Planering i Malmö 2013 nr 1

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 2 2013

I MALMÖ

Omvandlingen av Varvsstaden tar ny fart Mot en ny vision för Malmö Hållbara ESC Ny översiktsplan för Malmö

Innehåll Mot en ny vision 3 Klimatkontrakt i Hyllie – lätt att göra rätt med smarta lösningar 4 Hållbart glitter över Malmö 5 Omvandlingen av Varvsstaden tar ny fart 6 Malmö Live – två år till invigning 8 Ny bok om Västra Hamnen 9 Stadsplanering i sociala medier 9 ByggVesta bygger UngBo 12-lägenheter i Norra Sorgenfri 10 3D-print – Malmö i framkant 11 Malmö på väg mot en ny vision 12 Översiktsplan för en ny tid 14 Så ska Malmö bli socialt hållbart – Malmökommissionens slutrapport är klar 16 Nordic Urban Forum 18 – en NCN konference i 2014 i Malmø 18 Holmastan – The Europan City 19 Malmö ett steg närmre spårväg 20 Bostadsbyggandet i Malmö 2012 22 Vi bygger för gemenskap i Malmö 23 Malmös bostadsförmedling fyller 100 år 24 Hållbar stadsutveckling toppar studiebesök 26 Nya Stadsbyggandets dag 27 Malmös arkitekturpärlor 27 Projekt på gång 28

Mot en ny vision En av de viktigaste uppgifterna för mig just nu är att följa processen med vårt framtidsdokument Översiktsplan 2012, som är inne i utställningsfasen. Viktigt att påpeka är att vi lägger stor vikt vid att kommunicera förslaget till alla medborgare i staden. Vi skall leverera ett förslag som skall genomsyras av stor medborgerlig delaktighet. Det är just delaktigheten som är vår styrka i att finna en balanserad utveckling.

Vi står också inför formulerandet av en ny vision för Malmö. Och här kommer Översiktsplanen att fylla en viktig funktion. I detta nummer har vi bett Göran Cars och Carl-Johan Engström att sammanfatta det framtidsarbete som skall ta sin utgångspunkt i vår nästa resa mot en halvmiljonsstad. I de sammanfattande förslagen nämner de tre punkter – den sociala utmaningen som de menar inte kan ses skilda från ekonomisk och miljömässig utveckling.

Samverkan är nästa ledord, som man menar måste bli mera handlingsinriktad och till slut att det krävs en initiativtagande samhällsplanering och en sammanhållen politik för det regionala nätverk i vilket Malmö ingår.

För 28 året i rad ökar Malmös befolkning. Det demografiska bokslutet denna gång blir en ökning med 5 000 personer, vilket är positivt och visar att vi är ett attraktivt bosättningsalternativ. Dock är det inte balans mellan inflyttning och bostadsproduktion. Trots alla negativa prognoser om utvecklingen på byggsidan i Sverige generellt, ökade antalet byggstarter i Malmö 2012. Under 2012 byggstartades 1 325 bostäder i Malmö, vilket är nästan tio procent fler än året innan. Likaså går utvecklingen vad gäller färdigställda bostäder också mot den allmänna utvecklingen. Malmö uppvisar 1 360 färdigställda bostäder vilket är 300 fler än året före. En fortsatt befolkningsökning ställer dock ökade krav på samhällsservice och som exempel kan vi även detta år uppvisa en delaktighet i tillkomsten av ytterligare 1 000 förskoleplatser.

I Översiktsplanens 20-årsprognos är vi en stad med 400 000 invånare. Med nuvarande strategi innebär det en begränsad urbanisering genom en fortsatt förtätning och byggande på höjden i vilken jag brukar framhålla mitt mantra ”den blandade staden” som en viktig riktlinje. För att fortsatt kunna fungera som en attraktiv och hållbar stad krävs en välfungerande och utbyggd infrastruktur. Den är vi på väg att förbättra – bland annat genom en konsek­vent trafik- och miljöpolicy men också genom nya inves-

teringar i superbussar och senare även spårvagnar.­ Men det viktigaste är att vi måste skapa­ en mental medvetenhet hos medborgarna att vilja­bo och leva hållbart. Det är inte enbart de stora­ infrastruktursatsningarna som är lösningen, utan vikti­gare är alla de små insatserna från medborgarna.

Vi har gjort stora framgångar vad gäller ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Vi är inte lika lyckosamma vad gäller den sociala hållbarheten. Ett sätt att möta obalanserna i staden är genom de handlingsprogram som vi arbetat med genom åren – från Välfärd för alla, det dubbla åtagandet till Områdesprogram och Malmökommissionens arbete om ett socialt hållbart Malmö. En slutsats är att det råder stor skillnad i hälsoprofilerna mellan olika stads­delar.

Jag har själv medverkat i kommissionens ­arbete och i slutrapporten ägnas ett kapitel åt boende och stadsplanering. I detta nummer kan ni ta del av kommissionens rekommendationer. En sak är säker, det räcker inte med att bygga bort segregationen. Det krävs andra insatser också, till exempel att blanda olika upplåtelseformer och att införa sociala konsekvensbedömningar. Bland förslagen där stadsplanering skall bidra till att minska bostadssegregation finns två stadsförädlingsprojekt – Amiralsstaden och Bygga om-dialogen. Det senare tar fasta på långsiktiga sociala investeringar, jobbskapande och en stor del av delaktighet.

Jag vill avsluta med att återknyta till bostads­frågan.

Bostäder som är en nödvändighet för en framåtsträvande och utvecklande stad som Malmö. En förutsättning för tillväxt. Jag syftar på vårt framgångs­ rika projekt med ungdomsbostäder – UngBo 12. Vi fick genomslag både i Sverige och utomlands för vår krea­tiva satsning. Vi har genom projektet etablerat ett bra diskussionsklimat med Boverket och Bostadsdepartementet och fortsätter under 2013 med nya utmaningar. Markanvisningstävlingen för ungdomsbostäder är avgjord och nu väntar vi med spänning på att första spadtaget skall tas. Till hösten arrangerar vi en bostadskonferens som fått namnet Forever Young och där kommer vi att sjösätta nästa stora satsning. Så välkomna till Malmö i höst.

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö Stadsbyggnadskontor.

ansvarig utgivare

omslagsbild

Göran Rosberg, 040-34 36 79

Dziugas Lukosevicius, Malmö stadsbyggnadskontor

redaktion

malmö stadsbyggnadskontor

Göran Rosberg, Steffanie Esse, Lotta Hansson ­ och Maria Öhrn

205 80 Malmö tel. 040-34 10 00

layout/grafisk form

issn

Lotta Hansson

2001-1512

fotografer

Bojana Lukač om inte annat anges. tryck

Holmbergs tryckeri, Malmö, maj 2013

www.malmo.se/bo&bygga facebook.com/arkitekturimalmo Planering i Malmö 2013:2

|

3

Klimatkontrakt i Hyllie – lätt att göra rätt med smarta lösningar Malmös största utbyggnadsområde, Hyllie, ska bli Öresundsregionens klimat­smarta stadsdel. Om sju år ska energiförsörjningen i Hyllie bestå till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi. För att uppnå dessa mål har Malmö stad, VA SYD och E.ON skrivit på ett klimatkontrakt för Hyllie.

Här ska de senaste lösningarna inom hållbar stadsutveckling testas. Hyllie ska förena den moderna storstadsmänniskans krav och förväntningar med ett hållbart klimat- och miljöarbete. Att leva och verka­ klimatsmart i Malmös största utvecklingsområde kommer att innebära fördelar för både miljön och människan. I Hyllie finns goda förutsättningar för hållbara transporter och här utvecklas nya lösningar för återvinning som ska göra det enklare för boende att sortera sitt avfall. Här testas också framtidens energi­system och innovativa energilösningar som innebär minskade utsläpp och effektivare energi­ användning i kombination med ett kvalitativt boende med hög komfort.

som används ska vara 100 procent förnybar eller återvunnen redan år 2020.

Smarta energisystem

Intelligenta soprum

År 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 procent av förnybar energi. Det är ett ambitiöst mål som kräver en omställning av både produktion och konsumtion av energi. Framtidens energisystem måste­ vara smartare än idag för att kunna hantera en ökande andel vindkraft och andra förnybara energi­källor.

Vi måste­ lära oss att producera, distribuera och konsumera­­energi på nya sätt och hitta bättre lösningar för att lagra­energi. Världen över satsar man stora resurser på detta,­bland annat genom utveckling av smarta­ elnät som bland annat innebär att man kan anpassa­el­användningen efter när det finns stor tillgång på för­nybar el. På så sätt kan man exempelvis utnyttja vindkraft bättre under de timmar när det blåser­ mycket. Hyllie är en av få platser i världen där man bygger ut ett storskaligt smart nät som inte bara inkluderar lösningar för el, utan även värme och kyla.

Här utvecklas en energilösning som baseras på kretslopp, där avfall ses som en resurs, och där den energi

Här testas framtidens energilösningar

I Hyllie utvecklas smarta energilösningar som ger möjlighet för människan att aktivt påverka sin energi­ användning. Exempelvis ska den boende kunna­ställa­ in att energisystemet per automatik kör tvättmaskinen eller laddar elbilen då det är störst tillgång på billig och förnybar el. I Hyllie kommer även boende i flerfamiljshus kunna dra nytta av småskalig fastighetsnära energiproduktion i form av solceller eller solfångare som flera byggherrar planerar att installera i Hyllie.

Avfallshantering är ett område där människans beteende och livsstil har stor betydelse för miljöpåverkan. Hyllie kommer ligga i frontlinjen för nya lösningar för avfallshantering som ska underlättar hållbara val. Bland annat kommer man utveckla ett intelligent soprum där man ska kunna få mer direkt återkoppling på sin sortering genom exempelvis vägning av avfallet och genomskinliga sopkärl. Bostäderna kommer självklart vara inredda med funktionella lösningar för källsortering. Det kommer även finnas tillgång till mobila återvinningscontainrar för att man ska kunna lämna gamla möbler, elavfall och andra grovsopor utan att behöva åka bil till en återvinningsstation.

Rurbant liv med nära till allt

Ladda elbilen när det finns god tillgång på förnyelsebar ­energi.

läge i kombination med den urbana bebyggelsen, nya parkmiljöer och närheten till det skånska kulturlandskapet skapar attraktiva miljöer för boende, besökare och företag. De som bor och arbetar här får lätt att pendla med tåg och buss och stadsdelen förbereds redan för spårvagn. Nya cykelvägar förbinder Hyllie med omkringliggande stadsdelar och inner­staden och för de som ändå behöver bil kommer det finnas tillgång till bilpool samt goda möjligheter att tanka biogas eller ladda sin elbil. De gröna kvaliteterna kommer vara utpräglade i Hyllie med närhet till parkmiljöer och det öppna landskapet.

Bostäderna­på Hyllie allé ska ha inslag av grönska på tak eller väggar eller balkonger med generösa planteringslådor. I Hyllie kommer det även finnas möjlighet till urban odling för boende som vill ta vara på den bördiga åkermarken i området.

Nina Eneroth, kommunikatör, Miljöförvaltningen nina.eneroth@malmo.se

Ett klimatsmart liv i Hyllie kommer även innebära närhet till både stadens nöjen och service såväl som natur och grönska. Hyllies unika kommunikations-

Vad är smarta nät?

Med mer förnybar energi blir det större och snabbare svängningar i näten. Det kan hanteras dels genom kommunikation mellan mätare och tekniska apparater och dels genom konsumenterna som lätt kan styra sin användning med hjälp av ny teknik. Ett smart nät är flexibelt och kan ansluta infrastruktur som elbilar och små och stora lokala produktionsanläggningar som vindkraft, sol och biogas. Smarta­ nät gör fastighetsägare, hushåll och verksamheter till aktiva aktörer. Vi kommer alla att kunna mäta, styra­och påverka vår egen energiförbrukning – och många kommer också att kunna­ producera egen energi som de kan sälja. Energiflödet går alltså i två riktningar. Genom att ta ut energi när tillgången på förnybar energi är hög och priset är lägre kan man kapa topparna och minimera förbrukningen av ­dyrare och ofta smutsigare­reservkraft.

Bostäderna i Hyllie ska vara inredda med funktionella lösningar för källsortering.

4

|

Planering i Malmö 2013:2

Hållbart glitter över Malmö Ett stort evenemang som Eurovision Song Contest gör avtryck på miljön och påverkar människor. Därför vill Malmö stad och Region Skåne certifiera­ ­arrangemanget enligt ISO 20121, som är en internationell standard för ­hållbara evenemang.

Robin Stjernberg sjunger det svenska bidraget You. Fotograf Fredrik Johansson elvanfoto.se.

– Vi vill certifiera arrangemanget för att testa att vi håller måttet, men också för att visa att vi kan, säger Susanna Winblad, miljösamordnare för Eurovision Song Contest (till dagligdags projektledare på Miljöförvaltningen).

Bakgrunden är att Malmö stad länge jobbat med hållbara evenemang och detta är ett sätt att driva det arbetet ett steg längre. Eurovision Song Contest är det första stora svenska arrangemang som kommer att ansöka om ISO-certifieringen.

– I certifieringen ingår inte bara miljö, utan även delar som handlar om social hållbarhet, tillgänglighet och säkerhet. Det blir ett väldigt bra helhetsgrepp på arrangemanget, menar Susanna Winblad.

Det är själva planeringsprocessen som ska certifieras. Det innebär att om allt går som det ska kommer certifieringen att vara på plats då den stora festen äger rum.

– Vi certifierar inte själva arrangemanget eftersom det är en engångsföreteelse, som vi inte kommer att kunna förbättra till nästa gång.

Handbok med praktiska checklistor

En handbok har tagits fram, som kan användas av alla som jobbar i ESC-projektet, såväl volontärer som tjänstemän. Den innehåller checklistor kring vad man ska tänka på inom fem områden: transporter, avfall, mat och dryck, kommunikation och energi.

– Dessa områden har valts ut eftersom det är här vi bedömt att vi kan göra en stor skillnad, säger ­Susanna Winblad.

Det är exotiskt för besökare­ att vårt kranvatten kan drickas direkt från kranen.

Bild Colourbox.

Det finns en hållbarhetspolicy som kommuniceras­ till alla i projektet. I den står bland annat att avfallsmängder ska minimeras, att ekologisk mat ska serveras, att hänsyn ska tas till sociala förhållanden och att arrangemanget ska vara tillgängligt för alla.

– En framgångsfaktor i arbetet är projektledningens engagemang. Dessa frågor måste drivas av folks hjärtan, inte av deras hjärnor.

En fin fjäder i hatten

Susanna medger att arbetet med att certifiera ESC enligt ISO 20121 tar mycket tid, men att många viktiga lärdomar kommer att göras.

– Vi kommer att kunna återanvända arbetet vi lägger ner i andra arrangemang. Förutom att vara en nyttig lärdomsprocess är det självklart en fjäder vi gärna vill ha i hatten.

Hur kommer då Malmöbor och besökare att märka av det gedigna certifieringsarbetet?

– Vi tror mycket på ”show – don’t tell”, men vi hoppas att de kommer att märka det genom alla möjligheter till sopsortering, matutbudet med ekologisk och lokal anknytning och att vi lyfter fram kranvatten som ett bättre alternativ till buteljerat vatten. Sett ur ett internationellt perspektiv är det ovanligt att kranvatten håller så hög standard som vårt svenska­vatten, och att man kan dricka vattnet direkt ur kranen är smått exotiskt för många besökare. Kranvatten ger en tusen gånger lägre miljöbelastning än vatten på flaska, så här kan vi göra en reell insats för miljön, säger Susanna Winblad.

Anna–Karin Jangmark, kommunikatör, Gatukontoret anna-karin.jangmark@malmo.se

Vad är ISO 20121?

ISO 20121 är en internationell kravstandard, skräddarsytt för hållbarhet vid evenemang och är utformat att passa såväl en konferens som ett OS. Kostnaden för ISO–certifieringen delas av Malmö stad och Region Skåne.

Läs mer www.sis.se/tema/ISO14001/Hallbara-evenemang

Planering i Malmö 2013:2

|

5

Omvandlingen av Varvsstaden tar ny fart Under våren har arbetet med Varvsstaden i Västra Hamnen gått in i en ny fas. Efter planprogrammet kommer nu en utvecklingsplan som ska bana väg för detaljplanearbetet.

– Planprogrammet gav förutsättningarna och riktlinjerna för hur Varvsstaden ska omvandlas från industri- och verksamhetsområde till blandad stad. I utvecklingsplanen ger vi en tydligare helhetsbild av hur området kommer att se ut, både vad gäller fysiska strukturer och funktioner, säger Ulrika Signal, arki­ tekt på Stadsbyggnadskontoret och projektledare­för Västra Hamnen.

Planprogrammet som gjordes under 2011, var första steget i utvecklingen av Varvsstaden, som är ett samarbetsprojekt mellan Malmö stad och Peab. Målet är att Varvsstaden ska bli en attraktiv och hållbar stadsdel med många olika verksamheter, mötesplatser och offentliga rum.

Omvandling under längre tid

I planprogrammet användes en värde- och process­ inriktad modell för stadsutveckling, som är uppbyggd kring en tydlig vision för området och som involverar alla aktörer. Här fastställdes riktlinjerna för kvalitet och hållbarhet. En generell struktur för området togs fram, som öppnar för flexibilitet när behov och förutsättningar förändras över längre tid.

Utvecklingen av Varvsstaden beräknas ta runt tjugo­år och fullt utbyggd kommer det att vara runt 1 500 bostäder och 5 000 arbetsplatser här. Områdets storlek gör att detaljplanearbetet kommer att ske i etapper. En detaljplan är redan klar, en andra är på gång.

– Vi behövde förtydliga riktlinjerna inför detaljplanearbetet och valde att göra en utvecklingsplan där vi fortsätter med värdeplanering och bygger vidare på de strategier som finns med i planprogrammet. Utvecklingsplanen finns inte med i Plan- och Bygglagen, utan inspirationen till den kommer från Danmark, förklarar Ulrika Signal.

Byggnaderna ger området karaktär

Det är stråken, platserna och de historiska och nyskapande byggnaderna som ger Varvsstaden dess karaktär och fysiska utformning och som ligger till grund för de arton strategier som tidigare tagits fram för området.

I utvecklingsplanen ges mer konkreta exempel på hur det ska gå till.

– Utvecklingsplanen innehåller en strategiplan och en illustrationsplan där vi lägger fast vissa lägen för till exempel bostäder, verksamheter, parker, offentlig service, skolor, förskolor och parkering. Men det finns även utrymme för flexibilitet. Ytorna inom kvarteren disponeras fritt och vi har också en del förslag på alternativa lägen för bland annat parkering och förskolor, berättar Ulrika.

Mycket av områdets identitet finns i de gamla varvsmiljöerna från Kockumstiden. Att bevara och hitta nya funktioner för de kulturhistoriskt värdefulla­ byggnaderna kring gamla torrdockan i öster och de stora hallarna i väster, är en utmaning.

Det finns också en hög ambition för nyskapande byggnader, teknik och hållbara lösningar som minskar miljöpåverkan.

En annan viktig uppgift är att koppla samman Varvsstaden och Västra Hamnen med Malmös centrala delar. Här planeras för en framtida spårvagnslinje, nya broar och stråk som länkar samman i östvästlig och nord-sydlig riktning. Parkeringshusen placeras i utkanterna av området och kollektivtrafik, gående och cyklister prioriteras framför bilister.

Den sista byggstenen i omvandlingen av området är att skapa publika rum, där människor kan mötas och umgås. Tre utmärkande platser kommer att finnas; runt skolan och parken, det centralt belägna­ torget och den södra varvsbassängen. Däremellan kommer det att anläggas så kallade pocket­ parker, små parker uppbyggda kring olika teman, som komplement till bostadsgårdarna och parken.

– Det ska vara nära till det gröna även om vi bygger­ tätt. Med mindre pocketparker kan vi få in frodig grönska, ljus och luft mellan bebyggelsen.

Pocket­parkerna skapar mikroklimat och skydd för vinden i soliga lägen och är också bra för dagvattenhanteringen, fortsätter Ulrika Signal.

Kommunal service prioriteras

För att få fart på utbyggnaden av Varvsstaden ­behöver vi komma igång med detaljplaner för de delar­av området där den kommunala servicen kommer att ligga.

Västra Hamnen 2031 – uppdatering av vision, mål och strategier för Västra Hamnen Sedan i höstas pågår ett projekt kring uppdatering av vision, mål och strategier­ för Västra­ ­Hamnen.

Västra Hamnen 2031 är inte en ny vision för området, utan bygger vidare­ på tidigare visionsformuleringar och de slutsatser som kom fram i Halvtidsutvärderingen­av Västra Hamnen 2011.

Projektet är ett samarbete mellan stadsdelsförvaltning Centrum, Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen och Gatukontoret. Syftet med projektet är att skapa en gemensam målbild inom Malmö stad för den fortsatta utvecklingen av Västra Hamnen, i dialog med markägare, verksamhetsutövare och allmänhet.

Västra Hamnen 2031 ska beskriva vision, mätbara mål och konkreta strategier och dokumentet ska vara färdigställt i juni 2013.

Värdemodellen Värdemodellen är ett stöd för att arbeta med och konkretisera mjuka värden och social hållbarhet och fokuserar på frågor som hur vi människor upplever och använder staden, hälsa och välbefinnande samt jämlikhet.

6

|

Planering i Malmö 2013:2

Attraktioner och offentliga rum Den absolut största attraktionen i Västra Hamnen är havet. Prisbelönt arkitektur och intressanta offentliga rum bidrar också till attraktiviteten. Stadsrummen är rika på upplevelser och stimulerar möten mellan människor.

Blandad stad Helheten upplevs som blandad avseende funk­ tioner även om alla delområden inte är blandade. I Västra Hamnen finns bostäder med olika upplåtel­ seformer, arbetsplatser, stora och små företag, ut­ bildning på alla nivåer, idrottsanläggningar, kom­ mersiell service och kulturinstitutioner.

Kärna Kärnan beskriver nuläget, kvaliteter och utmaningar­ för den fortsatta utvecklingen.

Hållbarhet Bo01 har rönt inter­nationell uppmärksamhet för energilösningen och planstrukturen. Flera byggnader i Västra Hamnen har fått Malmö stads miljö­pris Gröna Lansen och Full­riggaren blir Sveriges största passiv- och lågener­gihusområde. Kollektivtrafiken är välutbyggd.

Utmaningar och brister Västra Hamnens läge är attraktivt men kan bidra till en isolering och bidrar till att trafiken är en stor utmaning. Att få plats med riklig grönska, goda parker och en attraktiv utemiljö i den täta staden är utmanande liksom att skapa mötesplatser som fungerar under vinterhalvåret. Konjunktursvängningar är alltid en utmaning i stadsutvecklingsprojekt. Västra Hamnens brister finns framför allt inom kommunal och kommersiell service samt kultur.

Det gamla Kockumsområdet ska bli en attraktiv och hållbar stadsdel.

Det pågår ett arbete med detaljplanen för kvarteret Gjuteriet, strax intill SVT och Media Evolution City. Kommande detaljplan kommer att omfatta Esplanadens södra del, med bland annat den nya grundskolan och parken.

Varvsstadens skola blir den tredje grundskolan i Västra Hamnen med cirka 500 elever från förskoleklass till nian.

Den nya skolan beräknas vara klar under 2017– 2018 och det finns spännande idéer kring utformningen med en nedgrävd sporthall, där man kommer att utnyttja taket till en utomhusbasketplan.

Vision Ett gott och hållbart liv för alla.

Gott liv innebär att det i Västra Hamnen finns möjlighet till god hälsa, utbildning, bostäder och arbete. Det finns också tillgång till service och rekreation, en attraktiv stadsmiljö med mänsklig skala och levande stadsrum, Hållbart anger att Västra Hamnen har en struktur som medger transporter, bebyggelse och livsstil som ryms inom jordens resurser.

Alla handlar om att Västra Hamnen är en stadsdel med mötesplatser för alla oavsett ålder, kön, etnicitet och inkomst. Det handlar också om Västra Hamnen i förhållande till hela Malmö och ett globalt perspektiv.

Prioriteringar Huvudprioriteringarna för projektet beskrivs här.

Varumärket Västra Hamnen Västra Hamnen är känt både inom landet och inter­ nationellt. Varumärket handlar om det vatten­nära läget, om hållbar och nyskapande bebyggelse, inno­vativa processer och omvandling av industriområde till blandad stad.

Förutom skolan planerar man också tre nya förskolor i området.

Dialog med Malmöborna

Utvecklingsplanen kommer att presenteras för Stadsbyggnadsnämnden i juni för ett inriktnings­ beslut. Men innan dess ska Malmöborna få chans att tycka till hur de ser på utvecklingen av området. Tillsammans med Peab kommer Stadsbyggnadskontoret att bjuda in till dialogmöten med allmänheten.

Mellan den 24 till 26 april finns arkitekter, planerare och fastighetsutvecklare från Malmö stad och Peab

Västra Hamnen fortsätter att utgöra en plattform för att pröva nya idéer inom stadsutveckling. Mod att testa nytt och en prestigelöshet i att lära från erfarenheter gör Malmö unikt. I Västra Hamnen kan lokala initiativ fångas upp och utvecklas.

Hållbar urban livsstil Social hållbarhet med frågor som hälsa och välbefinnande, barns lek och utveckling, rättvisa och jämlikhet har hög prioritet i den fortsatta utvecklingen av Västra Hamnen.

Västra Hamnen har infrastrukturen och de tekniska­lösningar som säkrar en god livskvalitet för alla – utan att utarma ekosystemen och den biologiska mångfalden. I Västra Hamnen skapas framtidens hållbara urbana livsstil.

Grönt som väsentlig byggsten för Västra Hamnen Grönområdets viktiga funktioner uppfylls i Västra­ Hamnen där parkerna utgör lugna lummiga oaser­ med stora träd, fungerar som mötesplatser med olika­ funktioner samtidigt, höjer livskvaliteten och bostadsvärdet. Mindre pocketparker är ett bra komplement i Västra Hamnen men ersätter inte värdet och de funktioner som en större park uppfyller.

på olika platser i Västra Hamnen för att diskutera och svara på frågor.

– Vi vill veta vad som skulle locka just dig till Varvsstaden, vad som skulle få dig att gå hit? Vilka­ aktiviteter eller miljöer du vill se och ta del av längs kajerna och stråken, i parkerna och på torgen? Varvsstaden har stans bästa läge och unika kvaliteter, som nu ska fyllas med nytt liv och innehåll, avslutar ­Ulrika.

Se www.malmo.se/västrahamnen Elisabet Corengia, kommunikatör, Stadsbyggnadskontoret elisabet.corengia@malmo.se

De publika rummen och människan i fokus Livet mellan husen ger en attraktiv, trygg och blandad stad. Syftet med en blandad stad, tillgänglighet, trygghet och kvalitet för alla, uppfylls.

Västra Hamnen är ledande i hållbart resande Andelen bilresor till och i Västra Hamnen minskar och området planeras med fokus på de männi­ skor som vistas där. De yteffektiva och kapacitetsstarka färdmedlen gång, cykel och kollektivtrafik dominerar.­ Mål och strategier Strategier läggs fast för att skapa de kvaliteter och karaktärer som är beskrivna i visionen och prioriteringarna. Strategierna kopplas till mätbara mål som möjliggör uppföljning av stadsutvecklingsarbetet över tid. De mål som finns för hela Malmö gäller naturligtvis och ska inte upprepas i detta dokument.

Syftet är att i vissa lägen skärpa ambitionerna och i andra bygga vidare på det unika som redan finns i Västra Hamnen. Arbetet med att ta fram mål och strategier pågår i skrivande stund.

Kristina Nilsson, projektledare, Stadsbyggnadskontoret kristina.nilsson14@malmo.se

Planering i Malmö 2013:2

|

7

Malmö Live – två år till invigning Hotellets väggar börjar skönjas, kontorshuset har börjat byggas och ny operativ­organisation är tillsatt. Två år innan invigning går Malmö Live in i en ny fas. kontrapunkt/ konsert/ kongress/ hotell/ universitetsholmen/ malmö/

Bygget flyter på enligt tidplan. Hotellets väggar har börjat resas och bottenplattorna för hela Malmö Live gjuts. I början av mars startade också bygget av kontorshuset som ska ligga precis bredvid Malmö Live. Kontorshuset blir nio våningar högt och cirka 10 000 kvm stort.

En operativ projektgrupp har tillsats för att utveckla det konstnärliga innehållet i Malmö Live, planera invigningen samt föreslå en driftsorganisation för den politiska styrgruppen.

Malmö Live är något nytt för Malmö. Ambitionen är ju att Malmö Live ska bli norra Europas mest levande mötesplats. Då krävs det att vi som arbetar med Malmö Live tänker till – och kommer på smarta lösningar för att nå vårt mål.

Många vill mötas i Malmö

Ett delmål är att fylla huset med intressanta kongresser – flera gånger om året. Malmö Convention Bureau, en enhet på Stadskontorets avdelning för Turism arbetar dagligen tillsammans med hotellkedjan Clarion, för att visa upp Malmö Lives potential mot intressanta kongressbokare. Och de gör ett bra jobb. De har ett trettiotal kongresser på väg in för 2015 och 2016. Påskrivna och klara är Särskolans Riks Konferens – 1 000 personer i maj 2015, European College­of Sport Science – 1 500 personer juni 2015 och ­Kirurgiveckan – 1 500 personer augusti 2016. Och fler är på väg in.

Så lockar vi kongresser till Malmö

För att boka en kongress till Malmö krävs ett stort lobbyingarbete. Malmö Convention Bureau arbetar helst med att engagera ambassadörer. Det gör man genom att hitta talespersoner för vissa ämnen eller

Livet på platsen för en sommarkväll Barn som leker i vattenspegeln samtidigt som folk flockas till huset

Byggherre för Malmö Live är Skanska Öresund AB och arkitekt Schmidt Hammer Lassen. Illustration Schmidt Hammer Lassen.

områden – och så lockar man hit kongresser genom deras redan befintliga nätverk. Till exempel kirurgen Ola på SUS som brinner för sitt område. Om man hjälper honom att visa upp vilken fantastisk kongresstad Malmö är så blir det lättare för honom att övertala sin förening att förlägga nästa kongress här.

Ett konserthus i världsklass

Samtidigt som Malmö Convention Bureau raggar kongresser sitter personal på Kulturförvaltningen och Malmö SymfoniOrkester och filar på kulturellt program för 2015. Vilka artister och vilken uppsättning vill vi ha? Vilka speglar det Malmö Live vi vill skapa? Så under hösten kommer ett förslag för invigningsåret 2015 att föreslås. Det kan kännas som vi har lång framförhållning – men tvärtom – det är nu vi behöver skriva kontrakt och locka hit de artister vi vill se på våra nya scener.

Den operativa arbetsgruppen består av projektledare Anders Hultgren från Serviceförvaltningen, Jenny Groothuis, byggprojektledare på Stadsfastigheter Linda Herkel, kommunikatör från Stadskontoret, Hanna Lingvide, från Malmö Turism, Ditte Nielsen från Kulturförvaltningen, Martin Martinsson, vd för musik i Syd. och Meta Alm och Mikael Derving från Malmö SymfoniOrkester. Arbetsuppgifterna för gruppen är att få ihop de olika parterna till att marknadsföra ett hus – och dra sitt strå till stacken för att vi ska leva upp till ambitionsnivå för Malmö Live – norra Europas mest levande mötes­ plats.

Linda Herkel, kommunikatör, Stadskontoret linda.herkel@malmo.se

Konsertsalen. Illustration Schmidt Hammer Lassen.

8

|

Planering i Malmö 2013:2

Stadsplanering i sociala medier

Ny bok om Västra Hamnen

Över hundra gäster mötte upp till releasefesten i Media Evolution City i Västra Hamnen den 4 april.

Västra Hamnen i Malmö är ett av nutidens mest spännande och framåtsyftande projekt för hållbar stadsutveckling. Under de drygt tio år som gått sedan den succéartade starten med Bo01 har Västra Hamnen fortsatt att utvecklas och visar upp ständigt nya exempel på hållbarhet. Efter Bo01 publicerades boken Bo01 hållbar framtidsstad – lärdomar och erfarenheter (Formas förlag 2005) i en svensk och en engelsk upplaga. Den ersätts nu av den bredare Västra Hamnen – lärdomar och erfarenheter (Arkus 2013). Författarna är forskare, konsulter, fackjournalister och andra nyckelpersoner för Västra Hamnens planering, framväxt och nuläge.

Redaktör Bengt Persson (hö) samtalar med bland annat ­Richard Happach från tryckeri Exakta i Malmö.

Välbesökt releasefest

På releasefesten för den nya boken som arrangerades på Media Evolution City i Västra Hamnen tors­dagen den 4 april samlades inte bara speciellt inbjudna,­utan även nyckelpersoner för Bo01- och Västra Hamnenprojekten. Moderator var bokens redaktör, Bengt Persson och vi hade nöjet att välkomna bland annat professor Klas Tham, som varit viktig för Bo01-projektet med den prisade kvartersplanen, samt f d projektledaren för Västra Hamnen, Eva Dalman,­ som presenterade sin artikel om stadslivet i Västra Hamnen. Ett tiotal författare tog tillfället i akt att kommentera sina bidrag till boken med den japanska presentationsmetoden pecha cucha, d v s att tala till tjugo bilder som visas i tjugo sekunder vardera.

Professor Thomas Hellquist, vars artikel handlar om struktur, rum och gestaltning, ställde strukturen på Bo01, unik i sin intima karaktär, mot de mer modernt strama kvarteren Flagghusen och Fullriggaren.

Stadsplanerare Bertil Johansson talade om markutnyttjandet i Västra Hamnen och Malmös olika ”årsringar”, från de äldre täta centrala delarna till de betydligt glesare ytterområdena. Han menar att Västra Hamnen, med dess tätare struktur, innebär ett historiskt trendbrott. Trevor Graham, chef för avdelningen för konsumtion och livsstil på Malmö miljöförvaltning, talade om hur de kommunala förvaltningarna förändrade sina arbetssätt efter krisen på 90-talet och hur det mynnade ut i utvecklingen av detta pionjärområde. Graham är också översättare till den engelska version av boken, som kommer senare i år.

Västra Hamnen – lärdomar och erfarenheter kan beställas på www.arkus.se.

Lotta Hansson, informationsassistent, Stadsbyggnadskontoret lotta.hansson@malmo.se

Professor Thomas Hellquist gjorde en spännande­presentation av sin artikel i boken.

Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson har bloggat på helastaden.se i två och ett halvt år. Där skriver han om stadsutveckling i allmänhet och Malmö­ i synnerhet. Genom bloggen får läsarna­ också­ följa med på Christers uppdrag utanför Malmö,­ till exempel till Kiruna, där han lett juryarbetet i tävlingen om den nya stadskärnan, och till Paris, där han deltagit i en panel för att utveckla La Defense.

– Jag bloggar dels för att medarbetarna på kontoret skall kunna se lite av det jag arbetar med och dels för att få respons på funderingar och spaningar jag gör. Jag får ganska många kommentarer från kollegor jag möter, de har reflekterat över vad jag skrivit och har något att lägga till, säger Christer Larsson. Även på malmo.se bloggas det om stadsutveckling. Malin Nilsson är planarkitekt på planavdelningen. Hon jobbar med utvecklingen av Cementaområdet i Limhamn. En gammal cementfabrik ska omvandlas till en ny stadsdel som ska vävas samman med den befintliga staden. På området finns silosar, som är en del av Limhamns karaktäristiska siluett och i bloggen har Malin bland annat fått frågor om just dem.

– Läsarna är nyfikna och vill veta vad som ska hända med området. Jag har fått in bra tips på referensområden och tankar om vad man önskar för det kommande området. De kommentarer jag fått hittills är positiva och förväntansfulla, säger Malin.

Malin tycker att bloggen fyller en viktig funktion i dialogen med Malmöbor och alla intresserade. Det blir ett mer direkt och enkelt sätt att kunna få svar på en fråga eller komma med ett tips. Samtidigt ligger ju diskussionen kvar på nätet och kan därmed också fungera som en informationskälla för andra intresserade och engagerade.

– Bara på den korta tid jag bloggat hittills tycker­ jag att jag har nått ut och haft dialog med många fler än vad jag normalt sett har i mitt arbete med en detaljplan. Jag tänker att bloggen kommer bli ett än viktigare dialogverktyg desto längre vi kommer i planarbetet, inte minst med tanke på att jag har för avsikt att anordna en dialog gällande vissa delar i planarbetet längre fram.

Förutom bloggar syns Stadsbyggnadskontoret också på Facebook-sidan Arkitektur i Malmö.

– Vi prövar oss fortfarande fram och ser sidan som ett komplement till malmo.se. Här kan vi vara lite rappare, lyfta fram frågor vi tycker är intressanta – och få feedback på aktuella ämnen, säger Steffanie Esse som är Stadsbyggnadskontorets kommunikationschef.

Stadsbyggnadskontoret står också i begrepp att starta ett digitalt nyhetsbrev.

– Planering i Malmö kommer bara ut 2–3 gånger per år och vi vill gärna berätta mer om vad vi gör för omvärlden. Nyhetsbrevet kommer bli ytterligare ett sätt att hålla koll på Malmös utveckling.

Lotta Hansson, informationsassistent, Stadsbyggnadskontoret lotta.hansson@malmo.se

Professor Klas Tham, upphovsman till kvartersplanen för Bo01 i samspråk med stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson.

Foton Lotta Hansson.

Stadsbyggnadsdirektör Christer Larssons blogg http://www.helastaden.se Bloggar på malmo.se: http://korta.nu/l4qba Stadsbyggnadkontorets Facebooksida Arkitektur i Malmö: http://www.facebook.com/arkitekturimalmo Anmäl dig till Stadsbyggnadskontorets nyhetsbrev: http://www.malmo.se/bygga/nyhetsbrev

Planering i Malmö 2013:2

|

9

Bilagor: Karta + mer detaljerad info om tomten + planprogram Norra Sorgenfri (2008) + Miljöbyggprogram SYD version 2 (version 2 är antagen i Malmö stads stadsbyggnadsnämnd och kommer att skickas ut när den vunnit laga kraft).

ByggVesta bygger UngBo 12-lägenheter i Norra Sorgenfri Kontaktpersoner:

Helena Uesson, Stadsbyggnadskontoret, helena.uesson@malmo.se, 0721-812776 Jan Johansson, Fastighetskontoret, jan.johansson@malmo.se, 040-341805

ByggVesta har korats till värdig vinnare i UngBo:s markanvisningstävling med fokus på ­bostäder för unga. På andra plats kom Peab:s förslag och tredje platsen belades av MKB ­Fastighet AB. På en tomt i Kvarteret Spårvägen i Norra Sorgenfri i Malmö kommer nu elva ­ nya lägenheter med plats för 22 boende att byggas. ByggVestas fokus ligger på social hållbarhet där informella möten skapas mellan de unga boende.

248 000 ungdomar saknar egen bostad i Sverige. Det är nästan lika många som hela Malmös befolkning.

UngBo 12 tyckte det fick vara slutpratat om potentiella lösningar och åtgärder. Istället lät vi 60 000 ungdomar från 142 länder komma med dynamiska förslag på hur de vill bo i framtiden med syftet att, i samarbete med branschen, väcka nationell debatt om bostadsbristen bland unga. Sedan tog vi över Gamla Bussgaraget i Norra Sorgenfri i Malmö och byggde upp flera av förslagen – på riktigt – i världens första boutställning för unga av unga.

Som ett led i processen bjöd Malmö stad, genom UngBo 12, i höstas in till en markanvisningstävling för ett utvecklingsprojekt som berör morgondagens bostäder för unga mellan 18 och 30 år. Tävlingen begränsades till de tiotal bostads- och byggföretag som sponsrat UngBo 12, med syftet att främja ett utvecklingsprojekt i UngBo 12-anda. Ett av målen med UngBo 12 har varit att få fram ett antal fysiska fullskaleexempel på riktat bostadsbyggande för unga på 2010-talet.

Markanvisningstävlingen

Markanvisningstävlingen bygger vidare på de bidrag,­ koncept och idéer som lämnades in till UngBo 12:s­ idétävling i Malmös tio olika stadsdelar. De tävlande uppmanades också att utmana rådande byggregler­ och byggnormer och bidra till den pågående dia­ logen med Boverket och Socialdepartementet. Ett kriterium var att det ska finnas en stark koppling till element i ett eller flera av bidragen från idétävlingen. Ett annat var hög experimentnivå. Bidragen har utvärderats av en bedömningsgrupp efter de kriterier som redovisats i markanvisningstävlingen, som gått ut till intresserade byggherrar. För att få ett stöd för bedömningsgruppens utvärdering kompletterades denna med en ungdomsjury som fick ta del av förslagen och utse och motivera vilket förslag som man förordade.

Grundtanken i Byggvestas vinnande förslag är

På boutställningen i Norra Sorgenfri i Malmö visades vissa av tävlingsförslagen i full skala.

10

|

Planering i Malmö 2013:2

Kartbilaga till markanvisningstävlingen för UngBo 12.

Den 26 november 2013 arrangerar UngBo 12 den nationella heldagskonferensen Forever Young!? på Media Evolution City i Malmö, dit hela Sveriges byggoch bostadssektor bjuds in.

Bostadsministern, näringsministern, representanter från relevanta föreningar och medlemsorganisationer, byggbolag, utbildningsinstitutioner, kommuner, kreativa näringar och unga inbjuds till en spännande dag. Teman är inspirerande boendetrender för unga i framtiden, hur en hållbar bostadspolitik kan skapas och UngBo-initiativets funktion i praktiken. Att delta kostar 995 kr ex. moms (för stuVad händer nu? denter 395 kr ex. moms).

En av effekterna av UngBo 12 är ökad medvetenhet Läs mer på www.ungbo12.se. Anmäl dig snarast om bostadssituationen för unga bland beslutsfattare,­ på ungbo12@malmo.se.

Helena Uesson, Projektledare UngBo 12 byggsektorn och allmänheten. En annan har varit helena.uesson@malmo.se det goda samarbetet med Boverket som i nuläget arbe­tar, på uppdrag av regeringen, med att se över nuvarande lagar och regler inom bostadsbyggande.

FOREVER YOUNG!?

Genom tävlingen har unga fått en ökad förståelse för – en uppföljande UngBo-konferens planeringsprocessen, och kommun och partners en i Malmö 2013 ökad kunskap om ungas boendepreferenser. Malmö­ Den 26 november 2013 kl. 09.00–16.30 bjuder vi in stad har visat att bostadsbristen bland unga tas på till en interaktiv och kreativ nationell heldagskonallvar. ferens i Malmö. Målgruppen är unga, byggbranI år vill vi lyfta den nationella debatten ytterlischen, beslutsfattare inom bostadssektorn och gare och därigenom påverka utformningen av en politiker. Föreläsningar varvas med workshops, ­bostadspolitik som river hinder och röjer väg för konkreta cases, debatt och rundtur i staden. bostadsbyggande. Vi vill stärka Malmös image som idébärare och genomförare av nya tillvägagångssätt Anmälan till ungbo12@malmo.se inom stadsbyggande och samtidigt fortsätta att stimulera bygg- och bostadsbranschen till nytänkande.

ett kompisboende där man kan flytta in med sin bästa­kompis eller, om man är ny i stan, slumpmässigt paras­ ihop med en jämnårig. 42 kvadratmeter stora­ lägenheter erbjuds i två typer av planlösningar. Loftgångar och gröna utemiljöer främjar naturliga möten­ vilket i sin tur ska skapa trivsel och en känsla­av gemenskap. Månadskostnaden per person ligger på 3 300 kr inkl. värme och vatten, vilket är rela­tivt prisvärt för tilltänkt målgrupp. Miljömässiga­ krav enligt Miljöbyggprogram Syd uppfylls också i förslaget.

3D-print – Malmö i framkant För Stadsbyggnadskontorets modellverkstad innebär köpet av en 3D-print för ett och ett halvt år sedan en investering och samtidigt en omfattande ­förändring i sättet att arbeta.

Tillverkning av tredimensionella objekt med så kal�lade 3D-printrar har använts inom industrin sedan mitten av 80-talet, men har under senare år kommit närmre en småskalig tillverkning. Det är en teknik som snabbt utvecklas och det finns de som talar om en ny industriell revolution. 3D-modeller ger en mycket god och verklig uppfattning om slutresultatet och gör det möjligt att skapa mer detaljerade och komplexa modeller än vad som tidigare vart möjligt.

Den nya tekniken är en tillgång i bygglovsprocessen och har använts under arbetet med till exempel det nya badhuset i Hyllie, under samrådsprocesser och för modeller av typförskolor. 3D-modeller kan tillverkas med kort varsel till relativt låg kostnad. Just nu gör Stadsbyggnadskontoret 3D-modeller av hela Västra Hamnen och Hyllie, som blir effektiva verktyg för planerarna på Stadsbyggnadskontoret och andra förvaltningar.

Stadsbyggnadskontoret i framkant

Malmö stad är i nuläget den enda kommun i Sverige­ som har en egen fullskalig 3D-produktion.

Fördelarna­ är den låga produktionskostnaden och kontrollen över den egna databasen, som lätt och snabbt kan uppdateras till en låg kostnad. Närheten mellan lantmäteri, stadsplanerare och 3D-utvecklare har tidsmässiga och kostnadseffektiva fördelar.

Hela processen från 3D-visualisering till färdig modell är ett samarbete mellan 3D-utvecklare Miso Iric och modelltekniker Björn Fröding. Miso, som är lantmätare, mätingenjör i fotogrammetri och 3D-teknik, arbetar med egna script till befintlig programvara för att säkerställa och effektivisera produktionen. Eftersom tekniken tidigare framför allt har använts inom industrin klarade den i början inte av exakt justering av de moduler för större sammansatta modeller som tillverkades i printern. Miso och Björn har utarbetat tekniker för att spara material genom att till exempel göra modellerna ihåliga. De har lärt sig maskinens kapacitet och modellerna blir bättre och bättre till exempel var gäller färger och kontraster.

Hela Malmö i 3D

Miso och hans kollegor har arbetat med en fullständig digital 3D-karta över Malmö stad sedan 2009. I dag är de viktigaste områdena klara och om ungefär två år är den helt färdig. I framtiden kommer Björn själv kunna gå in på ett område i kartan och direkt skriva ut det i 3D-printern. För att detta ska bli verklighet krävs att databasen görs om till en s k hybriddatabas som kan ajourhålla information och kommunicera med andra program och användare.

3D-kartan över hela Malmö är ett mycket omfattande projekt. Vi gör till och med draperingen av 3D-modulerna med snedbilder själva. Det hade varit mycket dyrt att köpa in, säger Miso.

Skillnaden är stor mot hur arbetet gick till i modellverkstaden för bara ett par år sedan. Då började

Modeller utskrivna i 3D-printer kan ge en mycket verklighetstrogen bild av slutresultatet. Här kvarteret Taxeringsintendenten i området Kryddgården i ­Rosengård i Malmö. Foto Miso Iric.

processen med ett besök i Stadsbyggnadskontorets arkiv för att leta fram ritningar och modellerna tillverkades för hand. Saknar Björn det gamla arbetssättet?

– Nej, för mig innebär denna nya teknik faktiskt endast fördelar. I och med att jag kan arbeta med både gamla och nya tekniker samtidigt så blir arbetet så mycket mer effektivt, uppdragsgivarna fler och min arbetssituation utvecklande eftersom jag måste lära mig de nya teknikerna.

Nykomlingen 3D-fräsen

I dag arbetar Björn med minst fyra olika tekniker parallellt i modellverkstaden. De modeller som kräver mest precision använder man 3D-printern till och för delar av större modeller, som till exempel terräng, används i dag nytillskottet, 3D-fräsen. Det är en teknik som länge använts inom till exempel bilindustrin, men som gjorts mer tillgänglig.

Den nya maskinen från Japan har nyss anlänt och utgör ett bra komplement till den dyrare 3Dprintern. Fräsen är datastyrd och kan fräsa en detaljerad modell i massiva ämnen som plexiglas, mjuk ­metall, skumskivor och framför allt trä. Den färglägger emellertid inte utan det måste göras i efterhand. ­Eller så kan man lägga på ortofoton.

Fräsen kan också tillverka dubbelt så stora moduler­och är ungefär tio gånger billigare i produk­ tion än 3D-printen. 3D-frästa modeller i trä är speciellt populära bland arkitekter, som uppskattar estetiken, kvaliteten och detaljrikedomen. Den nya investeringen kommer att vara intjänad inom ett par år.

Hållbart och säkert

Fortfarande tillverkar Björn modeller för hand. En viktig aspekt som emellertid talar för en uppgra-

dering av tekniken är att de nya maskinerna är betydligt energisnålare än de gamla finsnickerimaskinerna. Laserskäraren, som också är ett relativt nytt tillskott, drar knappt mer än en glödlampa men effektiviserar arbete betydligt.

Ur säkerhetssynpunkt så är de nyare teknikerna också att föredra, säger Björn. Med de gamla maskinerna finns alltid en risk för arbetsskador. Det är ett steg i rätt riktning.

Lotta Hansson, informationsassistent, Stadsbyggnadskontoret lotta.hansson@malmo.se

Ordlista Fotogrammetri är mätningar av tredimen­sionella­ positioner hos objekt i världen utifrån två eller flera­ fotografiska eller digitala bilder. Fotogrammetri används för topografiska kartor, inom arkitektur, inom kriminologi, geologi och deformationsmätningar inom industri och byggande.

Ortofoto är en geometriskt korrigerad flygbild.

För att skapa ett ortofoto behöver man känna till terrängens variation i höjdled, till exempel genom­en höjddatabas, så att man kan omprojicera centralprojektionen till en ortogonalprojektion. Genom att föra ner alla höjder till ett nollplan tar man bort sidoförskjutningar i bilden. En ortogonal projektion uppstår. Resultatet av denna­ process är ett ortofoto.

Planering i Malmö 2013:2

|

11

Malmö på väg mot en ny vision Hösten 2010 fick KTH i uppdrag av dåvarande Kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu att föra en diskussion tillsammans med Stadsbyggnadskontoret om Malmös utveckling mot halvmiljonstad.

Frågan löd: Vad följer på ­Malmös framgångsrika stadsutveckling sedan mitten 1990-tal och framåt?

Vad finns att bygga vidare på och vilka ”vita fläckar” döljer frågor som måste upp till ytan?

Malmö var under decennierna efter andra världskriget en symbol för det nya Sverige. Det industrialiserade Malmö – med särskilt väl organiserat samarbete­ mellan storföretagen och kommunen – skapade en solid bas för framåtskridande. Under 1970-talet vändes­framgång till motgång. Malmös industriella bas eroderade – och med det även stadens identitet och framgångssaga. Under 1990-talet nåddes botten: ­recession, arbetslöshet, tomma bostäder, exempel­ lösa budgetunderskott och vacklande framtidstro.

Som resultat av ett ambitiöst utvecklingsarbete utmejslades en ny strategi, där utbildning, kultur, kunskap, tillgänglighet och attraktion var bärande inslag. Till skillnad från andra kommuner, som lade energi på fantasifulla taglines (deviser) och skönmålande visioner, valde Malmö att tydliggöra sin framtida utveckling i en berättelse (storytelling). Detta sätt kom att visa sig mycket framgångsrikt.

En genomtänkt strategi kom att kläs i en berättelse som i dag är välkänd inte bara internt utan också utanför Malmö. Historien om Öresundsbron, stadsomvandlingen och den framväxande kunskapsstaden har varit ledstjärna och sammanhållande för en intern kraftsamling.

Malmö kan således med viss stolthet blicka tillbaka på en i Sverige unik stadsomvandling. Därmed följer frågan om utvecklingen kan fortsätta utan att växla spår? Vi tror inte det. Malmös syn på sin utveckling har hårt sammanfattat varit både ”hemmablind” och ”introvert”. Paradoxalt kanske – men vi ser det så här: De ökade sociala spänningarna i staden har varit en vit fläck i berättelsen och berättelsens kärna är inte Malmö i sitt större sammanhang utan Malmö per se. Vi återkommer nedan till den

sociala problematiken. Vad gäller den regionala integrationen kan vi konstatera följande.

Malmö och den omgivande regionen

Malmö ligger i en del av Sverige där integrationen mellan kommunerna går fort. Arbetsmarknaden omfattar vad som nu kallas Malmö-Lund-regionen och även en bra bit utanför dessa elva kommuner.

Malmö har en omedelbar närhet till Köpenhamn.

Det är av avgörande betydelse för Malmös utveckling. Men forskningen visar att konsekvenserna av dessa två beroenden är diametralt olika. Till synes är beroendet detsamma – arbetsmarknaden blir större. Det ger möjligheterna till fler och bättre jobb för den enskilde och tillgång till ett större utbud av arbetskraft för olika företag. Det skapar en så kallad självförstärkande tillväxt med högre produktivitet, bättre löner, ökad köpkraft som i sin tur skapar fler företag som …

Så långt alltså ingen skillnad. Men forskningen har också visat att den ”store” gynnas mest.

Det betyder att Malmö, om inte särskilda strategier utvecklas, riskerar att på lång sikt bli en ”förort” till Köpenhamn samtidigt som de mindre samhällena kring Malmö blir ”sovbygd”. En sådan utveckling kan inte sägas leda till en dynamisk utveckling som också är långsiktigt hållbar. I bakgrundsexposén ovan kan vi se att Malmös ledning varit klar över ”förortshotbilden”. Satsningarna på Bo01 med Turning­ Torso, på högskola, mässområde och konsert- och kongress-anläggning är belägg för att Malmö­vill utveckla konkurrenskraftiga målpunkter och en egen profil gentemot Köpenhamn. Förhållandet mellan Malmö och närregionen i Skåne har däremot inte

Vad är Malmös nästa stora utmaning? Bild Bildarkivet.

utvecklats lika målinriktat. Visserligen har Malmö och Lund startat ett trevande integrationsarbete, men i övrigt går utvecklingen långsamt. Visst kan det delvis förklaras med att omlandskommuner hi­ storiskt föredragit att ”snylta” på storebrors serviceoch kulturutbud än att både ge och ta. En förklaring Malmö lite bekvämt kan luta sig mot. Men en strategi för Malmös utveckling i den egna regionen måste bli tydligare. Den måste utgå från att Malmö utvecklas genom ett gemensamt storstadsperspektiv i alla kommunerna runt Malmö. Vi återkommer till detta i avslutningen – men vill redan nu understryka­ att Malmös ledning har störst ansvar för att detta ska bli verklighet i praktiken. Är man störst måste man vara snäll …

Ett attraktivt Malmö

En viktig förklaring till Malmös framgångsrika resa från industri- till kunskapsstad är lyhördhet och trendspaning. Insikten om betydelsen av stadskvaliteter i form av mötesplatser och tillskapandet av miljöer som uppmuntrar social interaktion och kreativa utbyten var framsynt. Nu gäller det att fundera över vad som kommer att efterfrågas av morgondagens Malmöbo. Utan att veta säkert tror vi att följande trender är värda att fundera över för den fortsatta utvecklingen:

Malmö högskola är en av de satsningar som påverkat Malmös demografi.

12

|

Planering i Malmö 2013:2

• Segregationen som gjort Malmö till en rikskändis för utanförskap måste brytas.

• Av tvång och beroende på värderingsmässiga förändringar kommer vi att få uppleva att miljö­ kvalitetstänkandet blir allt viktigare.

• Behovet av rörlighet och förbättrad tillgänglighet, dock ofta utan bilen, blir allt mer centralt.

• Den redan idag tydliga trenden att sociala och kreativa mötesplatser kommer att förstärkas.

• Kultur i form av stadsmiljöer, skapande och konsumtion kommer att öka i betydelse.

På väg mot nästa kapitel

Kontentan av ovanstående är att Malmö måste ta ledartröjan både i förhållande till grannar – stora som små – och i den inre utvecklingen. Vad innebär det?

Vi vill lyfta tre punkter:

1. Parallella spår

De sociala utmaningarna kan inte ses som skilda från ekonomisk och miljömässig utveckling. Därför måste de prioriteras än mer. Erfarenheter från områdesprogrammet i Rosengård är värt att tjäna som ledstjärna för detta arbete. Detta arbete har på ett mycket tydligt sätt visat att traditionella vägar för social stadsförnyelse kommit till vägs ände. Vad som provats i Rosengård är en seriös och framkomlig väg.

I områdesprogrammet har lagts fast att social integration inte kan åstadkommas med mindre än att arbetet bedrivs i två parallella spår. Dels det individinriktade där kraven på effektivitet, prioritering och resultat måste vara väsentligt tydligare än vad som vanligtvis är fallet i dag.

Konkreta resultatmål måste ställas upp för alla verksamheter, exempelvis måste skolan ha tydliga mål för hur behörighet och betygsnivåer ska kunna förbättras. En grundtanke i Rosengård när det gäller individinriktat arbete är att ”mer av samma” inte är lösningen. Dels måste det parallellt bedrivas ett strukturinriktat arbete som syftar till fysisk och funktionell förändring. Det handlar här om att bryta fysiska och mentala barriärer till den omgivande staden och att förändra bilden av en enklav till en integrerad stadsdel i Malmö.

Ett sådant fokus kan illustreras med planerna på att skapa ett sammanhängande stråk mellan Rosengård och Möllevången, bygga station på kontinentalbanan, Amiralsgatans omvandling från trafikled till stadsgata och inte minst planerna på ett omfattande nybyggnadstillskott i Rosengård för att förvandla bostadsområdet till en mångfunktionell stadsdel med varierat bostadsbestånd, olika arbetsplatser, kommersiella funktioner inkluderande service och handel samt ett varierat kulturutbud.

Det skapar i sin tur två fokusområden. Det ena gäller att ta initiativ till en småskalig och från de stora­ aktörerna mer fristående (de industriella ­allianserna

Kvinnogruppen serverar kaffe och kaka i Herrgården, Rosengård. Nästa stora utmaning är att knyta ihop den delade staden.

berördes inledningsvis) omvandling av Malmös­ ­socialt mycket homogena och stabila stadsdelar. Det kräver en långsiktig drivande strategi av Malmö stad – och den kommer att kosta.

Kommunen måste vara generator genom egna investeringar som följs av andras investeringar – och det kräver ett nytt synsätt som ser till investeringars förebyggande verkan. Här kan krävas innovationer i budgetplanering och andra styrsystem. Finns något alternativ? – inte som vi ser det. Men ensam är svag.

Det andra fokusområdet är att själv mycket konsekvent (och i kraftfulla allianser) arbeta för att staten ska förvandla miljonprogrammen från en vit fläck till ett statligt politikområde.

2. Handling och samverkan

Samverkan i regionen måste bli mer handlingsinriktad. Utmaningarna för samhällsplaneringen ligger i att underlätta en regional integration genom förbättringar – inte bara av tillgänglighet i nätverket – utan också tydliggöra den fysiska miljöns betydelse. Regionförstoring innebär samtidigt koncentration till de historiska stadsmiljöerna.

Planering behöver hantera lokalisering av samhällsfunktioner, organisering av tekniska system och hushållning med landskapets sociala och ekologiska värden i regional skala. I lokal skala måste de gemen-

Hur gör vi Malmö till en attraktiv stad att bo och leva i?

Bild: Bildarkivet.

samma rummen – för kommunikation, kommers, kultur, lek och samvaro för alla åldrar – omsorgsfullt gestaltas.

3. Våga vara banbrytande

Det krävs en initiativtagande samhällsplanering och en sammanhållen politik för det regionala nätverk i vilket Malmö ingår. En politik i för medborgaren tydliga och transparenta samverkansformer mellan politiska företrädare på alla nivåer. Malmö har en framtid som en mer avspänd och kreativ miljö än huvud­städernas. Känslan är omvittnad på senare­ år inte minst av olika kulturarbetare och besökare.­ Malmös­vision handlar om en socialt vital stad som triggar framtida tjänste- och kunskapsnäringar.­ Malmö­ ska fortsatt kännetecknas av att våga vara banbrytande!

Göran Cars, professor KTH cars@infra.kth.se Carl-Johan Engström, stadsplanerare och gästprofessor på KTH carljohan.engstrom@gmail.com

Resan mot Malmös nya vision är inledd.

Planering i Malmö 2013:2

|

13

Översiktsplan för en ny tid Ett förslag till ny översiktsplan för Malmö ÖP2012 har varit på utställning fram till 8 maj. Målsättningen är att en ny ÖP ska kunna bli antagen av Kommunfullmäktige under hösten 2013.

Övergripande mål

Malmö ska kunna växa men med minsta möjliga påverkan på miljön – lokalt och globalt. Staden ska vara socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar och en attraktiv plats att bo och verka i. De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. Inget av målen kan uppnås utan de andra.

Social balans och goda livsbetingelser innebär ett samhälle som ger förutsättningar för dagens och framtidens medborgare att skapa sig ett gott liv. Ekonomisk dynamik och hållbarhet betyder att staden­ och dess näringsliv kan utvecklas långsiktigt, skapa värden och ge inkomster och försörjning till malmö­borna. Ett resurseffektivt samhälle och ekologisk uthållighet innebär att på lång sikt säkerställa och tillfredsställa människors basbehov. Natur- och klimat­givna förutsättningar måste beaktas och ekosystemens produktionsförmåga bevaras.

Prioriterade inriktningar

Tydliga prioriteringar ska generera en robust stadsstruktur som präglas av närhet, som är tät och grön, som läker samman staden – socialt och fysiskt – och som ger goda förutsättningar för ett livskraftigt­ ­näringsliv, och därmed arbetstillfällen. För att ­bidra till att uppnå miljömålen ska resurssnålhet och energi­effektivitet prioriteras, liksom satsningar på förnybar energi och på ett trafiksystem med minimerad miljöpåverkan.

Nära tät grön och funktionsblandad stad

En övergripande prioritering är att Malmö främst ska växa inåt, innanför Yttre Ringvägen. Resurser ska sparas genom att bygga staden tätare. Malmö är en stad som kan vara ”nära” ur flera olika synvinklar.­ Den täta staden ska vara flexibel och yteffektiv.

Malmö­ska byggas som en funktionsblandad stad för ett intensivt och rikt stadsliv. Stadens parker behöver utvecklas för att ge en växande befolkning möjlighet till rekreation och stillhet. Gång-, cykel- och kollektivtrafiken ska utgöra grunden i trafiksystemet.

yta för möten mellan människor och för att stimu­ lera demo­krati och delaktighet. Fler mötesplatser behöver­ skapas och trygghet och jämställdhet i stadsrummet öka. God folkhälsa är en förutsättning för en positiv utveckling, för välfärd och för tillväxt.

Att minska skillnader i hälsa inom staden har hög prioritet. Bäst hälsa och välmående finns hos männi­ skor som känner sig delaktiga. Staden stärks socialt av medborgares medverkan och det är väsentligt att inom fysisk planering målinriktat verka för ett ökat deltagande i förändringsprocesser.

Regional motor för grön tillväxt

Genomförandeaspekter

Tillväxtfrämjande insatser för att bidra till välfärd för malmöborna, fler arbetstillfällen och försörjning har central betydelse för stadens utveckling. Öresunds­ regionen är en motor för grön tillväxt och en plats där tillväxt och hög livskvalitet går hand i hand. Köpen­ hamn-Malmö-Lund ska vara en sammanhängande metropol som skapar ekonomisk dynamik i Öresundsregionen. Malmö ska vidareutvecklas som en attraktiv stad för boende, besökare och företags­ etablering. Plats ska ges för ett mångsidigt näringsliv.

Den kulturella och demokratiska staden

Det är av avgörande betydelse för Malmös utveckling att skapa en socialt balanserad stad med goda livsbetingelser för alla. Stadsrummet är viktigt för en god samhällsutveckling, som gemensam kontakt-

Malmö står inför flera svåra utmaningar inför fram­ tiden − utmaningar som inte kan mötas med traditionella metoder. Konventionella processer, invanda rutiner och riktlinjer måste ifrågasättas. Innovation och nytänkande är nödvändigt. Nya samverkansformer mellan kommun, stat och andra intressenter­ måste­ utvecklas och medborgarnas delaktighet behöver­ ständigt vidareutvecklas. Prioriteringar i stadens investeringsverksamhet kommer att bli avgörande. Översiktsplanen ska betraktas i ett långsiktigt perspektiv och en del av det som redovisas kommer med stor sannolikhet att realiseras först relativt långt in i framtiden. Planen ska säkerställa en handlingsberedskap och måste ta höjd för framtiden genom att visa även projekt och ambitioner som ännu inte har en klar finansiering.

Tyke Tykesson, arkitekt, Stadsbyggnadskontoret tyke.tykesson@malmo.se

Kommentarer till den nya översiktsplanen Fokus på det sociala kapitalet­ Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör Malmös förvandlingsprocess har kretsat kring stadsutveckling och miljöfrågor. Nu blickar vi in i en ny tid, två decennier fram i tiden­ – nya mål ska formuleras och en ny berättelse har sin startpunkt.

En ny berättelse om Malmö­ måste­ utgå från Malmöborna med fokus på den gemensamma potentialen, den kollektiva kunskapen, det sociala kapitalet.

Därför måste staden hänga samman i alla delar.

Vi ska öka rörligheten genom att skapa intressanta målpunkter i hela staden, bryta barriärer och möjliggöra en integrerad bostadsmarknad. Arbete, skola och bostad är grundläggande förutsättningar för alla.

Det nya näringslivet önskar en stad som känne­ tecknas av multifunktion, flexibilitet, idéutbyte och öppenhet. Det kan omsättas till hur vi formar staden med stadsrum som understödjer attraktivitet och möten. Städerna är möjligheternas plats där koncentrationen av människor genererar innovation och ekonomisk tillväxt.

14

|

Planering i Malmö 2013:2

Inriktningen att växa inåt och att bygga Malmö­ tätare innebär en möjlighet att läka samman stadens olika delar, att fylla i med det som saknas och att göra det med den nya berättelsen som grund. Då kan rumslig organisation bli en del i framtidens drivkrafter kring miljö och social hållbarhet. En möjlighet som vi måste lyckas med. Vi kan bara göra det i samverkan – tillsammans med gemensamma mål. christer.larsson@malmo.se

En nära, tät, grön och funktionsblandad stad Josephine Nellerup, planchef, Stadsbyggnadskontoret Vi har ett spännande och komplext uppdrag som har stor påverkan på Malmöbornas vardag. Det är ett arbete som kräver mycket av var och en av oss, men som också ger oss möjlighet att bidra till ett starkare, hållbarare och mer dynamiskt Malmö.

För oss på planavdelningen är översiktsplanen en

mycket viktig plattform för vårt arbete. Den ger staden en gemensam värdegrund för höga stadsbyggnadskvaliteter i alla omvandlings-, förtätnings- och nybyggnadsprojekt som vi är med om att realisera.

En av våra stora utmaningar är att skapa social balans och goda livsbetingelser och jag tar dessa frågor på stort allvar.

En annan svår och spännande utmaning är att säkerställa en nära, tät, grön och funktionsblandad stad som ger både regional tillväxt och sysselsättning, spänning och trygghet samt har den lilla människan i fokus. Översiktsplanen ger oss ett starkt stöd i vår strävan att bygga ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Malmö.

Men framför allt behöver vi alla, inom vår egen organisation och tillsammans med stadens alla aktörer, ha ett nära samarbete för att vi ska lyckas. I Malmö­har vi starka processer för att gå från ord till handling och utvecklar ständigt dessa ytterligare för att kunna ha en gemensam helhetssyn.

Med gemensamma krafter har vi möjlighet att skapa en bättre framtid för våra barn och närma oss Malmö 2032 – en stadsbyggnadsvision. josephine.nellerup@malmo.se

Översiktsplanen består av en skrift, Planstrategin, och ett digitalt kartverktyg med kartor och planeringsriktlinjer. Till utställningsförslaget hör också en miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse.

Se på digitala kartverk­tyget: www.malmo.se/ op/karta Ladda ned planstrategin www.malmo.se/op Synpunkter på förslaget till ny översiktsplan kan lämnas fram till den 8 maj.

1

ÖVERS IKTSPL AN FÖR MALMÖ 2012 SAMRÅ DSUND ERLAG / PLANS TRATEG I

aj

11

20

m

Nästan lika kaxig som Zlatan Sabina Dethorey, stadsutvecklings­ strateg, sdf Rosengård Malmö ska vara en stad som vågar, en stad med mod. Det slås fast redan i visionstexten i ÖP2012. Men lever dokumentet upp till det? En närläsning av planstrategin ger följande resultat i kaxighetsindex, skala 1–10:

Visionstexten: kaxighetsindex 8

Texten om Malmö 2032 kan bli kaxigare – men också­ mer trovärdig – om verbformen presens används i större utsträckning.

En vision är en framtidsbild som man vill förmedla, ja riktigt inympa i läsaren. Den tappar i kraft när det är för många jämförelser med förr i tiden, och när den förhärskande verbformen är perfekt.

Konkreta exempel på social hållbarhet behöver få större utrymme.

Övergripande mål: kaxighetsindex 9

En oklanderlig och stadsplaneringsmässigt korrekt­ text, men överraskningar saknas. Toppa målen något­ mer så blir det full pott.

Prioriterade inriktningar: kaxighetsindex 9

Detta är en provkarta på vad alla bör lära sig om ideal samhällsplanering. Spetsa texten med konkreta­ exem­pel på social hållbarhet, så sätter jag en 10:a.

Strategier: kaxighetsindex 8,5

Kapitlet är lite ojämnt. Jag saknar beskrivningar av effekterna av social hållbarhet! Ytterligare några konkreta – och kaxiga – strategier behövs. Särskilt när det gäller sociala hållbarhetsaspekter. Till exempel kan man i stycket om offentlig service lägga till en strategi om absolut toppkvalitet på alla förskolor och skolor.

Genomförandestrategier: kaxighetsindex 9,5

Här når ÖP2012 topphöjder. Det är ambitiöst, framsynt och starkt. Det är verkningsfulla redskap och helt rätt inställning. Detta är tillämpad strategisk stadsutveckling i Sveriges mest dynamiska stad. Jag bjuder på ett par tillägg så att det blir full pott:

med strategisk stads- och stadsdelsutveckling.

• Enstaka formuleringar behöver ändras så att de förmedlar ett möjlighetsorienterat perspektiv istället för ett problemorienterat.

Delkapitlet ”Ekonomiska dimensioner” blir fulländat om man stoppar in begreppet investeringspotential för att beskriva exploateringsmöjligheterna i till exempel Rosengård.

Det är kaxigt och verkningsfullt.

Helhetsomdöme:

ÖP2012 behöver kaxas till ytterligare ett snäpp; det är mest i den sociala hållbarheten det sviktar. Sen är den precis vad Malmö behöver för att bli en lika hållbar, kaxig och framgångsrik stad som Zlatan Ibrahimovic är fotbollsspelare. sabina.dethorey@malmo.se

• Det är dags för ett nytt stadsmiljöprogram som lyfter blicken från Malmögröna parkbänkar och tar sig an även – eller kanske främst – stadens immateriella värden.

• Malmö behöver en Malmöövergripande avdelning med internkonsulter som arbetar Planering i Malmö 2013:2

|

15

Så ska Malmö bli socialt hållbart – Malmökommissionens slutrapport är klar Ur Malmös kris, när staden förvandlades från industristad till kunskapsstad, har det fötts en stark förändringsanda. När nu strålkastarljuset vrids mot de sociala utmaningar, som kommissionen har pekat på, finns det en avsikt att inte bara tala om utveckling – Malmö ska genomföra.

Den första mars presenterade Kommission för ett socialt hållbart Malmö sin slutrapport för ett fullsatt Moriskan med politiker, forskare, tjänstemän, representanter från civilsamhället med flera och ett stort pressuppbåd. Intresset från omvärlden var och är stort. Malmö är den första stad som på lokal nivå tagit ett helhetsgrepp om social hållbarhet och hälsa­ på detta sätt.

– Det är fantastiskt med det stora intresset. Jag är stolt och tacksam över det stora engagemang som kommissionärerna, så många forskare och personer från olika områden visat under dessa två år, säger kommissionens ordförande Sven–Olof Isacsson, professor emeritus i socialmedicin vid medicinska fakulteten, Lunds universitet. ”Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt. Därför måste samhället inrättas så att alla behövs. Vi kräver att behövas! ” Citatet som inleder rapporten, kommer från Tage Danielssons ”Barnens manifest i sopor”. Barn och ungas uppväxtvillkor står nämligen i centrum för rapportens slutsatser.

Rapporten är omfattande och innehåller dels en analys av hälsoläget i Malmö och vad som orsakar Figuren är hämtad från kommissionens slutrapport och illustrerar gapet mellan bostadsbehov och färdigställda bostäder. skillnader i hälsa, dels en förståelse för Malmö; den historiska och demografiska utvecklingen, erfarenKommissionens två övergripande rekommenda- en helt ny organisation. Organsationen ska arbeta heter från tidigare satsningar och aspekter som påtioner täcker in sammanlagt 24 mål och 72 åtgär- för en förtätning och utnyttja kompletteringsbygverkar detta och slutligen rekommendationer. der indelade i sex områden: barn och ungas vardags- gande för att öka variationen i områden med ensivillkor, boendemiljö och stadsplanering, utbildning, digt byggnadsbestånd och driva demokrati– och delinkomst och arbete, hälso– och sjukvård samt för- aktighetsaspekter i stadsplaneringsprocessen. ändrade processer för en hållbar utveckling och 2. Stadsplanering ska bidra till att minska­ demo­kratiserad styrning.

Stadsplaneringen för bättre hälsa

I kommissionens slutrapport ägnas ett kapitel åt ”boendemiljö och stadsplanering”. Där uppmärksammas att den fysiska miljön hänger samman med ojämlikhet i hälsa och att det är möjligt att genom en hållbar stadsutveckling bidra till en bättre integrerad stad med en ökad jämlikhet i hälsa.

Tre områden med mål och tillhörande åtgärder föreslås av kommissionen. Här är ett axplock:

24 mål och 72 åtgärder

Två övergripande rekommendationer presenteras i rapporten. Den första handlar om att etablera en ­social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika. Den andra rekommendationen handlar om att förändra processer genom att ändra arbetssätten så att de blir mer demokratiska.

– Den senare rekommendationen handlar om att inte bara tillämpa redan givna kunskaper. Skapandet och utvecklandet av kunskap ska istället vara en del av lösningen, säger Sven–Olof Isacsson.

16

|

Planering i Malmö 2013:2

1. Staden ska säkerställa att alla Malmö­bor har förutsättningar för en passande­ bostad och bra boende­miljö

Att minska bostadsbristen är första åtgärden för att nå målet. Ett utvecklingsarbete mellan olika förvaltningar, forskning och marknad om hur bostäder kan produceras till rimliga kostnader föreslås. Detta för att råda bot på trångboddhet, hemlöshet, ensidigt utbud av bostäder.

En rekommendation är att etablera en ny kommunal utförarorganisation för uppdragsbaserat bostadsbyggande. Genom att samla kompetens från både den sociala, ekonomiska, miljömässiga och fysiska sidan, rustas en organisation för tvärsektoriellt arbete. MKB kan ges nya direktiv eller så etableras

boendesegregationen

För att minska bostadssegregation föreslås strategier som både riktas mot sociala och rumsliga skillnader. En föreslagen rekommendation är att införa sociala konsekvensbedömningar rörande fysiska och rumsliga investeringar i staden. En annan rekommendation är att utveckla och främja arbetet med att blanda­upplåtelseformer, bostadstyper, arbetsplatser och servicefunktioner. Genom en bättre blandning och genom att minska fysiska barriärer till sammanlänkade områden kan boendesegregationen minska.

Vidare föreslås två stadsförädlingsprojekt; Amirals­staden och ”Bygga om Dialogen”. Ambitionsnivån för dessa bör motsvara satsningen på Bo01 och Västra Hamnen, menar kommissionen.

Amiralsgatan är en av Malmös barriärer, som skulle kunna förvandlas från trafikled till stadsgata och därmed binda samman områdena på var sida.

Med ”Bygga om Dialogen” avses en modell för hållbar stadsutveckling där fokus ligger på långsiktiga sociala investeringar, jobbskapande och en hög grad av delaktighet av de boende i både besluts- och genomförandeprocessen. Lindängen föreslås bli utvalt för denna satsning, som utöver de boende också ska involvera de privata fastighetsbolagen och Malmö stads stadsbyggnadskontor.

3. ”Stadsplanering ska bidra till att stärka til�liten och främja goda och tillgängliga ­miljöer och mötesplatser som inbjuder till delaktighet” Ett tredje område handlar om tillit det vill säga våra sociala nätverk, vårt sociala stöd och möjlighet att delta i samhällslivet. Socialt deltagande nätverk ökar människors känsla av tillit. Därför föreslår kommissionen att fler mötesplatser skapas, särskilt i områden med stor trångboddhet. Stadsplaneringen kan bidra till att stärka Malmöbors delaktighet och inflytande genom att involvera dem i beslut om stadsplanering.

När denna metod har använts så har resultatet ofta blivit mer stabila områden med minskad vandalisering och ökad känsla av trygghet som resultat.

Malmö har andan som krävs

Nu går kommissionens slutrapport ut på en bred remiss till bland annat idrottsföreningar, fackför-

Malmökommissionen Kommission för ett socialt hållbart Malmö (Malmö­ kommissionen) är politiskt oberoende och består av fjorton kommissionärer. Utgångspunkten är det direktiv till kommissionen som kommunstyrelsen i Malmö beslutade om i oktober 2010. Kommissionens uppdrag går ut på att ta fram vetenskapligt underbyggda strategier för att minska skillnader i hälsa i Malmö. Stor inspiration hämtar kommissionen från den globala kommission, ledd av professor sir Michael Marmot, som på WHO:s uppdrag 2008 gav ut rapporten Closing the Gap in a Generation (http://korta.nu/zmude)

bund, frivilligorganisationer, näringslivsföreträdare och kommunens verksamheter. Tanken med bredden är att många ges möjlighet att lämna synpunkter, engageras och lära nytt.

– Förhoppningen är att slutrapporten når riktigt långt ut i organisationerna och att de som verkligen berörs av rekommendationerna diskuterar slutrapporten och lämnar synpunkter under remissrundan, säger Anna Balkfors, kommissionens huvudsekreterare.

I oktober är remissrundan klar och åsikterna ska samlas ihop och kokas ihop för att gå upp till kommunstyrelsen igen.

– Det pågår redan mycket i linje med kommis­ sionens slutsatser, men vilka förslag som kommer att bli verklighet och vilken betydelse kommissionens arbete kommer att ha för Malmös fortsatta utveckling kommer vi att veta först om några år när vi har facit i hand säger Anna Balkfors.

Det som talar för att Malmö kommer att klara av

Ordförande: Sven–Olof Isacsson, professor emeritus i ­socialmedicin, Lunds universitet och Region Skåne Huvudsekreterare: Anna Balkfors, utvecklingsstrateg, ­Malmö stad Kommissionärer Annelie Larsson, chef Sociala resursförvaltningen, ­Malmö stad Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi, CHESS, Stockholms universitet Eva Engquist, vice rektor, Malmö högskola Marie Köhler, barnhälsovårdsöverläkare, Region Skåne Maria Rosvall, docent i socialmedicin, Lunds universitet, Region Skåne

det långsiktiga förändringsarbetet som krävs för att bli hållbart ur alla perspektiv är att vi gjort det förr.

Kan Malmö så kan vi!

Staden har en gång lyft sig från en industristad i djup kris till en kunskapsstad med en sprudlande framtidstro och en kaxighet som få andra. Då lärde vi oss att få saker att hända och nu har vi både viljan och kunskapen till ett lyft.

– Jag kan se att förutsättningarna för förändring är positiva i Malmö. Avståndet mellan politiken och tjänstemännen är kortare än i exempelvis Stockholm. Det är inte så sällan som jag får höra från kollegor som arbetar med stadsbyggnad att den förvandling ni har åstadkommit i Malmö hade vi aldrig kunnat genomföra. De säger, kan Malmö så kan vi! avslutar Christer Larsson, kommissionär och stadsbyggnadsdirektör i Malmö stad.

Lena Englund

lena.englund@malmo.se

Katarina Pelin, miljödirektör, Malmö stad Tapio Salonen, professor i socialt arbete, Malmö högskola Nihad Bunar, professor i barn– och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet Per–Olof Östergren, professor i socialmedicin, Lunds universitet Kerstin Larsson, f d chef Forskning och utveckling Utbildning, Malmö stad Sven Persson, professor i pedagogik, Malmö högskola Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad Ulf Gerdtham, professor i hälsoekonomi, Lunds universitet Mikael Stigendal, professor i sociologi, Malmö högskola

Mer information: malmo.se/kommission

Planering i Malmö 2013:2

|

17

Nordic Urban Forum – en NCN konference i 2014 i Malmø NCN, Nordic City Network, er et aktivt netværk af større byer, der er regionale­centre i de nordiske lande. Knap tyve byer, som med det samlede indbyggertal­for byerne og deres omliggende regioner udgør ca 40 % af den nordiske befolkning.

Nordic City Network

NCN vil sammen med sine medlemsbyer bidrage til at modernisere, udvikle og innovere de nordiske­bysamfundgennem Radikal innovation og værdibaseret­ byudvikling. NCN har store ambitioner, og kan opfattes som en ny bevægelse, der vil forandre vore byer.

Urbaniade i Malmø

Malmø er en af Nordens mest interessante byer: Nordens Barcelona! I forbindelse med konferencen vil bysamfundet Malmø blive udstillet: How Malmø works! Om Malmøs bykultur, bymiljøer, urbane miljøer og moderne urbane arbejdspladser. Det er en live udstilling af byen Malmø: Explaining Malmø!

hele verden opfordres til at tage ved lære af. Mange mennesker lever allerede i dag i byer – eller i regionale bysystemer. I løbet af de næste 10–20 år vil næsten alle mennesker leve i byer. Verden bliver urban. Den nordiske samfundsmodel bliver urban.

DET 4. STADSRUM I TEORI OG PRAKSIS

Dymaniske virksomheder der forandrer Malmø

Urbaniaden vil udstille nogle af de mest dynamiske­ arbejdspladser, virksomheder og institutioner, der forandrer Malmø i disse år. Ikke blot byen som sådan, men også bykultur, arbejdsliv og bysamfundet som helhed. Hvad foregår der i disse virksomheder og hvordan gænger det sammen med bysamfundet som helhed.

Nordic City Network holder to konferencer i Malmø, betegnet M14 og M13. Den førstnævnte M14 er den store europæiske bykonference i 2014.

Den anden M13 er en arbejdskonference i 2013, der skal forberede M14.

En forslag til en radikal innovation af Västra Hamnen.

M14 – Malmø 2014

Cities in transformation

Nordic City Network afholder sin europæiske konference i Malmø om ny nordisk byudvikling 2010’erne. The Next Urban Supermodel.

Globalisering. Økonomisk krise. Konkurrence fra BRIK lande. Velfærdssamfundet under pres. Arbejdsløshed. Centralisering i byerne …

Hvad skal vi leve af i fremtiden? Hvordan ønsker­ vi at leve? Hvilke værdier sætter vi højt i vore byer?

Hvordan udvikler vi byernes velfærdssamfund?

Hvordan skal være byer indrettes og fungere? Hvordan giver vi alle en mulighed for at bosætte sig i byerne?

Konferencen skal præsentere og diskutere den nordiske byudvikling, der foregår netop nu – i 2010’erne. Ny nordisk byudvikling, som den foregår i disse år, er et forsøg på at give svar på de udfordringer og spørgsmål, vi står overfor. Fornyelsen må bygge på den særlige nordiske samfundsmodel og de værdier, der er knyttet til den. De må være grundlaget for byer, byudvikling, bysamfund og bykultur.

Den nordiske samfundsmodel er en social innovation, der bygger på folkeligt engagement, ansvarlighed og demokrati. Den er karakteriseret af tillid, samarbejde og kompromis. Den leverer både vækst og velfærd. Høj løn og livskvalitet...

Den nordiske samfundsmodel er for nyligt i The Economist omtalt som ’The Next Supermodel’, som 18

|

Planering i Malmö 2013:2

VESTRA HAMNEN 2.0 Om den innovative og kulturelle by og den urbane virksomhed Per Riisom 2013

Den nordiske samfundsmodel er for nyligt i The Economist omtalt som ’The Next Supermodel’, som hele verden ­opfordres til at tage ved lære af.

M13 – arbejdskonference, okt 2013

M13 er en arbejdskonference. Formålet er at forberede M14. Alle de bidrag, der skal forelægges ved M14, skal præsenteres i en foreløbig form ved arbejdskonferencen. Deltagerne er derfor de konkrete bidrag­ ydendes, der skal levere indlæg og bidrag til den store­ konference.

Deltagerne i arbejds konferencen i oktober 2013 er repræsentanter for alle NCN byer, repræsentanter for virksomheder og institutioner i Malmø, repræsentanter for forvaltninger i Malmø og et tværfaglig analyseteam af forskere og praktikere.

Nordic Urban Forum

Malmø konferencen i 2014: ’Nordic Urban Forum’ vil præsentere ny nordisk byudvikling og lægge op til en fælles dialog og diskussion med vore europæiske­ venner. Det kalder vi for ’Nordic Urban Forum’.

Den udvikling vi ønsker at understøtte foregår ­allerede i byerne og har været igang i de seneste 5–10 år. Der er allerede resultater. Der er mange projekter og initiativer, der er gennemført. Nye er under gennemførelse eller er på tegnebrættet.

De nordiske byer, bysamfund og bykultur er inde i en hastig udvikling og forandring. Og det foregår lige for vore øjne.

Nordic City Network vil bidrage til at forstærke og kvalificere denne byudvikling. Malmø konferencen skal beskrive denne igangværende forandring af vore byer og drøfte, hvad der skal gøres i de kommende år fremme denne udvikling.

Tre konference bøger

Der udgives tre bøger ved Malmøkonferencen i 2014. De to første har fokus på Malmø, værtsbyen.

Malmø skal som nævnt udstilles ved konferencen og de to bøger skal give ’forklaringen’ på Malmø og beskrive visioner for Malmøs fremtid.

Den tredje bog skal beskrive 101 banebrydende byprojekter, initiativer og andre faktorer i alle NCN byer, og vil derfor kunne give et overblik over den igangværende forandring af nordiske byer, bysamfund og bykultur.

6

det

4. stadsrum i teori og praksis

Uteservering vid Dockplatsen i Västra Hamnen.

Radikal byinnovation i Malmø

Som et eksempel på, hvad det vil sige, at et banebrydende byprojekter videreudvikles gennem radikal innovation, kan man fremhæve Linjen i Vestra Hamnen.

Projektet er banebrydende fordi det skaber en ny og oplevelsesrig sammenhæng i et dynamisk byområde, der er under hastig udvikling og som rummer attraktive arbejdspladser, dynamiske institutioner og innovative virksomheder. Projektet vil skabe sammenhæng og forståelse for denne nye udvikling.

Det tilføjer for så vidt ikke andet end adgang, tilgængelighed og et urbant strøg med opholds muligheder og klar markering.

Dette projekt kan udsættes for radikal innovation ved at gøre de lokale arbejdspladser, institutioner og virksomheder til en integreret del af et samlet netværksmiljø, der understøttes af udformningen af byrummet, åbning af bygningerne osv.

Per Riisom, Nordic City Network riis0mcity@gmail.com

Holmastan – The Europan City Ytterligare ett spännande utvecklingsprojekt i Hyllie Arbetet med att bygga stad och att länka samman nya och gamla Hyllie fortsätter. Det tydligaste exemplet är utvecklingen av Holmastan – The Europan City, som är MKB Fastighets AB:s och Riksbyggens samarbetsnamn för om­rådet längs med Pildammsvägen, som har breda kopplingar till omgivande befintliga bostadsområdet Holma, nya Hyllie och Kulladal.

2013 års Europan12-konferens ”Forum of Sites” ägde rum i Malmö under januari månad. Fler än 160 delegater från nästan samtliga länder i Europa samlades för att diskutera frågeställningar kring den europeiska stadens utveckling. Bakgrunden till att konferensen placerades i Malmö är, förutom stadens utveckling de senaste 10–15 åren, framför allt att den tomt som var med i tävlingen 2011 (Europan11) har stor potential att förvekligas.

Under konferensen erbjöds delegaterna att närvara vid den workshop som de två prisbelönta ­arkitektlagen från Europan11 höll i på plats i området­ Holma.

Holma har många aktiva boende och föreningar som redan har, och ytterligare kommer att ges, möjlighet att fram över medverka med synpunkter i det fortsatta processarbetet.

Mötesplatser, upplevelsestråk, urbana odlingslotter, ökad tillgänglighet till Kroksbäcksparken, etc. är bara några exempel där Holmabornas kunskaper och erfarenheter från området är betydelsefulla, och viktiga att beakta inför utarbetande av planprogrammet.

1 200 nya bostäder förutom de befintliga 1 500

Enligt de aktuella skisserna kan helheten utökas med närmare 1 200 bostäder med blandade upplåtelseforVärdeprogram mer. MKB Fastighets AB och Riksbyggens medverArkitekternas arbete sker parallellt med att ett värde­ kan i utbyggnaden av ”Holmastan –The Europan program för området är under utveckling. Förbere- City” anses av Malmö stad som ytterst betydelsedelserna för värdeprogrammet påbörjades under­ full vilket medfört att en markreservation på den av hösten­ 2012 och ska avslutas i juni månad 2013. kommunen ägda marken är beslutad av Tekniska MKB Fastighets AB och Riksbyggen har sedan 2010 nämnden i februari 2013. varit drivande i processen med utvecklingen av omResterande byggrätter cirka 50 procent kommer rådet och ingår tillsammans med representanter att erbjudas annan byggherre som åtar sig att följa från Malmö­ stad i värdeprogrammets arbetsgrupp de intentioner som arbetas in i värdeprogrammet. och styrgrupp. Arbetet leds av Marianne Dock, proUtvecklingen av Holma och dess omgivninggramarkitekt på Malmö stadbyggnadskontor. ar har pågått en tid och snart kommer det första Värdeprogrammet syftar till att skapa en samsyn syn­bara resultatet i form av nyproduktion av tre bland befintliga fastighetsägare och stadens förvalt- punkthus (61 lägenheter) inne i området Holma. ningar i frågor som gäller kopplingar till omkring- Att förtäta med bostäder inne i befintlig 60–70-talsliggande områden, infrastruktur, stadsdelens täthet, bebyggelse är unikt och nyskapande som kommer hållbarhetsaspekter, kommunal service, etc. Pro- att skapa mervärden i området. Platsen omkring hugrammet kommer att efterföljas av flera detaljplaner sen skapar ett centralt torg med butiksverksamheter baserat på de etappindelningar som blir resultat av i bottenvåningarna. arbetet med kommande planprogram.

MKB Fastighets AB och Riksbyggen samarbetar

Holmstan, Greenich Village, innergård. Ill. Riksbyggen.

här för att kunna genomföra nyproducerade hyresrätter och bostadsrätter i samma projekt – resan med att förverkliga ”Holmastan – The Europan City” har börjat.

Pål Svensson, fastighetschef, MKB Fastighets AB, pal.svensson@mkbfastighet.se Håkan Samuelsson, regionchef, Riksbyggen, hakan.samuelsson@riksbyggen.se

Arkitekttävlingen Europan Europan är en av världens största europeiska tävlingar för arkitekter under 40 år. Holmastans deltagande i tävlingen 2011 finansierades av MKB Fastig­ hets AB och Riksbyggen. Istället för en vinnare utsågs två andrapristagare av en internationell jury.

MKB Fastighets AB, Riksbyggen och Malmö stads intentioner är att områdets framtida planering ska följa pristagarnas förslag och därmed bli det första genomförda Europan-projektet. Ledord för tävlingen 2011 var mobilitet, livsstil och hållbarhet. http://holmastan.se/ http://www.europan.se/

Holmstan, Greenich Village, gatuperspektiv. Illustration Riksbyggen.

Planering i Malmö 2013:2

|

19

Malmö ett steg närmre spårväg Malmö stad har nu tagit fram en förstudie och ett planprogram vars syfte är att utreda möjligheterna och ­för­utsättningarna för spårvägsinförande på sträckan Rosengård-Västra Hamnen-Lindängen i Malmö. Förstudien och planprogrammet ska fungera som ett underlag för vidare beslut om eventuellt spårvägsinförande. Den grundas på ett värdeprogram med visionen ”Spårvägen ger en grön och tillgänglig stad att mötas och växa i”.

Samråd pågår mellan 12 april och 28 juni. Vi ställer frågan till medborgare, politiker och organisationer om hur kollektivtrafiken ska vara för att den ska underlätta för människor i sin vardag – och vad spårväg kan ha för roll i detta och för hela stadens utveckling. Utskick har nyligen gjorts till samrådskretsen, och särskild vikt har lagts vid att få med fler föreningar i samrådet som vi tror representerar grupper som i många fall är underrepresenterade i samråd.

Fler ansträngningar bedömer vi dock är nödvändiga för att engagera och få till en exemplarisk dialog. Det kan ske genom att etablera direktkontakt med dessa före­ningar och boka dialogträffar. Men självklart har alla organisationer som verkar i Malmö möjlighet att boka in dialogträffar.

Samrådsaktiviteter har skett på Gustav Adolfs torg, Lindängens centrum, Rosengårds centrum och på Mobilia köpcentrum. Den 27 maj blir det dess­ utom ett tillfälle där vi på sedvanligt sätt bjuder in till stadshuset för att informera. Mycket av dialogen kan idag ske på andra sätt. Synpunkter och frågor börjar redan nu trilla in via formulär och uppgifter på webben och informationen sprids vidare via olika­ sociala medier, både via kanaler där stadens tjänstemän har en officiell roll, och mer privat av till exempel twittrande politiker.

bor och arbetar här. En spårväg skulle hjälpa staden att nå flera av dessa mål.

Malmö behöver en kollektivtrafik som klarar av att växa också i framtiden och en modern spårväg transporterar två till tre gånger fler personer än en ledbuss och det behövs när invånarantalet och resandet i städerna ökar. Investeringen i spårväg är högre än för ett system med bussar – men det betalar sig i längden med ökade samhällsnyttor och lägre trafikeringskostnader ju fler som reser. Det betyder inte att man kommer att sluta köra buss – de olika trafikslagen har olika roller och egenskaper och kompletterar varandra i ett effektivt nätverk av linjer.

Spårväg drar till sig bostäder

I Malmö blir spårvägen en integrerande faktor genom att knyta ihop stadsdelar som Rosengård, Lindängen, Innerstaden och Västra Hamnen. Dessutom bidrar den till en bättre stadsmiljö med trädkantade, gröna gator. Spårvagnar släpper inte ut några skadliga avgaser i gatumiljön. Deras elmotorer är energieffektiva och rullmotståndet på rälsen är litet. De kommer med andra ord långt med lite energi. För resenären är spårväg bekvämt, eftersom eldrift och spår ger en mjukare körstil. Erfarenheten visar att ny spårtrafik attraherar tidigare bilister.

För en stad innebär spårtrafik en säkerhet i att Varför spårväg? systemet kommer att finnas kvar länge. Det går inte I samrådsförslaget till förstudie och planprogram har att flytta lika lätt som en busslinje. En spårväg blir förutsättningarna för samt möjligheterna och svå- därmed ett mycket starkt ”kontrakt” mellan komrigheterna med spårväg utretts. Vad är då motiven munen och det näringsliv som vill etablera verksamför en satsning som beräknas kosta ett antal miljar- heter och bygga bostäder. Den drar till sig bostäder der kronor? Malmö stad har satt upp mål för bland och arbetsplatser och ger dessutom karaktär till staannat tillväxt, miljö, jämställdhet och integration den. Det är lättare att planera en stads utveckling och en fortsatt ökning i resandet med kollektivtrafik­ på det sättet. ”Lagt spår ligger” brukar man säga. I ­istället för med bil är viktigt när staden växer och fler utställningsförslag till ny översiktsplan, ÖP 2012, är

Malmös första spårvagnsetapp består av linjerna LindängenMobilia-Västra­ Hamnen och Stenkällan-Rosengård-Västra­ Hamnen.

det mycket tydligt en inriktning att staden ska växa inåt och effektivare utnyttja kollektivtrafiknära lägen och då har forskning mycket tydligt visat att det är spårtrafik som gäller. Förutom förtätning och utveckling i stationsnära lägen, exempelvis vid Malmö C, ­Hyllie, och planerade Rosengårds station, så kan de föreslagna spårvägsstråken utgöra en stark kana­ lisering av stadsutvecklingen till områden som är mogna­för omvandling och förnyelse.

Daniel Svanfelt, byråingenjör, Stadsbyggnadskontoret daniel.svanfelt@malmo.se

Frågor och svar

Inför samrådet har vi sammanställt de frågor som vi vet brukar komma när spårvagnar kommer på tal, och svarat på dem.

Är inte spårväg ett föråldrat system?

Nej. En modern spårväg är ett miljövänligt system som rymmer väldigt många människor – en vagn tar upp till 180 personer, att jämföra med 65 i en vanlig ledbuss och 90 personer i en tvåledad buss. Dagens spårvagnar är också tysta och bekväma att åka med.

Varför inte monorail eller tunnelbana?

Idag är spårvagnar det mest effektiva alternativet. En spårväg påverkar stadsbilden betydligt mindre än en monorail, som går uppe i luften på höga betongfundament. Malmö är fortfarande en alltför liten stad för en tunnelbana och en upphöjd bana såväl sett till yta, som till hur många som reser och vad kostnaden skulle bli. Kanske skulle en tunnelbana kunna komplettera en spårväg i framtiden.

Planering Kommer det att bli verklighet – när kan vi se spårvagnar på Malmös gator?

Kom och tyck till! Gustav Aulin och Aziza Holm från Stadsbyggnadskontoret lyssnar på Malmöbornas åsikter och svarar på ­frågor om spårväg i Malmö.

20

|

Planering i Malmö 2013:2

Ser man bara till det rent tekniska kan en spårväg vara klar på sex år. Men att bygga spårväg är en lång process så vi räknar med en tidplan där trafikstart sker 2021.

­separata gång- och cykelbanor och noggrant utformade korsningar får cyklister och fotgängare bättre möjligheter att röra sig på ett säkert och enkelt sätt.

digt överbelastade och spårvägen, med betydligt bättre kapacitet, kommer att ersätta dem.

Hur påverkas biltrafiken?

Då kan man tänka sig att även Hyllie, Kirseberg och Limhamn får spårväg. Men det är senare etapper som kräver nya utredningar. Det skulle också kunna gå regional spårväg till exempelvis Vellinge och Falsterbonäset.

Införandet av spårvägstrafik i staden innebär att biltrafiken får mindre plats och körfält kommer att försvinna. En minskning av biltrafiken ligger i linje med Malmös stads mål för hållbara resor och för att effektivt använda den mark som finns.

Hur påverkas tillgängligheten för räddningstjänst och transporter?

Räddningstjänsten ska enkelt kunna komma fram på samtliga sträckningar och det kommer att behöva föras­en fortsatt dialog för att tillgodose det.

För varutransporter däremot kan tillgänglig­heten begränsas något. Det blir separata parkeringsfickor­ för leveranser utmed spårvägssträckningarna eller­ hänvisningar till intilliggande gator. I möjligaste mån dras inte spårväg längs gator med mycket leve­ ranstrafik.

På Gustav Adolfs torg den 13 april vid det första av de fem publika samrådstillfällena i projektet fick förbipasserande lov att ta ställning i frågan om spårväg i Malmö genom att klistra­ en prick i ett diagram. De flesta tyckte att spårväg skulle vara bra både för en själv och för Malmö vilket syns genom koncentrationen av prickar uppe till höger.

Hur ser tidplanen ut?

Hur ser olycksriskerna ut – är spårväg säkert för omgivningen?

Det beror på hur man utformar gatumiljön. Efter­ som Malmö stad bygger nytt så kan det göras så säkert som möjligt. En utredning kring trafiksäkerheten ligger till grund för arbetet och fördjupade studier kommer att göras från plats till plats. Till stor del kommer blandad trafik att undvikas, all övrig­ trafik bör vara separerad från spårvägen. I de mest centrala delarna av staden kommer spårvagnarna­ också att köra långsamt.

Fram till årsskiftet 2012/2013 pågick arbetet med förstudie och planprogram som nu är ute på intern och extern remiss. Hösten 2013 kommer den att uppdateras med de synpunkter som kommit in.

Beroende på när det politiska beslut sedan fattas­ Hur kommer busstrafik och skulle detaljplaner kunna vara klara under 2016, övrig trafik att påverkas under byggtiden? projekteringen 2018 och själva byggandet 2021. Byggtiden sträcker sig över ungefär tre år och då kommer det att bli stökigare både att åka kollekEffekter tivt och att ta sig fram på andra sätt. All övrig traHur påverkar en spårväg stadsrummet fik som idag går där spårvägen ska vara kommer att – får den plats? behöva läggas om. Exakt på vilket sätt det kommer Ja, den får plats. I samband med att gaturummet att ske går ännu inte att säga. Det blir tydligt senare­ byggs om ska också cyklister och fotgängare få en i processen. egen bana, helt skild från spårvägstrafiken. Och på Var och för vem? särskilt smala gator dras helt enkelt ingen spårväg.

Hur påverkas cyklister och fotgängare?

I samband med de ombyggnationer av gator som spårvägen medför, anpassas också gaturummet till de oskyddade trafikanterna. Genom bland annat

Var kommer spårvagnarna att gå – vilka linjesträckningar är aktuella?

I den etapp som nu planeras kommer spårvägen att gå från centrum till Stenkällan, Lindängen och Västra­Hamnen. Här går i dag busslinjer som är väl-

Och i ett längre perspektiv?

Hur är tillgängligheten?

Plattformarna och fordonen byggs så att det är enkelt att gå på och av med barnvagn, rullstol, rullator och liknande. På grund av att de går på spår kommer vagnarna alltid att hamna i ett bra läge mot plattformen. Komforten blir högre på grund av jämnare gång och mer plats i vagnarna.

I praktiken Hur ser driften ut?

Skånetrafiken köper in vagnarna och kör dem. Kommunen står för drift och underhåll av spåren.

Malmö hade spårväg mellan 1905 och 1973 – varför togs den bort?

Bussen ansågs billigare och mer flexibel. Bilismen var på stark frammarsch och miljötänket minimalt.

Kollektivtrafiken sågs som något underordnat som fanns till bara för en minoritet som inte körde egen bil. Sedan dess har Malmö vuxit rejält, kollektivtrafiken blivit ett reellt alternativ, och resandet ökar varje­ år. En bra kollektivtrafik är en förutsättning för att staden ska kunna fortsätta växa.

Spårvägsprojektet På uppdrag av Tekniska nämnden och Stadsbyggnadsnämnden genomförs nu förstudie och planprogram för en spårvägssatsning i stråken Lindängen-Västra Hamnen-Rosengård. Medverkande förvaltningar är Fastighetskontoret, Gatukontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och Stadskontoret. Samråd planeras under april till juni så att antagande ska kunna ske under 2013. Om beslut om fortsatt planering tas politiskt under 2014 kan ett modernt spårvägssystem vara verklighet i Malmö 2021.

Läs mer på malmo.se/sparvagn

Visionsbild av spårväg på Djäknegatan.

Planering i Malmö 2013:2

|

21

Bostadsbyggandet i Malmö 2012 Under 2010 byggstartades fler bostäder i Malmö än på länge, och det blev en kraftig uppgång på bostadsmarknaden efter finanskrisen 2008/2009.

Tendensen har varit starkare att bygga bostadsrätter tidigare men det dåliga konjunkturläget har under 2012 gjort att ett flertal planerade projekt har ändrats från bostadsrätter till hyresrätter under planeringens gång efÄven 2011 inleddes positivt, men under sommaren tersom det varit svårt att sälja bostadsrätterna.

vände bostadsmarknaden tvärt, och följdes av en avvaktande utveckling under hösten. Få nya bostäder Upplåtelseform befintligt bestånd byggstartades och prisernaUpplåtelseform på bostadsrätter och vilbyggstartade bostäder (2011) 2012 lor sjönk.

Byggstarter sköts fram något i tidenSmåhus och Hyresrätter Bostadsrätter Hyresrätter Bostadsrätter Småhus trycket på bygglovsbeslut respektive 9% startbesked var 15% inte lika stort som under den första halvan av 2011.

2012 inleddes försiktigt och under första halvåret var 46% 32% det fortsatt få byggstarter i Malmö.

Under senare de59% len av hösten påbörjades dock flera större projekt 39% och antalet byggstartade bostäder steg igen.

Byggstartade och färdigställda bostäder i Malmö 2002-2012

Antal 2500

2000

1500

1000

500

0 2002

Källa: Malmös stadsbyggnadskontor och stadskontor

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Färdigställda

Källa: Malmös stadsbyggnadskontor och stadskontor

Färdigställda bostäder

Fullriggaren är ett nytt bostadsområde i Västra Hamnen som

Under 2012 färdigställdes cirka tio procent fler bostäder i Malmö än under 2011 som en följd av det höga antalet byggstarter under 2010. Totalt färdigställdes drygt 1 360 bostäder i Malmö under 2012. Av dessa var knappt 1 160 lägenheter i flerbostadshus och drygt 200 småhus. Av de färdigställda bostäderna under året var 39 procent hyresrätter, 46 procent bostadsrätter (inklusive ägarlägenheter) och 15 procent småhus, samma fördelning som i det befintliga beståndet. För 2013 förväntas antalet färdigställda bostäder minska något som en följd av att antalet byggstartade bostäder 2011 var betydligt färre än 2010. I stadsdelarna Centrum, Limhamn-Bunkeflo och Husie färdigställdes det stora antalet av de nya bostäslutfördes under 2012. derna.

Färdigställda bostäder efter byggherre och bostadstyp 2012

Byggstartade bostäder 2012 efter byggherre och bostadstyp Småhus antal

2004

Byggstarter

MKB har under året bidragit till att flera projekt med hyresrätter har påbörjats. De har under 2012 påbörjat ungefär 300 bostäder, och i ytterligare en kvot med beviljade marklov finns cirka 280 bostäder planerade för byggstart under de första månaderna 2013. Flertalet av de hyresrätter som byggstartats under 2012 finns i Västra Hamnen och Hyllie, där det första projektet längs Hyllie Allé startades under året av Roth Fastigheter, med 52 hyresrätter. MKB startade i slutet av året 170 bostäder i kvarteret Trevnaden i Sofielund. Ikano bostad byggstartade 142 hyresrätter i kvarteret Bågen i Kirseberg. Större projekt med bostadsrätter har under årets på börjats i Limhamns hamnområde, Dockan i Västra Hamnen, Hyllie och kvarteret Kaninen i Centrum.

Byggherre

2003

Byggherre

Flerbostadshus* antal

Totalt antal

Andelar av totalen

HSB

204

204

15%

Akelius

147

147

11%

14%

Midroc

108

108

8%

142

11%

Skanska Nya Hem

28

81

6%

Flerbostadshus* antal

Totalt antal

Andelar av totalen

MKB

295

295

22%

NCC

190

190

Ikano bostad

142

Småhus antal

53

Peab

30

131

161

12%

Stena fastigheter

77

77

6%

Skanska Nya Hem

51

86

137

10%

Klyvaren Förvaltning

73

73

5%

84

84

6%

Viktoria Park

71

71

5%

4%

JM

33

69

5%

Derome

68

68

5%

Nevsten

68

68

5%

32

62

5%

Hagagruppen

51

51

4%

MKB

29

29

2%

Stadsfastigheter

27

27

2%

141

228

17%

1 363

100%

JM Roth fastigheter

52

52

Byggvesta Klippern

43

43

3%

Stadsfastigheter

37

37

3%

Stena fastigheter

36

36

3%

108

148

11%

1 325

100%

Övriga

40

Totalt 121 1 204 * Lägenheter i flerbostadshus inkl. specialbostäder

Byggstartade bostäder

Under 2012 påbörjades drygt 1 300 nya bostäder i Malmö, en svag ökning jämfört med 2011, då cirka­1 200 bostäder byggstartades. Av de byggstartade bostäderna var drygt 1 200 lägenheter i flerbostadshus och 120 småhus. Under 2012 ökade andelen hyresrätter till nära 60 procent av de påbörjade bostäderna i Malmö, jämfört med cirka 45 procent i riket totalt sett (www.scb.se, 2013-02-22). Vid samma tid 2011 och 2010 låg andelen byggstartade hyresrätter på cirka 50 procent respektive 47 procent i Malmö.

En viktig fråga för Malmö stad har varit att bostadsbyggande sker med varierade upplåtelseformer, bostadstyper och storlekar på bostäderna för att det ska vara möjligt att hitta en lämplig bostad för alla skeden i livet.

Tendensen att bygga bostadsrätter har tidigare varit starkare men det dåliga konjunkturläget har under 2012 gjort att ett flertal planerade projekt har 22

|

Planering i Malmö 2013:2

Peab

ändrats från bostadsrätter till hyresrätter under planeringens gång eftersom det varit svårt att sälja bostadsrätterna.

MKB har under året bidragit till att flera projekt med hyresrätter har påbörjats. De har under 2012 påbörjat ungefär 300 bostäder, och i ytterligare en kvot med beviljade marklov finns cirka 280 bostäder planerade för byggstart under de första månaderna 2013. Flertalet av de hyresrätter som byggstartats under 2012 finns i Västra Hamnen och Hyllie, där det första projektet längs Hyllie Allé startades under året av Roth Fastigheter, med 52 hyresrätter.

MKB startade­i slutet av året 170 bostäder i kvarteret­ Trevnaden i Sofielund. Ikano bostad byggstartade 142 hyresrätter i kvarteret Bågen i Kirseberg. Större projekt med bostadsrätter har under årets på börjats i Limhamns hamnområde, Dockan i Västra Hamnen, Hyllie och kvarteret Kaninen i Centrum.

Färdigställda bostäder

Under 2012 färdigställdes cirka tio procent fler bostäder i Malmö än under 2011 som en följd av det

Övriga

36

30

87

Totalt 206 1 157 * Lägenheter i flerbostadshus inkl. specialbostäder

höga antalet byggstarter under 2010. Totalt färdigställdes drygt 1 360 bostäder i Malmö under 2012.

Av dessa var knappt 1 160 lägenheter i flerbostadshus och drygt 200 småhus.

Av de färdigställda bostäderna under året var 39 procent hyresrätter, 46 procent bostadsrätter (inklusive ägarlägenheter) och 15 procent småhus, samma fördelning som i det befintliga beståndet.

För 2013 förväntas antalet färdigställda bostäder minska något som en följd av att antalet byggstartade bostäder 2011 var betydligt ­färre än 2010.

I stadsdelarna Centrum, Limhamn-Bunkeflo och Husie färdigställdes det stora antalet av de nya bostäderna.

Annika Reischmann, planeringssekreterare, Stadsbyggnadskontoret annika.reischmann@malmo.se

Vi bygger för gemenskap i Malmö Nu kommer kollektivhusen till Malmö! 2008 byggdes det första, BoAktiv Landgången i Bunkeflostrand, i november 2013 togs första spadtaget till det andra, KiM i Sofielund. I april var det konferens om kollektivhus och gemensamhetsboende i Malmö stadshus.

Nu undrar nog någon: ”Vad är detta? Kollektivhus, är det inte något förlegat vänsterflum från 70-talet?”

Nej, nu handlar det om den moderna formen av kollektivhus eller gemenskapsboende, som började byggas på 80-talet i bland annat Stockholm, Göteborg och Lund och som innebär att alla hushåll har en egen fullt utrustad lägenhet men där det också finns generöst med gemensamma utrymmen som kök, matsal, hobbyrum och sällskapsrum, där de boende träffas för samvaro och ofta gemensamma måltider.

Det första kollektivhuset i Malmö i Bunkeflostrand.

Ett av det moderna samhällets största gissel är ensamheten. Många unga lever ensamma, alltför många äldre är utan någon personlig gemenskap. I stor utsträckning har detta att göra med hur vi bygger våra bostäder. Idag dominerar enpersonshushåll, särskilt i storstäder som Malmö. Lägenheter liksom bostadsområden har utformats så att vi inte har mer än ytlig kontakt med grannarna. Och bostäder är dyra. Vi bygger för ensamhet!

Nya kollektivhus

sysslorna som behövs för skötseln av huset och deltagandet i olika arbetsgrupper, inte minst matlagen, kostar inte många timmar per månad men ger så mycket tillbaka. Vi kan påverka och också ansvara­ för att huset sköts och att grannarna har det bra.

Sedan­ har vi också vår egen privata sfär att dra oss tillbaka på.”

I november 2012 togs det första spadtaget till Malmös andra kollektivhus. Det håller på att byggas i MKB:s regi och med NCC som huvudentreprenör, i kvarteret Trevnaden i Norra Sofielund med beräknad inflyttning 2014. Initiativet kommer från intresseföreningen Kollektivhus i Malmö (KiM) med ett 100-tal medlemmar. Till skillnad från BoAktiv Landgången riktar sig detta projekt till alla åldrar, således även unga vuxna och barnfamiljer. ”Länge bodde man i kollektiv av ideologiska skäl.

I dag är vi istället många som längtar efter en vardag där vi inte måste göra allt själv utan kan dela på matlagning och hämta barn. Det ger mer tid, men också­ ett mer socialt, hållbart och billigare liv. Allt fler efter­frågar kollektivhus som detta och andra nybyggen planeras även i Stockholm och Göteborg”, säger Sara Hallström, talesperson för KiM.

Malmös första konferens om kollektivhus/gemenskapsboende

Den 19 april genomförs en konferens i Malmö på temat ”Vi bygger för gemenskap”. Den ordnades av de bägge kollektivhusföreningarna i samarbete med Malmö stad och MKB. Syftet var att tydliggöra idéerna bakom gemenskapsboende/kollektivhus, ge konkreta exempel på hur de kan utformas i praktiken och därigenom öka intresset för dessa idéer i Malmö hos en intresserad allmänhet, intresse­ organisationer, bostadsföretag, kommunala politiker och tjänstemän. På konferensen presenterades

Material om konferensen: www.byggfor­gemenskap.com.

Boaktiv Landgången: www.boaktiv.se Kollektivhus i Malmö (KiM) www.kollektivhus.wordpress.com

Det första spadtaget för Malmös andra kollektivhus.

fördelarna med denna form av boende: De sociala fördelarna av hälsobefrämjande gemenskap och trygghet i boendet,­ de ekonomiska fördelarna av minskat slitage när man sköter huset tillsammans och delar kostsamma konsumtionsvaror, de samhällsekonomiska fördelarna av minskad belastning på hemtjänst och barnomsorg och de ekologiska fördelarna av bättre energihushållning och gemensamt kretsloppstänkande. Svårig­heterna att tillskapa nya kollektivhus är dock fortfarande stora: idéerna är föga kända, kommunerna har ingen planberedskap och bygg- och bostadsföretagen har ingen vana att samarbeta med grupper av brukare i tillkomstprocessen. En paneldebatt om gemenskapsboendets framtid med deltagande av politiker, bostadsföretag, idégivare och brukare avslutade konferensen.

Malmö är en stad som sjuder av idéer om hållbar utveckling. Boendet är en väsentlig del av vår livsstil och behöver också utvecklas med nya idéer och visioner. Vi som står bakom konferensen har en vision om ett samhälle där vårt boende på ett helt annat sätt än idag ger förutsättningar för gemenskap och ekologisk hållbarhet.

Nu blåser emellertid nya vindar. Både politiker, bostadsföretag och allmänhet har börjat uppmärksamma problemet och finna former för samhällsplanering och bostadsbyggande som på ett helt annat sätt än idag ger utrymme för gemenskap och på samma Visionsbild av MKB:s nya kollektivhus i Sofielund. Illustrationer Jais arkitekter. gång medverkar till god resurshushållning och ekologisk hållbarhet.

Det första kollektivhuset i Malmö byggdes redan­ 2008 ute i Bunkeflostrand av Hyreshem Malmö AB (se bild ovan). Det heter BoAktiv Landgången, är en kooperativ hyresrättsförening och har 40 lägenheter och ett gemenskapshus med matsal, kök, sällskapsrum och gästrum. Detta är en typ av kollektivhus, som blivit allt vanligare och som främst riktar sig till personer i ”andra halvan av livet”. Så här säger Kerstin Ödlund, som varit eldsjälen bakom BoAktiv Landgången och som själv bor i huset sedan inflyttningen. ”Här har vi så många exempel på nyttan och glädjen med vår boendegemenskap! Det är praktiskt, ekonomiskt fördelaktigt och framför allt meningsfullt. Det är oräkneliga små och stora vardagstjänster som ges och tas emot. Att delta i de praktiska

Nils Assarsson, Kollektivhus NU nilsassarson@gmail.com

Planering i Malmö 2013:2

|

23

Malmös bostadsförmedling fyller 100 år Boplats Syd har en hundraårig historia att berätta. Från etablerandet av Bostads­förmedlingen 1913 och arbetet med att höja bostadsstandarden i ett snabbt växande Malmö, till dagens arbete med att bli hela Skånes bostadsförmedling.

Nog skulle man väl tro att det var Malmös styresmän eller en allt starkare arbetarrörelse som tog ini­ tiativ till den bostadsförmedling som slog upp sina portar­ på Föreningsgatan för hundra år sedan? Bostadsfrågan var högaktuell. Goda och ekonomiskt rimliga bostäder var minst lika viktiga som höjda löner­ och kortare arbetstider. Men det visar sig att initiativ­tagaren var en av de byggmästare som många såg som ansvariga för den undermåliga bostadsstandarden i Malmös arbetarkvarter. Johannes Lundahl var däremot inte någon vanlig byggmästare. Bördig från Kvärrestad strax intill Tomelilla hade han börjat sin karriär i Lund som murare och snickare för att i unga år bli student vid Tekniska Yrkesskolan. Sonsonen Thomas Lundahl berättar att Johannes satt i stadsfullmäktige för Frisinnade landsföreningen, en av föregångarna till Folkpartiet.

Många byggmästare började sin bana som byggarbetare och kände väl till tidens hårda arbetsförhållanden med låga löner­och långa arbetsdagar. Det blev också en byggmästare som startade Sveriges första bostadsförmedling. När Johannes Lundahl föreslog stadsfullmäktige att inrätta en kommunal bostadsförmedling så var uppgiften inte enbart att hjälpa lägenhetssökande till rätta, förmedlingen skulle också kartlägga bostädernas standard och de boendes behov. Foto Cecilia Nelson.

När Ida Bengtsson lagade middag i sitt kök år 1915 var det sotande vedspis och enkla trägolv som gällde. I början av 1900-talet var köken trånga och tungarbetade, i de sämsta bostäderna fanns det ofta fukt och mögel, och sjukdomar som lungsot var inte ovanliga. Foto Malmö muséer.

Byggmästare Eric Sigrid Perssons Ribershus (1937–1943), som bland annat hade porttelefon, städskåp, linneskåp och de helt nya perspektivfönstren, rosades bland annat av Gotthard Johansson i Svenska Dagbladet: ”Det är första gången­ en privat företagare utan stöd av det allmänna bygger en hel, enhetligt utformad stadsdel och därvid inte bara tänker på den ekonomiska exploateringen utan ger sig in på ett bostadsexperiment i stor skala.” Foto Gunnar Lundh.

– Johannes började sin karriär som murare, och 1890 tog han initiativ till Skånes murarförbund och blev dess ordförande. Han var inte endast arkitekt och kontrollant vid byggen i Malmö, han lär också­ ha byggt Strykjärnet i Norrköping, en av Sveriges vackraste industribyggnader.

Johannes Lundahl fann idéen till Sveriges första bostadsförmedling under resor i Tyskland, och förmedlingen skulle inte endast hjälpa inflyttade att snabbt hitta bostad, utan också undersöka och kartlägga bostadsstandarden. Malmö hade vuxit snabbt i samband med Sveriges industrialisering, från några­ tusental invånare i början av 1800-talet till att vid sekelskiftet ha flest arbetare per tusen invånare i Sverige. De snabbt uppförda arbetarbostäderna bredde 24

|

Planering i Malmö 2013:2

ut sig i Lugnet, Caroli, Kirseberg och delar av Rörsjöstaden. Lägenheterna bestod mest av enrummare­ där de barnrika familjerna ofta såg sig tvungna att acceptera inneboende för att klara hyran. Gårdar och gator var osunt smutsigt, ofta utan ordentliga avlopp och med stinkande sopor och utedass. Egna­ hemsrörelsen och kooperationen blev alternativ till byggmästarnas enkla bostäder, och under mellankrigstiden presenterade den nyfödda funktiona­ lismens arkitekter en helt annan standard med varmoch kallvatten, centralvärme, tvätt- och lekstugor.

Bostadsbristen var däremot svår att råda bot på, sextiotalets miljonprogram och rivningar i exempelvis Lugnet skulle en gång för alla lösa bostadsfrågan.

Men höghusen som radades upp längs med kran­ gatorna föll inte alla i smaken, behövdes det verkligen en så pass hög standard. Oljekris och gröna vågen satte stopp för saneringsivern, och med konsumtionssamhällets utbredning efterfrågades flera typer av bostäder.

Carin Jarvell och Gunilla Balder på Boplats Syd har varit med sedan åttitalets Bostadsbyrån, då man hanterade evakueringarna i Lugnet och Värnhem, och dessutom skulle stävja överpriser och svartkontrakt. De har på nära håll sett hur lagstiftningen har förändrat deras yrkesroll.

– På den tiden kunde vi göra en annan skillnad,

Bostadsförmedlingen kände väl till bostadsmarknaden och drev på byggherrarna att bygga bort bostadsbristen. Man hjälpte också till med att bilda bostadsrättsföreningar.

Mellan­ 1926 och 1935 byggs det 102 bostadsrättsfastigheter med cirka 3 000 lägenheter. Många av den nya tidens byggnader växte upp på gammal jordbruksmark, bland annat i Lorens­borg i slutet av femtiotalet.

säger Gunilla som tidigare lade ned stort arbete på förtursärenden, i dag är det på gott och ont bara kötiden som räknas.

När den borgerliga regeringen avskaffade bostadsanvisningslagarna 1993 var en kommunal bostads-

I slutet av sextiotalet nådde saneringsivern sin höjdpunkt.

Det gamla skulle rivas en gång för alla med hjälp av kommunens saneringsbolag och en ny byggnadslagstiftning. Delar av Malmös gamla kvarterstruktur slogs sönder och arbetar­ bebyggelsen raderades ut. Saneringarna lämnade åtskilliga ”bombhål” efter sig i innerstaden, men många av de ståtligare husen bevarades, till exempel Saluhallen, ­Diedenska huset och Carnegiehuset. Triangelprojektet, som från början också­ var tänkt att glasa in Södra Förstadsgatan, fick Malmö­borna att en gång för alla säga nej till de genomgripande stadsomvandlingarna.

förmedling inte längre en självklarhet. Per Andersson, som på Stadsbyggnadskontoret fick uppdraget att starta BoForum, berättar att många bostadsförmedlingar lades ned runt om i Sverige, men inte i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det var något av ett enmansprojekt. Vi valde­att låta fastighetsägarna finansiera verksamheten med en månadshyra för varje förmedlad lägenhet istället för att införa en avgift för de sökande.

Malmös förvandling från industristad till kunskapsstad innebar också en ny typ av bostadsmarknad. När Boplats Syd startades 2009 blev det däremot köavgift för de sökande. Sedan december 2011 är det Krister Hjelm som är chef, och han har lyckats få med fastighetsägare i Staffanstorp, Svedala och nu senast Lomma kommun förutom flera privata fastig­

Funkisen skulle förverkliga Per Albin Hanssons socialdemokratiska framtidsutopi Folkhemmet. Med den 1932 tillsatta Bostadssociala utredningen skulle bostadsbyggandet standardiseras och rationaliseras. Med en ny sparsmakat avskalad och spartansk estetik hämtad från konstens värld skulle alla få en bra standard till en låg kostnad. Foto RoosThornberg.

Med nästan 30 000 sökande i bostadskön, och med en genomsnittlig kötid på drygt två år, så står Boplats Syds chef Krister Hjelm och hans medarbetare inför många utmaningar.

En av de största är att hantera Malmös åldrande befolkning och tillgänglighetsproblematiken. Krister skulle kunna tänka sig ett system likt Stockholms bostadsförmedlings där man innan lägenheten går till vanliga kön kan göra förtursprövning så att till exempel äldre i fastigheter utan hissar kan få ett bekvämare boende.

– En annan stor utmaning är att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden. Foto Jakob Skote.

hetsägare i Malmö. Han ser 100-årsjubiléet som ett tillfälle att vidga Boplats Syds arbete.

– Varför skulle vi inte kunna förmedla i hela Skåne­om tio, femton år? En del kommuner är nog rädda­ för att gå under i samarbetet med en större part, men jag tror att alla kan bli vinnare på bostadsmarknaden. Och skulle vi inte också kunna samarbeta med Köpenhamn nu när vi har många köpenhamnare som bor i Malmö och tvärtom.

Krister berättar att man i fjol förmedlade cirka 3 000 lägenheter, en ökning med närmare 1 000 ­lägenheter på två år. Han skulle också gärna vilja ge sig in på andrahandsuthyrningsmarknaden för att matcha hyresgäster med uthyrare på samma sätt som i Göteborg. Ilmar Reepalu (s) ser också en utmaning i att ta fatt i idéerna från UngBo 12.

– Utställningen innehåll många bra idéer, men det är förstås känsligt hur vi ska hantera bostäder om de inte är anpassade för de med funktionsnedsättningar. Man kanske kan tänka sig studentbostäder, som är en form av kategoriboende, där en viss del anpassas så att man kan hålla nere kostnaderna vid exempelvis vindsinredningar.

Oppositionens Stefan Lindhe (m) är inne på samma­ linje när han efterlyser en mer tillåtande ­attityd till inrättandet av vindslägenheter.

– Bostadsförmedlingen har utvecklats bra, men jag anser att den ska bolagiseras och släppa in stora fastighetsägare som MKB och Stena. Då kan vi få en större kvalitet i förmedlingen.

Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson vill gärna­ se nya mötesplatser och stråk som kopplar ihop staden och motverkar segregation. Han tycks inte vara främmande för en omdefiniering av bostadsstandarden och hoppas på ett bostadsbyggande med lägre kostnader.

– En stor del av kostnaderna sätts i ytskikten och där borde vi kunna hitta nya lösningar. Men sedan slår också bruksvärdessystemet snett, även om man producerar jättebilligt så kan det bli dyrt beroende på var det byggs.

Leo Gullbring, journalist leo.gullbring@calimero.se

Elisabeth Fransson, 77 Var vill du bo i Malmö?

– Jag vill bo kvar i Västra Hamnen, men min trerumslägenhet är lite för stor och jag vill flytta­ till en mindre lägenhet. I dag har jag en vacker utsikt mot all arkitektur, och ut mot Öresundsbron. Min yngste son var med och byggde bron, så det är lite extra skoj.

Du är inte Malmöbo från början?

– Jag har trivts i Malmö sedan 1963. Västra Hamnen är helt fantastisk, det är härligt att ge sig ut och jogga.

Jag har kanske inte märkt så många av de förändringar­ alla talar om, men jag minns ju när gubbarna kom utcyklande från Kockums klockan fyra.

Har du stått i bostadskö tidigare?

– Nej, tidigare har jag haft väldig tur. Jag bodde trettio år i Friluftsstaden, hyran var låg eftersom Metall­ arbetarförbundet ägde den norra delen och misskötte de trevliga radhusen.

Samsam Musa Mohamad, 25 Söker du ny lägenhet eller ska du byta?

– Jag har fått ny bostad via Boplats Syd och har flyttat från Rosengård till Bellevue.

Vad tycker du om Malmö?

– Jag är född i Somalia och har nu varit i Sverige i tre år, två av dem i Malmö. Jag saknar ingenting i Malmö, det är en bra stad som passar mig!

Algim Rexhepaj, 55 Vart vill du flytta?

– Jag söker en fyrarummare i Malmö, min son har just fått barn och vi behöver någonting större. Vi bor i Holma nu och kan tänka oss att flytta var som helst i Malmö. Är det lätt att hitta bostad i Malmö?

–Jag har bott femton år i Malmö, och tycker det är en bra stad. Men det är svårt att hitta en så pass stor bostad i Malmö. Jag hoppas det ska gå bra via Boplats Syd!

Planering i Malmö 2013:2

|

25

Hållbar stadsutveckling toppar studiebesök Under förra året tog studiebesöksverksamheten i Malmö stad emot närmare tretusen besökare från ett trettiotal länder runtom i världen. De flesta kom hit för att lära mer om Malmös arbetssätt och erfarenheter kring hållbar stadsutveckling.

Sedan Bo01 i Västra Hamnen invigdes har Malmö varit ett populärt besöksmål för studiebesöksgrupper­ från hela världen. I Malmö stad finns en studie­ besöksverksamhet som samordnar en stor del av besöken till staden. Elisabet Corengia, kommunikatör och studiebesökssamordnare, berättar om verksamheten.

– Västra Hamnen är fortfarande det mest besökta området, men även Hyllie och Ekostaden Augustenborg har många studiebesök. Stadsplaneringsprocesser, klimatanpassning, gröna tak, dagvattenhantering, mobilitet, energi och avfallsfrågor står högt på agendan. Det senaste året har vi också sett ett ökat intresse för de sociala aspekterna, som till ­exempel hur vi arbetar med medborgardialog och delaktighet.­ De flesta besöksgrupperna kommer från Sverige,­ Norge och Danmark. Därefter kommer andra euro­ peiska länder som Tyskland, Nederländerna och Frankrike. Utanför Europa är det främst besök från Kina, Japan och Sydkorea. Det finns även en del återkommande grupper från universitet och högskolor runtom i Europa som kommer tillbaka med en ny grupp studenter varje år.

Studiebesök som marknadsföring

– Studiebesöksverksamheten är en möjlighet att marknadsföra stadens profilområden och visa upp det vi är bra på. Men det är minst lika viktigt att skapa­ relationer med vår omvärld och få feedback på det vi gör. Det är både stimulerande och utvecklande för våra verksamheter.

Studiebesöksverksamheten erbjuder ett brett utbud med teman och besöksmål. Förutom hållbar

stadsutveckling är det också populärt att besöka­ Malmö­ för att titta närmare på infrastruktursatsningar, stadsmiljön, äldreomsorgen, förskola och skola. Eller höra mer om hur vi arbetar med demokrati-, jämställdhets- och integrationsfrågor.

Under vår och höst är efterfrågan som störst.

– Den största utmaningen är att kunna ta emot alla som vill besöka oss. Där räcker vi inte alltid till, utan vi behöver ta hjälp av samarbetspartners och privata initiativ som också tar emot studiebesöksgrupper.

Därför samarbetar Studiebesöksverksamheten­ med en rad aktörer, bland andra Gröna Tak-institutet­ i Augustenborg, Ekocentrum Syd i Sege park och Solar Region Skåne som håller föredrag och guidar kring solenergisatsningar i Malmö.

– Tillsammans kan vi erbjuda och visa upp en mer komplett bild av staden och hur samverkan sker mellan offentliga och privata verksamheter.

Utbildning för guider

|

Planering i Malmö 2013:2

Full­riggaren, E.ON visade upp sina smarta hem och Skanska bjöd på ett inspirerande föredrag om Malmö­ Live. Nästa utbildningstillfälle blir om Rosen­gård, där det pågår ett stort förändringsarbete.

Till studiebesöksverksamheten kan städer, kommuner, organisationer och företag vända sig för att få hjälp med programupplägg för studiebesök i Malmö.­ På malmo.se/studiebesök finns en mängd besöksmål att välja mellan och genom ett bokningsformulär kan man skräddarsy besöket efter de områden och teman man är intresserad av. Studie­ besökssamordnaren har kontakten med beställaren och koordinerar besöket i nära samarbete med olika verksamheter och aktörer inom staden.

Sedan några år tillbaka finns också ett närmare samarbete med Malmöguider, ofta egenföretagare, som tar emot många besöksgrupper.

Vid några tillfällen om året arrangerar Studie­ besöksverksamheten fördjupning inom olika områden i Malmö, som en del i att kvalitetssäkra mottagandet av besöksgrupperna till staden. Utbildningstillfällena är mycket uppskattade och platserna­ Här kan du läsa mer om studiebesök till Malmö stad fylls snabbt. www.malmo.se/studiebesök.

Elisabet Corengia, kommunikatör och studiebesöks­ – Förra året fördjupade vi oss i Hyllie och Norra­ Sorgenfri. I mars ägnade vi en halvdag åt nya pro- samordnare i Malmö stad och på Stadsbyggnadskontoret, elisabet.corengia@malmo.se jekt i Västra Hamnen. Vi fick en rundvandring i

Västra Hamnen är fortfarande det mest besökta området för studiebesök i Malmö.

26

Nybyggnadsområdet Hyllie och Augustenborg med dess gröna­tak är attraktiva mål för studiebesöksgrupper.

Nya Stadsbyggandets dag

och Verksam­heter. Både bostads- och verksamhetsklassen rymmer såväl nyproduktion som ombyggnad/renovering.

Fram till den siste mars gick det att lämna förslag.

Under maj–juni kommer sedan kommittén att nominera vinnare i varje klass. En av dessa klassvinnare utses till årets Stadsbyggnadsprisvinnare. De tre klassvinnarnas förslagställare (en för varje klass) inbjudes att del­taga vid Stadsbyggandets dag då prisutdelningen sker.

Stadsbyggandets dag i ny tappning

Vinnare Stadsbyggnadspriset 2012 Media Evolution City Klass: Verksamheter Arkitekt: Juul | Frost arkitekter AS Byggherre: Wihlborgs Fastigheter AB

Sedan 1982 delar Malmö stad årligen ut ett stadsbyggnadspris. Värda att belöna kan vara enstaka hus, en hel gatumiljö, ett småhusområde, en parkanläggning, detaljer som skyltar och lyktstolpar, nyproducerade eller renoverade.

Inom Stadsbyggnadsprisets vida ramar har det visat sig svårt att jämföra olika objekt med varandra.

Därför har förslagen delats in i två klasser – Bostäder

Årets Stadsbyggandets dag den 23 augusti kommer detta år delvis att anta en ny form. Allmänheten kommer att bjudas in till en heldag med korta före­ drag i ämnen som Malmös nya översiktsplan, vårt nya kongress- och konserthus Malmö Live, arkitektur i Malmö, klimatkontraktet i Hyllie och miljöcertifiering i Västra Hamnen. Därpå följer prisutdelning med efterföljande lunch och en busstur till de nominerade projekten.

Mer information om arrangemanget kommer på www.malmo.se/stadsbyggnadspris.

Malmös arkitekturpärlor Stadsbiblioteket

Tillkomsten av stadsbiblioteket var en lång möda, som till slut gav stor lön. Arkitekten Henning Larsens tre bestämda kroppar svarar mot sekvensen av fristående institutionsbyggnader på andra sidan­ Rege­mentsgatan och blir en förmedling mellan Slottsparken och staden – några av huvudfrågorna i tävlingen 1992. Den stora volymen i väster, i själva verket sammansatt av två inbördes något förskjutna byggnadskroppar, domineras av den uppglasade hallen. Denna, ”Ljusets kalender”, bär bibliotekets tema och står för ett fulländat samspel med parken som lykta i mörker, dagtid genom ljusinfall och utblickar genom trädkronorna. Det är ett rum med fysiska­och rumsliga dimensioner som har få jämförelser.

Den cylindriska mellankroppen är entréhall, den östra delen är det tidigare biblioteket, ”Slottet”, ursprungligen uppfört 1899 som museum och ritat av John Smedberg och Fredrik Sundbärg. Av ombyggnaden på 1940-talet, på sin tid kongenial med begreppet folkbibliotek, återstår ingenting utan denna byggnad har fått rollen som plats för kompakt mediauppställning kring en ljusgård med ett avsiktligt återhållet uttryck. Bibliotekets självklara centrum ligger nu i den nybyggda stora hallen.

Text: Klas Brunnberg (ur Guide till Malmös arkitektur)

Malmö stadsbibliotek. Byggår: 1992–1997, Arkitekt: Henning Larsens Tegnestue.

Planering i Malmö 2013:2

|

27

Projekt på gång

Flerbostadshus med butikslokaler i Masthusen i Västra Hamnen

Byggnaden är placerad där de tidigare, nu rivna, Mässhallarna låg och utgör den andra utbyggnadsetappen i kvarteret Masthusen.

Förslaget innehåller 73 hyreslägenheter bestående­ av äldreboende, LSS-boende samt studentboende.

Till bostäderna ingår även olika typer av boende­ service. I bottenvåningen finns två butikslokaler.

Byggnaden utformas med fasader av puts samt matrisgjuten betong och med bottenvåning av terrazzoslipade element. Samtliga fasadmaterial är ljusa i olika vita nyanser. Vid bostadsentréerna i bottenvåningen finns indragna arkadpartier av gyllenbrun, oljad träpanel med skulpturalt utformade pelare.

Plana tak beläggs med sedum och på vissa delar placeras solfångare.

Projektet kommer genomgå certifiering enligt Breeam International Bespoke.

Ny förskola vid Lugnet i stadsdelen Centrum

Förskolan får fyra avdelningar med plats för totalt 90 barn i åldrarna ett till fem år med en personalstyrka på cirka 20 personer. Tillgänglig uteyta är cirka 4 200 kvm, vilket ger cirka 46 kvm per barn. Utemiljön delas med områdets boende samt stundtals med andra närliggande förskolor. Huvudbyggnaden uppförs i två plan. Fasaden bekläds med vit puts, rött tegel och mörkgrå fasadskivor av fibercement. Taket beläggs med sedum. Plats för lämning och hämtning av barn planeras norr om förskolan, i anslutning till Lugna gatan. Förskola uppförs på fastigheten ­Lärkan 10 i Centrum.

Byggherre: Stadsfastigheter, Malmö Arkitekt: Arkitektgruppen i Malmö AB

Arkitekt: Kanozi Arkitekter Syd AB Byggherre: Masthusen Fastigheter AB

Nytt höghus med 54 lägenheter nära Dalaplan

Mellan Dalaplan, Trelleborgsvägen och Per Albin Hanssons väg planerar man för ett nytt höghus med 15 våningar. Höghuset rymmer 54 lägenheter, varav 52 stycken tvåor och två stycken tre treor. Fasaderna­ är i rödbruna fasadskivor i olika storlek med trästruktur. Utskjutande burspråk som placeras omlott längs med hela fasaden är i samma material.

Byggherre: MKB Fastighets AB Arkitekt: Jais Arkitekter

170 nya bostäder i Sofielund

Den nya bebyggelsen kommer att innehålla 170 nya bostäder i flerbostadshus och radhus, allt från sex rum och kök eller större, ner till 1 rum och kök.

Kvarteret kommer även att innehålla lokaler för till exempel butik och café. Kvarteret är uppdelat i olika 28

|

Planering i Malmö 2013:2

segment med ­fasader utformade av tegel, puts, formgjutna betongelement och trä för att skapa en varierad stadsbild. Mot omkringliggande gator har byggnaderna fyra–fem plan. Genom kvarteret bildas en ny passage för fotgängare och mot denna placeras radhus med tre plan. I det nordöstra hörnet av kvar-

teret finns ett hus för kollektivboende. Fastigheterna Bokmärket 1 och Läroboken 2 gränsar till Sofelundsvägen i norr och Lantmannagatan i öster.

Byggherre: MKB Fastighet AB Arkitekt: Kanozi Arkitekter