Planering i Malmö 2014 nr 2 by Malmö Stadsbyggnadskontor

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 2 2014

I MALMÖ

Mobilia vann Årets Stadsbyggnadspris Malmö har en ny Översiktsplan Malmös nya Arkitekturprogram

Innehåll Malmös översiktsplan visar vägen till framtidens Malmö 3 Mobilia vann Årets Stadsbyggnadspris 4 Christer Larsson leder utformningen av en ny arkitektur- och designpolitik 5 Malmö har fått en ny Översiktsplan 6 Fördjupning av översiktsplanen för Nyhamnen – arbetet pågår för fullt 8 Malmös arkitekturpolitiska program klart för samråd 10

Arkitektur är kommunikation 11 Malmös nya saluhall på Neptunigatan 14

D p enn w lane a s w n kri w.m m ft e ä alm d k r en a o.s rto das e/ r oc t en op h /k pla del a a r ne v ta rin öv gs ers rik ikts tlin p jer lan ka en. ns H es ela på

Hus i Malmö – Arkitekturguide 1914–2014 12

ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ PLANSTRATEGI antagen av Kommunfullmäktige 22 maj 2014

Malmös nya mötesplats vid kanalen växer fram 15 Bostadsplanering och byggande i Malmö 16 Krafttag kring nya förskolelokaler ger resultat 17 Bostadsinitiativet och Bolotsen 18 Du blir aldrig för gammal för att stå i bostadskön 19 Ny Planutställning i Stadshuset 19 Med millennieskog och kanalnära mötesplatser sätter Ola Melin sitt signum på Malmö 20 Malmö city – dåtid, nutid, framtid 22 Stortorget – ett torg i förändring 23 Här tolkas gestaltningsfrågan 24 Får jag bygglov? 24 Malmöbor bidrar till utvecklingen av spjutspetsområdet Sege Park 26 100 år sedan Baltiska utställningen i Malmö 27 Hylliegranskarnas första spaning: Roth fastigheter 28 Penthousevåningar och stadsradhus 28 Stadionområdet blir stadsmiljö 29 MalmöExpressen igång 29 Nytt marinpedagogiskt centrum 30 InnoCarnival 13–15 november 30 Projekt på gång 31

ÖP2012_Planstrategi_TILL TRYCK_antagande_nov2013_tyktyk.indd 1

5. huset / form;

Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser.

2014-06-24 09:12:58

Malmös översiktsplan visar vägen till framtidens Malmö Malmös översiktsplan rymmer Malmös framtid. Detta gemensamma dokument visar Malmös strategier och pekar ut den framtida riktningen, både fysiskt, socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Vår nya översiktsplan antogs av kommunfullmäktige före sommaren och det övergripande budskapet är att vi skall bygga staden inåt och i första hand utveckla den stad vi har. Vi har redan startat den rumsliga reorganiseringen av staden genom förtätningar men också genom omvandling av äldre och vilande industri‑ områden till andra verksamheter. I vår översiktsplan öppnar vi för ett scenario med en befolkning år 2032 på cirka 400 000, vilket förutsätter en fortsatt reorganisering, men också ytterligare förbättrade kollektiv‑ trafiklösningar. En strategi som vi arbetar med är att bygga i stationsnära lägen. Kollektivtrafiks‑ tillgänglighet höjer marknadsvärdet vilket ökar incitamenten för att bygga. Kollektivtrafiknära bostäder innebär också att kollektivtrafik blir det naturliga valet för fler malmöbor. Ett led i implementeringen av översiktsplanen är starten av två nya fördjupade översiktsplaner, Kirse‑ berg (med bland annat järnvägsverkstadsområdet) och Nyhamnen. Nyhamnen som är cirka 75 hektar stort, är södra Sveriges mest centrala plats och kommer att ha minst 3 000 bostäder och flera tusen arbets‑ platser. Kirseberg, ligger också på ett logistiskt toppläge och kan rymma 4 000 nya bostäder och 4 000 nya arbetsplatser runt en ny station på Malmö‑ ringen. Aktiviteten är fortsatt hög i två av våra utpekade utbyggnadsområden, Västra Hamnen och Hyllie. Norra Sorgenfri, som är vårt tredje område, startar nästa år med cirka 700 lägenheter i kv Spårvägen. I Västra Hamnen kan jag inte låta bli att nämna Masthusen (f d mässområdet) som är Sveriges och Nordens första Breeamcertifiering och där utvecklingen är i full gång. Varvsstaden utvecklas i något långsammare takt, men är tillsammans med Malmö Live nyckelprojekten i Västra Hamnen. I Hyllie är två nya hotell på väg upp tillsammans med bostäder på Hyllie Boulevard och nyligen togs första spad‑ taget för HSB:s bostäder Sportbyn som blir granne med det nya badhuset som öppnar nästa sommar. I kontorshuset Klipporna, ritat av den danska

arkitekten Henning Larsen, flyttade Skanska in under sommaren. Just nu håller vi även på med förarbetet till Stadionplanen där beslut kommer senare i höst och Skånes Universitetssjukhus, SUS, där stora förändringar är aviserade. Jag vill också nämna stadens och hamnens investe ringar i Norra Hamnen. Det är ett starkt utvecklingsområde som förutom den trimodala satsningen även ger möjligheter för ett affärskluster. En förutsättning för en vidare utveckling i Norra Hamnen är den pågående utbyggnaden av Spillepengs‑ rondellen till en planskild rondell. Allt i syfte att stärka investeringarna. En annan viktig del av översiktsplanens implementering är vårt handlingsprogram Arkitekturstaden Malmö. Ett kvalitetsarbete där staden av tradition har en stark nationell arkitekturprofil och det är också detta som behövs om vi fortsatt skall vara en attraktiv och hållbar stad. På sidan 5 kan du läsa om det uppdrag jag fått av regeringen att göra en översyn och föreslå förändringar av den statliga politiken för arkitektur. Ett uppdrag som är en stor utmaning för mig men otroligt spännande. Tidigare nämnde jag bostäderna och bostadsproduktionen som en förutsättning för stadens fort‑ satta utveckling och tillväxt. Malmö måste hitta vägar för att i samverkan med näringsliv, ideella sektorn, akademin och malmöborna utveckla hela staden. För om vi inte hittar fungerande lösningar blir effekterna för regionens tillväxt stora. Viktigt är också att det inte bara är nyproduktionen som är en utmaning, även vårt befintliga byggnadskapital är i stort behov av förnyelse. Bygga om-dialogen är ett arbete som jag gärna lyfter fram inom detta område. Det är utvecklingsarbete där investeringar i fastigheter kopplas till investeringar i människor. Nyligen skrev Malmö stad ett avtal med Trianon fastigheter som innebär 140 nya lägenheter och 40 årsarbeten till arbetslösa i Lindängen. Det är den här typen av socialt engagemang som är de nya verktygen i Malmö. Tillsammans med Fastighetskontoret har vi sedan länge ett djupare samarbete med aktörerna inom byggbranschen, allt i syfte att öka och utveckla bostadsproduktionen men också försöka få bran-

schen att ta ett ökat samhällsansvar i denna sektor. Handlingsprogrammet går under namnet Bygg Malmö helt. Ett av initiativen var inrättandet av en så kallad Bolots. Bokslut för 2013 blev dock bättre än väntat – 1 046 färdigställda lägenheter och byggstart för 1 140 lägenheter. Trots positivt bokslut, är det fortfarande stor diskrepans mellan bostadsproduktion och inflyttning, vilket ur ett socialt och tillväxt‑ perspektiv är oroande. Staden växer just nu med ett netto om cirka 5 000 personer årligen. Swedbank redovisade i våras en utredning av effekterna av utebliven bostadsproduktion i Malmö-Lund-området som pekade på ett tillväxtbortfall på 6–7 miljarder. Under 2014 och 2015 kommer UngBo att genom‑ föra en ny idétävling med stöd från Boverket och Malmö stad. Syftet är att finna nytänkande rumsliga och tekniska lösningar på hur kök och badrum kan konstrueras med befintliga och funktionella tillgänglighetskrav till lägre kostnad. Målet är att engagera 20 000 innovatörer och få in 100 förslag. Avslutningsvis vill jag även nämna ett viktigt nyckelprojekt och det är Malmö Live, det vill säga satsningen på ett nytt konserthus, kongress och hotell. För att säkerställa områdets attraktivitet och liv över dygnet innehåller projektet även bostäder och arbetsplatser. Malmö Live-projektet är en investering på mellan 3–4 miljarder och tillsammans med övriga projekt i omgivningen tillförs området runt Malmö Centralstation ny yta på över 120 000 kvm. En mätare för fortsatt Malmökraft.

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö Stadsbyggnadskontor. ansvarig utgivare

omslagsbild

Göran Rosberg, 040-34 36 79

Mobilia vinnare av Stadsbyggnadspriset 2014 Foto Bojana Lukac

redaktion

Göran Rosberg, Steffanie Esse, Lotta Hansson och Maria Örn layout/grafisk form

Lotta Hansson och Stefan Nilsson fotografer

Bojana Lukac om inte annat anges. tryck

Exakta, Malmö, september 2014

malmö stadsbyggnadskontor

205 80 Malmö tel. 040-34 10 00 issn

2001-1512 kontakt

e-post sbk.info@malmo.se malmo.se/bobygga och malmo.se/stadsplanering facebook.com/arkitekturimalmo Planering i Malmö 2014:2 | 3

Slussen 1 vid Slussplan vinnare i klassen bostäder och nominerad till Årets Stadsbyggnadspris

Mobilia vinnare av Årets Stadsbyggnadspris och av klassen verksamheter

Mobilia vann Årets Stadsbyggnadspris Årets Stadsbyggnadspris 2014 gick till Mobilia och den omvandling som fastigheten genomgått. Atrium Ljungberg AB är projektets fastighetsägare och byggherre . Jais Arkitekter AB och Fojab Arkitekter AB har haft det övergripande ansvaret för omvandlingen och Sydväst arkitektur och landskap har medverkat till gestaltningen utomhus. – Det är helhetssynen i omvandlingen av Mobilia som Kommittén för Stadsbyggnadspriset belönar. Man har med omsorg bevarat den äldre bebyggelsen och till denna adderat ny bebyggelse med lyhördhet för platsen. Området har fått nya funktioner och nytt innehåll, utan att områdets industrihistoriska betydelse gått förlorad, säger Carina Svensson, ordförande i Malmö stadsbyggnadsnämnd och i Kommittén för Stadsbyggnadspriset. – Mobilias omvandling är ett bra exempel på förtätning och blandad stad och visar hur kvarteren omkring skulle kunna utvecklas. Nya verksam‑ heter och bostäder har tillkommit, nya stråk och mötesplatser har skapats samtidigt som marken har använts resurseffektivt inom staden, säger Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö.

Övriga vinnare Vinnare i klassen bostäder och nominerad till Stadsbyggnadspriset blev fastigheten Slussen 1 vid Slussplan med JM AB som byggherre i samarbete med White Arkitekter. Årets Gröna Lans gick till fastigheten Finn 1 i Hyllie med Roth Fastigheter som byggherre i samarbete med Carsten Andersson Arkitekter AB. Årets Småhuspris gick till fastigheten Signe 5 och ägarna Rikke Nygaard Nielsen och Joakim Glans som drivit projektet. Huset är ritat av Gert Wingårdh, Wingårdh Arkitekter. Årets Skyltpris gick till Stapelbäddsparken och Malmö stads gatukontor, där landskapsarkitekten Tobias Starck designat skylten.

Prisutdelning under Stadsbyggandets dag

Från början av året fram till den 31 mars kan allmänheten lämna in förslag på vilka som ska nomineras till Årets Stadsbyggnadspris och övriga priser. Under våren utser Kommittén för Stadsbyggnadspriset en vinnare i varje klass. Till Stadsbyggnadspriset nomineras vinnarna i klass verksamheter och klass bostäder, men endast en av dessa vinner Årets Stadsbyggnadspris. Pristagarna tillkännages under Stadsbyggandets dag i augusti, då prisutdelningen sker. Priset består av en minnestavla som sätts upp på det belönade objektet. Byggherre och arkitekt belönas med diplom liksom övriga klassvinnare.

Priset delades ut under Stadsbyggandets dag som i år arrangerades på Sankt Gertrud och lockade runt 300 personer. Såväl branschfolk som Malmöbor deltog under dagen, som bjöd på olika föredrag, pris‑ utdelning och busstur till vinnarobjekten. Sedan 1982 delar Malmö stad årligen ut Stadsbyggnadspriset till nyproduktion, ombyggnad eller renovering av ett bostadshus eller en verksamhet som bidragit till att förbättra Malmös stadsmiljö. En av vinnarna i klasserna verksamheter och bostäder belönas med själva Stadsbyggnadspriset. Dessutom uppmärksammas insatser för klimat- och hållbarhetsarbetet i Malmö genom Gröna Lansen-priset, nyproduktion eller ombyggnad av småhus genom Småhuspriset och skyltdesign genom Skyltpriset. 4

Planering i Malmö 2014:2

Årets Gröna Lans fastigheten Finn 1 i Hyllie

Årets Småhuspris fastigheten Signe 5 i Limhamn

Så här utses vinnarna

Elisabet Corengia Kommunikatör elisabet.corengia@malmo.se

Årets Skyltpris Stapelbäddsparken

Christer Larsson leder utformningen av en ny arkitektur- och designpolitik Det är mer än 16 år sedan det nationella arkitekturpolitiska programmet Framtidsformen antogs. Nu ska ett nytt och uppdaterat program tas fram – och det blir Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson som leder arbetet.

vi skapa en attraktiv stad där människor trivs och känner sig trygga så behövs en bra gestaltad livs‑ miljö – och kanske är det till och med så att den gestaltade livsmiljön behöver stärkas för att möta en stigande ohälsa. Den närmaste tiden kommer arbetet i kommittén att bedrivas längs flera parallella spår: – Vi ska först av allt utvärdera det gamla programmet och se vilket genomslag det faktiskt fick. Samtidigt ska vi granska våra grannländers arkitekturpolitik och träffa massor av människor med olika erfarenheter och lyssna och ta in. – Ambitionen är att både skaffa oss en bra nutids‑ bild och skapa en bild av var vi vill vara om 15 år, säger Christer Larsson.

Bred förankring

Christer Larsson tillsammans med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth vid utnämningen som särskild utredare med uppdrag att göra en översyn och föreslå förändringar av den statliga politiken för arkitektur, form och design.

– Ett hedrande, spännande men också mycket utmanande uppdrag eftersom det har hänt så mycket sedan det förra programmet skrevs, säger Christer Larsson, som tar med sig värdefulla erfarenheter från bland annat arbetet med Malmökommissionen. Christer Larsson är stadsbyggnadsdirektör i Malmö sedan 2005 och har en bakgrund inom arkitektur och stadsbyggnad inom såväl kommunal som privat verksamhet. Han är också ordförande i Nordic City Network, senior advisor på Arkitekturhög‑ skolan i Lund samt styrelsemedlem i INTA, International Urban Development Association. Och nu ska han alltså, parallellt med arbetet som stadsbyggnadsdirektör i ett snabbt växande Malmö, leda arbetet med att ta fram ett nytt nationellt arkitektur‑ politiskt program som rubricerats ”Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design”.

Tar ett helhetsgrepp

Ett förslag ska ligga på regeringens bord senast i oktober 2015. Det låter som att det blir ett intensivt år – hur ska du hinna med allt? – Det är en relevant fråga, särskilt eftersom vi bara har lite drygt ett år på oss, men jag har duktiga medarbetare såväl i Malmö som i utredningskommittén, säger Christer Larsson. – Utmaningen blir att kunna ta ett helhetsgrepp om ett så stort område som arkitektur, form och design på så begränsad tid. Men jag ser det som en spännande möjlighet att få vara med och driva frågor som vi har arbetat mycket med i Malmö och som verkligen gör skillnad i vardagen för människor. Vi kan inte bara tala om att bygga billigare, vi måste fokusera på kvalitet, tänka långsiktigt och inse att gestaltning faktiskt är livsviktig.

Nya förutsättningar

Christer Larssons uppdrag är att leda arbetet med att ta fram ett förslag till en ny nationell politik som kan ge arkitekturen, formen och designen större

genomslag i samhället. Arbetet innebär, enligt rege‑ ringens direktiv, att de nationella målen för arkitektur-, form- och designpolitiken ska analyseras och att nya mål ska föreslås, om så behövs. – Det är viktigt att vi har en förhållningsätt till hur vi hanterar politikområdet arkitektur, form och design, säger Christer Larsson. När jag läser det gamla programmet, Framtidsformen, så speglar det sin tid väldigt bra, det är välskrivet och har spelat en viktig roll – men samtidigt har det på de här 16 åren hänt otroligt mycket som i grunden förändrat stadsbyggnadsarbetet. – Vi har släppt modernismens syn på vad planering ska vara med var sak på sin plats i en väldigt analytisk stadsbyggnadsform och arbetar i dag allt mer värdedrivet med utgångspunkt i nya livsstilar och vad människor vill ha. Och där har vi i Malmö varit med och drivit på utvecklingen, inte bara genom vad som har byggts utan också genom att sätta in stadsbyggnad i ett större sammanhang, som i det arbete Malmökommissionen genomförde och i den nya översiktsplanen.

Viktigt skifte

Christer Larsson beskriver det som något av ett paradigmskifte, där stadsutvecklingen i stället för att ha huvudfokus på funktion snarare har blivit ett verktyg för att skapa goda livsbetingelser för vardagslivet, så att välfärden kan distribueras på ett så effektivt och rättvist sätt som möjligt. – Ilmar Reepalu brukar säga att stadsbyggande är det tydligaste sättet vi visar våra värderingar och visualiserar det samhälle vi vill ha och där har vi i Malmö lyckats nå långt på senare år, menar Christer Larsson.

Gestaltad livsmiljö

Det blir en bred process med många röster involverade, på samma sätt som när Malmökommissionen, där Christer Larsson var kommissionär, genom‑ förde sitt arbete. – Många Malmöbor deltog i Malmökommissionens arbete och det skapade en förankring och bred förståelse för det gemensamma projektet. Samhällsutveckling är ju, som Heidegger har uttryckt det, alltid ett gemensamt projekt. En ensam part kan aldrig driva samhällsutveckling, det måste vi göra tillsammans. Och det är själva fundamentet både för vårt arbete i Malmö och för arbetet med att ta fram ett nationellt program för arkitektur, form och design.

Spännande fas

I Malmö pågår ett stort antal stora stadsbyggnadsprojekt med storsatsningar i bland annat Rosengård, Hyllie, Västra Hamnen, Nyhamnen och i området kring Malmö C/Malmö Live samtidigt som det görs en jättesatsning på att knyta ihop staden med Malmö‑ ringen och nya superbussar – och på sikt även spårvagnar. – Vi är mitt uppe i en spännande och oerhört intensiv fas i Malmö som med utgångspunkt i den nya översiktsplanen syftar till att förtäta staden och riva barriärerna mellan olika stadsdelar, säger Christer Larsson. Vi får ofta frågan när vi ska bli klara med allt byggande och mitt svar på den frågan är: aldrig! Malmö är en stad i ständig rörelse, vi ligger med känselspröten ute hela tiden för att ta vara på nya möjligheter och möta nya utmaningar. Vi är alltid ivriga att satsa på det nya - men låter oss samtidigt inte imponeras alltför mycket.

Malmö engagerar

Samtidigt finns det, understryker Christer Larsson, en unik kombination av ett snabbt politiskt styr‑ system och en hög kompetens hos de samordnande förvaltningarna som gör det attraktivt att bygga och bosätta sig i Malmö. – Malmö är en stad som engagerar, som förmår att leverera och som inte räds att hantera de stora utmaningarna. Det har vi alla anledning att vara glada och stolta över. Sven-E Lindberg Skribent sel@lindim.se

Begreppet Gestaltad livsmiljö tycker han väl täcker in det nya synsättet. – Allt utgår ju egentligen från människan. Vill Planering i Malmö 2014:2 | 5

Malmö har fått en ny Översiktsplan Kommunfullmäktige antog den 22 maj en ny kommuntäckande översiktsplan för Malmö. Det innebär att flera års arbete nu har avslutats. Malmö har fått en översiktsplan som blickar två decennier framåt i tiden.

Malmö ska vara en nära, tät och funktionsblandad stad – en grön stad med ett trafiksystem, som sätter människan i fokus. Malmö ska tillsammans med Köpenhamn fungera som motor i Öresundsregionen för att stärka konkurrenskraften.

De övergripande målen är att Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Staden ska kunna fortsätta växa och det kommer att behövas fler bostäder, arbetsplatser och mer service. Målet är att skapa en robust och långsiktigt hållbar stadsstruktur för en ökande befolkning, skapa grön tillväxt och fortsätta utveckla Malmös attraktivitet. När Malmö kompletteras med ny bebyggelse finns det möjlighet att förbättra stadens existerande kvaliteter. Malmö har antagit ambitionen att vara världsledande i hållbar stadsutveckling vilket ger en rad utmaningar, exempelvis på miljöområdet. Att uppnå en socialt balanserad stad, där alla kan leva under goda betingelser, är en avgörande utmaning för Malmö. Ett högt prioriterat mål är därför att förstärka den ekonomiska basen för Malmö‑ bornas försörjning. Malmö ska vara en nära, tät och

Planering i Malmö 2014:2

funktionsblandad stad – en grön stad med ett trafiksystem, som sätter människan i fokus. Malmö ska tillsammans med Köpenhamn fungera som motor i Öresundsregionen för att stärka konkurrenskraften. Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh skriver i förordet till den nya planen: Malmö har genomgått en framgångsrik omvandling, från en industristad i kris till en modern, miljö‑ medveten och framtidsinriktad stad. Denna nya översiktsplan är en plan för en ny tid – med siktet på 2030-talets Malmö. I översiktsplanen ges en samlad bild av Malmö stads långsiktiga utvecklingsvisioner och hur den fysiska planeringen på olika sätt kan bidra till att dessa förverkligas. Osäkerheten om vad framtiden bär med sig är stor men samtidigt kan vi i stora drag förutsäga vad som kommer att ske exempelvis inom teknikutveckling. Vi formar till viss del framtiden själva men vi är också påverkade och beroende av omvärlden och processer som vi inte styr över och där måste vi navigera klokt. Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet är självklara mål för Malmös utveckling. Inriktningen är att Malmö ska fortsätta växa inåt. Det är en strategi som bättre kan hantera såväl en kraftig

befolkningsökning som en lägre befolkningstillväxt. En tätare bebyggd stad är dessutom mer resurseffektiv och har därför en mindre miljöbelastning än en gles och utbredd. En kompakt stad ger bra förutsättningar för en levande och trygg stadsmiljö och stor potential till att utveckla Malmös attraktivitet. Stadens attraktionskraft är en avgörande förutsättning för en växande och dynamisk arbets‑ marknad. Vi behöver arbeta tillsammans med näringsliv och föreningsliv för att skapa arbetstillfällen och gemensamt se till att malmöborna kan ta dessa arbeten. Malmö ska läkas samman och bli en hel stad, barriärer ska brytas och klyftorna minska genom kloka sociala investeringar. På samma sätt som investeringar gjorts i stadens infrastruktur ska vi investera i det mänskliga Malmö. Det är viktigt att Öresundregionen får goda förutsättningar att utvecklas. Framtidens behov av ytterligare en fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn är uppenbart redan idag – och planeringen av en Öresundsmetro har startat. Den mentala nationsgränsen ska suddas bort och arbetsoch bostadsmarknad, kulturutbud och handel flätas samman. Som ett strategiskt dokument med tydliga inrikt-

ningsmål ska en översiktsplan fungera som vägvisare och stöd för kommunala beslut på olika plan. Den ska stödja och inspirera till beslut och arbetsmetoder inom stadens olika förvaltningar som sammantaget ska leda mot ett mer hållbart Malmö. Översikts‑ planen syftar också till att stimulera andra aktörer – offentliga, privata och ideella – i deras arbete som i sin tur bidrar till att utveckla Malmö. Framtidens Malmö bygger vi tillsammans.

Planstrategi + webb-baserat kartverktyg Malmös nya översiktsplan består av en planstrategi (skrift) samt ett digitalt kartverktyg med planeringsriktlinjer. Kartverktyget kan ses på www.malmo.se/op/karta. Alla handlingar (miljökonsekvensbeskrivning, utlåtande med mera) som berör planen kan ses på www.malmo.se/op

ÖVERSIK TSPLAN FÖR MALMÖ PLANST RATEGI

antagen av Kommunfullmäktige

22 maj 2014

ela .H å en s p lan n se tsp r ka rsik je ve tlin v ö ik l a gsr de rin en lane st p da h rta en oc a är rtor p/k rift ka e/o a sk ed o.s nn n m lm De ne .ma pla ww w

HAMNEN BURLÖVS KOMMUN

c Sto

olm

svä

KIRSEBERG

ÖP2012_Planstrategi_TIL

INNERSTADEN

L TRYCK_antagande_nov2

013_tyktyk.indd 1 2014-06-24 09:12:58

Vad är en översiktsplan?

en gvä g Rin Inre n

org svä ge Trelleb

HYLLIE

FOSIE Ysta

dvä

gen

BUNKEFLOSTRAND äg en Yttre Rin gv

Markanvändning OXIE

Existerande blandad stadsbebyggelse

KLAGSHAMN

Ny blandad stadsbebyggelse Existerande verksamhetsområden TYGELSJÖ

Nya verksamhetsområden Odlingslandskap Existerande park och natur Ny park och natur

Skala 1:40 000 1 000 V E L L0 I N G E K O M M U N

Kontinuerlig översiktsplanering

HUSIE

LIMHAMN

Trelleborgsvä gen

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen är ett strategiskt och visionärt dokument vars syfte är att vägleda beslut om användningen av markoch vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Planen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling vilket innebär att delar av det som redovisas i översiktsplanen kan komma att realiseras relativt långt in i framtiden. Översiktsplanen ska säkerställa en handlingsberedskap, men är inte juridiskt bindande. En gång under varje mandatperiod ska kommunfullmäktige uttala sig om den gällande översiktsplanen är aktuell eller anta en ny översiktsplan.

ROSENGÅRD

2 000 m

Begravningsplatser Särskilda fritidsområden

Samtidigt som den nya översiktsplanen har behandlats politiskt för antagande har flera följduppdrag och fördjupningsarbeten satt igång. Arbetet pågår med tre geografiska fördjupningar: Södra Hyllie, del av Kirseberg samt Nyhamnen. Därtill pågår arbetet med två tematiska tillägg till översiktsplanen: Plan för Malmös vatten och Arkitekturstaden Malmö. Tyke Tykesson Arkitekt tyke.tykesson@malmo.se

Planering i Malmö 2014:2 | 7

Fördjupning av översiktsplanen för Nyhamnen – arbetet pågår för fullt Den 22 maj, fem dagar efter kommunfullmäktige antog den kommunövergripande översiktsplanen. fick stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram en så kallade fördjupning av översiktsplanen för Nyhamnen. På grund av områdets mångfald och komplexitet är det viktigt att ta ett helhetsgrepp i form av ett fördjupningsarbete, som ligger på nivån mellan en kommuntäckande översiktplan och en detaljplan. Arbetet ska tas fram i en förvaltningsövergripande process, tillsammans med de tekniska förvaltningarna i arbetsgruppen, och andra förvaltningar i referensgruppen.

Tyngdpunkt på samsyn

Att föra dialog med de inblandade aktörerna i ett tidigt skede är viktigt för att uppnå ett bra resultat och en bred acceptans. Förutom Malmö stads förvaltningar är det de boende, fastighetsägarna och inte minst de statliga myndigheterna som är viktiga att ta kontakt med. Målet är att skapa en gemensam vision och målbild av området. Detta ska leda till smidigare förfarande under nästa steg i planeringsprocessen och under genomförandetiden. Efter dialogmöten och workshops under våren 2014 pågår strukturarbetet för fullt. Men även under hösten kommer det finnas möjligheter till fortsatt dialog med alla aktörer. Planområdet börjar strax norr om Centralstationen och sträcker sig fram till Frihamnen i norr och Västkustvägen i öster. Nyhamnen är på väg att bli ett stort utbyggnadsområde med många bostäder och en hög andel arbetsplatser samt skol- och förskoleverksamhet. Malmö stad och många andra markägare har signalerat intresse att utveckla sina fastigheter. Stora delar av området har använts till hamnverksamhet. Sedan färjeläget flyttades till Norra Hamnen 2011 har stora markytor frigjorts till en ny användning. Det finns fortfarande viss industriverksamhet och lagerlokaler kvar i Nyhamnen. Även blandad

Avgränsning av planområdet fördjupning av översiktsplanen för Nyhamnen.

stadsbebyggelse med kontor, handel och bostäder finns inom området.

Blandad tät stadsdel med närhet till centrum

Enligt den kommande översiktsplanen för Malmö ska planområdet bli en del av den blandade och täta staden. En överordnad gatustruktur inom och till området behöver läggas fast och en stor park ska

etableras inom Nyhamnen enligt planeringsriktlinjerna. Närheten till Malmö Centralstation och det attraktiva havsnära läget är faktorer som gör att området har potential att bli mycket attraktiv med stora möjligheter att etablera urbana förtätningsprojekt. Förutom närheten till Centralen, och därmed hela regionen, är Nyhamnen ett spännande område med kulturhistoriska byggnader, en storskalig industrimiljö och en variation som kan locka nya

Kontorshuset Ångbåtsbron 1A, norr om Posthusplatsen. (Foto Lars Böhme)

Planering i Malmö 2014:2

och kreativa företag. Denna utveckling är motorn för området som behöver tas tillvara för att skapa en uthållig positiv utveckling av området. Idag finns det anläggningsmöjligheter för kryssningsfartyg som innebär att resande har ett exceptionellt kort avstånd till stadens centrum. Detta gynnar inte bara Nyhamnen utan även hela Malmös innerstad.

Marksanering och anpassning till havsnivåhöjning

Planområdets utmaningar är många. På grund av markens användning som hamn och industriområde kommer det säkerligen behöva göras marksaneringar. I vilken omfattning, ska utredas av fastighetskontoret. Kajkanterna behöver en översyn och området behöver planeras med hänsyn till den förväntade havsnivåhöjningen. Att skapa goda miljöer för utomhusvistelse under stora delar av året i Nyhamnens väderutsatta läge blir en utmaning för stadsplanerare och arkitekter. Målet är att i Nyhamnen skapa den så kallade 24-timmarsstaden. Detta innebär en funktionsblandad stadsdel, med en bra boendetäthet, många arbetsplatser, en hög täthet av mötesplatser och grönområden och en flexibel användning och samutnyttjande av byggnaderna och mark. 24-timmarsstaden innebär också att det ska finnas lugna platser som ändå är trygga dygnet runt. Nyhamnen ska helt enkelt vara mer av allt. Med Centralstationen inom 1000 meters avstånd kommer Nyhamnen vara regionens mest tillgängli-

Plats för startup-företag på Hullkajen. Foto: Lars Böhme.

ga plats. Dessutom ska området vara en målpunkt där alla Malmöbor kan mötas. Vattnet ska tillgängliggöras och kommer säkerligen locka många människor. Men även grönområden som saknas i dag ska i framtiden locka människor från andra delar av staden och förbättra livkvalitéten för de boende.

Profilområde för hållbar stadsutveckling

Att Nyhamnen ska bli ett profilområde för hållbar stadsutveckling är självklart. Lärdomar från andra projekt i och utanför Malmö ska lyfta planområdet till nästa nivå. En viktig aspekt är att planera för att motstå framtida havsnivåhöjningar. Här kommer det behövas en mix av olika lösningar för att säkerställa skydd, trygghet och att säkra värden vid högvatten. Att skydd inför havsnivåhöjningen är en svår fråga visar marknivåerna runt de historiskt värdefulla

byggnaderna i planområdet. Marknivåerna är så låga att delar av Nyhamnen lätt kommer kunna bli översvämmade. Att skydda och bevara kulturhistoriska värden bidrar till variation av stilar – en brokighet i området som redan idag lockar mer och mer kreativa företagare till området. Dessa startup-företagen är områdets motor och behöver ges utrymme ett bra tag framöver. Lars Böhme projektledare lars.bohme@malmo.se

Översiktplanen för Nyhamnen kommer sikta cirka 20 år framåt i tiden. Första etappen i arbetet med planen kommer att bli samrådet under våren 2015. Följ gärna arbetet på vår hemsida, www.malmo.se/fopnyhamnen

Kontorshuset Ångbåtsbron 1A, norr om Posthusplatsen. Foto: Lars Böhme.

Planering i Malmö 2014:2 | 9

1. Staden / Funktion;

2. Staden / Form;

3. Staden / Framtid;

Arkitekturen ska tillföra värden till hela Malmö.

Arkitekturen ska stärka Malmö som arkitekturstad i framkant.

Arkitekturen ska bidra positivt till Malmös utveckling.

4. Huset / funktion;

5. huset / form;

6. huset / framtid;

Arkitekturen ska vara hållbar, tillgänglig och flexibel.

Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser.

Arkitekturen ska åldras med värdighet och skönhet.

7. rummet / funktion;

8. rummet / form;

9. rummet / framtid;

Arkitekturen ska främja livet mellan husen.

Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning.

Arkitekturen ska ge kvaliteter till stadsmiljön som varar länge.

Malmös arkitekturpolitiska program klart för samråd För ett år sedan berättade vi i Planering i Malmö om Malmös nya arkitektur politiska program, kallat Arkitekturstaden Malmö. Under samrådsperioden som pågår fram till den 30 november 2014 kan du lämna synpunkter på förslaget. Gör det! Arkitekturprogrammet är uppbyggt kring nio teser för arkitektur och stadsbyggande i Malmö och ska öppna upp för resonemang, snarare än fungerasom pekpinnar. Syftet är att stimulera alla stadsbyggnadsaktörer – arkitekter, byggherrar, politiker och Malmöbor – att tänka kreativt och kritiskt om arkitektur i Malmö. Genom att bygga upp resonemangen kring en 3x3-modell, är intentionen att rama in frågeställningar som täcker flera aspekter av arkitektur. För visst handlar arkitektur om husen, men minst lika mycket om stadsrummen mellan dem – och om staden som helhet? Och nog är det väl så att arkitektur handlar både om funktion och form och framtid? Det nya arkitekturpolitiska programmet formulerar teser för stadens arkitektur, men ger inte svaren på vad som får och inte får göras. Istället besvaras varje tes av en fråga, som är tänkt att få läsaren eller stadsbyggnadsaktören att tänka kritiskt. Programmet illustreras av olika hus och stadsmiljöer, som antingen är goda exempel eller väcker nya frågor. På vilket sätt bidrar detta projekt positivt till hela Malmö? Hur ser det ut om 50 eller 100 år? Hur påverkar det livet mellan husen?

Varför arkitekturpolitik i Malmö?

En visionär och tydlig arkitekturpolitik är viktig. Det gäller inte bara Malmö, utan också andra kommuner i Sverige. Här ligger Sverige inte i framkant, jämfört med exempelvis våra grannländer. Åker vi över till andra sidan sundet ser vi att omkring 30 av 98 danska kom10

Planering i Malmö 2014:2

muner har politiskt antagna arkitekturstrategier och fler är på väg. Detta kan jämföras med Sverige där endast ett fåtal av nästan 300 kommuner har en arkitekturpolitik. Förutom Danmark, har också våra grannländer Norge och Finland, nyare och ambitiösa statliga arkitekturpolitiska plattformar. Malmö stad vill att arkitekturens ställning stärks och Arkitekturstaden Malmö är en del av detta. Syftetär, att med ett nytt grepp med de nio teserna, formulera arkitekturpolitik på ett intresseväckande sätt. I ett större perspektiv handlar det också om att väcka nyfikenhet och engagemang för vad arkitektur är och inte minst vad arkitektur kan göra.

Stolt över sin stad

De arkitektoniska verktygen för att utveckla staden kan vara många: överbrygga klyftor sociala, fysiska och ekonomiska barriärer i en stad, öka en stads attraktivitetför både turism och näringsliv, skapa inbjudande och vackra vardagsmiljöer för Malmöborna och att lämna en stad till kommande generationer att vara stolta över. Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson är regeringens särskilda utredare för en ny arkitektur och designpolitik, vilket är särskilt glädjande i detta sammanhang. Om det går att läsa mer om på s idan 5 i det här numret av Planering i Malmö. Khadidja Ouis Arkitekt khadidja.ouis@malmo.se

Detta händer under samrådet Översiktsplanen för Malmö är antagen och det tematiska tillägget Arkitekturstaden Malmö är klart för samråd. Samrådet startade den 1 september och löper fram till och med slutet av november och kan ses på tre platser runtom i Malmö: 2–22 september på stadsbiblioteket, Kung Oscars väg 11 i Malmö 2–26 oktober på Form & Design Center, Lilla Torg 9 i Malmö 3–27 november i stadshuset foajé, August Palms plats 1 i Malmö Under samrådet kommer synpunkter att samlas in brett från många olika aktörer. Genom att samrådsutställningen flyttas mellan tre olika platser är förhoppningen att nå många, och olika, målgrupper. Under samrådstiden kommer vi be Malmöborna skicka in en bild av ett hus eller plats i staden, som man tycker är lyckad eller som man tycker bör förbättras, med en motivering bestående av 100 tecken. Vi kommer också att blogga om olika aspekter av arkitekturprogrammet och bjudain till diskussion. Mer information om alla samrådsaktiviteter finns på www.malmo.se/arkitekturstadenmalmo Håll också koll på oss via Facebook: www.facebook.com/arkitekturimalmo Efter samrådet kommer samtliga synpunkter att samlas in för att därefter bearbetas till ett nytt förslag, det så kallade utställningsförslaget. Vi ser fram emot dina synpunkter!

Arkitektur är kommunikation ”Vi bygger en ny stad i den gamla. Likt kinesiska askar placeras nya verksamheter i den gamlaformen. På så vis lever vi på samma gång beroende på ålder, ursprung och erfarenheteri olika städer i samma stad och samma tid.” Stadsarkitekt Ingemar Gråhamn kommenterar Malmös arkitekturpolitiska program. Den egna upplevelsen styr – och staden växer ständigt genom förändring från en tid till annan. Det som gjorde att staden en gång uppstod är inte nödvändigtvis detsamma som gör att staden består och utvecklas. Denna omvandlingsprocess kan vara både svår att styra och överblicka. Malmö har haft en lyckosam omvandlingshistoria om vi blickar tjugo år tillbaka. Men nu är nu och nu måste något annat hända.

mesta som byggs är vardaglig bruksarkitektur som präglar stadens identitet på djupet. Arkitektur handlar om kommunikation och det gäller för alla byggnader, små som stora.

Symbolverkan

Genom tiderna har arkitekturens symbolverkan tillmätts betydelse vare sig det handlar om medeltida toscanska städer, där en familjs betydelse ställdes mot hur högt torn man kunde bygga jämfört med grannen, eller det tidiga industrisamhällets omsorger i byggandet av järnvägsstationer, fabriker, skolor, televerk, bostadshus m m. Ser vi på arkitekturens betydelse på samma sätt idag? Numera talar vi ofta om arkitektonisk gestaltning i form av merkostnader och inte, som det borde vara mervärden. En känsla smyger sig på att när kostnadskalkyler tas fram och det inte finns en post som heter utformning. Hur ska annars det som är formandet av en byggnads yttre kunna betraktas som merkostnader? Eller om man vänder på det – finns det en för mig obekant svensk standard som reglerar hur en byggnad får se ut i normalfallet? En slags uniform, och allt därutöver är onödig lyx?

Estetisk hållbarhet Ljusets kalender ritad av arkitekt Henning Larsen.

Arkitekturen är gestaltad

Ingen kommer undan arkitekturen, skriver vi i Arkitekturstaden Malmö, det kommande arkitekturpolitiska dokumentet för staden. All miljö är, medvetet eller omedvetet, vare sig man vill eller inte, gestaltad. Gestaltad utifrån behov av i första hand en funktion, men också utifrån teknik, ekonomi och skönhetsvärden. Men kvaliteten kan växla, byggnader brukar inte rasa i Sverige men de kan ibland fungera dåligt, bli för dyra eller trista att se på. Vi lever i och mellan husen och påverkas av hur de ser ut; höga, låga, mörka, ljusa, inbjudande eller avvisande. Men vi tänker sällan på hur vi påverkas, forskning pågår ständigt i detta spännande ämne och var och en kan ju börja med sig själv. Är då arkitektur bara något för naiva skönandar och världsfrånvända idealister som uppskattar vackert designade föremål och som inte inser ekonomins begränsningar? En exklusiv konstart tillägnad bara de som har råd? Som inte betyder någonting egentligen? Nej, det motsägs av fenomen som till exempel Turning Torso, där det vi kallar marknaden och myndigheter såg nyttan av ett rop ut i världen, ett rop som ville säga; titta här finns en stad som heter Malmö, som är på gång framåt och vill vara med och påverka framtiden! Culture Casbah handlar även det om tilltron till arkitekturens kraft som bärare av budskap. Torson och Casbahn är naturligtvis extrema företeelser, gallskrik om man säger så, men även skrik kan vara befogade och vackra, rätt utförda. Det

Stadsarkitekt Ingemar Gråhamn.

Har vi råd att avstå ambitioner som att skapa god arkitektur? Vilka konsekvenser får det? Vi vet ju att vi när vi har tid och är lediga och avslappnade, gärna ser oss omkring i staden och världen och en hel del av det vi upplever påverkas av arkitektur fastän vi inte alltid tänker på det. Det blir ofta konstigt när man ska använda liknelser i sådana här sammanhang men jag tror att alla påverkas av hur saker ser ut. De flesta har säkert några favoritkläder som man tycker gör att man ser fördelaktig eller bekväm ut. Var-

Friisgatan anlades efter plan av stadsingenjör Anders Nilsson (1844–1936).

för skulle då inte det gälla husen vi har runt omkring oss? Varför skall några av de största investeringarna som samhället eller marknaden gör inte få chansen till ett fördelaktigt yttre? Ännu mera om man betänker hur länge vi skall leva med ett byggnadsverk. Vi njuter av den stad som skapats genom århundradena. Nu är det vår tur att bidra med bestående värden i stadsbyggandet för framtiden. Frågan dyker så klart upp vem som avgör vad som är vackert eller fult? Man kan tycka olika, det viktiga är ambitionen i syftet och genomförandet. Modet växlar och trender och traditioner sprids på en nanosekund idag men jag tror ingen ska eller vill säga nej till en omsorgsfullt utformad och funktionell byggnad med argumentet att den kortaste kalkylen inte bär sig. Samhällsbyggande görs på lång sikt och kräver långsiktiga kalkyler. Ingenting annat är rimligt.

Arktektur i stadsrummet

Det som sägs om arkitekturen gäller naturligtvis planeringen av våra städer också. Hur ett torg, en gata, ett stadsrum ser ut avgör om miljön är inbjudande och tillgängligt för alla. Medborgarna i en stad skall veta att hela staden är deras angelägenhet. Malmö har ett gott rykte att vara en stad där arkitekturen räknas och där hela Malmö möts i de offentliga rummen, torgen, parkerna och stränderna. För att uppnå visionen om en jämställd och intressant stad är en medveten och genomtänkt arkitekturpolitik en nödvändighet. Jag ser positivt på arkitekturens roll i vårt fortsatta byggande av Malmö.

Hur stadsmiljön ser ut avgör om den är inbjudande.

Ingemar Gråhamn Stadsarkitekt ingemar.grahamn@malmo.se

Planering i Malmö 2014:2 | 11

Hus i Malmö – Arkitekturguide 1914–2014 Malmö stad vill med denna arkitekturguide spegla den moderna arkitekturstaden Malmö. Stadens omväxlande historia avtecknar sig i den komplexa stadsbilden och Malmö har en särpräglad arkitektur som utvecklats genom speciella förutsättningar. Malmö är med skandinaviska mått mätt att betrakta som en storstad och här har framstående arkitekter– såväl lokala som internationellt berömda – satt sina spår. Detta har gett Malmö en intressant lokal arkitekturhistoria. År 2014 är ett jubileumsår i Malmö. Det är 100 år sedan den stora Baltiska utställningen gick av stapeln. 1914 har också utnämnts till startpunkt för det som brukar benämnas det korta 1900-talet – det vill säga tiden fram till 1990-talet. Under denna period infaller också en stor del av Malmös storhetsperiod som industristad. I början av 1990-talet upplevde Malmö å andra sidan en av sina djupaste kriser när den moderna industriepoken slutligt var över. Därefter har staden genomgått en dramatisk förvandlingsprocess i riktning mot en dynamisk stad med framtidsanda och fokus på krea tivitet, kunskap och kultur. Denna omvandling avspeglas i arkitekturen.

Denna arkitekturguide kompletterar ”Guide till Malmös arkitektur” som gavs ut av Arkitektur Förlag AB och Malmö stad år 2001. Medan den äldre guiden behandlade alla tidsepoker har nu fokus lagts på tiden från 1914, med särskild tyngdpunkt i de senaste decennierna. Urval till en arkitekturguide är alltid subjektivt och andra val hade kunna göras. Fullständig logik och rättvisa är omöjlig och kanske inte ens eftersträvansvärd. Målet har varit att visa ett representativt urval av intressanta och tidstypiska byggnader från de senaste hundra åren.

Moderna Museet

Köpcentrum och bostadshus Triangeln

Gasverksgatan 22, Gamla staden Arkitekt: Tham Videgård arkitekter Byggherre: Malmö stad 2009

Malmös elverk byggdes 1901 efter ritningar av John Smedberg. Huset blev konstmuseet Rooseum på 1980-talet och omvandlades en andra gång till Moderna Museets filial. Det unga men redan framgångsrika arkitektkontoret skapade genom tillbyggnaden en skarp markör för det nya museet som ingen kan undgå. Den perforerade orange färgade fasaden är djärvt radikal men kan samtidigt kännas som en nästintill självklar lösning. Tillskottet innehåller en ny entré, café, bokhandel och ett nytt övre galleri. Den perforerade ytan ger fasaden ett visuelltdjup såväl från insidan som utifrån. Lika stark kontrast som mellan det gamla huset och den nya exteriörenär skillnaden mellan entrébyggnadens färgstarka– orange – interiör och utställningshallens enkla vithet. 12

Planering i Malmö 2014:2

Arkitekturguiden har skrivits av arkitekten Tyke Tykes son, fotograf har varit Bojana Lukac och för den grafiska formgivningen har Stina Andersson svarat. Samtliga verksamma på stadsbyggnadskontoret i Malmö.

Rådmansgatan 12–18, S:t Johannesgatan 3 Arkitekt: Fojab arkitekter / Sune Nilsson Byggherre: NCC 2011–14

Triangelnkomplexets baksida – där ursprungligen ett nytt stadsbibliotek var planerat – har nu blivit framsida mot den nya Citytunnelstationen. Byggandet försiggicks av en lång och komplicerad tillblivelseprocess med olika byggherrar och arkitekter involverade. Köpcentrats ytor utökades och mot Rådmansgatan tillkom kontorslokaler. Det nya höghuset som flankerar den äldre hotellskyskrapan innehåller åtta kompakta lägenheter per våningsplan. Bostäder finns också längs Rådmansgatan och i radhus ovanpå den upphöjda innergården. Det huvud sakliga fasadmaterialet är engoberat skärmtegel, det vill säga tunna tegelplattor där ytbeläggningen är behandlad med metalloxider för att uppnå kulören. Se också sid. 16.

HUS i Malmö Distribution www.holmbergs.com Boken finns att köpa i stadshusets reception, August Palms plats 1.

Bostadshus Hållbarheten Klyvaregränd 5–9, Västra Hamnen Arkitekt: hauschild+siegel architecture Byggherre: E.ON / hauschild+siegel 2013

De högt ställda hållbarhetsambitionerna i Västra Hamnen har manifesterats särskilt i E.ONs experimenthus. Huset består av fyra plus fyra tvåvåningsradhus, ovanpå varandra. Lägenheterna nås från entréer på bottenplan och fjärde våningen. Det separata teknikhuset har fått en avvikande arkitektkonisk utformning med stora fönster, avrundade över hörnet. Att tydligt redovisa tekniken är en viktig aspekt i projektet som är betydligt mer teknikintensivt än ett normalt bostadshus. Här finns ett avancerat system för mätning och styrning av energianvändning med över 100 mätpunkter i lägenheterna. Tekniken visas upp för besökare och erfarenheterna ska föras vidare till framtida bostadsprojekt.

en arkitekturguide • 1914–2014

Bostadshus Ankarspelet

Bo100

Blomsterkiosken

Distribution: www.holmbergs.com - ca pris 100 sek

Barometergatan 56-60, Västra Hamnen Arkitekt: Kim Utzon arkitekter Byggherre: MKB

Monbijougatan 4, Rådmansvången Arkitekt: Ivo Waldhör Byggherre: MKB

Sceelegatan, Östra kyrkogården Arkitekt: Sigurd Lewerentz Byggherre: Malmö stad

2008–09

1987–91

1969

Den danske arkitekten är känd för sitt arbete med bland annat Dunkers kulturhus i Helsingborg samt för att vara son till den mer berömde Jörn Utzon – skaparen av operahuset i Sydney. Ankarspelet kan tolkas som en geometrisk klippa med sprickor,passager och raviner. Det tredimensionella rutnätet av vita betongpelare och balkar skapar dramatiska skuggspel. Huset ger osökt associationer till medelhavsländerna, möjligen medvetet med tanke på husets havsnära läge. De genomgående vita elementenoch enhetliga geometrin skapar en sammanhållen helhet och speglar tydligt den starka formvilja som präglar Utzons arkitektur. Sammanlagt omfattar kvarteret 74 lägenheter. Huset och lägenheterna är påkostat och exklusivt med förhållandevis höga hyror som resultat.

Bo100 är ett av de internationellt mest omskrivna husen i Malmö. Initiativtagare var arkitekten Ivo Waldhör som redan under sin studietid i Wien intresserat sig för arkitektens roll i samhället och hur boende skulle kunna få mer inflytande över byggprocessen. I samarbete med Hyresgästföeningen, Arkitektföreningen Södra Sverige och MKB genomförde Waldhör det unika och ur ett modernistiskt synsätt osannolika projektet där 39 blivande hyresgäster fick utforma sina egna lägenheter – inte bara planlösning utan även nivåskillnader i lägenheten, val av fönster och deras placering med mera. Huset blev ett unikt experiment i svensk bostadsproduktion och den expressiva, form- och färgrika utformningen saknar motstycke i svensk arkitektur.

Lewerentz sista uppförda verk blev en blomsterkiosk vid kyrkogårdens entré. I byggnaden drev den drygt 80-årige arkitekten den modernistiska förkärleken till förenkling till sitt yttersta. Det blev en radikalt enkel betongkonstruktion där allt oväsentligt försakats. Väggarna göts mot formplywood och fogarna fick bilda mönster i fasaden. Fönstren består av en glasskiva fastsatt i betongen på enklaste vis. Lewerentz sökte i hela sitt liv efter en existentiell dimension i arkitekturen. På sin ålderdom gjorde han det genom en kompromisslös strävan efter reduktion i brutalismens anda. Den starka arkitektoniska tanken har genom en senare tillbyggnad och invändiga förändringar blivit svårare att uppfatta.

Planering i Malmö 2014:2 | 13

atan

Neptunig

rgatan

Annabostäder förvärvade det gamla K-märkta godsmagasinet Gäddan 9 på Neptunigatan för drygt ett år sedan. Ambitionen med förvärvet är att öppna en saluhall under varumärket Malmö Saluhall.

Gibralta

Malmös nya saluhall på Neptunigatan

Malmö Saluhall kommer att ligga i det gamla godsmagasinet i hörnet Neptunigatan/Gibraltargatan på motsatt sida från Malmö Live. Ill. Wingårds.

Saluhallen ska ha ett brett utbud varor av ett flertal handlare – här ska man kunna handla hela matkassen. Illustration Wingårdhs.

Avsaknaden av en saluhall är stor i Malmö och det finns redan en stark opinion för idén. Detta, i kombination med det rika utbud av lokalproducerade råvaror i Skåne, gör att både platsen och timingen är perfekt. Utan att ha marknadsfört projektet, har en mängd potentiella handlare hört av sig och visat intresse för en plats i Saluhallen. Det vittnar om det stora intresset som redan finns och är en stor drivkraft i projektet. Malmö Saluhall handlar bara om en sak – riktigt bra mat. Oavsett om man lagar den själv eller om man äter på någon av restaurangerna. I råvarudelen hittar man ett brett utbud av varor med hög kvalitet som tillhandahålls av handlare med stor kunskap och känsla för bra service. Tanken är att man ska kunna handla hela matkassen. Förutom att man kan köpa råvaror och få goda matupplevelser är Malmö Saluhall en mötesplats och en källa till inspiration för alla med ett stort matintresse. Allt paketerat i en genuin miljö. Vår vision är att saluhallen skall vara ett himmelrike för alla matälskare! Malmö Saluhall är det gemensamma varumärket för projektet, ett slags paraply där vi som fastighetsägare skall se till att säkerställa att handlarna lever upp till de kvalitetskrav, som saluhallen skall stå för. En trygghet både för handlarna och konsumenterna, men även för oss som fastighetsägare. I dagsläget håller vi på att slutföra en detaljplane ändring för fastigheten. Denna kommer att möjliggöra en tillbyggnad mot – huset, där den tidigare bensinstationen låg. Utrymmet i det gamla magasinet är cirka 600 kvm. Med den nya tillbyggnaden kommer den totala ytan att öka till cirka 1 200 kvm. För att täcka hela 14

Planering i Malmö 2014:2

utbudet krävs cirka 10–15 olika aktörer. Det kommer även att finnas gemensamma faciliteter, som lager och kylrum. Storleken på enheterna blir cirka 15–50 kvm, allt beroende på vilken handlare och vilket utbud som skall erbjudas. Redan i ett tidigt skede insåg vi vikten av att hitta rätt arkitekt som både kunde optimera handelsytorna och skapa bra flöden, men även bevara den gamla karaktären på magasinet och skapa en tillbyggnad som står i en smakfull kontrast. Valet föll på Win- Ett sadeltak kommer att läggas på det gamla godsmagasinet, gårdhs. Joakim Lyth på Wingårdhs beskriver ska- som bevaras i sin helhet. Illustration Wingårds. pandet av Malmö Saluhall på följande sätt: Byggnaden – arkitekten har ordet! De vackra tegelmurarna till det gamla godsmagasinet kommer att bevaras i sin helhet och synliggöras både utifrån och inifrån. Vi kommer att lägga ett enkelt sadeltak ovanpå dagens tegelväggar och på så vis skapa ett stort överskådligt rum med stånden till de olika handlarna, inramade av de gamla tegelmurarna och fönsteröppningarna. Den nya delen av byggnaden kommer förutom ytterligare försäljningsytor även innehålla gemensamma serviceytor till handlarna, såsom soprum, lager och personalrum. Tillbyggnaden har karaktären av ett orangeri med ljus, luft och direktkontakt med grönskan och uteserveringarna precis utanför. Besökarna kommer i ett och samma plan att enkelt kunna röra sig mellan den gamla och den nya delen. Genom att använda de dörröppningar som en gång i tiden användes till godsmagasinets lastkaj, skaps en kontinuerlig slinga i vilken saluhallens gäster på ett logiskt sätt kan röra sig runt genom hela byggnaden. Förutom själva huset, kommer saluhallen även att skapa ett antal tydliga offentliga platser runtomkring

sig. Mot öster och Gibraltargatan skapas en tydlig förplats, som fungerar som entréyta för både saluhallen och P-huset. Mot nordväst och den nya Neptunigatan bildas ett torg för uteserveringar, matmarkander och andra tillfälliga evenemang. Mot söder,mellan saluhallen och P-huset skapar vi en ny typ av offentligt rum i Malmö - en långsmal pocketpark, en urban oas med informella sittplatser, omedelbar koppling till allt som händer i saluhallen och inte minst växter och grönska. Saluhallens entréer annonserar sig genom stora utkragande skärmtak. Dessa ger karaktär åt så väl saluhallen som de olika uterummen.

Nästa steg och vidare

Nästa steg i processen är att påbörja en marksanering och därefter projektera och slutföra bygglovet. Därpå följer arbetet med upphandling och slutligen byggnation. Parallellt med byggprocessen påbörjar vi även uthyrningen av ytorna och som tanken är nu kommer invigningen att ske sommaren 2016. Annabostäder AB och Wingårdhs

Malmös nya mötesplats vid kanalen växer fram Om mindre än ett år öppnar Malmö Live – Malmös nya mötesplats för konsert, kultur och kongress. Men Malmö Live kommer också ge Malmöbor och besökare ett nytt levande stadsrum vid kanalen – en plats för möten och umgänge mittemellan city och havet. Byggnaden Malmö Live har nu fått sin färdiga klädsel– glaserade keramikplattor som i olika ljus och vinklar ger fasaden liv med dess skiftande färger. Byggnadenbestående av det vita hotellet, den ockra färgade kongressen och det röda konserthuset är färgsatt för att återspegla husfasaderna runt omkring i Malmö. Tittar man sig omkring i staden är det alltså framför allt dessa färgtoner som tar över byggnaderna, något som ska reflekteras och knytas samman i Malmö Live.

Ny mötesplats vid kanalen

När byggnaden ser allt mer färdig ut på utsidan är det inte svårt att börja föreställa sig de yttre rummen som ska skapas i kvarteret runt om. I början av höstenfärdigställs den nya gångbron diagonalt över kanalen från Bastion Elfsborg, som kommer att bidratill en vacker entré när man kommer promenerande kvällstid från Lilla torg. Varma, soliga dagar kommer de nya trädäcken och uteserveringarna Rubato – Free Flow heter Eva Hilds konstverk som har vunnit tävlingen om konstnärlig gestaltning av Malmö Lives yttre längs kanalen vara en given samlingsplats. – Malmö Live är Malmös nästa läge som blir rum vid kanalen. en ny mötesplats vid kanalen, säger Malmö stads Gunnar Ericson och drar paralleller till hur Södertulls trappor blivit en populär samlingsyta sedan de anlades för tio år sedan.

Ett nytt konstnärligt landmärke

Precis som Södertull har sitt konstnärliga signum i form av verket Kataract – katterna och forsarna vid kanalen, så får Malmö Live ett konstnärligt landmärke. I det nya kanalrummet på Malmö Lives sydsida ska konstnären Eva Hild skapa en skulptur som blir sex meter hög, sju meter bred och 2 200 kilo tung. Den är gjuten i aluminium, vitmålad och har mjuka former och håligheter som genomborrar materialet. Nordic Choice och Malmö stad har utsett två vinnare i den gemensamma tävlingen för konstnärlig gestaltning i Malmö L ives Verket är en del i skapandet av Malmö Live som ett inre rum: Cerith Wyn Evans verk E=V=E=N=T (vä) och Haegue Yangs verk Dispersed Three in Live Conjunction (hö). nytt kvarter fullt av liv och rörelse och ska symbolisera den kommande verksamheten i husetMalmö Maha Mustafa när det offentliggjordes att hennes Live grönt och inbjudande med parkkaraktär,säger verk vann tävlingen om platsens konstnärliga ge- Malmös stadsträdgårdsmästare Ola Melin. Live. – Vi har en fantastisk kanal, och här kommer staltning. Trä ska möta vatten man att vara nära stadslivets puls, stadens restauDe terrasser som planeras längs vid kanalen blir i stil ranger och nöjesutbud, säger Gunnar Ericson som Människorna i fokus också projektlett Malmö stads delar i tävlingarna Men det är inte konsten utan människorna som står med Sundspromenadens populära långsträckta träom den konstnärliga gestaltningen inne och ute vid i fokus när området kring Malmö Live planeras. trappor i Västra Hamnen. De som är på väg till och från högskolan, hem och – Trä är det material vi främst kommer använda. Malmö Live. Gunnar Ericson tänker sig kanalrummet som en arbetsplatser i området, de som just stigit av tåget Precis som i Västra Hamnen möter vi vattnet här välkomnande vattennära plats med ett myllrande och ska vidare västerut i staden, och de som är på med trä vilket skapar en skön sommarstämning. väg till Malmö Live för ett visst arrangemang. Och Vatten är ett viktigt element att gestalta möten med stadsliv – just som ett nytt Södertull. sist men inte minst – människorna som samlas där och centralt för i Malmö, säger Ola Melin. Dag Hammarskjölds torg bara för att det är en bra mötesplats. Ola Melin berättar också att det pågår ett arbete får en röd Passage Det handlar om att utifrån så många utgångs- med att försköna kvarteret vid Malmö Live med På andra sidan huset får området ett nytt torg med punkter som möjligt låta läget bli en del av platsens hjälp av ljussättning, och att både Dag Hammarnamnet Dag Hammarskjölds torg. Det ska prydas gestaltning, för att ge den såväl värde som attrak- skjölds torg och den nordöstra entréplatsen kommer av konstnären Maha Mustafas verk Passage med en tionskraft. Och om att skapa en attraktiv stads- att vara vackert upplyst. svepande bänk, ett lugnt vattenspel och en färgstarkt bild på håll. Nyckelorden är vatten och grönska. – Det ska vara behagligt och inbjudande att röra röd skulptur. – Vi har tittat mycket på hur offentliga platser utanför sig på platsen även kvällstid. Carolin Sjöholm, kommunikatör – Jag är verkligen glad, jag ville göra något speciellt konserthus och liknande ser ut, till exempel piazzan carolin.sjoholm@malmo.se för Malmö och den unga generationen i Malmö,sa utanför Malmö Opera. Samtidigt vill vi göra Malmö Planering i Malmö 2014:2 | 15

Atriumhus på innergården i kvarteret Kaninen.

första fyra månader är antalet bostäder högre än vid samma tid 2013. Det som också skiljer är att bostadsrättsprojekten just nu något fler i antal bostäder än hyresrättsprojekten.

Byggstarter och bostadsbyggande 2014

De 190 lägenheterna i kvarteret Kaninen vid Triangeln blev inflyttningsklara under 2013 och 2014.

Bostadsplanering och byggande i Malmö

Det har under årets första fyra månader bygg‑ startats fler bostäder än vid samma tid förra året. Fördelningen mellan byggstartade hyresrätter och bostadsrätter är under denna period relativt jämn, men med en knapp övervikt på bostadsrätter. Byggstartade bostäder har under de senaste åren varierat en del i Malmö, men i snitt har det under perioden 2009–2013 byggstartats drygt 1 200 bostäder per år. Prognosen för 2014 är byggstart för omkring 1 200 bostäder. Bostadsbyggandet påverkas dock av många omvärldsfaktorer. Enligt KI:s senaste konjunktur‑ lägesprognos så stiger bostadsinvesteringarna kraftigt, sysselsättningsgraden fortsätter att öka i riket

En ny översiktsplan för Malmö antogs i maj 2014. Huvudinriktningen i den är att bygga tätare i existerande bostadsområden, bygga i stationsnära lägen och nyttja mellanrum och områden som i dag präglas av barriärer och överblivna ytor till att bli attraktiva områden för bland annat bostäder. Stadsbyggnadskontoret arbetar aktivt, på flera olika sätt, med att skapa förutsättningar för byggandet. En viktig del är att ta fram detaljplaner för bostäder, vilket har varit prioriterat under de senaste åren och lett till en god planberedskap i Malmö. Det finns både många byggklara detaljplaner och ett stort antal som är pågående just nu, både på kommunal och privat mark.

Detaljplaner

Hittills i år har det anmälts få nya detaljplaner för bostäder, men antalet inkomna planansökningar är fortfarande relativt konstant. Det är dock för tidigt att utläsa om de första månadernas utfall är en till‑ fällighet eller en början på en trend, men utvecklingen följs upp efterhand. Under 2013 anmäldes detaljplaner för över 3 000 bostäder, så det finns ett stort antal bostäder på gång i planeringen, och det pågår just nu arbete med detaljplaner för drygt 8 000 bostäder. Även antalet bostäder i lagakraftvunna detaljplaner ligger för årets första tertial lågt, men spridningen under året är sällan jämn, och framöver under 2014 väntas ett flertal större projekt vinna laga kraft. Därtill är just nu detaljplaner för drygt 1 700 bostäder överklagade och väntar på beslut. Under den senaste femårsperioden har detaljplaner för cirka 8 500 bostäder vunnit laga kraft.

Bygglov, kontrollplaner och startbesked

Beslutade bygglov för bostäder ligger något lägre än vid samma tid förra året, både i antal ärende och i antal bostäder. Likt detaljplanerna, som under 2013 hade en stor inströmning av nya ärenden, så finns nu många pågående ärende för större projekt med ett större antal bostäder, och där bygglov kommer beviljas efterhand under året, bland annat i Hyllie. Beviljade kontrollplaner och startbesked ligger relativt jämnt fördelade under tertialen. Under 2014 års 16

Planering i Malmö 2014:2

De 170 lägenheterna i kvarteret Trevnaden i Norra Sofielund är inflyttningsklara 2014–2015.

och det finns en ökad konsumtionsvilja bland hushållen, vilket är indikatorer som talar för ett ökat byggande. För Malmös del kan dessa positiva indikatorer i kombination med den goda planberedskapen göra det möjligt för ett ytterligare ökat bostadsbygg‑ ande under 2014. Det är då framför allt byggandet av bostadsrätter, och till viss del småhus, som förväntas öka i takt med att konjunkturläget stärks. Nypro‑ ducerade bostäder står för den klart största andelen av de påbörjade bostäderna. Av de cirka 500 bostäder som byggstartades under årets första tertial så tillkom cirka 6 procent genom ombyggnation i befintligt bestånd. För helåret 2013 var 11 procent olika typer av ändringar i det befintliga beståndet. Marléne Engström Planeringssekreterare marlene.engstrom@malmo.se

Krafttag kring nya förskolelokaler ger resultat Sedan den nya förskoleförvaltningen trädde i kraft har Malmö stad arbetat intensivt för att hitta fler förskolelokaler och möta upp det stora behov som finns. Och nu börjar man se resultat. Sammanlagt har förvaltningen möjliggjort nära 1 100 platser under 2014. Malmö stad står som känt inför stora utmaningar när det gäller förskolelokaler. Men med hjälp av en ny organisation i ryggen har de olika förvaltningarna i staden gemensamt lyckats komma en bra bit på väg i arbetet att säkra upp fler permanenta förskoleplatser. – För oss var det väldigt viktigt att skapa ett system för att kunna vara en effektiv, kunnig och tydlig beställare, säger förskoledirektör Andreas Norbrant. Det är ju inte förskoleförvaltningen som bygger förskolor, där är vi helt beroende av ett välfungerande samarbete med andra förvaltningar inom Malmö stad – och det ser vi resultatet av nu.

Avdelningen för fysisk miljö

Helt centralt i arbetet är avdelningen för fysisk miljö som numera ansvarar för lokalförsörjningen för både förskola, grundskola och gymnasieskola. Den här typen av samlad organisation är helt ny, tidigare låg ansvaret för lokaler utspritt på respektivestadsdel. Gemensamt har man lyckats frigöra nära 1 100 förskoleplatser under 2014 och då rör det sig om allt från utbyggnader och nya förskolebussar till att några tillfälliga lösningar permanentas. Men man drar också ner på den planerade avvecklingen av vissa platser för att kunna möta behovet bättre. Vi har faktiskt lyckats dubbla antalet platser utifrån den planering som fanns i höstas, säger Fredrik Sörling, chef för avdelningen fysisk miljö. Det är ett gott betyg med tanke på hur komplicerade och tidskrävande den här typen av processer är.

Prognoser

Avdelningen har numera också hand om prognos arbetet, det vill säga att planera hur många förskole

Invigning av Konstnärens förskola år 2012. Foto Malin Tykesson.

platser som kan tänkas behövas i framtiden. Det finns många idéer om hur Malmö stad ska bli bättre på att möta behovet i framtiden, men det måste få ta tid. En ny förskola, från idé till inflytt, är en lång process på flera år. Och hur gärna man än vill, går inte riktigt allt att förutspå. – Visst har vi prognoser och statistik att planera

utifrån, men det kommer alltid att finnas situationer som är svåra att förutspå, säger Fredrik Sörling. I de fallen måste vi lösa det med tillfälliga platser. Det är viktigt att vi kan vara flexibla och ha en beredskap, bland annat genom ett mindre överskott, som en buffert, men att stå med allt för många tommaplatserskulle Förskoledirektör Andreas kosta för mycket. Men med Nordbrant. den nya organisationen, där vi har ansvar för alla förskolebarn, får vi ändå en bättre helhetssyn och på sikt är jag övertygad om att det kommer att ge resultat. – Att vi är i stort behov av platser innebär samtidigt inte att vi får tumma på kvaliteten, säger förskoledirektör Andreas Norbrant. Men att vi nu är en samlad förvaltning, med avdelningen för fysisk planering som spindeln i nätet när det gäller lokaler, kommer att leda till att vi får en ökad kvalitet och en större likvärdighet på våra förskolor i hela Malmö. Andreas Nordbrant Förskoledirektör andreas.norbrant@malmo.se

Fyrens förskola år 2012.Foto Malin Tykesson.

Planering i Malmö 2014:2 | 17

I korsningen Lundavägen-Hornsgatan byggs lägenheter i kvarteret Vidar, där det tidigare fanns parkeringsplats, kiosk och en bensinstation – ett led i förtätningen av innerstaden.

Bostadsinitiativet och Bolotsen Stadsbyggnadskontoret har i samarbete med fastighetskontoret utarbetat det så kallade Bostadsinitiativet, som syftar till att få igång byggandet av fler bostäder i Malmö. Det leds av en Bolots, som ska verka pådrivande och vara en kommunikationskanal mellan stadens förvaltningar och byggherrar. Under kommunikationsprojektet UngBo 12 satte Malmö stad fokus på frågan om bristen på bostäder för unga och svårigheten att ens kunna efterfråga de bostäder som hittills idag dominerat nyproduktionen av bostäder i Malmö. Malmös befolkning är till majoritet av den yngre generationen: studenter och unga vuxna, varav en stor grupp är arbetssökande eller har en varierande och osäker inkomst. Samtidigt är inflyttningen till Malmö fortsatt hög generellt och det byggs inte bostäder i tillräcklig utsträckning. Efter finanskrisen 2008 och den efterföljande danska bostadskrisen har Malmös bostadsmarknad halkat efter, och trots vissa ljusningar har den inte hämtat sig i jämförelse med övriga storstadsregioner. Samtidigt har det under senaste året på ett nationellt plan kommit fram utredningar och kriskommittéer som alla satt hela den svenska bostadsmarknaden under lupp. Varför byggs det inte högre utsträckning och varför är det som byggs så dyrt? Valet närmar sig och det presenteras olika förslag på åtgärder åt alla möjliga håll.

Efter UngBo 12

I efterdyningarna av UngBo 12 väcktes frågan inom stadsbyggnadskontoret. Hur kommer vi nu vidare? Det är inte bara unga vuxna som har svårt att komma ut på bostadsmarknaden, det gäller även de strukturellt hemlösa och de med lägre inkomster. Bostadsbristen gäller många, men inte alla. Malmö kommissionen pekar tydligt på vikten av egen bostad som en viktig faktor för den sociala och ekonomiska hållbarheten. Under hösten 2013 och tidig vår 2014 utarbetade 18

Planering i Malmö 2014:2

stadsbyggnadskontoret i samarbete med fastighetskontoret ett projekt, kallat Bostadsinitiativet som syftar till att pröva och få igång byggandet av fler bostäder i Malmö. Istället för att utreda mera, skall projektet i samarbete med byggherrar arbeta med konkreta frågeställningar och båda parter skall bidra med sitt strå till stacken för att få igång projekt som av olika anledningar inte ännu kommit igång. Det kan också handla om att uppmuntra och prövaidéer om projekt som leder till fler bostäder för de prio riterade grupperna; unga vuxna, hushåll med låga inkomster och strukturellt hemlösa. För den sista gruppen pågår redan ett intensivt arbete utanför projektet Bostadsinitiativet. Bostadsinitiativet leds av en särskild inrättad Bolots,som ska verka pådrivande och samtidigt vara en kommunikationskanal mellan stadens olika förvaltningar och byggherrar i de projekt som önskardet. Bolotsens roll är också att internt och externt verka som en katalysator för bostadsbyggande. Kopplat till lotsen finns en arbetsgrupp med representanter från planavdelningen, stadsarkitektavdelningen och exploateringsavdelningen. Vid behov knyts även resurser från gatukontoret och miljöförvaltningen till gruppen.

Bostadsinitiativets funktion

Grundtanken med Bostadsinitiativet är också att försöka i så stor utsträckning som möjligt verka här och nu och arbeta med de medel och verktyg som byggherrar och kommun förfogar över, och inte läggafokus på åtgärder som kräver en ändring på nationell nivå. Det görs genom andra kanaler. Arbetet i pro-

Marlène Engström är anställd som Bolots inom ramen för Bostadsinitiativet. Foto Svenska Ridsportförbundet.

jektet dokumenteras kontinuerligt och kommer att utvärderas vid sitt slut. I ett första skede finns Bolotsen på Malmö stad till sommaren 2015.

Lansering

Projektet lanserades under senvåren för de byggherrar som först och främst var aktiva under UngBo. Under hösten kommer samtal att inledas med mindre byggherrar och fastighetsägare, för att fånga upp initiativ och uppmuntra till åtgärder som kan leda till fler flyttkedjor eller fler bostäder. Byggherre eller fastighetsägare med frågeställningar eller idéer kring konkreta bostadsprojekt är varmt välkomna att kontakta Malmö stads Bolots! Marlén Engström planeringssekreterare och Bolots, stadsbyggnadskontoret marlene.engstrom@malmo.se

2012 12 01

UNGBO 12:s MARKANVISNINGSTÄVLING MED UNGDOMSTOUCH

SORGENFRI

ByggVesta vann UngBo 12:s markanvisningstävling med sitt förslag på kompislägenheter. Projektet kommer att byggas i Norra Sorgenfri och kommer att ha 11 lägenheter för 22 personer. Illustration ByggVesta.

Du blir aldrig för gammal för att stå i bostadskön Du måste ha fyllt sjutton år, men du blir aldrig för gammal för bostadskön. Den sanningen förmedlar Gunilla Balder från Boplats Syd då hon besöker Malmös olika mötesplatser för seniorer. På Träffpunkten i Husie är det ingen av det dussinet pensionärer på frukostmötet som ens funderat på att stå i bostadskö när Gunilla Balder börjar prata. Efteråt är intresset stort. – En plats i bostadskön är en billig försäkring. Även om man inte tänker sig att flytta fler gånger i livet vet man aldrig vad som händer, säger Gunilla Balder. Ingen planerar för en liten olycka som gör trappan till sovrummet besvärlig eller ett plötsligt dödsfall då du lämnas ensam i en för stor lägenhet. – Utan kötid är det väldigt svårt att hitta hyres‑ lägenhet idag, säger Gunilla Balder. Ingrid, Kjell, Börje och de andra i Husie har många frågor om bostadskön och hur den fungerar. Att registrering går via internet är inget som bekymrar. Helen Mårtensson på Träffpunkten ställer upp med datorhjälp om man inte kan ta sig till Boplats Syd vid Stortorget. När Gunilla Balder nämner att många mor- och farföräldrar sätter barnbarnen i bostadskö och betalar årsavgiften för dem är det flera på Träffpunkten i Husie som nickar och tackar för tipset. Per Erik Tell Frilansjournalist

På Träffpunkten i Husie var intresset för bostadskön stort, när Gunilla Balder från Boplats Syd informerade. Helen Mårtensson, Ulf Hansson, Börje Andersson och Sture Carlsson lyssnar uppmärksamt. Foto: Per Erik Tell.

Ny Planutställ‑ ning i Stadshuset Den nya planutställningen i Stadhusets foajé visar alla planärenden som är i granskningsskedet och på en stor karta ser man vart i staden respektive ärende ligger. Just nu visas också en modell över Varvs‑ staden, ett område som kommer att bli en länk mellan Malmös centrala delar och Västra Hamnen. – Vi hoppas att malmöborna vill komma hit, sitta ner i vår nya utställning och ta del av vad som händer i staden. Utöver granskningsärenden hittar man också alla övriga bygglov- och detaljplane‑ ärenden som tas upp i Stadsbyggnadsnämnden, säger Gunnel Granlund, teknisk assistent på Stads‑ byggnadskontoret. Planutställningen håller samma öppettider som Stadshuset, måndag–fredag kl. 08.00– 16.30. Besöksadress: August Palms plats 1. Välkomna!

Den nya planutställningen i Stadhusets foajé med modellen över Varvsstaden i förgrunden.

Maria Örn Kommunikatör maria.orn@malmo.se

Planering i Malmö 2014:2 | 19

Med millennieskog och kanalnära mötesplatser sätter Ola Melin sitt signum på Malmö På samma sätt som när Pildammsparken anlades för 100 år sedan och blev en populär stadspark är Malmös stadsträdgårdsmästare Ola Melin involverad i anläggandet av Lindängelunds rekreationsområde utmed Yttre Ringvägen, där Malmöborna kan strosa omkring. Han vill också bygga vidare med gröna oaser i förtätningsprocessen samt skapa fler kanalnära mötesplatser i city. Landskapsarkitekt Ola Melin är 39 år gammal och har närmast varit chef för Sofiero och Fredriksdals museer och trädgårdar i Helsingborg innan han i oktober 2011 blev stadsträdgårdsmästare och avdelningschef för stadsmiljöavdelningen på Gatukontoreti Malmö. Han är född och uppvuxen i Onslunda vid Kronovalls slott i Tomelilla. Trädgårdsintresset kom tidigt och i tolvårsåldern byggde Ola en melonbänk där han planterade två melonplantor varav den ena överlevde och gav frukt. Teglet till ramen hade han tiggt av grannen likaså jord och hästgödsel.

Torpedtekniker

I tonåren körde han flakmoppe och var medlem i lanthönsklubben. Han jobbade en period som bered skapsanställd torpedtekniker på ubåt. Efter studierna på Lantbruksuniversitetet i Uppsala och Alnarp, samt mellanlandningar för studier i Paris och USA startade han eget företag, men blev snart anställd som odlingschef på Alnarp. – Jag jobbade på konsultbasis med utbildning i växtmateriallära, trädgårdshistoria och gestaltning innan jag blev odlingschef. Jag arbetade några bra år med det uppdraget, när det uppstod en vakanstjänst som fakultetsdirektör, som jag uppmanades att söka. Där jobbade jag nära dekanen med de olika institutionerna och administrationen, säger Ola Melin. Efter några år på SLU i Alnarp ringde Helsingborgs stad och erbjöd honom tjänsten som chef för Sofiero och Fredriksdal. Ola Melin hann precis bo in sig när telefonen ringde igen, men den här gångenvar det Malmö stad som ville att han skulle

efterträdaGunnar Ericson, som efter 27 år lämnar tjänsten som stadsträdgårdsmästare. – Jag visste absolut vem Gunnar Ericson var och det är en ära att få efterträda någon som har satt så stort avtryck på Malmö som han har gjort. Men man ska komma ihåg att nu står vi inför nya utmaningar i ett nytt Malmö, säger Ola Melin. I dag bor Ola Melin med fru och tre barn i en villa med egen trädgård och köksträdgård i Malmö. – Det känns att jag behöver en egen även om jag har hela Malmö som trädgård. Det finns ett driv och en vilja att ligga i framkant vad gäller det offentliga rummet här, som jag gillar.

Harlekin

Inför årets jubileum, som är till minne av Baltiskautställningen 2014, återintroducerades prinsessan Margarethas harlekinmönster i den uppskattade blomstergatan i Pildammsparken. Harlekinmönstrethar sedan återfunnits i flera kända inredningsmagasin. Stadsmiljöavdelningen hanterar planering, projektering och byggande i Malmös befintliga stadsrum såväl som i Malmös exploateringsområden. Skötseln hanteras av gatukontoret som är beställare. Utöver detta planeras och genomförs arrangemang för att aktivera stadsrummen. – Vi har ett fantastiskt epitet för Malmö, i ”Parkernas stad”. Vi satsar mycket på våra parker och det känns viktigt att vi säkrar tillgången till parker och utomhusmiljöer men också utvecklar nya nu när vi blir fler invånare. Med djärva politiker i ryggen satsarvi bland annat på ett nytt projekt, Lindängenlund med cirka 100 hektar park utmed yttre Ringvägen. På samma sätt som Pildammsparken en gång anlades och blev ett attraktivt rekreationsområde, kan Lindängelund hjälpa till att säkra framtidens behov, säger Ola Melin. – Vi ska bygga vidare i ett förtätningsperspektiv. Därför känns det viktigt att säkra parkmark för kommande generationer. Baltiska utställningen låg på sin tid utanför stan, tillägger Ola Melin.

Ta av sig skorna

Exempel på en kanalnära plats i Kungsparken.

Planering i Malmö 2014:2

Malmös stadsträdgårdsmästare Ola Melin vill skapa en grön oas med sjö och skog i Lindängelund, mot yttre Ringvägen.

krut på att skapa attraktiva miljöer där människor ska vistas under flera av dygnets timmar. – Det urbana livet är väl så viktigt. Vi utformar stadsmiljön med attraktiv och hållbar gestaltning samt aktiverar även stadsrummen med arrangemang som till exempel Malmöfestivalen, skatetävlingar och julfirande. Gatukontoret och stadsmiljöavdelningen omgestaltar det befintliga stadsrummet samt bygger och planerar nya stadsrum i Malmös exploateringsområden, förklarar Ola Melin.

Gröna miljöer

Malmö har genom åren satsat mycket på social hållbarhet där gröna miljöer och stadsrum är en viktig

Lika viktigt som det är att bygga gröna väggar och tak är Malmöbornas behov av gröna ytor där de kan ta av sig skorna och känna hur det är att sitta ute i en grön park. – I Lindängelund ska en sjö anläggas och mot yttre Ringvägen kommer en skogsbeklädd ås både skydda mot motorvägens buller och erbjuda fantastiska vistelsemiljöer. Där ifrån skall man kunna titta ner mot sjön och den planterade skogen, beskriver Ola Melin. Men att bygga en skog tar tid. Det krävs tålamod att låta träden växa. När 2 000 bokar planterades i Pildammsparken var de endast en meter höga. Se så höga träden är i dag! En annan viktig aspekt är stadsrummet, det vill säga livet mellan husen. Där lägger Malmö mycket Plantering i Daniaparken i Västra Hamnen.

Millennieskogens befintliga planteringar kommer att bli en del av den botaniska trädgården. Millennieskogen utvecklas till en evigt grön skog med jätteträd från dinosauriernas tidevarv samt en serie stämningsfyllda mindre platser och i mitten ett stilla himmelsrum.

del. Hyllie är ett sådant område där Stationstorget blivit hyllat i vida kretsar och uppskattat av Malmö borna. – Trots att det ännu bara finns ett torg och några byggnader finns det en stadspuls som man känner när man kliver upp från Citytunnelstationen. Vi har ett tätt samarbete med VASyd kring projektet att skapa en vattenpark vid vattentornet och nyligen invigde vi skulpturen Mother skapad av konstnären Charlotte Gyllenhammar vid Hyllie Boulevard som ett exempel på samarbete, säger Ola Melin. I sitt invigningstal sa Charlotte Gyllenhammar ”Det finns en framtidstro i Malmö och det genomsyrar hela Hyllie”, något Ola Melin håller med om.

– Det finns en poäng i att inte bygga för fort utan låta stadsmiljöer växa fram. Konsten är en viktig del i stadsrumsperspektivet. Det finns en anledning till att SVT valde att lägga Eurovision i Malmö, att Malmö City Horse Show växer och att Malmö Garden Show som drog 50 000 personer, arrangeras i Malmö. Här finns en positiv framtidstro där MalmöLive kommer att få en central roll som internationell magnet, säger Ola Melin.

nen av konstnärliga uttryck och levande stadsmiljö. – Just nu jobbar vi med kanalrummen och en bro till Malmö Live, och servering längs med kanalen. När vi byggde en tillfällig bro vid ombyggnationen av Kaptensbron var det intressant att se hur människor ändrade sin gångväg. Detta är ett exempel på att flytta fokus, säger Ola Melin och citerar gatukontorets motto ”Ett Malmö där man hellre är ute än inne”.

Kanalnära platser

Malmö Live kommer att få en kanalnära plats med konst, uteservering och events – en plats för soltörstande människor som vill uppleva kombinatio-

Kim Hall Journalist kim.hall.texthuset@me.com

Hyllie Stationstorg är ett exempel på ett grönt stadsrum som blivit mycket uppskattat.

Planering i Malmö 2014:2 | 21

Malmö city – dåtid, nutid, framtid Malmö Citysamverkan har sedan starten 1995 aktivt arbetat för att levandegöra stadskärnan tillsammans med sina tre ägarparter, fastighetsägarna i city, Malmö stad samt handel och övrigt näringsliv. Detta har tagit sig olika uttryck bland annat beroende på säsong, konsumtionsmönster och investeringar i stadskärnan, men har inneburit en fantastisk bredd på åtgärder, från delaktighet i ombyggnationer av den offentliga miljön och trygghetsprojekt, till en rad olika evenemang och marknadsföringskampanjer. Vårt gemensamma arbete har under åren lett till utmärkelsen Årets Stadskärna år 2000 samt år 2005. Dessutom fick vi en hedrande silverplacering i Årets Stadskärna 2010 med jurymotiveringen: Med imponerade stabilitet och kontinuitet använder Malmö Citysamverkan sina förutsättningar till fullo. Det mogna samarbetet levererar inte bara ett utbud, liv och kvalitet som anstår en stad med världsambitioner utan har också gjort stadskärnan till arena för en vital dialog om hur stadens framtid ska formas. Juryn gläds åt att Sverige har en citysamverkan som ligger i frontlinjen. Den nivå ni uppvisar håller internationell klass.

Best Town Centre Management Partnership

År 2010 var Malmö också första stad i Sverige att få internationellt pris för samverkan i utmärkelsen ”Best Town Centre Management Partnership of the Year 2010” med juryuttalandet: Malmö Citysamverkan is a fantastic best practice example in city centre development. It has great strength of involvement from both the private and public sectors and boasts a wide remit of achievements. The effect of the work proves this is a truly worthwhile investment for all partners and has resulted in a city centre of world class standard.

Vårt starka och omtalade samarbete och sättet vi tillsammans tar emot studiebesök från när och fjärran resulterade också i en utmärkelse från organisationen Svenska Stadskärnor med bedömningen: Ett hedersomnämnande för gott ambassadörskap för Sveriges stadskärnor. Som branschförening uppskattar vi att ni tar er tid, vill och vågar vara skyltfönster för branschkollegor. Vi värdesätter att ni på ett professionellt, kamratligt och öppet sätt delar med er av era framgångar och inte minst vägen som leder till framgångarna.

Så långt, allt gott alltså. Men vad har hänt sedan dess? De större förändringarna är bland annat att Citytunneln har tillkommit, vilket ökat tillgängligheten men också förändrat folkflödet. Vi har även sett över hundratusen kvadratmeter ny handelsyta komma till i form av Emporia samt tillbyggnader hos Mobilia och Triangeln, samtidigt som köpkraften inte ökat i samma omfattning. Konsumenter har dessutom valt att lägga en ökande andel av sina inköp på nätet och har även varit mer benägna att spendera sina pengar på café- och restaurangbesök än på traditionell sällanköpshandel, vilket känts av inte bara bland butiker i Malmö utan nationellt. Under det 22

Planering i Malmö 2014:2

senaste året har flera butiker i city stängt eller flyttat och medierna har inte varit sena med svarta rubriker om ”butiksdöden”.

Levandegör stadskärnan

Men vad har vi som organisation då gjort för att fortsätta vårt uppdrag att levandegöra stadskärnan? Vi har bland annat identifierat besöksnäringen som en viktig tillväxtmotor för att gynna det lokalanäringslivet och vi har utökat vårt samarbete med branschen. Vi har också under lång tid tillsammans med Gatukontoret och fastighetsägarna arbetat för att rusta upp stadsmiljön på sträckan Gustav Adolfs torg till Triangeln – ett arbete som fortfarande pågår. Strax innan jul förra året lanserade vi en produkt som öronmärker konsumtion till stadskärnan, genom Malmö City Presentkort. Presentkortet innebär minst två besök till stadskärnan (när det köps och när det används) och kan användas hos någon av våra 340 verksamheter (inte bara butiker, utan även restauranger, hotell, frisörer, hudvård etc) som tar emot kortet. Om beloppet inte skulle nyttjas hos de olika verksamheterna inom tolv månader tillfaller pengar Malmö Citysamverkan och eftersom vi inte har något vinstintresse så läggs dessa resurser på ytterligare projekt som gagnar stadskärnan och dess aktörer. Förutom att presentkortet köps av privatpersoner så har vi också sett att det har varit en populär gåva även från företag till sina anställda, leverantörer och kunder. Detta tror vi kommer att öka ytterligare inför den kommande julen och vi är säkra på att den investering vi gjort kommer att återbetala sig för våra olika delägare. De tillfälligt tomma lokaler som funnits och delvis fortfarande finns i stadskärnan har vi i samarbete med fastighetsägaren utnyttjat för skyltning, både av presentkortet men även av produkter från närliggande butiker. Allt för att slippa tomma, dammiga fönster eller lokaler med brunt papper som skyltning och istället göra vandringen längs gågatan till en inspiration. Vi har även genomfört event som till exempel popup-restaurangen Dinner with Friends som rönte positiv uppmärksamhet. Under den allra senaste tiden har vi också börjat se resultat av fastighetsägarnas arbete med att fylla lokalerna med nya, spännande verksamheter.

Framtiden i city

Så, slutligen, vad ska vi göra framöver? Förutom våra pågående projekt inom bland annat marknadsföring och evenemang, så kommer vi att titta närmare på den strategiska utvecklingen av stadskärnan. Naturligtvis tillsammans med Malmö stad och de planer och ambitioner som finns där, samt fastighetsägare och deras strategier och tankar. I detta arbete har vi tillsammans identifierat behovet av en större genomlysning av stadskärnan gällande utbud och konsumtion och därför har vi nu gett ett uppdrag till företaget Reteam. Undersökningen de gör är i tre delar. Den första som kallas Retail Mapping gjordes i början av juni och är en djuplodande inventering av

Malmö Citysamverkan arbetar för att levandegöra stadskärnan. Foto Malmö Citysamverkan.

vilka verksamheter stadskärnan består av. Den inkluderar kategoritillhörighet, åldersmålgrupp, prisnivå och butikskvalitet och rapporten kommer att beskriva styrkor och svagheter inom varje kategori samt rekommendationer om hur kategorier kan förbättras. Den andra delen kallas Mind 16 där vi får insikt i konsumenters beteende och sociodemografiska hållning genom att 400 intervjuer genomförs på plats i stadskärnan. Intervjuerna innehåller basfrågor om ålder, kön, postnummer och familjestatus men även inställning till citys utbud, vad som är viktigt när vid konsumtion, favoritvarumärken och butiker, kategorier som saknas, önskemål om förbättringar samt uppgifter om konsumenternas kärnvärden. Denna rapport kommer att sammanställa vad som är viktigt för konsumenten, vad som motiverar dem att besöka city samt förslag på förbättringar.

Replacementmaking

Den tredje och sista delen av undersökningen kallas Replacementmaking och tittar på olika anledningar till varför människor vistas på en offentlig plats. Dessa anledningar kategoriseras under Market (en plats att handla på), Meeting (en plats att mötas på) samt Moving (en plats där man är på väg någonstans, till och från jobbet till exempel). Det geografiska området som omfattas av undersökningen är vårt verksamhetsområde, det vill säga från Centralen till strax söder om Triangeln samt från Caroli till Davidshallstorg. De tre delarna av undersökningen kommer att ge oss ett nödvändigt underlag för vårt fortsatta strategiska arbete och vi ser att såväl politiker som tjänstemän, fastighetsägare som hyresgäster kommer att ha nytta av detta konkreta redskap. Tillsammans kommer vi att skapa en gemensam målbild för hur Malmö city ska utvecklas. Men är stadskärnan bara kommers? Nej, självklart inte. Den är lika viktig för det kulturella utbudet och som en social mötesplats och vi är ödmjuka inför den komplexitet som arbete med stadskärnan innebär. Vi ser mycket fram emot nästa stora händelse i invigningen av Malmö Live och effekterna detta kommer att ge. Kanske vi kan vara redo att ansöka till Årets Stadskärna snart igen? Pia Sandin vd Malmö Citysamverkan pia.sandin@malmocity.se

Stortorget – ett torg i förändring I juni 1978, samma månad som Malmös första gågata invigdes, gjorde socio logen Perla Korosec-Serfaty och hennes forskargrupp vid Konstvetenskapliga institutionen i Lund en omfattande studie av Stortorget och dess användning. Sommaren 2013, det vill säga, precis 35 år efter Korosec-Serfatys studie, följde jag upp med en något mindre, men parallell studie. Förvånansvärt mycket hade förändrats. Dessa förändringar säger något om Malmö, och kanske inte minst om det svenska samhällets utveckling från ett industrisamhälle till ett konsumtionssamhälle. Vid första anblick kan mycket tyckas likt på själva Stortorget. Några bänkar har flyttats och kiosken på torget har bytts ut. Några uteserveringar har också kommit till, men torget som stadsrum är sig förvånande likt. I lokalerna runt torget har det dock hänt en del, andelen butiker har minskat och i hög grad ersatts av restauranger. Ännu större blir skillnadernaom vi lyfter blicken. Stortorget ligger i dag som börjanpå ett stort gågatuområde dominerat av butiker, restauranger och caféer. De gamla industrierna i hamnen har ersatts av högskola och kontor.

sittande minskat på torget. Det är i dag bara hälften så många som sitter jämfört med slutetav 1970-talet. Detta bidrar mycket till intrycket eftersom varje sittande i snitt uppehåller sig drygt tio minuter längre på torget. Folk pausar fortfarande, men de pausar kortare stunder och stående, inte sällanmed en kaffe, mobiltelefon eller kamera i handen. En kategori som inte förekom i studien från 1978 var personersom arbetade på torget. I dag tycks vi se allt fler, ofta personer som förbereder inför nästaevenemang, eller plockar ner från ett som nyligen avslutas. På så sätt gör sig evenemangen ofta påminda, även då det inte Karl X Gustav är sig lik men folklivet på Stortorget har förändrats. Foto Perla Korosec-Serfaty och MattiasKärrholm. pågår.

Minskning av antalet äldre

Om vi ser till vilka grupper som är på torget ser vi Stortorget i pressen en tydlig minskning av antalet äldre. 1978 var mer än Om vi ser till skillnader i hur man rapporterade om en tredjedel av torgets användare över 65 år, i dag är Stortorget i pressen på 1970-talet och i dag har det de bara fem procent. Andelen pensionärer har visser också hänt saker. I slutet av 1970-talet rapporterade ligen också minskat något i Malmö som helhet unman mest om officiella och politiska aktiviteter, så- der dessa decennier, men betydligt mindre, vilket som besök eller tal av olika dignitärer. I dag domine- innebär att torget framförallt tycks locka yngrei ras rapporteringen av kulturella aktiviteter och firan- dag. Andelen kvinnor har också ökat markant. Kanden såsom Malmöfestivalen. Torget har fortfarande ske hänger det ihop med att varvet och andra mansen viktig representativ funktion, men dess roll för dominerade industriarbetsplatser i närheten har lagt mer storskaliga evenemang har ökat markant. Detta ner, kanske beror det på att andelen shoppare har bekräftas också av kommunens enkätundersökning ökat. Männen är dock fortfarande något flera på torom Stortorget från 2008, där ett par av de mest van- get, och som i flera andra studier visar de en något liga åsikterna var just att parkeringen ska bort och att större benägenhet att sitta ner och därmed också att torget ska vara en storslagen evenemangsplats. spendera mer tid i det offentliga rummet (även om När man börjar studera det liv som levs på torget skillnaderna här inte längre är särskilt stora just på blir förändringarna än mer tydliga. Först och främst Stortorget). Folk rör sig i dag också oftare ensamma är det mer folk. Människor rör sig i högre grad över på torget, andelen folk som går i par eller i grupper torget och de tar färre pauser. Särskilt har andelen om tre eller fler har minskat.

Bilder av Stortorget i Malmö från juni 1978 samt hur det gestaltar sig 2013. Foto Perla Korosec-Serfaty och Mattias Kärrholm.

1970-talets Stortorg var alltså dominerat av män och äldre, folk gick i större grupper, och spenderade mer tid på torget. Torget hade visserligen en viktig representativ funktion men det var också en viktig plats i många människors vardag. Där fanns bland annat järnhandel, elaffär, sybehörsaffär, optiker, bokhandel och fotobutik. I dag tycks tiden för pauser vara kortare. Många är på torget som turister eller enbart för att gå på stan. Konsumtionen, både av varor och av upplevelser, tycks ha blivit viktigare. Folk bär runt på mycket fler ting, påsar, väskor och mobiler, och det äts och dricks mer i det offentliga rummet. Ryttarstatyn av Karl X Gustav mitt på torget har alltid varit omtvistad i Malmö. I kommunens enkätundersökning var de som ville ha bort statyn fler än de som ville ha den kvar. Samtidigt används den i dag relativt flitigt på soliga dagar. I takt med att folk bär med sig mat, dryck, ipads och mobiler, och i takt med att Stortorgets användare har blivit yngre, har också statyns popularitet som sittplats vuxit på bekostnad av bänkarna vid fontänen och Rådhuset. Kanske är den plana stenytan bättre än en bänk om man behöver ställa något ifrån sig. Hur som helst, om vi enbart ser till användningen så tycks statyn faktiskt vara populärare än någonsin. Sammanfattningsvis har Stortorget alltså förändrats ganska mycket trots att det praktiskt taget ser likadant ut. Konsumtionssamhället har bidragit till fler människor, men också till ett snabbare tempo, lägre andel sittande, fler yngre och förmodligen till en ökad andel medelklassbesökare. En av de tydligaste förändringarna är just torgets stärkta roll som en evenemangsplats. När det inte är något pågående evenemang är torget i allt högre grad en plats man bara passerar förbi på väg till andra platser, men under vissa veckor på året vänds denna ordning och torget blir en magnet. Precis som Lilla torg har fått en mer specialiserad funktion som restaurangtorg tycks alltså även Stortorget se ut att gå mot en ökad specialisering. Mattias Kärrholm Professor på Institutionen för Arkitektur och byggd miljö, LTH, samt på Urbana studier, Malmö högskola mattias.karrholm@arkitektur.lth.se

Planering i Malmö 2014:2 | 23

Här tolkas gestaltningsfrågan På stadsbyggnadskontoret ansvarar stadsarkitektavdelningen för bygglov och anmälan. Här lämnar man in sina ansökningar och här finns även en kunddisk där man kan göra allmänna förfrågningar och som förmedlar kontakt med bygglovshandläggarna efter överenskommelse. För att ansöka om bygglov krävs fackmannamässiga ritningar. Om ansökan avser tillbyggnad eller ändring av existerande byggnad kan man utgå från befintliga ritningar, som mot en mindre kostnad finns att tillgå i stadsbyggnadskontorets arkiv. I annat fall måste helt nya ritningar upprättas, vilket lämpligen görs av en fackman, t.ex. en arkitekt eller en byggnadsingenjör. Ritningarna måste vara tydliga, skalenliga och måttsatta, i minst A3-format. Kulör- och materialval ska framgå. Ritningarna skickas in tillsammans med ifylld ansökningsblankett, som finns tillgänglig på Malmö stads hemsida. Vid behov kan stadsbyggnadskontoret efterfråga kompletterande handlingar eller revideringar av redan inkomna ritningar. Om ansökan avser större projekt, såsom skolor och flerbostadshus, kan ytterligare handlingar krävas, liksom verksamhetsbeskrivning och parkeringsutredning. De tekniska aspekterna av byggnadsarbetena granskas vid den tekniska handläggningen av ärendet, som följer på beviljat bygglov. Efter ankomst registreras bygglovansökan. Om ärendet anses komplett kan handläggningen påbörjas. Först säkerställs att åtgärderna är förenliga med gällande detaljplan. I ärenden utanför detaljplanelagda områden hörs grannar. Utöver planenligheten granskas även utformning, tillgänglighet, lämplighet, överensstämmelse med stadsbild samt övriga krav enligt plan- och bygglagen. Vid behov remitteras ärendet till andra förvaltningar och myndigheter. I de fall ett ärende inte kan tillstyrkas, exempelvis då en er-

inran inkommit, har den sökande rätt att få sitt ärende prövat i stadsbyggnadsnämnden.

En fråga om gestaltning

I bygglovhandläggningen ingår en bedömning av byggnadsarbetenas gestaltning. Denna bedömning har liksom övriga krav stöd i plan- och bygglagen: 2 kap. 6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. 8 kap. 1 § En byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan.

Utöver de generella bestämmelserna ovan, innehåller plan- och bygglagen även förvanskningsförbud och varsamhetskrav: 8 kap. 13 § En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. 8 kap. 17 § Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens

Kunddisken på stadsarkitektavdelningen. tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

Handläggningsprocessen

Bygglovhandläggarna Jens Ekander och Elisabet Werecki på stadsarkitektavdelningen tycker att de har roliga arbetsuppgifter. De uppskattar kontakten med människor och att de inte bara arbetar med papper och ritningar. Jens Ekander är arkitekt och arbetar som bygglovhandläggare på Malmö stadsbyggnadskontor sedan två år. Innan dess arbetade han på privata arkitektkontor i Malmö och Lund under drygt tio års tid. Elisabet Werecki är också arkitekt och arbetar på kontoret sedan två och ett halvt år. Tidigare arbetade hon med bygglov i Landskrona kommun och har även arbetat åt Region Skånes fastighetsförvaltning, samt på arkitektkontor i Singapore. – Man bör se till stadsrummet och till allmänpåverkan. Som exempel kan det vara olämpligt att bygga en hög mur utåt en otrygg gränd, säger Jens. Det är en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen. Plan- och bygglagens gestaltningskrav ifrågasätts ofta, då de inte är mätbaraoch lämnar utrymme för

Får jag bygglov? När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du oftast söka bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Vid vissa andra ändringar och ombyggnader måste du också söka bygglov eller göra en anmälan. Bygglov – så fungerar det

Ibland behöver du ansöka om rivningslov eller marklov, till exempel när du ska riva en byggnad. Bygg-, rivnings- och markåtgärder kan delas in i tre kategorier: • åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, • åtgärder som kräver anmälan och • åtgärder som varken kräver lov eller anmälan.

När krävs bygglov

Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar, exempelvis 24

Planering i Malmö 2014:2

fasadändring och ändrad användning (verksamhet). Bygglov krävs även för vissa andra anläggningar än byggnader (plank, mur, idrottsplats, upplag, vindkraftverk m.m.). Inom detaljplanelagt område krävs också bygglov för skyltar och ljusanordningar.

Bygglovsbefriade åtgärder

Vissa åtgärder som normalt kräver bygglov är bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus och för ekonomibyggnader. Flertalet av de bygglovsbefriade åtgärderna för en- och tvåbostadshus kräver dock anmälan.

Till ansökan ska bifogas plan- och fasadritningar.

Rivningslov

För att riva byggnader eller delar av byggnader kan det krävas rivningslov. Istället för rivningslov krävs det ibland en anmälan till byggnadsnämnden. För vissa byggnader krävs varken rivningslov eller anmälan.

Bygglovshandläggare Elisabet Werecki och Jens Ekander.

olika tolkningar. Detta gäller även kravet på anpassning till befintlig bebyggelse, exempelvis i fall då någon önskar bygga trähus i ett område dominerat av tegelhus. – Vissa sökande blir upprörda på grund av de krav som ställs, andra lyssnar och uppskattar de synpunkter de får, särskilt när ett bättre slutresultat uppnås. Ibland har den sökande stirrat sig blind på sitt projekt och kan med hjälp av vårt bidrag se det ur ett annat perspektiv. Sanningen är att de flesta projekt mår bra av lite kritisk granskning, säger Elisabet. – Man kan ha diskussioner om färg, form och materialverkan, tillägger Jens. Handläggarna funge rar som ambassadörer för stadsbyggnadskontoret och erbjuder dess tjänster. Vårt mål är att de sökande ska se vår hjälp som ett stöd och inte som en bromskloss. Därför är det viktigt att undvika konfliktsitua tioner. Det är viktigt att man säger till på rätt sätt och att man är tydlig, men trevlig, understryker Jens. De påpekar att utformningen blir extra viktig i stora projekt med stor omgivningspåverkan, exempelvis i centrala lägen där det cirkulerar mycket människor. Beslut om bygglov i dessa ärenden fattas vanligtvis av stadsbyggnadsnämnden. Lotta Hansson Kommunikatör, stadsbyggnadskontoret lotta.hansson@malmo.se

Malmö stad

St ad sb yg

gn ad sk on

ANSÖKAN

M Bygglov Marklov Rivningslo vmm

to re t

Information om personupp även begära giftslagen (PUL rättelse av ): För att dessa. Pers onuppgiftsansvadministrera din ansö kan krävs arig: Stadsbyg Inlämnas i gnadskontoret registrering i vårt datar 3 exemplar . personupp egister. Du (original + ANSÖKAN giftsombud 2 kopior) : Maria Engl har rätt till att ta del av GÄLLER eson. Telefon: de uppgifter som berör dig Bygglov 040-34 10 24 och

Marklov

BYGGNAD SPL

ATS OCH SÖ

Fastighetsbe teckning

Sökandens namn (om

Rivningslov

KANDEN

sökanden är ett

företag, ange även

Utdelningsadr ess Telefon (äve n riktn Byggherrens nam

Förhandsbe sked

Villkorsbesk

Personnumme r/organisation snummer

Postnummer

ummer)

Ort

E-post n (om bygg

herren är anna n än sökande)

ummer)

Personnumme r/organisation snummer

Postnummer

Ort

Kontaktperso n E-post

Fastighetsäg are (om anna n än sökande)

FAKTURERI NGSADRES S (om ann Namn/Företag

an än sökand

Utdelningsadr ess

Referensnum

Postnummer FAKTURERI NGSADRES S FÖR STA Namn/Företag RTBESKED (om annan än ovan) Utdelningsadr ess

Lägenhet utan kök

Postnummer

OM LÄGENH ETSTYPER 1 rum och kök

RITNINGSFÖR TECKNING Ritningsnumm

I BOSTADSH

Schaktningar eller fyllningar kan kräva marklov. Marklov kan även krävas för trädfällning och skogsplantering.

US (ange ant

3 rum och kök

gstart, oblig atorisk upp gift

al)

4 rum och kök

5 rum och kök

er eller anta l olika ritnin gar

Enligt separa t handlingsfö

6 eller fler rum och kök

Anmälan

En åtgärd som inte behöver lov kan kräva anmälan, det vill säga vara anmälningspliktig. Exempel på sådana åtgärder är ändring av byggnaders konstruktion eller planlösning och installation av eller ändring av tekniska installationer i byggnader.

Få hjälp med din ansökan

mer

Ort

Planerad byg

2 rum och kök

mer

Ort

Referensnum

ANSÖKAN AVSER 1

UPPGIFTER

Ingripandeb esked

Marklov

kontaktperso n)

Utdelningsadr ess Telefon (äve n riktn

Fastighetens adress

Planritning av fastighet i kv Rapphönan på Bergsgatan i Malmö av arkitekt Frans Fredriksson 1906.

Summa anta l lägenheter

rteckning

STADSBYGG August Palm NADSKONTORET s 205 80 Malm plats 1 o Tel. 040-34 10 Org.nr. 2120 00 00-1124 stadsbyggnad www.malmo.s skontoret@malmo.se e

Ansökan gör man hos kommunen där man vill bygga.I plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen finns bestämmelser om vilka åtgärder som kräver bygglov och anmälan. När det gäller ett enskilt ärende är det byggnadsnämnden i din kommun som kan ge råd och upplysningar om vad som gäller. Vanligtvis vill nämnden att du sänder in en ansökningsblankett tillsammans med ritningar och eventuellt andra bilagor.

Kostnad och tid

Kostnaden för bygglov varierar mellan olika kommuner. Byggnadsnämnden får ta ut avgifter i alla ärenden som gäller bygglov och anmälan. Hur lång tid det tar att få ett bygglov varierar från kommun till kommun, men kommunen har högst tio veckor på sig att ge dig ditt besked. Handläggningstiden kan vid behov förlängas med tio veckor. Efter bygglovbeslutet krävs ett startbesked innan åtgärderna får påbörjas. Du har två år på dig att inleda byggarbetet efter att bygglov har beviljats och det ska vara avslutat inom fem år, annars får du söka ett nytt bygglov. Lär mer om bygglov på webben: korta.se/4194 Plan och bygg-lagen korta.se/4195 Information om ansökan på Malmö stads hemsida: korta.se/4196

Planering i Malmö 2014:2 | 25

Malmöbor bidrar till utvecklingen av spjutspetsområdet Sege Park I Sege Park har ett medvetet arbete gjorts för att tidigt involvera närboende i utvecklingen av området redan innan planprocessen satt igång. Det har lett till en ökad kunskap om Malmöbornas behov och önskemål.

Sege Park är en grön mötesplats för unga och gamla.

I det gamla sjukhusområdet Sege Park som ägs av Malmö stad ska en omfattande områdesförnyelse ske. Sege Park ska bli ett nytt spetsområde för hållbarhet i Malmö, i linje med Västra Hamnen och Hyllie. – Vi har det senaste året genomfört ett förvaltningsövergripande projekt för att skaffa oss en gemensam målbild för utvecklingen av Sege Park. Det har resulterat i ett planprogram för Sege Park och nu arbetar vi med en hållbarhetsstrategi för området som kommer att vara klar hösten 2014, säger Pernilla Andersson, projektledare på fastighetskontoret. En viktig del i utvecklingen av den gemensamma visionen för Sege Park har varit att medborgarna i området skulle få vara med och tycka till. I vanliga fall har inte Malmö stad någon dialog med när boende innan en planprocess sätts igång, vilket nu däremot gjorts i Sege Park. Något som enligt Pernilla bidragit till ökad kunskap om Malmöbornas behov och bättre samverkan mellan olika förvaltningar inom Malmö stad.

Kommunalt case

Sege Park har varit ett kommunalt ”case” inom projektet Urban Transition Öresund, ett transnationellt samarbete över sundet med fokus på vikten av samarbete för hållbar stadsutveckling. Bland annat har tjänstemän som arbetar med områdesförnyelsen av Sege Park inom projektet fått spela Urban Transition Game, ett spel utvecklat inom projektet med målet att förbättra samverkan inom planeringsprocesser. Spelets värde ligger i att alla får argumentera för sin sak. Alla får föra sin talan och olika perspektiv kommer upp. Med hjälp av spelet tar tjänstemännen sig tid till en djupare diskussion kring utvecklingen

Aktivitet i Sege Park under Backakarnevalen 2013.

Planering i Malmö 2014:2

Aktivitet i Sege Park under Backanatten 2013.

av området och det var även mycket värdefullt att styrgrupp och projektgrupp spelat tillsammans, säger Pernilla.

Urban Transition

Med stöd från Urban Transition Öresund har Malmö stad testat olika modeller för medborgardialog i Sege Park. Enligt Athanasios Patsias, områdeskoordinator, stadsområde Norr, har medborgardialogen haft som mål att nå så många som möjligt i området. – Kommunen måste vara där medborgarna är. Vi syns, har speciella t-shirts och är med på events där de som bor i stadsområdet finns, såsom Backanatten, Höstfesten. Ska du få in synpunkter från en blandad målgrupp så måste kommunen ha ett utåtriktat arbete, säger Athanasios Patsias. För att samla in synpunkter från närboende i Sege Park har Malmö stad bland annat delat ut fråge formulär på olika events och marknadsfört medborgardialogen på malmo.se, Facebook, biblioteket i Kirseberg och anslagstavlor i området. – Egentligen är detta bara en början. Medborgardialog kan i viss mån ses som ett samlingsnamn för det relationsbaserade arbete som kommunen måste göra. Det handlar om samspel helt enkelt, säger Annette Larsson, projektledare i Malmö stad som leder gruppen kring medborgardialog i projektet Urban Transition Öresund. För att få mer omfattande tankar från olika medborgare, och samtidigt utvärdera medborgardialogen i Sege Park, kommer Malmö stad via Urban Transition Öresund, även låta en etnolog djupinter-

vjua närboende i Sege Park, både de som deltagit i dialogen och de som inte gjort det. – Vi får kunskap tillbaka till kommunen om processen, som gör att vi kan bli ännu bättre till nästa gång, säger Athanasios Patsias.

Planprogram

De förslag som kommit in från medborgarna i Sege Park har varit en del av underlaget till Planprogrammet för Sege Park där förslagen finns sammanfattade. Det innebär dock inte att alla önskemål kommer att genomföras. – Det är alltid dilemmat med medborgardialog. Att det ibland finns en svårighet att kommunicera att det slutligen är politikerna som tar beslut om vad som ska göras och att det som framkommer i en medborgardialog är ett av alla underlag som vägs samman, säger Pernilla Andersson. Många av Malmöbornas förslag för Sege Park är i dock linje med Malmö stads visioner för området, som till exempel möjligheter till stadsodling, bevaring av grönområden och förbättring av cykelvägar. Athanasios tror att satsningarna på hållbarhet i Sege Park kommer att öka områdets attraktivitet. – Det rimmar bra med hur, speciellt den unga generationen, tänker kring livsstil och konsumtion. Jag tror att området kommer locka många barnfamiljer som vill bo kvar i lägenhet i staden men fortfarande vill ha tillgång till ett grönt och lugnt område. Vi kallar det för den nya gröna vågen, säger Athanasios. Nina Eneroth, kommunikatör nina.eneroth@malmo.se

100 år sedan Baltiska utställningen i Malmö Under slutet av 1800-talet blev det populärt att arrangera världsutställningar. Syftet med utställningarna var att visa upp industrins och handelns produkter och att lyfta fram internationellt samarbete. Utställningarna hade även en bildande funktion. Den 15 maj 1914 öppnades Baltiska utställningen i Malmö. skeppsbyggeri, sjöfart och fiske, sport- och turist väsen, egna hem och stats- och kommunavdelning. Konstavdelningen skulle presentera samtidskonst i form av målningar, teckningar, skulpturer, grafiska blad, medaljer och dekorativa eller praktiskt användbara föremål utförda av konstnären själv. Ryssland bidrog bland annat med så kallad avantgardekonst.

Första världskriget bryter ut

Karta över utställningsområdet.

Att anordna en internationell utställning var prestige fyllt och att lotten föll på Malmö som värdstad och inte Stockholm kunde geografiskt legitimerasgenom att utställningen vände sig till länderna kring Östersjön. Malmö var dessutom en expansiv stad och år 1914 kunde staden räkna sig till de europeiska storstäderna med sina 100 000 invånare. Som deltagande länder tänkte man sig Danmark, Tyskland, Ryssland samt värdlandet Sverige. Till en början var arrangemanget tungrott. Luften hade till viss del gått ur de stora utställningsprojekten och intresset för att deltaga var svalt. Framför allt Ryssland visade en avvisande attityd och utan Ryssland kunde inte utställningen kalla sig baltisk. Efter många turer anslöt sig Ryssland, men landet kom aldrig att bli ett officiellt deltagarland i utställningen.

ningsområdet finns idag bara Margaretapaviljongen kvar på ursprunglig plats. Baltiska utställningen hade två huvudinriktningar: en industriavdelning och en konstavdelning. Industriavdelningen var indelad i underavdelningar som undervisningsväsen och hälsovård, husslöjd, ingenjörs- och byggnadskonst, industri och hantverk, maskiner, redskap och transporter samt elektricitet,

Baltiska utställningen fick ett abrupt slut i och med första världskrigets utbrott i augusti 1914, och den ryska konstsamlingen magasinerades i Malmö i väntan på att världskriget skulle ta slut. Delar av den ryska konstsamlingen kom senare att införlivas i Malmö konstmuseums samlingar. I samband med utställningen anordnades även Baltiska spelen, som var de största idrottstävlingarna i Sverige efter OS, som arrangerats i Stockholm två år tidigare. Tävlingarna på Malmö Idrottsplats omfattade gymnastik, tennis, fotboll, friidrott, brottning, tyngdlyftning och hästtävlingar. I samband med tävlingarna invigdes även Malmö Simstadio på Ribers borgs kallbadhus. Herravdelningen försågs med vändplattor och hopptorn medan damavdelningen fick vänta till 1926 på liknande utrustning. Även en jubileumslantbruksutställning anordnades i samband med Baltiska utställningen. Från lantbruksutställningen bevarades en museibyggnad som efter utställningen flyttades till Alnarp. Källa: Kulturmiljöprogram för Skåne, Länsstyrelsen Skåne.

Ferdinand Boberg utställningsarkitekt

Som utställningsarkitekt anlitades Ferdinand Boberg från Stockholm. Detta betraktades av många Malmöarkitekter som ett kontroversiellt val och en arkitekttävling utlystes. En enhällig jury beslöt sig dock för Ferdinand Bobergs utställningsförslag. Boberg hade stor erfarenhet som utställningsarkitekt dels från Stockholmsutställningarna 1897 och 1909, dels från världsutställningen i Paris 1900, där Boberg hade ritat den svenska paviljongen. Utställningsområdet förlades till Pildammarna och omfattade cirka 490 000 kvm. För att anknyta till den regionala byggnadstraditionen försågs många av utställningsbyggnaderna med trappgavlar. De flesta av utställningens byggnader var tillfälliga, med stommar av trä och uppspänd dekorerad väv. Endast ett fåtal byggnader var uppförda i tegel, däribland den danska utställningspaviljongen. Av de byggnader som uppfördes på utställ-

Centralgården på utställningsområdet. Bild Malmö Museer.

Planering i Malmö 2014:2 | 27

Hylliegranskarnas första spaning: Roth fastigheter Tre bostadsaktörer har haft inflyttning i sina hyresrätter i Hyllie. Därför är det hög tid att presentera Hylliegranskarna – bostadsintresserade privatpersoner som med kritiska ögon tittar närmare på Hyllies olika boenden. Först ut är Andreas Monus och Mattias Dahlbäck som spanat in Roth fastigheter på Hyllie allé.

Andreas Monus och Mattias Dahlbäck är med i panelen av bostadsgranskare i Hyllie.

Roths fastigheter är först ut. Det är ett hyreshus i form av tre bostadshus i varierad i höjd längs Hyllie allé innehållande 53 lägenheter med tyngdpunkt på tvåor mellan 63 och 72 kvadratmeter och treor på upp till 90 kvadratmeter. Bostadshusen stod klara för inflyttning november 2013 och är Hyllies första färdigställda bostadshus i det nybyggda området. Bostäderna är utrustade med egna tvättmöjligheter och tillgång till uteplats, balkong eller terrass. Roth fastigheter deltar i EU-projektet Buildsmart

som med stort fokus på energismarta lösningar och med produktion av egen energi inom fastigheten. Bland annat kan de boende i lågenergihuset ställa in och följa sin energiåtgång med hjälp av dator eller app i mobilen, och på taken finns solfångare som står för 40 procent av varmvattensuppvärmningen.

79 kvadratmeter på markplan

Andreas Monus och Mattias Dahlbäck är först ut från vår panel med Hylliegranskare, och de båda har

tittat närmare på en trerummare på 79 kvadratmeter i Roths fastigheter, belägen på markplan. I lägenheten bor redan en hyresgäst, vänlig nog att upplåta den för granskning. Andreas Monus, vår ena granskare, bor i en 2:a, bostadsrätt i Limhamn, och är väldigt intresserad av såväl arkitektur som stadsplanering. Vad tycker du om lägenheten? – Den är välplanerad – och ljus, trots att den ligger långt ner i huset. Men det är ju inte så många hus omkring. Jag gillar hallen med klinkers och rejäl garderob. Badrummet är stort och likaså rummen. Köketär bra, även om jag upplever köksbänken något snål. På det hela taget en bra utrustad lägenhet men kanske något trång, trots att det är en trea. Jag gillar att man kan se sin elförbrukning i pengar. Och golvvärmen är verkligen ett plus – det går åt mindre energi och man slipper fula radiatorer. Fast jag tycker att på bottenplan borde det vara någon uteplats, det hade man kunnat planera in. Det finns en gemensam gård som man som hyresgäst utan balkong kan nyttja. Vad tycker du om den? – Det känns fräscht och nytänkande med gården - man ser att det finns lite natur, och staketen där det ska klättra växter kommer nog att bli bra. Det syns att man lagt ner energi på gården. Men vissa fasaddetaljer och gårdsfunktioner känns 90-tal med stålkonstruktioner. Fasaden som vetter mot allén är fräsch – det bakom är inte lika påkostat. Helheten är ok men däremot förstör stålkonstruktionerna lite. Vad tycker du om läget? – Kommunikationerna i Hyllie är förstås ett plus. Men jag är förvånad över att det inte finns bättre parkeringsmöjligheter kring huset. Hylliegranskaren Mattias Dahlbäck bor själv i Roths fastigheter, i en etta, och är nyfiken på hur en större lägenhet ser ut. Han har sedan länge haft ögonen på det som händer i Hyllie, sen han fick höra talas om att Emporia skulle byggas nära Malmö arena. Maria Nyman-Moritz, kommunkatör maria.nyman@malmo.se

Penthousevåningar och stadsradhus Malmö stads ambition att stimulera bostadsbyggandet visar märkbara effekter i Hyllie. Genom att upplåta mark för nyproduktion av lägenheter ges nu klartecken till ytterligare bostadshus längs områdets huvudgata Hyllie allé. Detta stod klart då tekniska nämnden i våras godkände ett tomträttsavtal med Nevsten Fastighets AB, som avser uppföra 64 hyresrätter, varav tio i formen som stadsradhus och fem penthousevåningar. På Hyllie allé kommer cirka 1 700 lägenheter med blandade upplåtelseformer att uppföras i en succesiv utbyggnadstakt de närmaste åren. – Som markägare har staden en viktig roll att skapaförutsättningar för en ökad hyresrättsproduktion. Vår gängse modell för att stimulera denna har gett positiv effekt i Hyllie. Men området har ocksåväxt med sin egen attraktionskraft, vilket gör att även bostadsrättsbyggandet är igång, säger Klas Johansson, fastighetsdirektör i Malmö stad. Nevsten Fastighets AB är den tredje aktören som 28

Planering i Malmö 2014:2

nu tillför fler bostäder längs Hyllie allé och planerar det första spadtaget i oktober. – Efter flera års planeringsarbete känns det skönt att äntligen börja bygga. Vi har lagt mycket omsorg på att skapa hög kvalitet och växlande karaktär av bostadshus i mänsklig skala. Bland annat uppför vi tio stadsradhus och fem takvåningar med terrasser. Och samtliga bostäder får antingen balkong elleruteplats, säger Gunnar Nevsten, vd för Nevsten Fastighets AB. Bostäderna som Nevsten Fastigheter AB ska uppföra ligger i ett kvarter söder om Hyllie allé och bredvid den kvartersmark där Lustgården AB också byggstartar ett bostadsprojekt till hösten med 80 lägenheter. I ett annat närliggande kvarter står s edan november 2013 tre färdigställda bostadshus med 53 uthyrda lägenheter som Roth Fastigheter AB uppfört. Sammantaget står dessa tre aktörer för produktionen av cirka 200 bostäder längs Hyllie allé. Samtidigt pågår ett intensivt bostadsbyggande

Nevsten Fastighets AB uppför 64 hyresrätter söder om Hyllie Allé. Illustration Kamikaze Arkitekter.

längs områdets andra huvudgata Hyllie boulevard. Den utgår också från Stationstorget men sträcker sig i en nordlig riktning, förbi Emporia, Malmö Arena och MalmöMässan mot infarten från Annetorps leden fram till badhuset som är under uppbyggnad. Utmed västra sidan av huvudgatan producerar Peab, JM, MKB Fastighets AB, och HSB sammanlagt cirka380 lägenheter varav 130 är bostadsrätter. Maria Nyman-Moritz, kommunkatör maria.nyman@malmo.se

Stadionområdet blir stadsmiljö Området kring den gamla Stadionbyggnaden ses över för att få plats med en ny simarena, ny skola, nya idrottsfunktioner och mötesplatser med mera. Stadionområdet har sedan 1950-talet varit en väsentlig del av Malmös idrottsliv och en viktig symbol för Malmö med den gamla stadion i fokus. Nu tar Malmöstad fram ett planprogram med visionen om att området ska utvecklas som ett ”stadsintegrerat och grönt idrottsområde” genom att tillföra nya funktioner för idrott, evenemang och hälsa med mera. Vi jobbar nu fram olika scenarier för Stadion området utifrån tre alternativ för den gamla Stadionbyggnaden. Alternativen är att antingen bevara Stadion helt, delvis bevara eller att riva den, säger Ulrika Signal, projektledare för utvecklingen i området. I november 2014 presenteras de olika scenarierna om Stadionområdet för politikerna och i januari

2015 tar kommunstyrelsen beslut om vilket scenario 2015. Planprogram arbetas fram under januari 2014– som ska ligga till grund för fortsatt arbete med plan- augusti 2015 Samråd med medborgardialog våren 2015. program. Följ arbetet med Stadionområdet på webben: Några viktiga datum i projektet www.malmo.se/stadion Politiskt beslut om Stadionbyggnanden tas i januari Maria Örn, kommunikatör maria.orn@malmo.se

MalmöExpressen igång Den 1 juni började MalmöExpressen trafikera Malmös gator mellan Stenkällan och Västra Hamnen. Varför behövs MalmöExpressen?

Linje 5 är Skånes största stadsbusslinje. Antalet resenärer har ökat för varje år och 2013 gjordes cirka 4,6 miljoner resor med linjen. Att många väljer att resa och färdas hållbart är positivt, men det ställer också höga krav på kollektivtrafikens kapacitet. Många resande innebär att det blir trångt på vissa avgångar, och med många påstigande kan bussen efter till och med hinna ikapp framförvarande buss, så att de hindrar varandra. När kapaciteten redan är begränsad och resandet fortsätter att öka måste man tänka nytt. Lösningen blev MalmöExpressen, ett nytt och miljö smart busskoncept. De 24 meter långa bussarnaär s.k. gashybrider som använder en kombination av

MalmöExpressens linje 5 går mellan Västra Hamnen och Stenkällan i Rosengård.

biogas och uppladdningsbara batterier som laddas vid inbromsning, vilket ger mindre miljöpåverkan. Eftersom MalmöExpressen är dubbelt så lång som en normalstor stadsbuss ökas kapaciteten vilket gör att fler kan åka med och trängseln minskar. I rusningstrafik är det extra tätt mellan bussarna vilket gör tidtabellen mindre viktig eftersom det alltid kommer en ny buss.

En smidig resa

MalmöExpressen erbjuder en smidig resa genom staden med bra trafikflöde och hög komfort. Trafikmässigt har bussarna fått ett eget busskörfält längs långa sträckor av Amiralsgatan samt signalprioritering i vissa korsningar. På- och avstigning sker ge-

nom alla dörrar, vilket kortar tiden vid hållplatserna. Betalning sker med busskort inne i bussen utan involvering av föraren. Hållplatserna är upphöjda för att öka tillgängligheten.

En livsnerv genom staden

MalmöExpressen kör från Stenkällan till Västra Hamnen och knyter därmed samman stora delar av staden. Bostäder, skolor, arbetsplatser och han delsområden länkas ihop på ett naturligt sätt och underlättar vardagen för Malmös invånare. Med MalmöExpressen tar vi ytterligare ett steg mot att göra Malmö till en grönare och mer hållbar stad. Johan Fridh, kommunikatör johan.fridh@malmo.se

Planering i Malmö 2014:2 | 29

Nytt marinpedagogiskt centrum

Tävlingsområdet

Malmö stad bjuder in till tävling för ett nytt marinpedagogiskt centrum på Ribersborgsstranden. Tävlingen omfattar i första hand byggnaden, men också att visa det offentliga rummet i direkt anslutning till byggnaden. Det Marinpedagogiska centrumet är en pedagogisk verksamhet med fokus på livet i havet. Verksamheten använder miljön utomhus, på stranden och i sundet, för merparten av sina aktiviteter. Byggnaden ska därför betraktas som ett komplement till den naturliga miljön. Lärande kring vatten och hav utgör hjärtat av verksamheten. Verksamheten har också stor potential för att lyfta fram det marina kulturarvet, det vill säga marin arkeologi och historia. Verksamheten riktar sig till skolelever i alla åldrar, från förskola till gymnasiet och SFI, och till allmänheten. Funktionshindrade är en specifik målgrupp och därför ska tillgängligheten särskilt beaktas i projektet. Antal årliga besök till det Marinpedagogiska Centrumet beräknas uppgå till cirka 20 000. Av dessa utgör skolklasser cirka 5 000 besök årligen. En fin sommardag kan samla över 500 aktiva besökare som alla följer med ut i guidade grupper i havet.

Tävlingsområdet

Det är till ”Ribban”- den 3 km långa Ribersborgsstranden belägen endast 1,5 km från Stortorget i Malmö, som Malmöborna kommer för att rasta sina hundar, flyga drake, fika på café, bada, utöva sin favoritsport eller för att möta vänner för grillning, dans och strandlekar. Placeringen av centrumet längs stranden är lämplig eftersom kusten fort-

farande är långgrund och lämpar sig väl för de olika utforskande aktiviteterna samtidigt som den marina floran och faunan är rik och varierad.

Gestaltning

Vid gestaltning av byggnaden ska hänsyn tas till platsens karaktär och det stränga klimatet vid det öppna havet. Val av material som samspelar med naturen och som byter skepnad efter dagens och årstidens skiftningar kan till exempel bidra till en stark förankring till platsen. Unga, gamla, förskoleelever, SFI-studenter eller funktionshindrade; alla kan känna sig hemma här. Eftersom fokus ligger på uteverksamheten är det viktigt att utemiljön får en direkt koppling till byggnaden och att samspelet däremellan tydligt kan avläsas. Gränslinjen mellan ute och inne ska vara subtil; besökaren ska uppleva och bli varse havets närhet och rymd samt dess avlägsna horisont även inifrån byggnaden. Områdets storskalighet, rymd och skönhet ska bevaras och till och med förstärkas av byggnaden.

Tidsplan

Det marinpedagogiska centrets verksamhet kretsar kring lärande kring vatten för unga och gamla.

och anläggningen beräknas öppna sommaren 2016. I Planering i Malmö kommer vi att följa den kommande processen för detta projekt. Lotta Hansson Kommunikatör, stadsbyggnadskontoret lotta.hansson@malmo.se

Tävlingsförslagen skulle vara inlämnade i slutet av september. Juryns beslut meddelas den 29 oktober. Byggandet beräknas påbörjas under 2015 eller 2016

InnoCarnival 13–15 november Ungas perpektiv på en hållbar framtid är temat för InnoCarnival Skåne på Malmömässan. Den innovativa arkitektverksamheten Within Walls skapar Ung Bo’s paviljong på kommande InnoCarnival som hålls på Malmömässan i november. Det blir en mässa fylld med allt från kreativa verkstäder, spännande uppfinningar, uppvisningar och en spektakulär show. Inträdet är fritt när Malmömässan fylls med kreativa unga, innovationsföretag, skolfolk, elever och helt vanligt folk. Dagarna innan pågår InnoConference, som är en del av arrangemanget.

UngBo 12

Genom att deltaga på InnoCarnival lyfts ännu en gång Ung Bo:s hjärtefrågor men med ny energi och en bredare målgrupp i fokus. Detta kräver att man följer upp och presenterar de tidigare resultaten från UngBo 12 men med en twist för att ge dem nytt ljus. För att väcka intresse för UngBo-initiativet på en mässa där innovation står i fokus krävs att man sticker ut. Detta görs genom ny byggteknik, interaktiv design och en ”live-workshop” som iscensätterden kreativa processen för mässbesökarna. Detta blir en utställning där processen blir resultatet och som även kan användas som en prototyp för kommande satsningar. 30

Planering i Malmö 2014:2

InnoCarnival Den 13–15 november 2014 MalmöMässan

Målgruppen som skall inspireras och ”provoceras” är såväl boende som politiker, bygg- och fastig hetsföretag. Utställningskonceptet iscensätter rum genom en kombination av digitala och analogametoder där optiska illusioner blandat med konkreta byggnationer skapar resultatet.

Paviljongen

Att skapa en utställning som är kompakt utan att vara statisk är mycket viktigt i ett sammanhang där innovation står i fokus. Paviljongen är därför cirkulärt utformad där insidan skapar ett avgränsat rum avsett för workshops medan utsidan vänder sig till mässans alla besökare. Detta blir en 360 graders expressiv utställning indelad i tre kategorier. Del ett är en interaktiv projektionsvägg som kommer presentera resultat och idéer från de workshops som hålls under mässan. Del två fungerar som en informationsvägg där fokus ligger på att presentera statistik om bostadsbristen för att uppmana till en social mobilisering. Del tre presenterar en tillbakablick av vad som gjorts sedan tävlingen 2012, ett UngBo-tittskåp där sex utvalda projekt presenteras på ett fängs-

UngBo:s paviljong.

lande sätt. Projekt med hög innovationsgrad har här prioriterats för att utmana alla besökares synsätt på vad ett hem är och bör vara. Paviljongen blir byggd av det svenskutvecklade skivmaterialet, Re-Board, ett byggmaterial som innehåller många miljömässiga och konstruktionsmässiga fördelar. Materialet består av återvunnen papp, kan printas på direkt och kan sammanfogas utan skruv och spik. Med dessa premisser kan en flexibel och lätt konstruktion sammanfogas och plockas ned vid flera utställningstillfällen. Målet är att skapa en interaktiv debatt- och utställningsmaskin som kan vidareutvecklas under mässan och kommande arrangemang. Detta blir en miljövänlig paviljong som designmässigt kommer skilja ut sig på mässan, som bjuder in till UngBo:s värld och som ger besökaren möjlighet att delta, informeras och inspireras i UngBo’s hjärtefrågor – att väcka debatt om bostadsbristen bland unga. Moa Liew, arkitekt post@withinwalls.dk

Projekt på gång

Glasvasen, Södra Nyhamnen Vy från sydost

s k Glasvasen norr om BilagaDen E | Illustrationer | FHK 2014-01-30

Centralstationen. Byggherre: Jernhusen AB, arkitekt: Kanozi Arkitekter AB.

Ny Husbåt i Västra Hamnen

Ny kontorsbyggnad vid Centralstationen

Fastigheten är belägen på Carlsgatan 7, strax norr om Centralstationen i Malmö. Byggnaden på sex våningar kommer att innehålla kontor med butiker och restaurang på bottenplan samt parkeringsplatser i källarplan. Fasadens glassystem monteras fasetterat och består av 50 procent klarglas och 50 procent emaljerat glas i fyra olika gröna kulörer. Bjälklagskanten täcks av folierat glas. Från fasaden sticker våningshöga glasfenor ut i samma gröna färgtoner som övriga fasaden. Dessa är till 30 procent försedda med bakombelyst ledbelysning. Taket täcks av sedum och förses med solcellspaneler. Byggherre: Jernhusen AB Arkitekt: Kanozi Arkitekter

Bygglov till 5 parhus i Limhamn

De fem nya parhusen i Limhamn placeras utmed Dragörkajen (fastighet: Dragör 2), mittemot de gamlafiskehoddorna i hamnområde. Tillsammans rymmer dem tio bostäder (bostadsrätter) i två våningar på 130 kvm. Parhusen förses med uteplats i söderläge och hälften även med balkong. Gård, soprum, källsorteringsutrymme och underjordiskt parkeringsgarage delas med det flerbostadshus som byggs på samma fastighet utmed Övägen. Gården förbinds med kajen genom ramper mellan parhusen. Husen kläs med liggande och stående panel i förpatinerad lärk (ljusgrå) och taken täcks av sedum. Fönster utförs i grålackerad aluminium med vita bågar och trädörrarna målas vita. Uteplatser täcks av pergolakonstruktion i förpatinerad lärk. Projektet omfattas av Miljöbyggprogram Syd. Byggherre: JM AB Arkitekt: Fojab Arkitekter

Visionsbild Limhamns läge.

Ny detaljplan för sydöstra delen av kv. Cementen i Limhamn

Syftet med planen är att göra det möjligt att fortsätta omvandlingen av området vid Limhamns gamla cementfabrik till blandad stadsbebyggelse. Planen innehåller till största delen bostäder men även handel och centrumfunktioner såsom livsmedelsbutik, verksamheter och kontor. Planen bevara även några av Cementsilorna inom planområdet och ger dem en ny framtid som bostäder och bostadskomplement. Planförslaget är den andra detaljplanen för den tidigare cementfabriken i Limhamn. Området har tidigare utretts i planprogram 6003, ”Runt övägen”. Den nu aktuella detaljplanen omfattar de västra delarna av fabriksområdet samt en liten separat del som ansluter till den förra detaljplanen, dp 5099. Planförslaget är upprättat i enlighet med ÖP 2012, ny översiktsplan för Malmö. Byggherre: NCC Construction Sverige AB

Vy från rondellen vid entréplan. Vy från rondelen vid entréplan

Husbåten ska placeras i anslutning till de husbåtar som redan finns utmed Propellergatan i Västra Hamnen. Husbåten blir en bostad i två våningar på cirka 140 kvm. Den består av en långsmal byggnadskropp med en utbyggnad i vinkel i ena änden. Husbåten kläs i liggande panel; rödaktigt cederträ på ovanvåningen och svartmålat lärkträ på botten våningen. Taket täcks av sedum och fönster och dörrar blir vita. Det impregnerade trädäcket och landgången i galvat järn omges båda av räcke i metall. Arkitekt: Studio K2 Ark

Ny detaljplan för kv. Draken i Husie

En ny detaljplan (Dp 5226) för del av kvarteret Draken i Husie är framtagen. Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att bygga cirka 250 lägen heter inklusive ett LSS-boende och cirka 20 radhus. Dessutom skapar planen möjligheten att bygga en förskolamed fem avdelningar varav en uteavdelning samt lokaler för handel.

Planering i Malmö 2014:2 | 31

international ConferenCe trilogy 1st – 3rd OctOber 2014 in cOpenhagen and MalMö

Sharing CitieS Bridging regionS

ConferenCeS