Planering i Malmö

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor

• Nr 2 2011 I MALMÖ

Drömmar om att bygga högt Tankar om arkitektur Varvsstaden och Varvsparken Holma och Kroksbäck – en framtidsvision

Innehåll Storstaden Malmö 3 Drömmar om att bygga högt 4 Regionhuset Skåne vinner Årets Stadsbyggnadspris 2011 8 Inger Nilsson avgående stadsbyggnadsdirektör – packat och klart för nya äventyr som pensionär 10 Carina Svensson ny ordförande i Stadsbyggnadsnämnden 11 Elisabeth Lundgren – Malmös nya kulturdirektör i heta stolen 12 Arkitektoniska pärlor i Malmö 13 Samrådet pågår kring ÖP2012 – ny översiktsplan för Malmö 14 Ny version av Malmö stadsatlas 15 Stadsarkitekt Ingemar Gråhamn – tankar om arkitektur 16 Digitalisering bakom arkivdörren 17 Bostadsbyggandet i Malmö 18 Hur vi uppnår en högre lekkvalitet på Malmös förskolegårdar 19 Projekt på gång 20 Västra Hamnen 10 år 22 Flagships of Culture – Malmös nya kongress, konsert och hotell-anläggning representar Sverige i Berlin 23 Varvsstaden – mer innehåll än yta 24 Varvsparken 26 Diligentia – hållbar stadsmiljö enligt Breeam Communities 28 Media Evolution City – mediabranschernas centrum för innovation och utveckling 29 Holma och Kroksbäck – en framtidsvision 30 Kvarteret Spårvägen i Norra Sorgenfri 32 Hyllie vattenpark 33 Limhamns hamnområde 34 Städer som törs gå före 36 Mer solenergi med lokala initiativ 37 Malmös näringsliv 38

Storstaden Malmö Det skedde över en natt. Malmö blev en storstad.

Det var Citytunneln som skapade storstadskänslan. Och jag minns precis känslan, när jag steg av tåget på citytunnelstation Triangeln, ut på den stora perrongen. Det var då som storstadskänslan dök upp. Sedan dess har vi också nått den magiska befolkningsgränsen 300 000, vilket ytterligare har förstärkt denna känsla.

Vad innebär det då att vi blivit storstad? Och är det något som vi traktar efter? Vi tappar lite av småstadsidentiteten, small is beautiful, en boktitel på 80-talets USA, som hyllade småskalighetens fördelar. Men jag skulle vilja påstå att storstadskänslan till trots, har vi fortfarande kvar blandningen, kompaktheten, överblickbarheten när vi planerar framtidens Malmö, vilket för mig osökt över till vårt pågående arbete med översiktsplanen, ÖP2012, som just nu är ute på samråd. Ett samråd som vi denna gång verkligen satsat på för att få en bredare och djupare kommunikation med medborgarna i ett tidigt skede. I kommunikationen har vi utnyttjat alla sociala medier men också uppsökande verksamheter och just nu finns utställningen Ah va då då Malmö i stadshusets foajé fram till samrådets slut i november.

Malmös nya översiktsplan – ÖP2012 – ska blicka två decennier framåt i tiden. De övergripande målen är att Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad socialt, ekologiskt och ekonomiskt.

Staden ska kunna växa med upptill 100 000 invånare och det kommer att behövas fler bostäder, arbetsplatser och mer service. Målet är att skapa en robust och långsiktigt hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och samtidigt fortsätta utveckla Malmös attraktivitet. Arbetet med den sociala håll-

barheten i Malmö har som mål ett samhälle som ger förutsättningar för dagens och framtidens medborgare att skapa sig ett gott liv. Den politiskt oberoende Kommission för ett socialt hållbart Malmö har uppdraget att till kommunstyrelsen utarbeta förslag till strategier för att minska skillnader i hälsa och förbättra livsvillkoren bland Malmöborna.

En viktig del i skapandet av ett attraktivt Malmö­är gestaltningen av det byggda, det som vi i dagligt tal kallar arkitektur. Västra Hamnen och Bo01, som i år för övrigt firar 10-årsjubileum, brukar ofta nämnas som förebilder för hållbar stadsutveckling och spännande och hållbar arkitektur. Jag vill nog påstå att Bo01 varit en katalysator för inte bara Västra Hamnen, utan även för gestaltningen­ av andra områden i staden. Bakom ligger våra önske­mål om behovet av arkitekttävlingar, vilket­ ofta skapar en mångfald av kreativitet, uttryck, färger och former. För att ta ett exempel så vill jag nämna årets stadsbyggnadspristagare Region Skåne­ -huset, ritat av det norska arkitektgruppen Kari Nissen Brodtkorb med Wihlborgs Fastigheter som beställare. Tillkomsten av Regionhuset är just resultatet av en tävling. För närvarande har vi tävlingar på gång i badhusprojektet i Hyllie, en internationell arkitekttävling i Rosengård igångsatt av MKB, komplementbyggnaden till Hamnförvaltningsbyggnaden för att nämna några. Jag kan inte avstå att nämna den stora internationella Europantävlingen som under sommaren genomförts på en del av miljonprogramsområdet Holma – en stor internationell tävling som hålls vartannat år.

Vi måste hålla arkitekturfanan högt för att fortsätta vara en attraktiv och hållbar stad. Bakom alla dessa nya spännande projekt ligger ett samar-

bete med stadens aktör­er som grundlagts över åren men som utvecklats och förstärkts särskilt i samband med utvecklingen av Västra Hamnen. I det här sammanhanget måste nämnas hållbarhetsfrågorna där vi också är en internationell förebild som utvecklats och smittat av sig och blivit »mainstream«. Enskilda hållbarhetsinsatser ersätts nu av mera holistiska ansatser genom hållbarhetscertifieringen och värdeplaneringen som idag genomsyrar varje nytt projekt på Västra hamnen. En utveckling som sprider sig i hela stadsdelar till andra utbyggnadsområden.

I ÖP2012 räknar vi med att staden skall kunna­ växa med så mycket som 100 000 fram till 2032 och just nu kan vi konstatera att staden fortsätter­att växa. Prognosen visar på en ökning på cirka­4000 invånare för 2011 dvs något lägre än tidigare år. Bostadsproduktionen har svårt att hänga med – vi har en prognos på drygt 2000 byggstarter och under det första halvåret har vi haft drygt 700 byggstarter.

Vi kan också konstatera att det fort­farande är stor efterfrågan på student och ungdomsbostäder. Staden har därför tagit initiativet till en bostadsmässa för unga, UngBo 12, som Stadsbyggnadskontoret har fått ansvaret att genomföra. Ett projekt som kan karaktäriseras som ett attityd och kunskapsdelningsprojekt men som förhoppningsvis också skall leda till tillskott av spännande och hållbara bostäder i Malmö. UngBo 12 avslutas med en mässa under hösten 2012 och blir Sveriges första bostadsmässa för unga.

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor. ansvarig utgivare

omslagsbild

Göran Rosberg, 040 34 36 79

Fullriggaren i Västra Hamnen under uppförande.

Fotograf Klas Andersson AB.

redaktion

Göran Rosberg, Lotta Hansson, Maria Öhrn layout/grafisk form, textredigering

Lotta Hansson fotografer

© SBK, Bojana Lukač om inte annat anges.

malmö stadsbyggnadskontor

205 80 Malmö tel 040 34 10 00 www.malmo.se/bobygga och www.malmo.se/stadsplanering

tryck

Holmbergs tryckeri, Malmö, september 2011 Planering i Malmö 2011:2

|

3

Drömmar om att bygga högt En höghusfeber sveper fram över Sverige. I Stockholm skrivs detaljplaner om för allt högre bostadsskrapor. I ­Göteborg marknadsförs Gothia Tower vid Svenska mässan som »en mötesplats i världseliten«. Strax bakom centralstationen vill Jernhusen bygga Malmös Manhattan. Men hur bygger man högt utan att förfalla till slentrian och bara stapla våningsplan på varandra? Frågan har varit aktuell alltsedan Babels torn.

Trots att historien kan uppvisa höga kinesiska och japanska pagoder, hinduiska tempel, fyrtornet på Faros och Eiffeltornet så är skyskrapan en amerikansk uppfinning. Efter att fler än 17 000 byggnader i Chicagos affärskvarter gått under i den stora branden 1871 tog höghusens epok fart med byggnader som Home Insurance Building och Reliance Building. När 16 våningar höga Monadnock Building invigdes 1891 så utnämndes den till världens största kontorsbyggnad. Byggnaden fick en tvilling 1893 där en bärande tegelkonstruktion ersattes med stål. Stålkonstruktioner tillsammans med hissar, telefon och elektricitet var nyckeln till att bygga högt och i Monadnock antyds också en modernistisk ­estetik i den avskalat rena fasaden med mjuka linjer i nedslipad tegelsten.

Skyskrapor var en ännu naturligare lösning på Manhattan. Men när jag för många år sedan träffade den legendariske arkitekten, då lite drygt åttio­ årige Philip Johson, hävdade han att det inte var Ken Yeangs Menara Mesiniaga i Kuala Lumpur inrymmer IT-företaget med samma namn. Energiförbrukningen­är hälften så hög som i ett traditionellt höghus. Foto Leo Gullbring.

Franske formgivaren Jean-Marie Massaud bygger trädgårdar på höjden i Life-Reef, ett projekt för JVC Center i ­Guadalajara Mexico där Jorge Vergara Cabrera investerar uppemot 4 miljarder kronor i en mängd olika arkitekturprojekt.

I Tokyo bygger Sou Fujimoto i mellanrummen mellan husen och gatorna. I Tokyo Apartment blir staden till en del av arkitekturen när man passerar mellan de olika rummen. Ett kollektivhus som är en bild av ett Tokyo i miniatyr. Foto Daici Ano.

ekonomiska skäl som drev skyskraporna allt högre.­ När vi möttes satt han däremot i The Lipstick varifrån han såg sin AT&T desto bättre.

Istället handlade det som alltid om att uttrycka – Man kan ju inte orientera sig bland de där makt, att överglänsa konkurrenterna. Flatiron, i lådor­na, men med »läppstiftet« har vi lyckats, den korsningen av Fifth Avenue och Broadway, lånar har blivit en tydlig referens, nu vet folk att de besin arkitektur från renässansen och är med sina 22 finner sig på 53rd st/Third Avenue. Bara det att folk våningar den äldsta överlevande riktigt höga skyskrapan i New York. Met Life från 1909 kröner sina har gett den ett namn visar att vi har lyckats.

Han kom ihåg järnvägsspåren och ett helt annat 50 våningar med ett klocktorn inspirerat av klockBroadway från när han var liten på 1910-talet. Norr tornet på San Markoplatsen i Venedig. Arkitekom Grand Central fanns ingenting. ten Napoleon LeBruns kollegor lånade friskt från – Jag kommer inte ihåg skyskraporna, vi bygger ­renässanspalats, grekiska tempel, egyptiska pyraju om vår stad vart tionde år, det är något helt anmider, till och med från Doktor Caligaris­skräck­ kabinett. I jämförelse med modernismens anonyma­ nat än i Europa där man vill bevara allting. Amerikaner gillar förändring. Jag kan bara konstatera att lådor från femtio- och sextiotalen, alla dessa inte desto mindre pretentiösa »dåliga original«, är de hi­storiserande Inför Louisianas stora arkitekturutställning Living uppförde Sou Fujimoto en skraporna trots allt »goda kopi- höghusmodell baserad på cellstrukturer och nätverkssamband. Foto: © Brøndum & Co/Poul Buchard. or« av ett importerat europeiska arv. Den ultimata­modernistiska skyskrapan var Minuro Yamasakis World Trade­Center från 1972, förlöjligade av den samtida kritiken som ­lådorna Empire State och Chrysler Building levererats i. Philip Johnson, som på fyrtiotalet just lanserade The International Style, ritade New Yorks första postmoderna skyskrapa­med AT&T år 1984. Högst upp ett romerskt pediment, en Chippendaletopp, som alluderar på åttio­ talets nyrika bubbelekonomi.

4

|

Planering i Malmö 2011:2

Frank Gehrys första byggnad i New York är en nio våningar­hög vitskimrande glasskulptur i Meatpacking ­district vid Hudson River. Lobbyn till huvudkontoret för IT-koncernen IAC är öppen för allmänheten, och här har grafikgurun Bruce Mau kompletterat en 35 meter lång video­vägg med en imponerande graffiti-installation. Foto Leo Gullbring.

det här var ingen stad då, och det är det inte heller­ idag.

Efter terroristattacken 2001 så har återuppbyggnaden av Ground Zero gått trögt. Daniel Libes­ kind, som vann tävlingen om en ny arkitekturikon med sitt Freedom Tower, har förlorat sitt projekt till World Trade Centerägarens favorit­arkitekt David­Childs på Skidmore, Owings & Merill. ­Istället har samtidens mer ansedda arkitekter anlitats för små och stora projekt inte minst längst The High Line, den tidigare övergivna godsjärnväg På Greenwich Street låter Winka Dubbeldam en veckad fasad klä in ett gammalt magasin. Foto Leo Gullbring.

Jean Nouvels bostadsskrapa vid The High Line. Foto Leo Gullbring.

som sedan något år har blivit en ny och annorlunda stadspark på västra Manhattan. New York vågar för en gångs skull ge plats för en samtida arkitektur som istället för abstrakta skyskrapor lovar en betydligt mer levande stadsmiljö än tidigare.

– Efter 9/11 ville ingen se fler uttryckslösa höghus, man insåg att det var möjligt att bygga annorlunda och bjöd in arkitekter som Jean Nouvel och Herzog & de Meuron till både små och stora projekt, säger den fransk-schweiziske arkitekten Bernard Tschumi vars Blue Tower kragar ut över Lower East Sides gyttriga bebyggelse med en mondrianskt nonfigurativ glasfasad.

Vid The High Line återfinns Frank Gehrys molnlika högkvarter för IAC. Strax intill står Jean Nouvel­ The High Line, den gamla godsjärnvägen mellan Gansevoort street och 35:e gatan har förvandlats till ett promenadstråk mellan gallerier och fashionabla butiker.

World Trade Center drevs fram av David Rockefeller, men det var stadsplaneraren Robert Moses som såg till att arkitekten Minuro Yamasaki nådde 110 våningar upp. Foto Leo Gullbring.

för en bostadsskrapa full av fönster i olika­storlekar.

Neil Denaris HL 23 kragar ut över The High Line.

Flera andra byggnader är på väg upp med holländska UN Studios oregelbundet staplade fasad och ett spetsigt höghus av Jean Nouvel­uppe vid MoMA. Här återfinns också Renzo Pianos smäckra skrapa­för New York Times och Norman­Fosters alltför nedskurna glasskrapa för Hearst vid Columbus Circle.

Idag är det inte längre­adresser­som Park och First Avenue som gäller, inte ens bohem­iska loftlägen­ heter i SoHo, nu är det arki­tektritat i Chelsea och Meatpacking District som gäller.­Och det ska synas både ute och inne att man har råd att bo dyrt i det alltmer gentrifierade Manhattan.­ Philip Johnsons ellipsformade »The Lipstick« ligger vid 53:e gatan/3rd Avenue. Foto Leo Gullbring.

Planering i Malmö 2011:2

|

5

Daniel Fagerberg har föreslagit en skyskrapa helt i trä vid Danvikstull i Stockholm.

Att resa till New York för att hämta inspiration till att bygga högt i Sverige är däremot knappast att rekommendera. Skyskraporna är inte något sentida tillägg i en i övrigt låghusbebyggd stad utan en ­integrerad av Manhattan, att börja bygga högt i städer vars höjd sällan överskridit kyrkspirorna kräver andra förebilder. Och även om höghus förtätar staden så är de knappast någon garant för ett brokigt storstadsliv som det beskrivs i Seinfeld och Sex in the City. Gentrifieringens höghusbebyggelse gör istället Manhattan allt mer utslätat enformig. Arkitekten Michael Sorkin, lika bitsk kritiker idag som när han skrev i Village Voice, menar att vår bild av Manhattan som en levande stad med plats för alla är falsk.

– Visst, det finns franska, vietnamesiska, indiska­ restauranger sida vid sida med amerikanska diners.

Men Manhattan blir alltmer klasshomogent, och

här har vi den största inkomstdifferensen mellan vita och svarta i hela USA, ett totalt misslyckande för idéen om den pluralism och mångfald vi så gärna­vill se.

– Städer producerar möten, kollisioner mellan­olika individer, men finns det någon potential för något annorlunda om alla du möter är likadana­som du själv?

Stockholm har ändrat detaljplanen för det nya bostadsområdet Årstadal vid Liljeholmen Visst kan den postmodär Rosenbergs arkitekter och JM nu ska kunna bygga bostadsskrapor med 24 våningar. Ilderna idéen om mångfald kritiseras, inte minst lustration Rosenbergs arkitekter. för sin relativism, men ­sedan på allvar lanserade idéen om bostäder på samtidigt måste den försvaras, framför allt i stahöjden i Sverige. Inte endast några hundra lägenden och inte minst i en global värld där företagen heter, utan med plats för hela Stockholms beräkblir allt starkare på de lokala regeringarnas bekostnade befolkningsökning på 150 000 nya invånare nad. Den stora frågan är hur man skapar­mångfald fram till år 2030. Med 500 identiskt lika femtio våi våra städer när utvecklingen istället går mot att ningar höga torn utplacerade över hela Stockholm göra dem alla likadana. var det inte frågan om att kopiera­några­ManhatPhilip Johnson berättade att han efter ett besök tanskrapor utan om att helt i linje med Färgfabrii Sverige på trettiotalet hatade New York och dess ken diskussion av kring »Stockholm at Large« skaträngsel. Men kolle­gan ­Raymond Hood övertygapa en stadsplanelösning utan motstycke. Något de honom om att amerikaner gillar­att leva trångt. italienska Super­studio och en land art installa­tion i Och arkitektgurun frågade sig retoriskt varför alla konstnären­Walter de Marias anda. kopierar de amerikanska skyskraporna när de för– Vi bygger från Rinkeby till Östermalm, vi plasöker bygga ännu högre­i andra länder. Varför inte cerar ut två och ett halvt torn på varje kartruta. Så istället återuppfinna skyskrapan? Utmaning tycks klarar vi befolkningstillväxten och ger samtidigt inte ha landat i Stockholm där Aleksander­Wolostaden ett fast pris på bostadsproduktionen ända darskis retronostalgiska Tors Torn såg ut att gå igetill år 2030. nom hela planprocessen innan man insåg att det – Om vi vill ha kvar staden som den är, samtivar ekonomiskt ogenom­förbart. Höghusen ovan digt som vi accepterar befolkningsökningen, så är centralstationen är än mer oinspirerade. Santiago­ detta den bästa lösningen. Det är inte markbrisCalatravas Turning Torso är det mest markanten som är Stockholms problem, utan rädslan att ta exemplet på hur bostadsskrapan blivit en vår utnyttja marken. Det enda vi förändrar är Stocktids symbol. Men egentligen är det hans svenska­ holms silhuett. För att kunna bli en riktig storstad, kollega­Anders Wilhelmson som för snart tio år och samtidigt behålla stadens distinkta kvaliteter

–Tornen har så liten basarea att det kan placeras var som helst, säger ­Anders Wilhelmson. Gör vi dem sedan femtio våningar höga, med sex ­våningar garage under mark, så får vi in 100 lägenheter per torn. Om vi går efter tysk boendestandard om 40 kvm per person så ger det 300 personer per byggnad, med en bil per lägenhet.

6

|

Planering i Malmö 2011:2

Japanska SANAA:s helt vita Museum of Contemporary Art på Bowery utmanar alla konventioner med byggnadsvolymer till synes osäkert staplade på varandra. Foto Leo Gullbring.

i form av öppenhet, närhet till stenstaden, grön­ områden, parker, öppet vatten, frisk och bra luft, måste vi välja en arkitektur som gör minsta möjliga ingrepp i det befintliga.

Anders Wilhelmson fick inte något gehör för sin idé att i holländsk anda ta sig an siffrorna på allvar trots att hans förslag var bland de mest radikala­ i en svensk stadsplanering som mest av allt handlat om att återanvända förfallna industriområden, förtäta förorter, nagga parker i kanten, eller tvinga in Neil Denaris asymmetriska HL23 vid The High Line i Meatpacking district.

Bernard Tschumis Blue Tower på Lower East Side har inte mycket gemensamt med hans Parc La Villette i Paris. Lyxlägenheterna i 16-våningarstornet på Norfolk Street har prislappar från 800 000 dollar och uppåt. Foto Leo Gullbring.

Norman Fosters glasskrapa för Hearst uppe vid Columbus Circle försöker utmana historiska rariteter som Chrysler Building och Daily News. Foto Leo Gullbring.

men utan att prestera samma kvaliteter som i ­Wilhelmsons program.

Hur ser då framtidens skyskrapor ut om vi nu förortsområden med »stadsmässig« karaktär mitt i kommit fram till att det är häftigt att leva lika stadskärnan. Min egen invändning var att tornen trångt som på Manhattan? Möjligheterna till anmest blev parasiter på den existerande stadsmiljön, norlunda lösningar är större än någonsin efmen jag insåg samtidigt att han bevarade storstadens alla kvaliteter i parkmiljö och befintlig bebyg- ter den arkitekturrevolution som tog sin börgelse. Idag har däremot Stockholm tvingats inse att jan i Frank Gehrys Guggenheimmuseum i Bilbao och Daniel Libeskinds Judiska museum i Berlin. höghus är den enda lösningen på bostadsbristen,­ Utmaningarna­är också helt annorlunda. Det är inte längre endast lägenheter för den klassiska kärnDet var byggherren Peter C Brooks, och inte arkitekterna familjen som efterfrågas. Antalet singlar blir allt Burnham & Root respektive Holabird & Roche, som insiste- fler, dagens familjer med bonusbarn och plastförrade på en närmast moderniskt avskalad fasad på Monad- äldrar kräver helt nya bostadslösningar. En av dem nocks två byggnader som invigdes i Chicago 1891 och 1893. som undersöker en annan typ av rumslighet är den Foto Leo Gullbring. japanske arkitekten Sou Fujimoto som också bidrog till Louisianas ambitiösa arkitekturutställning »Living«. Han intresserar sig för hur det människobyggda till skillnad från naturens kontinuerliga flöde­bygger skilda nivåer och avstånd mellan ­objekt. I skyskrapor skiljer hissar och trappor våningsplanen åt, var och en förpassas till en egen cell. Varför inte bygga utifrån mänsklig skala som en gång Le Corbusier med sin modulor och utgå från det allra mest självklara: sitta, ligga, stå, äta, sova, vila? Vad som är väggar, golv och tak är inte längre intressant, de rent existentiella frågorna föregår arkitekturens svar. Fokus hamnar på både det rent privata men också hur nätverk skapas i rummen som bildas däremellan. Och här finns arkitekturens gamla dröm om att slutföra Babels torn, inte som en dystopi utan som ett svar på vår tids utmaningar om att bygga höga gröna byggnader för att förtäta staden och minimera transporter, och inte minst för att ge plats för mångfald i ett samhälle som riskerar att bli alltmer segregerat.

Leo Gullbring leo.gullbring@callimero.se

Planering i Malmö 2011:2

|

7

Regionhuset Skåne vinner Årets Stadsbyggnadspris 2011 Stadsbyggandets dag gick av stapeln fredagen 19 augusti på Malmö Börshus. Den slutliga pristagaren av de nomi­ nerade objekten offentliggjordes på Stadsbyggandets dag 19 augusti på Malmö Börshus. Det är tjugoåttonde gången­som Stadsbyggandets dag anordnas. Totalt har 37 pris delats ut sedan starten 1982.

Region Skånes nya hus i Västra Hamnen. Arkitekt: Arkitektkontor Kari Nissen Brodtkorb AS. Byggherre: Wihlborgs Fastigheter AB.

Stadsbyggnadspriset 2010 tilldelades Akutmottagningen och Infektionskliniken, Skånes Universitetssjukhus med C F Möller A/S och SAMARK som arkitekter och Regionservice som byggherre.

Stadsbyggnadspriset är numera indelat i två klasser: Bostäder och Verksamheter. Från varje klass nomineras en s k klassvinnare. En av dessa klassvinnare blir så att säga Best in show och erhåller Årets Stadsbyggnadspris 2011. Priset består av en gjuten platta att pryda huset med. Klassvinnarna presenteras och belönas med diplom m m. Dess­utom delas det ut pris till Årets Skylt och Årets Gröna Lans.

Stadsbyggandets dag inleddes med anföranden av stadsbyggnadsnämndens ordförande Carina­ Svensson och stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson.­Årets föredragshållare är journalisten och tillika arkitektur och designkritikern Leo Gullbring med ämnet Bygga högt?. Dagen avslutades med sedvanlig visning av de belönade projekten.

Regionhuset Skåne vid Dockplatsen i Västra Hamnen Årets Stadsbyggnadspris gick till Regionhuset Skåne­vid Dockplatsen i Västra Hamnen. Byggnaden av gråblått holländskt tegel är ritad av det norska arkitektkontoret Kari Nissen Brodtkorb.

Detta är juryns motivation:

8

|

Planering i Malmö 2011:2

Västra Hamnen har framför allt genom bostads­ mässan Bo01 och i det fortlöpande stadsbyggnadsarbetet nått stor internationell uppmärksamhet för sina hållbarhetsinsatser på det ekologiska området. Men området präglas också av en spännande och hög arkitektonisk kvalitetsnivå, med en mångfald av olika formspråk, materialval och färger. Man kan påstå att bostadsmässan skapade en medvetenhet om arkitekturens roll i utvecklingen av en hållbar och attraktiv ny stadsdel – med andra ord en grund för fortsatt god och hållbar arkitektur. I denna konti­nuitet ingår också arvet att skapa en bred öppenhet i gestaltningen, till exempel genom tävlingar, i varje­nytt projekt. Gestaltningen av Region­huset Skåne­har tillkommit i en sådan process.

Byggnaden/huskroppen kan liknas vid en tung monolit som med sitt formspråk, på ett maktfullt sätt befäster den västra delen av Dockplats­ en. Materialvalet, gråblå holländskt tegel förstärker denna inåtvändhet. Med tillkomsten av Regionhuset Skåne har ytterligare ett steg tagits i bildandet och inramningen av den planerade­ och för stadsrummet så viktiga torgbildningen Dockplatsen. Arkitekten har på ett förtjänstfullt

läst rummet och skapat en byggnad som på ett utmärkt sätt samspelar med den omgivande bebyggelsen. Framsidan har genom fönsterspelet givits en spännande och konsekvent ordning, som upprepas på baksidan där atriefasaden glasats.

Avkall på den kubiska identiteten har framför allt gjorts i det nordvästra hörnet, där en diagonal öppning skurits ut och bildar entrén till byggnaden – en diagonal som genom bland annat färgval tydligt markerar entrén men också har en förlängning över dockan till bostadshuset Fyrens diagonal.

Regionhusets interiöra uppbyggnad bär snarlika drag av maritim verksamhet med en stor öppen hall/atrium där varje galleria har öppna kontorslandskap som nås via bryggor. En tanke om att stödja möjligheterna till ökade spontana möten på arbetsplatsen. Detta är resultatet av en genomförd brukarprocess i projektet.

Med Regionhuset Skåne har såväl byggherre som arkitekt bidragit till att göra Västra Hamnen till en förebild för hållbar och attraktiv stadsutveckling och är ett värdigt tillskott till stadsmiljön i Malmö.

Anders Jarl, vd Wihlborgs Fastigheter AB, och arkitekt Kari Nissen tar emot årets stadsbyggnadspris. Magnus Skiöld, vd Midroc Property Development och representanter från White ­arkitekter tar emot årets Gröna lans från Carin Svensson, ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

Kontorshuset Jungmannen. Arkitekt: White Arkitekter. Byggherre: Midroc Property Development AB.

Kontorshuset Jungmannen fick Gröna Lansen 2011

Jucienmore skylt på Jungmansgatan 12 d belönades med Årets Skyltpris

Kontorshuset Jungmannen i Västra hamnen belönades med Gröna Lansen. Huset är i dag ett är i dag ett av Sveriges mest energieffektiva bland annat tack vare sin form vilken bidrar till en lägre energiförbrukning.

Jucienmores skylt är tillverkad av högblank aluminium med urfrästa logotyper och annonserar sin verksamhet mot den mörka fasaden på ett tydligt och aptitligt sätt. Därför belönades den med Årets Skyltpris 2011.

Skylttillverkare: Accus Ljusreklam. Beställare: Mams HB.

Södra Förstadsgatan 63. Arkitekt: SDA Arkitekter. Byggherre: Hylénska gården/MKB Fastighets AB.

Södra Förstadsgatan 63 nominerades i klassen Bostäder Bostadshuset vid Södra Förstadsgatan 63 nominerades i Klassen Bostäder. Huset är byggt 1902 och har byggts om flera gånger. Byggherre och arkitekt belönas bland annat för att ha återställt husets ursprungliga fasad och på så sätt lyckats återskapa en del av Södra Förstadsgatans sekelskiftesstil.

Planering i Malmö 2011:2

|

9

Inger Nilsson avgående stadsdirektör

– packat och klart för nya äventyr som pensionär­ Nu har Inger Nilsson packat och tackat för sig.

Efter­43 år som Malmös stadsdirektör är det en kryssning från Köpenhamn till Rom, 50 olästa böcker och att hälsa på barnbarnen i Norge som hägrar.

– Poängen med att gå i pension är att inte jobba­ så mycket, säger Inger Nilsson när hon rensar­ bland papper och dokument, stoppar i flyttkarton­ ger och minns tillbaka.

Inger Nilsson beskriver sig själv som en typisk 40-talist. Född 1945 på en lantgård i Sjöbotrakten varifrån hon ville fly så snabbt som möjligt. Flitig­ och energisk som hon alltid har varit gick Inger Nilsson ut gymnasiet i Ystad som 17-åring för att direkt studera i Lund där hon tog en POL MAG och Civilekonomexamen med inriktning på näringslivet.

Men på den tiden var det svårt för unga akademiker att komma in i näringslivet. Den 15 januari­ 1968, mitt under studentrevolutionen som gick henne helt förbi, stegade Inger Nilsson in till drätselkontoret för att bli redovisningsassistent.

På kommunkontoret möttes hon av en gammal och introvert miljö där staden inte var det själv­ klara navet som nu, utan en ganska stel organisation där alla tilltalade varandra med ni, herr eller­ fröken. Trots detta lite högtravande sätt var det ändå en tilltalande miljö, tycker Inger Nilsson när hon minns tillbaka.

– Jag var 29 år när jag blev budgetchef 1974 och fick ansvaret för Malmös stad ekonomi. Otroligt att de vågade. Idag är vi fega med att ge unga personer chefskap, säger Inger Nilsson.

Offentliga sektorn byggdes ut På 70-talet byggdes den offentliga sektorn ut och kommunen skapade 700–800 nya tjänster varje år.

– Det var en trevlig tid med hyss och påhitt, säger­Inger Nilsson.

Men snart skulle Malmös lycka vända då 40 000 människor under den s k Gröna vågen flyttade ut till kranskommunerna.

– Dels förlorade vi mycket på intäktssidan efter­som det var många högutbildade som flyttade,­ dels hade vi en organisation som var dimensionerad för 40 000 personer för mycket. Dessutom hade vi byggt stora delar av Miljonprogrammen, vilket ledde till att många lägenheter stod tomma, säger Inger Nilsson.

Kommunen fick lägga in bidrag till MKB. Som mest hade MKB närmare 3000 tomma lägenheter.

– Många insåg inte hur illa det var för Malmö under 1980 och 90-talet, konstaterar Inger Nilsson.

Industriella föroreningar Det mest påtagliga stadsbyggnadsprojektet som Malmö stad har genomfört är Västra Hamnen som låg helt öde. Ingen trodde att marken var bebygglig med tanke på de industriella föroreningar som 10

|

Planering i Malmö 2011:2

fanns. Dessutom hade staten sålt marken till Saab.

– En av framgångarna med det stora visions­ arbetet i mitten av 1990-talet var att söka sig till havet.­I samband med att Saab gjorde internaffär fick vi möjlighet att köpa marken och då kom också­tankarna om att göra en bostadsmässa, berättar Inger Nilsson. Även om bostadsmässan Bo01 blev mycket utskälld av media så blev det ändå en framgångs­ faktor. Detta var en tid då ingen investerare ville satsa en enda krona i Malmö. Buttrickstomten mitt i centrum stod tom i flera år och de sju små­husen vid Triangeln stod och förföll. Ändå var Malmö stad redo att sätta igång ett så stort projekt som att bygga på gamla Kockumsområdet.

– Vi fick mer eller mindre be och böna byggarna­att ställa upp. När sedan mässan gick i konkurs fortsatte rubrikerna, säger Inger Nilsson.

Levde sitt eget liv Mässan levde sitt eget liv. Svensk Bostadsmässa,­som anordnar mässor på olika platser i landet, drabbades mest av konkursen. Men i förhållande till hur mycket som byggdes var konkursen relativt liten.

– Vi får inte heller glömma att 1994 också var en tid då Malmös ekonomi försämrades. Vi hade ett underskott på 1 miljard 275 miljoner kr. Det var då vi gjorde avstampet och tog nya djärva tag samtidigt som vi var tvungna att tänka bort det gamla, säger Inger Nilsson.

Ett annat stadsbyggnadsprojekt ur visionsprogrammet var högskolans etablering i Malmö. Trots att det kostade mycket pengar valde kommunen att anvisa mark centralt i Malmö eftersom de förstod att 25 000 unga människor mitt i staden skulle påverka väldigt mycket.

Det tredje är att Malmö stad lade mycket pengar­på att försköna stadskärnan som hade förfallit under många år. Offentlig utsmyckning­, ljussättning, upprustning av parker och tema­ lekplatser skapades tack vare en fantastisk stadsträdgårdsmästare.­ Malmö var en grå sliten stad som hade genomgått två stora trauman; först att 40 000 flyttar ut och 27 000 arbetstillfällen, d v s vart fjärde arbetsplats, försvann under åren 1985–95. Det var 1995 som Inger Nilsson tillträdde som Malmös första stadsdirektör.

Jämställdhet Mindre än tio procent av Sveriges kommuner hade en kvinna som kommundirektör, ungefär lika många är det idag. Med Inger Nilsson som ledare utsågs Malmö stad till årets jämställdhetskommun år 2000.

– Då var vi över 30 000 anställda eftersom vi även var sjukvårdshuvudman. Sedan dess har vi avyttrat en del bolag och 8000 gick till Region Skåne, berättar Inger Nilsson.

I 43 år har Inger Nilsson arbetat för Malmö stad. Hon har varit med om krisen 1985–95 då ekonomin var i botten som ledde fram till visionen som fick hela Malmö att blomstra.

Hon fick Morotspriset för sitt unika ledarskap år 2004. Nu packar hon ihop sina minnen för att istället ägna sig åt resor, böcker och barnbarnen i Norge. Foto: Kim Hall.

Från att tidigare ha sysslat mycket med siffror och ekonomi gick Inger Nilsson över till att också bli ledare 1995. Ett uppdrag som innebar att hon fick bredda sig mycket mer, vara tydlig och pedagogisk med vilka krav hon ställde på sina medarbetare, samtidigt som hon själv jobbade hårt. Men också se till att alla har roligt oavsett hur hårt de arbetar.

Som ledare gäller det att anstränga sig mycket­ för att få hela organisationen med sig. Det är en enorm styrka att få alla 20 000 anställda att känna sig stolta och glada över att få jobba för Malmö.

– Pratar man väl om staden sprids ringarna, något­vi har lyckats ganska väl med. Inte minst inom stadsbyggnadsroteln där byggherrar och fastig­hetsägare har sagt många fina ord om oss, säger­Inger Nilsson.

Visionärt tänkande Hennes ledarskap ledde till att hon 2004 fick Morots­priset med motiveringen »Inger Nilsson har med stolthet, beslutsamhet, visionärt tänkande och uthålligt arbete engagerat medarbetare och ledare inom Malmö stad i målsättningen att skapa bättre villkor för staden och dess invånare«.

– Jag började med att samla alla ledare och chefer­i organisationen där jag betonade för dem att vi är en stad och att vi måste hjälpas åt över förvaltningsorganisationerna och varför vi finns.

Vi hade ett antal internat där varje ledare hade ansvaret­att ta det vidare till sina arbetsledare, förklarar Inger Nilsson. »Engagemang Malmö« ägde rum vart fjärde år och skulle fungera som en inspirationsspruta i hela organisationen.

– I och med att vi hade haft en djup kris som vi övervunnit blev det den starkaste drivfjädern.

Story­telling blev en väldigt viktigt del. Att inte enbart mina medarbetare utan även alla invånare­ tillsammans säger att krisen är över, säger Inger Nilsson.­ Många tror att Malmö har sett likadant ut alltid. Faktum är att det flyttar ut 15 000 medan 20 000 nya Malmöbor flyttar in varje år. Malmö byter befolkning väldigt snabbt.

Egen marknadsföringsorganisation En annan framgångsfaktor har varit MINT-gruppen. Ett unikt projekt där Malmö till skillnad från andra kommuner låtit marknadsföringsorganisationen vara en del i den egna organisationen. På så sätt har besöksnäringen ökat enormt.

– Vi har två arenor och dessutom en mäs�sa som är på väg att byggas ute i Hyllie. Även om inte vi skall ta åt oss äran är det fantastiskt för Malmös fortsatta besöksnäring. Det genererar jobb till Malmös­unga, säger Inger Nilsson och menar att Malmö har många spännande utmaningar fram­ över.

Stadsbyggnadsmässigt gäller det att få Västra Hamnen färdigbyggd och få till stånd en kritisk massa i Hyllie så att stadsmiljön blir lika levande som på Västra Hamnen. Malmös största utmaning blir att få till både bättre fysik och social miljö i Miljonprogrammen. Malmö är världsberömt för sin ekologiska hållbarhet. Nu återstår att visa upp ett antal exempel på god social hållbarhet enligt områdesprogrammen där Herrgården, Lindängen, Holma-Kroksbäck och Seved (området i södra innerstaden vid Södra Sofielund som är hårt belastad för tillfället) ingår. I och med Citytunneluppgången kan det bli hur bra som helst, menar Inger Nilsson.­ – Vi måste skapa rörelser i västöstlig riktning på ett annat sätt och få till stånd mötesplatser. Bygga­attraktioner som hela staden vill åka till, säger Inger­Nilsson.

Officiellt slutar Inger Nilsson den 22 augusti­ 2011. Hennes efterträdare blir Jan-Inge Ahlfridh, 55 år, som i skrivandets stund är kommundirektör i Lund. Båda har jobbat nära varandra i många år och dessutom är han gammal Malmöpåg.

Fortsätta över förvaltningsgränserna Det enda och bästa rådet Inger Nilsson har att ge sin efterträdare är att fortsätta jobba på samma sätt och med sammanhållningen över förvaltningsgränserna. Malmö och Lund har lagt ned strids­ yxan sedan­länge och har under många år etablerat ett bra samarbete. Det kommer att underlätta för honom,­menar Inger Nilsson.

När Inger Nilsson blickar tillbaka finns det inte mycket hon ångrar. Däremot kan hon tycka att det kan verka lite fantasilöst att jobba för samma arbets­givare i 43 år. Samtidigt understryker hon att ingen­annan organisation är så mångfacetterad som Malmö­stad.

– Du har alla förutsättningar att starta upp nya och olika utvecklingsprojekt med interna och externa aktörer. Detta gör Malmö unikt, säger Inger Nilsson som ser fram emot ett liv som pensionär.

Den 15 september åker hon på en kryssning från Köpenhamn till Rom. Därefter skall hon läsa sina 50 olästa böcker och hälsa på barnbarnen Frida 8 år och Felix 5 år i Norge.

Namn: Inger Nilsson, född 1945.

Yrke: Stadsdirektör i Malmö stad, anställd i 43 år.

Bor: Gatuhus i Södra Sofielund, sommarhus i Nybrostrand utanför Ystad.

Civilstånd: Sambo med Everth Larsson sedan 45 år, Barn: Lotta som bor i Norge.

Barnbarn: Frida 8 år och Felix 5 år.

Intressen: Resa, läsa och att umgås med barnbarnen.

Personlighet: Glad, positiv och arbetsam; saker som präglar 40-talister.

Kim Hall

kim.hall@swipnet.se

Carina Svensson ny ordförande i Stadsbyggnadsnämnden Carina Svensson (S) ersatte 2010 ­Anders Rubin (S) som varit ordförande i Stadsbyggnadsnämnden.

Nu har det gått snart ett halvt år sedan du tillträdde­ posten som ordförande i stadsbyggnadsnämnden. Vilka­ intryck har du? Hur har det gått?

Jag tycker att det gått relativt bra. Jag har mött en ny möteskultur så nu får både jag, kontoret och nämnden tänka nytt och fundera på hur vi ska göra för att vi ska nå och förstå varandra.

Kontoret har fantastiskt kunnig personal som är hjälpsam och generös med sin kunskap.

Vem är du? Kan du ge en kort beskrivning vem Carina­Svensson är?

Jag är Malmöbo, och en stolt sådan, gift med två vuxna barn och numera både farmor och mormor. Jag har arbetat inom psykiatrin som skötare­ i 34 år. De sista 15 åren har jag dock varit tjänstledig på grund av fackligt uppdrag som ordförande i Kommunal Syd Västra sjukvårdsdistriktet. Jag har varit­politiskt aktiv i över 20 år och har med denna mandatperiod fått förtroendet att representera ­Socialdemokraterna i Stadsbyggnadsnämnden, vilket­är väldigt hedrande. Extra roligt är att jag här, precis som i mitt ordförandeskap i Kommunal, är första kvinna.

Vad är det viktigaste för dig i egenskap av ordförande för stadsbyggnadsnämnden?

Att leda framåt, vara Malmöbornas lekmannakanal in i Stadsbyggnadskontoret och nämnden. Att förena genom att se likheter och olikheter. Samt natur­ligtvis att lyfta fram kontoret och alla medarbetares arbete och kunskap.

Efter halvtidsavstämning, har du funderat på några förändringar i nämnden?

Att få tätare mötesfrekvenser alternativt ny mötes­ struktur som möjliggör att varje ärende får den tid det behöver.

Behovet av utbildning i direkta lagfrågor och inom vårt ansvarsområde finns både för mig och övriga nämndsledamöter, så att vi under mandatperioden kan ha regelbundna utbildningsdagar, kommer att vara prioriterat.

Hur ser du på relationen mellan tjänstemännen och politikerna?

Utan en öppen och rak relation går det inte att ­arbeta. Nämnd och kontor är två som ska arbeta som ett. Man ska vara trygg i sin roll oavsett om man är anställd eller förtroendevald, därför är jag också tydlig med att de eventuella problem och tvister som kommer fram i vårt arbete också ska ­lösas hos oss.

Vad är det viktigaste för Malmö just nu?

Att förena staden. Mitt mål är att det i alla stads­ delar ska finnas något som lockar till sig boende från andra stadsdelar. Två bra exempel är Stapelbäddsparken och det kommande familjebadet.

Bostäder och förskolor är två ämnesområden som ­oftast debatteras. Hur ser du på detta?

Bostäder måste byggas. Vi har ett skriande behov av detta. Om möjligt ska vi påverka inte bara MKB att bygga hyresrätter utan även de privata aktörerna på marknaden.

Förskolor. Malmö är en växande stad och en ung stad så det tillsammans med bostäder kommer båda som första prioritet. Dock måste vi från nämndens sida vara klara över vår roll nämligen att se om det enligt detaljplanen är lämpligt med förskola på önskad plats och att överlåta verksamhet och organisation av förskolor till de som har det som sitt yrke.

Har du hunnit lära dig något om arkitektur och stadsbyggnad? Favoritbyggnader i Malmö?

Jag är inne och »nosar« lite. Varför är ett hus energi­snålt? Vad kostar det? Förtätning. Varför inte bara bygga på höjden? Ser på byggnader och sammansättning av hus, gator och torg med andra ögon. Detta är så spännande och så roligt.

Favoritbyggnader är ett litet gathus på Gamla Väster. Över huvud taget gamla hus fascinerar. Hur kunde man bygga så vackert och hållbart för 100– 200 år sedan? Och naturligtvis är min arbetsgivares nya samlingspunkt Regionhuset en favorit.

Slutligen, vi har nyligen fått en reviderad plan- och bygglag som trädde i kraft 2 maj. Har du hunnit skaffa­dig en uppfattning om denna?

Ja, lite. Jag har gått en tvådagarskurs i våras med uppföljning nu i höst, men förlitar mig jättemycket på kontorets stora kunskap och känner mig trygg i det.

Göran Rosberg

Lotta Hansson

goran.rosberg@malmo.se

lotta.hansson@malmo.se

Planering i Malmö 2011:2

|

11

Elisabeth Lundgren – Malmös nya kulturdirektör i heta stolen

Sedan september 2010 är Elisabeth Lundgren ny direktör för Kulturförvaltningen. Planering i Malmö har tagit pulsen på en upptagen och entusiastisk medarbetare.

Nu har du verkat som kulturdirektör i Malmö ett år.

Vad har du gjort så här långt och hur har du upplevt din nya arbetssituation?

Malmö är en spännande stad, ung, mångkulturell och i ständig förvandling. Det finns en stark vilja­ här till förändring till att bygga bort gränser och utanförskap.

Stadens tempo attraherar många. Detta återspeglas i den kraftfulla kulturen, det breda, dynamiska och fria kulturlivet och de starka kultur­ institutionerna. Ett kulturliv som kännetecknas av mångfald och fantasi, men också mod, att utmana, prova nytt och ifrågasätta.

I december förra året blev Malmö utsedd till Årets kulturkommun 2011 för sitt utomordentligt breda och varierade kulturliv. Det är ett resultat av ett enträget och långsiktigt arbete med satsningar på såväl de offentliga kulturinstitutionerna som det fria kulturlivet. I Malmö finns det plats för nytänkande, strategiskt arbete och eldsjälar. I motive­ ringen nämndes Stadsbibliotekets strategi The Darling Library, Drömmarnas Hus och kulturinstitutionerna.

Det är en utmärkelse för oss att ta fasta på inför nästa steg – ett fortsatt arbete för ett brett kulturutbud med hög kvalitet som angår fler.

Rent konkret har mycket av det här knappa året gått åt att lära känna verksamheten, samarbetet med andra förvaltningar samt i arbetet med större­ projekt som den nya kongress, konsert och hotellanläggningen, men också själva staden Malmö. Det har också tagit tid att knyta kontakter med andra­ aktörer, Region Skåne, högskolan, fria kultur­ aktörer m fl.

En ny kulturnämnd tillträdde i januari och budgetprocessen inför 2012 har också tagit tid.

Det är kanske på plats att du presenterar dig för läsarna.­Vem är Elisabeth Lundgren?

Jag har bott de senaste 30 åren i Göteborg och flyttade­ hit till Malmö förra hösten. Det är också i och runt ­Göteborg jag arbetat med kultur och information de ­senaste 25 åren. Närmast kommer jag från Borås där jag arbetet som kulturchef i sex år med ansvar för en organisation med 250 anställda: stadsteater, stadsbibliotek, konstmuseum, textilmuseum, Borås museum kulturskola samt biografen Röda Kvarn.

Basen för min utbildning är bland annat en fil kand i litteraturvetenskap, historia och nordiska språk, journalistexamen samt examen i biblioteksoch informationsvetenskap.

12

|

Planering i Malmö 2011:2

Jag har varit kulturchef i Kungälvs kommun under åtta år Där var jag också mycket involverad i stadsbyggnadsfrågor och kommunens utveckling.

Dessförinnan arbetade jag tio år i Göteborg med kultur, bibliotek, information och fritidsfrågor.

Vid sidan av jobbet har jag haft flera internationella uppdrag. Jag har varit projektledare för utvecklingen av barn- och ungdomsverksamheten i det nya världsbiblioteket i Alexandria (Egypten) och har under många år verkat som ordförande i International Federation of Library Associations (IFLA) barn- och ungdomskommitté. Som journalist har jag haft internationella uppdrag samt skrivit artiklar och recensioner för olika kulturtidskrifter.

Vilken uppgift har kulturen, som du ser det?

Det finns två kulturdefinitioner. Med kultur som konstart menas det klassiska kulturbegreppet som inkluderar konst, teater musik, litteratur film, dans m m.

Med kultur som livsform menas kulturbegreppet i en bred, allmän antropologisk mening. Kultur som ett sätt att leva, de värderingar, traditioner och livsformer som håller samman en grupp, en befolkning eller ett samhälle i en social gemenskap.

Kulturens roll är bland annat att kommentera samtiden och presentera människor för nya tankebanor. Samtiden kan inte kommenteras utan blickar­på historien och en möjlig framtid. Det handlar om upplevelser och att ges möjligheter att skapa upplevelser för andra. På så sätt kan kulturen ses som motvikt till det rationella, en irrationell krydda som inte kan mätas i siffror eller längs veder­tagna måttstockar. Kultur väcker känslor och tankar, ger perspektiv och vidgar världen.

Ett begrepp som är intressant är Cultural planning, som är en metod för samhällsutveckling som utgår från stadens eller bygdens samlade resurser.

Från stadsbyggnadshorisont ser vi kulturen som viktig bärare av stadsutvecklingen. Håller du med om det?

Kulturen har en viktig roll i samhällsutvecklingen över huvud taget. Vi lever idag i ett komplext samhälle där inget är självklart. Därmed är det inte lika lätt att planera.

Samhället förändras snabbt – vi lever i ett alltmer upplevelsebaserat samhälle, ett tjänstesamhälle­ där kulturen är med och driver ekonomin. Det handlar om att hantera information, nätverkande, kunskap och kreativitet. Det finns ett starkt samband mellan teknik, ekonomi och kultur. Denna utveckling är bara i sin linda.

Människor vill ha upplevelser – hur möter stadsbyggandet denna efterfrågan?

Idag handlar mycket om att bygga attraktiva städer, som bjuder in till möten, fantasi, innovationer och upplevelser. Kulturen spelar en viktig roll utifrån flera perspektiv.

Hur skapar vi platser där unga vill vara?

Det finns en risk i att göra områden för fina, för snabbt. Önskvärt vore att få igång ett stadsbyggande­där fler var involverade så som ­boende, konstnärer, kulturarbetare och ungdomar.

Har du några ny ideér och satsningar som du vill kommunicera?

Det rika, fria, kulturlivet som är så utmärkande för Malmö ska fortsätta utvecklas. Här finns dynamik, lust och skaparkraft. Malmö är en stad som är inne just nu – det ska vi hålla kvar.

Staden växer inte bara befolkningsmässigt, utan också i omvärldens medvetande.

Lika viktigt är en fortsatt satsning på kultur­ institutionerna. Hög konstnärlig kvalitet, utrymme för det oprövade, samt en fortsatt strävan att nå en ny och större publik. Delaktighet och involvering är nyckelord. Kulturlivets roll i områdesprogrammen (Rosengård, Lindängen, Holma och Kroksbäck och Seved) är en ny utmaning.

Det handlar om att sänka trösklarna – i Malmö ska inga hinder finnas för att ta del av kulturlivet.

Barnkulturen är en viktig ingång. Kanske ska vi ha ett barnkulturhus med scenkonst för barn.

Film, konst och design är frågor som Malmö kan profilera sig ytterligare i. Bra högskoleutbildningar, många aktörer och ett vaket näringsliv gör att Malmö kan bli ett ännu intressantare centrum för dessa frågor. När det gäller konst finns goda förutsättningar med starka konstinstitutioner och ett stort utbud av intressanta gallerier. Men det behövs en ny arena för den nordiska samtidskonsten.

Har du några favoritplatser i Malmö?

Flera av mina favoritplatser i Malmö finns vid havet,­så som Ribban – härligt med en strand mitt i stan. Västra Hamnen är verkligen lyckad en stadsdel som inte bara blivit ett flott boende utan en mötesplats för alla Malmöbor Jag tycker om parkerna Kungsparken och Slottsparken är en favorit just nu eftersom jag har hundvalp. Pildammsteatern är en imponerande och välbesökt Sommarscen. En oväntad plats mitt i stan är Folkets Park med djuren och den nyrenoverade Moriskan. Jag gillar att laga mat och tycker om de spännande affärerna på Möllevången.

En strakt fördel är att stadskärnan är så tät. Det är lätt att ta sig överallt i Malmö med cykel eller till fots. Det är fantastiskt att inte behöva bilen alls.

Det gör det lätt att träffa människor.

Malmö är en vacker, kärleksfullt, funktionellt planerad och välskött stad.

Göran Rosberg goran.rosberg@malmo.se

Lotta Hansson lotta.hansson@malmo.se

Arkitektoniska pärlor i Malmö Den första artikeln i vår serie om Malmös arkitektur handlar om Motorami­ huset på Östra Promenaden. Tyke Tykesson är arkitekt och författare.

Hong Kong ny samarbetspartner i hållbarhet Ilmar Reepalu och Hong Kongs miljöminister­undertecknar avsiktsförklaring om hållbar utveckling

Motorami-huset Östra Tullgatan 1, Östra Promenaden Karta III – G 11 1958 Lennart Bergström Evert Lindberg AB för Motorami Kvarteren längs Östra Tullgatan hade under 1920-talet blivit centrum för bilhandeln i Malmö.

Här samlades alla de stora bilföretagens utställningshallar och försäljningskontor. För Motorami­ uppfördes i slutet av 1950-talet en bilanläggning med försäljning, kontor, verkstad och bensinmack;

dessutom fanns bostäder i husets övre våningar.

Huset blev ett av de mest särpräglade i Malmös innerstad. Projektet var ett av Stockholmsarkitekten Lennart Bergströms första sedan han lämnat en anställning hos Ralph Erskine. Inflytandet från Erskine­är påtagligt i husets organiska och uttrycksfulla arkitektur. Det finns en yster, ungdomlig lekfullhet i den formrika gestaltningen inte minst i plåtkassetternas färgsättning och i taksiluet­ tens bågformer. Bilverksamheten har sedan ett par ­decennier lämnat huset och det har genomgått flera­ovarsamma förändringar.

Tyke Tykesson

tyke.tykesson@malmo.se

Fredagen den 16 september skrev kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu och Hong Kongs miljö­ minister ­Edward Yau ­under en avsiktsförklaring mellan Malmö och Hong Kong om ett gemensamt utbyte inom hållbar utveckling.

Avsiktsförklaringens fokus ligger på att dela med sig av kunskaper och erfarenheter inom hållbar utveckling, men även att stödja varandras olika satsningar. Fem områden är särskilt intressanta: avfallshantering, förnybar energi, energieffektivisering, hållbara transporter och främjande av innovationer och grön teknologi.

– Samarbetet mellan Malmö och Hong Kong kan bli fruktbart. Hong Kong har till exempel­ ett mycket bra kollektivtrafiksystem, medan vi i Malmö­är betydligt bättre på att välja cykeln.

Vad vi har gemensamt är våra roller som motorer för hållbar utveckling i våra regioner, säger Ilmar Reepalu (S), kommunstyrelsens ordförande.

Projektledare: Monika Månsson, monika.mansson@malmo.se.

Foto: Ewa Levau, ewa.levau@givakt.se

Nu startar UngBo 12 UngBo 12 är Sveriges första bomässa med fokus­ på boende för unga och den går av stapeln här i Malmö.­Med ett ambulerande tävlingsförfarande­ i grunden avhandlas en eller två stadsdelar i månaden­och unga i Malmö och andra delar av

Sverige och världen upp­manas lämna­in kreativa förslag på hur bostadslösningar­för unga kan se ut.

Via en nät­baserad omröstning vaskas sedan ett antal vinnande förslag fram och dessa byggs upp som fullskalemodeller,­som samlat ställs ut under­sensommaren 2012. Förhoppningen är också att ett antal projekt kan realiseras under 2013–2014.

I oktober går startskottet­ för UngBo 12 och därmed inleds ett närapå ett år långt projekt för Stadsbyggnadskontoret, som drivande­förvaltning i arbetet, i synnerhet. Efter ­Ilmar Reepalus och Christer Larssons uppmärksammade­ framträdande i Almedalen i juli har intresset på allvar väckts för denna djärva sats-

ning. När projekt­starten nu närmar sig kan UngBo 12 stoltsera­med stöd från i princip samt­liga av de största bostadsbyggarna som är verksamma i Malmö.­ Nu är arbetet också i full gång med att sprida­ information till och sy ihop samarbete med en mängd andra aktörer – föreningar, nätverk, hög­ skolor och andra utbildningar – i Malmö­och övriga­Öresundsregionen, samt självfallet Malmö­ stads förvaltningar och andra kommunala­ satsningar.­Målet är att UngBo 12 ska vara ett självständigt projekt som samtidigt är väl integrerat med en bredd av verksamheter i vår stad.

Bevaka ungbo12.se och malmo.se/ungbo12 framöver för mer information under det närmaste­ året!

Kristoffer Arvidson kristoffer.arvidson@malmo.se­

Planering i Malmö 2011:2

|

13

Samrådet pågår kring ÖP2012

ÖP2

012

– ny översiktsplan för Malmö

Under hösten pågår samrådet kring ÖP2012. Samrådsunderlaget – som benämns planstrategi – har skickats ut till omkring 350 remissinstanser för synpunkter. Samtidigt sker ett utåtriktat arbete för att informera och få in synpunkter från malmöborna kring framtidens Malmö. Bland annat har två informatörer under sommaren varit ut på gator och torg med en knallgul cykelrikscha och erbjudit gratis skjuts med samtal om stadens utveckling.

14

1

Det övergripan de målet är att Malmö ekologiskt ska vara en och ekonomis attraktiv och kt. Ett mål ka basen för hållbar stad med hög prior malmöbor socialt, itet är att först nas försörjnin sammans med ärka den ekon g. Malmö ska Köpenham omisvara motor n och Lund Miljömålen i regionen utvecklar konk innebär blan som tillurrenskraft d annat mins de av natu och grön tillvä kade utsläpp rtillgångar xt. av växthusga och att Malm ser, hållbart ö ska försö rjas med förny nyttjanbar energi hållbar stad på 2030 -talet.

– socia

20

11

lt, ekon

ma j

SA

Mål för M alm attraktiv oc ö som en h hållbar st ad

12 LM Ö 20 FÖ R MA GI TS PL AN ST RATE ÖV ER SIK G / PL AN ND ER LA MR ÅD SU

De tre hållba omiskt och rhetsaspekte ekologisk rna samverkar dra. Det ena t och är ömses målet idigt finns inga förutsä kan inte uppnås utan de andra. Utan beroende av varanttningar att fungerande ekologiskt hållbara system nå ekonomisk och social ekosystem hållbarhet. och struktu nomisk tillväxt Att utveckla rer kräver goda är en förutsä ekonomiska ttning för att sociala hållba villkor. Ekoskapa arbets rheten. Stora tillfällen vilket skillnader i ekonomiska levnadsvillko ökar den situati r inverkar att kunna bibehå onen och en stad i social obalans komm negativt på den lla sin dragni bidrar till ekono ngskraft. Att er ta tillvara staden inte på lång sikt misk tillväxt . som motor s sociala kapita för social hållba Satsningar på ekologisk l hållbarhet rhet, medan ning för ekolog kan funger denna i sin isk hållbarhet. a tur i vissa fall Målet är att är en förutsä skapa en robust ttsamtidigt fortsät stadsstruktur ta utvecklas för en växand som en attrakt e befolkning iv och hållbar och SocIa l stad. bal anS och goda lIVSb e tInge Målet är ett samhälle som lSer ger förutsättninga gare att skapa sig ett gott r för dagen liv. Det handla s och framtid och försörjning, ens medbo r om grundl att ha en bostad räggande behov trygg och ha , möjlighet som tillgång till att få en god arbete bra vård. Det utbildning, delta i demok handlar även känna sig ratiska proces om aspekter ser, känna sig att delta i kulture av livet som delaktig i ett lla aktiviteter att sammanhang och uttryck En socialt balans , ha möjlighet a sig kreativ erad stad ska t. rättvisa, demok också vara rati och delakt en möjligheter ighet – kvinno mer jämställd stad. Det att utforma innebär r och män ska samhället och behov och ha samma sina liv. Målet prioriteringar makt och är att allas olika ska få genom Med målet slag erfaren i stadsplanerin att het, att arbeta med bidra till en god social gen. utveckling hela Malmö i alla stadsd . Stadens olika ska brytas, elar är det viktigt såväl fysiska delar ska läkas som menta samman och la. Skillnader barriärer i levnadsvillko r mellan olika

Fortsatt arbete med ÖP2012 Parallellt med att samrådet pågår arbetar Stadsbyggnadskontoret tillsammans med andra förvaltningar vidare med att utforma ett utställningsförslag för översiktsplanen. Strategierna som redovisas i samrådsunderlaget är utgångspunkter för det fortsatta arbetet, en process som kommer att pågå under 2011/12. Synpunkter från samrådet blir viktiga tillskott i det vidare arbetet. I utställningsförslaget kommer strategier och inriktningar att konkretiseras, planeringsriktlinjer kommer att formuleras och appliceras på Malmös olika geografiska områden.

Gemensamt ansvar för att realisera ÖP2012 Hela Malmö stads organisation bär ett gemensamt ansvar för att de mål och intentioner som ställs upp i översiktsplanen kan förverkligas. Samverkan mellan nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag behöver utvecklas så att arbetet kan ske på ett strategiskt och målinriktat sätt. Kommunalekonomiska aspekter behöver vägas mot långsiktiga samhällsekonomiska vinster. Mer dialog och samverkan med medborgare inom planeringen är viktiga mål att sträva mot. Malmö stad ska vara ett föredöme och visa på hur hållbara lösningar kan realiseras.

Organisation och arbetsprocesser inom kommunen behöver utvecklas för att möta de komplexa utmaningar som finns i dagens samhälle. Det blir alltmer nödvändigt att arbeta i arbetskonstellationer över förvaltningsgränser – men även med näringsliv och intresseorganisationer och andra aktörer – där olika kompetenser samverkar för att skapa en utveckling som är såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt hållbar. Gränserna mellan »hårda« och »mjuka« planeringsfrågor blir alltmer flytande.

För att lyfta dessa frågor samlades omkring 100 tjänstemän från flertalet av kommunens förvaltningar till en workshop i september. Frågor som diskuterades handlade om de mest positiva aspekterna i ÖP2012, men också det som kunde anses tveksamt eller vad som än så länge saknas eller behöver utvecklas vidare. Hur alla kan arbeta tillsammans i framtiden över förvaltningsgränser för att målen och visionerna som formulerats ska kunna bli verklighet var också en fråga som fick utrymme under workshopen.

15

En digital ÖP En stor del av det slutliga planförslaget översiktsplanen kommer att redovisas i ett digitalt kartformat som tillgängliggörs genom internet. Översiktsplanens strategier och planeringsriktlinjer samt annan information kring olika platser i staden kommer därmed att vara lätt tillgängliga för såväl kommunens handläggare som för intressenter och allmänhet genom en webb-baserad kartlösning.

En stad och ett samhälle i ständig förändring kräver en oavbruten pågående strategisk planeringsprocess. Malmös nya översiktsplan ska ligga till grund för en kontinuerlig översiktsplanering som successivt kan uppdateras och revideras efter behov som uppkommer.

Malmö stad är ute och cyklar

Stort intresse för ÖP2012 Under tre kvällar i september fylldes Cacaosalen i Chokladfabriken till bredden med malmöbor, politiker och tjänstemän. De fick ta del av tankar kring Malmös framtid i anslutning till arbetet och samrådet för översiktsplanen ÖP2012. Social hållbarhet och stadsbyggnad, en tät och grön stad diskuterades men även Malmös roll i regionen. Kunskap och inspiration flödade – lovord över idérna i ÖP2012 blandades med kritik, ifrågasättanden och råd inför det fortsatta arbetet.

Tyke Tykesson tyke.tykesson@malmo.se

14

|

Planering i Malmö 2011:2

Malmö stad håller på att ta fram en ny översiktsplan som blickar 20 år framåt i tiden. Det handlar bland annat om att förtäta stan, minska miljöbelastningen och satsa på jobb och besöksnäringen.

I samrådet för ÖP2012 tar stadsbyggnadskontoret nya grepp för att nå ut till Malmöbor. I en gul cykel­riksha tar sig två informatörer runt på stan för att diskutera stadsbyggande och framtidens Malmö med invånarna.

Cykeltaxin är ett okonventionellt sätt att nå ut till medborgarna. De synpunkter som vi får in kommer vi att sammanställa under hösten.

Malmö­borna kan också lämna in sina förslag och idéer vid kommande möten och via vår hemsida­ fram tills mitten av november, berättar Fritjof Brandt.

– Vi är ute 1–2 gånger om dagen och placerar oss oftast nånstans i innerstaden där det är mycket människor som rör sig. Många stannar till och pratar med oss och de flesta är positiva inställda. Men det kan vara lite svårt för folk att tänka så långt fram i tiden som översiktsplanen sträcker sig. Vi får hjälpa till genom att konkretisera, till exempel genom att fråga vad de själva vill se mer av i staden, säger Fritiof Carlsson Brandt.

– Vi får förklara en hel del också, vad betyder förtätning till exempel? Vissa blir oroliga att parkerna ska försvinna när staden blir tätare men då förklarar vi att det till exempel handlar om att bebygga industrimark, ödetomter och på redan befintliga bebyggelse, säger Anna Lethagen.

Hela augusti månad ut cyklade Anna Lethagen och Fritiof Carlsson Brandt cykla runt i den gula rikshan.

Samrådet för ÖP2012 pågår fram till november.

Steffanie Esse steffanie.esse@malmo.se

Lotta Hansson lotta.hansson@malmo.se

Ny version av Malmös stadsatlas

Ny version av Malmö stadsatlas på www.malmo.se

Så var det dags igen. Utvecklingen av våra kartor på hemsidan fortsätter. Nu lanserar vi en ny version av Malmö stadsatlas på Malmö stads hemsida.

Du hittar den direkt bakom ikonen »karta« på första sidan. Nu med mycket aktuell och viktig information om Malmö och hög integration med hemsidan i övrigt.

Vi bygger vidare på det nya konceptet som vi lanserade för cirka ett år sedan men då med ganska lite information kopplat till kartan förutom sökmöjligheter för adresser och några få viktiga informationsteman.

Nu har vi lyft över viktig information från den gamla stadsatlasen och samtidigt anpassat menyerna till Malmö stads hemsida för att underlätta sökning antingen utifrån kartan eller från hemsidan med den aktuella informationen. Du får nu tillgång till information som aktuella kartor, flygbilder, adresser, planer, skolor, myndigheter, bibliotek, medborgarkontor, fritid, kultur, cykelvägar, busshållplatser, fastigheter m m.

Malmös karttjänster konkurrerar inte med de kommersiella tjänsterna där man i första hand söker efter personer och företag. Vi fokuserar på kommunens verksamhet och den service vi ger.

Några punkter som jag särskilt vill peka på i den nya versionen är den förbättrade hanteringen av s k snedbilder, den utökade möjligheten att mäta och rita i kartan och att enkelt kunna maila vidare resultatet samt den utvecklade utskriftsfunktionen.

Ja, listan kan göras lång, därför rekommenderar­ jag dig att själv botanisera i innehållet och gärna­ kontakta oss med synpunkter och idéer om hur nästa version ska se ut och vad den ska innehålla.

Malmö tar ny höjd!

From 1 januari 2011 redovisar Malmö stad geografisk information i form av digitala kartor, detaljplaner, nybyggnadskartor m m i ett nytt nationellt referenssystem i höjd, RH 2000. Ett enhetligt referenssystem förenklar användningen av lägesbunden information. Det säkrar även möjligheten att utbyta data mellan olika aktörer i samhället och underlättar användningen av modern mätteknik med GPS. Stadsmätningsavdelningen på Stadsbyggnadskontoret ansvarar för Malmös geodetiska referensnät som är underlag för all digital redovisning i form av kartor, adresser m m. Allt mer av stadens information länkas till en plats med hjälp av koordinater för redovisning i olika geografiska informationssystem, GIS.

Från tidigt 1900-tal tills i dag har Malmö arbetat i ett lokalt referenssystem med egna koordinater. Lantmäteriet har för Sverige beslutat införa ett nytt nationellt referenssystem i plan, SWEREF 99 och i höjd, RH 2000. Vi har förberett övergången för Malmö­till det nationella systemet. Arbetet har inneburit kontrollmätningar, analyser och beräkningar samt kontakter med producenter och användare.

Sedan 1 januari 2008 har vi arbetat i det nationella referenssystemet SWEREF 99 när det gäller redovisningen i plan. Nu lämnar vi det gamla höjdsystemet »Malmö lokala« och går över till det nationella RH 2000.

Våra geografiska data används inte bara internt av våra förvaltningar utan även av andra offentliga och privata organisationer i Malmö.

Den tidigare övergången till SWEREF 99 och nu till RH 2000 gör det möjligt att effektivt använda olika organisationers data, reducera risken för felaktig lägesinformation i krissituationer och under­lätta användningen av modern mätteknik med GPS. Även efter övergången kan vi leverera data i det gamla systemet.

För ytterligare information se informationsbroschyr på www.malmo.se/Medborgare/Bo-bygga/ Lantmateri/Koordinat-hojdsystem Allan Almqvist

allan.almqvist@malmo.se

Planering i Malmö 2011:2

|

15

Stadsarkitekt Ingemar Gråhamn

Tankar om arkitektur

Det finns två ytterligheter i arkitekturdiskussionen som lite tillspetsat kan formuleras som: »arkitektur är konst« (en konstart) och »arkitektur är teknik«. Jag tycker att arkitektur är konst och att teknik är att bygga; arkitektur skapas för att upplevas och brukas och tekniken är vägen att förverkliga arkitekturen. Konstens roll är att flytta gränser och teknikens roll är att vara tillräckligt innovativ för att kunna göra det.

Allt hänger samman.

Stadens struktur och arkitektur skapar tillsammans stadens karaktär. Lägger vi till de offentliga rummen; gator och torg, så finner vi begreppet »stadslandskap«, som tydligt markerar den offentliga miljöns betydelse, särskilt i den förtätade staden. De offentliga rummens gestaltning och samspelet med den omgärdande bebyggelsens arkitektur skapar rumsupplevelsen. Bebyggelsen; rummets väggar, utgör en väsentlig del för upplevelsen av rummets storlek och karaktär. I rumsupplevelsen ingår också­ vilka funktioner som platsen och husen omkring innehåller. Staden är en kombination av helheter som måste samverka för att det skall bli bra.

Arkitekturen skiljer människorna från djuren, i alla fall förmågan att inom samma art skapa olika typer av arkitektur beroende på funktion och sammanhang. Arkitekturen är närmast intill männi­ skan, vi går invid och ut och in ur hus hela livet och vårt undermedvetna registrerar ljus, ljud, färger, dofter, mjukt eller hårt, varmt eller kallt. Arki­ tektur skapas för att användas, utifrån behov av olika slag, och upplevas. Vi upplever om något är omsorgsfullt omhändertaget, väl gestaltat, väl tänkt och ytekonomiskt eller tvärtom bortfuskat och slarvigt. Precis som vårt självförtroende växer­i ­favoritkläderna så ökar den positiva självbilden om vår stad om dess byggnader är vackra, intressanta och funktionella. Att skapa arkitektur är att skapa konstnärliga och funktionella värden för framtiden.

Oftast handlar det om vardaglig genuin brukskonst och ibland symbolbyggnadskonst. Det kan inte 16

|

Planering i Malmö 2011:2

bara vara förbehållet Calatrava att få hänvisa till konstnärliga anslag för att få skruva byggtekniken till högre höjder. Och med höjd menas verkshöjd och inte byggnadshöjd.

Arkitekturen får aldrig reduceras till att bli en del av en sammansättningsindustri uppbyggd av komponenter ur plocklagret utan vilja till förnyelse­ och utveckling. Legobygge, aldrig! Mycket i en byggnad kan vara standard; stomme, teknik, kanske planlösning, men den yttre gestaltningen måste­ var ett resultat av en analys utifrån läge och situation för byggnaden som skall uppföras. Arkitektur som en vilja att kommunicera. Del och helhet. Ini­ från och ut och utifrån och in växer funktion och arkitektur fram till det färdiga verket – byggnaden.

Varje byggnad är i någon mening en symbolbyggnad, det är bara styrkan i det konstnärliga uttrycket­ som varierar.

Vilka redskap finns det då för att åstadkomma god arkitektur? Under årtionden har det skrivits löpmil om arkitekturpolitik, för det mesta väldigt kloka ord, för det mesta samma ord. Det kan vara svårt att se vilken effekt alla goda viljor, dokument och handlingsprogram har haft på det som genomförts och byggts. Det finns en tendens att ord är ord och handling är handling. Om man studerar arkitekturpolitiska dokument från olika länder så kan man se att bebyggelsens konstnärliga och kulturhistoriska värden alltid tillmätts betydelse. Möjligen innehåller program utanför Sverige en tydligare betoning på just arkitekturen som konstart.

Det nya i senare programförklaringar är att stadsbyggandets processer betonas tydligt. I Sverige har man på riksnivå delat upp ansvaret för arkitekturpolitiken. Arkitekturmuseet skall sprida budskapet och Boverket skapa verktygen för genomförande.

Ord och handling skiljs åt. Kommunerna blir de som får smälta samman kvalitet och praktik och ta fram redskap som är användbara i vardagens stadsbyggnadsdiskussioner. Det finns en annan djupare dimension på uppdelningen mellan Arkitekur­ museum och Boverk. I praktiken innebär det en separation mellan byggnaders gestaltning och dess innehåll. Arkitekturmuseet har en tydlig inriktning mot arkitekturen som konstnärlig uttrycksform och Boverket mera mot norm och funktion. Det är inte bra, det borde finnas ett verk, en institution som utvecklar och bevakar arkitekturens ställning och utveckling både vad det gäller uttryck och innehåll. Arkitektur är helhet, en kombination av form och funktion och ett samspel mellan hus och rum i staden. Mellan det privata och offentliga.

Ingemar Gråhamn ingemar.grahamn@malmo.se

Sveriges handlingsprogram för arkitektur och formgivning •

• •

•

Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning och offentlig miljö bör stärkas och breddas­ Kvalitet och skönhetsaspekter bör inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden Utdrag ur Framtidsformer – Förslag till Sveriges handlingsprogram för arkitektur och formgivning, 1997 Arkitektoniska värden omnämns för första gången som kulturpolitiskt intresseområde.

Digitalisering bakom arkivdörren Stadsbyggnadskontorets arkiv är ett av Skånes mer välbesökta arkiv med ett genomsnitt på drygt 30 besökare om dagen. Arkivets kunder kommer ofta i sitt arbete som mäklare eller tekniker, men består även av allmänheten som behöver ritningar för att t ex söka bygglov. Kunderna får bara en liten inblick i vad som händer i arkivet eftersom den nya kunddisken är skild från arkivlokalen.

Susanne Ullstad demonstrerar stor mikroskrivare som inom kort kommer att fasas ut då alla konstruktionsritningar kommer att kunna ses i datorn.

titta på de ursprungliga ritningarna till sitt hus, men till skillnad från mikrofilm tar det mycket lång tid att digitalisera pappersritningar eftersom varje ritning måste skannas av en person och sedan bearbetas innan den kan ses i systemet. Eftersom det återstår flera hundra tusen ritningar att skanna och digitalisera rör det sig om år innan alla kunder kan se ritningarna över sina hem i datorn.

Framtidsvisioner

Arkivpersonal i diskussion med kund

Huvuddelen av arkivets arbetsuppgifter sker dock där bakom arkivdörren. Förutom alla vanliga arkivgöromål som att kontrollera, sortera, registrera och ordna ritningar och handlingar som kommer ner till arkivet från Stadsbyggnadskontoret är arkivet just nu inne i en digitaliserings- och förvandlingsperiod som i framtiden kommer att underlätta både för kunder och kontorets personal.

Stadsbyggnadskontorets arkiv skiljer sig från vanliga arkiv genom att det huvudsakliga materialet består av ritningar över stadens byggnader och olika­typer av kartor. Av övriga handlingar består den största delen av bygglovsärenden. Arkitektritningarna, vanligen kallade planritningarna, är i original som lämnats in till kontoret. Detta innebär att de är i pappersformat, och tar därför stor plats eftersom det finns ungefär 500 000 arkitektritningar.­Förutom arkitektritningarna finns ytterligare omkring 350 000 andra ritningar på mikrofilm, och en mängd ritningar över rivna­ byggnader.

Digitalisering av ritningar Sedan 2008 digitaliseras alla ritningar som ingår i ett bygglov eller bygganmälan, men även en stor del av det äldre materialet har digitaliserats. Om allt går enligt planerna kommer alla ritningar som är på mikrofilm att ha digitaliserats om ett halvår, just nu återstår omkring 50 000 av de 350 000.

Det är konstruktions-, ventilations- och avloppsritningar som är bevarade på mikrofilm, ett medium­ som hade sin storhetstid på 1960-talet, och som idag upplevs som krångligt och fult. Dessa ritningar kommer att vara mycket mer lättåtkomliga efter digitaliseringen än vad de är idag. Kopiering till digitala media som USB kommer att bli lätt, och därmed billigare för kunden. Den största vinsten är utan tvekan att läsbarheten ökar när man själv kan stå framför en kunddator och välja vad man vill se, utan att vara begränsad av äldre teknik och dålig bildkvalitet.

Tyvärr är det däremot mycket längre tid kvar tills alla arkitektritningar kan nå kunddisken digitalt. Många kunder tycker att det är fint att kunna­

Även om det alltså är en bit kvar på vägen är arkivets framtidsvision att hela beståndet av ritningar­ ska vara digitalt och lättåtkomligt i närmsta dator.

Så fungerar det idag med detaljplanerna som är utlagda på den digitala kartan Stadsatlas på http:// www.malmo.se/medborgare/Stadsplanering--trafik/ Kartor--geografisk-information/Webbkartor.html.

Nästan inga kunder kommer längre till arkivet för att få se detaljplanerna, men de har en större spridning idag än vad de haft någonsin tidigare eftersom de går att komma åt direkt via den egna datorn.

Kommer arkivpersonalen då att göra sig själva arbetslösa? Inte sannolikt eftersom digitaliseringen föder en mängd nya frågor: Hur gör man bäst digitala kopior? Vad kommer dessa digitala kopior att kosta, och hur förhåller sig en eventuell kostnad till offentlighetsprincipen? Finns det några speciella sekretessfrågor som måste få särskild hänsyn? Det juridiska läget kommer att förändras och bli klarare i framtiden eftersom teknikens utveckling har gått fortare än det lagliga inom detta område.

Men den huvudsakliga frågan kommer att vara hur vi bäst gör materialet sökbart och lätt att hitta. Arkivet innehåller en enorm mängd ritningar och kartor m fl handlingar som är producerade för olika syften och vid olika tider. Arkivpersonalens arbete­kommer att bestå av att hjälpa kunderna att söka upp vilken information som han eller hon behöver­och att hjälpa dem hitta information i material som de inte visste fanns. Personalens arbete­ kommer att bli både roligare och mer avancerat, som informationsvägledare istället för ritningskopierare. Det är också helt säkert att datoriseringens användarvänlighet kommer att leda till att även om arkivets besökare vid kunddisken minskar, kommer arkivets besökare ute i staden att öka markant.

Susanne Ullstad susanne.ullstad@malmo.se

Planering i Malmö 2011:2

|

17

Bostadsbyggandet i Malmö Takten på befolkningsökningen 2011 bromsade upp något med drygt 5000 nya invånare i Malmö jämfört med nära 7 400 året innan. Det innebär att bostadsbyggandet åter börjar komma i fas med befolkningsökningen.

Planerade bostäder i pågående detaljplaner, juni 2011

Byggstarter och befolkningsökning i Malmö 2000-2010 8 000

Kommunen arbetar aktivt för att bostadsbyggandet Folkökning ska hållas på en hög nivå samtidigt som det sker Byggstarter med högt ställda ekologiska, ekonomiska och inte minst sociala krav på planeringen. Under våren och hösten 2011 tas nya bostadspolitiska mål fram som ska antas i kommunfullmäktige. Till dessa knyts indikatorer och handlingsplaner och under hösten 2012 kommer de att presenteras i en utbyggnadsstrategi. En analys av bostadsbyggandet och uppföljning av indikatorerna och handlingsplanen sker årligen i Lägesrapport bostadsförsörjning. Rapporten presenteras i mars-april varje år. I Kvartalsrapport – uppföljning av bostadsbyggande och planering finns kvartalsvis redovisning av aktuellt bostadsbyggande, och i Planlägesrapport – uppföljning av detaljplaner för bostäder finns halvårsvis uppföljning av detaljplaner.

7 000 6 000

Antal

5 000 4 000 3 000 2 000

Detaljplaner 2011

1 000 0 2000

2001

2002

2003

2004

2005

Under 2011 har byggandet av hyresrätter och bostadsrätter i Sverige ökat starkt efter fallet 2008– 2010, medan småhusbyggandet har varit oförändrat. Bostads­byggandet ökade i synnerhet i Stormalmö som omfattar kommunerna Malmö, Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg samt Vellinge. Under förra året byggstartades strax över 3000 bostäder i dessa kommuner, varav drygt 2000 i Malmö.­Samtidigt bromsade takten på befolkningsökningen upp något med drygt 5000 nya invånare i Malmö jämfört med nära 7 400 året innan.­ Det innebär att bostadsbyggandet åter börjar komma i fas med befolkningsökningen.

Under 2011 förväntas befolkningsökningen vara knappt 4000 personer samtidigt som prognosen för bostadsbyggandet är cirka 2 200 bostäder. Under första halvåret 2011 har bostadsbyggandet legat i fas med prognosen, det byggstartades drygt 750 bostäder. Vid motsvarande period för 2010 låg antalet byggstartade bostäder på 500. Andelen lägenheter som upplåts som hyresrätt är cirka 40 procent, bostadsrätter och ägarlägenheter 40 procent samt småhus 20 procent. De större byggstartade­ projekten finns i Västra hamnen, Östra sjuk­huset/ Sege park, Gyllins trädgård och i Limhamn-Bunke­ flo.

När det gäller planerade bostäder så kommer Stadsbyggnadskontoret ta fram detaljplaner för drygt 2 100 bostäder under 2011, vilket är en bit över verksamhetsmålet på 2000 bostäder per år i klara detaljplaner. De största utbyggnadsområdena finns i Västra Hamnen, Centrum, Östra sjukhuset/ Sege park, Gyllins trädgård, Hyllie och i Limhamn, både vid Kalkbrottet och i gamla hamnområdet.

Kartan intill visar planerade bostäder i pågående detaljplaner (juni 2011).

18

|

Planering i Malmö 2011:2

2006

2007

2008

2009

2010

År

Hanna Björklund hanna.bjorklund@malmo.se Annika Reischmann annika.reischmann@malmo.se

stapelbädden 80 lägenheter

torsken

100 lägenheter

maskinverkstaden tyfonen 270 lägenheter

40 lägenheter

innerstaden 150 lägenheter

31:12

katten

48 lägenheter

nils

sofia

100 lägenheter

1

120 lägenheter

spårvägen

stora varvsgatan

630 lägenheter

90 lägenheter

ö sjukhuset sege p 450 lägenheter

skeppsbyggaregatan

örnen

25 lägenheter

4 lägenheter

gäddan

smedjan

194 lägenheter 4 lägenheter

kungsliljan 30 lägenheter

7

luggude

50 lägenheter

milano

240 lägenheter

16

blomman

1

ringberga 12 lägenheter

7

kirseberg

2 lägenheter

62 lägenheter

hästhagens ip

14:93

nummertolvsv.

450 lägenheter

65 småhus

dragörkajen 140 lägenheter

ängdala gård 8 lägenheter

gråsejen m fl

gyllins etapp 2

65 lägenheter, 5 småhus

13

cementen

150 lägenheter

husie

490 lägenheter, 40 småhus

173:120

38 lägenheter

gjuteriet

åstofta

100 lägenheter

2 småhus

taxeringsintendenten 2

kungsörnen 2 lägenheter

100 lägenheter

dux

brännaren

150 lägenheter

limhamn

200 lägenheter

155:499

19

intäkten

5

trevnaden

1

106 lägenheter

40 lägenheter

ängslätt 20 lägenheter

1

200 lägenheter

strandgårdsvägen 55 småhus

hösten

40 lägenheter

lerteglet m fl

gottorps allé

220 lägenheter

330 lägenheter

elinegård

600 lägenheter, 400 småhus

nyborg

bohus

5

50 lägenheter

22

23 lägenheter

lilla vintrie 6 småhus

mkb peab

bäckaforsvägen 105 småhus

vattenparken n om 400 lägenheter

öst-västliga gatan n om 150 lägenheter

häcksaxen 60 lägenheter

teknikern 60 lägenheter

2

vårsången 140 lägenheter

6

käglinge 11 småhus

5:214

Hur vi uppnår en högre lekkvalitet på Malmös förskolegårdar Stadsbyggnadskontoret har nyligen tagit fram arbetet Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö. En så kallad­ Lekvärdesfaktor används för att beskriva och betygsätta en förskolegårds kvalitéer. Den består av sju kvalitetsaspekter och är avsedd att bl a inspirera vid utformning av nya förskolegårdar och användas vid granskning av bygglovritningar över förskolegårdar.

Det övergripande syftet med arbetet är att nå en hög lekkvalitet på Malmös förskolegårdar, trots ­dagens stora efterfrågan på förskoleplatser.

Kvalitetsaspekterna är hämtade från arbetet­ Tomtytor och utemiljö vid förskolor i Malmö, ett ­arbete som handlar om utemiljöernas kvaliteter och är framtaget i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Stadsfastigheter och förskoleverksamheten i Malmö stad samt Malmö Naturskola. Det överordnade syftet med riktlinjerna är det miljömål som fastslogs i Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020 som ett av de övergripande miljömålen »Att alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer«.

Riktlinjerna i Malmö stad är att förskolegårdarna ska ha en friyta (yta tillgänglig för lek och utevistelse) av minst 30 kvm per barn. Gårdar som har 30 kvm per barn eller mer, bedöms vara tillräckligt stora och ha tillräckligt stor variation för att tillfredsställa barnens lekbehov. Även den totala lek­ ytan har betydelse för att en förskolegård ska ut­ göra en bra miljö­för barnen.

Trycket på förskoleplatser i Malmö är idag så stort att om endast förskolor med 30 kvm per barn godkändes skulle det vara svårt att skapa tillräckligt många förskoleplatser för Malmös barn. Stora­ förskolegårdar som rymmer många kvaliteter och ger plats åt barnens lek och rörelse ska eftersträvas, men i vissa fall, framförallt i den befintliga stadsmiljön, är det svårt att finna plats åt tillräckligt stora­förskolegårdar. Om gårdens innehåll och lekvärdeskvaliteter är goda, kan en spännande och utvecklande miljö uppnås även på en något mindre förskolegård.

För att en förskola med liten gård ska vara lämplig, bör den ha ett tillräckligt högt lekvärde. Vi utgår från att ett godtagbart lekvärde är det medelvärde som befintliga förskolegårdar med en accepterad storlek har idag. Om förskolegårdar trots en liten yta, kan nå upp till detta lekvärde, kan det ses som en möjlighet att i vissa fall godkänna förskolegårdar med små ytor. Det finns dock en gräns för möjligheten att kompensera små utrymmen, då ­slitaget på små ytor blir högt och möjligheten till rörelse begränsad.

För att få en bild av lekvärdet på befintliga gårdar idag och för att få ett underlag till att fastställa­vad ett acTrädgårdens förskola har gott om fruktträd och odlingar.

ceptabelt lekvärde på en förskolegård är, har ett tjugotal förskolor i Malmö inventerats utifrån lekvärdesfaktorn. I anslutning till inventeringen gjordes även en bedömning av vilka­förbättringsmöjligheter som var möjliga att genomföra på respektive­gård, Med vegetation kan spännande miljöer skapas. Trädgårdens för­ utan att förändra skola. tomtstorleken eller byggnaden. Detta visade­att majoriteten av de små förskolegårdarna­skulle kunna höja sitt lekvärde­betydligt ­genom att utföra de förändringar som är möjliga inom tomtens gränser.

De sju kvalitetsaspekterna presenteras kortfattat nedan.

Friyta En förskolegård bör ha minst 30 kvm friyta/barn och totalt minst 2000 kvm samlad friyta för att ge tillräckligt utrymme för barnens lek.

Plats för konstruktionslek på Södra Sommarstadens för­ skola.

Zonering av gården En förskolegård bör ha egenskaper från tre zoner, en trygg, en vidlyftig och en vild.

Trygg zon: Området närmast huset ska vara en plats för trygghet, lugn och ro. Zonen bör innehålla­bord och sittplatser. Förutsättningar för någon form av lugnare aktivitet som bakbar sand, lekhus eller odlingar bör även förekomma.

Vidlyftig zon: Denna zon ska erbjuda utrymme för rörelse i många olika riktningar och ett flertal redskap som främjar en rörelsefylld lek. Även kullar och terräng kan skapa förutsättningar för den vidlyftiga leken.

Vild zon: Den vilda zonen bör vara placerad utan­för den vidlyftiga zonen. Tät växtlighet ska ge möjlighet för barnen att uppleva känslan av att vara ifred. Den vilda zonen ska innehålla lekbar vegetation med buskar och träd. Varierad topografi förstärker den vilda karaktären.

Tillgänglighet På en förskolegård med bra tillgänglighet ska ­rörelsehindrade kunna ta sig runt förskolebyggnaden och runt på stora delar av gården. Markmaterialet ska göra det möjligt för rörelsehindrade att komma intill de flesta av gårdens lekredskap. Några­ av lekredskapen bör även vara möjliga för rörelsehindrade att använda på egen hand.

Vegetation och topografi Det är viktigt att en förskolegård har en varierad topografi och innehåller vegetation som går att leka i. Vegetationen bör vara varierande och det ska finnas platser för lek i såväl soliga lägen som i skugga.

Integration av lekutrustning i förskole­gårdens landskap Förskolegårdens lekredskap bör integreras i gårdens vegetation och topo­grafi och inte bara ställas inom inramade sandytor. Naturliga partier av gårdens landskap, exempelvis kullar, stockar och buskar är viktiga komplement till de mer traditionella lekredskapen.

Möjlighet till omvärldsförståelse En förskolegård bör förändras under året så att det finns olika saker för barnen att göra under de olika årstiderna. Det bör finnas löst material för barnen att använda och möjlighet för konstruktionslek med Lekredskapen är integrerade i exempelvis vatten landskapet. Södra Sommarstadens och sand. Odlings- förskola. möjligheter på gården och någon naturlig/vild miljö ger barnen möjlighet att följa naturens kretslopp.

Samspel mellan ute och inne Det är en tillgång om både små och stora barn har god utsikt över grönska. Lågt placerade fönster gör att barnen kan se rakt ut. Utgångar till gården bör finnas från såväl kapprum, som från verksamhetsrum. Direktkontakten och gårdens utformning med exempelvis bord och bänkar gör det lätt att flytta ut den pedagogiska verksamheten.

Klara Wallby klara.wallby@malmo.se

Sara Lööf sara.loof@malmo.se

Planering i Malmö 2011:2

|

19

Projekt på gång Ny cykelanläggning vid station ­Triangelns södra uppgång En cykelparkering med plats för 2000 cyklar anläggs­vid sidan om station Triangelns södra uppgång. Där kommer man kunna parkera sin cykel under tak i tvåvåningsställ eller i enkla ställ utan tak.

I anslutning till cykelparkeringen placeras två paviljonger. Här är tanken att man ska möjlig­ göra för café, kiosk, toaletter samt en cykelverkstad. I cykelverkstaden ska man själv kunna pumpa sin ­cykel, eller laga en punktering till exempel. Avsikten är att skapa ökad säkerhet och trygghet för rese­närer men samtidigt erbjuda bra service under större delen av dygnet.

Till paviljongerna använder man sig av lätta, luftiga material som paneler i perforerad aluminiumplåt, screentryckt aluminiumplåt och sedumtak.

Cykelanläggningen har fått ett tidsbegränsat bygglov på fem år.

»Thinking Energy« på Västra Hamnen

FÖRKLARINGAR MATERIAL/FÄRG

FASAD SAMTLIGA FASADER PUTSAS. KULÖR VIT

INDRAGEN PARKERING MÅLAS. KULÖR GRÖN FÖNSTER SKJUTPARTIER I ALUMINIUM, KULÖR, NATURELOXERADE

I kvarteret Kappseglaren på Västra Hamnen har demonstrationsprojekt »Thinking Energy« fått beviljat bygglov. »Thinking Energy« genomförs i samarbete mellan E.On och Hauschild + Siegel Architec­ture.

Här ska man testa olika energilösningar för att spara energi och minimera CO2-­ utsläpp. Projektet består av åtta stycken ­lägenheter i två plan med radhuskaraktär.

Fasaderna är utformade med vit puts med inslag av grönmålade partier. Taken, som delvis är belagda med solfångare, är i övrigt beklädda med sedum. På taket är även ett mindre vindkraftverk placerat.

Mot gatan är fasaden uppglasad med öppningsbara partier som vetter ut mot en vinterträdgård.

ÖVRIGA FÄNSTER I TRÄ, KULÖR, NATUR, OLJADE ENTRÉDÖRRAR TRÄ, MÅLAS. KULÖR GRÖN LIKA VÄGG.

VINDKRAFTVERK

RÄCKEN WIRE MED HANDLEDARE I TRÄ, NATUR, OLJAT. STÅLTRAPPA GALVANISERAT STÅL

VINDKRAFTVERK

SWIFT WIND TURBINE www.swiftwindturbine.com

+ 16,75

+ 13,25

+ 9,55

BET

ANT

ÄNDRINGEN AVSER

DATUM

SIGN

BYGGLOVSHANDLING KLIPPERN 2

Byggherre: Malmö stad Arkitekt: Sydark Konstruera

MALMÖ

THINKING ENERGY

+ 6,15

hauschild + siegel architecture AB

+3,25

A H+S ARCHITECTURE AB

TEL 040-171176

MAIL

K ÅKERMANS ING.BYRÅ

TEL

MAIL

E LMT

TEL

MAIL

V VVS-GRUPPEN I LUND

TEL

W

TEL

L

TEL

UPPDRAG NR

RITAD/KONSTR AV

DATUM

ANSVARIG

CS,MS

010KLI2 2011-03-07

Byggherre: E.ON Sverige AB Arkitekt: Hauschild + Siegel Architecture AB

MAIL MAIL MAIL

HANDLÄGGARE

CS

A.HAUSCHILD, C.SIEGEL

FASAD MOT VÄST SKALA

A1 1:50 A3 1:100

NUMMER

BET

A-40.003-9.1/0

Flerbostadshus, på Ön på Limhamn Bygglov är beviljat till flerbostadshus med 99 lägenheter på kvarteret Lotslärlingen 2 ute på Ön. Av de 99 lägenheterna blir 26 stycken 1–2 rok och alla ­lägenheter byggs med ­balkong respektive franskbalkong. Husen får under­ jordiskt garage med lägenhetsförråd och bilplatser.

På gården blir det tillgång till cykelrum och miljöhus.

Fasaderna utgörs till största delen av vitmålad, matrisgjuten betong och de övre våningarna får en svart och silvergrön fasadskiva i metall. Sockeln utgörs av svartmålad betong. Vid balkonger och ­entréer blir fasaden träfanérmönstrad fasadskiva.

Tak blir av svart papp men med inslag av sedum på flerbostadshuset.

Arkitekt: Fojab Arkitekter Byggherre: KB Öhusen c/o Riksbyggen 20

|

Planering i Malmö 2011:2

Stadsförvandling i södra Sofielunds industriområde Briggen fastigheter planerar en långsam omvandling av södra Sofielunds industriområde längs Ystadgatan (Rosengårdsstråket) till ett område med blandad stadsbebyggelse. Idag står befintliga byggnader tomma och den södra delen av fastigheten används till parkering.

Först ut i förvandlingen är hörnfastigheten Intäkten 5, Ystadgatan/Lantmannagatan. Här vill man nu bygga bostäder och planerar för cirka 40 stycken lägenheter samt 1200 kvm till lokaler. På fastigheten finns idag Saturnus essens fabriksbyggnad från 1937. Man hoppas på att kunna renovera­ och bevara delar av den gamla fabriksbyggnaden samt komplettera fastigheten med nybyggnation.

Byggherre: Briggen Fastigheter AB Bild: Saturnusbyggnaden i sitt ursprungsskick.

Källa Stadsarkivet. Upphovsman okänd.

Axono

Nya radhus i Johanneslust i Kirseberg Bygglov har beviljats för 40 radhus med tillhörande miljöhus, trädgårdsförråd, samt gemensamt garage och markparkering.

Radhusen byggs i två plan, med två olika huvud­utföranden. De flesta av radhusen har trädgårdsförråd på den egna tomten. Det blir 26 radhus av typ 1 med storlek omkring 111 kvm och 14 stycken radhus av typ 2 med storlek mellan 111 och 144 kvm. Alla radhusen får tegelfasader, med olika nyanser av rött tegel, med inslag av vit puts.

Garage och markparkering placeras i fastig­ hetens sydvästra del, som en avskärmning mot industrifastigheten i väster. Området angörs med två infarter, en från Johanneslustgatan och en infart från Singelgatan.

Byggherre: Fastighets Aktiebolaget Suell Arkitekt: Chroma arkitekter AB

Förvandling av lokstallar till bostäder i Kirseberg

Delar av de före detta lokstallarna från 1910 förvandlas till 22 stycken ateljélägenheter i Kv. Spindeln 20 - Johanneslust två plan.

Varje lägenhet har två entréer. Ett Axonometri, 2011 03 15 eget entréplan och en entré från en gemensam passage som löper genom byggnaden.

Huvudentrén placeras i tegeldelen i norr där även gemensam tvättstuga, barnvagnsförråd samt postfack finns. Alla lägenheter har uteplatser, antingen mot öster eller väster. Lägen­heter mot öster är cirka 75 kvm medan­lägenheter mot väster cirka 109 kvm.

Fastigheten som ska bebyggas är belägen i ­Johanneslust i Kirseberg och gränsar i ­öster mot ­Johanneslustvägen och i söder mot Singelgatan.

Flerbostadshus i Oxie nära Stenåkers gård Bygglov är beviljat till nybyggnation av fem flerbostadshus i Oxie med tillhörande förråd, sophus, samt parkering. Flerbostadshusen som är BoKlokhus uppförs i två plan, med totalt 30 stycken lägenheter jämnt fördelade på 4 rok och 81 kvm, 3 rok och 69 kvm och 2 rok och 52 kvm. Husen får fasader i trä, i en mörkgrå kulör och vita fönster.

Bostadsområdet avgränsas i öster och i söder med en häck av bok. En lekplats planeras också i områdets sydöstra del.

Byggherre: BoKlok Housing AB Arkitekt: JAARK AB

Chroma Arkitekt

Byggherre: Fastighets Aktiebolaget Suell Arkitekt: Chroma arkitekter AB

Chroma

Kv. Spindeln 20 - Johanneslust Exteriörvy, Brf Lokstallarna, 2011 03 15

Ett nytt bostadsområde planeras i Kirseberg

Planen är att omvandla det före detta Östra Sjukhuset (Sege Park) till ett bostadsområde med cirka­ 450 lägenheter i så väl ombyggda befintliga hus som i nybyggda hus. Planen tillåter även att utöka skolverksamheten i området, både i befintliga och nya skolbyggnader.

Den nya bebyggelsen ska placeras in i den nuvarande strukturen och följa samma öst-västliga riktning, och de stora gröna parkområdena centralt i området ska lämnas obebyggda. Detta för att områdets karaktär inte ska gå förlorad.

Bild nedan: Illustration över planområdet sett från nordväst.

Äganderätter planeras i Rosengård Fastighetsägaren till studentbostäderna i Kryddgården vill uppföra cirka 100 lägenheter med äganderätt på fastigheten Taxeringsintenden 2 i Rosengård. Bebyggelsen planeras vid von Lingens väg.

Här kan även ett torg bli möjligt i anslutning till de nya lägenheterna.

Målet med projektet är också att samla trafiken i gatunivå för att skapa stadsliv tillsammans med verksamheter i byggnadernas bottenvåningar.

Byggherre: Malmö studenthus AB Arkitekt: Mima arkitekter

Planering i Malmö 2011:2

|

21

Västra Hamnen 10 år Den 17 maj för 10 år sedan slog Bo01, den internationella bostads­ mässan­upp portarna. Bo01 blev en stadsdel fylld med gröna lösningar­ och det var bara början på Västra Hamnens och Malmös resa till en grönare, roligare och mer hållbar stad.

Teckning: Stina Miörner.

Teckningstävling för alla 10-åringar Teckningstävlingen gick ut på att rita ett grönare­ och roligare Malmö. Söndagen den 19 juni utsågs tio lyckliga 10-åringar i teckningstävlingen till vinnare och var och en fick en fin cykel och en cykelhjälm som delades ut av Ilmar Reepalu. Vinnare i teckningstävlingen var: Stina Miörner, Alma Mårtensson, Jones El Batall, Tara Tibblin, Amanda Svärd, Kajsa Nielsen, Hadi Fakhro,­Thea Sander, Emilio Gheibi, Era Rogova.

Utställning på Scaniaplatsen Det arrangerades en intressant utställning om Västra­Hamnens utveckling under de senaste 10 åren på Scaniaplatsen den 17 maj–22 juni

Födelsedagskalas Själva födelsedagskalaset gick av stapeln den 19 juni.

Alla Malmöbor till kalaset på Scaniaplatsen som hade ett fullspäckat program. Kommunalråd ­Ilmar Reepalu invigningstalade och skötte utdelningen­ av priserna i teckningstävlingen till de lyckliga 10-åringarna som vann vars en cykel. Cirkus Saga ­visade gatucirkus, Studio bel Canto sjöng opera 0ch Tangokompaniet hade tangouppvisning som följdes av tangodans för alla. Dessutom bjöd Skåne Kulinar på grillad ekologisk korv och Barista fari trade coffee serverade kaffe. Sissela Benn var konferencier.

Text

Foto

Lotta Hansson lotta.hansson@malmo.se

22

|

Maria Öhrn maria.ohrn@malmo.se

Planering i Malmö 2011:2

Flagships of Culture

– Malmös nya kongress, konsert och hotellanläggning representerade Sverige i Berlin De nordiska ambassaderna har under sommaren arrangerat en utställning kallad Flagships of Culture. Malmö stad i samarbete med arkitektfirman Schmidt Hammer Lassen, Skanska och Malmö symfoniorkester samarbetade för att gemensamt presentera den nya kongress konsert och hotell-anläggningen i Malmö för första gången.

Arkitekt Kristian Ahlmark, schmidt hammer lassen architects, och Malmö symfoniorkesters vd Dragan Buvac diskuterar över modellerna. Det nya konserthuset i Oslo omges av intresserade besökare. Cirkus Sagas framträdanden på de nrodiska ambassadernas innergård var mycket uppskattade. Foto Lotta Hansson.

Sex nordiska länder har ställt ut kulturbyggnader som inte bara fungerar som kulturbärare utan också­har arkitektoniskt intresse och är imageskapande. Andra medverkande byggnader var operahuset i Oslo, Skuespilhuset i Köpenhamn, Helsinki Music Center och Reykajviks »Harpa« konsert- och kongresshus. Utställningen har beskrivit av de arkitektoniska visionerna, byggnadens dimensioner, det mottagande de fått och dess roll i staden. Stadsbyggnadskontorets modelltekniker Björn Andersson har tillverkat tre modeller för utställningen i skalorna 1:500 för området kring byggnaden, 1:250 för själva byggnaden och 1:50 för interiörer, som även innehöll texter om projektet på teman som hållbarhet och energieffektivitet, konst och design, byggnadstekniker och akustik. Utställningen invigdes den 6 juli i det s k Faelleshuset, gemensamhetshuset för de nordiska ambassaderna, av bl a Danmarks ambassadör i Tyskland, Per Poulsen-Hansen.

Kulturfest den 4 september Kulturfesten under söndagen innehöll bidrag från Malmös mångfacetterade kulturliv samt varierande bidrag från de övriga deltagarna i utställningen, Köpenhamn, Reykjavik samt Oslo.

Malmös bidrag var Sousou och Maher Cissoko, Edda Magnason, Midaircondo och Michala Öster­ gaardnielsen med musiker från Malmö symfoniorkester. De var i fint sällskap med nordiska jazzmusiker, finska beatbox- och tangoartister och inte minst Sandra Kolstad med sin norska elektropop som avslutade festen.

Mellan numren intog Cirkus­ Saga innergården och fick publiken med sig i sina akrobatiska nummer. Samtidigt gavs det för barn prova-på-kurser i de nordiska språken och konstruktionstävlingar om vem som kunde bygga högst hus av godis. I marknadsstånd såldes svensk lakrits, dansk glass, skandinaviska designföremål, älg- och matjesfiléburgare och Carlsberg öl. Även Mumintrollet tittade förbi och sade god dag.

Den slutliga besökssiffran stannade på nära 6000

Edda Magnason, från Malmö, och hennes band.

besökare mellan kl 11 och 19, som Kulturfesten varade. Arrangörerna var mycket nöjda med uppslutningen och kvaliteten på arrangemangen var anmärkningsvärd.

Fackseminarier Den 5 och 6 september gavs fackseminarier i Faelles­­husets auditorium. Måndagen ägnades åt stadsplanering och tisdagen åt den artistiska verksamheten.

I anförandet Malmö stad valde jag att med platsen för Kongress konsert och hotell som utgångspunkt, ge en historiskt och social kontext till projektet och knöt ihop med att föra fram att anläggningen kommer att bli en mötesplats, en korsväg samt en motor för staden som knyter ihop Västra Hamnen och innerstaden, samtidigt som vi försökte ge en bild av staden Malmö.

Presentationerna följdes av en paneldiskussion med Ellen S de Vibe, stadsbyggnadsdirektör Oslo, Olavi Veltheim, stadsbyggnadsdirektör Helsingfors, Tina Saaby, stadsarkitekt Köpenhamn, och undertecknad, där bland annat frågan huruvida dessa anläggningar verkligen skulle bli så »integrerande« som programförklaringarna angivit.

På tisdagen var det dags för de konstnärliga ledarna och direktörerna för dessa konsertsalar att tala om verksamheten och den effekt de nya byggnaderna har haft stadens utveckling.

Direktören för Malmö symfoniorkester Dragan­ Buvac, talade om sin syn på verksamheten i det nya konserthuset, om vikten av att föra ut verksamheten till allmänheten genom digitala medier och interaktivitet. Han förde också fram vikten av att

göra konserterna tillgängliga genom att erbjuda­ gratis tillträde, vilket det rådde delade meningar om bland hans kollegor.

Det pågående arbetet med att göra det nya konserthuset till en attraktiv och kvalitativ byggnad belystes av Tiego Pereira från schmidt hammer lassen architects, som gav en intressant presentation av de arkitektoniska aspekterna och hur det utvecklats över projekttiden fram till i dag.

Akustikern Jan-Inge Gustafsson gav en lektion i akustikens grundsatser. Med utgångspunkt i att Malmös nya konsertsal ska vara en sal som ska används både till symfoni- som elektronisk musik, talade han om detta projekts svårigheter och förutsättningar.

I pausen tog vi så emot det glada budskapet att det råder politiskt enighet om Kongress konsert hotell. Det var mer än en lättad herre som grep sig an eftermiddagens paneldiskussion!

Det framstod med tydlighet att den ende som verkligen förmedlade en oro om framtiden och kostnaden för verksamheten var Emmet Feigenberg, ordförande för den nya Köpenhamns­operan, vilken donerat till staden av Maerskägaren, miljar­ dären A P Møller. I övrigt framkom en tydlig bild av det nya konserthuset i Oslo, skuespiller­ huset i Köpenhamn och det nya konserthuset i Helsingfors att de nya byggnadernas framträdande arki­tektur dragit till sig en ny stor publik för det konstnärliga utbudet. Steinunn Birna Ragnarsdóttir, direktör för det nya konserthuset Harpa i Reykjavik­rapporterade om en 65 procentig ökning av abonnemangen på klassisk musik under de fyra månader det varit öppet och menade att hälften av Islands befolkning redan besökt huset. ­Helena ­Hiilivirta från Helsinki Music Centre talade om en liknande ökning på 150 procent av abonnemang.

Det framgick tydligt att själva byggnaderna verkade­ gynnsamt på intresset för den konstnärliga verksamheten samt att byggnaderna i sig inte varit lika intressanta utan det innehåll och den verksamhet de har. De ansåg sig också välkomna en ny och yngre publik.

Lotta Hansson lotta.hansson@malmo.se

Planering i Malmö 2011:2

|

23

Varvsstaden – mer innehåll än yta – Samhällsbyggande innebär att se till helheten, att allt samspelar. Att ta ansvar och släppa prestigen – det är så vi måste arbeta, säger Mats Paulsson, grundare av Peab tillsammans med brodern Erik, som spelat en central roll i Västra Hamnens utveckling. När Peab i mitten av 80-talet tog över Kranen, som sen förvandlades till Dockan, så fanns det inga planer för vad som skulle byggas.

– Nej, planer hade vi inte, och inte heller Malmö stad. Tiden var minst sagt turbulent med först avvecklingen av Kockums och sen den snabba nedläggningen av nybyggda SAAB-fabriken. Så klart riskfyllt men vi har alltid haft ett stort engagemang för Malmö. Det har vi nog haft en ömsesidig glädje av.

Trots att Bo01 fanns på plats liksom till stora­ delar Dockan, var Varvsstaden ett oskrivet blad när Peab med kort varsel 2005 övertog det gamla­ Kockums­området. Pågående industriell verksamhet och ett område som inte genomanalyserats, gav inte då förutsättningar för konkreta utbyggnads­ planer eller ens bärkraftiga visioner.

– Varvsstaden är ett område med självklara förutsättningar att bli något speciellt, säger Mats Paulsson. Men en problematik är infrastrukturen.

Mittläget mellan inner­ staden och Västra Hamnen ställer krav på både tillfartsvägar och kanske bro över Inre Hamn­

bassängen. Helheten för Västra Hamnen måste ­lösas på ett genomtänkt sätt om det ska bli bra!

Varvsstaden öppnas upp – Strax före sommaren kunde vi presentera planprogrammet för Varvsstaden, säger Karin Månsson, ansvarig projektutvecklare i Peab. Nu börjar detaljplaneringen av prioriterade delområden i Varvsstaden. Allt eftersom nuvarande verksamheter lämnar Varvsstaden, öppnas området upp och transformeringen tar fart.

– Bilden är väldig tydlig. Varvsstaden blir en utvidgning av innerstaden och samtidigt en länk till Västra Hamnen. Bebyggelse blir tät, d v s en helt annan urban karaktär än övriga delar i Västra Hamnen. En storstadskänsla där det blir nära mellan människor, slår Karin Månsson fast.

Varvsstaden kommer på det 190 000 kvm stora området rymma 2000 bostäder samt verksamhetsytor; allt ifrån restauranger, kaféer, hantverkare till moderna kontor. SVT flyttade in redan våren 2010 närmast Klaffbron och näst i tur står Media Evolution City (MEC) som under våren 2012 flyttar in i grannfastigheten på Stora Varvsgatan.

Detaljplaneringen nu berör framför allt Maskinverkstaden, ett fem hektar stort område som innehåller byggnader med stora kulturhistoriska värden och som blir strategiskt utslagsgivande för hela Varvsstadens omdaning.

Tätt och nära Inte minst markerar byggnadsfragment från Kockumstiden en särskiljande identitet för Varvsstaden.

Mycket av utmaningen i genomförandet ligger i att balansera vad som ska bevaras och vad som av olika skäl inte kan finnas kvar. Under den långa utbyggnadstiden kommer tillfälliga verksamheter att flytta­ in i nuvarande lokaler för att skapa liv och rörelse i hela området.

24

|

Planering i Malmö 2011:2

– Arvet är viktigt, säger Karin Månsson. ­Karaktärsdragen från varvstiden med tegel, stålkonstruktioner, traverser och mycket annat spelar en avgörande roll i ett spännande samspel med ny byggnation. Varvsstaden blir helt enkelt annorlunda med en pregnant labyrintisk struktur, många och små mötesplatser, små, gröna oaser och sittvänliga långa kajkanter mot vattnet i söder och öster.

Eftersom exploateringstiden är lång, 20–30 år, så kan vi i framtiden se ett internationellare Malmö­ och en region som spelar en ännu större roll än idag.

– Tänk på hur Malmö såg ut för ett par decen­ nier sen med öde gator på kvällen, inga uteserveringar och med nöjeslivet i Lund, minns Karin­ Månsson. Vi som samhällsbyggare måste blicka långt fram. Varvsstaden ska fungera också för nya generationer som har helt andra referenser och vär-

skapar upplevelser och inspiration. Med sitt läge på innerkanten av Västra Hamnen,­ närkontakten med City, Universitetsholmen, Centralen och Citytunneln, så måste Varvsstaden bli den pusselbit som får helheten att växa.

Nytt och gammalt i samspel

deringar. Vi ser gärna småskaligt, marknadsmässigt­ entreprenörskap blandat med storskalighet för att få en levande miljö. Mötesplatser och stråk där människor möts och berikar varandra eller bara utbyter tankar. Snarare ett spännande innehåll än en polerad yta helt enkelt!

Stadsplanering och framtidstro Planprogrammet tar sin utgångspunkt i en värde­ baserad visionsbeskrivning. Liksom många andra städer i Europa, som genomgått en förvandling från tung olönsam industri till attraktiva metropoler för innovation och framtidstro, har stadsplaneringen spelat en avgörande roll för tillväxt och framtidstro.

– Malmö, och Västra Hamnen i synnerhet, är ett bra exempel på hur en ny stadsbild skapar energi,­säger Karin Månsson. Här kommer vår syn på samhällsbygge in i bilden: mjuka värden måste­ var lika viktiga som hårda. En ny stadsdel är inte bara hus, det är också vad som händer i och mellan husen, på gator och öppna ytor. Allt det som

Kommande steg är dels två bostadskvarter i anslutning till den gamla dockan med utsikt mot Universitetsholmen och innerstaden på andra sidan Inre Hamnbassängen. Här kommer modern arkitektur att medvetet kontrastera mot omkringliggande gamla varvsbyggnader. Dels kommer den gamla administrationsbyggnaden på Stora Varvs­ gatan att förvandlas till ett modernt kontorshus under arbetsnamnet Kommandobryggan. Den tidtypiska tegelfasaden bevaras men innehållet kommer att motsvara dagens krav på funktionalitet.

Efter­frågan på kontorslokaler i området är stort, inte minst från mindre företag med media som gemensam nämnare. Tillsammans med SVT och MEC bildar Kommandobryggan en storslagen fasad­linje längs Stora Varvsgatan.

Den gamla dockan från 1857 är också föremål för allt mer konkreta planer. Allt eftersom området bakom SVT och MEC blir tillgängligt för allmänheten, öppnar sig möjligheter att njuta av den säregna miljön kring dockan.

– Ett riktigt utflyktsmål för livsnjutare, tror Karin­Månsson.

Kontraster som ger dynamik – Kontrasterna mellan gammalt och nytt i Varvsstaden ska inspirera boende, verksamheter och besökare. Också olikheterna mellan människor med olika bakgrunder, ska tillföra en spännande dynamik. Vår vision är att Varvsstaden ska bidra till utveckling och växtkraft både för människor och för de spännande företag som nu successivt flyttar in.

Och inte minst för Malmö.

Vem vet, det är kanske Kockums innovativa gener­som nu återuppstår i ny skepnad och med andra uttryck, avslutar Karin Månsson.

Planering i Malmö 2011:2

|

25

Varvsparken Varvsparken i Västra Hamnen är en av de viktiga byggstenarna för fortsatt utveckling till ett attraktivt område att både bo och vistas i. Parken ska utgöra Västra Hamnens stadsdelpark.

Flygbild från söder.

Stadsdelsparken är framför allt en stor tillgång för de boende i närområdet, men utöver detta skapar parken en besöksattraktion för en mycket bred målgrupp.

Varvsparken ligger i Västra Hamnens centrala delar,­angränsande till Lilla Varvsgatan, Västra­ Varvsgatan, Flaggskeppsgatan, Esplanaden och bara ett stenkast från Turning Torso.

Struktur En viktig del av gestaltningen är parkens rums­ indelning. En stor central öppen gräsyta ger överblick och en serie mindre rumsbildningar i nordsydlig riktning samt strandskogen i norr skapar en karakteristisk del av parkens gestaltning.

Parkens olika delkaraktärer bjuder på såväl småskaliga­mötesplatser som stora öppna ytor för aktivitets- och mötesplatser, promenader och en stunds vardaglig avkoppling.

Både närboende och besökare skall här finna en lockande mötesplats och en stunds ro och vila.

Här finns rekreativa platser där doftande blommor, vindskyddande träd och porlande vatten ger upp­ levelser för alla sinnen.

Spännande stunder för fartfyllda lekplatser och aktiviteter, utflykter och mer eller mindre organiserade evene­mang kommer att passera revy under ett år. Just de sociala aspekterna har varit viktiga utgångspunkter för gestaltningen av Varvsparken.

26

|

Planering i Malmö 2011:2

De olika parkrummen Parkens anläggs under en längre period och delas in i olika rum.

Etapp 1 Den första delen av parken som är genomförd är ritad av Ulf Nordfjell. Denna del, entréparken ligger intill Västra Varvsgatan och Turning Torso. Den utgör en vacker mötesplats och entré till parken. Parken som omgärdas av klippta bokhäckar i olika höjder får sin karaktär av de höga portalerna, »vattenpuckarna«, och de cirkelformade planteringarna av prydnadsgräs. I dess inre finns sittplatser, upphöjda planteringar, gräsmatta och stilla vattenspel.

Etapp 2 Nästa steg i utvecklingen av Varvsparken är i skrivande stund i sitt anläggningsskede.

Den kommande centrala öppna gräsytan, Pelousen, utgör parkens nav och är till för olika lekar, bollspel, picknick, solbad m m. Den något nedsänkta Pelou­ sens uttryck förstärks av en mur och omgärdas av en cirkulär allé. Pelousen förbereds med teknikinstallationer för evenemang att möjliggöra evenemang.

Vid större festligheter kommer den fyllas helt av nyfikna besökare.

Arrangemang som t ex utomhusbio, teaterföreställningar, majbål och midsommarfirande ska kunna arrangeras på platsen.

Strandskogen.

Den cirkulära promenaden utgör ett av parkens­ starkaste rum och är direkt kopplat till Pelousen, parkens centrala plats. Promenaden skall vara ett brett, generöst promenadstråk vars karaktär formas av en cirkulär allé med mindre blommande bergkörsbärsträd i den inre raden och höga turkiska­ ekar raden i den yttre, vilket förstärker Pelousens skålade form.

Parkens olika rum sammanbinds av ett nät av gångvägar. Alla leder till och har kontakt med den cirkulära, centralt placerade, promenaden runt ­Pelousen. Denna promenad förstärks av de redan nämnda trädraderna.

Promenaden runt Pelousen.

Pelousen.

Stadsdelsparkens norra del »strandskogen« inrymmer mindre träddungar av kullar, stigar och gläntor för promenader och vistelse. Träden är av olika sorter med bergek och svarttall som karaktärsträd. Denna del är ett viktigt komplement till upplevelserna i de öppna delarna av parken, och träden hjälper också till att bryta ner vinden. En boardwalk kompletterar parkens överordnade stigsystem.

Den häver sig över men underordnar sig samtidigt Strandskogens vegetation och nivåskillnader.

Den redan populära lekplatsen (från 2001) med den »solgula« bollen är flyttad och integreras­ i Strandskogen i norr. Solen är temat för hela lekplatsen vilket återspeglas i olika former. Kalejdoskop och prismer står utplacerade längs med

boardwalken för att ge barnen möjlighet att experimentera med solen. Här kommer barn från hela Malmö att finna sina hemliga rum och lekmöjligheter, balansgångar och hoppstenar samt en »äventyrslysten« hängbro. Offentliga toaletter uppförs i direkt närhet till lekplatsen.

I direkt anknytning till skolans entré mot parken samt diagonal från Turning Torso planteras en pelarsal av Svart tall. Pelarsalen kan användas som ett rum för kontemplation i vilket bänkar placeras.

Det ska också finnas möjlighet att spela boule.

Etapp 3. Tematrädgårdar, Prinsessan Victorias blomstergata I väster alldeles invid skolan och dess tomt kommer i nord-sydlig riktning en serie avgränsade park­rum/ trädgårdar. Dessa trädgårdar inramas av klippta och friväxande häckar och kommer inrymma olika rum vilka används för lek, aktiviteter och vistelse. Ett av parkrummen kommer att gestaltas för hundar som behöver rastas.

Kronprinsessan Victorias blomstergata, ett uppskattat inslag under Bo01-utställningen, kommer att placeras i anknytning till parkens sydöstra entré.

I blomstergatan återfinns olika perenner och buskar sammansatta i ett nytt, djärvt designat, koncept.­

Etapp 4. Parkens södra delar med vattentrappor m m Som sista etapp i färdigställandet av parken kommer parkens södra delar. Höjdskillnaden mellan gatan och parken tas upp i vattentrappor med sydvända soltrappor och inbjudande grässlänter.

För att locka till besök i parken, terrasseras marken för att skapa en attraktiv, social och generös plats för att berika gaturummet och mötet med Lilla Varvsgatan.

Karin Larsson karin.larsson@malmo.se

Planering i Malmö 2011:2

|

27

Diligentia

– hållbar stadsmiljö enligt Breeam Communities Den nya stadsdel som Diligentia nu påbörjat utvecklingen av i Malmös Västra Hamnen blir den första i Sverige, och Norden, som certifieras enligt Breeam Communities. Området ska utvecklas till miljöklassade kontor och lägenheter i kombination med attraktiv handel, service och restauranger.

Visionsbild av hur kvarteret Bilen 7 kan komma att se ut när det är fullt utbyggt. Bild Diligentia.

För utvecklingen av kvarteret Bilen 7 svarar Dili­ gentia, som i nära samarbete med Malmö stad kommer att omvandla den attraktivt placerade nya stadsdelen intill Turning Torso och havet under det närmaste decenniet. Kvarter efter kvarter ska utvecklas och detaljplaner tas successivt fram tillsammans med Malmö stad. Projektet är inte bara av en mycket omfattande storlek utan också den första stadsmiljön i Sverige som kommer att bli klassad enligt BRE Environmental Assessment Method (Breeam). Certifieringssystemet är världsledande när det gäller att bedöma både hur väl ett nytt bostads- eller kommersiellt område lyckas skapa en god totalmiljö för sina brukare och huruvida man kreerat en god och hållbar relation till sin omvärld.

Vi arbetar sedan tidigare med att miljöklassa byggnader i Sverige, säger Andreas Ivarsson, marknadsområdeschef för Diligentia i Malmö, men Dili­gentia är först i Norden med att få ett helt område certifierat enligt Breeam Communities.

I det stundande projektet kommer vi att lägga stor vikt vid att anpassa området till framtida klimatförändringar, bilfria transportalternativ, avfalls28

|

Planering i Malmö 2011:2

Området som det ser ut i dag efter mässans rivning.

hantering, materialval i byggnader och en levande och dynamisk stadsmiljö över tiden, avslutar ­Andreas Ivarsson.

För mer information om bland annat Breeam: http://www.sgbc.se/om-sweden-green-buildingcouncil/klassningssystem/

Media Evolution City

– mediabranschernas centrum för innovation och utveckling Vi tycker att mötet är allt. Media Evolution har tillsammans med Wihlborgs Fastigheter skapat Malmös nya mötesplats Media Evolution City. Huset förkroppsligar hela Media Evolutions verksamhet, vars huvudsakliga mål är att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling hos mediebranscherna. Det gör vi bland annat genom att skapa mötesplatser där olika mediaaktörer träffas, utbyter kunskap och växer tillsammans.

Media Evolution City ligger i ett expansivt område.

I Media Evolution City möts stora och små före­ tag, produktionsstarka aktörer samt innovativa­ och nyskapande sådana. Här möts näringslivet, akademin­och de offentliga spelarna inom mediaområdet.

Husbygget tar form.

Här kan hyresgäster hyra olika Efter att ha lyssnat noga till olika mediaföretags behov och framtidsutsikter finns det några tydliga gemen­samma nämnare vad det gäller kontor och mötesplatser, för såväl stora som små – flexibilitet,­ sammanhang och enkelhet. Dessa går som en röd tråd genom huset, från kontrakt och mötesfacilitering till öppettider och fullservat kontorsplats med wifi, posthantering, skrivare, kopiatorer och så vidare.­Hos Media Evolution City kan du hyra fyra olika sorters kontor: ·

Verkstaden.

·

Arbetsplatsen är byggd för möten Media Evolution City är en dynamisk mötesplats som är öppen så många av dygnets timmar som möjligt, inte bara på klassisk kontorstid mellan­klockan nio och fem. Här finns moderna och flexi­bla kontor och en Meetingpoint som tillgodoser både hyresgästernas och besökarnas olika behov.­Kulturen i huset grundar sig i ett stort mått av ­öppenhet och föränderlighet. Media Evolution City är ett kontor för dagens mediaaktörers behov och möjligheter.

Bottenvåningen är husets hjärta. Restaurangen,­ baristan och baren bjuder in till spontana möten­ och fungerar som kontor och möteslokal. De många mötesrummen och inte minst auditoriet är multifunktionellt och kan enkelt förvandlas till en gemensam utställningsyta, festlokal eller lokal för filmvisning eller produktlansering. Ett modernt kontor är inte bara en kontorsplats, det är viktigt att närmiljön blir en lika stor tillgång som det egna skrivbordet. I Media Evolution City är hela huset en del av ditt kontor.

Det finns plats för många människor i Media Evolution City – 400–500 personer från små och stora företag kommer dagligen att mötas här.

Bilder © Media Evolution City.

· ·

Flex Desk maximal flexibilitet med del i fullservad öppen kontorsmiljö med personlig låsbar förvaring.

Fix Desk eget skrivbord i fullservad öppen kontorsmiljö med personlig låsbar förvaring.

Fix Office fullservat kontor, möblerat och låsbart med plats för upp till 4 personer.

Office skräddarsytt kontor för just ditt företags behov.

dessa som en del av din arbetsplats och du betalar självklart endast en kraftigt rabatterad avgift för att använda dem. Mötesplatserna är fullt servade­ och restaurangen erbjuder en rad olika varianter av tjänster; allt från hela middagar, lunch, drycker, olika­varianter av fika, mellanmål och snacks. Allt bokas via ett nätbaserat bokningssystem eller via någon av Media Evolution Citys servicevärdar och debiteras via faktura.

Platsen i staden – bästa läget Media Evolution arbetar tillsammans med Wihlborgs för att skapa en kreativ utvecklingsmiljö i Malmö.

Sveriges Television kom som första medieföretag till Kockums ombyggda verkstadslokaler. Fastighetsbolaget Wihlborgs fortsätter nu tillsammans­ med Media Evolution City som kommer att fungera­som en mötesplats för affärsverksamheter inom mediebranschen i Malmö. Dockan, en del av Västra Hamnen är ett expansivt område i Malmö med mindre än 500 meter till Malmö Centralstation och Citytunneln. Bussar runt hörnet går var tionde minut och drygt 20 minuter därifrån når man en av Europas största flygplaster – Kastrup, strax utanför Köpenhamn.

Organisationen för satsningen

Superrummet. Med plats för workshop.

Massor av möjligheter för möten i huset I Media Evolution City har alla, oavsett vilket kontor du hyr, tillgång till en rad olika möjligheter för möten, konferenser, utställningar och så vidare­i Meetingpointen. Alla mötesrummen är bokningsbara och kan hyras av vem som helst. Men för dig som har ditt kontor i Media Evolution City ­ingår

Media Evolution City är resultatet av ett samarbete mellan Media Evolution och Wihlborgs Fastigheter.

Syftet med Media Evolution City är att skapa en tydligt mötesplats för små och stora medieaktörer­ från olika delar av mediesektorn för att nå ett större mått av innovation, affärsutveckling, matchmaking och kompetensutveckling.

Media Evolution City är ett världsunikt centra för utveckling av mediabranscherna.

Om du är nyfiken på att veta mer om MEC så hör av dig till oss. Du kan ringa eller maila, vi svarar på det mesta.

Intresserad och vill veta ännu mer?

Generella frågeställningar: mec@mediaevolution.se Presskontakt: Pernilla Lavesson, pernilla@media­ evolution.se Adress: Stora Varvsgatan 4, 211 19 Malmö Planering i Malmö 2011:2

|

29

Holma och Kroksbäck – en framtidsvision

Från att ha legat i utkanten av Malmö kommer Holma och Kroksbäck att inom ett decennium befinna sig centrumnära i och med utbyggnaden av Hyllie centrum. Från ett obetydligt utbud av arbetsplatser, service, handel och nöje till ett stort. Hur kan det påverka Holma och Kroksbäck? Kan Holma och Kroksbäck få en stadspuls med ett starkt hjärta i Hyllie centrumområde?

Mikael Wallberg har fantiserat sig fram 20 år i ­tiden och kommer att guida oss genom områdena och berätta hur det blev. Välkomna till 2031! Alla era husdjur är döda men Holma och Kroksbäck har det gått bra för.

när vi stiger på men flera resenärer reser sig snabbt.

De möts av förvånade blickar från ovana åldringar. En skolklass hoppar av och barnen småspringer mot badhusets entré. Läraren ropar för döva öron att ta det lugnt. Barn är barn även i framtiden.

1

2

Vi samlas på den lilla platsen framför bad­ husets södra fasad inför rundvandringen.

Några­har satt sig på bänkarna under de stora träden och är redan trötta. De grymtar om att det är dumt att åka framåt i tiden och plötsligt bli tjugo år äldre.­Varför åkte vi inte åt andra hållet? Vi ­tittar

Spårvagnen glider in på Hyllievångsvägen som har omvandlats till en gata med hus, träd, tro­ ttoarer och cykelbanor på båda sidorna. Spårvagnshållplatsen har lagts vid en av de nya och omsorgsfullt utformade entréerna till Kroksbäcksparken.

Där stiger vi av spårvagnen som tyst glider iväg

I Rinkeby, Rinkebystråket, har man planer på att göra så här (arkitekt Willy Hermansson, SWECO, byggherre Familjebostäder). Många områden från 60-70-talet har en nedsänkt

ner längs Hyllie boulevard som kantas av vackra stadsträd och i femvåningshusen på sidorna bedrivs verksamheter i bottenvåningarna. Några hundra­ meter bort reser sig det första av de höga husen i Hyllie centrumområde. Från Hyllie station går tåg hela dygnet, härifrån kan du åka nästan vart du vill. I Hyllie centrum finns köpcentrum, arena, bostäder och kontor samt ett högt tempo. Holma och Kroksbäck erbjuder ett annat stadsliv. Här är lugnare och ljusare mellan husen, färre bilar och mer grönska. Det finns fortfarande relativt billiga lägenheter men bostadsbeståndet har blivit varierat både vad gäller kostnader, storlekar och typer.

Badhuset satte fart på omvandlingen av Holma och Kroksbäck. När det var färdigt fick Malmö­ borna en relation till Holma och Kroksbäck.

Många blev förvånade när de såg badhuset i fonden på Hyllie boulevard: inte hade man tänkt på att Holma och Kroksbäck låg så centralt! Områdena­ hade flyttats från Malmös utkant till att bli cent­ rumnära när Hyllie centrumområde växte fram.

Spårvagnen kommer längs boulevarden och vi går fram till hållplatsen. Man får se upp när man går över cykelbanan. Det danska sättet att cykla snabbt i staden har kommit för att stanna och det är många cyklister. Vi ska bara åka en hållplats så vi bryr oss inte om att försöka hitta någon sittplats 30

|

Planering i Malmö 2011:2

3

Vi går in i parken och blickarna dras mot Kroksbäcksparkens kullar, områdets land­ märke. Mellan dem finns grillplatser och ett kafé som är öppet på sommarhalvåret. Kroksbäcks­ parken har blivit en stadspark för södra Malmö.

Parken är en del av Pildammsstråket, ett pärlband av gröna stadsrum som gör att man kan cykla, vandra och jogga från Pildammsparken i centrala­ Malmö hela vägen ut till strandängarna vid Bunke­ flostrand. Pildammsstråket kopplar samman och syresätter många olika stadsmiljöer. När vi går ­genom den frodiga parken noterar någon hur

väg som skär av området. Dessa blir oftast barriärer istället för sammankopplande. I Kroksbäck finns ingen lösning framtagen.

längs Hyllievångsvägen som förut var ett stort dike och en barriär i området. Vi noterar lite överraskat att höjdskillnaderna inte var något stort problem när man bestämt att det skulle bli en stadsgata. Antingen togs höjdskillnaderna i suterrängbyggnader eller så formades de till sluttningar i parken eller mellan husen. Hyllievångsvägen har blivit en ryggrad genom Kroksbäck och en gata som man gärna rör sig längs. Baksidan har blivit en framsida och Kroksbäcks bebyggelse har integrerats med Kroksbäcksparken. Vi går in genom parkentrén som består av en grönskande portal och uppför slänten.

Någon konstaterar att det var enkelt och smart med en så tydlig entré till parken som länkats samman med stråk i den ursprungliga bebyggelsen i Kroksbäck. Det innebär ju att parken både har fått en tydligare gräns, vilket är nödvändigt i en tätare stad, och att den länkats ihop med den ursprung­ liga bebyggelsen.

Kroksbäcksskolan är borta och istället ligger en ny låg- och mellanstadieskola i närheten. Högstadieeleverna i området har delats i två olika skolor; antingen går de i Hyllie centrumområde eller i en skola i närheten av stadion.

mycket som har gjorts för barn och ungdomar. Här kan man klättra, leka och sporta. Förut skilde park­ en Holma från Kroksbäck men idag förenar den områdena och har blivit en trygg miljö.

När man tittar mot Kroksbäckssidan av park­ en ser man den nya bebyggelsen, entréer och stora­ fönster ut mot parken. Förut var Kroksbäckssidan av parken så ödslig och kändes så otrygg att ingen­ av oss vågade vara där på kvällstid och det talades om farliga ungdomsgäng. Några av de nya fler­ familjshusen har byggts och ritats av de boende­ själva. Grupper från Holma och Kroksbäck gick samman och skapade sina egna bostäder. Kanske är det någon ur ungdomsgängen som nu har gjort parken till en trygg plats?

4

Framför oss är Holma och husen ser ungefär likadana ut, men mellan dem har mycket hänt.

MKB:s självförvaltning har tagit ytterligare ett steg och det känns som parken väller in mellan byggnaderna, trots att de allmänna ytorna faktiskt har minskat och ersatts av privata odlingar och träd­ gårdar blandat med halvprivata bostads­gårdar.

Ytorna mellan husen ser på några ställen nästan vilda­ut och på andra är det pedantiskt skött.

Den ytliga hanteringen av dagvattnet som sipprar i ­diken och samlas i dammar förstärker mång-

Bo01:s kajbebyggelse: Tänk om dessa hus stod in mot Kroks­bäcksparken?

falden på de gröna ytorna och har skapat spontana platser för lek. Husen är fortfarande lika varandra men utemiljön har fått en befriande varia­tion. Vi kommer fram till hantverksstråket som kantas av bo­kaler, d v s bostäder kombinerade med lokaler.

Lokal­delarna har fått olika funktioner och används som kontor, affär, bageri och ateljé. Längs hantverksstråket har det också byggts några nya hus som formar två små torg med några träd.

5

De stora parkeringsplatserna ut mot Pildammsvägen har försvunnit. Bilarna har staplats på varandra i några parkeringshus och det har byggts flerfamiljshus med stora lägenheter och stadsradhus. Bostadskategorier som förut helt sak­

Malmös finaste bostadsgård? Ett exempel på hur de boende­ själva har skapat en fantastisk miljö genom självförvaltning. MKB:s hyreslägenheter i Holma.

nades i Holma. Området kallas för Europanområdet efter en arkitekttävling med det namnet som kom att forma området. En del av husen ser konstiga ut och det är ju bra. En oväntad målpunkt i Europanområdet är saluhallen som säljer mat från stora delar av världen och dit besökare från Hyllie centrumområde­ stannar till för att handla läckra exotiska matvaror.

6

Vi kommer ner till den sydöstra delen av Kroksbäcksparken. Här ansluter ett parkstråk som kopplar ihop Kroksbäcksparken med Vattenparken i centrumområdet. Parkstråket består av en blandning av kolonier och vanlig park, men det är först nu som träden har blivit stora. Parker tar tid och borde anläggas först. Odlingslotterna råder det delade meningar om; en del tycker att det ser stökigt ut och andra anser att de är det vackraste i parken. Parkstråket kantas av stadsradhus och en förskola. Ett fönster öppnas och någon ropar på danska: Torben! Det är många danskar i områdena och i Hyllie centrum finns många danska företag.

7

Vi avslutar den guidade turen på världens grön­aste bro som förbinder Holma-Kroksbäck med Hyllie centrumområde. Bron utsmyckades med fantasifulla klätterställningar och planterades med tusen klätterväxter. Den blev redan från första ­dagen en stark symbol för integration och människor åker hit bara för att gå över bron. Det är vad integration handlar om – att överbrygga barriärer.

Vi ställer oss mitt på bron och tittar ner på Anne­ torpsvägen. Snart kommer den nedsänkta vägen med motorvägsstandard att försvinna helt som en barriär mellan områdena och trafikbullret minska ordentligt. Annetorpsvägen kommer att överdäckas­ mellan broarna och ge plats för den täta stadsbebyggelsen i centrumområdet att växa ut över vägen.

Holma och Kroksbäck är inte längre några segregerade stadsöar i Malmö, varken fysiskt eller socialt.

Innan vi skils åt sammanfattar vi förändringarna: Holma och Kroksbäck har på 20 år vuxit med 2000 attraktiva lägenheter och fått en stadspuls med ett starkt hjärta i Hyllie centrum. Barriärerna­ i och runt områdena har byggts bort och Malmöborna vill bo här. Områdenas ursprungliga kvaliteter: ljust och bilfritt finns kvar och det har blivit ännu grönare mellan husen. De som har bott här i generationer känner sig fortfarande hemma i Holma­och Kroksbäck och är stolta eftersom de boende själva till stor del har utvecklat området.

Fakta Visionstexten grundar sig framför allt på tankar i ­Dialog-pm Hela Hyllie hållbart. Det finns inga beslut om förändringarna som beskrivs. Det arbete som stadsbyggnadskontoret är inkopplat i är: • Detaljplanearbete tillsammans med MKB om tre punkthus runt ett torg i Holma, Häcksaxen. ­Detaljplan klar i höst.

• Arkitekttävling om badhuset under hösten och sen detaljplanearbete. Badhuset planeras vara färdigt 2014 och stadsfastigheter är byggherrar.

• MKB och Riksbyggen genomför i dialog med Malmö en internationell arkitekttävling för unga arkitekter för ytan mellan bebyggelsen i Holma och Pildammsvägen.

• Det pågår en detaljplan för Holmastigen för att göra det möjligt att komma in med sopbilar till fastigheterna.

• Inom ramen för Områdesprogrammet för Holma­ och Kroksbäck ska mål för den fysiska miljön tas fram.

Kroksbäck tillhör den tidiga miljonprograms­ bebyggelsen (1965–75) och Holma den sena. Områdena präglas av storskalig bebyggelse men också av generösa ytor mellan husen som till största ­delen är bilfria. I områdena bor idag cirka 9000 männi­ skor i lite mindre än 3500 lägenheter. Om de ytor som är markerade, norr om Annetorpsvägen, i skissen bebyggs så motsvarar det ungefär ytterligare 2000 lägenheter.

Mikael Wallberg mikael.wallberg@malmo.se

Planering i Malmö 2011:2

|

31

Kvarteret Spårvägen i Norra Sorgenfri Norra Sorgenfri omvandlas från ett monofunktionellt industriområde till en sektorsblandad stadsdel.

Detaljplaneläggning av det cirka fem hektar stora kvarteret Spårvägen i Norra Sorgenfri pågår. I enlighet med planprogrammet är ambitionen att en ny innerstadsmiljö med stor variationsrikedom och mångfald ska skapas. I kvarteret planeras cirka 650 bostäder, verksamheter, förskola, LSS-boende­och attraktiva platsbildningar i form av torg och parker. Ungefär 50 procent av bostäderna planeras bli hyresrätter. I kvarteret planeras även ett p-hus som förutom parkering ska kunna innehålla andra funktioner och på så sätt bidra till den varierade och attraktiva stadsmiljön. Byggstart beräknas tidigast till hösten 2013.

Byggherrarna 15 byggherrar har fått markreservation i kvarteret, Byggvesta, Byggemenskap Wihl, Hauschild + ­Siegel Architecture, HSB Malmö, IKANO Bostad, Jaenecke arkitekter, JM, Jyma, Lifra fastigheter i Malmö, Malmsjö-Persson, Metro arkitekter, MKB, PEAB bostadsrätt, PEAB hyresrätt, Skanska Nya Hem och Veidekke.

Området kommer att utvecklas i dialog mellan Malmö stad och byggherrarna. Kvarteret Spårvägen ska ges en bred hållbarhetsinriktning. Under 2010 inleddes expertdiskussioner inom ekologisk, kulturell och social hållbarhet, som ligger till grund för stadens fortsatta dialog med byggherrarna. Inom varje område planeras en gemensam ambitions­nivå, men även möjlighet till profilering för enskilda­projekt eller kvarter. Förhoppningen är att områdets industrihistoria, aktiva näringsliv och på senare­år kulturliv kommer att prägla Spårvägen och bli ett attraktivt vardagsrum i Malmö och en boendemiljö med goda vardagskvaliteter.

Illustration Tobias Starck.

Kvarterets historia

I kvarteret Spårvägen etablerades Spårvagnsstationen 1906 i samband med att man övergick till eldrivna spårvagnar. Utmed Zenithgatan låg reparationsverkstad, kontor, portvaktsbostad, stall, gjuteri, smedja med mera, som numera är ombyggt till skola för årskurs 6–9.

1932 byggdes de första delarna av bussgaraget, vilket byggdes till i omgångar fram till 1970. Delar av bussgaraget, cirka 7000 kvm, kommer att upprustas och bevaras för en ny publik användning. Bussgaragets förväntas locka Exempel på hur Gatukontoret arbetar för att få fram platsens karaktär och Malmö­bor och andra besökare­ utformning. Matrisen redovisar föreslagen karaktär på en av parkerna vid till stadsdelen Norra­Sorgenfri bussgaraget. Bilder Malmö Gatukontor, Stadsmiljöavdelningen.

32

|

Planering i Malmö 2011:2

och vara med och skapa ett rikt stadsliv i området.

Huvud­mannaskap och funktioner i bussgaraget är under utredning och ännu inte fastlagt.

Nya parker I Norra Sorgenfri skall det finnas en mångfald av platser för både boende och besökare så att det blir intressant att strosa runt och upptäcka områdets varierande karaktär. För att säkerställa en mångfald av offentliga platser har en matris bestående av värdeord arbetats fram. Värdeorden, sju ordpar, baseras på de åtta rumsliga baskaraktärer som beskrivs i Planprogram Norra Sorgenfri: rofyllt, vilt, artrikt, rymd för tanke och vederkvickelse, allmänningen, lustgården, festen och kulturen.

Ulrika Lundquist ulrika.lundquist@malmo.se

Hyllie vattenpark Många Malmöbor minns nog Hyllie vattentorn från den tiden, när det fortfarande stod som ett landmärke på den skånska slätten i södra Malmö. I samband med Citytunnelns utbyggnad fick vattentornet plötsligt en helt ny roll i staden.

Vattentornets nya roll i staden Med Malmö arena som närmaste granne, ligger vattentornet nu mitt i den nya stadsdel, som håller på att växa fram runt Hyllie station.

Runt Hyllie vattentorn planeras och byggs nu den första allmänna parken i det nya området – Hyllie vattenpark. Och det är inte vilken park som helst. Förutom träd och böljande gräsmattor ska den också glittra och porla av vatten. Parken ska ge besökare upplevelser utöver det vanliga, stimulera till lek och väcka nya tankar kring vattnet.

Detta har hänt Redan 2007 började VA SYD och Malmö stad att arbeta, för att tillsammans skapa en vattenpark. Ett program togs fram tillsammans med Carola Wingren, som är landskapsarkitekt och professor på SLU i Alnarp. Det är detta program som nu ligger till grund för utvecklingen av parken. En första etapp kommer att vara färdigbyggd i slutet av september.

Just nu pågår arbetet för fullt med fördjupade studier av nästa etapp. Parken som helhet beräknas vara klar 2013.

Parken som uteklassrum Vattenparken blir en viktig grön lunga i den nya staden, men den kommer också att fungera som ett uteklassrum för skolklasser i Malmö med omnejd. På tio platser i parken kommer vattnet att behandlas utifrån en särskild frågeställning. Hur renar man vatten? Hur fungerar ett vattentorn? Det pedagogiska upplägget bygger på ett antal övningar där besökaren ska ha kul och samtidigt utforska, uppleva och njuta av vattnet. Lärare ska kunna åka hit med sina skolklasser för att bedriva lärorik och rolig undervisning.

VA SYD planerar att bygga upp en studiebesöksverksamhet som ska komplettera innehållet i vattenparken. Förhoppningen är att skolklasser ska kunna besöka ett »Vattenhus« i parken och arbeta­ med särskilt material i skolan både innan och efter besöket.

Som en saga på natten När mörkret lägger sig i Hylle kommer parken att träda fram i ny skepnad. En oväntad ljussättning gör att platsen förvandlas till en sagoskog. Ljuset på träden skiftar i olika färger och en av gräskullarna kommer att skimra som en diamant om natten. I mitten av parken står det belysta vattentornet som en lysande jätteskulptur.

450 konstnärer smyckar parken Vid parkens entréer mot norr växer just nu ett stort mosaikkonstverk fram. Alla barn på Kroksbäcksskolan och Holmaskolan har deltagit som konstnärer. Anna Viklund och Anna Klara Åhrén från företaget Mosaika leder och inspirerar i arbetet. Resultatet har blivit ett myller av fiskar, träd och alle-

handa figurer som tillsammans skapar en färgstark helhet. Det går knappast att undvika att bli glad av ett sådant konstverk!

Träd för framtida generationer I parkens norra del har 131 olika sorters körsbärsträd planterats i en böljande, grön gräsmatta. I blomningstid kommer parken att bli en rosa dröm – ett litet paradis.

Malmö stad har erbjudit Malmöborna att vara med och skänka ett körsbärsträd till staden.

Trädet blir en gåva till staden men kan samtidigt skänkas bort som en present till någon man tycker om. Många har nappat på erbjudandet och i mitten av september kommer alla trädgivare att bli inbjudna till en ceremoni i Vattenparken där Malmö stad, under högtidliga former, kommer att tacka för den fina gåvan till kommande generationers gröna Malmö.

Eva Delshammar eva.delshammar@malmo.se

Planering i Malmö 2011:2

|

33

Limhamns hamnområde Stora delar av Limhamns hamnområde står inför en ny tid med ett nytt innehåll. En viktig vision och utgångspunkt för denna stundande stadsomvandling är att återanvända de gamla hamn- och industriområdena till en stadsdel med bostäder, arbetsplatser, service, rekreation, kultur, nya hamnfunktioner m m.

Cementen, järnvägsgatans förlängning.

Södra delen av kvarteret Cementen Södra delen av kvarteret Cementen är präglat av områdets mångåriga användning som cementfabrik. Idag används endast ett fåtal av silorna inom det gamla fabriksområdet som cementdepå för cement som levereras med båt ifrån Gotland. Heidelberg Cement håller för tillfället på att uppföra en cementdepå i Norra Hamnen. När denna står färdig kommer all verksamhet att flytta ifrån Limhamn.

Omvandlingen av det gamla fabriksområdet kommer att delas in i två detaljplaneetapper. Den första etappen omfattar den sydöstra delen av kvarDragörkajen – vy över innergård.

teret Cementen och antogs av kommunfullmäktige den 21 juni 2011. Planområdet utgörs till största del av det gamla spårområdet där Malmö-Limhamns järnväg når industrikvarteret Cementen.

Syftet med detaljplanen är att omvandla området till stadsbebyggelse som till största delen kommer att innehålla bostäder men även offentlig service i form av skola och förskola samt parkområde och centrumfunktioner. Planen möjliggör omkring 530 bostäder. Tanken är att bygga lägre bebyggelse av radhuskaraktär längs Limhamnsvägen för att svara mot befintlig bebyggelse i Gamla Limhamn. Längs Övägen och inne i området kommer bebyggelsen att få karaktären av en kvartersstad. I planområdets

nordöstra hörn ligger lokstallet som byggdes 1896 på Malmö-Limhamns järnvägs bangård. Detaljplanen innebär att lokstallet bevaras och rustas upp.

Dragörkajen Under nästan sjuttio år trafikerade Limhamn-Dragörlinjens färjetrafik Dragörkajen i Limhamn. I samband med att Öresundsbron stod färdig lades verksamheten ned 1999.

Pågående planarbete syftar till att hitta en ny framtida användning för kajen. Ett förslag till detaljplan har varit ute på samråd. Förslaget bygger på att göra det möjligt att bygga bostäder med ett inslag av offentliga verksamheter på kajen. Kajytorna kommer att ställas i ordning och vara allmänna och ingå som en del i ett framtida sammanhängande stråk längs med vattnet. I kajens möte med Strandgatan bildas en liten kajplats. I anslutning till kajplatsen ska det finnas centrumfunktioner. Planen möjliggör cirka 140 nya bostäder.

Bostäderna­utgörs av lägenheter i flerbostadshus samt parhus. Minst 30 procent av bostäderna ska utgöras av hyreslägenheter.

Det finns sedan fem år tillbaka en detaljplan gjord för den yttersta (västra) delen av Dragörkajen som gör det möjligt bygga ett kontorshus med en publik bottenvåning.

Kvarteret Gråsejen Kvarteret Gråsejen innehåller idag en byggnads-

volym med tre våningar mot Strandgatan och två mot Prångaregatan. Byggnaden står tom och har senast använts av Cementa som kontor och laboratorie. Planarbete pågår för tillfället för att göra det

34

|

Planering i Malmö 2011:2

10

5

0

10

20M

Skala 1:500 (A2)

Cementen – Limhamns läge.

möjligt att uppföra bostäder samt att bättre ta i anspråk omgivande park. Planförslaget innebär att man kan bygga omkring 65 lägenheter (varav cirka­15 är hyres­lägenheter) samt därutöver 5 radhus mot Prångaregatan. I Gråsejens östra del finns

ett park­område som även inrymmer en gammal kalkugn uppfördes av Frans Suell den äldre i början av

1700-­talet. Den gamla kalkugnen kan sägas utgöra­ Limhamns ursprungliga centrum. Tanken är att kalkugnen i och med en upprustning av parken ska kunna bli mer framträdande och tillgänglig.

Kvarteret Glasbruket

Glasbruksområdet är en del av Limhamns gamla­ industriområde. Området bebyggs med fler­ bostadshus, radhus, verksamhetslokaler och en skola.­JM är först ut med två flerbostadshus ut mot kajen­och Skanska har påbörjat byggande av radhusen längs Barlastgatan. Fullt utbyggt räknar man med cirka 300 lägenheter i flerbostadshus och 200 n: TAGE MÖLLER ARKITEKTBYRÅGatukontoret AB i enbostadshus. har börjat iordningsställa kajerna som kommer att blir tillgängliga för allmänheten. Föreningslokaler med marin anknytning ska kunna byggas på kajerna.

Ön I kv Sundholmen på Ön, granne med kv Kronolotsen byggs flerbostadshus med totalt 156 lägenheter.

Limhamns småbåtshamn Detaljplan finns för utvidgning av småbåtshamnen med 200 nya båtplatser.

Perspektiv från nordväst, alternativ med släpp på Strandgatan. Illustration: TAGE MÖLLER ARKITEKTBYRÅ AB

UTSTÄLLNINGSHANDLING Illustrationsplan för kvarteret

GRÅSEJEN m.m. i Limhamn i Malmö Upprättad av Malmö Stadsbyggnadskontor 2011-05-30

Malin Sjödahl malin.sjodahl@malmo.se Ingemar Gråhamn Stadsarkitekt

Ovan: Gråsejen. Nedan: Dragörkajen – vy från syd.

Carina Tenngart Ivarsson Landskapsarkitekt Katarzyna Borowiecka Kartingenjör

Planering i Malmö 2011:2

|

35

Städer som törs gå före Svensk-kinesisk vänskap mynnar ut i ömsesidig kompetensutveckling för hållbart stadsbyggande. Den kinesiska ­industristaden Tangshan, belägen cirka 20 mil öster om Peking, och sedan 1987 vänort med Malmö, har på senare år med stigande intresse följt Malmös utveckling och ambitioner.

Inspirerad såväl av en nationell politisk satsning på att främja det hållbara samhället, som av Malmös internationellt uppmärksammade stadsbyggnadsinitiativ i Västra Hamnen, lanserade man i mitten av 00-talet ett eget koncept: Den »internationella ekostaden« Caofeidian.

Tangshan har ett dramatiskt förflutet. Ur ruiner­na efter en förödande jordbävning, som 1976 jämnade staden med marken och skördade­ hundra­tusentals människoliv, reste sig så småningom ett nytt Tangshan, likt Fågel Fenix ur askan.­ 1970-­talets isolationistiska styre i Kina avböjde hjälpinsatser från utlandet. Idag, däremot, hämtar Tangshan gärna inspiration utifrån, och förebilden framför andra är Malmö.

Två år efter Mao Zedongs död 1976 – före­ bådad, menade vissa, av ödeläggelsen av Tangshan –inledde Kina Den öppna dörrens politik. I spåren av denna har en explosionsartad ekonomisk utveckling kännetecknat landet. Under det senaste­ decenniet har ett kompletterande paradigm vuxit­ sig allt starkare med fokus på att landets utveckling också ska vara hållbar. Redan 2000 kungjorde centralregeringen policyn att »angeläget verka för etableringen av ekolän, ekostäder, ekokommuner och ekosamhällen«, och sakta sprider sig medveten­ heten i allt större delar av det kinesiska samhället om digniteten av denna utmaning.

På ny mark vid kusten, utfylld i havet cirka åtta mil söder om centralorten, är Tangshans kommun i full gång med att anlägga Caofeidian. Svans­ föringen är hög, och den nya orten omnämns allt oftare på central politisk nivå som ett nationellt prestigeprojekt. I förberedelsearbetet för den första etappen, som uppskattningsvis ska kunna inrymma mellan 500 000 och 1 000 000 invånare, har bland annat svenska företag anlitats, och en av stads­delarna har öronmärkts såsom Malmö-inspirerat område. Hit planerar man bland annat att flytta­ den svenska nationella paviljongen från världs­ utställningen i Shanghai 2010. Även Malmö stads egen monter från utställningens Urban Best Practice Area kommer att återuppbyggas i Caofeidian.

Mot bakgrund av Tangshans och Malmös gemen­samma målsättning att etablera en hållbar

stad har de två städerna sjösatt en ömsesidig kompetensutvecklingssatsning: TangMa – fortbildning för framtidsstäders framväxt. Med finansiering från Internationellt centrum för lokal demokrati­ (ICLD) inleddes detta treåriga projekt i oktober 2010. Tre gånger om året kommer tematiska projektsammankomster att hållas med syfte att stärka deltagarnas förmåga att i sitt vardagliga arbete bidra­ till att visionen om hållbara framtidsstäder förverk-

ligas. Målgruppen för denna lärandesatsning är praktikerna: De som har som uppgift att omsätta visionerna från ord till handling.

Deltagarna i projektträffarna utses, för Malmös del, av stadsbyggnadskontoret och VA SYD, som tillsammans med Miljöförvaltningen håller i den svenska delen av projektet. Värdskapet för sammankomsterna, som består av seminarier, work­ shopar och studiebesök, turas städerna om att stå för. Under de tre år då detta pågår får Tangshan och Malmö tillfälle att exponera för varandra såväl beprövade som innovativa satsningar och processer.­ 36

|

Planering i Malmö 2011:2

De blir, utöver vänorter, också varandras bollplank.

Sociala hållbarhetsaspekter, såsom lokaldemokrati,­ mångfaldsfrågor och inkomstklyftor, ska diskuteras jämsides med frågor om hållbar yttre miljö och ekonomi. Dessutom omfattar projektet frågor om hur kommuner kan tillvarata möjligheter för konstruktiv samverkan med andra samhällsaktörer inom föreningsliv, näringsliv och akademi, samt med offentliga aktörer på regional, nationell och internationell nivå.

För Malmös del utgör TangMa ett tillfälle för systematisk utvärdering av de egna hållbarhetsansträngningarna. Med Caofeidian som dynamisk fond, och genom att låta satsningarna i exempelvis Hyllie och Västra Hamnen utgöra måltavla för frågor och ifrågasättande från de kinesiska partnerna, skapar projektet utrymme för kritisk självreflektion. I tillägg till de lärdomar, som exemplet Caofeidian kan ge i fråga om uppskalningen av systemåtgärder för hållbarhet till en stadsövergripande nivå, så bidrar TangMa med en spegel. I denna kan Malmö betrakta sig självt och fundera över huru­ vida de på hemmaplan valda strategierna är de som samverkar bäst i strävan efter visionen Hållbar stad.

Mer information om TangMa-projektet finns att läsa på www.malmo.se/tangma.

Joakim Nordqvist joakim.nordqvist@malmo.se

Mer solenergi med lokala initiativ

Bebyggelsen som planeras i Sege Park i Malmö kommer att orienteras och utformas så att solenergianläggningar kan installeras på taken.

EU-projektet POLIS Malmö stad deltar, tillsammans med Energi­ kontoret Skåne och Lunds Tekniska Hög­ skola, i ett EU-projekt inom programmet Intelligent Energy Europe. Projektet, som har namnet POLIS (Identification and Mobilization of Solar Potentials via Local Strategies), handlar om att stärka förutsättningarna för användning av solenergi genom åtgärder på det lokala planet. Här omfattas stadsplanering såväl som lokala­ handlingsprogram i de fem deltagande Europeiska­ städerna München, Vitoria­-Gasteiz (Spanien), Lyon, Paris, Lissabon och Malmö.­ De förväntade resultaten av projektet är: • Ökad användning av solvärme och solel i byggd miljö • Integrering av solenergi som del i stadsplaneringen • Förbättrad kunskap om aktiviteter för stadsplanering av solenergi i Europa • Implementering av verktyg, som exempelvis planeringsmetodik och policys, som integrerar solenergiaspekter i Europeiska städer • Etablering av en mer omfattande strategi för övergripande planering mellan olika ­lokala förvaltningar Syftet är att sammanföra nyckelpersoner inom respektive stad och verka för att solenergi ska integreras som en del i stadsplaneringen.

Olika metoder och instrument för solenergiplanering i byggd miljö ska genomföras genom ett antal pilotaktiviteter inom respektive stad. För att lyckas med detta krävs att olika lokala förvaltningar samarbetar. I Malmö stad ingår i den lokala arbetsgruppen representanter från Stadsbyggnadskontoret, Miljöförvaltningen, Serviceförvaltningen och Fastighetskontoret samt projektledarna från Energikontoret Skåne och Lunds Tekniska Högskola.

Tre pilotprojekt kommer att genomföras i Malmö­under projekttiden, som löper från 200909-01–2012-08-31. Det första pilotprojektet handlar om stadsplanering i Sege Park. Där kommer krav gällande solenergi skrivas in i den nya detaljplanen och bebyggelsen som planeras i området kommer att orienteras och utformas så att solenergianläggningar kan installeras på taken.

Det andra pilotprojektet handlar om att få in rätten till att ställa egna krav på solenergiutnyttjande vid kommunala markanvisningsavtal eller köpe­ avtal, dvs då exploatörer bygger på kommunens mark. Kraven kan exempelvis handla om orientering och utformning av byggnader, för att underlätta installation av solenergianläggningar.

Det tredje pilotprojektet i Malmö är en potentialstudie av solenergi i Sege Park. Genom en kombination av en 3-D-analys av byggnaderna och sol­instrålningsdata kan potentialen för solenergi beräknas, med hänsyn tagen till hinder och skuggningseffekter. Metoden, som ska utvecklas för att sedan kunna användas i fler områden, kommer att genomföras i samarbete med Geoinformationsavdelningen på Stadsbyggnadskontoret i Malmö.

Målet är att få ett lättillgängligt verktyg för allmän-

heten, men också för andra kommuner och länder.

Resultaten från POLIS-projektet kommer att spridas på projektets hemsida www.polis-solar.eu samt genom regionala workshops och konferenser.

Hemsidan uppdateras ständigt med intressanta publikationer, som exempelvis en sammanställning av goda exempel på solenergi i stadsplaneringen i de i projektet medverkande länderna. Där finns även beskrivningar av aktiviteterna som pågår i samtliga medverkande städer och projektets nyhetsbrev som ges ut regelbundet.

Anna Cornander Anna.cornander@kfsk.se

Planering i Malmö 2011:2

|

37

Malmös näringsliv Svensk ekonomi är stabil och har växt betydligt snabbare än många andra OECD-länder under det senaste året. Den globala oro som funnits på finansmarknaden under sensommaren gör att den fortsatta tillväxten i Sverige är mycket­ svår att bedöma. Så här långt kan vi notera att Malmö klarat sig tämligen bra i jämförelse med andra regioner och orter i Skandinavien.

Malmö och Malmöregionen har goda förutsättningar att expandera och därmed fortsätta den goda utveckling som varit under de senaste åren.

Tillväxt och välfärd samspelar och är en förutsättning för varandra.

– Vi tänker mer och mer i termer av region, t ex att få till stånd en gemensam arbetsmarknad. Att binda samman hela staden och med det öka den sociala hållbarheten är ett par av målen för Malmö. Här är en väl utbyggd infrastruktur en mycket betydelsefull faktor, konstaterar Pehr Anders­son, näringslivsdirektör vid Malmö stad.

Viktiga branscher i Malmö fortsätter att utvecklas Först under senare delen av 2012 kommer återhämtningen i Sverige igång igen, men arbetslös­ heten bedöms sjunka först 2013. Utvecklingen förutsätter en oförändrad reporänta det närmaste året. Det finns också ett utrymme för en expansiv finans­politik, spår Konjunkturinstitutet (KI) i sin augustirapport.

Konjunkturinstitutets rapport »Konjunktur­ barometern företag och hushåll«, 25 augusti 2011 ­visar att samtliga sektorer i näringslivet bidrog till en negativ utveckling under augusti. Tillverkningsindustrin sjönk sex enheter medan nedgången blev fem enheter i både detaljhandel och privata tjänstenäringar.

Läget är bäst för bygg- och anläggningsverksamhet medan detaljhandel är den bransch som är mest utsatt.

Hushållen har blivit betydligt mindre positiva till läget i svensk ekonomi och i synen på den egna ekonomin.

Tillväxten i efterfrågan för de privata tjänste38

|

Planering i Malmö 2011:2

näringarna har dämpats de senaste månaderna, men sysselsättningen har fortsatt att öka.

Detaljhandeln har utvecklats väsentligt svagare­ de senaste månaderna än vad företagen hade räknat med, särskilt inom specialiserad butikshandel.

Detaljhandeln räknar dock fortfarande med en viss ökning de närmaste månaderna och optimismen är störst inom just den specialiserade butikshandeln.

Liksom tidigare är det konsultbranscherna, uthyrningsfirmor samt arbetsförmedlingar, rekryterings- och personaluthyrningsverksamhet som har nyrekryterat i störst omfattning. Tjänsteföretagen är relativt optimistiska inför de närmaste månaderna och räknar med god efterfrågetillväxt och stigande sysselsättning. Förväntningarna på utvecklingen av efterfrågan är dock försiktigare än tidi­gare.

För Malmös del kan vi konstatera att flera av branscherna ovan är viktiga profilområden i Malmös­näringsliv, vilket ju bådar gott för framtiden. Bland annat bygg- och anläggningssidan är stark. Antalet påbörjade bostäder ökade kraftigt i Malmö under 2010 och kommer öka även 2011.

Prognosen för 2011 är att ungefär 2 200 bostäder kommer att påbörjas. Det mesta bostadsbyggandet har skett i Limhamn-Bunkeflo där också folkmängden haft störst ökning.

som de internationella butikskedjorna Aldo och Solid, är det deras första etableringar i Sverige.

Elfa International som är moderbolag inom Elfa­koncernen, med fem tillverkande enheter och åtta säljbolag har placerat sitt huvudkontor i Malmö­vid Södertull, där man nu har de olika ledningsfunktionerna placerade.

Anton Paar, ett österrikiskt företag som finns över hela världen har under våren etablerat sitt nordiska huvudkontor i Malmö. Det främsta skälet­ är att verksamheten vill komma närmare sina kunder som finns i diverse branscher. Företaget säljer laboratorie- och processinstrument till industrin och till forskning vid universitet och då är det fördelaktigt att kunna presentera produkterna i egna laboratorier.

Biomet Orthopaedics som är ett amerikanskt företag verksamt inom ortopedisektorn med olika­ implantat, har flyttat sitt nordiska huvudkontor med cirka 40 anställda från Sjöbo till Västra Hamnen i Malmö.

MiL Institute kommer att flytta sitt huvudkontor med ett 20-tal anställda till Malmö under senhösten.

Huvudkontoren ökar i antal

Västra Hamnen är ett av Malmös största utvecklingsområden. 2001 genomfördes bomässan Bo01 och därefter har byggandet fortsatt. Idag rymmer stadsdelen över 9000 arbetsplatser och över 4000 invånare. Prognosen är en ökning till 7 500 invånare­år 2016.

Diligentia har i år slutfört rivningen av de gamla­ mässlokalerna och startar projekt Masthusen som på sikt kommer att omfatta hela 18 kvarter för bo-

I centrum sker som alltid utveckling vad gäller kommersiella lokaler. Vasakronan håller på med en större ansiktslyftning av köpcentret Triangeln.

Samtidigt uppför NCC en fastighet bakom köpcentret som ska innehålla handel, kontor, lägenheter och parkeringsplatser. Flera uthyrningar är redan klara med inflyttning 2013. För en del av dem,

Fortsatt god utveckling i Västra Hamnen

städer, kontor, butiker, restauranger och service. Fyra kvarter har nyligen sålts till Ikano Bostad som planerar för 500 lägenheter och ett kvarter till Höke­rum Bygg AB, medan Diligentia själva fortsätter att utveckla övriga 13 kvarter.

Ytterligare nya projekt planeras inom Västra­ Hamnen där bland annat ytterligare närmare 30 000 kvadratmeter kontorslokaler väntas tillkomma under 2012. Bland dessa projekt finns Fastighets AB Briggens »Fullriggaren« ett kontorsprojekt nära den norra strandkanten och en andra etapp av kontorshuset »Koggen 2«, cirka 9000 kvm som uppförs av NCC och som sålts till Vasakronan.

I Dockan, som är en del av Västra Hamnen, bygger Wihlborgs ett nytt hus avsett för företag inom mediesektorn, Media Evolution City. Huset uppförs i anslutning till Kockums gamla byggnader, där också SVT huserar sedan något år. Bland de framtida hyresgästerna finns också Epsilon och First Flight.

Region Skåne har flyttat in i sitt nya regionhus i Dockan och där har nu drygt 700 personer sin arbetsplats. Huset har redan fått mycket publicitet och i augusti utsågs Regionhuset Skåne till vinnare av årets stadsbyggnadspris i Malmö.

På Universitetsholmen som är en del av Västra­ Hamnen slutför Skanska Öresund sitt kontorsprojekt Bassängkajen. Det består av två huskroppar som är sju våningar höga där bland annat Malmö Högskola, Visma och Awapatent flyttat in. Fram över kommer också Sogeti som kommer från Lund att flytta in.

Under planering är också en anläggning för kongress-, konserthus och hotell. Skanska utvecklar och bygger anläggningen vid Neptuniparken, som består av tre delar, möten/kongresser, konserter och hotellverksamhet.

Andra framtida projekt i området är Varvsstaden som utvecklas av Peab och kv Tyfonen intill Lärhögskolan, Orkanen där Skanska ska uppföra ett nytt kvarter med arbetsplatser, restaurang, bar, café, hotell och kulturverksamheter.

Hyllie har kommit närmare centrum Stor aktivitet präglar också Malmös andra stora och attraktiva utbyggnadsområde, Hyllie. Citytunneln som togs i bruk i december 2010 innebär närhet till både det centrala Malmö och till Köpenhamn. De som bor eller verkar i Hyllie har närmare till Köpenhamn än många av köpenhamnarna själva!

Runt citytunnelstation Hyllie har Annehem fär-

digställt etapp 1 och är i gång med etapp 2 av sitt projekt Point Hyllie. Förutom lokaler för tul�len finns här också kontors- och butikslokaler, där bland annat IT-konsultföretaget System Verification med dryga 100-talet anställda lagt sitt huvudkontor.

Vid torget finns redan Malmö Arena vilket gör Hyllie till ett område också för upplevelser. Precis norr om Malmö Arena uppför Midroc en mäs�sanläggning på 20 000 kvm som blir klar i februari 2012 och består av mässhall med konferens-, service-­­och lagerlokaler. Hallen får multifunktioner, d v s den kan utnyttjas för flera olika ändamål ut­ över mässor och konferenser.

För att Hyllie ska bli ett viktigt kommunikationscenter behövs parkeringsplatser. Det nya Parkeringshuset Hyllie, med plats för 1 500 bilar och 1000 cyklar, är en s k Park and Ride-anläggning – parkera bilen eller cykeln och åk vidare. Som service­finns det också förvaringsskåp, toalett och dusch och utrymmen för reparation och tvätt.

Köpcentret, Emporia, på över 90 000 kvadratmeter väntas bli klart hösten 2012. Emporia består av fyra våningar, fem olika torg, parkeringshus och parkeringsplatser i direkt anslutning samt en grön park på taket för rekreation och annorlunda upplevelser.

Väster om Stationstorget, ett stenkast från station Hyllie planerar Skanska Öresund sitt byggprojekt, kontorshuset Klipporna, ritat av Henning Larsen Architects.

Fler företag som valt Malmö Intressanta nya etableringar i Malmö är Symbal, konsultverksamhet inom kommunikation som flyttat­från Lund med sina 15 anställda till ett »nytt center« på Grimsbygatan i hamnen. Här har för övrigt ett flertal gallerier och företag inom de kreativa näringarna slagit sig ned i det för många Malmö­bor välkända f d Siemenshuset.

Det tyska hemelektronikföretaget Mediamarkt har gjort sin andra etablering i Malmötrakten, nu på volymhandelsområdet Svågertorp.

Den finska kedjan Carspect, konkurrent till Bilprovningen etablerade sig både på Svågertorp och i Fosie kort efter beslut om att marknaden för bilprovning avreglerades.

Retention Group är ett kommunikationsföretag som flyttat till Malmö från Ideon i Lund för att på ett bra sätt kunna serva bland annat olika svenska företag som vill in i Kina.

Leimdörfer, välkänd verksamhet inom fastighetsrådgivning och -transaktioner har startat en filial­i Malmö som inledningsvis bemannas av två medarbetare från Stockholmskontoret.

Carl Zeiss Vision Sweden som framställer glas­ ögon har flyttat från Trelleborg till Fosie.

Ovanstående är exempel på företagsetableringar i branscher som cleantech, media, kundservice och företagstjänster av olika slag som alla utgör intressanta profilområden för Malmö.

Hamnanknuten logistik är ett annat profilområde som framöver kommer att utvecklas kraftfullt inom Norra Hamnen. Nya hamnterminaler (godsfärje-, container- samt kombiterminaler) har byggts och skapar goda möjligheter för verksamheter att förlägga europeiska logistiknav i Norra Hamnen framöver.

Förvärvsarbetande per bransch • Idag arbetar ett stort antal personer inom olika kunskapsintensiva tjänstebranscher i Malmö.

Endast 8 procent arbetar inom tillverkning.

Detta är en lägre siffra än Sverige som helhet där 14 procent arbetar inom tillverkning.

• Malmö har störst andel förvärvsarbetande inom handel (15 procent) följt av företagstjänster (15 procent), därefter kommer vård, omsorg och sociala tjänster (14 procent) följt av utbildning (9 procent).

• Över hälften (53 procent) arbetar inom de fyra största grupperna ovan.

• Sverige som helhet skiljer sig från Malmö när det gäller vilka områden som har flest förvärvsarbetande. I Sverige är den största gruppen vård, omsorg och social tjänster (16 procent) följt av tillverkning (14 procent).

Agneta Möller agneta.moller@malmo.se

Foto © Malmös stads näringslivskontor.

Planering i Malmö 2011:2

|

39

Den nya officiella sajten om Västra Hamnen

www.västrahamnen.se

Nya skrifter från Stadsbyggnadskontoret VÄSTRA HAMNEN

November 2008

DRAGÖRKAJEN PROGRAM FÖR PARALLELLA UPPDRAG

Fyra visioner om

VARVSSTADEN Fullriggaren

Flagghusen

Varvsparken Bo01 Dockan

aden

Bilen  Esplan

Framtidens kollektivtrafik i Malmö

Varvsstaden

gatan Varvs Västra

Västra Hamnporten

n

nigata

Neptu

Universitetsholmen

Fyra visioner om Varvsstaden

Dragörkajen. Program för parallella uppdrag

Hur kan Malmö växa – hållbart?

Dialog-pm 2009:1

Planer & strategier för/Plans & strategies for Det medicinska Malmö

Planer & strategier för/ Plans & Strategies for Hyllie

Stadsutveckling Fosiestråket Dialog-pm 2010:1

Programdel Samrådsförslag April 2010

Malmö stadsbyggnadskontor

Malmö stadsbyggnadskontor februari 2010

Stadsutveckling Fosiestråket Dialog-pm 2010:1

Naturvårdsprogram 2010

Naturvårdsprogram 2010 Så förtätar vi Malmö!

Dialog-pm 2010:2

Malmö stadsbyggnadskontor juni 2010

Så förtätar vi Malmö!

Dialog-pm 2010:2 Det 4. stadsrum – værdibaseret stads­ udvikling

Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö

Antagen september 2010

Malmö stadsbyggnadskontor

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR STADSHUSE T 205 80 Malmö www.malmo.se sbk.info@malmo.se

För mer information kontakta: Maria Öhrn, tel 040 34 23 92 maria.ohrn@malmo.se

Pr 3087

Parkeringspolicy och parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö