap av kommissionär för ett socialt hållbart Malmö finns beröringspunkter både ur ett socialt, ekonomiskt men också miljömässigt perspektiv.

En naturlig koppling till bostadsfrågorna har den demografiska utvecklingen. Just nu kommer nya rapporter om befolkningsutveckling för 2012 som visar på en ökning med cirka 5.000 nya Malmöbor. Ökningen ställer ånyo krav på stadens samhällsservice, men lika viktigt är bostadsfrågan. Vi på de tekniska förvaltningarna måste arbeta för att skapa möjligheter men också underlätta för ytterligare bostadsbyggande i staden. Intimt sammankopplat med bostäder, arbete och tillväxt och vårt mål om en attraktiv och hållbar stad är utbyggnaden av den hållbara kollektivtrafiken. I slutet av nästa år blir det introduktion för superbussarna, som sedan kommer att följas av nya spårvägslinjer.

Denna utveckling är mycket betydelsefull för Malmös framtid.

Det är också spännande att kunna konstatera

att Boplats Syd nu på allvar tagit de första stegen mot att bli en regional bostadsförmedling. Som namnet Boplats Syd antyder har ambitionen hela tiden varit att skapa en bostadsförmedling för hela Malmöregionen. När nu Folksam Fastigheter som i början på året köpte större delen av Staffanstorpshus AB:s bostadsbestånd anslutit sig och när Lommas bostadsförmedling vid årsskiftet slås ihop med Boplats Syd så blir förmedlingen i praktiken regional. Att andelen privata fastighetsägare som använder Boplats Syd ökar bådar gott inför framtiden.

Avslutningsvis vill jag berätta om stadsbyggnadskontorets organisationsarbete, som förhoppningsvis skall göra att processerna hos oss med bland annat renodlade plan- och stadsarkitektavdelningar skapar en ökad tydlighet men också en snabbare handläggning för våra kunder. I detta­ sammanhang vill jag informera om vår nya planchef – Josephine Nellerup – som presenteras närmare i detta nummer.

Justeringen med renodlade avdelningar innebär också att den strategiska enheten får en ny och övergripande roll som egen fristående enhet. Jag får säkert tillfälle att återkomma till denna utveckling vid ett annat tillfälle.

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor. ansvarig utgivare

omslagsbild

Göran Rosberg, 040 34 36 79

UngBo 12-utställning. Foto Bojana Lukač.

redaktion

malmö stadsbyggnadskontor

Göran Rosberg, Lotta Hansson, Maria Öhrn

205 80 Malmö tel 040 34 10 00 www.malmo.se/bobygga och www.malmo.se/stadsplanering

layout/grafisk form, textredigering

Lotta Hansson fotografer

© SBK, Bojana Lukač om inte annat anges. tryck

Holmbergs tryckeri, Malmö, september 2012 Planering i Malmö 2012:2

|

3

UngBo 12 – av unga för unga I dag saknar 248 000 unga i Sverige egen bostad. Det är nästan lika många som hela Malmös befolkning. På grund av detta är unga inte sällan hänvisade till att bo kvar hemma hos föräldrar, bo i andra eller tredje hand eller som inneboende. Det borde inte vara så. UngBo 12 vill hitta lösningar på riktigt. Kom och se de kreativa lösningarna på framtidens boendeformer – på riktigt.

Om UngBo 12 UngBo 12 är Sveriges första boutställning för och av unga. I gamla bussgaraget på Celsiusgatan i Malmö hittar du den världsunika boutställningen­ UngBo 12. Under nästan ett år har så många som 60 000 ungdomar från 142 olika länder i UngBo­ 12:s idétävling visat hur man kan bygga om och bygga nytt i Malmös tio stadsdelar för att lösa bristen­på bostäder för unga. Tävlingen är i sig unik och omröstningarna har skett på Facebook.

Vinnarförslagenfrån idé- och arkitekttävlingen har gestaltats och byggts i modeller, många i skala 1:1.

Under hela september månad visar vi hur det blev.

Vi kommer att berätta, lyssna, diskutera och agera.

Allt för att skapa debatt kring frågan!

Med UngBo 12 har vi en unik möjlighet att, genom­ungas kreativitet och engagemang, lyfta­frågan om bostäder till unga. Exempel på lösningar­ som unga föreslår är yteffektiva, ekologiska och kollektiva boendeformer för framtiden. Bland förslagen finns byggnader på platta tak, på gator­och i parkeringshus. Parallellt med UngBo 12:s boutställning kan vi ta del av ungas betraktelser, gå på seminarier, workshops och föreläsningar samt inspireras till nya innovativa byggprocesser­för morgondagens bostäder.

Törnrosen De:constructed av Danny Bridson, ett av vinnarbidragen i Rosengård från idétävlingen. Foto Anja Wulf.

Vem står bakom UngBo 12?

UngBo 12 är ett projekt initierat av kommun­ styrelsen i Malmö och drivs av Malmö stad ­genom Stadsbyggnadskontoret. Syftet är att skapa nationell debatt kring bristen på boende för unga; bland unga och beslutsfattare på alla nivåer inom både politiken och branschen. Projektet har flera samarbetspartners varav de flesta har koppling till ­bostadssektorn. Samarbetspartners är ByggVesta,­ Diligentia, HSB, Ikano Bostad, JM, Midroc, MKB, NCC, PEAB, SKANSKA, Stena Fastig­ heter, Riksbyggen, Veidekke och Wihlborgs samt CITY Malmö, IKEA, Malmö Citysamverkan och VA SYD. Det finns även möjlighet att delta i UngBo 12:s spännande program. Läs mer på www.ungbo12.se/ programmet.

Kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu och Janna Valik, generaldirektör på Boverket, inleder ett framtida samarbete under invigningen av boutställningen den 1 september. Foto Anja Wulf.

4

|

Planering i Malmö 2012:2

Ung engagerad publik på UngBo 12:s workshop med fokus på stadsplanering och arkitektur.

Invigningen den 1 september var välbesökt.

Markanvisningstävling Malmö stad, genom UngBo 12, bjuder in våra samarbetspartners till en markanvisningstävling med syfte att skapa förutsättningar för ett genomförande i projektet. Målet med markanvisningen är att främja ett utvecklingsprojekt i UngBo-12-anda, med hög experimentnivå, samt att utmana redan existerande nationella regelsystem för olika typer av bostadsproduktion. För detta ändamål ställer staden en tomt på 390 kvadratmeter med en föreslagen byggrätt på 690 kvadratmeter BTA i Kvarteret Spårvägen (kvarteret där Gamla Bussgaraget ligger) till förfogande.

Förslaget ska grunda sig i de bidrag, koncept och idéer som inkommit i idétävlingen. Det ska finnas en stark koppling till element i ett eller flera bidrag. Förslaget ska utarbetas med i samarbete med bidragsställarna och i enlighet med bland annat det nya Miljöbyggprogram SYD. Vi kikar i nuläget även på de specifika tomter som tävlingens olika bidrag är knutna till och hur planerna för dessa ser ut. Med andra ord är genomförandeprocessen i full gång!

Helena Uesson, projektledare Malmö stadsbyggnadskontor,

Modeller av tävlingsbidragen gestaltar kreativa idéer så som boende i tågvagnar, av Amr Balah och Anders Lanegård, och påbyggnad på Kirsebergs vattentorns, Tornets krona, av Dennis Kjellström och Henrik Yang.

helena.uesson@malmo.se Patrick Quist, konceptägare och projektledare, patrick@quistab.se,

Karta till markanvisningstävling. Illustration Malmö stadsbyggnadskontor.

Ett av de fyra vinnarbidraget i UngBo 12:s arkitekttävling, Delad glädje är dub­ bel glädje, av Theo Storesund och Oskar Grundström, uppskattas av både unga och ­äldre besökare. Foto Anja Wulf.

Planering i Malmö 2012:2

|

5

Norra Sorgenfri – en mångfacetterad stadsdel Norra Sorgenfri är i dag en mångfacetterad stadsdel med ett brett innehåll och kommer så förbli fast i mindre skala och med nya funktioner. Dagens industriområde ska successivt fasas ut och en ny innerstad ska utvecklas med den gamla kvartersstrukturen och befintliga byggnader med kulturhistoriskt värde som bas.

De äldre byggnaderna i kvarteret Verket.

Det offentliga rummet ska ges en hög kvalitet med stor rikedom och bredd. Vardagslivet ska vara ­enkelt och nära. Arbetsplatser, bostäder och service ska utvecklas utifrån behov och möjligheter.

Norra Sorgenfris utveckling är också viktig för att binda samman centrala och östra Malmö. En kontinuerlig stadsväv har större förutsättningar att bli levande och attraktiv än avbrutna stråk där det är svårt att ta sig fram. Ett växande Malmö behöver också en större innerstad, fler noder och fler bostäder.

Dagens kvalitéer

Grönska på fasad mot Industrigatan.

Visionsbild gatumiljö. Illustration Ida Sandström.

6

|

Planering i Malmö 2012:2

Ett trettiotal byggnader från 1900-talet med kulturhistorisk eller miljöskapande värde utgör en av områdets stora kvalitéer. De är alla ett arv från när Sorgenfri var ett av Malmös mest betydelsefulla industriområden med stora arbetsplatser såsom Addo och Tripasin.

Totalt utgör de cirka 25 000 kvm i entréplan. Detaljer såsom entréer, räcken, sten- och tegelfasader, vackra fönster och tak utgör en exposé över 1900-talets arkitekturstilar och bidrar till ett varierat och stimulerande stadsrum med ett historiskt djup.

Byggnader och miljöer kommer att behöva­förändras och utvecklas för att möta nya funktioners behov. Men det är väsentligt att förändringarna sker på ett sätt så att byggnadens karaktär och de egenskaper som uttrycker värdena behålls. ­Historiska sammanhang ska vara avläsbara. Det kan till exempel handla om att man ska kunna avläsa en byggnads ursprungliga funktion eller att det ska gå att urskilja moderna tillägg från gamla­ strukturer. På detta vis kommer de kulturhisto-

riskt värde­fulla industribyggnaderna bli karaktärs­ skapande för Norra Sorgenfri och en tillgång för området.

Framtidens utmaningar Byggnadernas i flera fall eftersatta underhåll, den före detta industrimarkens saneringsbehov och nya funktions- och energikrav gör omvandlingen till en stor ekonomisk utmaning i ett kortsiktigt perspektiv, men i ett längre perspektiv kan kulturhistorian bidra till ett ökat värde för området.

Norra Sorgenfri har ett geografiskt centralt­ läge mitt emellan tre av Malmös viktiga noder:

Befintlig gårdsmiljö före detta Addo.

Detalj takfot.

Östra Farmvägen vid Tripasin ombyggd till gymnasieskola.

Sedan planprogrammet gjordes har ett behov av en grundskola i området tillkommit. Allt fler söker­centralt belägna skolplatser och en stadsdel som Norra Sorgenfri med i framtiden cirka 5000 ­boende behöver en skola. Malmö Stad vill ge skolan­bästa tänkbara plats eftersom det är en viktig­kommunal funktion och en långsiktig investering. En central förutsättning är att skolan integreras med sin omgivning där uteytor ges möjlighet att samnyttjas över dygnet och andra verksamheter integreras i en ny skola. Läget för skolan är ännu inte bestämt, men såväl ombyggnad av befintliga lokaler som nybyggnad prövas som alternativ.

avläsbar för den som rör sig i staden. Genom att bygga kvartersstad, som är en robust struktur har området möjlighet att klara förändringar över tid och fortsätta utvecklas. Inom denna struktur finns även utrymme för det individuella, alla malmöbor ska kunna hitta en egen plats eller passande bostad i Norra Sorgenfri.

Bebyggelsen föreslås vara tät med relativt­smala­ gaturum. Men täthet kräver mera omsorg om kvaliteten, det vill säga gestaltningen och funktionen, på de privata och offentliga rummen, säger stadsarkitekt Ingemar Gråhamn. Om det är för tätt kan det bli otrivsamt. Grönska är också otroligt viktigt för staden, fortsätter Ingemar. Det bidrar till att göra den attraktiv och vänlig.

Kvartersstaden

Karaktär

Ändrade förutsättningar

­ almö C, Triangeln och Värnhem, men tillgängM ligheten med gång-, cykel- och kollektivtrafik ­behöver förbättras.

En etappvis utbyggnad med successiv övergång från industri till attraktiv bostadsmiljö är en annan utmaning. Attraktiviteten kan skapas med hjälp av nya parker och andra offentliga rum samt en utveckling av Norra Sorgenfris kulturprägel. En rimlig utbyggnadstakt för området är 200 bostäder om året och det är i kvarteren Brännaren och Spårvägen som de första bostäderna förväntas byggstarta 2014–2015. Kvarteret Brännaren kan rymma­mellan 600 och 700 bostäder och är beläget mellan­Nobelvägen och Östra Farmvägen i anslutning till kyrkogården. Flera av kvarterets fastighetsägare­samverkar kring frågor som t ex verksam­heter, parkering och arkitektur, vilket underlättar såväl helhetstänkande som etappindelning. Kvarteret Spårvägen kan rymma över 600 bostäder samt en omvandling av de gamla bussgaragen.

Stadsdelen ska bebyggas med kvarter med kringbyggda gårdar, men i måttligare skala än i city. Tydlighet mellan det offentliga gaturummet och den privata gården gör staden inbjudande och enkelt

N

KATRINELUND

n

igat an

äge

ustr

NORRA SORGENFRI

Agn e

slun

dsv äge

Ös t ra fa rmv

Ind

n

VÄSTRA SORGENFRI

ÖSTRA SORGENFRI

KON TINE N

TALB

ANA

Nob elvä gen

S:T PAULI KYRKA

Visionen för Norra Sorgenfri är småskalighet, varia­tion och mångfald. I stadsdelens karaktär bör man kunna avläsa det traditionella Malmö, ny arki­tektur och referenser till områdets industri­ historia. Genom att till exempel anvisa den kommunala marken till flera olika exploatörer ökar möjligheten att uppnå visionen. Unika byggnader med ett eget uttryck skapar identifikation och tillhörighet. Byggnadernas detaljering skapar närhet och upplevelserikedom. Utformningen av kvarter, offentliga rum och detaljering av byggnader bidrar tillsammans till småskalighet och närhet. En miljö som man vill vara i och trivs i.

Malmö stad tog 2008 fram ett planprogram för Norra­Sorgenfri, 45 hektar industriområde. Programmet ­visar på en ny stadsdel med plats för cirka 5000 boende­och 4000 arbetsplatser i en stadsväv med nya gator, torg och parker. Staden arbetar nu tillsammans med fastighetsägarna för att genom­föra planprogrammet. I takt med att industrier­har lagt ned ­eller flyttat från området har kulturen flyttat­in. Cirka­ 250 kulturaktörer finns idag i Norra­Sorgenfri jämte ­tillverkningsindustri, kontor och skolor.

Ulrika Lundquist, projektsamordnare Stadsbyggnadskontoret, ulrika.lundquist@malmo.se Foto: Malin Nilsson

Presentationskarta Norra Sorgenfri. Illustration Malmö stads­ byggnadskontor.

Planering i Malmö 2012:2

|

7

Kulturkartan Norra Sorgenfri Kulturkartan kan ses som en av leveranserna från det så kallade »kulturuppdraget«, ett politiskt uppdrag som till­ delades ISU 2011: »Att pröva kulturen som en fjärde dimension för en hållbar stadsutveckling« där ISU bland annat utgått från Norra Sorgenfri som case.

Lansering av Kulturkartan, Norra Sorgenfri Institutet för hållbar stadsutveckling, ISU, bjöd in till lansering av Kulturkartan den 13 juni.

Kulturkartan är en karta som pekar ut platser i området Norra Sorgenfri där fastighets- och markägare har sagt ja till nyttjande av deras tomt och fastighet för temporära kulturaktivititer. Detta är första steget i en längre process – kartan kommer ständigt att utvecklas.

Vid lanseringen släpps version ett av kartan i begränsat antal tryckta upplagor om 200 samt en prototyp av hemsidan www.malmo.se/ norrasorgenfri/kulturkartan visades upp som en dialogprocess. Det vill säga att allmänheten varmt välkomnas att tycka till om den digitala versionens utformning för bästa möjliga användarvänlighet.

Lanseringen sker i samverkan med Stadsbyggnadskontoret och Kulturförvaltningen.

Kulturdirektör Elisabeth Lundgren medverkade vid själva ceremonin liksom Ulrika Lundquist, projektsamordnare för Norra Sorgenfri, Clara Norell, verksamhetschef på ISU som var processledare för ISU:s Kulturuppdrag 2011, Maja Manner f d verksamhetschef på ISU, Helena Uesson från de;co samt andra som varit inblandade i framtagningen av Kulturkartan. Kulturkartan har även varit en vända ute på Rosengård där Yalla Trappan stått för vikning av kartan.

Efter lanseringsreceptionen minglades det vidare på Tangopalatset nya uteservering där ISU höll säsongsavslutning för sitt populära afterworkkoncept: Urban Drinks.

Clara Norell, verksamhetschef Institutet för hållbar stadsutveckling, ISU clara@isumalmo.se

Kulturdirektör Elisabeth Lundgren.

Clara Norell, verksamhetsdirektör ISU.

Ulrika Lundquist, Stadsbyggnads­ kontoret.

8

|

Planering i Malmö 2012:2

Ingrid Sandsberg, konstnär verksam på Cirkulations­ centralen.

Helena Uesson, de;co.

Media Evolution City

– vinnare av Stadsbyggnadspriset 2012

Representanter från Juul | Frost Arkitekter AS och Wihlborgs Fastigheter AB.

Arkitekter Jais arkitekter AB (f d Henrik Jais Nielsen Mats White arkitekter) och ­Fojab AB och byggherrar: MKB Fastigheter AB och JM AB tar emot nomineringen till klassen bostäder.

Media Evolution City, arkitekt Juul | Frost Arkitekter AS, byggherre Wihlborgs Fastigheter AB.

Joel Sevelin och Susanne Eliasson, arkitekt­ Kristina Orre, Olus Value AB och kvali­ tetsansvarig BFK Christian Kock tar emot ­hedersomnämnandet för projektet på Södra Promenaden 57.

Stadsbyggandets dag Stadsbyggandets dag hölls på Malmö Börshus den 22 augusti. Dagen inleddes med ett hälsningsanföranden av ordförande i Malmö stadsbyggnadsnämnd, Carina Svensson, och Stadsbyggnadsdirektör, Christer Larsson.

Arkitekt MAA, Michael Asgaard Andersen, höll ett intressant anförande om utställningen New Nordic – Arkitektur & Identitet på Louisiana.

Prisutdelning Vinnare av årets stadsbyggnadspris blev Media Evolution City som var nominerad i klassen verksamheter.

Bostadsområdet Hammars Park, arkitekter Jais arkitekter AB (f d Henrik Jais Nielsen Mats White arkitekter) och Fojab AB och byggherrar: MKB Fastigheter AB och JM AB nominerades i klassen bostäder. Bostadshuset på Södra Promenaden 57 tilldelades ett hedersomnämnande. Byggherre Joel Sevelin och Susanne Eliasson. Arkitekt är Kristina Orre, Olus Value AB och kvalitetsansvarig BFK Christian Kock. Årets Gröna Lans tilldelades HSB, Brf Hilda, von Lingens väg 4–126. Årets skyltpris tilldelades Möllans ost och Accus skytlreklam.

Nancy Mashoun, Brf Hilda, tar emot priset Årets Gröna Lans.

Juryns utlåtande till vinnaren av årets stadsbyggnadspris: »Västra Hamnen är ett av Malmös största stadsbyggnadsprojekt. Ett tidigare skeppsbyggnadsområde under omvandling med stora arkitektoniska kvaliteter både i de delar som redan varit föremål för hållbar stadsutveckling men också i de värden som finns i industribyggnader från olika tidsepoker.­ Staden och ägarna har här ett stort ­ansvar att värna om detta industriarv som för Malmö­borna och staden representerar en mycket viktig del i dess industrihistoria.

Produktionshallarna i tegel med stora fönster ut är en sådan byggnad som bildar en vacker front mot Stora Varvsgatan. Byggnaden är ett exempel på en partiell ombyggnad där byggherren tillsammans med beställare och arkitekt på ett positivt sätt ­tagit tillvara den ursprungliga tegelfasaden mot Stora­ Varvsgatan och tillfört en helt ny skapelse mot gårdssidan och torrdockan.

Den nya blir en stark kontrast mot den omgivande bebyggelsen men samtidigt en ny accent som sticker ut och vill annonsera det kreativa och innovativa som pågår innanför skalet. Arkitekterna har med arytmin i fönstren och den svagt

André Zandelin, Eva Rask, Per Franzén och Amanda Cawood från Accus ljus­ reklam tar emot utmärkelsen årets skylt 2012 för Möllans ost på Bergsgatan 32.

l­utande fasaden mot dockan skapat en spänning mot grannbyggnaden som samtidigt löser upp en annars kompakt lådkaraktär. Materialet i den nya delen består av färgade glasplattor.

Byggnaden har fyra våningsplan där botten­ våningens mötesplats genom restaurang mot dockan­är uppglasad och erbjuder besökare och hyres­gäster en stimulerande miljö för samtal och spontana möten. Ledordet för interiören har varit öppenhet, enkelhet, sammanhang och flexibilitet vilket man otvivelaktigt lyckats med.

Likaså passar den okonventionella informationsdisken i entrén in i det konceptet. Genom att utveckla platsen för verksamheten och samtidigt öppna upp utemiljön så att även allmänheten får tillgänglighet till området vinner projektet ytter­ ligare en poäng i bedömningen.

Genom om- och nybyggnad av en tidigare industrihall på Västra Hamnen har aktörerna skapat­ en spännande arbetsmiljö för en inkubator för mediabranschen med förutsättningar att skapa­ ­syn­ergieffekter för såväl verksamheten som den omgivande innovationsmiljön, och som är ett tillskott till stadsmiljön i Malmö..« Planering i Malmö 2012:2

|

9

Malmö stads Företagslots – en väg in för ökad service

I höst blir det lite lättare att vara företagare i Malmö stad. Den 3 september öppnade Malmö stads Företagslots, en ­viktig del i Malmö stads satsning på ökad näringslivsservice.

Företagslotsen, som tidigare gick under namnet »Frontdesk-projektet«, kommer under hösten att drivas som en pilotverksamhet. Syftet med piloten­ är, förutom ökad service till medborgarna, att kartlägga vilka företagsärenden som kommer in till kommunen, mäta volymer, titta på resursfördelning samt ta fram en nyttokalkyl som skall ligga till grund för beslut om formen för Företagslotsen i framtiden.

Målet med Malmö stads Företagslots är att höja kvaliteten på kommunens näringslivstjänster och minska bördan för företagarna. Företagslotsen skall öka kommunens förutsättningar att på ett effektivt sätt hjälpa näringslivet med information, samordning och beslutsfattande.

Förvaltningsöverskridande projekt Malmö stads Företagslots kommer att bemannas av personal från Näringslivskontoret, Fastighetskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret samt Miljöförvaltningen. I egenskap av Företagslots agerar och kommu­nicerar man som företrädare för hela kommunen.

Vad är egentligen en Företagslots?

Begreppet Företagslots är vedertaget inom Sveriges kommuner och funktionen finns idag på många håll i landet, i olika form. Företagslotsen är en kostnadsfri servicefunktion, en enhet (eller person), som skall underlätta kommunikationen med företagare genom att fungera som enda kontaktväg in i kommunen. Lotsen sammanför de olika förvaltningarna och har företagarens behov i fokus. ­Genom en sådan funktion arbetar kommunen aktivt för att ge bästa möjliga service och förenklade processer.

Enligt en undersökning från 2011 gjord av NNR. Näringslivets regelnämnd1, har 172 av 196 kommuner en Företagslotsfunktion i någon form.

Information Informationsdelen består i att upplysa om vad som krävs för att få olika tillstånd, vilka blanketter som skall fyllas i, vilka förvaltningar som skall involveras i ärendet, hur man kommer i kontakt med dessa och vilka uppgifter som behövs för att kommunen skall kunna handlägga ärendet.

Samordning och beslut Samordningsdelen består i att Företagslotsen ­internt samordnar ärenden och förmedlar information mellan de berörda förvaltningarna. Den person­i Företagslotsen som mottagit ärendet har huvud­ansvar. Beslutsdelen innebär att Företags­ lotsen ­verkar för att driva på i processen för snabbare handläggning och beslut.

1. NNR, »Företagens väg in till kommunen« april 2011.

10

|

Planering i Malmö 2012:2

Bakre raden från vänster: Maria Bengtsson, Jessica Jönsson, Ingegärd Svensson, Mats Niwhede,Thomas Ohlsson, Främre raden från vänster: Fredrik Ingmarson, Jennifer Röhr, Ingrid Lindholm, Anna Pankko.

Omfattning Enligt SIS2 skall Företagslotsning innefatta följande­områden: • • • • • • • • • •

Lokaler och mark Bygglov och bygganmälan Företagsetablering Miljö och hälsa Finansiering (informera om/ hänvisa till ­externa aktörer) Livsmedel Kompetensförsörjning Upphandling (information om förfarande, ej genomförande) Alkohol Säkerhet

Företagslotsen kommer att hålla öppet ­Må– To 8.30 till 12.30 från och med den 3 september. ­Under hösten kommer Företagslotsens kontakt­ vägar att vara mail och telefon. Ambitionen är att i framtiden kunna utveckla Företagslotsen till att även inkludera det ­fysiska mötet.

Kontaktuppgifter foretagslots@malmo.se 040 34 30 00 Anna Pankko, projektledare anna.pankko@malmo.se

Det är viktigt att de som ingår i Företagslotsen har god kännedom om andra aktörer av intresse för före­tagare i kommunen och kan hänvisa till dessa gällande frågor som ligger utanför kommunens ­ansvarsområde.

Statistik och uppföljning Alla ärenden som kommer in till Malmö stads ­Företagslots, och som motsvarar definitionen av ett före­tagsärende, kommer att registreras och dokumenteras i ett ärendehanteringssystem. Systemet gör det möjligt att plocka ut statistik på antal och typ av ärenden för framtida tjänsteutveckling och förbättrad service. Det är också ett stöd för informationsöverföring och ger minskat personberoende, då samtliga i Företagslotsen kan följa händelseförloppet kring ett visst ärende.

2. SIS-WA 1:2011

Sebastian Månsson (näringslivskontoret), Thomas Ohlsson (gatukontoret), Jennifer Röhr (miljöförvaltningen) och Christel Olsson (miljöförvaltningen). Foto Jenny Leyman.

ÖP2012

ÖP2

012

Arbetet med Malmös nya översiktsplan ÖP2012 pågår. Kommande vinter kommer ett utställningsförslag att presenteras.

Under hösten pågår den politiska behandlingen av utställningsförslaget till översiktsplanen. Det är kommunstyrelsen som ska ta beslut att godkänna planen för utställning. Målet att planen ska kunna ställas ut under vintern 2012/13. Den kommer då att visas på olika platser i Malmö och genom olika evenemang ska kunskap om planen spridas och dess innehåll diskuteras. ­Planen kommer då också att skickas ut på en andra remissrunda. Översiktsplanen kommer att bestå av två delar,­ dels en planstrategi (skrift), dels ett web-baserat kartverktyg som innehåller alla planens kartor och planeringsriktlinjer.

Det övergripande målet för översiktsplanen är att Malmö ska fortsätta utvecklas som en attraktiv­ och hållbar stad utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Malmö ska vara ledande och ett föredöme inom hållbar stadsutveckling.

I strategidelen lyfts tre prioriterade inriktningar­ fram. De handlar om att Malmö tillsammans med Köpenhamn ska vara en regional motor för grön tillväxt och sysselsättning, att staden ska utvecklas som kulturell och demokratisk arena, och att Malmö ska vara en nära, tät, grön och funktionsblandad stad.

Den stora utmaningen för Malmös framtid ­ligger allt mer i den sociala hållbarheten. Översiktsplanen och den fysiska planeringen kan i flera av­

seenden verka stödjande för en god socio-ekonomisk utveckling i hela staden. Stadsutvecklingen i Malmö har skapat en god ekonomisk och miljömässig plattform att bygga vidare på för att också skapa socialt värde och social bärkraft.

Som ett strategiskt dokument med tydliga inriktningsmål kan översiktsplanen fungera som vägledning och stöd för kommunala beslutsprocesser på olika plan, inte enbart i frågor som rör den fysiska­planeringen. Den ska inspirera och stimulera till arbetsprocesser inom stadens förvaltningar som leder mot ett mer hållbart Malmö. Översiktsplanen ska också stimulera andra aktörer – offentliga, privata och ideella – att medverka i dynamiska processer i staden.

En viktig del av översiktplanen är de regionala­ frågorna. Malmö har nära samarbeten med Köpen­ hamn, Lund och grannkommunerna. I Köpenhamns nya kommuneplan lyfts Malmös betydelse för Köpenhamn fram. Köpenhamn är naturligtvis av ännu större betydelse för Malmö. Med sina olika styrkor kompletterar städerna varandra och stärker Öresundsregionens attraktionskraft och tillväxtmöjligheter. Tillsammans ska Köpenhamn-Malmö vara Skandinaviens näringslivscentrum, med bäst möjliga förutsättningar för ett internationellt näringsliv. Gemensamma strategier och samarbeten har formulerats över nationsgränsen.

Tyke Tykesson, arkitekt Stadsbyggnadskontoret tyke.tykesson@malmo.se

Planering i Malmö 2012:2

|

11

Världens takpark Mittemot Stationstorget blänker något som nordiskt guld. Det är Bärnstensentrén till Emporia. Ett spektakulärt ­projekt på flera sätt, Skandinaviens främsta köpcenter, och unikt i sitt slag med en park på taket.

Emporias bärnstensentré.

Emporias takpark, fotograferad i mitten av maj 2012. Den blå glasbyggnaden är uppgången inifrån Havstorget.

Längre bort i bild även en ramp från parkeringshuset som ansluter till takparken.

Gert Wingårdh har med sitt arkitektkontor varit delaktig i Hyllies planerade köpcentrum sedan 1997. Det är det av hans projekt som löpt över längst tid hittills och det slutliga förslaget landade 2007 då Steen & Ström köpt marken och utlyste en arkitekttävling för Emporia. I konkurrens med fem andra ledande byråer i norra Europa vann Wingårdh Arkitektkontor med sitt förslag, ett koncept med stora arkitektoniska kvalitéer som starkt bidrar till identiteten för det nya centrumområdet i Hyllie.

med spännande variation i material och uttryck.

Inte ens entréerna har gett plats åt handelns reklamskyltar. Här får istället himlen tala.

– Jag blev arkitekt för att jag var så imponerad av byggnaden Phantheon i Rom med sitt hål i taket där ljuset flödar in, säger Gert Wingårdh. Helt omedvetet när vi ritade den mäktiga Bärnstensentrén, förstår jag i dag vilket tydligt fokus himlen får då man står omsluten av entrén. Det är helt fantastiskt att en modern byggnad kan fånga samma essens som en byggnad för 2 000 år sedan, säger Gert.

Här får himlen tala Uppdraget var att gestalta ett köpcentrum på drygt 90 000 kvm som skulle integreras med hundratals bostäder och ett parkeringshus med plats för 3 000 bilar. Wingårdhs förslag förenade ett samspel mellan dessa delar på ett sätt som aldrig tidigare gjorts i Sverige. I stället för att framträda som en gigantisk köplada ritades Emporia som ett välklätt köpcenter med bostadshus i mindre skalor och fasader

Att ta och ge mer Men det är inte bara samspelet mellan kvarterets funktioner som gör projektet till något alldeles unikt. Det handlar också om att förena ekonomisk tillväxt med en utveckling som är socialt och ekologiskt hållbar, att ge mer tillbaka än vad man tar.

För att bygga ut Malmö med ett nytt centrum tas den goda jorden och åkerlandskapet i bruk. Med

Havtorn planteras av Erik Lindström, byggansvarig för Emporia, Louise Lundberg, trädgårdsmästare för takparken och Gert Wingårdh, arkitekt.

12

|

Planering i Malmö 2012:2

planeringen av Emporia har Malmö stad haft en löpande dialog med Steen & Ström och Wingårdh med en stark viljeinriktning att återskapa en yta för biologisk mångfald med minimal klimatpåverkan.

Istället för att negligera taket som yta för annat än takfläktar och andra tekniska konstruktioner har man skapat en 27 000 kvm stor park på Emporias tak. Det motsvarar ungefär fyra fotbollsplaner.

– Utan att se någon kommersiell självklarhet i investeringen bidrar istället Steen & Ström med Emporias takpark till Malmö stads mål att arbeta långsiktig med en hållbar stadutveckling, säger Gert Wingårdh. Men det mest innovativa och kanske världsunika för projektets arkitektoniska aspekter är att på en så stor yta skapa en takpark på ett köpcentrum.

Topografiska byggnader Gestaltningen av takparken liknar ett landskap med olika biotoper som skapar skiftande växtlighet och är inredd med gradänger och sittbänkar i lärk-

Gert Wingårdh.

Ny Naturvårdsplan

Illustration Wingårdh Arkitektkontor.

trä. Takfläktarna ligger dolda i sedumklädda kullar och andra synliga fysiska konstruktioner har triangelformade strukturer för att upplevas mer som en del av landskapet än som byggnader. Takparken nås inifrån Emporia genom Blomstertorget och Havstorget, två av sex inomhustorg i köpcentret.

De sticker upp genom taket framstår som växthus i landskapet.

– Det här är på många sätt en av de mest radikala delarna i hela projektet, säger Gert Wingårdh och menar att landskapet på taket visar ett framåtblickande sätt att använda jorden. Jag tror att vi i framtiden kommer att få se byggnader som mer och mer kommer att bli topografiska i sina uttryck.

Vi skördar mycket energi för ny bebyggelse. Genom att skapa strukturer underifrån som ger nya ytor för växtlighet, kommer vi också uppleva att byggnaderna bidrar till att återskapa ett landskap med ekologisk hållbarhet.

Internationella studiebesök Louise Lundberg som tidigare jobbat med Malmös gröna tak på Augustenborg, är konsulterad som trädgårdsmästare med ansvar för takparkens planteringar. Hon ser bland annat till så att krokusar, tulpaner och blåklockor växer i kapp med alla gröna takytor av sedum, tuvrör, häggmistel och jättenattljus. Men också så att träd och buskar som björk och havtorn ges bästa förutsättningar att växa. Alldeles vid entrén från Hyllie stationsgata, har Louise anlagt en liten trädgård för alla sinnen. Den kan man uppleva även om man inte kan se, genom att känna, dofta och smaka på det som växer.

– Växtligheten på taket fyller en viktig funktion för både människan och miljön. Den kan hantera klimatförändringar vid både skyfall och värmeböl-

jor. Och all forskning visar på att människor mår bättre av att vistas i gröna miljöer. Detta kommer därför att vara ett avgörande inslag i framtidens stadsbyggande, menar Louise som också är helt övertygad om att takparken kommer generera fler internationella studiebesök till Malmö än de som redan sker i Augustenborg och i Västra Hamnen.

En takpark för alla Takparkens landskap för organismer, insekter, fåglar, växter och människor ger också möjligheter för verksamheter att etablera sig på taket när Emporia­fylls med handel och liv. Exempelvis kan den utökas­med en spa-anläggning eller andra rekreativa­aktiviteter. För allmänheten kan takparken nås från Hyllie stationsgata via en hög trappa eller en snedbanehiss. Även rampen på det färgstarka parkeringshuset leder ända upp till taket med direkt anslutning till parken, som kommer att vara tillgänglig under samma öppettider som Emporia. Även om Emporia står klart i oktober 2012 fortsätter den gröna takparken att växa. Bostadsbebyggelsen som klär in köpcentret uppförs av MKB, JM och Peab och de första inflyttningsklara lägenheterna­beräknas står klara 2013.

Maria Nyman-Moritz, Fastighetskontoret maria.nyman@malmo.se

Den vackra och högvuxna orchidén majnycklar, som växer­ vid Husie mosse, är en av många arter som bidrager till den biologiska mångfalden i Malmö.

Kommunstyrelsen godkände den 6 september en ny naturvårdsplan som ska ligga till grund för kommunens fortsatta arbete med naturvård och biologisk mångfald.

Naturvårdsplanen består av 2 delar, den första så kallade programdelen redovisar mål och strategier för naturvårdsarbetet samt ger en allmän beskrivning av vilka naturtyper som förekommer i kommunen. Del 2, Områdesbeskrivningar, beskriver de naturområden som anses vara särskilt värdefulla.

I programdelen beskrivs tre inriktningsmål för naturområdena: 1. Skydda och utveckla Bevara befintliga naturområden med dess mångfald av arter till efterkommande generationer.

2. Nyskapa och kompensera För att kompensera för den förlust av arter som skett räcker det inte med att skydda och utveckla befintliga naturvärden, en målsättning är även att nyskapa områden med höga naturvärden.

3. Öka kunskapen om naturen Kunskap om kommunens naturområden är en förutsättning för all planering och hållbar utveckling. En målsättning är att höja kunskapsnivån hos allmänhet, politiker och tjänstemän.

Kunskap och engagemang hänger ihop och stärker varandra.

I del 2 finns 172 naturområden beskrivna. Alla områdena har besökts vid minst ett tillfälle och en naturvärdesbedömning har gjorts. Områdena har delats in i tre klasser: N1 högsta naturvärde, N2 mycket högt naturvärde samt N3 högt naturvärde.

Dessutom behandlas 15 av stadens parker. Alla områden är beskrivna i text och bild samt presenterade på en översiktskarta. Denna del kan användas som en guide till naturen i Malmö.

Magnus Wedelin, ekolog magnus.wedelin@malmo.se

Planering i Malmö 2012:2

|

13

Katarina Pelin – miljödirektör Hon har precis fått Hydrogen Award 2012 för sin intelligens, mod och uthållighet när det gäller att introducera nya tekniker i ett samhälle. Som ledare är hon resultatinriktad, ganska krävande och har stor tillit till sina medarbetares kunskap och förmåga. Katarina Pelin är Miljöförvaltningens chef som gillar att jobba med ekorrar.

– Malmö står inför två stora utmaningar; klimatfrågan och den socioekonomiska problematiken.

För att lösa dessa två måste vi både göra stora satsningar och ta många små steg samtidigt. Vi måste jobba på bredden. Samtidigt måste jag säga att jag aldrig har varit i en stad i världen där engagemanget är så stort som i Malmö. Alla behövs, säger Katarina Pelin.

Klockan har slagit fem och Miljöförvaltningen har stängt för dagen. Men Katarina Pelin är kvar på jobbet för att samla ihop lite papper innan hon skall hem till bostaden på Romeleåsen. Hon visar upp priset Hydrogen Award 2012 som hon precis har fått av Vätgas Sverige och H2 Skåne. Där står det att Katarina har modet att våga ta beslut och har uthållighet att orka kämpa.

Miljöstrategiskt arbete – Innan jag kom till Malmö stad jobbade jag i ­Region Skåne där jag bl a var chef för det miljöstrategiska arbetet. Vi drog t ex igång olika strategiska samarbeten för att öka produktion och infrastruktur för förnybar energi i Skåne som t ex biogas och vätgas. Det var många uppförsbackar då och inte alls lika självklart som det är idag. Men med stark övertygelse och mycket envishet kommer man långt, säger Katarina Pelin.

Katarina är jurist i botten och en samhällsentreprenör som arbetat inom privat, offentlig och universitetssektorn. Den röda tråden har alltid varit samhällsutveckling och drivkraften ett starkt samhällsengagemang.

Hon är född i Stockholm men har tillbringat­ nästan alla sina somrar i Bohuslän. I vuxen ålder flyttade Katarina till Skåne där hon bott i drygt 30 år.

– Jag kallar mig svensk nomad, säger Katarina med ett härligt skratt.

Den siste december 2007 slutade Katarina ­Pelin sin tjänst som chef för miljöstrategiskt arbete­ på ­avdelningen för Planering och Miljö i Region­ Skåne­för att den första januari 2008 börja som chef på Miljöförvaltningen i Malmö stad.

– Jag blev rekryterad hit. Först tyckte jag att jobbet inte verkade särskilt spännande men tackade­ ja när jag insåg att arbetet bestod av både myndighetsutövning och strategisk samhällsutveckling.

Min juridik kom också mycket väl till pass, säger Katarina Pelin.

Kliva vidare Katarina såg att Malmö stad hade gjort väldigt mycket och att vissa förändringar i arbetssättet och inriktningen skulle göra att man kunde kliva till nästa nivå.

– Vi gjorde stora förändringsarbeten på förvaltningen. Utvecklade vårt tillsynsarbete, vårt rådgivningsarbete och vårt strategiska utvecklingsarbete.­ Och framförallt synkade dem för att använda alla 14

|

Planering i Malmö 2012:2

Katarina Pelin är resultatinriktad, ganska krävande och har stor tillit till medarbetarnas kunskap och förmåga. Arbetet­ är delegerat och hon gillar att jobba med ekorrar. Det är de personer som kilar inom och mellan organisationer, identi­ fierar vad som är på gång och ser till att man inte suboptimerar, utan synkroniserar och ser till att Malmö och varje aktör får ut ännu mer av sina satsningar. Foto Drago Prvulovic.

tillgängliga verktyg och få större kraft i arbetet. Vi tog fram ett nytt miljöprogram för Malmö med hårt prioriterade mål, berättar Katarina Pelin.

Under de senaste fyra åren har Katarina också­ haft ett regeringsförordnande i Delegationen för hållbara städer. En av delegationens uppgifter har varit att dela ut statliga bidrag till olika planeringsprojekt, nya utvecklingsprojekt och investeringsprojekt. Malmö fick bidrag till bland annat Fullriggaren i Västra Hamnen och utvecklingsprojekten i Rosengård.

Att utveckla Västra Hamnen som är ett nybyggnadsområde och Rosengård som handlar mycket om renovering, ombyggnad och förtätning är helt olika utmaningar.

– Enkelt uttryckt arbetar vi med byggherrarna i Västra hamnen och med invånarna i Rosengård.

Använda kompetens Att inte använda den kompetens som alla dessa människor från olika delar av världen besitter, ­anser Katarina vore korkat.

Tydlighet och tillit är viktigt för Katarina Pelin, chef för Miljöförvaltningen i Malmö stad. Hennes ledarskap ledde­ till priset Hydrogen Award 2012 som hon fick av Vätgas ­Sverige och H2 Skåne. I motiveringen står det »För att intro­ ducera nya tekniker i ett samhälle krävs intelligens, mod och uthållighet. Man måste förstå tekniken och sammanhangen där den kan användas. Man måste ha mod att våga ta beslut och man måste ha uthållighet att orka kämpa. Det har du, tack för det.« Foto Kim Hall.

Ett annat projekt är »Smarta nät« i Hyllie.

Smart GRIDS är ett samarbetsprojekt där Malmö stad, Eon och Siemens tillsammans med bygg­ herrarna med flera arbetar för att energi ska kunna användas på ett mer effektivt sätt över dygnet, årstiden och året.

– Det handlar om hur man kan använda för­ nybar energi i bostadshus, köpcentra, i kontors­

Hon är född i Stockholm men har tillbringat nästan alla sina somrar i Bohuslän. I vuxen ålder flyttade Katarina till Skåne där hon bott i drygt 30 år. Foto Eva Levau.

lokaler kombinerat med transportsystemet, förklarar Katarina Pelin.

När jag frågar vilken betydelse stadsbyggandet/ stadsbyggnadskontoret har i utvecklings- och utbyggnadsarbetet, svarar Katarina att det inte går att utveckla en stad utan ett proaktiv och offensivt stadsbyggnadskontor.

– Samarbetet mellan oss och dem och andra förvaltningar är det som gör att det går bra. Alla tar ansvar för sina delar och hittar lösningar för att gå framåt. Det är arbetsintensivt, säger Katarina som ser samarbetet mellan förvaltningarna som mycket viktigt i ambitionen att nå så bra och optimala lösningar på stadens utveckling som möjligt.

Samarbete ger resultat – Vi samarbetar i stort sett i alla frågor. Alla tar med sig sin kompetens och kunskap i de olika projekten och bidrar med den för att resultatet skall bli så bra som möjligt, säger Katarina Pelin.

– När vi arbetar för en hållbar stadsutveckling måste vi jobba på bredden och med många frågor samtidigt. En stad består av både hårda och mjuka system som är beroende av varandra. Så när man utvecklar en stad måste man hantera en lång rad frågor samtidigt, som t ex energisystem, transportsystem och byggnader, men också mjuka frågor som utbildning och lärande för hållbar utveckling, konsumtionsfrågor och jobbskapande, säger Katarina­Pelin.

Det politiska ledarskapet är helt avgörande för resultatet. Tydliga, högt satta och långsiktiga mål för alla sektorer är en förutsättning för att få en allt bättre stad för invånarna, men också för att kunna ta ett större samhällsansvar.

– Exempel på det är två av målen i miljöprogrammet. Det första är att hela Malmö stads egen verksamhet ska vara försörjd med förnybar energi 2020. Det kan vi lyckas med genom att bland annat arbeta med energieffektivisering så att vi får ner energiförbrukningen kraftigt. Det är allt från energieffektiva lokaler till grön IT, smarta transport­ lösningar, upphandling av varor och tjänster och engagemangsskapande arbete, säger Katarina Pelin.

Den förvaltning som dessa utmaningar kommer att vila tungt på är serviceförvaltningen som för övrigt redan gör ett utmärkt jobb.

Förnybar energi Det andra målet är att hela det geografiska området Malmö 2030 ska vara försörjt till 100 procent med förnybar energi.

– För att klara detta jobbar vi med att skala upp det vi har påbörjat med ett antal olika energislag som biogas, vindkraft, fjärrvärme, geoenergi, solenergi och vätgas, säger Katarina Pelin. För att klara­2030-målet måste transportsystemet bli ännu bättre­och nya byggnader bli ännu mer energieffektiva. För att klara av att försörja alla verksamheter och förvaltningar med förnybar el måste ett stort energi­pussel läggas. Stora investeringar måste göras av både offentliga och privata aktörer.

Den största utmaningen är det befintliga byggnadsbeståndet i Malmö som måste energi­ effektiviseras. För att klara detta har man startat­ »Bygga-om-dialogen« för att tillsammans med fastig­hetsägare, nätägare, finansiärer, teknikbolag och andra aktörer hitta nya affärsmodeller där kostnaderna inte övervältras på hyresgästerna.

– I områden där människor har hög ekonomisk

standard spelar det inte lika stor roll som i låginkomstområden. Vi måste driva arbetet i alla delar av staden och i alla byggnadsbestånd. Brf Hilda i Rosengård är ett lysande exempel på hur det går att få ekonomi i att bygga om, säger Katarina Pelin.

Spårvagnar – Vad gäller persontransporterna är cykeln Malmös­kanske mest populära transportmedel. Sen jobbar vi för att få Metro till Köpenhamn och spårvagnar och annan kompletterande kollektivtrafik till bussarna. Dessutom hoppas vi att norrmännen bygger höghastighetståg från Oslo till Malmö och vidare till Köpenhamn snart, tillägger Katarina­ ­Pelin.

Resan som Malmö har gjort har varit enastående.­Internationellt har Malmö fått stor uppmärksamhet för sin strävan att bli en hållbar stad. Men enligt Katarina Pelin har Malmö den svåraste resan framför sig.

– Vi har blivit världsberömda för olika pilotprojekt. Nu ska vi omsätta detta i hela Malmö samtidigt som vi ska växla upp det vi redan har gjort.

Vi måste addera integrationsfrågorna och se till att Malmö växer ihop. Malmö måste bli lite mer rättvis stad i ett mänskligt perspektiv. När Malmö får priser säger det mer om resten av världen än om Malmö, tycker Katarina Pelin.

Malmö står som sagt inför två stora utmaningar.­ Den ena är klimatfrågan och det andra är den socio­ekonomiska frågan. För att lösa dessa två måste­Malmö stad både göra stora satsningar och ta många små steg.

Kim Hall, journalist kim.hall@swipnet.se

Planering i Malmö 2012:2

|

15

Projekt på gång 142 nya lägenheter i Kirseberg På fastigheten Bågen 20 i Kirseberg föreslås det nybyggnation av flerbostadshus med totalt 142 stycken­lägenheter. Lägenheterna fördelas på 20 ­lägenheter med 1 rum och kök, 47 lägenheter med 2 rum och kök, 71 lägenheter med 3 rum och kök samt 4 lägenheter med 4 rum och kök. På bottenvåning i hörnet Lundavägen/Vattenverksvägen planeras det för lokaler. På gården uppförs förrådsbyggnader och sophus.

Fasader mot Lundavägen utförs med delar i gulrött tegel och med delar av puts i olika nyanser av vitt, ljusgrått och mörkgrått. Mot Norra Bulltoftavägen och Vattenverksvägen utförs putsade delar i varmröd kulör.

Fastigheten Bågen 20 ligger i Kirseberg och ­angränsar till Lundavägen, Vattenverksvägen och Norra­Bulltoftavägen.

Fasad mot Norra Bulltoftavägen.

Byggherre: IKANO Bostad AB Arkitekt: Enter Arkitektur Fasad mot Lundavägen.

Ny kontorsbyggnad till parkkontoret i Folkets Park

Ny förskola i Södra innerstaden Bygglov har beviljats till en ny förskola på fastigheten Trevnaden 1 och 4. Fastigheten är belägen längsmed Rolfsgatan i Södra innerstaden.

Förskolebyggnaden blir i två plan och kommer att rymma sex avdelningar med totalt 102 barn.

Förskolan får en utelekyta på cirka 2.620 kvm, vilket blir 24 kvm per barn. I närheten av förskolan finns bland annat den stora Enskifteshagen med spännande experiment-lekplatser som kommer att utnyttjas.

Byggherre: Stadsfastigheter, Malmö stad Arkitekt: Sydark Konstruera

16

|

Planering i Malmö 2012:2

Parkkontoret får ny kontorsbyggnad i Folkets Parks östra del mot Falsterbogatan. En del av kontorsbyggnaden kommer också att kunna hyras ut till extern verksamhet som är kopplad till folkparken.

Byggnaden utförs i en ljusgul puts med färgglada fönster och dörrar i aluminium i orangea, röda och gröna kulörer. Räcken och trappor utförs i varmförzinkad stål med röda detaljer. Det blir en blomstrande byggnad, ett vajersystem kläs med växter, och likaså blir räckena växtbeprydda.

Byggherre: Stadsfastigheter Arkitekt: Maria Lindgren, Stadsfastigheter

Nytt kontorshus med restaurang och butiker i Limhamn Bygglov har beviljats till ett kontorshus på den före detta kajplatsen där färjorna till Dragör lade till.

Kontorshusets fasader mot Övägen och hamnbassängen blir glasade medan gavelfasaderna blir av en mer solid karaktär. Bottenvåningen mot hamnen är avsedd som restaurang med uteservering och mot Övägen finns butiker. Övriga våningsplan i byggnaden är kontor.

Uthuset intill kontorsbyggnaden får fasader av gråa cementfiberskivor och spalje med växter och ett sedumtak.

Byggherre: AB Dragörkajen Arkitekt: Lars Asklund Arkitektkontor

Ny förskola i Fosie Den befintliga mangårdsbyggnaden i kvarteret Stångbönan i Fosie, är byggd 1896 och kommer att byggas om till förskola. Mangårdsbyggnaden kopplas samman med en ny byggnad i två våningar som utformas med tak- och fasadmaterial efter den befintliga byggnaden. Angöring av parkering kommer att ske norr om förskolan.

Förskolan kommer att kunna ta emot upp till 90 barn.

Byggherre: Stadsfastigheter, Malmö stad Arkitekt: Sydark/Era Landskap, Malmö

Ny bebyggelse kring Gottorps allé i Bunkeflostrand Ny bebyggelse planeras utmed Gottorpsvägen.

Bostadsbebyggelsen kommer att bestå av cirka­ 250 lägen­heter med cirka två tredjedelar i flerbostadshus utmed Gottorpsvägen och resterande i radhus i två eller tre plan. Upplåtelseformen till lägen­heterna i radhusen blir äganderätter eller­ ­bostadsrätter och bostadsrätter eller hyresrätter i flerbostadshusen.

Byggherre: Skanska Mark & Exploatering Nya Hem AB Arkitekt: Arkitema Architects

Illustrationplan.

Planering i Malmö 2012:2

|

17

Första spadtaget Något ljusare i Masthusen på bostadsmarknaden Den 4 juni togs det första spadtaget i Masthusen, i hjärtat av Västra Hamnen. Ilmar Reepalu, Kommunstyrelsens ordförande, och Anders Kupsu,­ ­Diligentias vd, tog ett symboliskt första spadtag då de satte varsin spade i jorden och planterade en växt för att symbolisera den hållbara stadsdel som växer fram.

– Nu bygger vi Masthusens första kontorshus. Huset byggs intill ICA Maxi och i anslutning kommer vi också att bygga ett stadsdelstorg som kommer att bli en social mötesplats med caféer, aktiviteter och butiker, säger Andreas Ivarsson, marknadsområdeschef för Diligentia i Malmö.

Kontorshuset kommer att bestå av fem våningar kontor och med plats för butiker och service på markplan. Hyresgäster som är klara att flytta in hösten 2013 är Kronofogdemyndigheten, Systembolaget och ICA. Masthusen är den första stadsdelen i Norden som kommer att hållbarhetscertifieras enligt det världsledande systemet BREEAM Communities, vilket betyder att hela Masthusen kommer att ha en god hållbar totalmiljö och relation till sin omvärld. För Diligentia är frågor som ekologi, transporter, avfall, materialanvändning och kommunikationer högprioriterade.

Andreas Ivarsson, marknadsområdeschef Malmö andreas.ivarsson@diligentia.se

Malmö Latin hållbar skola

Naturskyddsföreningen, Malmö stad och Malmö högskola arbetar tillsammans för att utveckla metoder inom skolan för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Nya Malmö Latin, en kreativ skola med högskoleförberedande utbildningar inom estetik, media, humaniora, samhälls- och naturvetenskap, ska vara en förebild som visar vägen för hur skolan kan minska sin egen miljöpåverkan, fördjupa kunskaper inom miljö- och naturvård och som arbetar med attityder kring de förändringar som individ och samhälle är i behov av att genomgå för att stödja en hållbar utveckling. Ny Malmö Latin ska bli en modellskola för att utveckla nya pedagogiska arbetsformer med förhoppningen om att kunna sprida dessa till många fler skolor i staden och runt om i landet.

Naturskyddsföreningen vill att dagens unga ska bli bättre än dagens vuxna på att förvalta klotets resurser. Skolan måste utvecklas så eleverna får kunskap och handlingsberedskap för att kunna vara med och utveckla ett hållbart samhälle.

Malmö högskola stödjer Modellskolan genom kompetensutveckling av lärarna och följeforskning av projektet, som pågår fram till juni 2016.

18

|

Planering i Malmö 2012:2

Sedan finanskrisen slog till under 2008 har det varit skakigt på bostadsmarknaden i Malmö, och för den delen större delen av landet i övrigt. Efter de mycket svaga åren 2008 och 2009 stärktes bostadsmarknaden betydligt under 2010, med ett stort antal byggstarter till följd. Optimismen fortsatte under våren 2011, men sedan vände det igen. En kraftig nedgång i bostadsbyggandet och en avvaktande bostadsmarknad präglade hösten och vintern 2011. Våren 2012 har inneburit en större optimism på bostadsmarknaden och en något ökad aktivitet i bostadsbyggandet.

Enligt Konjunkturinstitutet är konjunkturen i Sverige sakta på uppgång, och om uppgången håller i sig kan en snabb återhämtning på bostadsmarknaden vara möjlig. Konjunkturinstitutet visar även på en minskning i pessimismen bland hushållen. Därtill visar statistik att priserna på bostäder i Malmö, främst på bostadsrätter, stigit under 2012 års första månader. Detta är viktiga indikatorer för en starkare bostadsmarknad. Osäkerheten kring ett fortfarande oroligt finansiellt världsläge kvarstår dock, och en svag utveckling på arbetsmarknaden kan vara hinder för en snabb uppgång på bostadsmarknaden.

Antalet byggstartade bostäder under årets första fyra månader var 270 stycken (204 lägenheter och 66 småhus). Förhållningssättet bland branschens aktörer har under de senaste månaderna fortsatt varit avvaktande, och detta gör avtryck på Malmös bostadsmarknad. Framförallt är det nybyggnadsprojekt med bostadsrätter som inte riktigt kommer igång, projekt med hyresrätter går desto bättre. Så även om konjunkturutvecklingen nu pekar uppåt och aktiviteten i många bostadsprojekt ökat, så är det fortfarande svårbedömt hur många bostäder som kommer att byggstartas under 2012.

Förutsättningarna för att antalet byggstater snabbt kan öka igen är emellertid fortfarande goda.

Det finns, förutom bostäder i klara detaljplaner från 2011, även fler bostäder som inte byggstartats i detaljplaner som färdigställdes 2010. Därtill kommer även de cirka 800 bostäder som ännu ej byggstartats trots beviljade bygglov. Under 2012 har redan ett antal ytterligare bostadsplaner vunnit laga kraft, och fler blir det sannolikt.

Sammanfattningsvis kvarstår, med bakgrund av ovanstående underlag, fortfarande en möjlighet för ökat bostadsbyggande under 2012.

Kristoffer Arvidsson, planeringssekreterare Strategienheten kristoffer.arvidsson@malmo.se

Malmös arkitekturpärlor

Ett bostadshus på Fågelbacken Adress: Östra Rönneholmsvägen 43 Byggår: 1954 Arkitekt: Børge Glahn & Ole Helweg Byggherre: W Wihlborg för MKB Vid den gamla landsvägen, Östra Rönneholms­ vägen, ligger detta hus, uppfört i mitten av 1950-­talet, vars utformning är ett resultat av arkitekt­ernas sökande efter ett relevant arkitektoniskt formspråk i ett allt mer industrialiserat byggande.­Det har här resulterat i en fasad med betong­element som kan tyckas vara långt före sin tid. ­Elementtekniken öppnade möjligheter för att skapa­nya konstnärliga fasaduttryck. Balkongfronterna visar på en estetik med direkt koppling till modernitetens produktionssätt. Betongornamenten­ som pryder balkongerna hade i princip kunnat massproduceras i oändlighet. Arkitekterna arbetade­ här med ett nätverk av horisontaler och vertikaler som i kombination med de dekorativt mönstrade betongelementen gör att hela fasaden kan läsas som ett raster.

Huset ritades av de välrenommerade danska­ ­arkitekterna Børge Glahn och Ole Helweg. De ­använde i sina arbeten ofta betong gjuten med en dekorativ relief, ibland med tydlig inspiration från Frank Lloyd Wright.

Byggnaden innehöll dels bostäder och dels kontor.­Byggherre var MKB och huset byggdes av byggnadsingenjören Willy Wihlborg. Kontorsdelen byggdes om till studentbostäder i slutet­ av 1990-­talet. Ombyggnaden ritades av Bygg-A ­Ernfors & Jacobson arkitekter genom Ulf Ernfors.

Tyke Tykesson, arkitekt Stadsbyggnadskontoret tyke.tykesson@malmo.se

Malmö Live

– ett kongress och konserthus som är så mycket mer Den 27 juni togs det första spadtaget för Malmös nya landmärke, kongress-, konsert- och hotell-anläggningen­ Malmö­Live. Ambitionen för huset är hög och samarbetena är viktiga. Eva Claeson, marknadschef på Malmö ­Symfoniorkester, beskriver här en vision av det kanske största stadsbyggnadsprojektet i Malmö under kommande åren.

En symfoniorkester med anor och traditioner. En hotellkedja med spektakulär ägare. Och Malmö­ stad som har höga ambitioner och tydliga önske­ mål. Tillsammans ska vi skapa Malmös nästa mötes­plats.

Det första man möts av när man går mot det nya konserthuset är pulsen och myllret av männi­ skor och aktiviteter. En spännande plats mitt i Malmö.­Redan på broarna sker det första ­mötet.

Här sprider högtalarna och självaste huskroppen ett jämt ljud över piazzan i harmoni med bild, konst, film och ljusinstallationer som projiceras på konserthusväggen.

När sommarvärmen lägger sig över platsen ges konserter i det fria på den scen som skapats för ända­målet där piazzan övergår i huskroppen.

Den skyddar musikerna mot väder och vind, men ­publiken kan antingen sitta eller gå omkring och njuta av de musikaliska spektaklen.

Entréplanet är en tummelplats, disken, där biljetter till de flesta evenemang i staden säljs, ligger­ med direkt anslutning till piazzan utanför. Där säljs också skivor och souvenirer och runt hörnet finns lyssnarplatser med hörlurar som kopplas upp till ett klingande musikbibliotek på internet.

Här sitter ungdomar och studerar medan kongressledamöter minglar i lunchpausen. Kanske har en musik­handel eller instrumentmakare fått sina lokaler i gatuplanet.

Trappan upp till foajéerna fungerar också som en förbindelselänk till rummen på gatuplanet – öppet för alla, såväl gallerister som modeskapare, informatörer som intresseföreningar. Foajéerna är öppna så att man kan spatsera i en rogivande arki­ tektur, njuta av utsikten mot vattnet och parken och fika eller äta i den anslutande restaurangen.

En given attraktion är lunchföreställningarna på scenen i anslutning till restaurangen, en scen som också används kvällstid som aptitretare till evenemangen. Den musikaliska söndagsbrunchen är ett måste. Stora bildskärmar placeras runt om som ­visar bilder från repetitionsarbetet, senaste konser­

Illustrationer Schmidt Hammer Lassen.

ten eller är en aktiv del i den äventyrsmiljö som skapas i inför konserterna.

Kombinationen med ett kongresscenter ger auto­matiskt en större genomströmning av männi­ skor i de öppna foajéerna som alla kan använda vare sig man är konsertbesökare, kongressdeltagare eller bara allmänt nyfiken. Utbudet på ytorna blir därigenom också bredare och mer mångfacetterat såväl när det gäller aktiviteter, fasta och tillfälliga, som olika typer av restauranger och caféer.

Kongressdeltagare möter en annorlunda och avkopplande miljö utanför kongressalen. Här finner de också möjligheten att ta del av spännande föreställningar och konserter. Konserthusets programverksamhet har nämligen planerats så att varierande programtyper presenteras i de olika salarna i anslutning till, eller som en del av, kongresserna.

Den nya anläggningen ska vara en­ stolthet, ett levande hus dygnet runt.

Här kommer synergieffekterna­mellan­ konsert- och kongressfunktionerna mest till sin rätt. Även om ett konserthus oftast förknippas med sin konsertsal är helhetsupplevelsen av huset, ­själva besöket, av allra största betydelse.­ – Lyckas vi arbeta mot samma mål kan detta bli ett hus som man vill besöka från Europa och i världen,­säger kommunikatör ­Linda Herkel.

Fakta • • • • • • • • •

Byggstart 27 juni 2012 Öppnar sommaren 2015 Malmö Lives yta: 47 000 kvadratmeter .

Kvarteret: 90 000 kvadratmeter.

Kongresshallen: Plats för cirka 1 500 ­personer.

Stora konsertsalen: Plats för cirka 1 600 ­personer.

Flexibla salen: Plats för cirka 300 personer.

Hotellet: 445 rum. Tre hotelltorn varav det högsta är cirka 85 meter.

Parkering: 230 platser.

Parterna • Skanska bygger anläggningen.

• Malmö stad genom Serviceförvaltningen är hyresvärd för konsertsalen, den lilla salen,­ garaget och delar av de gemensamma­ ytorna.­ • Malmö SymfoniOrkester är hyresgäst till Malmö stad av konsertsalen, flexibla salen och delar av de gemensamma ytorna.

• AFA Fastigheter kommer efter färdigställandet­2015 vara hyresvärd för kongress­hallen och hotellet.

• Clarion, en av Choice hotellkedjor är hyres­ gäst till AFA fastigheter av kongresshallen­ och hotellet. Clarion är även de som kommer­att ansvara för restaurangerna i hela anläggningen.

Linda Herkel, kommunikatör Stadskontoret, linda.herkel@malmo.se Eva Claeson, Malmö SymfoniOrkester, eva.claeson@mso.se

Planering i Malmö 2012:2

|

19

Arkitekturbiennalen i Venedig 2012 Illegala cykelbanor som målas upp om natten, kopie­rade Palladiovillor, förortssatsningar. Allt finns att beskåda på arkitekturbiennalen i Venedig,­den internationella arkitekturens viktigaste arena. Under David Chipperfields ledning är temat i år Common Ground; nu räcker det med ikonarkitektur, låt stjärnarkitekterna möta vanliga människors ­behov.

Arkitektur i dialog Dagarna innan filmfestivalen ute på Lido drar igång så öppnar arkitekturbiennalen på det gamla varvsområdet Arsenale och ute bland de nationella­ paviljongerna i Giardini. Och även om klädseln mest går i svart, till skillnad från de färgstarka krea­ tionerna ute på Lido, den heta solen till trots, så finns här en hel del av arkitekturens stora stjärnor.

Men de är inte så entusiastiska i år. Franska Odile­ Decq och brittiske Peter Cook är lika kritiska som jag mot att David Chipperfield utsetts till utställningskommissarie. Visst är han en skicklig arkitekt, hans renovering av Neues Museum i Berlin­ är både poetisk och antikvariskt innovativ, men Chipperfield är knappast känd för att vara debattör eller­teoretiker. Och han är knappast den som har arbetat­nära sina brukare.

Inne på det legendariska varvsområdets repslagarbana möter jag Norman Foster som fått Chipperfields förtroende att öppna hela utställningen med en intensiv videoinstallation. Den för tankarna­till Massimiliano Fuksas 30 meter långa installation år 2000, men Fuksas var betydligt mer provokativ: så här ser världen ut med trafikstockningar, segregering, överbefolkade städer, vad gör vi arkitekter? Fosters Gateway (som har ska-

Med temat Common Ground söker 2012 års upplaga av arkitekturbiennalen en dialog mellan arkitekter och brukare.

Har inte arkitekter mer att ge än vad de vanligtvis får bygga? Alexander Eisenschmidt visar en rad oförverkligade projekt för Chicago, bland annat Adolf Loos Tribune Tower och Greg Lynns Stranded Sears Tower.

20

|

Planering i Malmö 2012:2

Arkitektgruppen FAT, med bland annat Armin Linke, Inez Weizman och brittiska arkitektskolan AA, tittar närmare på kopior och plagiat.

pats av Finlandsbaserade konstnären Charles Sandison) är betydligt mer tillrättalagd. Här passerar namn på historiens alla arkitekter revy tillsammans med bilder­från stadslandskap, från den arabiska våren, från upploppen i London. Med sitt tema Common­Ground, vill David Chipperfield visa att vi inte ­behöver acceptera det som bjuds, arkitektur kan ge oss tillträde till nya världar, arkitekter kan arbeta­direkt för vanligt folk. Men då krävs det att arkitekter ifrågasätter sin yrkesroll och inte ser sig själva­som stjärnor som stiger ned och förverkligar mäster­verk efter mästerverk.

Norman Foster har anlitat konstnären Charles Sandison för videoutställningen Gateway som inviger arkitekturbiennalen.

– Jag vill uppmana mina kollegor att vända sig mot att vi i vår tid lägger så stor vikt vid enskilda­ enstaka verk, säger David Chipperfield under presskonferensen. Jag uppmanar dem att knyta an till kulturell kontinuitet som tar fasta på det gemensamma idéarv som utgör basen för vår arkitekturkultur. Italien förblir arkitekturens andliga hem, här inser vi att byggnader inte är unika spektakel.

De uttrycker kollektiva värderingar och fungerar som bakgrund för vardagslivet.

Det låter förstås bra. Så jag frågar Foster, som jag förgäves försökt intervjua för Dagens Nyheter,­ om hans förslag till Slussen. Om ikonarkitekturen­ nu är förbi, om det nu är dags för arkitekter att lyssna till oss vanliga dödliga, vad har han att säga oss kritiker och stockholmare som anklagar honom för att byta ut trettiotalets motorvägsfyrklöver mot en åttafilig raksträcka?

– Jag tror att vi i varje projekt har gett allmänheten något särskilt, säger Norman Foster med ett sådant där påklistrat undvikande leende som Stockholmspolitikerna gjort till sitt varumärke. Jag kan inte kommentera Slussen, jag måste iväg, det är någon som väntar mig…

Jag hade förstås inte förväntat mig något mer svar. Foster har klämts mellan Stockholms olika tekniska förvaltningar, och utan någon ursprunglig öppen idétävling blir det givetvis platt fall även för en storhet som han. Senare möter jag Jean Nouvel­ borta i Giardini, där han och Mia Hägg ställer ut sitt ratade förslag som däremot utgick från vad platsen skulle kunna göra för Stockholms identitet.­ Nåväl, repslagarbanan bjuder desto mer intressanta­ bidrag längre in. Arkitektgruppen FAT, med bland annat Armin Linke, Inez Weizman och brittiska­ ­arkitektskolan AA, tittar närmare på kopior­och plagiat. En sönderskuren och ytterst kopierad Villa­ Rotunda tronar i utställningens mitt. Och här finns bilder på exempelvis den världsarvsmärkta byn Halstatt i österrikiska Steiermark som har fått

Den israeliska paviljongen säljer Milton Friedmans ­bibel, givetvis helt utan innehåll, en bitsk kommentar både till att nationalekonomi är allt annat än en vetenskap, och till den nyliberala marknadsekonomi som Friedman sådde ­fröet till i Israel såväl som i Chile och Storbritannien.

en exakt kopia i kinesiska Huizhou. Copyrightdebattörer är upprörda, men inte borgmästaren i Halstatt, han välkomnar ännu fler kinesiska turister som vill se originalet. Eller ta Adolf Loos, en av modernismens förgrundsgestalter, som 1914 hävdade att originalet hade tjänat ut och predikade en repetitionens estetik. Ändå så har det varit så gott som omöjligt att få tillstånd till att bygga hans tidigare aldrig uppförda hus för Josephine Baker. Vår längtan efter ständigt nya original ställs mot kopian som uttryck för kontinuitet och inspiration.

Bland alla modeller och skisser så ger ändå musi­kerna Dom Coyote och Emily Barkers Folk in a Box den mest intima upplevelsen. I ett mellanrum hittar jag ett välsnickrad garderobsliknande­ rum. Dom ber mig kliva in i mörkret och stänger dörren efter mig. _ Jag kommer att sjunga för dig, bara för dig, säger en dam vid namn Sofia Taliani. Vad vill du höra? Du kan välja mellan tyska, engelska, franska och italienska låtar!

Jag kan inte se henne, det är sammetssvart härinne. Hennes version av Ich bin von Kompf bis Fuß är dröjande innerlig. Det är som att sitta inne i en högtalare med en perfekt akustik. Efteråt berättar­ arkitekten David Knight att närmare än så här kommer man inte sina brukare. Tidigare har Folk in a Box dykt upp på Tate och en mängd musikfestivaler.

– Vi kan lätt plocka ned den i delar och sätta upp den var vi vill, förklarar Dom Coyote med ­gitarren över axeln. Boxen är inte endast en helt personlig upplevelse, den är också mobil.

Ett starkt neonljus lockar till en bar, en liten paus bland alla projekt. Men här visas en av biennalen mest intressanta videoinstallationer som gav utställningen ett av årets guldlejon. Mitt inne i ­Caracas står Torre de David, en skyskrapa som sedan 2007 ockuperas av fattiga från förstädernas barrios. Alfredo Brillembourg berättar att Edificio Planering i Malmö 2012:2

|

21

Holländske Rem Koolhaas och hans kontor OMA återupprättar de okända kommunarkitekterna med en installation som bland visar hur skejtare erövrat ett parkeringsutrymme under Queen Elizabeth Hall i London.

Den ryska paviljongen är en non-figurativ mosaik av qr-koder som alla leder in i olika projekt, utställningen fick ett hedersomnämnande.

22

|

Planering i Malmö 2012:2

Confinanzas stannade halvvägs efter att ägaren dog året innan nittiotalets stora finanskris.

– Det bor uppemot 3 000 personer i byggnaden, förklarar Alfredo entusiastiskt, men högre upp än till 28 våningen orkar man inte bosätta sig utan hiss. Vi i Urban-Think Tank har lyckats få folks förtroende, vi vill ser närmare på hur de organiserat­ sig, hur de löser alla praktiska problem med el, tomma hisschakt och annat.

– Torre de David får oss att ta vårt ansvar som arkitekter. Om 1800-talets städer handlade om det horisontella, och 1900-talet om det vertikala, så bygger detta sekel den diagonala staden. Vi måste binda ihop de olika delarna av samhället, motverka­ segregering, vi måste ta vårt ansvar. Och här kan arkitekturen fungera som en av de viktigaste katalysatorerna!

I videon dyker helikopterplattformen på 45:e våningen upp. Här spejar barn ut över Caracas medan tonåringar pumpar skrot. Alfredo visar sig vara överraskande nog vara släkt med den forne byggherren, och han berättar att Torre de Davids framtid blivit ett slagträ i presidentvalet där Hugo Chávez lovar att råda bot på bostadsbristen medan­andra ser husockupationer som ett hot mot den privata äganderätten. Och beskriver sky-

skrapan som en vertikal slum men också en nu­ tida motsvarighet till Christiania, och Urban-Think Tank lär bli än mer populära bland de boende om sponsorn Schindler kan bidra med ett fungerande hissystem. Här anges ett tema som går utöver vanliga arkitekturbiennaler. Med växande sociala klyftor i både rika och fattiga länder blir makten över det offentliga rummet allt viktigare. I Sydamerika har medel­klassen bytt aktie- mot fastighetsinnehav, med resultat att de fattiga drivs ännu längre bort från inner­staden.

Biennalen vackraste rum hittar jag strax intill Álvaro Sizas sparsmakat exakt murar i den nord­ östra delen av Arsenale. Tod Williams och Billie­ Tsien har låtit sina favoritkollegor skicka över små installationer som tillsammans utgör ett litet­ kuriosa­kabinett. Några färgpenslar från ­Peter Zumthor, garnnystan från Claudy Jongstra, en bronsfärgad men 3D-printad modell från Thom Mayne. Här antyds arkitektur i material och former, taktilt närvarande i en tid när arkitektur allt som oftast endast är yta. Och här är Venedig förstås den perfekta bakgrunden till en arkitektur­biennal.

Hit flyr människor från världens hektiska­storstäder till en plats som är en enda stor scen, där inga bilar ockuperar stadens alla gator, där staden först och främst är en mötesplats. Och detta är en stad som är byggd av köpmän, inte av insiktsfulla arkitekter och politiker. När jag för flera år ­sedan träffade den dåvarande borgmästaren Massimo Cacciari, som egentligen är filosof med Kant som specialitet, så hävdade han att är mer än ett museum, den är ett laboratorium för framtidens stad.

– Vi försöker lösa problem på hemma­ plan genom­att låta folk i andra länder ge oss amerikaner­lite råd, säger konstnären John Ewing som efter att ha blivit besviken på möjligheterna­ att göra något i internationellt hjälparbete startade­ Ghana Think Tank. Vi är ju annars så duktiga på att förklara för andra hur de ska göra, oftast med

Alfredo Brellembourg presenterar Torre de David.

dåligt resultat, nu bjuder vi in perser, serber och andra till att granska vår verklighet och ge oss förslag på hur det ska bli bättre. För oss handlar det om att få igång en dialog människor emellan, och ifrågasätta förutfattade meningar och fördomar.

John presenterar sitt projekt tillsammans med 124 andra projekt i utställningen Spontaneus Inter­ ventions i den amerikanska paviljongen i Giardini. Public Media Institute i Chicago letar upp övergivna­hus och annonserar ut dem som vilken mäklare som helst: »Perfect location! Abandoned church ready for occupation or weekend parties!«.

Ett gäng slår upp tillfälliga kapell och viger sam­ könade par mitt i staden. Andra aktivister förser nattetid städer med, medan Evan Gant och Alex Tees LightLane är desto mer laglydiga när de designar en cykelbelysning med laser som projicerar streck på gatan: kör inte för nära mig! När jag kvällen innan mötte Lars Krückeberg från tyska Graft Architects, tipsade han om en av de debatter där han själv skulle medverka. Lars är inte minst känd för att ha ritat Brad Pitts villa, och tillsammans med honom och flera andra arkitekter driver han projektet Make it Right som har som mål att uppföra 150 hus i Lower 9th som drabbades hårdast när orkanen Katrina drog in över New Orleans.

– Det första vi gjorde var att gå på en massa­ möten, förklarar Lars Krückeberg, först av allt måste­man vinna folks förtroende, annars upplevs ens projekt bara som främmande och mediokra.

Folk undrade var jag kom ifrån, och när jag sa’ att jag var tysk suckade dom »Om du ändå vore holländare, dom vet hur man arbetar med vatten!«.

Vi kan bidra med nya idéer, ny teknik och kanske

Zaha Hadid experimenterar med lätta fasadelement som vidareutvecklar Frei Ottos tankar om organiska former och rumslighet.

också ny design, men man måste skapa förtroende, annars misslyckas man. Vi har byggt 75 hus nu, och de är billigare och säkrare än de som stod där förut.

– Vi arbetar i 28 länder idag, vi har 6 000 arkitekter i 70 städer, och vi kan betala dem en hyfsad lön, inflikar Cameron Sinclair från Architecture for Humanity. Vi måste omvärdera vår yrkesroll, det räcker inte med att vara arkitekt längre,­ du måste också vara byggare, det krävs peng-

ar för att åstadkomma förändring. När vi går in i återuppbyggnads­projekt så tävlar vi med amerikanska militären och Halliburton, så ser världen ut idag. Och ett av våra mål är att vi ska ta över ­Guantanamo från USA:s regering, oavsett om det nu blir Obama eller Romney som styr.

Vi skrattar gott, men här finns en betydligt allvarligare sida. Detta handlar inte om några väl­ görenhetsprojekt där arkitekter griper in. Det här är arkitektur och ska bedömas som sådan. Och här blir biennalen politisk. Visst ska det offentliga rummet återerövras som när ett gäng entusiaster i en noga planerad aktion målade över all illegal reklam på husväggar på Manhattan, och sedan lät konst­ närer måla sina egna verk direkt efteråt. Aktionen fick till följd att kommunen stämde de illegala annonsörerna. Men här visas att arkitektur kan vara mer än ikonprojekt eller att som ritslav förfärdiga ännu någon låda på det stora arkitektkontoret. Arkitektur kan precis som Chipperfield hävdar vara mer än kompromiss, arkitektur kan bjuda nya lösningar och angreppssätt, arkitekter kan bidra till en annorlunda framtid.

– Vi arkitekter tjänar inte pengar på bygg­ processen, och här ser jag en förändring, säger Lars Krückeberg. Vi kanske inte bara ska arbeta åt andra,­vår uppgift är kanske att starta och driva ett socialt entreprenörskap med den kunskap vi har i bagaget? I Tyskland har vi arkitekter som tar bort mellanhänderna och bygger i egen regi, precis som folk vill ha det, och det innebär en helt ny yrkesroll.

Den trettonde upplagan av arkitekturbiennalen i Venedig pågår till den 25 november.

Leo Gullbring, skribent leo.gullbring@calimero.se Foto Leo Gullbring

Arkitektur är vardag och inte något sällsynt svårfångat i Venedig.

Planering i Malmö 2012:2

|

23

En resa i hållbarhetens tecken I början av maj i år var det dags för denna mandatperiods gemensamma studieresa för Stadsbyggnadsnämnden och Stadsbyggnadskontorets ledningsgrupp, med syfte att öka kunskapen, skapa gemensamma referensbilder och stärka det gemensamma arbetet. Denna gång var resan helt och hållet i hållbarhetens tecken och gick till Freiburg, Basel och Zürich för att studera den social, ekologisk och ekonomisk hållbara stadsplaneringen på plats.

Freiburg – Tysklands första adress för hållbar stadsplanering Freiburg har i Tyskland blivit ett slags »Mecka« för ekologisk och social hållbarhet. Professor Wulf ­Daseking, chef för Freiburgs stadsbyggnadskontor, presenterade hållbarhetsfrågorna i ett globalt perspektiv och anknöt till konkreta projekt i Freiburg.

Motståndet mot kärnkraft på den franska sidan av Rhen har varit en bidragande orsak till satsningen på förnyelsebar energi så som vattenkraft, solenergi­ och vindkraft, vilket medfört att energisektorn i Freiburg har fått ett uppsving.

Toppstyrd planering och intensiv medborgardialog vid genomförandet Efter Wulf Dasekings föredrag gick färden till ett av de nya utbyggnadsområdena – Rieselfeld. Projektet startades i början på 90-talet och är i stort sett färdigbyggt. Varje kvarter består av många fastig­heter och varje fastighetsägare förpliktar sig att avsätta en del av sin fastighet för en gemensamhetsanläggning i mitten av gården. Innergården är det viktiga sociala­hjärtat där det sociala livet utspelar sig.

En samlingsplats för medborgarna mitt i området är också torget som omgärdas av offentliga byggnader så som bibliotek, kyrka, skola, medborgarhus m m. Längs spårvagnsstråket finns verksamheter i bottenplan. Upplåtelseformerna i hela området är blandade – Baugemeinschaft, äganderätt, social housing och vanliga hyresrätter. I området finns 90 s k Baugemeinschaft som tillsammans står för 800 lägenheter. Begreppet Baugemein­ schaft kommer från Freiburg och den tyska staden ­Tübingen och är ett projekt där flera personer ­sluter sig samman för att kunna realisera sitt eget boende. De boende agerar själv som bygg­herrar och har kontroll över processen. Arbetet med just byggemenskaper intresserade alla deltagarna mycket­och är något som man gärna ville ta med sig till Malmö. Ett exempel finns redan i Malmö, Urbana Villor i Fullriggaren på Västra Hamnen.

Medan arbetet med arkitekttävlingen för området och själva planprocessen var relativ toppstyrd

Spårvagnsstråket är stommen i Rieselfelds planering.

24

|

Planering i Malmö 2012:2

Nämnden lyssnar på guiden på en av Rieselfelds gårdar.

av kommunfullmäktige och den förvaltningsövergripande planeringsgruppen, har man lagt mycket­ resurser på att stimulera medborgardialogen under­ genomförandeperioden och fram tills nu. När byggandet p g a den ekonomiska krisen i mitten av

90-talet inte satte igång blev byggemenskaperna (Baugemeinschaft) lösningen. Staden Freiburg insåg snabb byggemenskapernas potential och stötte de nya byggherrarna och de är i dag en viktig pelare­ för en social fungerade stadsdel.

Stephan Brenneisen berättar om konstverket, anläggning av växtbädden och solcellerna

Solceller och vegetation på tak fungerar utmärkt ihop.

Zurich-West.

En annan viktig pelare är stadens informationsarbete för medborgarna, vilken var mycket aktiv under hela planeringsprocessen för att marknadsföra stadsdelen och för att öka engagemanget i området. Information och medborgardialog har lett till en väl förankrat föreningsverksamhet med säte i medborgarhuset vid det centrala torget där grannar möts och ges möjlighet att vara delaktig. Grannskapsförening är den direkta länken mellan stadsdelens medborgare, de ansvariga politikerna och tjänstemännen.

gruppen träffade Stephan Brenneisen som anses vara idégivare där man kombinerar ekologiska intressen med konstnärliga ambitioner. Konstnären och designern tog fram det grafiska konceptet och det gröna taket – specialisten Stephan Brenneisen fyllde det med liv.

Strategier för att förbättra bilden av den kulturella staden Basel låg dock inte bakom projektet. Vanliga förbipasserande har inte tillgång till taket­och det kan bara ses från de övre våningarna i mäss­tornet. Att stödja den biologiska mångfalden är därför det viktigaste målet.

Mässhallens byggherrar följer i och med detta­ projekt den lag som föreskriver att alla nybyggda platta tak i Basel måste vara gröna. Grönskan kombineras dessutom med solceller som leder till en ömsesidigt fördelaktig situation. Grönskan på taket sänker temperaturen så att solcellerna får den optimala produktionstemperaturen och skuggan av solcellerna bidrar till större biologisk mångfald i vegetationen och djurlivet.

Basel Från mässtornet, den högsta byggnaden i Basel, har man en hisnande utsikt över hustaken i staden.­ När det var tid för att utöka det välfungerade mäss­ verksamheten i Basel stod man inför beslutet att antingen flytta mässhallarna utanför staden eller­ förtäta det befintliga mässområdet i Basels centrum. Man bestämde sig för förtätning och utökade utställningsytan genom att bygga den gigantiska mässhallen i två våningar. I detta sammanhang passade man på att satsa ytterligare på ekologisk hållbarhet genom att anlägga vegetation och energiproduktion på taket. Solpaneler samlar energi för att förse Basels mässverksamhet med el.

I juni 2011 byggdes Basels första markkonst­ föremål på taket till hallen, en kombination av konst och miljöförbättringar. I samarbete med ­Zürich University of Applied Sciences i Wädenswil har konstnären Monica Ursina Jäger och designern Michael Zogg byggt en anläggning på 10 000 kvadratmeter. Idén till projektet har sitt ursprung i dia­logen mellan forskare och konstnärer. Studie-

Gammalt möter nytt i Zürich-West.

Zürich-West är »stadens motor« Zürich-West är det officiella namnet på stadens utvecklingsområde i västra delen av staden, där en gradvis omvandling av det industriella distriktet ­genomförs. Förutom Oerlikon är Zürich West den del av staden där omvandlingstrycket är som störst.

Zürich-West är sammanlagt på 100 hektar varav 85 hektar är privat mark. Den framtida utvecklings­ potentialen av Zürich-West består av plats för 6000–6500 invånare och 30 000–35 000 arbetsplatser.

Många bostadsområden och nya byggnader

har färdigställts under de senaste åren och flera är planerade. I det förra industriområdet finns det en hel del fabriksbyggnader och lager från slutet av 1800-talet som oftast är övergivna sedan länge ­eller som använts på annat sätt fram till slutet av 1990-talet som kontor och bostadshus.

De gamla imponerande tegelbyggnaderna integreras även i nya projekt. Detta hände till exempel under omvandlingen av varvsindustrihallen till »Schauspielhaus Zürich«, en multifunktionell byggnad med flera teatrar, till den berömda jazzklubben Moods, eller till företag och lägenheter. Även det nyare köpcentrumet, Pulsen 5, har behållit de gamla stålkonstruktionerna synliga, vilket gav det en industriell känsla. Det tidigare industriområdet omvandlas gradvis, med respekt för sin hi­ storia, till en attraktiv, blandad och hållbar stadsdel. Området ska hysa en mängd användningar som t ex forskning, design, underhållning och kultur, mat, urbana bostäder, kommersiell verksamhet och en arena. Den nödvändiga infrastrukturen som skolor och andra viktiga anläggningar i närområdet, utvidgning av kollektivtrafiken, tillägg och justeringar av vägnätet, offentliga lokaler och avfallsanläggningar måste upprättas.

De befintliga formerna är utgångspunkt för en urban transformation där en betydande andel­bostäder, minst 20–30 procent, tillförs och där målet­ är att nå en hög urban täthet. Zürich-West är en stadsdel i förändring. Mycket har hänt sedan början­av nittiotalet men det återstår en hel del förändringsarbete som bäddar för kommande studiebesök.

Lars Böhme, landskapsarkitekt Stadsbyggnadskontoret

Samtliga foto Lars Böhme.

Planering i Malmö 2012:2

|

25

Natur- och kulturrum i Torup Torups rekreationsområde, ligger mellan Torup och Skabersjö i Svedala kommun. Torup slott har en historia som kan föras tillbaka till 1300-talet. Det nuvarande slottet anlades 1537 och restaurerades 1602–1630 och fick då i huvudsak det utseende det har idag. 1970 inköptes slottet med tillhörande markområden, parken och Bokskogen av Malmö kommun, som fullföljer traditionen från de tidigare ägarna att »söken bevara vad I haven fått«.

Den 2 maj 2012 lämnade familjen von Leithner tillbaka slottet till Malmö stad.

Skogslekplatsen ger möjlighet till spännande lek och korvgrillning.

Malmöbornas tillgång till natur var ett tungt argument när Malmö stad förvärvade egendomen i Torup­och etablerade Torups rekreationsområde,­ som idag omfattar cirka 400 hektar vilket mot­ svarar cirka 13 kvm »grönyta« per Malmöbo!

Antalet besökare är cirka 500 000 per år och Fastig­hetskontoret har de senaste åren genomfört en utvecklingsplan som syftar till att förbättra tillgängligheten och utbudet i området. Särskilt har beaktats att förskolebarn och skolklasser från Malmö­ska kunna tas emot på ett bättre sätt.

Till exempel har en ny bussangöring anlagts, parkeringsområdena har utökats, en enkel spontanidrottsplan har anlagts och fler toaletter finns nu i området. Jaktpaviljongen har byggts om invändigt

till ett stort uppehållsrum för t ex skolklasser och försetts med en tillbyggnad innehållande tillgänglighetsanpassade toaletter som service för området.

Fastighetskontoret har ett nära samarbete med Fritidsförvaltningen i Malmö som i många år har drivit friluftsgården i Torup, ansvarat för motions­ spåren och samordnat informationen till allmänheten. En driftgrupp med representanter för Fastig­hetskontoret, Fritidsförvaltningen, Malmö Naturskola, Svedala kommun samt Statarmuséet­ träffas regelbundet. Torupsdagen, Skogens dag, ­Yddingeloppet är exempel på aktiviteter som samordnas av gruppen.

Målet är att bredda Malmöbornas användning av Torup och ge en större mångfald i utbudet.

Mot bakgrund av Malmöbornas »brist på grönyta« ­menar Fastighetskontoret att Torup skulle kunna användas mer, inte minst av skolor och förskolor i Malmö. Men ibland blir transporterna ett oöverstigligt hinder. Utvecklingen av rekreationsområdet i sin helhet kommer att fortsätta i den takt ekonomin medger. Både befintliga och nya samarbets­ partners har möjlighet att initiera aktiviteter och verksamheter som kan finansieras av dem.

De restaurerade ekonomibyggnaderna innehåller­cirka 2000 kvm lokalyta som på sikt kan disponeras för många olika funktioner. För att ha en flexibilitet för framtiden har byggnaderna delvis förberetts för att kunna innehålla lokaler för information, kafé, restaurang, service och toaletter.

September 2012 öppnar slottet för slottsvisning.

En magnifik slottspark med trädgårdsanläggningar från fem århundraden.

26

|

Planering i Malmö 2012:2

Från slottstrappan har man utsikt mot den Italienska trädgården.

Den gamla gråstenslängan kan bli utställningshall och samlingssal mm. Just nu pågår arbetet med att etablera bredbandskommunikation till Torup, ett samarbete med Malmö stads IT-organisation.

I en del av stallarna förbereds nu en lokal för ett »Natur- och Kulturrum«. Syftet är att skapa en peda­ gogisk utställning om bokskogen, slottet och byn; om kulturarvet som finns i Torup och om den historia detta kan berätta för den unga generationen och för nya och gamla Malmöbor, om skogens träd och växter, om allemansrätten och vårt ansvar mot naturen. Här skulle man kunna ge barn och ungdomar ett historiskt perspektiv på hur människorna levt i byn runt slottet under flera århundraden. Målet är att utställningen ska öppna våren 2013.

Kanske kan en del av utställningen bli permanent medan andra delar kan förändras kontinuerligt till exempel efter årstiderna. Man kan blanda­ föremål och växter med t ex historiska bilder på digi­tala skärmar. Möjligheterna är oändliga och blir ännu större om delar av innergården periodvis kan komplettera »rummet«.

Lokalen finns alltså, men det enda som innehållsmässigt är färdigt är en modell av Torups by på 4x4 meter, som ska bli klar sommaren 2012.

Det finns omfattande historisk dokumentation om ­Torup att använda som källor, skogen och naturen är förstås också ett medel för utställningen. Planer finns att modellen på ett modernt sätt skall visualisera Torups historia, natur och kultur.

Processen startades i maj–juni 2012 med största­ arbetsinsatsen hösten 2012. Utställningen­byggs och installeras vintern 2012–2013 och ska kunna öppna våren 2013.

Slottscaféet på egendomen bedrivs idag av ­familjen Friblick som även utökat denna verksamhet­och som från och med september ­erbjuder visningar varannan helg på slottet.

För mer information, se www.malmo.se/torup

Natur- och kulturrummet förbereds i de återuppbyggda stallarna.

Kryddträdgården med Amelidens lekstuga.

Skogen dag är en av alla aktiviteter i Bokskogen i Torup.

Katarina Burle informatör, Fastighetskontoret katarina.burle@malmo.se Foto Fastighetskontoret

Planering i Malmö 2012:2

|

27

Skrifter från Stadsbyggnadskontoret November 2008

DRAGÖRKAJEN

Pågående stadsutveckling i

Västra Hamnen

PROGRAM FÖR PARALLELLA UPPDRAG

Framtidens kollektivtrafik i Malmö Malmö stad

Pågående stadsutveckling i Västra Hamnen

Hur kan Malmö växa – hållbart?

Dialog-pm 2009:1

Dragörkajen. Program för parallella ­uppdrag

Planer & strategier för/Plans & strategies for Det medicinska Malmö

Planer & strategier för/ Plans & strategies for Hyllie

Naturvårdsprogram 2010

Stadsutveckling Fosiestråket

Programdel Samrådsförslag April 2010

Dialog-pm 2010:1

Malmö stadsbyggnadskontor

Malmö stadsbyggnadskontor

februari 2010

Så förtätar vi Malmö!

Stadsutveckling Fosiestråket Dialog-pm 2010:1

Naturvårdsprogram 2010

Dialog-pm 2010:2

Västra Hamnen I SIFFROR / IN FIGURES

2012

Malmö stadsbyggnadskontor juni 2010

Så förtätar vi Malmö!

Dialog-pm 2010:2

Det 4. stadsrum – værdibaseret stads­ udvikling

Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö

Antagen september 2010

Västra Hamnen 2012. I siffror/Facts and Figures Malmö stadsbyggnadskontor

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR STADSHUSE T 205 80 Malmö www.malmo.se sbk.info@malmo.se

För mer information kontakta: Maria Öhrn, tel 040 34 23 92 maria.ohrn@malmo.se

Pr 3087

Parkeringspolicy och parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö