Planering i Malmö 2015 nr 2 by Malmö Stadsbyggnadskontor

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 2 2015

I MALMÖ

Äntligen dags för Malmö Live

I Lindängen är hyresgästerna en tillgång

Sverigeförhandlingen – en del i att bygga Malmö helt PIM_15.2_tryck.indd 1

2015-05-27 15:34:10

Innehåll Varje investering i skolor, simhallar och kulturhus är katalysatorer för större nyttor 3 Slussplan – En stolt estradör som sträcker på sig 6 ”Malmö är mer Williamsburg än Manhattan” 8 På statligt uppdrag med fokus på gestaltad livsmiljö 9 Antalet byggstartade bostäder ökade kraftigt under 2014 10 Fastighetsbolaget Trianon bygger social hållbarhet i Lindängen 12 Varför vann Malmökommissionen planpriset 2014 egentligen? 13 Med Levande Malmö växer en ny berättelse fram 13 Konstverk installeras på Malmö Live i sommar 14 Nytt idélabb för hållbar utveckling 15 Bostäder byggs ovanpå idrottshall 15 Skola och hållbart kunskapscentrum i Hyllie 16 Kretseum – kretslopp och kunskapscentrum 17 Hyllierankan – odling i nytt format 17 Norra Sorgenfri – kompislägenheter i kv Spårvägen 18 MIPIM 2015 – hållbarhet, tillväxt och smart cities på Malmö och Köpenhamns agenda 19 Limhamns hamnområde – ett vardagsrum vid vattnet 20 Malmö ska bli grönare – men hur? 21 Funky rooms-lösningar ska testas i Malmö 22 Smarta idéer och dubbla funktioner tog priset 23 Malmö lockar med ny plattform för både kreativitet och hållbarhet 24 Stöd för hållbart byggande antar ny form 25 Sverigeförhandlingen är mer än höghastighetståg 26 Projekt på gång 28

PIM_15.2_tryck.indd 2

Planering i Malmö 2015:2

2015-05-27 15:34:35

Varje investering i skolor, simhallar och kulturhus är katalysatorer för större nyttor Malmö växer så det knakar – på gott och ont. För trettionde året i rad har staden ett positivt inflytt ningsnetto om cirka 5 000 personer. Det sker en ökning av antalet byggstarter, och under 2014 star tade 1 880 byggprojekt. Ur ett tillväxtperspektiv är inflyttningen av spetskompetenser mycket viktig. Investeringar i form av näringslivsetableringar visar att vi fortfarande är en intressant etablerings nod. Varje dag startas åtta nya företag i Malmö. Alla nyetableringar är viktiga då stadens näringsliv i dag består av små och medelstora företag. Men det vik tiga är även att vi lyckas attrahera företag, som eta blerar sitt huvudkontor i Malmö. Just nu är tre storakoncerner på väg att flytta sina huvudkontor till Malmö – Perstorp, IKEA och Orkla Food (de senare först 2015/16) och vi kan konstatera ett fort satt stort intresse för två av våra stora utbyggnads områden – Hyllie och Västra Hamnen. Implemen teringen av Översiktsplan för Malmö genom starten av två nya utbyggnadsområden – Nyhamnen och Järnvägsverkstadsområdet i Kirseberg är i full gång. En annan viktig faktor för tillväxt är transporter och ökad tillgänglighet. Ett aktuellt initiativ är Malmösroll i Sverigeförhandlingen, som lokalt har fått namnet Storstadspaket för Malmö. Arbetet är en del av Bygg Malmö helt och sker i samråd med Re gion Skåne och omkringliggande kommuner. Initi ativet skall ses som en förberedelseinför kommande förhandlingar om infrastruktursatsningar i Sverige och omfattar nya stambanor för höghastighetståg, bostadsbyggande, arbetsmarknad och integration. Öppningen av kontinentalbanan – den så kallade Malmöringen – är en av förutsättningarna för att staden ska kunna utvecklas till en attraktiv och håll bar stad. De nya stationerna Rosengård, Persborg och Östervärn blir framtidens kraftfält där utbygg naden av bostäder och kontor minskar transporter

för boende och verksamheter och därigenom hö jer fastighetsvärdena. Vi knyter samman staden och skapar nya attraktiva stråk i och omkring stations områdena. Utbyggnaden för Malmö Expressen och de med framtida möjliga satsningar på spårväg har också en viktig funktion att fylla för att få fler i be folkningen att gå över till cykel och kollektivtrafik. I den regionala kontexten ter sig infrastruktur satsningarna i Köpenhamn-Malmöregionen ännu viktigare. Det påverkar inte bara pendlingen och godstransporter, utan är även viktig för integrationen i form av en gemensam utvidgad arbetsmarknads region. Här är Öresundsmetron en viktig spelbricka, som tillsammans med Sverigeförhandlingen kan ge Malmö en unik fördel sett ur ett regionalt arbets marknadsperspektiv. Regionens hamnbolag CMP är också en viktig aktör, där Malmö knutit nya sam arbetspartners till sig och utvecklat Norra Hamnen till ett nytt så kallat Business district med gröna för tecken. Ur ett tillväxtperspektiv har också forskningsoch utvecklingsprojektet ESS i Lund en stor poten tial inte bara för Lund, utan för hela Köpenhamn- Malmö-regionen. I ett bredare internationellt per spektiv måste även de stora infrastruktursats ningarna i samband med Fehmarn Bält-förbindel sen lyftas fram. Miljardsatsningar som denna på verkar hela Norden och Västeuropa. Plötsligt växer Köpenhamn-Malmöregionen med sina 3,8 miljoner människor till ett nytt ”Hansaområde” med cirka tio miljoner människor och med Hamburg som den stora generatorn. Min fråga är då hur kan Malmöre gionen utnyttja denna nya sammankoppling? Även om förbindelsen inte kommer att stå färdig förrän 2024, så är det hög tid att formulera strategier för staden och regionen. Sammantaget ser jag på infrastruktur och investe

ringar i välfärd så här; våra nya ”Citytunnelprojekt” eller ”mjuka infrastruktur”, som skolor, förskolor, badhus och idrottsanläggningar skapar egentligen en större nytta än den som genereras av varje enskilt projekt. De är katalysatorer för större nyttor och pri vata investeringar. De offentliga investeringarna ger med andra ord ringar på vattnet genom följdinves teringar från den privata sektorn. Malmö Live är ett utmärkt exempel på hur infra struktur driver investeringar. En viktig investering och ett nyckelprojekt som generar sysselsättning, kompetenser, kulturkluster och en ökning av be söksnäringen. Det sätter Malmö på kartan genom en kvalitativ hög arkitektonisk nivå och ett hållbart anslag. Malmö Live kommer att bli ett av stadens nya heta kulturnav – en attraktiv och spännande mötesplats, som skall fungera 24 timmar om dygnet och som binder samman gamla staden med Univer sitetsholmen och Västra Hamnen. Satsningar av den här klassen behöver staden även fortsättningsvis. De för fram staden som en intressant tummelplats för nya kreativa och nyskapande verksamheter.

Christer Larsson stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor. ansvarig utgivare

omslagsbild

Göran Rosberg, 040 34 36 79

Malmö Live. Foto Elisabet Corengia.

redaktion

Göran Rosberg, Steffanie Esse, Stefan Nilsson, Lotta Hansson och Maria Örn layout/grafisk form

Lotta Hansson och Stefan Nilsson fotografer

Bojana Lukac om inte annat anges. tryck

Holmbergs tryckeri, Malmö, maj 2015

malmö stadsbyggnadskontor

205 80 Malmö tel. 040 34 10 00 issn

2001-1512 kontakt

e-post sbk.info@malmo.se malmo.se/bobyggamiljo, malmo.se/stadsplanering facebook.com/arkitekturimalmo Planering i Malmö 2015:2 | 3

PIM_15.2_tryck.indd 3

2015-05-27 15:34:37

Under 2014 byggstartades 1880 bostäder i Malmö och invånarantalet växte med 5000 människor. Åtta nya företag startas varje dag och flera stora koncerner har valt att lägga sina huvudkontor i staden. Det händer nåt i alla delar av Malmö.

sid.

En es

Tolvvå bostad nadsp hyresr sionel ten Le som a skape

Bostäder på parkeringshus

Ungefär 130 lägenheter och 15 000 kvm kontors och verksamhetslokaler kommer byggas på kvarteren Trollhättan 4 och 7. Samt som en tillbyggnad på befintligt parkeringshus på fastigheten Trollhättan 6. I bottenplan kommer lokaler finnas. Kaj och vattenrum kommer att få en mer publik utformning.

sid.

Flytta ihop med en kompis

Historiskt hamnområde

sid.

Den industriella historien kommer även fortsättningsvis synas när Limhamns hamnområde nu utvecklas till en ny stadsdel med bostäder, butikslokaler, skolor, förskolor och allmänna platser. Ett led i detta är bevarandet och återanvändandet av några av de silos, som utgjort en del i Limhamns Cementfabrik, och även det gamla lokstallet. Området kommer ha goda möjligheter att utvecklas till Malmöbornas nya vardagsrum.

UngBo-projektet gav upphov till en mängd bra idéer om hur bostadsbristen bland unga kan lösas. En av de inkomna förslagen blir nu verklighet när ByggVesta sätter spaden i jorden för kompislägenheter i kvarteret Spårvägen i Norra Sorgenfri.

sid.

IKEA:s nya internationella kontor

IKEA Fastigheter AB uppför en ny kontorsbyggnad, Hubhult, på ca 21 000 kvm i Hyllie med cirka 800 arbetsplatser från olika enheter och cirka 1000 besökare per vecka från hela världen. Byggnaden skall miljöcertifieras enligt BREEAM Communities. Hubhult beräknas vara färdigt sommaren 2015.

PIM_15.2_tryck.indd 4

Planering i Malmö 2015:2

sid.

Grafik: Stefan Nilsson

2015-05-27 15:34:48

sid.

En estradör på Slussplan

Tolvvåningshuset på Slussplan vann bostadsklassen när förra årets stadsbyggnadspris delades ut. I huset samsas både hyresrätter och bostadsrätter, i en tredimensionell fastighetsbildning. Arkitekturskribenten Leo Gullbring ger sin syn på Ernst-Hugo, som arkitekterna på White kallar sin skapelse.

Kirseberg och Östervärns station

Innan sommaren avslutades samrådet för översiktsplanen som omfattar öppnandet av Östervärns station och utvecklingen av stationsområdet och området mellan Kirsebergsstaden och Simrishamnsbanan. Utvecklingen av planområdet kommer att innebära blandad stadsbebyggelse med omkring 4 000 bostäder, handel, skolor och förskolor, inom en tidsperiod av 15-20 år.

Nybygge i Lindängen

sid.

På en tidigare parkeringsplats i Lindängen byggs nu 140 nya lägenheter. Det är första nybyggnadsprojektet på 37 år i området. Fastighetsbolaget Trianon åtar sig också att verka för social hållbarhet och målsättningen är att skapa jobb för 40 boende inom området.

NYTT I MALMÖ

Planering i Malmö 2015:2 | 5

PIM_15.2_tryck.indd 5

2015-05-27 15:34:57

Slussplan – En stolt estradör som sträcker på sig Arkitekterna på White ser Slussplan som en estradör helt i Ernst-Hugos anda. Men lever den 12 våningar höga byggnaden med både hyres- och bostadsrätter upp till de stolta ambitionerna? Leo Gullbring ser närmare på tolvvåningshuset som tog hem Malmö stads stadsbyggnadspris i klassen bostäder i fjol. Ska man våga göra något eget som sticker ut, eller ska man ansluta till befintlig kvartersstruktur? Våga ta ut svängarna och antyda ett framtida Malmö? Eller nöja sig med att bygga vidare på det som re dan är? Arkitekterna och byggherrarna bakom Sluss plan tvekade inte, och nog har de höjt ribban för vad som är möjligt att bygga i Malmö. Men inte endast genom att placera huset som ett tydligt och rätt bastant objekt på en plats där gammalt och nytt krockar. I Slussplan utnyttjas möjligheterna med tredimensionell fastighetsbildning och hyres- och bostadsrätter delar på de drygt 100-talet lägenheterna. Förhoppning är att ge byggnaden en mer rättvis åldersfördelning som speglar Malmö i stort. – Vårt arbetsnamn var Ernst-Hugo, berättar Sven Gustafsson, ansvarig arkitekt på White Mal mö. Det här huset är ju något av en estradör som tydligt självsäkert intar en scen. Inte ett hus som un derordnar sig den äldre bebyggelsen, utan en ny fix punkt i Malmö.

Kontraster och skalförskjutningar

Sven ser ut över Kockums gamla fabriksbyggnader i Västra Hamnen. Segment av vindkraftverk ligger färdiga för transport, och det gamla gjuteriet väntar på nytt innehåll. Här finns en skala som riskerar att förloras när kvartersbebyggelsen växer upp. Sven menar att det krävs skalförskjutningar och kontraster inte endast i Västra Hamnen, utan överallt i det nya Malmö. Huset vid Slussplan bidrar till den balansen. Byggnaden möter en stadszon med tåg och bussar åt ena hållet, och låg kvartersstad åt det andra, och så förstås en allt livligare trafik med både inkommande biltrafik och strömmar av cyklister. – Ursprungligen hade vi en arkitekttävling där vårt vinnande grepp tog fasta på den Östra förstaden och den gamla staden innanför vallgraven i kon trast mot hela det här kommunikationslandskapet. Slussplan ligger precis i skarven och krävde ett objekt som angav en ordning och en orienterings punkt som också fullbordar promenadslingor kring kanalerna, en pusselbit i gång- och cykelstråket mot järnvägsstationen.

Lång process

När privatbyggaren Ulf Carlsson och fastighetsbo laget Abitares Jan Kockum presenterade sina planer för Slussplan för 15 år sedan fick de tummen upp av kommunen. Här utlovades bostäder för poliser och sjuksköterskor på ett övergivet busstorg, och inte ännu mer lyxboende som ute i Västra Hamnen. Men med farliga godstransporter strax intill, grannars överklaganden och ett område klassat som riksintresse var projektet för tungt för ett litet bolag. 6

PIM_15.2_tryck.indd 6

Efter att Whites förslag vann i den inbjudna tävlingen 2002 med en förhoppning om hela 16 våningar, så tog SBC och sedan JM över projektet. Sven Gustafsson menar att de ursprungliga intentionerna förverkligats. – JM önskade andra lägenhetslösningar, och ett mer traditionellt trapphus istället för vår gård med en mer hotelliknande lösning likt den vi tidigare ritat i Eriksberg i Göteborg. Och vi har fått in verk samheter på bottenvåningen. Det borde vara en självklarhet som skrivs in i alla projekt!

Tunna svarta stålband

Tävlingsförslagets sandstensfasad mot järnvägen har ersatts med lätt spräckligt tegel. Mot gatan är den svarta stående panelen lite väl hårt målad och man får gå tätt inpå för att se strukturen. Resten av Slussplan har en varmare känsla med rötskyddad lätt kvistig granpanel som enligt Sven kommer att gråna alltefter hur solljuset ligger på. Tunna svarta stålband ramar in de indragna balkongerna, som om de ville hålla ihop det kraftiga huset. Lägenheter finns från 39 till 150 kvadratmeter, och Slussplan passar väl in med Malmö stads satsning på större och högre hus mot hamnområdet. Mot järnvägen står Slussplan högt som en tydlig enskild solitär, samtidigt ansluter byggnaden till de befintliga kvarteren trots att huset är dubbelt så högt. – Vi har koll på järnvägsrörelserna här nedan för, och vi ser ut mot Turning Torso, havet och ända upp till Lund, säger Herbert Falck, lantmätare vid Malmö stad. Sjätte våningen är inte alltför högt, vi kan se de som ror och paddlar nere i kanalen, och tack vare välisolerade fönster så störs vi inte av bangårdsrangeringarna.

Saknar ett café

Herbert och hans fru bytte Solby i Dalby mot Sluss plan när barnen flyttade ut, och de hoppas att det med tiden blir något av samma gemenskapskänsla här. På våningen ovanför finns bastu och en liten extralägenhet som kan hyras för besökande. Den gemensamma gården är däremot inte lika populär, den är mer som en skorsten, solen når inte ner. Runt husets bottenvåning, som är inklädd med höga fönsterpartier och svart träpanel, har det organiserats en liten park. Och här skulle det, enligt många Malmöflanörer som vilar på trädäcket vid vattnet och på de spetsigt tillskurna sittbänkarna, vara perfekt med ett café. Än så länge får de dock nöja sig med att Skandiamäklarna huserar i en av de tre butikslokalerna, men kanske öppnar de café för att locka kunder, säger Herbert Falck. – Det är ett trevligt läge med udda butiker och

Slussplan med ny park och trädäck vid vattnet. Här skulle det passa fint med ett café, tycker flanörerna.

verksamheter på den tidigare rätt nedklassade Öster gatan, allt är inte tillrättalagt, det är viktigt att man inte är överdrivet nitisk och städar bort allt som inte passar in, det är det som ger staden liv.

Skuggig innergård

Nu är förstås inte alla lika positiva. Abelardo Gonzalez, frispråkigt välrenommerad Malmöarkitekt och tidigare professor vid arkitektskolan i Lund, bor i nästa kvarter vid Drottningtorget. Han uppskattar huset som enskild solitär men anser att det kunde ha blivit ett rymligare och mer välkomnande stadsrum runt omkring. – Det här är ett fantastiskt läge, det kunde ha blivit så bra med en arkitektur som hade vågat lika mycket som Kim Utzons Urbana Hängslen. Här hade krävts en mer offentlig byggnad, nu har det blivit mer av kuriosa. Hela bottenvåningen är stängd, och varför denna svarta träfasad? De indragna bal kongerna är studentkorridorslika, de utnyttjas inte till fullo. Abelardo hade hellre sett ett hus i samma

Planering i Malmö 2015:2

2015-05-27 15:35:05

Hörnet mot Norra Vallgatan är mjukt rundat.

3D-fastighetsbildning – allt vanligare i framtiden Trianon är känt för sina sociala investeringar i Lindängen, där de för några år sedan tog över 400 lägenheter i kvarteret Vårsången och nu bygger ytterligare 140 nya lägenheter som också ska underhållas av personal rekryterad i området. Hyrorna inne på Slussplan är högre, en etta kostar bortåt 6 700 per månad och en tvåa runt 8 000. – Hyresrätter är idag ungefär 2 000 kronor dyrare i månaden jämfört med bostadsrätter, säger Olof Andersson, Trianons VD. Personligen tycker jag inte att det är rätt, boende borde vara skatteneutralt. – 3D-fastighetsbildningen fungerar ut märkt i det här fallet, och vi är nöjda med att ha gått in i det här projektet med ett lång siktigt åtagande. Nu expanderar vi åt andra håll i Malmö, bland annat i Limhamn.

Locka med mindre

anda som tävlingsprojekten för Törnrosen Tower i Rosengård. Och jag håller med honom. Slussplan må ha ett släktskap med Ernst-Hugo men saknar scenvana och är allt annat än publikfriande. Inner gården som överlevde alla bearbetningar är kliniskt ren och knappast särskilt inbjudande, och dessutom i ständig skugga. Spjälverket som leder in från kanal sidan har försetts med stora metallplåtar och tillåter knappt någon insyn. Huset är sig självt nog.

Mjukare mot kanalsidan

Fast trots Abelardos kritik så är de små stadsrummen längskanalen redan populära. Det ljusa gruset kon trasterar effektivt mot Slussplans svarta sockel, och utemöblerna används flitigt även om det känns lite povert med impregnerat trä. Bryggan mot kanalen i olika nivåer har också blivit en vilopaus på en tidigare negligerad gata. Och Malmös stadsarkitekt Ingemar Gråhamn är klart positiv till Slussplan som han tycker infriar flera av ambitionerna i Arkitekturstaden, stadens arkitekturprogram.

– Vi har en ambition om att återanvända mark i staden och att spara på åkermark, förklarar Ingemar. Eftersom det ofta handlar om trånga lägen blir lös ningen ofta punkthus i någon form. I detta fallet får den lilla gårdsytan uppvägas mot det luftiga läget in vid kanalen. Vi talar också om funktionsblandning i stadsbyggandet, och det gäller inte endast upplåtelseformerna utan också att vi har lokaler i bottenvåningarna. Vi rår inte över innehållet, men det kommer säkert att sätta sig med tiden. – Slussplan är ett formmässigt medvetet gestaltat hus där arkitekterna på White tänkt mycket på balansen mellan olika tunga och lätta material, gedigna och ett bra detaljarbete rent generellt. Och också hur de olika sidorna ställer olika krav: hårdare mot bangården, mjukare mot kanalsidan. Slussplan har en mänsklig touch med ett varmt och organiskt formspråk. Leo Gullbring Skribent info@calimero.se

Annica Montelius, lantmätare på stadsbygg nadskontoret, förklarar att hyres- respektive bostadsrättsdelen kragar i och över varandra. Entré och gård är gemensamma, men den översta delen av Slussplan är enbart bostads rätter. – Det kommer bli allt vanligare med den här typen av fastighetsbildningar när vi förtä tar staden, säger Annica Montelius. Däremot skulle man kunna önska att man kunde ha mindre fastighetsenheter för att kunna locka in mindre och mer nischade aktörer på exempelvis ett butiksplan, något som bostadsrättsföreningen uppenbarligen inte mäktar i det här fallet.

Kort om Leo Gullbring Leo Gullbring är från början verkstadsmekaniker, sedermera krögare i Italien, och har under de senaste 25 åren arbetat som frilansande arkitektur-, design- och kulturjournalist i svensk och utländsk dags-, fack- och specialpress, och även för Sveriges Radio. Av och till undervisar han på arkitektskolan i Lund, och Leo är en av skribenterna som bidragit till antologin Västra Hamnen – Lärdomar och erfarenheter, Arkus 2013.

Planering i Malmö 2015:2 | 7

PIM_15.2_tryck.indd 7

2015-05-27 15:35:13

Från MKB till Fastighetsägarna Syd men Susanne Rikardssons engagemang för Malmö är lika starkt.

”Malmö är mer Williamsburg än Manhattan” Susanne Rikardsson har gått från att vara affärsutvecklingschef på MKB till vd för Fastighets ägarna Syd. Fast den nya scenen är kanske inte så annorlunda. Hon brinner lika starkt för Malmö. – Det är något av en gåta för mig att vi inte slår mer mynt av Malmös otroliga potential som mång kulturell scen. Och det säger jag inte för att vara poli tiskt korrekt. Jag har sett min tonårsdotter växa upp i den här saliga blandningen av olika kulturer, som när hon sommartid har mött alla nya kompisarfrån Rosengård, Bellevuegården och Holma på Bo01området. Susanne skrattar välkomnande och säger att hon är van vid öppna kontorslandskap, men mest av allt föredrar hon aktivitetsbaserade arbetsplatser. Det här hörnrummet på Engelbrektsgatan vid Lilla Torg är ju på tok alldeles för överdådigt. Här skulle hon ju nästan kunna flytta in. – Vi har aldrig haft så mycket pengar i fastig hetsbranschen som nu, ändå så byggs det för lite. Vi måste våga prata om den här dysfunktionella situa tionen. Jag tror vi behöver mer konkurrens för att bygga effektivt; att vi kan vara mer generösa när vi tittar på plan- och bygglag kontra miljöbalken när det gäller bland annat bullerkrav. Men framför allt måste vi tänka mer holistiskt!

Stadens möjligheter

Utanför fönstren myllrar stadslivet fram på småga tor under det brokiga taklandskapet. Och Susanne sticker inte under stol med att hon utnyttjar alla de möjligheter stadens ger. – Det handlar om urban akupunktur, om hur städer binds ihop, att vi inte endast ser till fastighets marknadens transaktionsvolymer i innerstaden utan också i förorten. En stor del av mitt jobb är att resa runt och berätta om hur vi tar hand om det vi har, 8

PIM_15.2_tryck.indd 8

hur vi ska få våra städer att överleva i konkurrensen med externa köpcentra och internet-handel. – Malmös stora fördel är att miljonprogramsom rådena ligger inne i staden. Lägenheterna är bland de bästa man kan hitta: ljusa och med extremt god funktionalitet. Ändå så ser vi hellre problemen än möjligheterna. Först nu verkar vi ha lärt oss av Jan Gehl, att det är det oartikulerade, att det är livet mel lan husen som räknas. Och visst, Malmö är inte värl dens vackraste stad, det är mer rock ’n roll. Vi är sna rare Williamsburg än Manhattan.

Via IT till fastighetsbranschen

Uppvuxen i ett miljonprogramsområde i Kristian stad, hamnade Susanne Rikardsson i IT-branschen efter att ha rest världen runt i ungdomen. Hur hon ramlade in i fastighetsbranschen vet hon inte riktigt. Kanske ville någon konkurrent bli av med henne? – Jag blev rekryterad till MKB som idiot. Jag kundeju ingenting om fastigheter. I början undra de jag varför alla talade om träd, det här med att byta stammar? Jag hade blivit uppringd av en head-hun ting-firma, och jag tänkte att kanske ville de ha mig för att jag bott i hyresrätt nästan hela mitt liv och byta glödlampor kunde jag ju … Allan Karlsson, MKB:s dåvarande vd, var närmast en idol, och när de träffades ute på Rosengård förstod hon rätt snart att de ville ha någon som inte var färgad av fastighetskulturen och ingenjörsperspektiv. An ställningsintervjun fokuserade på människosyn och ärlighet, men att hon skulle få jobbet trodde hon ald rig. Men efter 16 år i MKB, och nu hos Fastighetsägar na, är det lika lätt att samarbeta med Malmö stad?

– Jag beundrar stadsbyggnadskontorets profes sionalism, de har en helhetssyn på stadens utveck ling som är långsiktig och inte ad hoc. Men visst har vi kritik. Många av våra små och medelstora fastig hetsägare har inte likt stora byggherrar de finansiella musklerna till att klara tvååriga planeringsprocesser med bygga-bo-dialoger, långdragningar av parke ringar och avfallslösningar med mera. – Med all respekt för den demokratiska processen och en långsiktig planering så bör det gå att snabba upp processerna och att våga kundsegmentera, sär skilt gäller det små infills- och förtätningsprojekt där man borde kunna ansluta till befintlig infrastruktur. Leo Gullbring skribent info@calimero.se

Fastighetsägarna Syd är en branschorganisation för fastighetsföretagare med 2 300 medlemmar som tillsammans förvaltar över 7 000 fastigheter. Organisationen arbetar för att skapa bästa möjliga villkor för fastighetsförtagande i Skåne,Blekinge och Kronobergs län. Fastighetsägarna Syd driver frågor på regional och lokal nivå. Förbund Fastighetsägarna Sverige driver gemensamma frågor på riksnivå. Läs mer på www.fastighetsagarna.se/syd

Planering i Malmö 2015:2

2015-05-27 15:35:16

Malmös stadsbyggnadsdirektör och statlig utredare. I oktober ska Christer Larssons förslag till ny statlig politik för arkitektur, form och design vara klart. Foto Ewa Levau.

På statligt uppdrag med fokus på gestaltad livsmiljö Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson är förstås glad över att Malmö tog hem Sveriges Arkitekters Planpris i fjol, att man återigen utsetts till Sveriges bästa miljöstad och även till Årets fritidsstad. Men han är inte helt nöjd. Hur vi bygger stad är en vår tids ödesfråga, när b ostadsbrist och segregering tilltar. – Man ska inte ta urbaniseringen för given. Om våra städer inte har sin grund i människors drömmar och kan infria deras hopp om att skapa ett bättre liv där, om vi inte löser klimatfrågorna, och om bostads marknaden inte fungerar, då är det inte hellergivet att man stannar i staden. Med internet och god kol lektivtrafik får vi i framtiden kanske iställetdiskute ra den kreativa landsbygdsklassen? I vintras möttes vi på Arkitektur- och Designcen trum i Stockholm, där Christer som statlig utred ningsledare presenterade en del av tankar i Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design.

tur- och designhistorien upp som en norm att för hålla sig till. Idag är, enligt Christer, modernismen och dess planeringsredskap föråldrade. Nu gäller det att anlägga ett bredare perspektiv, att tänka proces suellt snarareän linjärt, att vara en del av lösningen och arbeta inifrån. – Om arkitektur och design åter ska göra sig gäl lande så måste vi se oss själva som ”nyttiga” och som en del av lösningen. – De här utmaningarna som vi har framför oss: en icke-fungerande bostadsmarknad, infrastruktur utbyggnader, klimatfrågor och annat är kanske inga kioskvältare. Men om vi kan tänka kreativt och ny skapande så kan vi också ta tag i värderingsfrågorna. Samhällsbyggnad är ju ytterst en demokratifråga.

Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design Utredare ska göra en översyn av den statliga politiken för arkitektur, form och design. Syftet med uppdraget är att stärka arkitekturens, formens och designens värden och betydelse för individen, livsmiljön och den hållbara samhällsutvecklingen.

uppslag i UngBo. Problemet är att bostadsrättsmark naden är den enda boendemarknad som fungerar. Där är det efterfrågan som driver kvalitet och utbud. En fråga om demokrati Samtidigt är det en trovärdighetsfråga för branschen I en tid när vi diskuterar förtätning, blandstad och att det byggs så få hyresrätter och satsas så lite i våra stadsmässighet samtidigt som det slås larm om bo storskaliga bostadsområden och man säger alltid att stadsbrist, segregering och lånebubblor, är det dags UngBo gav många idéer det är någon annans fel. att ta tag i de arkitekturpolitiska frågorna. När bo När vi ses igen i Malmö debatteras Kim Utzonsde – När det gäller hyresrättsmarknaden är den stadspolitik ersatts av blinda marknadsmekanismer konstruerade World Maritime University och dans helt ur spel, där får man avsättning för precis vad och trubbiga regelverk måste stat och kommun åter ka Schmidt Hammer Lassens Malmö Live. Christer som helst. Vi har problem med hyressättningen, igen aspirera på att agera som föredöme inom arki har alltid varit öppen för höga hus och skalförskjut med banksystemet och med bokförings- och redo ningar i en så pass platt stad som Malmö, och när visningssystemen. Byggentreprenörerna fick bort de tektur och design. – Jag tycker att vi bygger välfärden rätt styvmo vi diskuterar Varvsstadens tillblivande erkänner han så kallade särkraven, de som drivit fram en världs derligt idag. Att LOU, lagen om offentlig upphand att han gärna sett att fler av de historiska byggnader ledande stadsutvecklingskunskap. Varför talar vi då ling, sätter kvantitet framför kvalitetinnebär att det na bevarats. inte om hela kostnadsbilden, hur ser konkurrens och ofta är lägsta pris som gäller. Det är viktigt att inse Och i Arkitekturstaden Malmö,tilläggettill över prissättning ut i hela kedjan. Det tycker jag att man att om vi avstår från arkitektur och design så får vi siktsplanen för Malmö, diskuteras just hur staden skall fundera på innan man ger avkall på boende inte hela lösningen. ska läkas samman och hur segregation ska motver kvaliteter och människornas livsmiljö. Leo Gullbring Christer understryker att hans utredning skiljer kas. skribent sig från Framtidsformer, den förra utredningen från – Hur hanterar vi utmaningen att hälften av info@calimero.se slutet av nittiotalet. Då målades den svenska arkitek Malmösinvånare är yngre än 35 år? Vi fick en mängd Planering i Malmö 2015:2 | 9

PIM_15.2_tryck.indd 9

2015-05-27 15:35:23

på kommunal mark. Under den senaste sexårsperioden har detaljplaner för 13 200 bostäder vunnit lagakraft, vilket är 2 200 bostäder per år i byggklara detaljplaner.

Fortsatt hög befolkningstillväxt

Malmö stad har de senaste tio åren växt med drygt 45 000 personer. Befolkningsökningen de senaste åren beror främst på att det föds många barn samt att många flyttar in från utlandet. Men även inrikes inflyttningar bidrar till den ökande befolkningen. Under de närmaste fem åren väntas befolkningen öka med 30 000 personer. En stor andel av Malmös invånare är unga vuxna och ekonomiskt svaga hushåll som inte har möjlighet att efterfråga den nyproduktion som byggs idag. Malmö stads kommunala bostadskö växer både till antalet fastighetsägare som ansluter sig men också med antalet köande. Idag krävs en genomsnittlig kötid på nära tre år för att få en bostad genom Boplats Syd. Kötiden varierar beroende på lägenhetens storlek, läge och pris.

Efterfrågan istället för behov styr

De nya lägenheterna, 37 bostadsrätter och 31 hyresrätter, i kvarteret Skonaren blev inflyttningsklara under 2014 och 2015.

Antalet byggstartade bostäder ökade kraftigt under 2014 Bostadsbyggandet i Malmö har under det senaste året varit ovanligt högt med en stor andel hyresrätter. Staden har hög planberedskap och det finns goda förutsättningar för ökat bostadsbyggande för stadens alltjämt ökande befolkning. De senaste tio åren har det i genomsnitt byggts nära 1 300 bostäder per år, samtidigt som befolkningen ökat med i snitt 4 600 personer per år. Bostadsbyggande sker idag på marknadens villkor men inte ens under högkonjunktur har det gått i takt med befolkningsökningen i Malmö.

Bostadsbyggande under 2014

Under 2014 påbörjades drygt 1 880 bostäder, över 700 fler än året innan. Antalet färdigställda bostäder var drygt 1 000 vilket är något lägre än 2013. Nära 30 procent av de påbörjade och 40 procent av de färdigställda bostäderna uppfördes av MKB. Andelen byggstartade hyresrätter var 69 procent och bland färdigställda bostäder 74 procent som är högre än normalt. Flest bostäder startade i Hyllie, Västra Hamnen och i Limhamns hamnområde. Bostadsbyggandet har kommit igång i Hyllie och under kommande år förväntas byggtakten vara cirka 300 bostäder per år i området.

God planberedskap

Särskilt tre utvecklingsområden kommer att ha fortsatt starkt fokus och prioriteras i planeringen under kommande år; Västra Hamnen-VarvsstadenNyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck samt Norra 10

PIM_15.2_tryck.indd 10

Sorgenfri-Rosengård. Under 2014 anmäldes detalj planer för drygt 800 nya bostäder i stadsbyggnads nämnden. Det är betydligt lägre än året innan. Men de senaste sex åren har det anmälts detaljplaner för drygt 16 000 bostäder, vilket i snitt är drygt 2 600 planerade bostäder per år. Under 2014 tillkom bygg rätter för drygt 3 100 bostäder i nya lagakraftvunna detaljplaner. Närmare en tredjedel av dessa var Handlingsplan för bostadsförsörjning fokuserar på tre frågor: Ökat bostadsbyggande

För att klara ett ökat bostadsbyggande långsiktigt, inrättades våren 2014 en Bolots med hemvist både på fastighetskontoret och på stadsbyggnadskontoret. Bolotsen verkar som smörjmedel i bostadsbyggnadsprocessen, inåt gentemot stadens förvaltningar, såväl som utåt mot byggherrar. En viktig del i arbetet är att ta tillvara idéer som kan generera fler bostäder och verka för att resultaten från UngBo kan omsättas i praktik. Även arbetet med Sverigeförhandlingen, regeringens initiativ för ökat bostadsbyggande i kollektivtrafiknära lägen är en viktig faktor för ökat bostadsbyggande framöver.

Bostadsförsörjningen för en ökande befolkning är en nyckelfråga för Malmös utveckling. Tillsammans med arbetstillfällen för den växande befolkningen är ökat bostadsbyggande en avgörande faktor för att staden ska kunna fortsätta växa och för att välfärden ska spridas till hela befolkningen. Bostadsbyggandet styrs idag snarare av hushål lens efterfrågan än av hushållens behov av en bostad. I Malmö är den genomsnittliga betalningsförmågan relativt låg. Samtidigt har antalet individer som har sysselsättning ökat i absoluta tal de senaste tio åren. Lönesummorna bland de som arbetar ökar och allt fler har högre utbildning. Förutsättningarna för Malmös befolkning att efterfråga en bostad varierar därmed kraftigt. Därför är både att det byggs, och vad som byggs viktiga frågor att jobba med. Bostadsbyggande är en långsiktig, tidskrävande och komplex process som involverar ett flertal aktö rer, både inom de offentliga och privata sfärerna vil ket gör att staden arbetar på flera fronter med frågan. Under 2014 antogs även Handlingsplan för bo stadsförsörjning som utgör Malmö stads riktlinjer för bostadsförsörjning av kommunstyrelsen. I den analyseras läget på bostadsmarknaden i Malmö, befolkningens behov av bostäder samt Malmö stads insatser för att nå de bostadspolitiska målen. Fler bostäder för hushåll med låg inkomst

Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har genererat uppdrag som syftar till att utreda möjligheterna att öka utbudet av bostäder som alla barnfamiljer kan efterfråga. Ett annat uppdrag är att utreda möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande. Uppdragen kommer att avrapporteras under 2015.

Att minska hemlösheten

Arbetet för att minska hemlöshet pågår dels genom förebyggande insatser som budget- och hyresrådgivning, dels genom kortsiktiga insatser som dygnsboenden och härbärgen. Staden har även 1 200 bostäder som hyrs ut i andra hand med tillsyn och/eller stöd till hemlösa. Att bostadsbyggandet kommer ikapp befolkningsökningen är den viktigastefaktorn för att långsiktigt skapa ett Malmö där alla kan bo bra.

Planering i Malmö 2015:2

2015-05-27 15:35:26

UTRIKES FLYTTNINGSNETTO ÖVRIGA

ANTAL BOSTÄDER / PERSONER

8000 DANMARK FLYTTNINGSNETTO

7000

6000

5000 INRIKES FLYTTNINGSNETTO

4000

3000

2000 FÖDELSENETTO

1000

-1000 FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

ÅR

Så här många människor har fötts i Malmö och flyttat till och från staden sedan år 2000. Under de senaste tio åren har befolkningen i genomsnitt ökat med 4 600 personer per år samtidigt som det i snitt byggts 1 300 bostäder per år. Illustration: Stefan Nilsson

Tre stora utmaningar för Malmö de kommande åren är att: • verka för ökat bostadsbyggande • verka för att öka utbudet för hushåll med låg inkomst • verka för att minska hemlösheten

Stadens inriktning

Malmö stad har höga ambitioner för stadsbyggande och bostadsförsörjning i den nya översiktsplanen, i slutrapporten från Kommissionen för ett socialt håll bart Malmö och det politiska initiativet Bygg Malmö helt som alla antogs av kommunfullmäktige under 2014. Ett stort fokus inom Malmö stads verksamhet är att läka samman staden och att skapa goda möjligheter för alla att leva ett gott liv. Detta är också något som genomsyrar de bostadspolitiska målen. Förtätning i staden är något som Översiktsplanen förordar och det är också svaret på många delar i de bostadspolitiska målen för en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad. Det är många faktorer som avgör om bostadsprojekt kommer igång, men kommunen har begränsade möjligheter att vända utvecklingen på egen hand. Bostadsbyggandet måste ske i samspel mellan aktörerna på bostadsmarknaden. Staden verkar för att i möjligaste mål ge marknaden draghjälp för att bostadsbyggande ska ske i takt med befolkningsökningen.

Bolotsen – oljan i myndighetsmaskineriet

En sådan draghjälp är Bolotsen som är en del av det politiska initiativet Bygg Malmö helt. Syftet är att ytterligare öka bostadsbyggandet i Malmö. Bolotsen Marléne Engström jobbar bland annat med intern förankring av frågeställningar kring p-normer, till fälliga bostäder och detaljplaner för bostäder.

– Glädjande nog ökar nu antalet byggstarter för bostäder i Malmö, bland annat på grund av förbätt rade förutsättningar på marknaden. I det läget är det viktigt att vi som myndighet synkroniserat våra pro cesser med byggherrarnas, så att vi kan får ut mest möjligt av den uppåtgående trenden. Nu ser vi att vårt arbete ger resultat, säger Marléne Engström. En fråga som varit föremål för mycket debatt är situatio nen för hushåll som har låga inkomster. – Dessa processer tar tid men vi arbetar aktivt med frå gan på flera olika sätt. Kom pislägenheterna i Norra Sor genfri, som är ett resultat av Marléne Engström UngBo-projektet och byggs av ByggVesta, är ett sådant exempel. Men vi vill naturligtvis alltid göra mer för dessa grupper. Trots ökat bostadsbyggande saknar Malmö stads Bolots inte utmaningar. – Ofta handlar det om att vara en brobyggare och att vara den som tänker kreativt i processerna. Bolotsen kan också vara en hjälp i kommunikatio nen kring konkreta problem. Handläggningen av ärenden inom Malmö stad ska flyta smidigt, säger Marléne Engström. Läs mer på malmo.se under Stadsplanering & trafik Läs mer om ByggVestas kompislägenheter på sidan 18 Hanna Björklund Planeringssekreterare hanna.bjorklund@malmo.se

Utvecklingen i Malmö 2014 Pilarna anger utvecklingen under 2014 jämfört med genomsnittlig utveckling under perioden 2009-2013.

Bostadsbyggandet 1 882 byggstartade bostäder 1 020 färdigställda bostäder Upplåtelseformer 69 % byggstartade hyresrätter 21 % byggstartade bostadsrätter 10 % byggstartade småhus 163 lägenher omvandlades från bostadsrätt till hyresrätt Befolkningsförändringar 4 900 fler personer i Malmö 5 270 födda 21 500 inflyttare 18 800 utflyttare Boplats Syd 46 600 registrerade sökande 4 365 förmedlade lägenheter 3 år genomsnittlig kötid 35 fastighetsägare deltar Hemlöshet 714 personer i strukturell hemlöshet 428 personer i social hemlöshet Bostadspriser Småhus 27 000 kr/kvm Bostadsrätt 20 300 kr/kvm

Annika Reischmann Planeringssekreterare annika.reischmann@malmo.se

Planering i Malmö 2015:2 | 11

PIM_15.2_tryck.indd 11

2015-05-27 15:35:28

Fastighetsbolaget Trianon bygger social hållbarhet I april tog fastighetsbolaget Trianon ett symboliskt första spadtag för 140 nya lägenheter i kvarteret Vårsången på Lindängen. Det är första nybyggnadsprojektet på 37 år i stadsdelen. Samtidigt skapas 40 arbetstillfällen för arbetslösa boende i området. – Äntligen är vi på gång med vårt största projekt någonsin och som är unikt i sitt slag. Ett samhälls byggnadsprojekt där sociala villkor gäller i hela genomförandet, inledde Olof Andersson, VD på Trianon, spadtaget. Även för Malmö stad är spadtaget i kvarteret Vårsången ett av de viktigaste på väldigt länge. I anslutning till tomträttsavtalet har det skrivits in en särskild överenskommelse mellan staden och Tri anon där fastighetsbolaget har åtagit sig att verka för social hållbarhet genom att skapa sysselsättning för arbetslösa Lindängenbor. Målsättningen är att skapa arbete till fyrtio boende inom området. – Samarbetet med Trianon är ett lysande exem pel på hur staden kan arbeta med sociala klausuler i våra avtal. Det är ett projekt där fastighetsägaren satsar på sina hyresgäster och också ett bra exem pel på att förtäta inåt. Ett spetsprojekt med social hållbarhet i fokus helt enkelt, säger Christian Röder, samhällsplanerare på fastighetskontoret.

Tomträttsavtal ger förutsättningar

Byggentreprenör är PEAB som har anställt tio av Trianons hyresgäster i kvarteret Vårsången. Även samtliga underleverantörer har samma villkor. Totalt handlar det om 40 arbetstillfällen för arbets lösa boende från området. Olof Andersson är nöjd med samarbetet med Malmö stad, både med politiker och med tjänste män. – Projektet har gått att genomföra tack vare det tomträttsavtal vi har skrivit med fastighetskonto ret. Malmö stad är modiga och har vågat hitta nya vägar för att få igång det här projektet, säger Olof Andersson. – Våra mark- och exploateringsavtal ger oss möj lighet att arbeta skarpt med sociala frågor genom att skriva in sociala klausuler i avtalen. Hittills har det, i avtalen, varit fokus på sociala bostäder samt sko la, förskola, LSS-boenden mm. Även miljöfrågorna har varit viktiga, inte minst genom krav på Miljö byggprogram Syd, berättar Christian Röder, fastig hetskontoret.

Husens värde höjs

Ett samarbete med näringsliv, högskola, myndig heter och andra aktörer är viktigt för att involvera och skapa engagemang och för att tillsammans byg ga Malmö helt. – Även om vi kan skriva in olika krav i våra avtal så kräver det en dialog mellan aktörerna. Det måste finnas en vilja från båda parterna i ett avtal, och vi har idag flera aktörer som vill utveckla frågan vida re, säger Christian Röder. 12

PIM_15.2_tryck.indd 12

Trianons VD Olof Andersson och Christian Röder, samhällsplanerare på fastighetskontoret, är eniga om att dialog och samarbete mellan olika samhällsaktörer är nyckeln till framgång. I Lindängen har Trianon åtagit sig att verka för social hållbarhet genom att anställa boende i området.

I nybyggets grannfastighet vid Gånglåtsvägen genomför Trianon renoveringsarbeten. För att und vika höga hyreshöjningar handlar det inte om total renoveringar, utan fokus ligger på hissar, fönster och energieffektivisering. – Vi vill medverka till att höja det sociala kapi talet på Lindängen och göra det attraktivare att bo här. När statusen i ett område höjs, höjs också värdet på våra hus. Vi ser det här som kloka investeringar som bland annat resulterat i mindre skadegörelse i området, säger Olof Andersson. Katarina Burle Kommunikatör katarina.burle@malmo.se

Trianon på Vårsången I dagsläget har Trianon anställt tre lokalvårdare och fyra vaktmästare från området. Trianon sponsrar halva medlemsavgiften till barn och unga i bostadsområdet, t ex fotboll-/handbolloch gymnastikföreningar. Trianon har startat ett projekt där de bjudit in boende för att vara med och skapa jämställda utemiljöer. ”Tjejer i förening” ska leda projektet. Tjejer i Förening arbetar utifrån ett individbaserat perspektiv för att öka tjejer och unga kvinnors engagemang och delaktighet inom civilsamhällets organisationer. Läs mer på malmo.se

Planering i Malmö 2015:2

2015-05-27 15:35:38

i Lindängen

Varför vann Malmökommissionen planpriset 2014 egentligen? Den storstilade rubriken ”Därför vann Malmö plan priset” i förra numret av Planering i Malmö väckte mitt intresse. Ivrigt kastade jag mig över sidan tjugo sex för att få klarhet i detta därför. Där hittade jag ju ryns motivering, men fortfarande inget riktigt svar på varför Sveriges Arkitekter premierar ett kommissions arbete med inriktning på hälsa och sociala faktorer. Anledningen till att jag så ivrigt ville ha en bak grundsförklaring beror på det otraditionella i juryns beslut. Planpriset har tidigare delats ut för att upp märksamma planer över nya eller förändrade stads delar. Nu har man valt att ge priset till Malmökom missionens slutrapport, en diger textlunta med fokus på Malmöbornas hälsotillstånd, och till un derlagsrapporten ”Stadens rumsliga påverkan på hälsa”. Där den senare, handen på hjärtat, innehåller direktiv och uppmaningar som egentligen borde vara självklarheter för varje arkitekt och stadsplanerare. Varför premiera detta?

Processen snarare än planen

Kan det vara så att juryn (och samtiden) är besviken på de stadsplaner och den utveckling som planeringen har tagit. En stadsplanering som maximerar och kvantifierar, men som inte hänger med i de krav som måste ställas på vardagslivets livsmiljöer i den framväxande staden där så många kommuner nu önskar den täta och gröna staden. Vi får förskolor och skolgårdar med minimala ytor för lek och mo torikträning. Vi får bostadskvarter med obefintliga gemensamma ytor för möten och spontana grann kontakter. Vi ser fler och fler problem kring stadens ekosystemtjänster. Behoven som följer med den för tätade staden kräver samarbete mellan en mängd intressenter och aktörer som ska samsas på gemen samma ytor. Det är kanske inte så intressant längre hur den ritade planen ser ut. Är det kanske mer intressant hur processer, samutnyttjande och med skapande ser ut? Kan det vara så att Sveriges Arkitekter genom sin jury vill slå ett slag för arkitektens och planerarens roll att på ett helt nytt sätt delta i stadens planering som utvecklare av hela hållbarhetskonceptet. Arki

tekter tränas att utifrån en mängd intressen, många gånger motstridande, arbeta fram långsiktigt funge rande lösningar. Kanske det är denna yrkeskategori som också kan samverka med de nya aktörer som behövs för det vi brukar benämna urban basics (faktorer som måste fungera i samhället som tillit, hälsa, skola, sysselsättning, kommunikationer etcetera) och leda arbetet med en fysisk planering som grundar sig på goda livsmiljöer?

Proportionell universalism

Kan det slutligen vara så att det trots allt inte längre är självklarheter att tala om livet mellan husen, om miljöer som bidrar till tillit mellan människor och om mötesplatser som bidrar till nätverk och fördju pade insikter i andras vardag. Uppmaningen från kommissionen att angripa ojämlikheten med pro portionell universalism är kanske den mest intres santa. Det vill säga att vara noggrann med att de åtgärder vi föreslår för att öka den jämlika hälsan riktas till alla, men på ett sådant sätt att den som behöver den bäst också är den som gynnas mest. Det betyder att de åtgärder staden gör för att komma åt social ojämlikhet inte längre kan isoleras till ett slutet område eller en sluten grupp. Det ligger antagligen ett uns av sanning till juryns val i alla tre utkastade teorier. Det som är tydligt är i alla fall är att humanistiska värden och sociala frå gor har ansetts som så viktiga att de har varit värda att uppmärksammas. Övriga nominerade bidrag hade samtliga inslag av en vilja till social hållbar het. På motsvarande sätt som WHO:s hälsosektor på nittiotalet vände sig till arkitekter för att få hjälp med ökande ohälsotal, kanske det nu är dags för den fysiska planeringen att vända sig till nya samhällsaktörer för att komma närmre de sociala utmaningar som samhället står inför. En av utmaningarna är att grunna på vad proportionell universalism och med skapande betyder för stadsplaneringen. Marianne Dock Arkitekt marianne.dock@malmo.se

Med Levande Malmö växer en ny berättelse fram

Lena Andersson är en av de lokalvårdare som vuxit upp och bor kvar på Vårsången och som nu anställts av Trianon.

Levande Malmös uppdrag är att visa hur fysiska, sociala och mentala barriärer som hindrar en positiv utveckling i hela Malmö kan brytas. Under arbetet har fokus allt mer riktats in på de processer som styr genomförande. Det visar sig nämligen att många bra idéer om fysiska åtgärder i syfte att minska både synliga och osynliga barriärer inte sällan, trots goda intentio ner, stannar på skisstadiet. Skälen kan vara många, inte minst ekonomi kan försvåra, men även okla ra ansvarsförhållanden och otydliga målbilder kan vara bidragande orsaker. Strukturella och menta la hinder inom kommun och offentlig planering kan också bidra till att inget händer trots en posi tiv inställning till förändring. Levande Malmö har därför kommit att fokusera på de bakomliggande

orsakerna och lösningar på detta mer än på fysisk utformning. Samutnyttjande är en viktig aspekt, till exempel av olika ekonomier, likaväl som lokaler, mark och grön ska. Samutnyttjande kan dock vara svårt att få till i det sektoriserade samhälle som vi verkar i. Att komma förbi ’stuprörstänkande’ och suboptimering kräver innovativt tänkande och inte minst tydliga gemen samma målbilder. Det kan också handla om att or ganisera genomförandeprocesser territoriellt snarare än sektoriellt. Under 2015 kommer arbetet inom Levande Malmö att fokusera på den typen av fråge ställningar. Tyke Tykesson Arkitekt tyke.tykesson@malmo.se

Planering i Malmö 2015:2 | 13

PIM_15.2_tryck.indd 13

2015-05-27 15:35:47

Malmös nya konserthus sett från insidan.

Konstverk installeras på Malmö Live i sommar Den 2 maj öppnade Malmö Live – Malmös nya mötesplats med konserthus, kongressanläggning och hotell. Under våren och sommaren installeras och invigs ett flertal av de konstverk som utsågs i konsttävlingarna om platsens utsmyckning under 2014. Malmö stad har haft en väldigt hög ambitionsnivå för den inre och yttre miljön på Malmö Live. Här ska estetiken få rum. Under våren 2014 bjöds internatio nella, nationella och lokala konstnärer in till konst tävlingar för att gestalta Malmö Lives inre och yttre offentliga rum. Tävlingarna arrangerades av Malmö stad i nära samarbete med Malmö förskönings- och planteringsförening och hotellkedjan Nordic Choice Hotels. Tävlingarna var inriktade på olika fysiska platser inomhus och i kvarteret runt Malmö Live. De vinnande förslagen visar ett brett spektra av konstnärliga koncept. Förhoppningen är att de till sammans ska ge en spännande och nyansrik bild av den offentliga konstens avgörande betydelse i ett projekt som Malmö Live. De visar spännvidden i en av de största satsningarna på offentlig konst som har genomförts i Malmö. – Konsten i och kring Malmö Live är nutida samtidigt som den blickar framåt, vilket också är en beskrivning av Malmö, och det bästa är att konsten är tillgänglig för alla och precis som Malmö präglat av öppenhet, menar kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Komplettering av det inre rummet

I den internationella tävlingen för Malmö Lives inre rum var avsikten att komplettera det rum som be nämns ”common areas” och mötesplatsen, det vill 14

PIM_15.2_tryck.indd 14

säga foajéer och andra allmänna utrymmen. Hae gue Yang var en av tävlingens två vinnare och hans Dispersed Three in Live Conjunction var det för sta verket som installerades på Malmö Live inför öppnandet i maj. Verket består av tredimensionella, transparenta skulpturer skapade av persienner i oväntade färger. Den andre vinnaren blev Cerith Wyn Evans med verket E=V=E=N=T. Det är en modern ljuskrona av lysande neonrör som ska hänga mitt i byggnadens höga samlande rum innanför foajén. Verket installe ras och invigs i slutet på sommaren i samband med att konserthuset öppnar för första konsertsäsong.

Dåtid och nutid möts i kvarteret

Där Malmö Live nu ligger var det en gång hav. Platsen ligger på utfylld mark som tillkom i sam band med Malmö hamns tillblivelse under tidigt 1800-tal. Med utgångspunkt i tankar om platsens historia, Malmö som en stad i rörelse och föränd ring där möten mellan människor ska stimuleras, reflekterade konstnären Karolina Erlingsson över ordet hav. Vilka minnen väcker detta ord? Vilka be rättelser finns? Ute i kvarteret har hennes verk Hav av minnen, Minnenas hav installerats under våren för att vara på plats när kvarteret öppnade. Hon har fångat Malmöbors berättelser, erfarenheter och minnen av

Konstverk Dispersed Three in Live Conjunction

Planering i Malmö 2015:2

2015-05-27 15:36:04

hav i ett antal utvalda texter. Texterna har skrivits på originalspråk och med handstil av Malmöbor med väldigt olika bakgrunder och livshistorier. De har sedan etsats i det betonggolv som utgör gångvägen i det östra parkrummet. I juni ska Eva Hilds uppmärksammade verk Rubato komma på plats på trädäcket vid kanalen på Malmö Lives södra sida. – Skulpturen anspelar på en musikalisk kom position där man kan läsa in rörelse, rytm och klang. I kontrast till fasadernas monumentalitet och platsens linjära formspråk vill jag tillföra en gestalt ning av en annan karaktär och med andra egenskaper. Ett organiskt uttryck med en formmässig frihet, berättar Eva Hild.

Kommendanten Idélabb. Foto: Elisabet Corengia

Nytt idélabb för hållbar utveckling

Birgit Nilssons bro från ovan. Foto: Stefan Nilsson

Ljudinstallation på Birgit Nilssons bro

Inom programarbetet för Malmö Lives konstnärliga gestaltning väcktes tidigt frågan om ett konstverk med ljud och musik. Ljudkonstnären Kim Hedås fick uppdraget att skapa ett verk utomhus och ljud sätta den nya gångbron över kanalen, som fått sitt namn efter Birgit Nilsson. – Det är en permanent installation där ljudet ska komma ur tjugoen högtalare och röra sig i både tid och rum, som en fiktiv orkester. Det ska vara välkomnande och locka in till Malmö Live. Jag har involverat Malmö Symfoniorkester eftersom det är deras hemmascen men jag har också spelat in en mängd andra ljud och röster på stan. Det ska bli ett levande flöde av ljud, förklarar Kim Hedås. Ljudtekniken, som ska vara dold inne i bron med högtalare i träbänkarna längs räcket, installeras under våren och början på sommaren. Verket sätts igång i samband med invigningen av kvarteret den 4 juni. Carolin Sjöholm & Gatukontoret carolin.sjoholm@malmolive.se

Fakta om konsttävlingarna vid Malmö Live Tävlingarnas programinriktning ställde krav på hög nationell och internationell klass samt att konsten skulle illustrera begreppen ”Malmö i världen” och ”Malmö visar världen”. Under 2016 kommer ytterligare två konstverk att installeras. Det är verket Passage av Maha Mustafa som ska stå på Dag Hammarskiölds torg och The Wind Wall av konstnärstrion Petter Thörne, Jens Vium Skaarup och Joshua Morrison vid Malmö Lives nordöstra entré.

Under våren har en ny arena för lärande om hållbar utveckling börjat ta form i den numera så kallade Kommendanten vid Malmöhus slott. Visionen är att huset ska fyllas med workshops, utställningar, projektarbeten, föreläsningar och verksamheter – alla med målsättning att främja håll bar utveckling. Bakom Kommendanten Idélabb står kulturförvaltningen, miljöförvaltningen, stadsbyggnads kontoret, Institutet för hållbar stadsutveckling ISU,

Edumanity, SEA-U, Kommendantens Kafé och Malmö Museer. Samarbetet drivs i projektform under tre år och kommer därefter att utvärderas. Huset är fortfarande öppet för allmänheten, som kan ta del av aktiviteterna under muséets öppettider. Elisabet Corengia Kommunikatör elisabet.corengia@malmo.se

Bostäder byggs ovanpå idrottshall I maj togs första spadtaget för ett unikt projekt i Västra Hamnen. I kvarteret Stämpen, intill Stapel bäddsparken, byggs en idrottshall och 130 ungdoms bostäder. Bostäderna byggs vid sidan och ovanpå idrottshallen och tanken är att en etta som mest ska kosta 4 000 kronor i månaden. Stadsfastigheter har ansvarat för upphandlingen och kommer att äga och förvalta idrottshallen medan MKB tar över bostäderna och planerar för inflytt ning nästa höst. Det kommer att finnas en övre åldersgräns för hur gammal man får vara för att söka bostad och kunna flytta in. Ettorna ligger mellan 29 och 32 kvadratmeter, tvåorna på 45 kvadrat. – MKB:s ambition är att bredda utbudet och bygga varierat med olika hyresnivåer så att fler hus håll kan efterfråga en nybyggd bostad. Att vi nu kan erbjuda 130 ungdomsbostäder för under 4 000 kronor i månaden (för en etta), dessutom i ett att raktivt läge, ser jag som mycket positivt, säger Claes Jeppsson, ny- och ombyggnadschef hos MKB. Förhoppningen är att området ska vara attraktivt för unga Malmöbor, som ofta har svårt att komma in på bostadsmarknaden och hitta en egen lya i centralt läge. Bygget beräknas kosta 113 miljoner kronor och för den speciella konstruktionens svarar Chroma arkitekter och Peab. – Stadsfastigheter ser detta som ett unikt samar betsprojekt med MKB för att skapa nyproducerade billiga lägenheter för ungdomar i Malmö. Projektet tillgodoser dessutom behovet av en idrottshall i Västra Hamnen, säger stadsfastigheters projekt-

Datorgrafik: Chroma arkitekter

ledare Peter Hingström. Idrottshallen och ungdomsbostäderna byggs granne med Stapelbäddens flexiskola, som kommer att rymma omkring 500 grundskolebarn och en försko la med 80 platser. Tanken är att den i första hand ska ha klasser upp till och med årskurs 3 men på sikt växa och efterhand kunna rymma såväl mellanstadium som högstadium. Närliggande Västra Hamnens skola kommer också att ha tillgång till idrottshallen. Thobias Ligneman Kommunikatör thobias.ligneman@malmo.se

Planering i Malmö 2015:2 | 15

PIM_15.2_tryck.indd 15

2015-05-27 15:36:06

Skola och hållbart kunskapscentrum i Hyllie Inom kort påbörjas bygget av Hyllies första skola. Projektet är i sann Hyllieanda både klimatsmart, gränslöst och framtidsorientrat. – Jag tror att skolan blir helt fantastisk, säger Peter Werholt, projektledare på Stadsfastigheter i Malmö stad, som redan nu bjuder på en virtuell rundtur i Hyllievångskolan. Hösten 2017 öppnar Hyllie centrums första skola,belägen söder om Hyllie allé och väster om Pildammsvägen. Hyllievångskolan får tre paral lella klasser från årskurs 1 till 6 som ska rymma 630 elever och en förskola med fyra avdelningar med plats för 72 barn. – Skolan blir en del av klimatsmarta Hyllie och vi jobbar mycket med till exempel Eon för att ta fram styrbara system för uppvärmning. Sen jobbar vi mycket med att bygga in system för att barnen ska kunna lära sig saker – till exempel ska det gå att väga matavfallet som kastas och ta reda på hur mycket biogas det blir, berättar Peter Werholt.

Skolgården får en väldigt aktiv utformning med multisportarena, skatepark, löparbana, lekredskap och kullar. – Det händer mycket på skolgården som ska vara attraktivt, efter skoltid, på kvällar och helger, berättar Eva Delshammar på gatukontoret i Malmö stad.

Aktivt efter skoltid

En böljande bäck som kan bli en del i undervisningen om vattnets kretslopp utgör den medvetet otydliga gränsen över till vad som är en kringliggandegrön park för allmänheten. Tanken är att sudda ut grän sen mellan park och skolgård – den som vill nyttja

Förskola: fyra avdelningar Platser: 72 barn Grundskola: tre parallella årskurser från 1-6 Elevantal: 630 platser Byggherre: Stadsfastigheter, Malmö stad Byggstart: juni 2015 Färdigställd: höstterminen 2017 Läs mer om skola och barnomsorg i Hyllie malmo.se/hylliecentrum. Gör ett virtuellt besök i Hyllievångskolan hyllie.com/skola-barnomsorg

skolgården efter skoltid ska känna sig välkommen utan att hindras av något staket. Text Givakt Skåne Illustrationer Liljewall arkitekter

Pedagogik och miljö i fokus

Och det är bara ett par exempel av många på hur pedagogiskt utformad den nya skolan blir. Skolan är gestaltad av Liljewall arkitekter och under resans gång har man tagit hjälp av såväl odlingsnätverket Odla i stan som av pedagoger från Malmö högskola för att få in tankar om utformningen. – Vi har jobbat mycket med teknik och miljö för att få barnen att förstå hur allt hänger ihop. Därför har vi försökt synliggöra tekniken istället för att dölja den, till exempel med plexiglas som visar vilka kablar som finns bakom när man trycker på en knapp, be rättar Annelie Idermark från Liljewall arkitekter. Det finns också en taktil vägg i skolans huvuden tré där man ska kunna titta och känna på de olika materialen som använts till att bygga skolan. Skolan får sedumtak med solcellspaneler som kommer att visa hur mycket energi som produceras. – Tanken är att barnen får lära sig precis hur saker och ting fungerar. Ambitionen är att kunna lära bar nen att vara rädda om huset och ge dem en förståelse för hur byggnaden fungerar, säger Peter Werholt. Skolbyggnaden får tre plan och rymmer även en idrottshall med inriktning på gymnastik, utrustad med tumblinggolv, trampoliner och höj- och sänk bara hoppgropar. 16

PIM_15.2_tryck.indd 16

Planering i Malmö 2015:2

2015-05-27 15:36:12

Kretseum – kretslopp och kunskapscentrum Kretseum – kretslopp och kunskapscentrum invigdes i januari 2015 och är navet i VA Syds pedagogiska verksamhet. Utställningen ”Den hållbara staden” har fokus på vattnets kretslopp samt global och lokal ekologisk hållbarhet. Malmö stad, Eon och Sysav är delaktiga i Kretseum och utställningen kan guidas med olika infallsvinklar utifrån respektive verksamhet. Målgruppen för ut ställningen är bokade skolbesök från årkurs 6–9.

Den hållbara staden

Genom en dramaturgisk resa får besökare ta del av globala och lokala hållbarhetsutmaningar som en stad bär med sig. Besökarna kastas in i frågeställ ningar genom bildspel och en filmupplevelse. Besö karna får även ta del av en fysisk modell av en fram tidsvision av Malmö. Modellens syfte är att visa hur staden fungerar, till exempel varifrån kommer vårt dricksvatten och vart tar regnvattnet vägen. Mo dellen ger även besökarna kunskap och kännedom om hur våra samhällsbärande verksamheter, Malmö stad, Eon, Sysav och VA Syd fungerar och hur vi ar betar med hållbar utveckling både inom den egna verksamheten, men även gemensamt till exempel ge nom klimatkontraktet i Hyllie. Ambitionen med utställningen är att väcka ny fikenhet, ge insikt och kunskap. Det är viktigt att visa på allt miljöarbete och alla satsningar som görs i Malmö. Besökarna ska känna stolthet och själva vilja vara med och bidra till en hållbar utveckling genom medvetna val i vardagen. För att kunna göra med vetna val är det viktigt att få konkreta tips som gör att det är ”lätt att gör rätt” som till exempel informa tion om hur jag sorterar mitt avfall. Lärare och elever kan fortsätta att arbeta med materialet via webben www.kretseum.se.

Hyllie Vattenpark

I maj 2015 invigs Hyllie Vattenpark, som är ett sam arbete mellan Malmö stad och VA Syd. Parken kom mer att vara öppen för alla och innehåller bland annat tio pedagogiska vattenstationer. Dessa statio ner kan lärare för årskurs 4–6 använda som lektions material och handledning kommer att kunna laddas ner från www.kretseum.se.

I Kretseumhuset i Hyllie kan besökare lära om hur vatten, avfall och energi fungerar i vårt naturliga kretslopp.

Hyllierankan – odling i nytt format Intresset för odling växer i Malmö. I takt med att Hyllie byggs ut skapas fler möjligheter att odla. Hyl lierankan är ett nytt odlingsområde i södra Malmö, som binder ihop det befintliga Hyllie med det nya centrumområdet. Här erbjuds odlingslotter i varie rande storlek och ny design. Nedanför Kroksbäckskullarna har det sedan tidi gare funnits odlingslotter. Nu utökas odlingsmöjlig heterna med fler lotter. – Hyllierankan är helt olik andra odlingsområ den. Lotterna är grupperade i cirklar som löper likt

en slingrande ranka. Det ger en park- och trädgårds känsla, säger Susanna Kapusta i Malmö stad, som gestaltat Hyllierankan. Med början ovanför Hylliebadet sträcker sig Hyllierankan söderut mot Annetorpsleden. Området har anlagts i tre etapper och den första invigdes 2014. Nu står de andra två färdiga att tas i bruk och full ändar Hyllierankan, som med sina 129 lotter varie rar mellan 20 och 90 kvadratmeter. Läs mer på www.malmo.se/odlingslotter

Huset är byggt enligt Miljöprogram Syd

Huset är byggt enligt Miljöbyggprogram Syd, som har tre nivåer på miljöklassning. Kretseum är byggt efter de snävaste kraven med avseende på energi, fuktsäkerhet, innemiljö, urban mångfald och bygg nadsakustik. På huset finns cirka 40 kvadratmeter solpanel. På en skärm inne i huset visas elproduk tionen som solpanelerna genererar. Miljörummet i Kretseum kunskapscentrum är inrett med ett mo dernt manér för att visa på utvecklingen av miljörum och synen på avfall. Kaklet på toaletterna är återan vänt och kommer från Återbruket. Vidare är lösöre i pentry och kontor begagnade möbler och föremål som Malmö stad bidragit med. De nya möbler som införskaffats håller miljöstandard, till exempel är sto lar gjorda av återvunna PET-flaskor, liksom de pro filkläder som personalen använder. VA SYD www.vasyd.se

Hyllierankan är olik andra odlingslotter i Malmö, lotterna löper likt en slingrande ranka. Foto: Maria Nyman-Moritz.

Planering i Malmö 2015:2 | 17

PIM_15.2_tryck.indd 17

2015-05-27 15:36:16

1 2

3 4 5

1. 11 rationella lägenhetsvolymer 2. Loftgångar i betong 3. Estetiskt och rumsskapande träraster 4. Smart placerade trappor och umgängesbalkongeri stål 5. Sociala trädgården mot gatan, sittmurar mot gatan

PIM_15.2_tryck.indd 18

1:100 (A3) FÖRRÅD

DUSCH & WC

MAT & UMGÄNGE MAT & UMGÄNGE

DUSCH & WC

FÖRVARING

EGET RUM EGET RUM

FÖRVARING

FÖRRÅD DUSCH & WC

MAT & UMGÄNGE

FÖRVARING

EGET RUM

1:200 (A3)

MAT & UMGÄNGE

Mer än bara bostad FÖRVARING

EGET RUM

DUSCH & WC

En ungdom som bor i en delad lägenhet om cirka 43 kvm kommer att få en månadskostnad på cirka 3 400 kronor per månad exklusive värme och varmvatten.

DUSCH & WC

MAT & UMGÄNGE

DUSCH & WC

FÖRVARING

EGET RUM

FÖRVARING

EGET RUM

MAT & UMGÄNGE

FÖRRÅD

Syftet med vår byggnad har inte bara varit att skapa en efterfrågad bostadstyp utan också att skapa ett boende som möjliggör ett grönt och socialt liv. Uthyrning Vår förhoppning är att UngBo-huset kommer att Lägenheterna kommer att hyras ut med ByggVesta utstrålanytänkande och gemenskap och bli ett posi kompiskontrakt, som ger ökad kontraktstrygghet tivt inslag i den nya stadsdelen Sorgenfri. och som samtidigt medger indiviudella bostads bidrag. Hyresnivån är i genomsnitt 1 480 kr/kvm Cecilia Wallin i kallhyra för normhyra 77 kvm . Varmvatten och Affärsutvecklingschef, värme debiteras utifrån lägenhetens individuella för cecilia.wallin@byggvesta.se brukning, till självkostnadspris.

1:200 (A3)

Exempelhyra

Förvaltning

På ByggVesta har vi egen förvaltning. Våra hus och vår servicenivå har vunnit priser och fått toppnomi nering fem år i rad i Aktiv Bo:s kundundersökning ”Kundkristallen”.

MAT & UMGÄNGE

FÖRVARING

EGET RUM EGET RUM EGET RUM EGET RUM

Arkitekter i projektet är Utopia arkitekter som Bygg Vesta samarbetar med i en rad projekt. De utmärker sig genom sitt stora samhällsengagemang, sin höga estetiska nivå som samtidigt kombineras med en god lyhördhet för projektens genomförbarhet.

EGET RUM

FÖRRÅD

MAT & UMGÄNGE

DUSCH & WC

FÖRVARING

EGET RUM

För att ha råd med eget boende utan att ge avkall på standard och kvalité bygger vi smarta kompakta lä genhetslösningar om 43 kvm. Som boende betalar du för cirka 20 kvm, men får ytan och funktionerna av en större lägenhet, som också uppfyller de funk tions- och tillgänglighetskrav som finns. En viss omarbetning av projektets planlösning har skett sedan tävlingsförslaget. Lägenhetsstorle karna har ökat från 41 kvm till 43 kvm i och med att de individuella rummen har blivit något större för större brukbarhet och bättre generalitet. Nu har sys temhandlingsprojektering precis startat och vi räk nar med att kunna lämna in bygglov i slutet av juni. Byggsystemet av prefabricerade moduler, som vi undersöker om vi kan använda, ger stor möjligheter

Arkitekt

EGET RUM

Projektbeskrivning

till arkitektonisk frihet samtidigt som produktions kostnaden är låg. Modulerna monteras på platt mark och byggs i stål och betong. Fasaderna kommer bestå av röda skivmaterial samt det karakteristiskarastret i kraftiga träbalkar. Trappor och loftgångar görs i stål och betong. Lägenheterna värms upp av centralt uppvärmd tilluft och med marginellt behov av tillskottsvärme i lägenheterna. Byggsystemet, som kan bli aktuellt för UngBo-huset, provar vi idag i Tyresö och det pro jektet kommer att bli det första i Sverige som pas sivhuscertifieras enligt tysk standard. Vi kommer att tillämpa Miljöbyggprogram Syd: buller/akustik och energi nivå B (ev. A), fukt, innemiljö och biologisk mångfald nivå A.

EGET RUM

ByggVesta hade glädjen att vinna markanvisnings tävlingen i UngBo 12 – ett utvecklingsprojekt om framtidens bostäder för unga vuxna mellan 18 och 30 år. Syftet med markanvisningstävlingen var att ut mana rådande byggregler och byggnormer där resul tatet kunde användas som ett diskussionsunderlag i den pågåended ialogen med Boverket och socialde partementet. Med ByggVestas deltagande i UngBo 12-tävlingen ville vi presentera vårt ställningstagan de för hur vi tror att man bäst skapar lägenheter för unga människor. Många av förslagen i UngBo 12-tävlingen hade en hög men en kanske något orealistisk innovationsni vå. Vi tror dock att verkligheten kräver innovationer av mer pragmatiskt slag. Inte bara i Norra Sorgen fri, utan på en mängd olika platser i Sverige, försö ker vi att byggaför unga på ett praktiskt genomför bart sätt. Tävlingsvinsten i UngBo 12 har gett oss ökat självförtroende och därmed gett vår satsning på byggandeåt unga en extra skjuts.

EGET RUM

2015.04.17

I höst tas första spadtaget för ByggVestas kompislägenheter i Norra Sorgenfri. Här ska unga människor kunna dela lägenhet med en kompis – och samtidigt ha tryggheten i ett eget hyreskontrakt.

DUSCH & WC

Norra Sorgenfri – kompislägenheter i kv Spårvägen

Planering i Malmö 2015:2

2015-05-27 15:36:20

MIPIM 2015 – hållbarhet, tillväxt och smart cities på Malmö och Köpenhamns agenda För artonde året i rad deltog Malmö och Köpenhamn tillsammans med näringslivet på världens största fastighetsoch investeringsmässa, MIPIM i Cannes. I år var regionens tema hållbarhet, tillväxt och ”smart cities”.

Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, SofiaHedén, stadsbyggnadsnämndens förste vice ordförande och ordförande Karolina Skog. Foto Göran Rosberg.

Mässan, som ägde rum den 10–13 mars, samlar de största aktörerna på den internationella fastighetsoch investeringsmarknaden i Europa i syfte att locka till sig investeringar och företagsetableringar. – I den utvecklingsfas, som Malmö och även Köpenhamn befinner sig, är det en självklarhet att vi tillsammans lyfter våra kvaliteter och de stora kom mande projekten som påverkar hela Skåne. Då tän ker jag till exempel på ESS, Fehmarn Bält-bron, Öre sundsmetroprojektet, Nordhavnen i Köpenhamn och Hyllie. Till mässan har vi med oss de största samarbetspartnerna som också är involverade i dessa projekt, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommun styrelsens ordförande i Malmö, som tillsammans med Köpenhamns borgmästare, Frank Jensen höll det sedvanliga borgmästartalet i den gemensamma montern i Palais de Festivale. I den 200 kvm stora Copenhagen Malmö- montern visade Malmö stad och Copenhagen Capacity upp regionens styrkor och möjligheter till sammans med ett stort antal samarbetspartners från

Årets mässa hade 21 000 besökare, 4 500 investerare och 93 länder ställde ut. Foto MIPIM.

Danmark och Sverige. Temat för i år var hållbarhet, tillväxt och ”smart cities”. Malmö, som 2014 blev årets miljökommun för andra året i rad och som ran kas som en av världens fyra mest innovativa städer av den amerikanska affärstidningen F orbes, är här en förebild för hållbar stadsutveckling. Två danska och ett svenskt projekt belönades med MIPIM Awards. Dock var inga malmöitiska projekt inlämnade denna gång.

• Bästa Mega framtidsprojekt: Norra Själlands sjukhus i Hilleröd. • Bästa bostadsutvecklingsprojekt: Kröyers Plats 1 i Köpenhamn. • Bästa logistik och industriutvecklingsprojekt: Würth Svenska, Örebro. Göran Rosberg Senior advisior goran.rosberg@malmo.se

I Palais des Festivals i Cannes samlas årligen under MIPIM-mässans fyra dagar de mest inflytelserika internationella fastighetsaktörerna för att nätverka, lära och utbyta erfarenheter.

Planering i Malmö 2015:2 | 19

PIM_15.2_tryck.indd 19

2015-05-27 15:36:24

Hela kajrummet som omger vattenytorna kommer att bli publika ytor, vilket tillför viktiga värden till området och till alla Malmöbor.

Limhamns hamnområde – ett vardagsrum vid vattnet För Limhamns gamlahamnområde är det en spännande period just nu. Den tid då området endast var tillgängligt för de som tjänade sitt levebröd i y tkrävande fabriker är förbi. Limhamns hamnområde kommer omvandlas till en ny stadsdel med ett fantastiskt läge och uni ka tillgångar. Den pågående planeringen möjlig gör att området öppnas upp och görs tillgängligt för framtida Malmö- och Limhamnsbor. Här kom mer finnasmånga bostäder, butikslokaler, skolor och förskolor,men också allmänna platser, som de runt den gamlahamnbassängen. Detta utgör grunden i det som kommer att bli ett fantastiskt vardagsrum vid vattnet. Styrkan med goda stadsmiljöer är tillgången till allmänna platser som ska vara inbjudande och trev liga att vistas på, så som gator, parker och torg osv. Limhamns hamnområde kommer att inrymma många olika miljöer, med allt från kajytorna som omger vattenrummet till den stora grannskapspar ken, torget och gatustrukturen.

ternationellt perspektiv. Att även i framtiden kunna avläsa spår från denna historia har varit en utgångs punkt i utformandet av den nya stadsstrukturen.

Nedsänkt bassängpark

Ett led i detta är bevarandet och återanvändandet av några av de silos, som utgjort en del i Limhamns Cementfabrik, och även det gamla lokstallet. En an nan del i att tydliggöra historien är att knyta an till tidigare strukturer på platsen. Så kommer exempel vis bassängparken, norr om de silos som kommer be

varas, att vara nedsänkt i sin gestaltning för att lyfta fram en del av den gamla hamnbassäng, som fylldes igen här på 1960-talet. Radhusgatan, som har lok stallet som fondmotiv, knyter i sitt läge och form an till de järnvägsspår från den gamla sillabanan som fanns här förut. Malin Nilsson Arkitekt malin.x.nilsson@malmo.se

Sammanflätning med gamla Limhamn

I planeringsarbetet har det varit viktigt att den nya stadsdelen på ett naturligt sätt flätas samman med, och känns som en del av, det befintliga gamla Lim hamn. Att låta de viktiga befintliga rörelsestråken, såsom Järnvägsgatan, Idrottsgatan och Strandgatan, ha naturliga fortsättningar in i Limhamns hamn område har därför känts extra viktigt. Stora delar av Limhamns hamnområde har innehållitindustriella verksamheter som historiskt har satt Limhamn och Malmö på kartan ur ett in 20

PIM_15.2_tryck.indd 20

Bilden visar hur Järnvägsgatan i framtiden kommer att fortsätta ända ner till kajen och det allmänna kajstråket i L imhamns hamnområde. Illustrationer White arkitekter.

Planering i Malmö 2015:2

2015-05-27 15:36:29

Ekosystemtjänster

”Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till männi skors välbefinnande.” (Naturvårdsverket, 2012)

Exploateringstrycket och en ökad folkmängd har resulterat i att andelen grön mark minskat i Malmö. Foto Malmö stad.

Malmö ska bli grönare – men hur?

Jordens ekosystem och deras innehåll av levande organismer, fysisk miljö, processer och funktioner, är grunden för vårt välbefinnande och välstånd. Begreppet ekosystemtjänster beskriver den nytta ekosystemen bidrar med till samhället. Några exempel är växters fotosyntes som med näring från marken blir till virke och mat, rötter som binder jord och hindrar erosion, och miljöer för människors rekreation. Trots att ekosystemen är basen för vår överlevnad så utarmas de i en rasande takt. Därför har FN, EU och svenska myndigheter föreslagit att ekosystemtjänster ska beaktas i planering och beslutsfattande.

Hösten 2014 startade arbetet att ta fram en ny så kallad grönplan vars syfte är att säkra och utveckla de gröna och blå miljöerna i Malmö. Med det menas grön- och vattenmiljöerna i staden. Malmös nuvarande grönplan antogs av Kommun fullmäktige 2003. Grönplanen har fungerat väl, men det har hänt mycket både i Malmö och i omvärlden under det senaste decenniet. Det finns idag ett stort behov att se över grönplanen och vidareutveckla den. Malmös nya översiktsplan tar upp flera utma ningar för den fysiska planeringen som är mycket relevanta i arbetet med en ny grönplan. Ett mål i översiktsplanen är att skapa en tätare bebyggd stad som samtidigt görs grönare. Ytterligare ett mål är att öka tillgång och närhet till både gröna miljöer och mötesplatser i det offentliga rummet. Dessut om ska kvaliteten på grönstrukturen och mötesplat Den nya grönplanen kommer även kartlägga gröna torgmiljöer, som till exempel här på St Knuts torg. Foto Malmö stad. serna förbättras.

Låg andel grön mark per invånare

Malmös nuvarande grönplan innehåller beskrivnin gar och analyser av tillgången på grön mark utifrån ett rekreativt och biologiskt perspektiv. Vidare inne håller grönplanen strategier och förslag på framtida

De gröna miljöerna bidrar till ekosystemtjänster som är oumbärliga för människan. Foto Malmö stad.

förutom de traditionellt gröna miljöerna, även vattenområden och mötesplatser, till exempel torg, att kartläggas. Tanken är att ta ett helhetsgrepp och kartlägga all grön mark oavsett om det är offentligt eller privat ägd.

Nya verktyg tas fram

Stadens gröna miljöer och vattenmiljöer ger en rad ekosystemtjänster som är oumbärliga för männi skors välbefinnande. En viktig del i en ny grönplan är att introducera begreppet ekosystemtjänster. Det projektgruppen ser framför sig är ett eller fleraplaneringsverktyg som ska kunna användas vid nybyggnad, ombyggnad och upprustning av befint liga miljöer. Verktygen ska ge en bild av ett områdes bevarande och utveckling av grön mark och biolo gröna och blåa status som kan användas som under giska kvaliteter. lag i både planering och förvaltning. Grönplanen visar att Malmö stad har en relativt Det är viktigt att dessa verktyg blir lätta att jämn fördelning av grön och tillgänglig mark, men i använda. Det ska göras genom framtagning av till jämförelse med andra svenska stora städer en mycket exempel checklistor, riktvärden och exempel som låg andel grön mark per invånare. ska underlätta implementering och genomförande. Sten Göransson Grönplanen har varit viktig för att säkra tillgången Projektledare på gröna miljöer inom kommunen. Den har haft sten.goransson@malmo.se betydelse för att hävda principen av en grön struk tur och behovet av närhet till olika typer av parker och naturområden. Arbetet med en ny grönplan är ett förvaltTrots ett förbättrat arbete med bevarande och ut ningsövergripande projekt där Kommun veckling av det gröna har exploateringstrycket och styrelsen är beställare och som startade hösen ökande folkmängd inneburit att stadens totala ten 2014. Målsättningen är att förslag till plan andel grön mark minskat. Statistik från 2005 visar ska gå ut på samråd våren 2016 och att planen att av svenska storstäder har Malmö den största ska kunna antas av Kommunfullmäktige senminskningen av grön mark. hösten 2016. För att kunna göra staden grönare krävs Vad Malmös nya grönplan ska heta är ännu nytänkandeoch bättre planeringsverktyg för analys oklart. Tills vidare går det under namnet Plan för Malmös gröna och blå miljöer. och värdering av alla grönytor, även vattenytor. Till skillnad från grönplanen 2003 kommer, Planering i Malmö 2015:2 | 21

PIM_15.2_tryck.indd 21

2015-05-27 15:36:31

Alla vinnarna i Funky rooms-tävlingen, tillsammans med bostadsminister Mehmet Kaplan och kommunalråd Karolina Skog.

Funky rooms-lösningar ska testas i Malmö Hur bygger vi billiga ekonomiska bostäder som samtidigt uppfyller kraven på tillgänglighet och bekvämlighet? Idétävlingen Funky rooms vill uppmuntra till att hitta yteffektiva och ekonomiska lösningar för bostäder med kvalitet. Går det att producera en lägenhet som är mindre än femton kvadratmeter, som samtidigt är tillgänglig för rullstolsburna? Genom att låta ytorna få dubbla funktioner såsom att diskbänken kan bli ett skriv bord och dörren en bokhylla samt tänka på detal jer som rörliga kranar och enkel sopsortering, har Anders Johansson i sitt bidrag 11 m² lyckats skapa ett boende på elva smarta kvadrat, som är både funk tionellt och tillgängligt. Den 20 mars fick Anders Johansson och de andra finalisterna i Funky rooms ta emot pris för sin uppfinningsrikedom av bostads minister Mehmet Kaplan. Med idétävlingen Funky rooms har UngBo velat utmana invanda föreställningar om hur man kan bo, var det kan byggas och om det alltid måste vara dyrt med kvalitet. Våtrum tar proportionellt stor plats i små lägenheter och är dyra att producera. Uppgiften i Funky rooms har därför varit att ta fram idéer på hur dessa ytor kan göras mindre och billigare, utan att kompromissa med funktion eller tillgänglighet.

Jury från Malmö stad och aktörerna

Juryn bestående av representanter från UngBo,stads byggnadskontoret, HSB, JM, MKB och Acomp har bedömt bidragen i de tre deltävlingarnaoch många av förslagen har lett till ivriga diskussionerom funk tion och användbarhet. Hur litet kan ett badrum bli? Varför är vägghängda toaletter otillgängliga? Måste ett kök ha en vask? 22

PIM_15.2_tryck.indd 22

Till sin hjälp har juryn haft två experter: Sven Gustafsson, arkitekt på White arkitekteroch van husritare och Johanna Hesselman, tillgänglighets rådgivare på stadsbyggnadskontoret. De olikakom petenserna i juryn har varit en stor tillgång underar betet och lett till intressanta samtal och nya insikter om byggandets förutsättningar. I de tre deltävlingarna valde juryn ut totalt 14 bidrag som gick vidare till final och omröstning på Facebook. Den sista omröstningen avslutades den 20 februari, men resultatet hölls hemligt fram till prisutdelningen den 20 mars. Den 14–29 mars ställ des finalisterna ut på FormDesign Center i M almö. I samband med prisutdelningen hölls samtal om bostadsfrågan med bland annat bostadsminister Mehmet Kaplan och stadsbyggnadsnämndens ord förande Karolina Skog.

Samtal om bostadsfrågan

Eftermiddagen den 20 mars inleddes med ett sam tal mellan Funky rooms samarbetspartners, Malmö stads Bolots, en representant från Boverket, stads byggnadsnämndens ordförande i Malmö samt en re presentant från Byggvesta om hur vi kan bygga mer och för fler samt hur idéerna från Funky rooms kan bli verklighet. I samtal nummer två pratade bostadsministern med framtidsforskaren Anders Gullberg från KTH och Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson

om olika framtidsscenarion för Sveriges bostads marknad. Bostadsministern lovade en större statlig inblandning i bostadsbyggandet och stadsbyggnads nämndens ordförande var tydlig med att hon gärna ser mer innovation i utvecklingen av nya bostäder och hoppas att några av Funky rooms-idéerna blir verk lighet. Sedan var det äntligen dags för prisutdelning och Anders Johansson tog hem hela 5 vinster för sina för slag 1 m2, 10 m2 och 11 m2. Flerfaldigt belönad blev också Jens Almstöm för sitt förslag Badrumsskåpet.

Vad händer nu?

Alla tre av Funky rooms samarbetspartners plane rar att testa idéerna från Funky rooms i sin pro duktion. HSB vill använda några av lösningarna i sina nya vindslägenheter, JM har ritat vidare på Jens Almströms förslag Badrumsskåpet och MKB vill testa några av de idéer som Anders Johansson presenteradei sitt förslag 11 m2. Så det ser ut som att stadsbyggnadsnämndens ordförande får som hon vill med mer innovation i stadsutvecklingen och att Funky rooms-idéer blir verklighet. UngBo kommer att följa utvecklingen. Hannah Wadman Projektledare UngBo hannah.wadman@malmo.se

Planering i Malmö 2015:2

2015-05-27 15:36:35

Smarta idéer och dubbla funktioner tog priset

Vinnande förslaget i badrumstävlingen, Homage till Mondrian av Per Hallström Alla hyllor inskjutna i badrummet

Bostadsminister Mehmet Kaplan delar ut priset till Anders Johansson.

Alla hyllor utskjutna ur badrummet

Per Hallström 2014

Vinnande förslaget i kökstävlingen, 10 m2 av Anders Johansson

Läs mer om Funky rooms och titta på de vinnande bidragen på www.funkyrooms.nu Fler bilder från prisutdelningen finns också på www.ungbo.se/media UngBo UngBo är ett kommunikationsprojekt initierat av Malmö stad i samarbete med byggbranschen för att väcka debatt om bostadsbristen bland unga. Idag saknar 289 000 unga i Sverige egen bostad. Så borde det inte vara. Genom en idétävling, en arkitekttävling och Sveriges första boutställning av unga för unga under 2012, samlade UngBo bostadsmarknadens aktörer för att ta ett gemensamt ansvar för ett ökat bostadsbyggande med unga som målgrupp. Funky rooms Med idétävlingen Funky rooms har UngBo fortsatt arbetet med att hitta nya kreativa lösningar för att förbättra ungas bostadssitua tion. Tävlingen har arrangerats av UngBo i samarbete med HSB, MKB och JM samt med stöd från Boverket och Malmö stad. Tävlingen har pågått från oktober 2014 till februari 2015 och varit uppdelad i tre deltävlingar: 1. Badrum 2. Kök 3. Kombination kök och badrum Jury Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö Marléne Engström, Malmös stads Bolots Hannah Wadman, projektledare UngBo Tommy Hedlund, Acomp och samordnare av Funky rooms Stefan Allansson, Avdelningschef, projekt utveckling bostad/Projekteringsledare JM Anne Rosell, projektledare MKB Andrea Johansson, Säljansvarig region syd HSB

Vinnande förslaget i lägenhetstävlingen, 11 m2 av Anders Johansson

Planering i Malmö 2015:2 | 23

PIM_15.2_tryck.indd 23

2015-05-27 15:36:39

Wing Cardigan i återvunnen polyester med vattenbaserat tryck formgiven av MaxJenny.

Detalj av Halo Armchair, stol designad av Lisa Hilland och tillverkad i Malmö.

One euro bracelet designad av Jenny Nordberg, tillverkad i Malmö.

Malmö lockar med ny plattform för både kreativitet och hållbarhet Malmö har goda förutsättningar att skapa positiva förändringar med design. Men för att realisera potentialen behövs en designplattform. För att en stad ska utvecklas krävs stark attraktions kraft och medvetna satsningar. Där spelar design en viktig roll. Inte bara för att utforma miljöer, situa tioner och processer som uppfyller invånarnas be hov, utan också för att få företag att etablera sig. Det är mot denna bakgrund som Malmö stad satsar på att göra design till ett profilområde. – Vi tittar just nu på formerna och ambitions nivån för en designplattform, säger Caroline B Le Bongoat, strategisk utvecklare på Malmö stads ga tukontor och projektledare för plattformen Design Malmö. Att göra design till ett profilområde för Malmö återkopplar till att staten och EU fattat beslut om att området är av stor vikt för samhällsutveckling

ÅTERskapa håller workshop på Hong Kong Business of Design Week.

PIM_15.2_tryck.indd 24

en. Och visst kan design vara ett kraftfullt verktyg. Företag som arbetar strategiskt med design får bätt re lönsamhet, ökad sysselsättning, är mer innovati va och exporterar mer än andra företag. Genom att medvetet arbeta med profilområdet design kan Mal mö öka tillväxten ekonomiskt, socialt och hållbart. – Det kommer hela regionen tillgodo, menar kulturdirektör Elisabeth Lundgren, som 2012 initie rade arbetet med design som profilområde.

Gott designrykte

En designprofil faller sig naturlig för Malmö. Sta den har en lång tradition och ett gott rykte inom designområdet. Redan inför Designåret 2005 profi lerades Malmö som en ”innovativ, kreativ, tillväxt orienterad och multikulturell designstad”. Nu börjar även omvärlden få upp ögonen för hur Malmö och Öresundsregionen arbetar med designfrågor. – Vi fick ett stort genomslag med seminariet ”Öresundsregionen som en tillväxtfaktor för håll bart mode” i Almedalen 2014. Vi ser också att desig ners flyttar hit för att jobba. Vi har dessutom blivit kontaktade av nationella och internationella organi sationer för olika samarbeten och projekt. Det kanske tydligaste exemplet på detta var Mal mö stads och Region Skånes deltagande på Hong Kong Business of Design Week (BODW) i december förra året. BODW är Asiens största årligen återkom mande designevent med 100 000 besökare. Program met var brett och innefattade både utställningar, ut bildningssamarbeten, seminarier och evenemang i det offentliga rummet. Den här gången var Sverige partnerland och fick en prioriterad position vid se minarier och workshops. Allt detta tyder på ett stort

asiatiskt intresse för svensk och skånsk design. Det låter oss öka möjligheterna för de näringar som vill växa. Och självklart skapades fler samarbeten gällan de utbildningar och stadsutveckling.

Nytt fokus

Det asiatiska intresset är tydligt och konkret. Den 1314 mars förra året besökte mässans arrangörer Skå ne och visade stort intresse för de kreativa miljöer och designers som finns här. Även det skånska arbe tet med hållbar stadsplanering intresserade besökar na. Medverkan under BODW gick helt planenligt och i stort sett alla mål uppnåddes, menar Caroline. – Vi fick bra bieffekter också. Bland annat startadeSvenska Institutet ett residensprogram mel lan Malmöoch Belgrad. Dessutom kommer UD på ett nytt besök tillsammans med ambassadörer och honorärkonsuler från hela Asien. Nu sätter Malmö stad ännu större fokus på de signfrågorna i de nätverk som etablerats på lokal, re gional, nationell och internationell nivå. Det hand lar om att förstärka den positiva riktning som redan påbörjats. Tanken är att skapa en designplattform för att samla in de initiativ inom designområdet som finns i staden. Det handlar om att inspirera och sprida in formation, dela kunskap, kompetensutveckla, öka delaktigheten både internt och externt och därmed bidra till att öka tillväxten. Plattformen är under ut veckling, med förhoppningen att kunna lanseras un der höst/vinter 2015. Jacob Härnqvist Kommunikatör jacob.harnqvist@malmo.se

Planering i Malmö 2015:2

2015-05-27 15:36:46

Projekt Thinking Energy i kvarteret Klippern 2 i Västra Hamnen Arkitekt: hauschild+siegel architecture.

• Bostäder i två plan med radshuskaraktär. • Byggnaden har solfångare, sedumtak och

mindre vindkraftverk. • Utemiljön har utformats till ett grönt rum med pool. • Eons smarta hus med smarta energilösningar för att spara energi och minimera CO2-utsläpp. Flerfamiljshuset Hållbarheten, som är ett samarbetsprojekt mellan hausschild+siegel architecture och E.on, har ett av Sveriges mest avancerade system för att mäta och styra energianvändning. Varje lägenhet har över 100 mätpunkter, som ständigt ger information om temperatur och elförbrukning.

Huset Hållbarheten i Västra Hamnen har ett av Sveriges mest avancerade system för att mäta och styra energiförbrukningen.

Stöd för hållbart byggande antar ny form Ändringar i Plan- och bygglagen skapar nya förutsättningar för Miljöbyggprogram Syd. Programmet söker nu sin nya form där tonvikten ligger på d ialog och kunskapsutbyte. Stadsbyggnadskontoret i Malmö har länge eftersträ vat ett hållbart byggande utan att ge avkall på stor stadens funktioner och bekvämligheter. Staden fick stort medialt fokus när bomässan Bo01 presentera des och Västra Hamnen med dess höga miljöpro fil blev en trendsättande stadsdel inom hållbart byg gande världen över. För att öka medvetenheten och säkerställa att miljö- och hållbarhetsfrågorna sätts i fokus under stadens utbyggnad, utvecklade Malmö stad pro grammet Miljöbyggprogram Syd i samarbete med Lunds kommun och Lunds universitet.

Verktyg för byggherrar

Tanken var att underlätta för byggherrarna att göra gröna medvetna val och att det inte skulle vara nå gon skillnad att bygga grönt och hållbart i Malmö och Lund. Resultatet blev ett verktyg, där byggher

rarna uppger sina miljöambitioner enligt överens kommelsen med kommunerna exempelvis i sam band med markanvisningsavtal. Projekten följs upp, när byggnationen är klar via inrapportering av deras resultat- och driftsprotokoll. Några exempel på del tagande projekt är Kappseglaren i Västra Hamnen och Malmö Live.

Ändrade förutsättningar

Efter 1 januari i år är det inte längre möjligt att stäl la särkrav enligt Plan- och bygglagen (PBL). Miljö byggprogram Syd bygger till stor del på särkrav, det vill säga ambitionerna ställer högre krav än de krav Boverket ställer i sina byggregler (BBR). Som ett di rekt resultat av lagändringen, har stadsbyggnadskon toret fått i uppdrag av stadsbyggnadsnämnden att tillsammans med Lunds kommun se över och om arbeta programmet. Uppdraget innebär att gå ifrån

nuvarande inrapporteringsverktyg till att istället fo kusera på att få ett mer engagerande och inspireran de arbetsformat där goda exempel, seminarier och dialoger kan hjälpa till att lyfta fram miljöfrågorna och hållbart byggande. Processen pågår och som en del i detta arbete bjöd Malmö stadsbyggnadskontor och Lunds kommun in byggherrar till en dialogträff under våren. Här fick de möjlighet att bidra med konstruktiv input om hur kommunerna kan bidra till att driva framtidens hållbara byggande framåt. Charlotte Fingal, Miljöbyggsamordnare charlotte.fingal@malmo.se Maria Olsbäck Miljövetare maria.olsback@malmo.se

Projekt Malmö Live Arkitekt: SchmidtHammerLassen architects, DorteManrup arkitekter, Vandkunsten och Johan Celsing.

• Kvarteret består av boende, kontor, hotelloch kongressverksamhet. • Gröna tak binder samman de gröna stråken mellan centrum och Västra Hamnen och bidrar till biologisk mångfald. Sedumtaken hjälper till att fördröja dagvatten.

• Anläggningen ska fungera som ett passivhus och generera sin egen uppvärmning. Utöver den självgenererade energin används närproducerad energi som bergvärme/kyla och solenergi samt “grön” el från vindkraft. • Certifieras enligt det internationella miljösystemet LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) med sikte på den högsta nivån Platina.

Planering i Malmö 2015:2 | 25

PIM_15.2_tryck.indd 25

2015-05-27 15:36:49

Det franska snabbtåget TGV vid Charles du Gaulle-flygplatsen. Foto Anna Modin, Sverigeförhandlingen.

Sverigeförhandlingen är mer än höghastighetståg Sverigeförhandlingen är en ny form av samhällsplanering där staten planerar infrastruktursatsningar tillsammans med kommunerna. Samarbetet ger Malmö möjlighet att stimulera bostadsbyggandet och tillväxten i staden – att bygga Malmö helt.

med omkringliggande kommuner har medarbetare inom en rad olika förvaltningar inom Malmö stad engagerats i arbets-, projekt- och styrgrupper. Ar betet genomsyras av bred samverkan med kommu ner, Region Skåne och andra samarbetspartners som på olika sätt berörs av de framtida infrastruktursats ningarna.

”År 2035 har vi med gemensamma krafter etablerat ett system av höghastighetsjärnväg mellan Sveriges storstäder. Stationerna utgör mötes- och bytespunk ter för människor på resandefot och infrastruktur som järnväg, spårväg och cykelbanor knyter a n och kompletterar. Genom den nya infrastrukturen har nya lägen uppstått i städerna där bostäder byggs, vil ket avhjälpt bostadsbristen. Även andra funktioner som kontor, verksamheter, fritidsaktiviteter, kultur och handel växer fram.” Så kan Malmö stads vision kring de stora infra strukturdragen i framtidens storstadsområde i Skåne formuleras. Med nya länkar och fordon blir vi allt mer uppkopplade på ”samhällets geografinät”. Nya och utvecklade stationsnoder blir drivbänkar för stä dernas fortsatta utveckling. På så sätt skapas förut sättningar för fortsatt ekonomisk utveckling inom ramarna för energi- och miljömässig hållbarhet.

Integrerad infrastrukturplanering

för den önskade samhällsutvecklingen. Malmöstad deltar i processen. Genom kommun styrelsens initiativ Bygg Malmö helt och det egna ar betet med trafikinfrastrukturen står staden redo att möta upp med insatser som ökar de nationella nyt torna. Inom projektet Storstadspaket för Malmö

Utmaningen med dessa processer är att den fysiska planeringen allt mer behöver knytas samman med de utmaningar som storstäder brottas med, inte bara i Sverige utan globalt. Bostadsbrist och migration, de mokrati och jämlikhet, klimat- och miljöutmaning

Samverkan på bred front

I Sverigeförhandlingen, ett statligt initiativ för att skapa nya banor för höghastighetståg och ett ökat bostadsbyggande i Sveriges storstadsregioner, möts politiker och tjänstemän för att ta fram underlag och diskutera nyttor, möjligheter, hinder och kostnader 26

PIM_15.2_tryck.indd 26

Sverigeförhandlingen ska bana vägen för höghastighetståg och ökat bostadsbyggande i storstadsområderna. Bild Colourbox.

Planering i Malmö 2015:2

2015-05-27 15:36:51

I denna visionsbild har korsningspunkten mellan Kontinentalbanan och Amiralsgatan i östra Malmö omvandlats till en knutpunkt där människor kan mötas och där en tätare stads bebyggelse med nya bostäder och olika verksamheter vuxit fram. Infrastruktur kan på detta sätt skapa en bättre tillgänglighet inte bara via ett bättre trafiksystem utan också genom att driva fram investeringar i stadsutveckling i stort. Illustration: David Wiberg.

ar, samt städernas attraktivitet är tydligt kopplade till trygga och hälsosamma boende- och näringslivs miljöer. Nya samverkansformer inom det offentliga och med det privata näringslivet som mer konkret skapar och förvaltar den byggda miljön kommer att behöva utvecklas. Malmöstads satsning på en bo lots är ett exempel på det, som du kan läsa om på si dorna 10–11. Det är fortfarande relativt nytt i svensk nationell infrastrukturplanering att man på detta sätt integ rerar fler ”politikområden” genom en samman flätning av statliga processer och där regionala och lokalaaktörer stödjer upp och medverkar i realise

ringen. Sverigeförhandlingen med grunden i järn vägsinfrastruktur tar ett grepp om bostadsfrågan. Också nya statliga stadsmiljöavtal för kollektivtra fiksatsningar i städer pekar på behovet av fler bo städer, bättre klimat och en hållbar stadsutveckling. Processerna är exempel på en ny form av samhälls planering, där staten planerar infrastrukturen till sammans med kommunerna, som i sin tur får möj lighet att utveckla sina städer i en bredare kontext. Daniel Svanfelt Trafikplanerare daniel.svanfelt@malmo.se

Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen är en utredning om utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna. Projektet planeras pågå till sommaren 2016. Stödjande konkreta satsningar i Malmö som kan komma att ingå i förhandlingen är bland annat cykelsatsningar, Pågatågstrafik på Kontinentalbanan med station bl.a. i Rosengård, spårväg på linjerna Västra Hamnen-Lindängen och Västra Hamnen-Stenkällan och ökad kapacitet på järnvägarna mot Lomma, Ystad, Trelleborg och Köpenhamn. Även nya förbindelser över Öresund, såsom Öresundsmetro Malmö-Köpenhamn, berörs av utredningsdirektivet. I lägen nära planerade stationer och spårhållplatser kan cirka 30 000 nya bostäder realiseras på varierande lång sikt i Malmö stad. Till det kommer ytterligare satsningar i grannkommuner såsom Lund och Trelleborg. Läs mer Sverigeförhandlingens webbplats: www.sverigeforhandlingen.se Region Skånes sida om det regionsgemensamma arbetet med Sverigeförhandlingen: http://bit.ly/1IOGw9N Malmö stads pressmeddelande om Sverige förhandlingen och storstadspaketet: http://bit.ly/1F5hz3M

Nya förbindelser över Öresund, tex Öresundsmetro, berörs också av utredningsdirektivet.

Planering i Malmö 2015:2 | 27

PIM_15.2_tryck.indd 27

2015-05-27 15:36:54

Projekt på gång

Byggnad 96 - huvudentré Ljus sockelvåning och grönska som markerar entrén

Bygglov till en evakueringsbyggnad till Allmänna Sjukhuset

Evakueringsbyggnader SUS Byggnad 95 och 96 Fasadillustration till bygglov White 2015.03.18

Fastigheten Allmänna Sjukhuset 7 utgör större delen av sjukhusområdet i Malmö. Sjukhuset genomgår en stor om- och tillbyggnadsprocess och den aktu ella byggnaden är en evakueringsbyggnad dit olika verksamheter kommer att lokaliseras under proces sens gång. Byggnaden kommer inte att vara permanent, men då om- och tillbyggnaden av sjukhusområdet kommer att pågå under lång tid, utformas den som en permanent byggnad. Byggnadens fasader kläs med keramiska plattor, släta på bottenvåningen och på övriga plan med en textur i sandstensliknande kulör som anknyter till sjukhusområdets befintliga kulörer.I anslutning till entréer ska grönska växa på fasaden. Parkeringsbehovet för projektet löses i redan befintliga anläggningar. Cykelparkering för perso nalen anläggs i källarplan. Byggherre: Region Skåne/Regionservice Arkitekt: White Arkitekter

Bygglov för 57 par- och radhus i Bunkeflostrand

Det kommande radhusområdet på fastigheten Raps baggen 1 i Bunkeflostrand vetter mot Gottorpsvägen i nordväst och Patrons gata i öst. Utmed fastighetens södra gräns passerar Gottorps allé som är ett grön stråk med gång- och cykelbana. De 57 bostäderna består av 41 fyror och 16 fem mor i två våningar, sammanbyggda i grupper om två och tre. Efter fastighetsbildning kommer bostäderna att bli äganderätter. Husen uppförs med tegelfasader i tre kulörer som skiftar mellan beige och grått. Taken täcks av svarta betongpannor. Dörrar målas mörkgrå och fönster utförs i svart aluminium. Förråd, plank och miljö hus utförs i svartlaserad stående träpanel. Förråden får svart papptak och miljöhusen sedumtak. Varje bostad har egen parkering (två p-platser) och sop hantering. Dessutom finns en mindre besöksparke ring och två miljöhus. Fastigheten ligger i Bunkeflostrands norra del och ingår i ett större utbyggnadsområde. Nyligen har bygglov för en förskola och grundskola beviljats söder om den aktuella fastigheten. Byggherre: Skanska Sverige AB Arkitekt: Arkitema Architects/SWECO

Ny detaljplan för kv Fredriksborg i Södra Sofielund

Syftet med planen är att göra det möjligt att förtäta kvarteret med nya bostäder samt att behålla delar av den befintliga verksamheten som idag bedrivs på tidsbegränsade bygglov. Endast de verksamheter som lämpligast kombineras med bostäder kommer möjliggöras i planen. Utöver förtätning i kvarteret är syftet också att skapa en allmän park. I kvarterets befintliga f d industribyggnader finns i dag en mix av kontor, kultur, småindustri och vård mottagning. Det planeras för cirka 150 nya lägen heter i flerbostadshus i den östra delen av kvarteret och genomen ombyggnad av Väveriet. Den nya be byggelsen kan variera mellan fyra och fem våningar. Byggherre: Svenska Hus AB

1:400

Fortsatt utveckling i kv Cementen och bostäder i silos i Limhamn

Detaljplanen för kv Cementen gör det möjligt att Ny detaljplan för bostäder och kontor på 1:200 Universitetsholmen i Västra Hamnen fortsätta omvandlingen av området vid Limhamns Marklov till Vårsången 8 i Lindängen mot Munkhättegatan Marklov är beviljat till Vårsången 8. Detta innebärLindängen Fastigheterna Trollhättan 4, 7 och 6 ligger på Uni gamla cementfabrik till blandad stadsbebyggelse. Fasader 2015-02-13 2014 070 Till största delen kommer området att innehålla bo att man kan starta markarbeten för ett flerbostads versitetsholmen i Västra Hamnen. Detaljplanen städer men även handel, livsmedelsbutik, verksam husprojekt som kombinerar bostäder med lokaler i möjliggör nybyggnad av bostäder på fastigheten markplan och en förskola. Trollhättan 4, nybyggnad av kontor på fastigheten heter och kontor. Vårsången 8 är belägen på Munkhättegatans Trollhättan 7 samt en tillbyggnad av bostäder på be Planens syfte är också att bevara några av de cementsilos som finns i området och förvandla dessa södrasida mittemot Lindängens centrum och utgör fintligt parkeringshus på fastigheten Trollhättan 6. en del av ett pågående struktur och förtätningspro Detaljplanen medger bostadsbebyggelse i fem till till bostäder. tolv våningar och totalt planeras det för cirka 130 lä Planförslaget är den andra detaljplanen för den jekt som omfattar hela Lindängens centrum. Projektet skapar nya bostäder med såväl hyresrät genheter. Plats för 15 000 kvm kontors och verk tidigare cementfabriken i Limhamnm och omfat tar de västra delarna av fabriksområdet. Läs mer om ter som bostadsrätter samt lokaler mot Munkhätte samhetslokaler finns i bottenplan mot Beijerskajen gatan som bidrar till att ge gatan karaktär av stads och Nordenskiöldsgatan. Kaj och vattenrum får en omvandlingen av Cementaområdet på sidan 20. gata. Läs mer om projektet på sidan 12–13. mer publik utformning. Byggherre: NCC Construction Sverige AB Byggherre: Fastighets AB Trianon Arkitekt: Panorama Arkitekter Byggherre: Skanska Öresund 28

PIM_15.2_tryck.indd 28

Planering i Malmö 2015:2

2015-05-27 15:37:00