Planering i Malmö

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor

• Nr 3 2011 I MALMÖ

Citytunnelstation Triangeln tilldelas Kasper Salin-priset Kommission och områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö ISU samverkan för hållbar stadsutveckling

Innehåll

Malmö sätter avtryck 3

Jan-Inge Ahlfridh, ny stadsdirektör 4 Avvaktande på Malmös bostadsmarknad 5 Stadsarkitekt Ingemar Gråhamns tankar om arkitektur 6 Kan arkitektur förändra världen? 7 Arkitekttävlingar förstärker Malmös profil 8 Malmös arkitekturpärlor 9 Nu går arbetet med ÖP2012 in i nästa fas 9 UngBo 12:s första vinnare i deltävling Södra innerstaden 10 Byggemenskap – ett alternativ för den svenska bostadsmarknaden 11 Bo 100 – 20 år av gemenskap 12 Malmös stadsbyggnad prisas 13 Fullriggaren under fullbordande 14 3D-revolution i modellverkstaden 15 The High Line i New York – parken ovanför marken 16 Ett år med Citytunneln förändrade mycket i Hyllie – 2012 händer det mer 18 Malmö kvitterar god bostadsplanering i Hyllie 19 Kerstin Gustafsson, ny gatudirektör 20 Malmös gatunamn – kulturbärare och vägvisare 21 Kommission för ett socialt hållbart Malmö 22 Fem områdesprogram för ett bättre Malmö 23 Samverkan för en hållbar stadsutveckling 24 Hälsa och stadsplanering 26 Elinelunds gård – öster om Kalkbrottet 27 Superbussar och spårväg ska bidra till ett hållbart Malmö 28 Malmö stad satsar på elbilar 29 Malmö lockar besökare från hela världen 30 Medeon och Malmö – en unik miljö för life science-företag 31

Malmö sätter avtryck Det går bra för Malmö. Befolkningen fortsätter att öka, dock inte lika mycket som tidigare år – vilket­ till viss del också är bra – men prognosen visar på en ökning med cirka 4000 nya Malmöbor. Beträffande bostadsbyggandet ser det ut som att vi får drygt 1000 nya byggstarter 2011 och att vi kan räkna till runt 700 nya lägenheter. Just nu arbetar vi tillsammans med nästan alla stadens byggaktörer i det som skall bli Sveriges första bostadsmässa för unga, UngBo 12 (www.ungbo12.se). Finalen i tävlingen blir utställningen i september 2012 då alla vinnande bidrag kommer att byggas upp som fullskalemodeller. Vår förhoppning är också att flera av dessa skall kunna byggas någonstans i Malmö.

Vi har svarat mot våra politikers krav att också­ lägga stor kraft på samhällsservice och särskilt förskolor. Över 2000 förskoleplatser har vi givit bygg­ lov för.

Malmö profilerar sig också som en evenemangsstad. Malmömässan fick bygglov under våren, arbe­ tet har gått spikrakt och i februari kan vi njuta av en ny mässa på Hyllie. Mässan blir en del av evene­ mangsstaden Malmö tillsammans med Malmö Arena, träningsarenan och Malmömässan.

På årets sista stadsbyggnadsmöte kom dessutom­ planen för kongress-, konsert- och hotell-området­ upp inför utställning. Platsen kring Centralen med Citytunneln, Nyhamnsområdet och Universitetsholmen med det kommande kongress-, konsert- och hotell-projektet blir ett nytt kraftfält för Malmö.­Området är också en del av det innovativa Malmö, där vi ser stora synergieffekter mellan­ högskolan, MINC och det snart öppningsklara Media­Evolution City (granne med SVT på Västra Hamnen).­ Malmö syns just nu i omvärlden. Jag tänker på de priser som staden tagit hem. Först och främst det prestigefyllda Kasper Salin-priset, som i år gick till Citytunnelstation Triangeln. Citytunneln fick dessutom Stora Samhällsbyggnadspriset. Och för

att fortsätta med infrastruktur och logistik fick Centralen det internationella priset Brunel Award i kategorin Rail Stations för järnvägsarkitektur och industridesign.

Det känns verkligen uppmuntrande och inspirerande att vara delaktig i den fortsatta förändrings- och utvecklingsprocessen i Malmö. Så trots att världsekonomin är avvaktande, vilket i sig inneburit en viss avmattning på byggsidan, finns det fortfarande investeringsvilja. Ett lysande exempel är CMP:s, Copenhagen Malmö Ports, satsningar på ett trimodalt logistikcenter i Norra hamnen.

Ett annat är Ikea:s planer på att flytta den internationella delen av huvudkontoret till Malmö. Tävlingen om byggnadens utformning har just avgjorts och det blev den danska arkitekten Dorte Mandrups förslag som man valde att gå vidare med. Förutom en kontorsbyggnad innehåller projektet också ett hotell. Det kan inte nog poängteras vikten och värdet av en sådan etablering av ett huvudkontor i Malmö.

Genom bland annat bostadsmässan Bo01 och Ekostaden Augustenborg har Malmö blivit internationellt känt. Vi har mottagit både Scroll of ­Honour och UN-Habitats pris för social hållbarhet för Ekostaden Augustenborg. Så tio år efter invigningen av Bo01 har vi skapat ett varu­märke för hållbar stadsutveckling som burit oss långt utanför stadens och Sveriges gränser. Vi ingår i många internationella nätverk och har idag ett utbyte med vår vänort i Kina, Tangshan, och Malmö har ­genom Miljöförvaltningen, under året tecknat ett charter med Hong Kong om samarbete.

I perspektivet av regional och internationell delaktighet så har Öresundsregionen sin nya utmaning­när Fehmarn Bält-bron är på plats, cirka­år 2020. Dessförinnan är den nya Metron till ­Köpenhamn klar, om vi har lite tur.

Framgångarna till trots, måste vi också lägga­fokus­på de sociala obalanserna i vår stad.

Områdes­ programmet för ett socialt hållbart Malmö, som syftar till att utveckla staden till en hållbar stad där den sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarheten går hand i hand, startades förra hösten och har nu arbetat i ett år och har gjort stora framsteg. Ett exempel är jobb­inkubatorn för entreprenörer med inriktning på sociala innovationer. Inkubatorn ska fungera som mötesplats, verkstad och utvecklingspunkt för entreprenörer som både vill bygga upp egen försörjning och etablera företag som inriktar sig på samhälleliga, sociala, hälso­ relaterade och miljömässiga områden. Kommission för ett ­socialt hållbart Malmö, där jag själv medverkar, är en del av det viktiga arbetet med att till Kommun­styrelsen utarbeta förslag till strategier för att minska­skillnader i hälsa och förbättra livsvill­ koren bland Malmöborna. En uppgift som vi har stora förhoppningar på.

Under året har vi också fasat in en revision av PBL, Plan- och bygglagen, vilket inneburit kompetensförstärkning och översyn av rutiner för anpassning till den nya lagstiftningen.

Avslutningsvis vill jag fokusera på framtiden.­ Malmö står inför viktiga vägval. Vi har framgångsrikt byggt upp stadens infrastruktur, satsat på hållbar stadsutveckling på Västra Hamnen och ­Augustenborg och fortsätter nu med Sege Park och Hyllie. Hur går vi vidare i staden med en anpassning av befintliga områden till en hållbar stadsutveckling? Ett verktyg är vårt översiktliga planarbete.­Just nu ­arbetar vi för fullt med, översiktsplan ÖP 2012.

Under senhösten kommer vi att överlämna ett förslag till Kommunstyrelsen där huvudprincipen är att vi skall arbeta med den staden vi har. Blandstaden är fortsatt modellen för stadsutveckling i Malmö.

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor. ansvarig utgivare

omslagsbild

Göran Rosberg, 040 34 36 79

Citytunnelstation Triangeln, Kasper Salin-pristagare 2011. Foto: Bojana Lukač.

redaktion

Göran Rosberg, Lotta Hansson, Maria Öhrn layout/grafisk form, textredigering

Lotta Hansson fotografer

© SBK. Foto: Bojana Lukač om inte annat anges. tryck

Wiking Tryck AB, Malmö, december 2011

malmö stadsbyggnadskontor

205 80 Malmö tel 040 34 10 00 www.malmo.se/bobygga och www.malmo.se/stadsplanering ISSN 2001-1512 Planering i Malmö 2011:3

|

3

– Vi måste bli bättre på att kommunicera med Malmöborna, säger Jan-Inge Ahlfridh, ny stadsdirektör De unga, hållbarhet och kommunikation är tre kärnämnen som Malmö stads nya stads­direktör Jan-Inge Ahlfridh­vill satsa ännu mer på. Dessutom framhåller han att Region Skåne, Polisen och Köpenhamn är viktiga samarbetspartners­för tillväxtfrågorna i Malmö stad nu och i fram­tiden.

Närmast kommer Jan-Inge Ahlfridh från Lund där han i nio år arbetade som kommundirektör.

Mycket­av arbetet i Lund gick ut på att utveckla Lund, men också att dra dit tunga forsknings­ anläggningar som ESS och Max IV. På agendan stod planering och byggande av bostäder, infrastruktur, näringslivsfrågor och den viktiga kopplingen till universitetet.

Innan dess arbetade Jan-Inge cirka fem år som kommundirektör i Ystad då det handlade mycket om marknadsföring och utveckling av besöksnäringen, hamnen och internationella transportfrågor. Ännu tidigare var Jan-Inge förbundsdirektör och vd för Kommunförbundet Skåne, ett samarbetsorgan för utvecklingsfrågor i alla kommuner i Skåne.

– Mitt uppdrag var att för kommunernas del förhandla med landsting och staten om var olika verksamheter ska förläggas. Vi bildade så småningom det nya Skånelänet, säger Jan-Inge Ahlfridh när vi ses en novemberdag på hans nya arbetsplats i Stadshuset.

Jan-Inge Ahlfridh är i grund och botten en tvättäkta Malmöpåg. Föddes på nationaldagen 1956 och växte upp på Borgmästargården i Malmö där han hade närhet till Baltiska hallen. Ett gottebord för en idrottsintresserad kille som Jan-Inge.

Fotboll – Fotbollen intresserade mig mest och jag spelade­ mycket fram till militärtjänsten. Sedan var det dags att utbilda sig och då blev det att flytta till Göteborg. I slutet av 1970-talet studerade jag vid Göte­ borgs universitet och vid Chalmers tekniska högskola. Sedan flyttade jag till Lund för att läsa juridik, berättar Jan-Inge Ahlfridh.

Nu är cirkeln sluten och Jan-Inge har landat i sin födelsestad Malmö. Som kommundirektör i Lund hade han nära samarbete med Malmö stad.

Det var ingen slump att just han blev tillfrågad när Inger Nilsson skulle lämna sin post som stadsdirektör i Malmö.

– Lund och Malmö har samma referensramar.

Vi rör oss inom samma bostads- och arbetsmarknadsregion. Så när det uppstod en möjlighet att jobba i Malmö så tackade jag JA, berättar Jan-­Inge Ahlfridh.

För honom var det en fantastisk känsla att komma hem och uppleva staden Malmö på nytt, men ur ett annat perspektiv.

– Jag har så mycket ny men också gammal kunskap om hur staden tidigare såg ut. Det är fantastiskt spännande, tillägger han.

När Jan-Inge jobbade i Lund bodde han på Skrylleområdet, där han fortfarande bor kvar med sin hustru Anita, enhetschef för ögonkliniken i Ystad, och de fyra barnen mellan 7–15 år. Två killar och två tjejer. Nu ser familjen över möjligheterna att flytta närmare Malmö.

4

|

Planering i Malmö 2011:3

Framtidsorienterad Malmö är enligt den nya stadsdirektören mer framtidsorienterad och har under främst 2000-talet gjort en fantastisk resa. Malmö är lite av en föregångare, mer dynamisk och kaxig än andra kommuner.

– Man vågar utmana och driva på frågor vilket känns spännande och positivt. Man har lyckats­ skapa en positiv bild av Malmö, tycker Jan-Inge Ahlfridh.

Men det finns också en annan sida av Malmö som ännu inte är färdig. Det är att förbättra kvaliteten på skolorna i hela Malmö, där vissa skolor är jätteduktiga och andra inte nått riktigt ända fram.

– Vi har de hemlösa och segregationen som vi måste arbeta tillsammans med de organ och institutioner som finns och även med Malmöborna själva. Malmö är sammantaget en fantastisk stad som har enorma möjligheter framåt, om vi bara hjälps åt, menar Jan-Inge Ahlfridh.

Ikea:s nya satsningar som internationell global mötesplats på Svågetorp, den nya mässanläggningen i Hyllie, Malmö Arena, Swedbank Stadion och den nya kongress-, konsert- och hotellanläggningen­ är exempel på mötesplatser som betyder mycket för Malmö nu och i framtiden.

– Det är viktigt att vi kan motsvara förväntningarna och få fram bostäder för alla. Ungbo 12-projektet där de unga och Malmö stad tillsammans med olika byggföretag, fastighetsbolag och andra intressenter arbetar för att får fram bostäder åt de unga är det de unga som sätter agendan för boendet, säger Jan-Inge Ahlfridh.

Nya arbetstillfällen Att minska arbetslösheten genom att få till nya arbetstillfällen för Malmö framåt. Under de tio senaste åren har det tillkommit 20 000 nya arbetstillfällen i Malmö. Inte att förglömma är att Köpenhamn sedan Öresundsbrons tillkomst också varit en fantastisk buffert som arbetsmarknad.

– Det är viktigt att Malmö och Köpenhamn samspelar ännu mer kring utvecklingen av Öresundsregionen. Det kan gälla näringsliv, bostäder, marknadsföring, infrastruktur, hållbarhet o s v Det är projekt i närtid och längre fram som jag och min danska kollega Claus Juul har diskuterat, säger Jan-Inge Ahlfridh.

Att få hållbarhet, eller »Grøn Væxt« som danskarna kallar det, att hänga ihop i Köpenhamns »kommunplan« och i Malmös översiktsplan är viktigt.

– Vår förhoppning är att få pengar från EUkommissionen för att studera möjligheten att inom 20 år bygga en tunnel för Metro mellan Malmö och Köpenhamn. Vi vill båda tillvarata dynamiken som finns mellan dessa två städer, säger Jan-­Inge Ahlfridh.

Samtidigt pågår ett fördjupat projektarbete

Det är viktigt att Malmö fortsätter att dra till sig investeringar, kapital, människor, företagsamhet och service för medborgarna. Men då måste också Malmö stad svara med investeringar i infrastruktur, förskolor, parker och upplevelser m.m. menar Malmö stads nya stadsdirektör Jan-Inge Ahlfridh. Fotograf: Stig-Åke Jönsson, Malmöbild.

mellan­Malmö och Lund kring infrastruktur, arbetsmarknad, utbildning, näringsliv och besöks­ näringen. Här finns även en samarbetsplattform med övriga kommuner i Sydvästra Skåne som är mycket viktig.

– Det är viktigt att Malmö jobbar vidare med stadsutvecklingen och fortsätter att utveckla den attraktiva staden. I en marknadsundersökning visar det sig att danskarna tycker att Malmö är en liten trygg och säker »by« (stad) att vistas i, säger Jan-­ Inge Ahlfridh.

Investeringar Lika viktigt är det att Malmö fortsätter att dra till sig investeringar, kapital, människor, företagsamhet och service för medborgarna. Men då måste också Malmö stad svara med investeringar i infrastruktur, förskolor, parker och upplevelser m m.

Viktigast är att jobba framåt med barn och unga. Hälften av Malmös invånare är under 35 år och då måste det finnas bra kvalitet på skolor och bostäder, meningsfull fritid, fysisk och social miljö som är hållbar och attraktiv på alla sätt.

– Detta måste vi jobba med så att ingen stadsdel kommer efter. Därför har vi börjat med att införa områdesprogram för vissa stadsdelar där vi koncentrerar oss på att jobba igenom den fysiska och sociala­miljön, tillägger Jan-Inge Ahlfridh.

Avvaktande på Malmös bostadsmarknad Inom de närmaste åren ska Malmö stad bygga 25 nya moderna skolor och 90 nya förskolor. Då är det viktigt att få kvalitet rakt igenom så att ungdomar och medarbetarna får en bra fysisk och social arbetsmiljö.

När det gäller ekologisk hållbarhet så är Malmö världsledande. Malmö stad har därför fått göra en särskild presentation på Världsutställningen i Shanghai.

– Malmö jobbar mycket med social hållbarhet, trygghet i bostadsområden och ingen kriminalitet, god fysisk miljö och sociala faktorer. Mjuka värden som vi måste ta till oss, liksom kulturfrågorna som också är viktiga för bostadsområdena och för mångfalden i samhället vi lever i, säger Jan-­Inge Ahlfridh.

Sedan den gällande finanskrisen slog till under 2008 har det varit svajigt på Malmös bostadsmarknad sett till antalet byggstartade nya bostäder. 2008 och 2009 byggstartades väldigt få bostäder, men under 2010 vädrades bättre­ luft och vi såg det största antalet byggstartade bostäder på många år i Malmö.­

Attraktivitet Ekonomiskt har Malmö genom sin attraktivitet, ­effektivitet och kvalitet i verksamheterna under ­senaste åren kunnat få ett bra överskott. Beroende på den internationella konjunkturen begränsas den ekonomiska utvecklingen framåt.

– Vi får vara varsamma och fundera när vi ska investera i nya projekt och se till att kvaliteten i det vi gör blir bra. Viktigt är att vi fortsätter att bli ännu bättre på att kommunicera både internt i orga­nisationen men också en bra dialog med Malmö­borna. Det skall vara enkelt och lätt att komma i kontakt med oss, samtidigt som vi måste­ nå Malmöborna på ett bra sätt. Det är viktigt att ha en bra dialog med Malmöborna, förklarar JanInge Ahlfridh.

Region Skåne är en viktig aktör att samarbeta­ med när det gäller tillväxtfrågorna i Malmö stad.

Särskilt viktigt är SuS (universitetssjukhusen i Malmö­och Lund) så att Malmö även i framtiden kan leva upp till de behov och förväntningar som ställs på ett universitetssjukhus. Universitetssjukhus är också viktigt för forskningen och näringslivet i Malmö och i hela regionen.

Region Skåne är även en viktig aktör när det kommer till utvecklingen av infrastrukturen i och i anslutning till Malmö. Redan nu finns särskilda samarbetsprojekt som t ex Superbussar som ska introduceras i slutet av 2013 som en ny form av snabba­och bekväma transporter i Malmö stad, ett samarbete med Skånetrafiken inom Region Skåne.

Ett annat område är att arbeta med näringslivsutvecklingsfrågor, men även att fortsätta samarbetet med Skånepolisen i utsatta områden, där Malmö­ stad, Polisen och Räddningstjänsten kommer att tillsammans genomföra gemensamma aktiviteter under de kommande åren för att skapa ett tryggare­ Malmö. kim.hall@swipnet.se

Fakta om Jan-Inge Ahlfrid Namn: Jan-Inge Ahlfridh, Yrke: Stadsdirektör Malmö stad Född: 6 juni 1956 i Malmö Uppvuxen: Borgmästargården i Malmö Familj: Fru Anita och fyra barn (två pojkar och två flickor) Bor: Skrylle i Lunds kommun Intresse: Familj, vänner, idrott

2006

2007

2008

2009

2010 2011

Prognosen för 2011 var att det skulle påbörjas ungefär lika många nya bostäder som under 2010, men den prognosen verkar tyvärr slå fel.

Våren 2011 såg ljus ut, men i somras kom indikationer på att byggherrarna var lite mer avvaktande med sina nybyggnadsprojekt och nu under hösten har nyproduktionen av bostäder i Malmö­ bromsat in kraftigt. Det finns likheter mellan vad som händer nu och vad som hände 2008, när bostadsbyggandet störtdök förra gången, men det finns också skillnader. Precis som 2008 är det osäker­heten kring det rådande världsekonomiska läget som avspeglas på Malmös bostadsmarknad, och nu som då är det framförallt produktionen av bostadsrätter som avstannar. Hushållen blir mer ­avvaktande med investeringar när det ekonomiska läget är oklart, vilket gör att byggherrarna inte får sålt tillräckligt med lägenheterna för att starta sina projekt.­ Byggstartade bostäder fram till i mitten av november 2011 är lite drygt 1000, som alltså ändå är fler än byggstarterna under 2008 och 2009 tillsammans. Förra året, som slutade på 2005 byggstartade bostäder, hade närmare 1800 byggstartats i slutet av oktober. Sannolikt sker inte så många fler byggstarter innan 2011 är slut, vilket gör att det sammanlagt ser ut att landa på ungefär hälften så många byggstarter som 2010.

En skillnad mot 2008 är just känslan av att det nu är mer avvaktande, snarare än det nattsvarta­ som kom i finanskrisens inledande kölvatten.

Planberedskapen är också god och det finns en stor mängd bostäder som skulle kunna byggstartas snabbt. Bland annat ligger den första etappen i Hyllie – cirka 1700 bostäder – och väntar på igångsättning. Planerad start för dessa i nuläget är runt sommaren 2012. Krafttag tas nu också för att under 2012 åter öka antalet byggstarter, bland annat planeras en uppföljning av åtgärder i Handlings-

plan för ett väsentligt ökat bostadsbyggande, som tillkom efter finanskrisens intågande. Sammanfattningsvis ser det, trots ett avvaktande läge nu, inte helt illa ut inför framtiden och framförallt är Malmö­stad beredd för när det vänder uppåt igen. kristoffer.arvidson@malmo.se

Planering i Malmö 2011:3

|

5

Porten till arkitekturen

Stadsarkitekt Ingemar Gråhamns tankar om arkitektur

Portar är betydelsefulla inom arkitekturen. Om fönstren är husens ögon så är porten dess mun. Ögonen betraktar omgivningen och munnen vill förmedla ett budskap. Den bjuder välkommen in och berättar något om husets inre och dess invånare.­Porten i ett bostadshus är det odiskutabla­ gränssnittet mellan det offentliga och det privata.­ Genom porten träder man in i och ut ur bygg­ naden. Denna prosaiska handling omhändertas nogsamt, särskilt i äldre byggnader. Med portens utformning förmedlas i ett hela byggnadens stilart. Portarnas handtag är ofta ägnad särskild omsorg. Handtaget är en av de få saker man rör vid med handen i en byggnad. Handtaget förmedlar till handen känslan av byggnadens arkitektur och karaktär. Själva inträdandet genom porten innebär att man överlämnar sig till byggnadens spelregler, inom dess portar styr byggnadens scenografi upp­ levelsen och hur besökaren skall röra sig .

Gestaltningen av portar och entréer bygger som all formgivning på proportioner, material, den taktila upplevelsen och färg- och formverkan. Den med omsorg utformade porten talar om att hela byggnaden är omsorgsfullt uttänkt och uppförd.

Porten utgör en tydlig identifikationspunkt. Ingen­ tvekan behöver råda om hur man skall nå till byggnadens inre. Porten säger: »Här bor jag« ­eller här finns de som jag skall besöka. Via portens starka­ symboliska innebörd identifierar sig de boende­ ­oftast omedvetet med byggnadens konstnärliga uttryck och karaktär. Om man slarvar med portar­ och entréer råder det motsatta. Byggnaden blir identitetslös. Staden blir oklar och svår att orientera­ sig i. Husens portar skapar en rytm längs gatan likt stadens tysta andetag. De tydliga portarna­och ­entréerna skapar trygghet även när gatan är tom; här bor det människor. ingemar.grahamn@malmo.se Foto: Katarina Gråhamn

6

|

Planering i Malmö 2011:3

Kan arkitektur förändra världen?

Kan arkitektur förändra världen? Det var rubriken som jag ombads att tala kring vid Arkitekturmässan i Göteborg i oktober. Arkitektur kan påverka, om inte världen så i alla fall genom att påverka värden. Arkitekturens kraft att förändra förutsätter att det finns en önskan och en förståelse för att det är viktigt hur våra städer planeras och dess byggnader gestaltas, inte bara från brukarna och politiken utan också från aktörerna.

Naturligtvis de självklara exemplen; omvandlingen­ av Malmö från varvsstad till kunskaps- och tjänstesamhälle kunde inte symboliseras tydligare än bytet av Kockumskranen mot Turning torso och att högskolan trädde fram med Orkanenbyggnaden vid Inre hamnen.

Och nu; de internationella­tävlingarna om Törnrosen tower och Hyllie badhus som visar på en stark tilltro på arkitekturens roll i ett socioekonomiskt sammanhang.

Arkitekturen som drivkraft, utan tvekan. Här har det offentliga byggandet en stor och viktig roll.

Förr var det offentliga byggandet omfattande. Det stora samhällbygget under 1900-talet krävde det. Det kunde handla om att befästa makt, symbolisera stabilitet eller fullgöra samhällsuppdraget; domstolar, kyrkor, rådhus, telegrafverk, järnvägsstationer, sjukhus, skolor osv. Oftast också med god arkitektur för sin tid, alltid med goda material, mest konservativt i uttrycket, utom skolorna som ofta kunde få vara »moderna«.

Nu är det mestadels den privata sektorn som bygger och då oftast kommersiella byggnader eller bostadshus. Det symboliserar tillväxt, framtidstro och stadsomvandling.

Det offentliga byggandet sker numera på olika­sätt.

Det är inte alltid staden, som bygger i egen regi. Istället uppförs byggnaden av någon privat aktör och det offentliga hyr in sig på långa kontrakt.

Malmö och flera andra städer bygger för tillfället tillfälliga lösningar för förskolor och skolor. Det bör vara ett övergående fenomen. Vi lever i en tid när människor är rörliga och samhällsplaneringen utsätts för stora utmaningar men någon gång skall väl prognoserna hinna ifatt verkligheten. Att vård, skola och omsorg fungerar är intimt förknippat med en stads attraktivitet. Att Malmö är attraktivt att leva i är viktigt för alla som lever och verkar i staden.

Att det offentliga byggandet föregår med gott exempel när man bygger åt viktiga samhällsfunktioner som skola och omsorg är viktigt som exempel för hur andra aktörer skall agera. Själva byggnaden blir ett signalsystem som visar hur viktig verksamheten som byggnaden hyser anses vara. Att bygga med kvalitet, gott omhändertaget, ekonomiskt, väl gestaltat, rätt i sitt sammanhang och med hållbarhetens alla aspekter i fokus borde vara självklart.

Men staden kan inte klara allt själv. Det kommer att behövas en stor mängd just skolor och förskolor fram till 2020. Då måste alla hjälpas åt. De privata aktörerna­ måste bidra med att hitta bra och kreativa lösningar tillsammans med staden på till exempel. förskolor i den täta staden.

Ibland kan man göra en dygd av nödvändigheten av att behöva bygga tillfälligt. I arkitekturtidskrifter skymtar då och då intressanta container- eller paviljonglösningar fram. Även det tillfälliga behöver sin fina form.

Särskilt när det tillfälliga har en tendens att står kvar ­under tio år, eftersom behovet egentligen visade sig vara permanent. Det tillfälliga blir en del av vår stadsbild ­under en längre tid. Och så var det ju inte meningen att det skulle bli. ingemar.grahamn@malmo.se Planering i Malmö 2011:3

|

7

Malmös arkitekturpärlor

F d Riksbanken Föreningsgatan, Diskontogången Byggår: 1976–78 Arkitekt: Paul Niepoort & Jan Henriksson Byggherre: Sveriges Riksbank Platsens komplicerade stadsbildsmässiga förutsättningar med hänsyn till Föreningsgatans siktlinjer, den angränsande Saluhallen med torgplatsen och den pågående saneringen av stadsdelen Lugnet gav förutsättningarna till den asymmetriska, sexkantiga skeppsformen.

De brutna fasaderna ger betraktaren skiftande upplevelser av byggnaden sedd från olika håll. Fasadens kraftfullt artikulerade tegelmurar anknyter till byggnadstraditionen i Malmö och den angränsande saluhallen. Riksbankens funktionskrav tillsammans med platsens förutsättningar resulterade i ett ovanligt tjockt hus, 26 meter.

Den stora centrala ljusgården — en av de första i sitt slag — bryter invändigt ner skalan och ger ljus åt korridorerna. Ljusgården, med inspiration från bl a Glyptoteket i Köpenhamn, sträcker sig ­genom de övre våningarna och utformades i samarbete den danske trädgårdsarkitekten professor C Th Sørensen.

Stor omsorg lades även på den konstnärliga utsmyckningen med bl a en gobeläng signerad Max Walter Svanberg. Ett stort förtroende mellan en engagerad beställare, Riksbankens byggnadskommitté,­och arkitekterna har format denna kraftfulla byggnad som väl behärskar de komplicerade förutsättningarna och kännetecknas av omsorgsfullt bearbetade detaljer både exteriört och interiört. Sveriges Riksbank har lämnat byggnaden som numera fungerar som kontor för olika företag.

Text ur Guide till Malmös arkitektur, 2001, Cecilia Hansson tyke.tykesson@malmo.se

8

|

Planering i Malmö 2011:3

Arkitekttävlingar förstärker Malmös profil Urbana hängslen Under 2011 har Stadsbyggnadskontoret varit delaktigt i tre spännande arkitekttävlingar. Först ut var en projekttävling som arrangerades av stadsfastigheter Terroir Aps + Kim Utzon Arkitekmed World Mater förslag Urbana Hängslen. ritime University som blivande brukare. WMU är ett internationellt universitet som drivs av en FN-organisation. Det är ett center för utbildning och forskning och behandlar frågor kring sjöfart.

WMU ska flytta till Hamnkontoret vid Bagers plats från sina nuvarande lokaler på Citadellsvägen.

Hamnkontoret byggdes 1908-10 och från tornet övervakades sjöfarten på sundet och i hamnen. Sedan 1998 har byggnaden varit förvaltningsbyggnad för Malmö högskola.

Den gamla nationalromantiska tegelbyggnaden ska nu byggas till för att rymma WMU:s verksamhet. Avsikten med projekttävlingen har varit att få en tillbyggnad där arkitekturen på ett unikt sätt berikar platsen och där det skapas ett spännande möte mellan befintligt och nytt. Tävlingens fokus var fasadgestaltning och det inre mötet mellan huskropparna. Efter en prekvalificeringsomgång fick fem arkitektkontor i uppdrag att ta fram förslag, varav tre ombads vidareutveckla sina projekt; Abelardo Gonzales Arkitektkontor, Sverige, Terroir Aps + Kim Utzon Arkitekter, Danmark, och Kjellander Sjöberg Arkitektkontor, Sverige. Vinnande förslag blev Urbana Hängsel av Terroir Aps + Kim Utzon Arkitekter.

Deras förslag är en skulptural tillbyggnad som har ett starkt eget uttryck och samtidigt ett koncept som både harmonierar och står i kontrast till det befintliga Tornhuset. Det blir ett karaktärsfullt tillskott i stadsrummet och ett nytt landmärke i Malmö.

Ny detaljplan för fastigheten är påbörjad och inflyttning planeras till senare hälften av 2014.

ge, Behnisch Architekten GbR, Tyskland, Lundgaard & Tranberg Arkitekter A/S, Danmark/Sverige, samt Edouard Francois, Frankrike.

Tävlingen startade 8 september och kommer att vara avgjord under januari 2012.

Badhus i Kroksbäcksparken För närvarande pågår även en arkitekttävling om ett nytt badhus i Kroksbäcksparken. Stadsfastigheter arrangerar tävlingen i samråd med stadsbyggnadskontoret och fritidsförvaltningen. Efter en prekvalificeringsomgång utsågs fem arkitektkontor med team till att ta fram varsitt förslag; Venhoeven CS, Nederländerna/Sverige, och från Sverige EG Architects, Sverige, Erséus Arkitekter, Sverige, White, Sverige, samt PP Arkitekter, Sverige. Den 29 september var det startmöte för tävlingen och vinnaren koras i början av januari 2012. Ny detaljplan för fastigheten är påbörjad och inflyttning planeras till senare hälften av 2014.

Törnrosen Tower I Rosengård pågår en arkitekttävling om Törnrosen Tower. »Visionen för projektet är att skapa ett urbant landmärke bestående av ett nytt höghus med bostäder i tornet och offentliga funktioner i basen och toppen, ett nytt hjärta för stadsdelen och en ny förtätning som kan ge stöd åt stadsrum och stråk«, ur programmet för tävlingen.

Projektets bärande principer är bl a en strävan mot en mer mänsklig skala med sekvenser av rum som bryter områdets monotoni. I uppgiften ingår även att studera platsen intill byggnaden, där torget ska vara hjärtat för utvecklingen av stadsdelen och Rosengårdsstråket stärkas som gata. Förtätningen med publika funktioner ska förstärka platsens karaktär av lokalt centrum och mötesplats. Det 20 våningar höga tornet blir ett landmärke för Rosengård och östra Malmö.

De arkitekter, med respektive team, som juryn valt ut att arbeta fram tävlingsförslag är Neutelings Riedjik Architecten B.V., Nederländerna/Sveri-

Illustrationer av de fem respektive förslagen utan inbördes identifikation. Vinnaren koras i januari 2012.

Projekttävlingens syfte är att få fram ett förslag till en badanläggning med stark egen identitet. Badhuset får en viktig roll för området som en symbol för förändring och utveckling och som fysisk länk mellan Hyllie centrumområde, HolmaKrokbäck och områdets koppling till hela staden.

Det ska bli en attraktiv mötesplats som genom en tydlig profilering och unik gestaltning kan väcka stort intresse och bli ett uppskattat besöksmål för Malmöborna och regionen. lotta.swahn@malmo.se

Nu går arbetet med ÖP2012 in i nästa fas Samrådet kring Malmös nya översiktsplan ÖP2012 pågick från maj till november. Arbetet med översiktsplanen går nu in i en ny fas då ett komplett utställningsförslag ska arbetas fram.

1

m

aj

20

11

Ö 20 12 AN FÖ R MA LM ÖV ER SIK TS PL ST RATE GI ER LA G / PL AN ND SU ÅD MR SA

Malmö ska vara en grön och blandad stad. Illustrationer: Džiugas Lukoševičius.

Samrådsunderlaget utgjordes av en »planstrategi« där de övergripande frågeställningarna behandlades på en strategisk nivå utan att inriktningarna­ snävades av till konkreta åtgärder. Syftet var att få ett översiktligt perspektiv i samrådet kring översiktsplanen. Samrådsunderlaget skickades ut till omkring 350 remissinstanser för synpunkter och samtidigt pågick ett utåtriktat arbete för att informera och få in synpunkter från malmöborna. Ett drygt hundratal remissyttranden har kommit in.

Kommunens facknämnder, statliga myndigheter, grannkommuner samt företag, föreningar och privatpersoner har lämnat sina synpunkter. Många intressanta och viktiga aspekter har belysts av remissinstanserna – lovord blandas med kritik och ifrågasättande. Synpunkterna ska nu analyseras och besvaras och ställas samman i en samrådsredogörelse som bildar ett underlag för det fortsatta arbetet.

Arbetet med ett utställningsförslag kommer att pågå intensivt under vintern och våren. Målsättningen är att materialet ska kunna ställas ut under hösten 2012. En stor del av översiktsplanen kommer att redovisas i ett digitalt kartformat som tillgängliggörs genom internet. Planeringsriktlinjer och annan information kring olika platser i staden kommer på så sätt att bli lätt tillgängliga för såväl kommunens handläggare som för intressenter och allmänhet genom en webb-baserad kartlösning.

För att möta de komplexa utmaningar som finns i dagens samhälle blir det alltmer nödvändigt att arbeta i arbetskonstellationer över förvaltningsgränser inom kommunen – men även med näringsliv och intresseorganisationer och andra aktörer – där olika kompetenser samverkar för att skapa en utveckling som är såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt hållbar.

Huvuddragen i ÖP2012 Malmö ska vara en nära, tät, grön och blandad stad Malmö ska fortsätta att i huvudsak växa inåt, innanför Yttre Ringvägen.

Planeringen ska, för både nya och existerande delar av staden, sträva efter en blandning av olika funktioner och ett varierat utbud av olika bostadstyper och upplåtelseformer.

Malmö ska präglas av närhet, barriärer ska brytas, bättre samband mellan olika stadsområden ska skapas.

Fler ska kunna bo och verka i staden, vilket ger rikare folkliv på gator och torg och bättre underlag för service, handel och kollektivtrafik.

Malmös socio-ekonomiska utveckling ska stärkas Planeringen ska bidra till fler arbetstillfällen genom att plats skapas för ett mångsidigt näringsliv och för utbildning och forskning. Malmös attraktivitet ska stärkas och staden ska vara lätt att komma till.

Planeringen ska tillgodose behovet av samhällsservice, särskilt förskolor och skolor.

Staden ska utvecklas som kulturell och demokratisk arena och stadens utformning ska skapa attraktiva mötesplatser och stimulera till gränsöverskridande rörelsemönster.

Jämställdhetsperspektiv ska beaktas i all planering.

Planeringen ska tillgodose barns och äldres behov och hantera trygghets- och tillgänglighetsaspekter.

Malmös miljöbelastning ska minska Malmö ska bli en mer resurssnål och energieffektiv stad genom att byggas tätare.

Naturtillgångar ska nyttjas hållbart. Jordbruksmark och naturvärden ska värnas.

Malmös socio-ekonomiska utveckling ska stärkas.

Lokalt producerad förnybar energi som t ex vindkraft ska stödjas i planeringen.

Gång-, cykel- och kollektivtrafiken ska utgöra grunden i trafiksystemet. Kollektivtrafiken och bebyggelseplaneringen ska stödja varandra. Satsa på spårvägar.

Förtätning med grönska ska vara en naturlig del av attbygga staden tätare. Bygg grönare bostadskvarter och gatumiljöer.

Vad är ÖP? Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. En gång under varje mandatperiod ska kommunfullmäktige anta en ny översiktsplan eller uttala sig om i vilken utsträckning den gällande översiktsplanen är aktuell. Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens översiktliga planering och leder arbetet med översiktsplanen. tyke.tykesson@malmo.se

Planering i Malmö 2011:3

|

9

UngBo 12:s första vinnare i deltävling Södra innerstaden UngBo 12:s första deltävling ägde rum i Södra innerstaden, med Peab som värd. Vinnarna, som var framröstade av allmänheten via nätet, korades på en releasefest på Student­kåren Malmös ­lokaler , den 30 november.

Kollektivt boende, möjlighet till att odla eller arbeta­nära sitt hem samt att samutnyttja stadens funktioner som busshållplatser, skolor eller garage­ var tydliga teman hos majoriteten av de tävlings­ bidrag som juryn valt ut. Sedan var det upp till allmänheten att rösta via Facebook genom att trycka på »gilla-knappen«.

de provar på att göra film. Deras debattinlägg, som de kallar sitt tävlingsbidrag, har vunnit mångas­ hjärtan. Resultatet talar för sig själv. Hela 1048 stycken användare har tryckt »gilla« via Facebook för att rösta fram dem som vinnare.

Susanne Persson, regionchef på Peab, var den som överlämnade priserna på scen. Hon beskrev

Efter prisutdelningen drog deltävling Rosengård igång på allvar. MKB står som värd för Rosen­ gård och Susanne Rikardsson, affärsutvecklingschef på MKB, tog tillfället i akt att uppmana alla unga att ta chansen att påverka genom UngBo 12. De tror på minst lika fina tävlingsbidrag till deltävling ­Rosengård. En förhoppning är att tävlings­bidragen

Så här glad blev René Andersson när jag tilldelades första­ pris i UngBo 12:s tävling för stadsdel Södra Innerstaden med sitt bidrag Mulitfunkis.

Eira Capelán och Hanna Negashs bidrag Din mamma bor inte här, vann i kategorin Bygga om.

Beatrice Eckord och Lukas Malms fick överraskande ett ­hederspris av Peab:s Susanne Persson.

Vinnarbidraget i katergorin Bygga Nytt, Multifunkis, av René Andersson.

Filmen Din mamma bor inte här, vinnare i kategorin Bygga om av Eira Capelán och Hanna Negash.

Beatrice Eckord och Lukas Malms bidrag Hipsters i Grönsakslandet.

I kategorin Bygga NYTT fick René Andersson 482 röster och tog på så vis hem första priset med sitt tävlingsbidrag Multifunkis. Med ett glädjehopp på scen gick det inte att ta miste på hans entusiasm vid prisutdelningen. René Anderssons tävlings­ bidrag lyfter kollektivboendets potential i symbios med kompakta 1:or. Huset har en multifunktionell del, trädgård med kolonilotter på taket samt lokaler på bottenplan som är öppna mot gaturummet, för att skapa liv, i och kring huset.

Första pris i kategori Bygga OM kammade Eira Capelán och Hanna Negash hem med sin film Din mamma bor inte här. Tjejerna berättar att de hade ett stort behov av att diskutera frågan om bostäder till unga. »Vi diskuterade länge innan vi satte igång« under­ stryker de båda och kommenterar att »själva­filmningen tog betydligt kortare tid, endast två ­dagar.« Deras tävlingsbidrag är till största del inspelad­ med en digital kompaktkamera och Eira Capelán och Hanna Negash nämner att det är första gången

samtliga tävlingsbidrag utifrån sina kvaliteter och uttryckte att de alla höll hög nivå. På Peab:s nyhetssida uttrycker Susanne Persson att »man blir inspirerad och vill ta tillvara på idéerna. Vi har lärt oss mycket som vi kan ha nytta av när vi planerar bostäder framöver«.

Susanne Persson överraskade publiken med att lämna över ett hederspris från Peab med motiveringen »För väl genomarbetade förslag med smarta­ lösningar och annorlunda tänk, där ni hittat de outnyttjade och oväntade i både plats och detaljer.« Lukas Malm och Beatrice Eckord tog emot hederspriset på totalt åtta veckors betald praktik på Peab:s projekt Varvsstaden i Malmö. Lukas Malm och Beatrice Eckord mottog även andra pris i kategorin Bygga NYTT med sitt tävlingsbidrag Hipsters i grönsakslandet och även tredje pris, i samma kategori, med sitt tävlingsbidrag Reclaim the Boulevard. »Jag är i chock« uttryckte Beatrice Eckord när hon ombads att ge en kommentar i anslutning till Peab:s överraskning.

även har en klar och tydlig förankring till den plats eller byggnad i Rosengård där tävlings­idéerna ska placeras.

UngBo 12:s första deltävling har gått av stapeln.

En spännande fortsättning väntar. Nio deltävlingar, om än mer nervkittlande än första deltävlingen, ska avhandlas innan bomässan hösten 2012 står klar!

10

|

Planering i Malmö 2011:3

anna.lethagen@malmo.se

www.ungbo12.se

Byggemenskap

– ett alternativ för den svenska bostadsmarknaden Begreppet »Baugemeinschaft« kommer från Tyskland där flera personer sluter sig samman för att kunna realisera­ sitt eget boende. I städerna Freiburg och Tübingen, där byggemenskapen etablerades först för ungefär femton år ­sedan, handlar det mest om flerbostadshus.

Beroende på läge och behov är även lokaler för verksamheter, handel, restauranger och caféer integrerade i byggprojekten. Finansiering sker av byggprojektets medlemmar. I Freiburg var byggemen­ skapen en reaktion på att det byggdes för lite jämfört med behovet. Dessutom ville många människor bygga och leva på ett mer hållbart sätt än vad byggbranschen kunde erbjuda. I stadsdelen Rieselfeld var det byggemenskapen som satte igång byggprocessen och drog med sig resten av branschen trots att förutsättningar var svåra på grund av det dåliga marknadsläget. I stadsdelen Vauban satsade byggemenskapen på ekologisk hållbar stadsplanering med bland annat gröna gårdar och tak, öppen dagvattenhantering och minskat bilanvändande. Staden Freiburg kompletterade den hållbara stadsplaneringen med en infrastruktursatsning med spårvagnar och ett stort antal gröningar med många lekplatser. Några av byggemenskaperna i Vauban tog dessutom initiativet att anlägga en grannskapspark på en yta som avsatts till denna användning av staden Freiburg.

I Freiburg och Tübingen visade det sig att byggemenskaperna öppnar för en rad alternativa boende­former som t ex generationsboende, blandad användning, lågenergibyggande, bilfritt boende och etablering av barnvänliga miljöer. Frivillighet och självständig planering är också ett kännetecken för byggemenskapen. Gemenskapen möts kring en gemensam värdegrund och idéer om hur man vill leva. Dock delar man inte rum och umgänge som det i Sverige välkända begreppet bogemenskap syftar till, där det finns en djupare relation mellan de boende likt ett kollektivboende.

I Tyskland där man i stort sätt bara skiljer mellan äganderätt och hyresrätt är upplåtelseformen för byggemenskapen mest äganderätt. I Sverige kan man nog tänka sig att byggemenskaper också skapas genom bildande av en bostadsrättsförening.

Bostadsrättsförening eller ägandegemenskap agerar från första planeringsskede som sin egen bygg­herre.

På detta sätt har de boende full kontroll över gestaltning och kostnader, både under byggtiden och när det gäller att planera för låga underhållskostnader. Eftersom de boende agerar som byggherre finns det starka incitament att inte bara bygga resurs­snålt men också att planera för låga vattenoch energibehov. Eftersom man i tidigt skede planerar gemensamt har byggemenskapen lättare att organisera även sin mobilitet och sina utemiljöer­ gemensamt. Denna självorganisation i kombination med gemenskapens ansvarstagande är både bra för miljön och för ekonomin.

Ett mycket bra exempel för byggemenskap i Sverige är Urbana Villor som många känner inte bara på grund av att huset blev premierat med Kasper­Salin-priset 2009. I det omtalade projektet i Västra Hamnen i Malmö tog tre familjer initiativ för att kunna realisera sina visioner om ett

Exempel på byggemenskap i stadsdelen Rieselfeld i Freiburg.

Exempel på byggemenskap i stadsdelen Vauban.

urbant boende. Projektet består av fem lägenheter och två radhus. Upplåtelseformen är bostadsrätt. Det tog sin lilla tid innan initiativtagarna kunde övertyga Malmö stad att få en markanvisning. Initiativtagarna­hade det dock förhållandevis lätt att arbeta fram ett gestaltningsförslag eftersom några­av dem är arkitekter och landskapsarkitekter.

För människor som är intresserade och som inte känner till alla turer kring byggandet kan det dock vara svårt att komma förbi idéstadiet. Året 2003 har staden Hamburg därför introducerat en mötesplats på stadens hemsida där intresserade kan få hjälp av myndigheterna, skapa kontakter och lära av varandra. Det finns möjlighet att träffa andra intresserade för att kunna starta en byggemenskap. Hamburg stad informerar också­ om finansieringsmodeller och stödjer dessutom projekten med bidrag.

I Freiburg och i Hamburg ser staden fördelar med det småskaliga byggande på gräsrotsnivå som byggemenskaperna innebär. Byggemenskapen leder till att flera har möjlighet att förverkliga sin dröm om att äga sin bostad på grund av att byggandet blir kostnadseffektivare. Man har också i åtanke att grannskapet är fungerande och att människorna har en god förankring inom kvarteret och i stadsdelen. Det småskaliga upplägget som projekten oftast­har bidra positiv till stadsbilden. Att de boende kan påverka byggandet direkt visade sig har dessutom en positiv effekt på kvaliteten på husen.

Områdens utemiljöer är mycket gröna och barnvänliga i sin utformning. Byggnadsmaterialen som används till husen och utemiljön är oftast av bättre kvalitet än genomsnittet i branschen. Mer energi­ effektiva lösningar och kollektivvänlig stadsplanering är också följdeffekter av etableringen av fler byggemenskaper.

I Sverige finns det fortfarande en relativt sluten marknad inom byggbranschen som leder till höga kostnader i alla boendeformer. Om det kommer nya aktörer som till exempel byggemenskaper på marknaden tvingas branschen att tänka bredare. En ny konkurrenssituation är stimulerande för alla och leder till nytänkande och ett inspireran-

de klimat. Samtidigt finns det incitament att sänka kostnader och förbättra kvaliteter i många byggprojekt. Eftersom projekten som initieras av en byggemenskap oftast är mer kostnadseffektiv inkluderar denna­boendeform andra användargrupper som hittills inte har haft möjlighet att kunna påverka sin boendesituation. Detta kommer att gynna till exempel barnfamiljer både finansiellt men också­ genom möjligheten att kunna vara med att gestalta en barnvänlig boendemiljö. Dessutom är det möjligt att andra flyttkedjor sätts igång utöver de som man hittills kunnat observera. Här kompletteras bilden av en boendeform som stödjer vårt nutida stadsbyggnadsideal av den ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara staden.

Malmö är den stad in Sverige som det senaste decenniet har varit i framkanten när det gäller att hitta nya lösningar inom stadsbyggandet. Just nu pågår arbetet med UngBo 12, en bomässa där bostadsbehovet för unga människor står i fokus. Kanske blir ett aktivt arbete med byggemenskap och stödet av sådana Malmös nästa steg inom den hållbara stadsplaneringen.

Bostadsrätt och äganderätt i Sverige Sedan 1 maj 2009 är det tillåtet med äganderätter även i flerbostadshus och kallas då ägarlägenheter.

Bostadsrätt innebär att man är medlem i en bostadsrättsförening, som äger en fastighet med lägenheter och där varje medlem har varsin lägenhet. Bostadsrätten­ innefattar­dels en nyttjanderätt till lägenheten, dels en andels­rätt i föreningen. Äganderätt – egnahem och ägarlägenhet – innebär att man själv äger sin bostad. Sedan 1 maj 2009 är det möjligt att bygga nya flerbostadshus med ägarlägenheter ­eller att bygga om byggnader som inte är bostadshus till ägarlägenheter. Denna boendeform innebär att man äger sin egen lägenhet, inte bara rätten att använda bostaden, som i bostadsrätt. Man kan till exempel kan sälja, pant­ sätta eller utan tillstånd hyra ut den, precis som ett egnahem. Till skillnad från ett egnahem har en ägarlägenhet del i en samfällighet. Ägarna till lägenheterna är medlemmar i en samfällighetsförening, som ska sköta de gemensamma delarna. Tidigare förekom bostäder med äganderätt endast som småhus – egnahem – som säljs och köps på den öppna bostadsmarknaden Källa: http://www.boverket.se/Boende/Sa-bor-vi-i-Sverige/Upplatelseformerboendeformer/

Foto: Lars Böhme

lars.bohme@malmo.se

Planering i Malmö 2011:3

|

11

Bo 100 – 20 år av gemenskap De allra flesta har väl någon gång passerat det färgglada Bo 100 huset nära Möllevången i kvarteret med det ­passande namnet Monbijou – mitt smycke (här låg en gång ett värdshus med det namnet). Bo 100 står för »hundra procent bra boende«.

Torn, burspråk, utskjutande balkonger, oregelbunden fönstersättning, grönska långt upp på fasaderna­och inramat av stora träd och ringlande­ häckar gör det omöjligt att inte bli glad när man ser huset. En grå regnig Malmödag fungerar huset som en vitamininjektion. Det man inte ser, men som kanske är intressantare, är att det innanför fasa­derna ryms fantasifulla lägenheter i ett boende­ med stor gemenskap och djupare värden än den rent estetiska upplevelsen.

Det är nu 20 år sedan huset kom till som en reaktion mot det alltmer standardiserade byggandet under några decennier som kröntes med miljonprogrammets ofta lite enformiga områden. Utgångspunkten för Bo 100 var att bygga på gemenskap, att vi är alla både lika och olika och att man tillsammans kan skapa ett trivsamt och tryggt boende. Bo 100 är resultatet av de boendes drömmar och behov – ett levande hus där skönheten liksom kommer »inifrån«. Ett boendeprojekt som hamnat lite i glömska, i en tid med mer individuella värden i fokus och en estetik med mindre variation.

Bo 100 började som idé i samband med bo­ mässan i Malmö Bo, 1986. Hyresgästföreningen i Malmö­upplevde att bomässa i mycket blev en traditionell bygg-produktmässa mer än en idéburen bomässa. Samtidigt var arkitektföreningen med dess dåvarande ordförande Ivo Waldhör frustrerad över den i Sverige allt svagare arkitektrollen. På ett seminarium studerades erfarenheter från olika håll av inflytande i planerings- och byggprocessen. Detta blev startskottet för att i projektet Bo 100 skapa ett bostadskvarter med de boende i fokus.

Bo 100 firade i år sitt 20-årsjubileum.

Intresserade blivande boende och några arkitekter bjöds in för att resonera om ett boende som utgick från blivande hyresgästernas drömlägenheter.

Erfarenheter från olika håll samlades ihop och det bestämdes att testa en ny modell för att skapa ett hus med de boendes behov i fokus. För 39 familjer och ensamhushåll skräddarsyddes lägenheterna efter var och ens behov och önskningar. Det blev på så sätt ett väldigt varierat hus med olika planlös12

|

Planering i Malmö 2011:3

Marija Florea, John Nilsson, Ivo Waldhör med lilla Bonnie Florea i famnen, Lasse Gustafsson, Sten Svensson och Bengt Jacobsen är hyresgästen i Bo 100-huset. Bilder: Stellan Westerberg.

ningar – ingen­ lägenhet är den andra lik – och samtidigt ett hus med flera gemensamma funktioner, allrum, gym och bastu. För besökare finns på vinden ett över- Grönska kring burspråket mot Mon­ bijou-skolan. nattningsrum och till huset hör en trädgård. MKB äger huset men huset administreras av de boende själva i en bo-förening. De boende medverkar i förvaltningen, uthyrning, sköter städning och trädgård mm. Man har hög kvalitet i förvaltningen och ett avsevärt billigare boende.­ Man hjälps åt även med sådant som ligger lite vid sidan om t ex bjuder på mat och driver studieverksamhet. Trygghet och gemenskap är en viktig del, den andra de tusenlappar som årligen sparas in genom den gemensamma förvaltningen. Man kan säga att huset fungerar ungefär som en bostadsrättsförening men på många sätt bättre – ingen kan köpa sig in i huset och man eftersträvar en allsidig sammansättning av hyresgäster.

Genom att avstå från en del av den traditionella­ förvaltningen och i stället göra detta tillsammans slipper hyresgästerna bekosta t ex trappstädning och trädgårdsskötsel. Att som boende själv kontrollera­ beslutsstruktur med budget och administration är viktigt men det som kanske särskilt flyttar fram posi­ tionerna i Bo 100 handlar om gemenskap och engagemang. Man kan undra om det inte är dags att i Malmö vidareutveckla denna fantastiska bo-modell.

Sten Svensson

Stellan Westerberg

Adress: Monbijougatan 4 Stadsdel: upplevs som en del av Möllevången – men på västra sidan om Bergsgatan dvs Rådmansvången.

Kontaktperson: Sten Svensson ordförande i Bo före­ ningen Bo 100 ekonomisk förening Idén är »hundra procent bra boende«. Boken om Bo 100 beskriver processen från idé till färdigt hus. De kommande hyresgästerna träffades i en »Boskola«­ för att få nödvändiga kunskaper kring skapandet av huset och sina respektive lägenheter. Man beslutade­att huset skulle förvaltas av en ekonomisk före­ning eller boförening. Hyresgästerna hyr huset av MKB och ansvarar själva för skötseln samt ansvarar även för egen kö till huset. Huset har 39 lägen­heter som är mellan 42–140 kvm. Man kan läsa vidare­i ­Boken om Bo 100.

Listan över Ivo Waldhörs insatser i Malmö kan göras lång. Han var anställd som arkitekt på Stadsbyggnadskontoret, undervisade på arkitektskolan i Lund och en stridbar stadsmiljödebattör med bl a engagemang för goda stads- och boendemiljöer­ och vackra hus. Ivo är mannen bakom flera »up�piggande stadsmiljöinslag« i Malmö som t ex den speciella­­cykel- gångtunneln vid stads­huset med de stora kloten, och eleganta och sam­tidigt befriande fantasi­fulla lyktstolpar och park­soffor, allt utformade­med elegans och lekfullhet (en stadsbyggnadsattityd­som kan saknas i dag). Ivo bor sedan Bo 100 blev klart i lägenheten med det gröna hörnburspråket­– där kan han sitta och njuta av sin under­bara skapelse­och betrakta barnen på Mon­ bijou-skolans myllrande skolgård.

Malmös stadsbyggnad prisas

Tilldelad Kasper Salin-priset Vi är också dessutom mycket stolta över att Station Triangeln tilldelats Kasper Salin-priset, som delades ut den 18 november. Sveriges Arkitekter utdelar årligen Kasper Salin-priset till ett svenskt byggnadsverk eller grupp av byggnader av hög arkitektonisk klass. Malmö stad äger och förvaltar stationsbyggnaderna vit Triangeln och Hyllie.

Samma dag delades Sienapriset ut. I år är Hornsparken i Malmö, som gatukontoret skapat, nominerat. Priset delas ut för att främja god utemiljö och tilldelas ett objekt och dess arkitekt.

Öreberg (skyltning för resandeinformation) hos Sweco Architects AB. Medverkande var även arkitekter SAR/MSA Mikael Lassen, Lars Nilsson, Boris Kildetoft och Karin Bellander samt arkitekt MSA Charlotta ­Öhlin. Medverkande från KHR var arkitekterna Kristian Winther och Janus Rostock Konsulter: Konstruktion av Sweco Structures AB genom Jan Nordh; Konstruktion (entrébyggnader i glas) av Arup and Partners, Storbritannien, genom Nille Juul-Sørensen; VVS av Sweco Systems AB genom Thore Wiberg; El av Sweco Systems AB genom Steen Hansen; Akustik av Cowi, Köpenhamn, genom Jørgen Vasehus Madsen.

Belysning: Bartenbach Lichtlabor, Österrike, genom Robert Müller.

Konstnärlig utsmyckning: Christian Partos (stationsrummet) och Gunilla Klingberg (uppgångar).

Landskap: Malmö stad (omgivande mark).

Entreprenörer: NCC (byggnad), Skandinaviska glassystem (entrébyggnader i glas), MCG (Malmö Citytunnel Group) (tunnelbygge) bestående av ab Bilfinger & Berger, Pihl & Søn och Per Arsleff.

Byggherre: CTP (Citytunnelprojektet samägt av dåvarande Banverket, nu Trafikverket, och Malmö­ stad) genom projektledare Örjan Larsson och delprojektledare Patrik Magnusson från Trafikverket. Malmö stad genom Ilmar Reepalu och arkitekt SAR/MSA Wolfgang Liepack, projektledare hos Gatukontoret.

Stora Samhällsbyggarpriset till Citytunneln

Juryns motivering Station Triangeln i Malmö tilldelas Kasper Salinpriset 2011 för ett ovanligt konsekvent genomförande av en tydlig och insiktsfull arkitektonisk idé.

I en storskalig infrastrukturs möte med staden skapas en ny typ av rum och ljusflöden som underlättar möten mellan människor.

Vid Triangelns köpcentrum har den nya tågtunneln genom centrala Malmö fått en mellanstation där de resandes upplevelser tagits till utgångspunkt för gestaltningen. Entrén utgör en inbjudande ljusöppning från den underjordiska stationshallen till den omgivande staden. En genomtänkt ljusgestaltning, formstarka glaskupoler, kongenial konstnärlig utsmyckning och en både stilsäker och generell monumentalitet befäster stationen som mötesplats och bekräftar resandets betydelse för stadsutvecklingen.

Arkitekt: Sweco Architects AB, Malmö och KHR AS arkitekter, Köpenhamn. Uppdragsledare Lars Lindahl, Sweco Architects AB och designansvarig Nille Juul-Sørensen, KHR AS arkitekter tillsammans med Lise Lind, KHR AS arkitekter. Handläggande var arkitekt Cecilia Spannel samt arkitekterna SAR/MSA Per Kinn och Anders

I veckan vann Citytunneln det Stora Samhällsbyggarpriset. Samma dag fick boken »Att göra en tunnel« en hedrande tredjeplats.

Juryns motivering till Stora Samhällsbyggarpriset: »Målen för tid, kostnad och ändamålsenlighet har uppnåtts och överträffats vid byggandet av City­tunneln i Malmö. Stationer med högklassig arkitektur och konstnärlig utsmyckning har skapats.

Ett tydligt ledarskap med fokus på framdrift, ett metodiskt arbete med praktisk riskhantering samt prestigelöshet och öppenhet för olika kompetenser kännetecknar det föredömliga projektgenomförandet.« Övriga nominerade var Trafikverkets 50-11-projekt, Bromma Blocks och Akut- och infektionsbyggnaden vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.­

Interiör i Centralhallen. Foto: Jernhusen.

Centralstationen i Malmö – en av världens bäst designade

Centralstationen i Malmö tilldelades i slutet av oktober en internationell utmärkelse för bästa projekt inom järnvägsarkitektur och industridesign.

Brunel Awards är en av de finaste utmärkelserna som delas ut inom järnvägssektorn. Det prestigefyllda priset framhåller de bästa projekten över hela världen.

Interiör i Centralhallen. Foto: Jernhusen.

Jernhusen har i kategorin, »Rail Stations« blivit belönade med ett Brunel Award för utvecklingen av Centralstationen i Malmö, främst utifrån ett designperspektiv. Utmärkelsen delas ut av the Watford Group of International Railway Designers som består av »Railway design professionals« från 20 länder I Europa, Asien och Amerika. Priset har delats ut vart tredje år sedan 1985 av en internationell jury bestående av designers och arkitekter. Det är första gången som priset går till ett svenskt byggprojekt. Totalt prisades tjugo bidrag, varav åtta stationer, av de totalt 150 bidrag som skickats in från olika delar av världen.

– Vi är självklart väldigt glada och stolta över detta pris. För oss är det viktigt med trygghet för resenärerna på stationen och en genomtänkt och väl designad miljö är en av alla parametrar som bidrar till detta, säger Jörgen Lindahl, marknadsområdeschef på Jernhusen.

150 projekt var anmälda till tävlingen utifrån kriterierna: kundattraktivitet, estetik, hållbarhet och kvalitet, ekonomi och innovation. Av dessa fick 20 vinnare priser i 5 kategorier varav 8 var i kategorin »Rail stations«. Priset delas ut vart tredje år.

Prisutdelningen gick av stapeln i Washington DC den 14 oktober och Jernhusen var på plats tillsammans med Metro arkitekter, och tog emot priset.

– Det här är naturligtvis roligt för oss på Metro, men även för vår kund som också får del av äran.

Och givetvis för Malmö stad som uppmärksammas. Eftersom Brunel Awards är ett pris på »världsbasis« är vi på Metro Arkitekter naturligtvis extra stolta, säger Claes R Janson, Metro Arkitekter.

Planering i Malmö 2011:3

|

13

Fullriggaren under fullbordande Den första oktober 2011 flyttade de första hyresgästerna in i Fullriggaren. De bor i den nordvästra delen närmast Flagghusen. Det kommande året färdigställs de resterande lägenheterna i området.

Totalt byggs drygt 630 lägenheter, både hyresrätter, bostadsrätter och ägarlägenheter. Mitt i området kommer förskolan och ett LSS-boende att ligga.

Mot Östra Varvsgatan uppförs ett parkeringshus med en livsmedelsbutik i bottenvåningen. I den norra delen byggs ett kontorshus.

Det har sedan sommaren 2010 pågått en intensiv byggverksamhet i området eftersom tolv byggherrar bebygger sina arton fastigheter samtidigt.

Som mest har det funnits 13 fasta kranar och nästan lika många mobila kranar på platsen. Transporterna med byggmaterial är många och fordonen är långa. Dessutom pågår en del ledningsarbeten.

Detta kräver en god samordning på byggarbetsplatsen för att arbetet ska kunna bedrivas säkert och med god framdrift. Alla entreprenörer deltar i byggsamordningen.

Fullriggaren har tilldelats statliga investeringsbidrag via Delegationen för hållbara städer till de omfattande satsningarna som görs inom hållbarhetsområdet. Fullriggaren blir Sveriges största samling av passiv- och lågenergihus. Alla boende och arbetsplatser ansluts till en bilpool, vilket innebär

att man har tillgång till en bil den dag man flyttar in.

Byggherrarna betalar medlemskapet i bilpoolen under fem år. En unik lösning för insamling av matavfall byggs i Fullriggaren. I alla kök placeras en matavfallskvarn som kopplas till ett eget ledningssystem som i sin tur kopplas till en gemensam tank där tömningen sker. Matavfallet omvandlas sen till biogas och biogödsel i en biogasanläggning. Alla byggherrar bygger enligt Miljöbyggprogram Syd. Medelvärdet för alla fastigheter i ambitionskontrakten är 9,9 poäng av 12 möjliga.

Mer om satsningarna kan man läsa på malmo.se/ fullriggaren.

Fakta om Fullriggaren 83036 m²BTA enligt detaljplanen 636 lägenheter: 449 hyresrätter, 132 bostadsrätter, 34 ägarlägenheter, 9 LSS-lägenheter och 12 genomgångslägenheter Förskola med 4 avdelningar Parkeringshus med 450 platser 2 kontor på drygt 10900 m²BTA 19 fastigheter pernilla.andersson@malmo.se

14

|

Planering i Malmö 2011:3

3D-revolution i modellverkstaden Stadsbyggnadskontoret har nyligen investerat i en 3D-skrivare för tillverkning av utställningsmodeller och ­arbetsmodeller till arkitekter i Stadsbyggnadskontorets modellverkstad. Det är en revolutionerande ny teknik som förändrat­sättet att arbeta med modellbyggande. Vi besöker modelltekniker Björn Fröding på femte våningen i Stadshuset för att tala om hans arbete och diskutera hur detta nya arbetsredskap påverkar hans arbete.

Bandsågen och lukten av sågspån för osökt tankarna­till skoltidens träslöjdssal. Men de olika delarna av Malmö i miniatyr som står stuvade i kontrollerad oordning i alla lediga utrymmen i modell­verkstaden antyder att det här är fråga om en annan nivå än valhänt snidade smörknivar. På väg in i det inre av verkstan skymtar Turning Torso­ förbi med Bo01 vid sina fötter, en vit spröd modell av den nya kongress, konsert och hotell-anläggningen, Kalkbrottet och dess nya bostadshus och flera andra oidentifierade projekt i olika stadier av färdigställande förbi. Det första som slår en är trämodellernas skönhet och precisionen med vilken de är tillverkade. Vem är denne Björn Fröding som har en av Malmö stads mest ovanliga yrken?

Modelltekniker Björn Fröding och 3D-utvecklare Miso Iric vid kontorets pionjärmodell tillverkad i den nya 3D-skrivaren – Swedbank Stadion.

De traditionella teknikerna lever kvar i modellverkstaden.

Här arbetar Björn Fröding med att färdigställa en modell i trä.

Hur länge har du arbetat som modelltekniker?

– Jag har arbetat på Stadsbyggnadskontoret som modelltekniker i elva år och började med en lärlingsperiod under min företrädare Bertil Svensson, för att sedan bli ansvarig för modellverkstaden. Tidi­gare arbetade jag i en annan bransch. Men intresset för modellbyggande har funnits sedan jag var liten och sysslade med tågbanor, segelbåts­ modeller och täljde i balsaträ. När jag såg annonsen om att Stadsbyggnadskontoret sökte modelltekniker så nappade jag direkt.

Hur har yrket förändrats under din tid på kontoret?

– Det traditionella sättet att tillverka utställningsmodeller är att såga ut enheterna i trä och att skära ut detaljer med skalpell. Rekvisita till modellerna, såsom människor, träd, marbeläggning och andra detaljer tillverkar man med olika metoder beroende på vilket syfte modellen. Enklare arbetsmodeller till kontoret skär man ofta ut i frigolit som är en enkel och billig metod. Det är också en vanlig metod på arkitektkontor som saknar egen modellverkstad.

Kommer 3D-skrivaren att ersätta de gamla metoderna­ för modellbyggande?

– Nej, jag släpper inte de gamla metoderna.

Ibland­är det en trämodell som efterfrågas. I dag arbetar­man med en mängd olika material med helt olika­tekniker. Laserskäraren är ett sådant ­modernt verktyg som kommit till stor användning. Laserskäraren­skär med en tiodels millimeters precision ut mycket små detaljer i olika material och är ett viktigt komplement för att göra mycket detalj­rika modelldelar som sedan sammanfogas till huskroppar. Men den kan inte lägga på någon färg.

Generellt kan man säga att materialen man använder i de gamla teknikerna är billiga men att de tar längre tid.

Vad är en 3D-skrivare egentligen?

– 3D-skrivaren är nästa steg i utvecklingen. Stadsbyggnadskontoret har köpt in den senaste modellen inom detta område från USA, en Zprinter 650.

Med den kan man tillverka byggnader och terräng med en exakthet som överträffar alla tidigare tekniker. Maskinen utgår från en CAD-ritning som anpassas till maskinens mjukvara. Den arbetar med ett slags gipskomposit som sprutas ut i 0,1 mm tunna lager och ett bindemedel som läggs ut på de områden som ska vara solida. Maskinen bygger på det viset lager för lager en modell och genomfärgar de delar som ska vara färgade. Just färgningen av materialet är en finess som sparar mycket arbete­ i jämförelse med traditionell modellteknik. Denna­ teknik kräver större investering och materialet är dyrare men vi spar in arbetstid.

Det måste vara en ganska stor investering?

– Det är en investering som berättigas av att vi nu kan tillverka betydligt större modeller. Vår effektivitet ökar också eftersom maskinen arbetar på egen hand när den väl satts igång. Den kan stå ensam över natten och en modell är klar när man kommer

tillbaka på morgonen. Jag har utbildat mig i de program som är förknippade med denna teknik på LTH i Lund, just för att kunna följa med i den tekniska utvecklingen. Är det du som hanterar ritningarna innan de läggs in i skrivaren?

– Inte enbart. Denna metod är i högsta grad ett samarbete mellan vår duktiga 3D-specialist Miso Iric som arbetar på Stadsmätningsavdelningen med Malmö stads 3D-utveckling. Utan Miso hade vi inte kunnat utnyttja 3D-skrivaren i tillnärmelsevis den grad vi gör i dag.

Vi får en pratstund även med Miso Iric, Malmö stads 3D-utvecklare.

Vilken bakgrund har du och hur länge har du arbetat på Stadsbyggnadskontoret?

– Jag utbildade mig till lantmätare, mätingenjör i fotogrametri och 3D-teknik i Banja Luka, BosnienHerzegovina, och tog min examen 2003. Det är en utbildning som inte existerar i ett och samma program i Sverige. Till Sverige kom jag 2006.

Vilken är din roll i förbindelse med 3D-skrivare?

– Jag får filerna och kontrollerar att ritningen är »tät«, dvs att ritningen håller samman så att maskinen ska kunna göra en solid modell. Vi har ett plugin-program som kontrollerar att maskinen verkligen kan läsa ritningen. Jag förenklar också ritningen och tar bort överflödig information. När jag är färdig skickar jag filen till Björn som lägger in den i maskinen.

Vilka andra arbetsuppgifter har du som 3Dutvecklare?­ – Vi arbetar just nu med att göra hela Malmö i 3D så att vi i framtiden kan göra det tillgängligt för Malmöborna. Ett stort och viktigt arbete som få känner till. lotta.hansson@malmo.se

Planering i Malmö 2011:3

|

15

The High Line i New York The High Line i New York är en gammal, cirka nio meter upphöjd godsjärnväg på Manhattans västra sida, som gjorts om till en park som älskas av både New York-borna själva och turister. Parken sträcker sig 16 km, från Gansevoort Street i Meatpacking District till West 34th Street, mellan 10th & 11th Avenues.

»The West Side Cowboy« red framför tåget för att undvika­ olyckor när spåret fortfarande användes för transporter ­under förra seklet.

Järnvägen Den upphöjda järnvägen­ byggdes på 1930-talet och användes flitigt förr i ­tiden för transport av kött, livsmedel och post etc. Innan dess användes traditionella spår i marknivå. De markliggande områdena omkring järnvägen var tungt trafikerade och det var vanligt med dödsolyckor; bilar krockade och folk kördes på av tågen.

För att undvika detta anlitades en man på häst, »the West Side Cowboy«, som red framför tåget med en röd flagga för att kontrollera att inga människor gick i vägen. Detta hjälpte till viss del, men fortfarande förekom olyckor. För att öka säkerheten lät man istället bygga en järnväg över marken.

I takt med att Interstate Highway började användas mer flitigt, togs beslutet att stänga järn­ vägen. 1980 kördes den sista turen som bestod av ett lass med frysta kalkoner inför Thanksgiving.

Därefter övergavs området som kom att förfalla och stå helt övergivet.

Vi gör en park!

Robert Hammond, entreprenör och konstnär boende i området, läste om planerna att riva järnvägen i The New York Times och tog för givet att någon arbetade för att bevara de fina gamla spåren. 1999 startade han och resejournalisten Joshua ­David, tillsammans med en grupp andra personer intressegemenskapen »Friends of the High Line«, för att stötta bevarandet av järnvägen.

De flesta utanför intressegemenskapen hade 16

|

Planering i Malmö 2011:3

The High Line sträcker sig från Gansevoort Street i Meatpacking District till West 34th Street i New York. Foto: Helena Uesson.

för avsikt att riva The High Line och kunde inte se charmen i området. Hammond och David bestämde­sig för att rädda järnvägen från att rivas.­ De gillade den gamla, rustika industrikänslan och den vildvuxna trädgården som kommit att bildas där uppe över gatorna mellan New Yorks husfasader. Inspirerade av det vilda uppe på spåren planerade de en renovering av området och att stegvis omvandla det till en park.

Då staden efter terrordåden »9/11« befann sig i en djup ekonomisk kris möttes initiativtagarna av ett starkt motstånd och för att få igenom sitt beslut krävdes ett aktivt engagemang från »Friends of the High Line«. Borgmästare Bloomberg och New York stad var positiva till projektet men ville se en kostnadskalkyl.

Hammond och David gjorde en beräkning att projektet skulle kosta cirka 700 miljoner kronor att genomföra. Istället kom det att kosta cirka 1 miljard kronor. De hade även gjort en uppskattning av hur mycket fastighetsvärdet skulle stiga under en 20-årsperiod, och då även skatteintäkterna. Fascinerande är att värdestegringen skulle komma att bli avsevärt större än de från början beräknat.

Processen För att köra igång projektet drog »Friends of the High Line«, tillsammans med New York stad, 2004 igång en sex månader lång designtävling med fokus att på ett kreativt sätt bevara det vildvuxna uppe vid spåren.

Ett designteam tillsattes, bestående av landskapsarkitekterna James Corner Field Operations och arkitekterna Diller Scofidio + Renfro samt andra experter inom hortikultur, ljusdesign, offentlig konst, ingenjörskap, underhåll och säkerhet etc.

2005 donerades sektionen upp till 30th Street till New York stad, av den dåvarande ägaren CSX Railroad Company. Konstruktionen av den första sektionen av The High Line påbörjades 2006.

Designen Övergivna platser Att befinna sig upp på The High Line känns lite som att sväva över staden eller att vara en åskådare på en teater som iakttar den föreställning som staden bjuder på just för stunden. Små avdelningar­ liknande åskådarplatser, varav en är en amfi­teater, har inrättats där New York kan beskådas och där stadens puls tar ut sin fulla rätt. Det finns även gott om bänkar och bekväma stolar i trä för soliga­ dagar.­ Inspiration kan hämtas från den kringliggande arkitekturen. På ett ställe i parken har man perfekt utsikt över byggnader av arkitekter såsom Frank Gehry, Shigeru Ban och Neil Denari. Empire State Building och Frihetsgudinnan kan man också få en perfekt bild av. Västerut kan solen om kvällen ses gå ned i Hudsonfloden. Att tillvarata en gammal järnväg och få människor att vistas nio meter upp i luften är ett kreativt sätt att omvandla övergivna platser för att skapa nya sätt att uppleva staden.

– parken ovanför marken profit naturskyddsförening står tillsammans med New York stads park- och rekreationsförvaltning för skötsel och underhåll av parken. »Friends of the High Line« är ansvariga för finansieringen av parken och idag täcker de själva 90 procent av parkens årliga budget för underhåll.

Härnäst ska investeringar göras för att få igenom en överlåtelse av den tredje och sista sektionen av den historiska strukturen, som går mellan West 30th och West 34th. Den ägs fortfarande av CSX Railroad Company och New York stad processar att få överta den. Fastigheterna och tomterna under parken ägs bitvis av staten New York, New York stad och fler än 20 privata fastighetsägare.

Malmös egen High Line – hur skulle en sådan se ut?

The High Line har blivit en mötesplats för människor från olika kulturer och bakgrund och inbjuder till ett stillsamt strosande mitt i storstaden. Foto: Helena Uesson.

Temporära aktiviteter Enligt grundarna är det människorna och hur de använder The High Line som gör parken till det den är idag. Folk håller hand (och som alla vet håller New York-bor vanligtvis inte hand offentligt) och strosar runt som om tiden stod stilla. De tar sig tid att beskåda utsikten och stannar upp och ser sig omkring. Man ser nu byggnader som man aldrig tidigare lagt märke till och perspektiv av New York som man aldrig tidigare sett.

The High Line har blivit en mötesplats för olika­ kulturer, individer och sysselsättningar genom att ’Friends of the High Line’ erbjuder temporära, spännande aktiviteter som äger rum på olika platser i parken. Föreläsningar, föreställningar, konstutställningar och olika typer av events erbjuds.

I den till synes vildvuxna parken finns en bred biologisk mångfald. Foto: Helena Uesson.

Hållbarhet The High Line är en naturlig och miljömässigt hållbar struktur i och med att det är en återanvänd del av infrastrukturen som gjorts om till ett offentligt rum. Landskapet fungerar i princip som ett grönt tak. I själva verket utgör parken världens längsta gröna tak.

Hållbarhet har beaktats vid val av material, ljuskällor, vatten- och dräneringssystem i The High Line. Ett komposteringssystem håller på att byggas och man beslutade tidigt att inte använda bekämpningsmedel på planteringarna. Den sociala interaktionen har ökat i området och det är möjligt för folk att mötas, både i det offentliga rummet och i redan existerande lokaler runtomkring. Spännande tillfällen för både lokala och internationella konstnärer att få visa upp sina talanger har skapats.

Områdena kring parken är idag otroligt attraktiva för både kontor och boende. The High Line går genom tre av Manhattans mest dynamiska stadsdelar: the Meatpacking District, West Chelsea­och Hell’s Kitchen/Clinton. Många av de gamla­­fabrikerna och industrilokalerna där har nu omvandlats till konstgallerier, designstudios, butiker, restauranger, museum och bostäder. Ett nytt ­Whitney Museum designat av Renzo Piano håller­ på att byggas i marknivå, precis intill The High Line, och planeras öppna 2015.

Visionen har varit att, genom att ge nytt liv åt The High Line, öka värdet i staden. I mars 2011 låg värdestegringen i närliggande fastigheterna och i skatteintäkter på cirka 3,5 miljarder kronor; dubbelt så mycket än förväntat vilket gör järnvägsspåren ovanför marken till ett ekonomiskt hållbart projekt.

Det nya offentliga rummet Parken öppnade officiellt 2009 och har snabbt blivit väldigt populär. Varje år lockar den cirka 2 miljoner besökare (tio gånger mer än beräknat). »Friends of the High Line«, som idag är en non

The High Line har visat sig vara ett effektivt sätt att binda samman New Yorks stadsdelar. Man skapar en grön ny park för att generera nya sammanhang i staden. I Paris hittar man »Promenade Plantée«, en park anlagd på en före detta järnvägsviadukt som slutade trafikeras 1969. Parker liknande The High Line anläggs nu i flera andra städer i världen.

Om en liknande struktur skulle skapas i Malmö­ vore det viktigt att kunna förankra den i hållbarhet; att kunna påvisa att det kan generera något för ­staden, både vad gäller invånarnas livskvalitet och stadens ekonomi. Var skulle den ligga? Vilken eller­ vilka stadsdel/ar skulle man fokusera på? Vilken funktion skulle den kunna ha?

Hur skulle det se ut om esplanaden, som Jernhusen planerar att bygga norr om Centralen (i det område som går under arbetsnamnet »Malmös Manhattan«) gjordes om till en spårlös High Line?

Kanske skulle en High Line kunna fungera som en brygga mellan Kirseberg och Norra Hamn-området?

Eller kanske skulle en High Line kunna binda ihop NHL-stråket (Nydala-Hermodsdal-Lindängen)?

Intressant att diskutera är om vissa existerande gator skulle kunna byggas om till en »ryggrad« för att skapa ett mer attraktivt offentligt rum och på lång sikt skapa mervärde. Kan man skapa en ny sorts artificiellt stråk med hjälp av en viss typ av plantering eller liknande?

Ett sådant projekt skulle kunna fungera som en katalysator även i Malmö för exempelvis områden som idag behöver bli mer attraktiva. Är det denna typ av stråk eller »ryggrad« som exempelvis Norra­ Sorgenfri skulle behöva för att göras mer attraktivt? Kanske är en High Line ett nytt sätt att skapa­ en värdestegring bland fastigheter? Eventuellt är det ett incitament för att gemensamt skapa något i Malmö? Genom initiativ som väcker drivkraft hos fastighetsägarna kan vi skapa nya sätt att tänka.

Tänk om man, tillsammans med fastighets­ ägarna­i Malmö, i framtiden kan kreera denna typ av offentliga rum, för att skapa liknande synergieffekter som i New York! Malmös mål är ju att, genom att binda samman staden, skapa levande stadsdelar som karakteriseras av gemenskap, delaktighet och tillgänglighet. Lämna gärna ditt förslag på hur Malmös motsvarighet till The High Line skulle kunna se ut, på Stadsbyggnadsdirektör Christer Larssons blogg, www.helastaden.se. helena.uesson@malmo.se

hello@helenauesson.com

Planering i Malmö 2011:3

|

17

Ett år med Citytunneln förändrade mycket i Hyllie

– 2012 händer det mer

Med öppnandet av Citytunneln i december 2010 har utbyggnadsområdet i Hyllie förändrats. Stationen i Hyllie har ­bidragit till att besökare nu kan ta sig med tåg till Malmö Arenas evenemang.

Med en väl utbyggd infrastruktur och stora satsningar på kollektivtrafik har Hyllie blivit ett kommunikationsnav i södra Malmö för pendlare som dagligen byter transportmedel mellan tåg, cykel, bil och buss. Rörelser och liv från pendlare tillsammans med alla som är verksamma i kontoren som etablerats i både Malmö Arena och i Point Hyllie gör att området nu befolkas stora delar av dygnet.

Citytunnelstation Hyllie öppnade i december 2010. Foto: Jesper Lindgren.

Vattenparken (9), områdets gröna oas nedanför Hyllie vattentorn har färdigställts under 2011 i en första anläggande etapp, med inslag av samverkan. I den norra delen av parken har 130 körsbärsträd planterats och invigts som Generationsskogen, efter att Malmöbor kunnat köpa träden för att donera dem som gåva till någon från en yngre generation. En anslutning till parkens norra entré har en avgränsande mur uppförts. Den har smyckats med tavlor i mosaik som skapats av skolelever från Holma­och Kroksbäck i samarbete med två konstnärer. Vattenparken fortsätter att utvecklas i en andra­etapp under 2012 med ett pedagogiskt vattenkoncept och står färdig som helhet våren 2013.

Köpcentrat Emporia slår upp portarna i oktober 2012.

2012 händer mer En viktig milstolpe i områdets utveckling nås under­2012 då två funktioner står färdiga med avgörande betydelse för Hyllie. Dessa är Malmö­ mässan (10) och shoppingcentret Emporia (4).

Uppbyggnaden av Malmömässan som startade i maj 2011 och öppnar i februari 2012 kommer att stärka näringslivet både lokalt och regionalt. Steen 18

|

Planering i Malmö 2011:3

& Ströms byggnation av Emporia på totalt över 90 000 m² handelsyta öppnar i oktober 2012 och blir ett av norra Europas största shoppingcenter.

Sedan Malmö Arena (3) invigdes för tre år sedan,­i november 2008 har många evenemang ­genomförts och hanterats samtidigt som området varit under omvandling. Ett mycket lyckat Handbolls-VM genomfördes i januari 2011, då Malmö Arena var huvudarena för slutspelen och finalen.

Fler sporthändelser på riksnivå väntas 2012 då SMfinaler i handboll och innebandy spelas i Malmö Arena. Fysisk tillväxt väntas även runt arenans träningshall, där hotell, kontor och bostäder planeras med byggstart under 2012.

Hyllie Stationstorg (2) har under 2011 färdigställs söder om stationsuppgången (1). Den andra etappen i Annehems projekt Point Hyllie (5) med stationsnära handel och kontor färdigställs under 2012 och redan i vår påbörjas nästa etapp.

Bostäder och byggherredialog I den östra delen av kvarteret mot Hyllie Boulevard (6), vägg i vägg med Emporia, planeras det för cirka­250 bostäder bestående av både hyres- och bostadsrätter. Bottenplan kommer att utnyttjas för handel och parkering. MKB kommer att starta­ byggnationen för en tredjedel av de planerade lägenheterna vid årsskiftet 2011/2012 och blir därmed de första bostadsbyggarna i Hyllie centrumområde.

Under 2011 har planeringen för bostadskvarteren (12) längs Hyllie Allé fortsatt. Markanvisningar finns för 14 byggherrar som alla medverkar i en byggherredialog kring de cirka 1700 bostäder som ska uppföras. Byggstart för den första etappen planeras under 2012 med Ikano Bostad, Roth Fastigheter och Peab Bostad – som förutom lägen­heter bygger en förskola. Byggnation av lokalgatorna påbörjas under 2011 och färdställs successivt. I kvarteret längs bort i öster, som utgör hörnet av Pildammsvägen och Hyllie Allé pågår detaljplane­ arbete för KF Fastigheters projekt med handel i botten och bostäder på taket (13).

Söder om Hyllie Allé pågår detaljplanearbete för en skola (15) som omfattar förskola och grundskola upp till årskurs 6 för cirka 450 barn. En del av denna blir en Internationell skola enligt internationella krav och regler.

I norra delen av centrumområdet planerar HSB för 250 bostadsrätter (11) som börjar byggas under 2012 startar. Under 2011 fattade Malmö stad beslut om att anlägga en ny badanläggning (14) i Hyllie, söder om Kroksbäcksparken. För denna pågår arkitekttävling och planarbete med inriktning mot att badanläggningen ska stå färdig i slutet av 2014.

Nya kontorsetableringar För kontorshuset »Klipporna« (7) har detaljplanen Dp 5069 vunnit laga kraft under våren 2011.

Klipporna består av tre byggnadskroppar som till-

sammans ska utgöra en byggnation av 20 000 kvm BTA kontor. Skanska, som är byggherre, beräknas byggstarta i början av 2012.

Norr om tågspåren pågår detaljplaneändring för ett hotell (8). Öyer Invest som byggherre planerar för en byggstart under hösten 2012.

I övrigt under 2012 fortsätter bland annat bygg-

Skanskas kontorshus beräknas byggstarta i början av 2012.

Bild: Skanska.

nation av gator, planeringen för parkstråket i väster­ (17), planarbete för nya kontorsetableringar söder­ om stationen och ytterligare kommunal service samt strukturarbete för södra Hyllie m m.

Sammantaget är det nu och fram till 2015 som Malmös nya centrumområde påtagligt kommer att växa fram. magnus.alfredsson@malmo.se

Malmö kvitterar god bostadsplanering i Hyllie I Malmö finns en utbyggnadskapacitet för cirka 20 000 lägenheter på kommunal mark enligt den aktuella översiktsplanen. Av dessa planeras cirka 9 000 bostäder i ett fullt utbyggt centrum i södra Malmö – det som idag kallas Hyllie utbyggnadsområde.

En viss försiktighet finns dock bland Malmö­ borna för det nya Hyllie i valet av bostadsområde – men fullt tillräckligt jämfört med antalet bostäder som ska byggas. Det visar en ny undersökning som staden gjort tillsammans med områdets bostadsaktörer. I södra delen av Malmö håller­ ett nytt centrum på att ta form. Inte bara med betydelse­för Hyllie som stadsdel, utan även för hela Malmö­och Öresundsregionens tillväxt. Från station Hyllie,­som ligger i hjärtat av området, är restiden tolv ­minuter till Kastrup och fem minuter till Malmö­C. Det ger centrumområdet i Hyllie en optimal placering mitt i regionen. Och det är därför ett flertal funktioner nu börjar växa upp runt Malmö Arena och Stationstorget, som t ex köpcenter, mässanläggning, hotell och kontorsbyggnader.

Men här planeras också bostäder. I första utbyggnadsetappen som beräknas starta i början av nästa­ år med en successiv utbyggnad fram till 2015 ska sammanlagt cirka 2 500 lägenheter uppföras av 19 olika byggherrar.

I samband med sälj- och byggstarten av dess bostäder har Malmö stad och aktuella byggherrar genomfört en större undersökning bland cirka 2 000 hushåll i Malmö för att ta reda på vad man definierar som en bättre stad och ett bättre liv kopplat till boendet. Dessa aspekter har man vidare låtit mäta med malmöbornas syn på Hyllie centrum och känne­dom om de planerade bostäderna i området.

Undersökningens resultat visar att kunskapen om och attityden till Hyllies utbyggnad är god.

Nästan åtta av tio har känner till den. Och av dessa är sex positivt inställda till det som sker i området.

Däremot är det bara drygt hälften som anser att Hyllie har en unik position i regionen och en majoritet anser att det finns andra likvärdiga områden i Malmö när det gäller boendemiljön.

– Jag förstår att Malmöborna greppar nutiden bättre och utgår från det som i dagsläget finns i området. Men vi som har planerat Hyllies utveckling under flera år står mer i framtiden och ser utbyggnaden i ett vidare perspektiv, säger Magnus Alfredsson från Malmö stad, som är projektledare för Hyllies utbyggnad. Infrastrukturen tillsammans med de bostäder och arbetsplatser som planeras här kommer att ha stor inverkan på Malmös tillväxt som helhet, säger han och tillägger att platsens geografiska position kommer skapa ett centrum i södra Malmö som med sin station knyter närmare an till Köpenhamn och resten av världen.

Kännetecknande för ett bra boende kopplat till en bättre stad och ett bättre liv enligt den nyss gjorda undersökningen är främst trygghet följt av bra gångoch cykelvägar och närhet till bra kollektivtrafik.

Man vill även att det ska vara grönt och lummigt där man bor samt ha nära till naturen. I valet av bostad ansågs en bra planlösning och god fastighetsskötsel vara bland de viktigaste. Balkong och en hyresvärd med gott rykte ansågs också ha betydelse.

Av de 15 mest avgörande faktorerna vid valet av bostadsområde­ ansågs Hyllie bara leva upp till fyra av dem då 2 500 bostäder står färdiga 2015. Dessa är närhet till bra kollektivtrafik, närhet till ­affärer och shopping, bra tillgänglighet med bil samt att det finns öppna­ytor. Och på frågan till de Malmöbor som planerar att flytta inom staden de kommande fem åren är det endast en av fem som kan se Hyllie som ett Illustration: Džiugas Lukoševičius ­alternativ. åren. Det motsvarar cirka 46 000 av Malmös hus– För de aspekter som skapar en bättre stad håll, beräknat på 2008 års boendestatistik. – Om och ett bättre liv ligger ett stort ansvar hos oss 20 procent av dessa kan tänka sig Hyllie som boi staden, säger Petra Amsbeck som är projekt­ stadsområde har vi redan 9 200 hushåll att räkna ledare i Malmö stad för bostadsetappen för cirka med. Det motsvarar ungefär lika många bostäder 1 700 bostäder som ska uppföras längs Hyllie allé som planeras då Hyllie centrum är fullt utbyggt, i centrumområdet.­I dagsläget är det inte svårt att skapa ett generellt intresse kring Hyllies utveckling. summerar Magnus.

Men det är desto svårare att locka boende hit när Hyllie utbyggnadsområde de ännu inte finns något att visa. Marken för de planerade bostäderna är idag bara tomma ytor eller – Malmös nya centrum provisoriska bilparkeringar, förklarar hon.

Planerna på att bygga ut södra Malmö har funCitykänslan, det centrala läget med närnits ända sen 60-talet. Men det var först i samband het till arbete och vänner är en del av de faktorer­ med beslutet om Citytunneln som utbyggnaden som Hyllie­saknar för ett avgörande val av startade på allvar. Med en station i Hyllie skapas bostadsområde­enligt undersökningen. här ett nytt centrum i södra Malmö men också ett – Det är omöjligt att bygga en citykänsla i en profilområde för hela Öresundsregionen. stadskärna som precis slagit rot, menar Petra. Det Ambitionen med Hyllie är att skapa en blandär istället förutsättningarna för en sådan som nu stad som sjuder av liv. För att uppnå det planerar skapas genom en grön och tät stadsbebyggelse, där Malmö­stad för flera funktioner i samarbete med både hyresrätter och bostadsrätter blandat med aktuella aktörer. Mitt på Hyllie stationstorg ligger verksamheter, skolor och torg inom kort ska växa ankomsthallen med nergångar till tågen. Här ligger fram. även Point Hyllie som ramar in torgets västra sida Petra lyfter hellre fram att över hälften av med sina fem byggnader som nu uppförs i etapMalmö­borna från undersökningen tror på att Hyl- per. Runt torget ligger Malmö Arena och pågående­ lie kommer att erbjuda boende och boendemiljö i byggen av köpcentrum, hotell, mässanläggning, hög klass och att området kommer att bli attraktivt kontorshus och en Vattenpark som anläggs nedanatt leva och bo i. Det är både hon och de aktuella för Hyllie vattentorn. Dessutom planeras det för byggherrarna för bostäderna övertygade om. cirka 2 500 bostäder i området med servicefunktioMagnus ser också positivt på undersökningens re- ner som både förskola och grundskola. sultat. – Nu har vi ett resultat att utgå ifrån. TillsamFullt utbyggt kommer området att omfatta­ mans med bostadsbyggarna, har vi ett viktigt arbete cirka­9 000 bostäder och lika många arbetsplatframför oss. Vi måste visa och kommunicera­framtiser. Det unika kommunikationsläget förenat med dens boende i en attraktiv ny del av Malmö.­Med de stadsbebyggelse, parkmiljöer och skånskt kulturunika förutsättningar som Hyllie har och med den landskap skapar attraktiva miljöer för boende, planering som nu sker, där Hyllie ska bli Öresundsbesö­kare och företag. Den goda jorden, kommuregionens mest klimatsmarta stadsdel, kommer innikationsnoden och integrationen är grunden till tresset för att bo i Hyllie öka, säger Magnus.

Malmös nya framsida.

Statistiskt sett planerar tre av tio hushåll i maria.nyman@malmo.se Malmö­att flytta inom staden de närmaste fem Planering i Malmö 2011:3

|

19

– Gaturummen är mer än mellanrum, säger Kerstin Gustafsson, ny gatudirektör

Malmös nya gatudirektör Kerstin Gustafsson tycker det är trevligt när arkitekter betraktar gaturummen mellan ­fasaderna mer än bara som mellanrum. I 18 månader har hon arbetat i Malmö stad och tycker att det gamla »tuppkamsparadigmet« känns alltmer främmande i samarbetet både internt och externt.

och underhåll. Och att i ledningsgruppen gemensamt verka för att fatta beslut som gagnar den samlade Malmönyttan.

Ny ledningsgrupp

Malmös nya gatudirektör Kerstin Gustafsson framför Citytunnelstation Triangeln.

Flerpartssamarbete är det som gäller för att skapa bästa möjliga förutsättningar i den fortsatta utvecklingen av staden.

Kerstin Gustafsson kommer närmast från Banverket/Trafikverket där hon arbetade i sju månader till maj 2010. Innan dess var hon anställd på Skånetrafiken i fyra år som planeringschef och ingick ledningsgruppen. 1999–2005 var Kerstin miljöchef vid Lunds universitet.

– Under några av de åren var jag deltidstjänst­ ledig för att forska och lade fram min avhandling om förändringsarbete inom dagligvarusektorn år 2005. Förändringsarbete är universellt oavsett om det handlar om wellpapp eller logistik. Samma ­beteendemönster finns alltid kring oss människor, säger Kerstin Gustafsson när vi sitter i rum 5244 i Malmös stadshus.

Källsortering Innan tiden på Lunds universitet arbetade Kerstin med bland annat logistik och återvinning i Perstorps­ koncernen och även tio år inom Ericssonkoncernen.

– Jag tillhör de ganska få som har arbetat i börsnoterade företag, stat, region och kommun. Det enda jag inte varit är egenföretagare och det har jag ingen lust till heller, säger Kerstin Gustafsson.

Till mångas förvåning har Kerstin grundexamen i journalistik som hon tog våren 1977. Mest stolt är hon över att vara teknologie licentiat utan att vara civilingenjör.

Malmö stads nya gatudirektör är en äkta regionpendlare. Hon bor i skogen långt ut på landet med maken Christer, miljökonsult i Perstorp, där paret har skogsbruksverksamhet. Kerstin har två vuxna döttrar och ett litet barnbarn.

– Jag har planer på att skaffa boende här i Malmö­på sikt. Men det är inte bara negativt att vara långpendlare. Jag har förmånen att få jobba på tågen där jag kan läsa in mig på ärenden. Ett bra sätt att avsluta dagen på istället för på kvällen hemma, säger Kerstin Gustafsson.

20

|

Planering i Malmö 2011:3

Karriären på Trafikverket blev som sagt väldigt­ kort. Våren 2010 tog Malmö stad kontakt med henne och frågade om hon kunde tänka sig bli gatu­direktör.

Mångmiljonverksamhet – Under åren på Skånetrafiken hade jag täta kontakter med framför allt de större städerna.

När jag besökte Malmö träffade jag alltid många trevliga­och duktiga människor med driv som ville­ bygga vidare på stadsutvecklingen, säger Kerstin Gustafsson.

Trafikfrågorna var därför ett av gatukontorets­ ­tre ben som Kerstin hade lite inblick i. De andra­ arbetar med stadsmiljöfrågor, d v s bygga gator,­ torg och parker. Det tredje benet är drift och under­håll. Denna mångmiljonverksamhet ville hon gärna bli ledare för.

Kerstin har nu lärt känna alla tre avdelningarna och sett att det finns kraft, engagemang, kompetens och att många brinner för att bygga vidare på vad Malmö redan har åstadkommit.

– Jag har fått ett otroligt fint mottagande av människorna här och jag har känt mig så välkommen. De har hjälpt mig att få insikt i denna komplexa verksamhet. Jag kan lite om trafik, transport och logistik men jag är ju ingen expert. Här finns så många kompetenser och specialistroller. Hoppas att det är en fördel att jag varken är landskapsarkitekt eller civilingenjör, tillägger Kerstin Gustafsson.

Hon påminns hela tiden om den gemensamma­ kraften »att jobba för Malmönytta« som finns bland alla medarbetarna. Förändringsarbetet som kommit igång måste utgå ifrån kreativitet, lyhördhet och helhetsperspektiv. Detta skapar det goda stadslivet.

– Gatukontorets nya vision är jag är så stolt över: »att skapa ett Malmö där man hellre är ute än inne«, säger Kerstin Gustafsson.

Kerstin är noga med att tydligt driva helhetssynen inom kärnområdena trafik, stadsmiljö, drift

– Det kan lätt bli tre verksamheter som lever sitt eget liv. Sedan den första oktober har vi en delvis ny ledningsgrupp på sex personer som kan skapa förändring och jobba ur ett samverkansperspektiv ännu mer och ännu bättre tillsammans med våra grannförvaltningar och samarbetspartners, säger Kerstin Gustafsson.

Målblomman som medarbetarna på Gatukontoret tagit fram och som de nu arbetar efter visar på inriktningsmål för både det externa och det interna­ arbetet.

– Det är viktigt att jobba både inåt och utåt samtidigt. Jobba med lärande och kompetensförsörjning är extremt viktigt för oss. Det är framtidsfrågor för hela byggsektorn, säger Kerstin Gustafsson.

Hur Malmö stad ur ett arbetsgivarperspektiv skapar attraktiva arbetsplatser dit människor gärna söker sig? Hur locka hit specialistkompetenser som alla slåss om?

– Att arbeta hos Malmö stad måste vara så spännande att man gärna jobbar här även om man inte får de högsta lönerna, tillägger hon.

Politikerna i Malmö stad har satt upp mål om att staden måste satsa mer på gång, cykel och kollektivtrafik. På lite sikt ska cykling, kollektivtrafik och bil svara för varsin tredjedel av färdmedelsvalen i staden. Idag är bilandelen strax under 50 procent. Även om det långsiktiga målet är att minska bil­ andelen, så är det en utmaning att biltrafiken ändå kan öka eftersom staden växer och därmed den ­totala trafikvolymen. Diskussionen kring fram­ tidens biltrafik är också en generationsfråga.

Kommer förflyttningsbehovet att öka i takt med invånarantalet? Malmös unga befolkning betyder att barn- och trafiksäkerhetsperspektivet är oerhört viktigt.

Förtätning – Vi har även andra utmaningar som förtätning där vi använder befintlig mark och river gamla ­industriområden som omformas till bostadsområden. Den stora knäckfrågan är hur vi värnar om våra parker, både stora och små. Bostadsbyggandet knap­rar på våra grönytor, säger Kerstin Gustafsson.

Malmöborna är noga med att värna om sina gröna ytor. För Malmö stad handlar det om att klara­förtätningen samtidigt som Malmöborna skall känna att det är trivsamt och att det finns utrymme för social miljö.

– Vi måste skapa offentliga miljöer som är ekonomiskt effektiva att sköta och underhålla. Alla måste ha klart för sig att det finns en ekonomisk verklighet efter invigningen, säger Kerstin Gustafsson.

Malmös gatunamn

– kulturbärare och vägvisare En av stadsmätningsavdelningens arbetsuppgifter är att bereda och ta fram förslag till namn på gator och platser i Malmö för beslut i Stadsbyggnadsnämnden. Gatunamn, som senare i processen blir adresser, är en viktig infrastruktur i samhället och en ofta använd sådan.

Vad skall vi använda våra gaturum till om man bara ser dem som mellanrum, frågar sig Kerstin Gustafsson, Malmö stads nya gatudirektör. Hon anser att vi måste ta en ordentlig funderare på hur vi skall bygga gaturummen så att de får en skala som känns trygg och säker för den enskilda människan samtidigt som de fungerar för kollektivtrafik, sophantering och varuflöden.

Livscykelperspektivet har Kerstin med sig sedan länge. I samband med byggplaneringen tittar man mycket på byggkostnaderna, men man måste få in livscykelprocessen på ett tidigt stadium, menar Kerstin Gustafsson.

Alla intressenter i stadsbyggandet måste planerarna ha med, även gatu- och parkskötsel.

Glädjande­nog känner Kerstin att »tuppkams­ paradigmet« bleknar i samhället i stort. Allt fler har insett att det är mer lönsamt med flerpartssam­ arbeten.

Alla har vi relationer till adresser, den vi bor på natur­ligtvis och många fler som vi använder i var­ dagen för att beskriva ett läge eller för att hitta till en plats.

Allmänheten visar ofta stort intresse för namnfrågor och det är vår ambition att involvera personer med lokalkännedom. Förslagen remitteras dessutom till stadsdelarna.

Som rubriken antyder försöker vi med våra namnförslag hitta kopplingar till platsens historia.

Det är inte alltid så lätt därför namnsätts många områden efter fåglar, städer eller andra så kallade kategorinamn.

Först i namnsättningsprocessen är kvartersnamnen. De används inte lika ofta som gatunamnen med bildar stommen i namnen på fastigheterna som senare bildas inom kvarteren. Vi försöker ha en koppling mellan kvarters- och gatunamn.

Tanken är att jag återkommande ska informera i Planering i Malmö om nya gatunamn och börjar med att berätta om några nyligen beslutade samt förklaringar till ett antal gator namnsatta efter personer.

Vem var…??

Gaturummets funktion och utformning – Vad skall vi använda våra gaturum till om man bara ser dem som mellanrum? Bygger vi alltför smala gator kommer inte räddningstjänsten och snöplogarna fram. Vi måste kunna göra både – och. Även breda paradgator och boulevarder liknande dem i Berlin och Paris men det får ju inte bli stadsmotorvägar. Vi måste ta en ordentlig funderare på hur vi skall bygga gaturummen så att de får en skala som känns trygg och säker för den enskilda människan samtidigt som de fungerar för kollektivtrafik, sophantering och varuflöden, säger Kerstin Gustafsson.

Stadens flödesorienterade planeringsperspektiv är många inte så medvetna om ännu. Enligt livsmedelsverket förbrukar varje invånare i landet 800 kg mat och dryck samtidigt som man genererar 500 kg sopor per år.

– Klimateffekterna och dagvattenhanteringen­ är också något Malmö stad redan arbetar med och måste vara beredda på. Även om vi kanske är bättre rustade jämfört med det som hände i ­Köpenhamn vid skyfallen i somras så måste vi kunna vända problem till möjligheter, avslutar Kerstin Gustafsson. kim.hall@smipnet.se

att en person avlidit innan man tar upp ett sådant förslag.

En fråga som ofta varit uppe de senaste åren är varför så få kvinnor har blivit hedrade på detta sätt.

I Malmö totalt är det en övervikt för män men de senaste 13 åren visar en rimligt jämställd balans på cirka 40 procent kvinnonamn. Vi som arbetar med att ta fram förslag har alltid detta i åtanke.

Nya gatunamn med passande tema Först något om våra stora pågående utbyggnadsområden. Västra Hamnen har fått varvs- och båttema. Svågertorp och Hyllie har namn med forntiden som tema och senast gator i Hyllie efter de gamla asagudarna.

Nya villaområden i Limhamn-Bunkeflo har fått namn efter fjärilar, Gyllins trädgård i Husie efter Astrid Lindgrens böcker som t ex Villekullagatan och Bullerbygatan.

Vi har nyligen lagt fram förslag till namn i ett nytt bostadsområde vid gamla Limhamns station och cementfabrik. Namnen har kopplingar till stationen och cementframställningen – Limhamns stationsväg, Lokstallsgatan, Betonggatan och Murbruksgatan.

Allt vanligare med kvinnonamn Ett vanligt och ibland kontroversiellt sätt att namnsätta gator är att använda så kallade memorialnamn det vill säga att namnge en gata eller plats för att hedra en person.

Det finns rekommendationer och beslut som bland annat säger att man inte namnsätter efter ­levande personer och att man ska vänta 3–5 år ­efter

Namn som vi föreslår är inte alltid bekanta för alla.

Här en kort förklaring/presentation till några: Hallenborgs gata i Västra Hamnen är namnsatt efter Nils-Hugo Hallenborg som var vd på Kockums.­ Isbergs gata i Västra Hamnen har fått namn ­efter AU Isberg, Malmös förste stadsarkivarie och författare till många skrifter och böcker om Malmös­historia.

Bettina Olssons väg i Bunkeflostrand hedrar Bettina Olsson som var lärare och »lokal kändis«.

Anna Lindhs plats vid Centralstationens uppgång mot högskolan efter statsrådet Anna Lindh.

Bo Widerbergs plats vid Triangelstationens södra uppgång efter filmregissören Bo Widerberg som är uppvuxen i området.

I samråd med Skånes universitetssjukhus har vi namnsatt gatorna på sjukhusområdet efter läkare och sjuksköterskor som verkat där och snart kommer dessa att bli de nya adresserna till de olika­ klini­kerna.

Ett stort arbete som avslutas under våren 2012 är att namnsätta samtliga cykelvägar i Malmö. Det är flera hundra nya namn som oftast slutar med -gång eller -stig.

Kontakta oss gärna om ni har frågor om namn eller­ adresser och kom gärna med förslag till framtida namnsättning. allan-almqvist@malmo.se

Planering i Malmö 2011:3

|

21

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Hur kan Malmö bli en mer hållbar stad, ur både ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv? Hur kan segrega­ tionen i Malmö minska? Hur kan barnfattigdomen halveras? Hur kan fler klara skolan? Det är några av Malmös största utmaningar det handlar om. Frågor som den politiskt oberoende Malmökommissionen ska ge konkreta och vetenskapligt underbyggda svar på.

– Jag ser det som en förprojektering inför ett socialt­ omställningsarbete som går ut på att alla Malmöbor ska ha bra förutsättningar för en god hälsa, att må bra. Man kan likna kommissionens uppdrag vid en projektering inför investeringar i nya landmärken, som Öresundsbron eller Turning Torso,­ säger Anna Balkfors, huvudsekreterare i Malmö­ kommissionen.

Skillnader ökar Malmöborna mår allt bättre. Vi blir friskare och lever­allt längre. Men det finns en utveckling som inte är lika positiv. Skillnaderna i hälsa mellan olika­ grupper i samhället ökar. Det skiljer idag fem år i medellivslängd mellan hög- och lågutbildade i Sverige.­I Malmö finns skillnader i medellivslängd på drygt sju år mellan män i två stadsdelar.

– Det positiva är att vi vet att det går att påverka.­Det går att göra något åt skillnaderna ­genom att förändra de sociala förutsättningar som har stor betydelse för hälsan, säger Anna Balkfors.

Hur den förändringen kan se ut ska den politiskt oberoende Malmökommissionen svara på.

Fjorton forskare och Malmö-experter har upp­ draget från Malmö stads kommunstyrelse att till december 2012 arbeta fram en rapport med vetenskapligt underbyggda strategier för att minska skillnader i hälsa i Malmö.

Entydig forskning om sociala orsaker Både nationell och internationell forskning har ­under senare år mer intensivt intresserat sig för vad det är som ytterst förklarar hälsa och skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Entydiga forskningsresultat visar hur stor betydelse sociala faktorer som utbildning, arbete, inkomst, uppväxtvillkor, boendemiljö, fysisk närmiljö, segregation, tillit och trygghet, sociala nätverk, utanförskap och hur hälso- och sjukvårds-

systemet fungerar, har för hälsan. Stora skill-

22

|

Planering i Malmö 2011:3

nader i sociala förutsättningar ger också stora skillnader i hälsa.

Förlagan till Malmökommissionen är den av WHO tillsatta Commission on Social Determinants of Health (Kommissionen för sociala bestämningsfaktorer för hälsa). Denna kommission med professor Michael Marmot i spetsen, gav 2008 ut rapporten Closing the gap in a generation. Den beskriver hur hälsoskillnader på global nivå kan minskas inom loppet av en generation. Fyrtio års skillnad i medellivslängd mellan två länder som Bangladesh och Japan talar sitt tydliga språk. Rapporten presenterar ett 80-tal strategier och visar att det går att påverka och vilka strukturer som behöver förändras. Flera länder har sedan startat nationella kommissioner, som Danmark och Storbritannien och som den första kommunen i Sverige har kommunstyrelsen i Malmö tillsatt en kommission.

Är det inte naturligt med skillnader i hälsa?

– Det kommer alltid att finnas skillnader i hälsa mellan människor, men kan vi verkligen i ett land som Sverige acceptera att de fortsätter öka? Om vi vet att det går att påverka, och det vet vi, så ser jag det som etiskt tvingande att faktiskt göra det. Det handlar inte om partipolitik, utan om humanism, etik och hållbar utveckling. Självklart finns det också en samhällsekonomisk vinst i att lyckas ta till vara på varje människas möjlighet att växa till sin fulla potential och bidra till samhället, säger SvenOlof Isacsson, professor emeritus i socialmedicin och ordförande i Malmökommissionen.

Vad kan man ­påverka på lokal­nivå, i en ­kommun?

– Naturligtvis finns det delar som kommunen inte styr över, och vi ska också peka på vad man

bör göra på regional eller statlig

nivå för att minska skillnader i hälsa. Men frågar du mig om det går att påverka på lokal nivå är mitt svar, absolut! Kommissionen kommer att vända och vrida­på alla sociala faktorer som påverkar hälsan för att se vad som går att göra utöver vad som görs idag i Malmö. Förskola,­ skola, stadsplanering och resursfördelning är bara några exempel som kommunen styr över. Kommunen har möjlighet att beakta hälsa­i vartenda beslut som fattas och det är jätteviktigt. Men det finns

De leder Kommissionen för ett socialt hållbart ­Malmö: Sven-Olof Isacsson, ordförande och ­Anna Balkfors, huvudsekreterare.

fler viktiga aktörer i Malmö som behöver involveras, både under den tid vi arbetar i kommissionen och efter det att vi lämnat våra rekommendationer, ­säger Sven-Olof Isacsson.

– Det unika för Malmö är inte att det finns stora­skillnader i hälsa utan att politikerna, genom att tillsätta en kommission, ber forskarvärlden om hjälp för att fatta beslut för framtiden som bygger på vetenskap.

Ordförande: Sven-Olof Isacsson, professor emeritus i socialmedicin, Lunds universitet och Region Skåne Huvudsekreterare: Anna Balkfors, utvecklings­ strateg, Malmö stad, Nihad Bunar, professor i barnoch ungdomsvetenskap, Stockholms universitet, Ulf Gerdtham, professor i hälsoekonomi, Lunds universitet, Eva Engquist, vice rektor, Malmö högskola Marie Köhler, barnhälsovårdsöverläkare, Region Skåne, Annelie Larsson, chef Sociala resursförvaltningen, Malmö stad, Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad, Kerstin Larsson, f d skolledare och chef för avdelningen Forskning och utveckling Utbildning, Malmö stad, Katarina Pelin, miljödirektör, Malmö stad, Sven Persson, professor i pedagogik, Malmö högskola, Maria Rosvall, docent i socialmedicin, Lunds universitet, Region­Skåne, ­Tapio Salonen, professor i socialt arbete, Malmö­ högskola, Mikael Stigendal, professor i socio­logi, Malmö högskola, Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi, CHESS, Stockholms universitet, PerOlof Östergren, professor i socialmedicin, Lunds universitet Arbetet pågår 2011–2012 Höst och vinter 2011–2012: Kommissionärer och andra­experter tar fram underlagsrapporter med förslag till åtgärder. Våren 2012: dialog och diskussion om förslag till strategier. Slutrapport till Kommunstyrelsen december 2012 med vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för att minska skillnader i hälsa i Malmö. Läs mer och lämna synpunkter på: www.malmo.se/kommission www.malmokommissionen.se frida.leander@malmo.se

Fem områdesprogram för ett bättre Malmö – Dessa fem områden kan bryta ny mark när det gäller att bygga en stad där vi kan kombinera miljömässig,­ ­ekonomisk och social hållbarhet på ett sätt som skapar verklig förändring i människors vardag, säger Bjarne Stenquist,­koordinator för Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö.

Hösten 2010 startade Malmö stad fem områdesprogram. Herrgården, Holma-Kroksbäck, Lindängen och Seved valdes ut eftersom det krävdes en kraftsamling kring sociala och fysiska utmaningar.

Områdena krävde fysisk upprustning och det fanns för stora skillnader i hälsa, arbetstillfällen, barnfattigdom, skolresultat i förhållande till andra delar av staden. Under 2011 tillkom ett femte områdesprogram: Segevång i Kirseberg.

Testa nytt Områdesprogrammen­ utgår från mindre geografiska­områden och kärnan i arbetssättet­är att många olika aktörer samlas kring en gemen­sam utmaning. Boendes behov står alltid­i centrum: – Fokus ligger på ett experimenterande arbets­ sätt där olika modeller testas. Vi kan inte idag ta för Bjarne Stenquist,­koorgivet att kommunen alltid dinator för Områdesprogram för ett socialt hållvet vad som är den bästa bart Malmö. Foto: Leif lösningen på ett problem.

Johansson.

Tillsammans med boende, föreningsliv, fastighetsägare, näringsliv, ­polis med flera ska vi finna olika­vägar för att skapa attraktiva och trygga områden, där fler får jobb, där skolresultaten förbättras och där näringslivs­klimatet är så bra att fler företag söker­sig dit, säger Bjarne Stenquist.

För Malmö stad är det viktigt att arbetet bedrivs »med« Malmöborna snarare än »åt«.

– Bara lösningar som är utvecklade och testade tillsammans med olika aktörer kan bli riktigt hållbara, fortsätter Bjarne Stenquist.

Lika utmaningar men olika lokala behov De fem områdena har gemensamma utmaningar­ men också olika lokala behov. Seved är ett innerstadsområde som ligger ett stenkast från Möllevången. Närheten till city med butiker och kommunikationer gör Seved attraktivt att bo och flytta till. Inte minst bidrar närheten till Citytunneln vid Triangeln till Seveds ökade potential. Men området brottas också med en otrygg miljö. Flera av fastigheterna behöver rustas upp. Därför har den lokala inriktningen ­ varit att arbeta med alla ­lokala fastighetsägare för att få dessa att investera i sina bestånd och rusta upp där det behövs.

Herrgården tillhör ett miljonprogramsområde och flera­satsningar har gjorts i området med bland annat MKB sedan tidigare. I Rosengård planeras­ för en ny tågstation som kommer att ge positivt ­genomslag för hela stadsdelen och Herrgården.

Satsningar på att utveckla cykel och gångstråk pågår också.

Lindängen har ett kraftigt behov av att förnya och öppna upp centrum med fler butiker och en kompletterande bebyggelse. Lindängen har också­ stora grönområden som binder samman olika ­delar, ett friluftsbad och en amfiteater som har stor potential att utvecklas.

I Holma-Kroksbäck pågår ett arbete med att binda ihop området med det nya Hyllie. Utökade­ bussförbindelser och en framtida spårvägsförbindelse från centrum skulle bidra positivt till området. Det finns gott om mark för nybyggnation. Förskolorna och skolorna är viktiga resurser i området och det nystartade allaktivitetshuset på Kroks­bäcksskolan som öppnar upp när skolan är slut, har lyckats fånga upp många ungdomar i området.

Det senaste områdesprogrammet Segevång är ännu i sin linda. Segevång omges på två sidor av industriområden. Programmet ska kombinera­ ­nybyggnation med ombyggnation och införliva­ny bebyggelse med äldre, i nära dialog med de boende.­ Det ska finnas nya klimatsmarta lösningar­och ett särskilt fokus ska finnas på ungas behov och intressen.­

Framtidens lärande­ och fram­tidens jobb

Förutom den fysiska upprustningen i områdena­ ska områdesprogrammen under 2012 gå in en ­intensivare fas kring två gemensamma spår: fram­ tidens jobb och framtidens lärande: – Dessa två områden är de allra viktigaste för att skapa varaktigt bättre förutsättningar för livet i Malmö. Därför förstärker vi samarbetet mellan områdesprogrammen runt dessa utmaningar, säger Bjarne Stenquist.

Svår målbild för områdesprogrammen – Det krävs ett arbetssätt där kommunen­förmår samla många ­olika aktörer både kring att formulera vad som är de verkliga problemen och vad som kan fungera som lösningar. En utmaning är också att hitta sätt att prova saker i mindre skala för att snabbare nå fram till vad som kan fungera, säger Bjarne­ Stenquist.

Innovationsforum tar form Hur kan Malmö stad och andra aktörer arbeta­ på ett nytt sätt för att tackla sociala utmaningar?­ Den frågan ställer sig en förstudie kring att skapa­ så kallade innovationsforum inom ramen för Områdes­programmen. Studien har gjort både ­lokala, nationella och internationella utblickar.

Bjarne Stenquist ser nya möjligheter: – Innovationsforum är tänkta som ett stöd för utvecklingsarbetet i områdesprogrammen. De kan fungera som stadens »minne« vad gäller framgångsrikt förändringsarbete. De kan också fungera som ett stöd för att bygga upp och genomföra processer­ där många aktörer kan samlas för åstadkomma verklig förändring i människors vardag.

• Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö syftar till att skapa en ur alla aspekter­hållbar stad.

• Fem områden är utvalda men tanken är att hela Malmö stads resurser ska bidra till ­arbetet.

• Satsningen pågår fram till 2015.

• Programmen ska arbeta för en fysisk utveckling av områdena och bättre levnadsvillkor för de boende. www.malmo.se/omradesprogram dolores.peraic@malmo.se

Planering i Malmö 2011:3

|

23

Samverkan för en hållbar stadsutveckling Idag bor över 50 procent av jordens befolkning i städer. Inom en snar framtid pekar prognoserna på att det är över 70 procent. Man kan även påstå att 100 procent redan är »citizens« då de flesta av oss på ett eller annat sätt är beroende­av städernas tillväxt och ekonomi.

Städerna får en allt större betydelse för våra samhällens utveckling. I Malmö satsar vi bland annat på mötet mellan forskning och praktik, på kunskapsdelning mellan människor och sektorer. Vi tror att det är en av lösningarna till att Malmö kan bli en mer hållbar stad.

ISU Institutet för hållbar stadsutveckling – ISU – ­etablerades för fem år sedan som en gemensam samverkansplattform mellan Malmö stad och Malmö­högskola. ISU föregicks av ett treårigt nätverk kallat SEKUM, Stadsekologiskt utvecklingscentrum i Malmö. Under SEKUM-tiden närmade sig den unga, kaxiga högskolan och staden varandra. En stad i omvandling, som gick från industristad till modern och internationellt erkänd hållbarhetsförebild. Med ISU stärktes relationen och inriktningen breddades till att inte enbart omfatta­ det ekologiska perspektivet. Inom samarbetet i ISU har det varit viktigt att se till hela staden, med utgångspunkt i fyra perspektiv: socialt, kulturellt, ekonomiskt samt ekologiskt.

ISU arbetar med kunskapsdelning och mäklandet­mellan kunskaper. Det innebär att vi bland annat arrangerar fysiska och virtuella möten­ och seminarier; jobbar med strategisk kommunikation och med informationsspridning. Månatligen ger vi ut ett nyhetsbrev som inte bara lyfter den egna verksamheten utan primärt vad som sker i Malmö stad och på Malmö högskola. Vi presenterar även några axplock från den omvärldsbevakning vi genomför varje dag. Vi arbetar aktivt med sociala medier för att nå ut till olika aktörer inom

Skateboardbanan vid Stapelbäddsparken. Foto: Mostphotos 2010.

området. Vi använder olika kommunikations­ vägar för att förmedla nyhetsflöden och omvärldsbevakning. Twitter, Facebook, Flickr är exempel på kana­ler vi dagligen arbetar med. En god och strategisk kommunikation rymmer mer än olika medier, vi prioriterar mötet mellan människor och aktö­rer inom vårt fält. Nya former av mötesplatser behövs och vi har bland annat infört vad vi kallar­ Urban Drinks; ett opretentiöst after work mingel­

Möllevångsfestivalen, drottningen av Samba, 2009. Foto: kimson, Mostphotos.

för folk i branschen. På dessa möten kan studenter­ möta tjänstemän, forskare möta näringsliv och nya idéer och samarbeten uppstår. Sen starten har vi även ­arrangerat cirka åtta frukostseminarier per år.

Temana varierar och syftet är att med dessa träffar­ verkar för kunskapsspridning och möten mellan kompetenser och sektorer.

ISU:s första femårsperiod går mot sitt slut och erfarenheterna är många. De vunna erfarenheterna ska nu lägga grunden för nästa fas. Hållbar stads­utveckling är ett ämne som får ständigt ny aktualitet och kraven på ökad sektorsövergripande samverkan­ställs, från såväl statlig nivå som gräsrotsnivå. Det innebär en utmaning som städer förväntas och ­behöver anta.

Attraktiva städer Fokus för samhällsutvecklingen globalt just nu är att skapa attraktiva städer, städer som ska bjuda­ in till möten, innovationer och upplevelser. Att bygga­attraktiva städer är ett måste för de kommuner som vill vara konkurrenskraftiga. Det är inte längre enbart jobben som styr, det är i mångt och mycket­människor som flyttar till attraktiva städer med stark kulturell identitet. Företagen och jobben­ följer­allt oftare efter dit där den välutbildade arbets­kraften finns. Men vad lägger vi i begreppet attraktivitet? Och vad lägger vi i begreppet urbanitet? Det är inte bara den attraktiva staden vi vill åstadkomma utan vi pratar även allt oftare om urbana kvaliteter som något vi vill uppnå och skapa.

Vi lever i ett ytterst komplext samhälle. Industrisamhällets övergång till kunskaps- och informationssamhälle flyter alltmer in i upplevelsesam24

|

Planering i Malmö 2011:3

hället. Inget är längre självklart, det är allt svårare att förutse vad som kommer att hända. Det innebär att planeringen blir komplicerad och måste rymma ett stort mått av flexibilitet. Men hur planera för det oväntade? Ett sätt kan vara att regelbundet stämma av med forskningsfronten i det nära samarbetet med Malmö högskola och därmed få möjlighet att i god tid få viktiga synpunkter, reflektioner och feedback på det arbete som bedrivs. Högskolan kan i sin tur använda staden som en forskningsarena och lära av den praktik som utövas. Ett behov som framstår allt tydligare är även forskning kring samverkan och de nya kluster som nu uppstår. Tillsammans kan vi snabbare uppnå önskvärda resultat, lära och lära om. Då krävs även att vi vågar lägga mer resurser i de tidiga utvecklings- och samverkansskeendena. Vilket i sin tur kräver ett förändrat synsätt.

Kultur språngbrädan till framtidens städer?

ISU fick 2011 ett uppdrag från politikerna att »pröva­kulturen som en fjärde dimension för hållbar stadsutveckling«. Kultur spelar en avgörande roll i strävandet mot en mer hållbar stad. De flesta­ städer har stora utmaningar framför sig. Några av de mest avgörande för merparten är sociala klyftor och orättvisor samt klimatproblematiken. Här kan kultur komma att fungera som en brygga mellan­ sociala perspektiv och klimatrelaterade lösningar.

Vi når aldrig resultat och får aldrig acceptans för nödvändiga förändringar om vi inte får med brukarperspektivet. Kanske kan Malmö fungera som pilot och »testbed« för hur vi i Sverige vill integrera kultur som ett fjärde perspektiv på hållbar stadsutveckling?

Malmö stad arbetar aktivt för att stärka kopplingen mellan kultur och utveckling. Stadslivet har fått en kulturell renässans. Det går att se staden som ett kulturellt utbildningsrum och många delar en vision om attraktiva och innovativa stadsrum.

Det är där som vi kan mötas, dela upplevelser,­ ­arbeta och samtidigt tillbringa vår lediga tid. Att vistas i detta rum och utöva vårt liv just där är i sig ett kulturuttryck. »I Malmö ska människor kunna mötas över

Cykelparkering vid Centralen 2009. Foto: hbj, Mostphotos.

gränserna oavsett etnisk bakgrund, ålder eller kön och tillsammans lära av varandra och ta vara på varandras erfarenheter. Kultur används ofta för att uttrycka motstånd mot förtryck, homofobi och ­rasism. Föreningslivet och kulturen har viktiga roller­i vår politik för integration. Vi ska skapa fler mötesplatser där ungdomar och vuxna från hela Malmö kan träffas kring ett gemensamt intresse.« ur Malmö stads budget 2011.

Citatet ovan visar på ett avgörande ställningstagande när det gäller kulturens roll för stadens utveckling. Mötesplatser är värdefulla för nyskapande­ kulturmönster. Sociala innovationer och folkliga rörelser förnyar ständigt samhället. Inte sällan uppstår de i stadens offentliga rum.

I augusti 2011 arrangerade ISU tillsammans med Kulturförvaltningen ett seminarium på Malmö Museer där temat var »Kulturen som en fjärde ­dimension för en hållbar stadsutveckling« med Malmö Museer som case. Seminariet lyfte frågan vilken roll etablerade kulturinstitutioner kan spela i arbetet med stadsutvecklingen och lärandefrågor.

Många olika perspektiv kom fram och ett axplock från diskussionerna kan vara intressant att lyfta och reflektera över: »Det behövs mer satsning på kunskap hos medborgarna. Vi vill ha en stad där individen står med ett ben stolt i sin historia och den andra i fram­ Lek i stan. Foto: Helelens, Mostphotos 2011.

tiden. För detta behövs kunskap!«; »Vi vill ha platser­för alla åldrar, barn, medelålders, äldre på samma ytor. Vi behöver kontinuitet.«; »Vi talar idag om en attraktiv och människovänlig stad och att kulturen då blir en mycket mer prioriterad del än den var på 90talet då vi talade om ekonomisk stabilitet i första hand. Kulturen går på tvärs i alla förvaltningar när man ska börja tala attraktiv stad.« Sedan 2008 driver ISU nätverket K21, som syftar till att diskutera hur vi kombinerar kultur och hållbar utveckling i Malmö. Nätverket startades av K3 (Malmö högskola), Miljöförvaltningen (Malmö stad), kulturnämnden i Malmö och företaget ­Damanco AB. Sedan starten har man arrangerat ett antal workshops där frågan lyfts utifrån olika sammanhang. Mycket av det som sägs i citaten ovan har även kommit fram under dessa workshops.

Kultur definieras här som livskvalitet, mänskliga ­resurser, självkänsla, kommunikation, gestaltning och processer. I nätverket diskuteras den kulturella dimensionen som en tvärgående dimension framför ett eget isolerat område. I dagsläget pågår en diskussion såväl lokalt, nationellt som globalt kring hur vi ska se på kultur i relation till hållbar utveckling. Svaret får vi kanske inom en snar framtid i och med den skrivelse som kommer att lämnas in under Rio+20, kallad »Lobbying for Culture as the 4th Pillar of Sustainable Development in the Process of the Rio+20 Summit. Dokumentet är skrivet av Agenda 21 for culture, ett initiativ taget 2004 av United Cities and Local Governments (UCLG).

Genom ISU har en samverkanskultur inom området hållbar stadsutveckling etablerats. En kultur och ett antal metoder att värna, förfina, förädla­ och utveckla. Behoven av ett ISU är många, aktörerna på hållbarhetsarenan blir allt fler och vikten av information och kunskapsdelning ökar.

Idag går mindre än 1 procent av Sveriges forskningsmedel till urbanforskningen. Det kan tyckas märkligt när städerna är nationernas tillväxtmotorer.­ Hållbara städer kräver ett systemtänk men måste även byggas på en bred bas av samverkan och delaktighet. Förmågan att integrera fler samhälls­aktörer i processen och att sedan få dem att samverka, det kommer vara det som avgör om man lyckas.

Samverkan är nyckeln till framtidens hållbara städer. www.isumalmo.se Maja Manner, verksamhetschef, Institutet för hållbar stadsutveckling, ISU maja@isumalmo.se

Planering i Malmö 2011:3

|

25

Hälsa och stadsplanering Det är nog ingen som tvivlar på att stadens utformning påverkar vårt sätt att agera och förhålla oss till varandra.

Men kan stadens utseende i större utsträckning också påverka individers hälsotillstånd?

Innan vi fördjupar oss i den frågan måste vi kanske bli överens om vad vi menar med hälsa. Folkhälso­ institutets, FHI:s, första målområde för en god hälsa­handlar om att vara delaktig, att ha tillit till samhället, att ha en meningsfull sysselsättning och att ha kontroll över faktorer som påverkar den egna livssituationen. Hälsobegreppet är alltså betydligt vidare än vad som kanske först slår en, det vill säga att vara befriad från sjukdom och sjukdomsalstrande miljöer, och att leva på ett sådant sätt att vi håller oss friska och skjuter upp en för tidig död.

Det traditionella folkhälsoarbetet har involverat­ aktörer som barnavårdscentraler, skolhälsovård, ­distriktsvård och vård på sjukhus. Under förra ­seklet konstaterar världshälsoorganisationen­ WHO att trots ökad kunskap om matvanor­ och betydelsen­av motion så har västvärldens­ befolkning blivit allt fetare och hjärt- och kärlsjukdomarna­fortsatt att öka. Man såg också att den mentala ohälsan och de stressrelaterade problemen var den viktigaste­orsaken till förtidig död i

Då är vi tillbaka till frågan hur stadens utformning kan påverka hälsan.

Redan tidigare hade man konstaterat att den sociala­ omgivning som individen­ befinner sig i, påverkar vilka­levnadsval man gör i livet. Stadsplanerarna visade att de kunde påverka den sociala­omgivningen­ på främst två nivåer. Först på en övergripande storskaliga nivå som handlar om bostadsområdens skala, homogenitet och kontakt med den övriga staden. Stora likartaMalmö stad har bland annat planerat lekplatser med syfte att uppmuntra fysiska aktivide områden åtskilda från teter. Lekplatsen gynnar inte bara de fysiska aktiviteterna utan inbjuder också till samvavarandra ökar risken­att ro och att bara sitta och betrakta. individens sociala sfär är motverka eller under­lätta att lära känna sin granne, att skapa tillit och trygghet och att bidra med en identitet i området som de boende kan vara stolta över. De fysiska förhållandena påverkar alltså även de sociala.

Mer konkret kan sedan stadsplanering bidra­ till att individens enkla val också är de mest hälsosamma.­Utemiljöer som gynnar gång- och cykel­trafik bidrar exempelvis till ökad fysisk akti­ vitet. En amerikansk undersökning från 2003 visar­ att promenadvänliga bostadsområden främjar ­socialt kapital. Människor som bor i dessa områden­ De barn som bor nära gröna varierade naturområden I en svensk enkätundersökning från SLU Alnarp visades är friskare än de som bor längre ifrån. De är mer fysiskt att områden med hyreshus utan natur i närheten hade tret- är mer benägna att känna sina grannar, att lita på människor i området och att engagera sig politiskt aktiva­och får därmed bland annat bättre motorik och tio procent fler som betecknades som feta än i övriga booch socialt. Kan man nå sina dagliga matvaror på ­utvecklar bättre koncentrationsförmågor. stadsområden. Även när man tog hänsyn till faktorer som gångavstånd är det lättare att låta bilen stå, och inte utbildningsnivå, sysselsättning, åder och kön så kvarstod bara bidra till sin egen förbättrade hälsa utan även skillnaden. till stadens minskade miljöpåverkan. Städernas Europa. Deras slutledning blev att den traditionella­ det enda sammanhang man känner till. Motsatsen­ grönska påverkar inte bara luftkvalitet och utökad hälsovården inte ensamma kunde hantera dessa ­leder till att olika männi­skor möts och att levnadsbiologisk mångfald, utan har också nyttiga sociala, ­frågor. WHO:s europeiska nätverk Healthy Cities valen ökar med vidgade sociala kontakter. Den anrekreativa och hälsomässiga värden. vände sig i det läget bland andra till arkitekter och dra nivån handlar om den nära miljön vid bostaHealthy Cities definierar en hälsosam stad som stadsplanerare för att få hjälp. den. Beroende på utformning kan bostadsområdet en stad som »erbjuder en fysisk och uppbyggd miljö­som uppmuntrar, möjliggör och stöder hälsa, rekreation och välbefinnande, säkerhet, socialt samspel, tillgänglighet och rörlighet, en känsla av stolthet och kulturell identitet, samt är lyhörd för alla medborgares behov«. Malmö stad är medlemmar i det europeiska nätverket för Healthy Cities och har åtagit sig att arbeta för en förbättrad folkhälsa och en ökad jämlik hälsa. Ett led i detta åtagande är det pågående arbetet med Kommissionen för ett socialt­ hållbart Malmö som har uppdraget att ge förslag till strategier för att minska skillnad i hälsa och förbättra livsvillkoren bland Malmöborna.

Före och efter. Stadsplaneringens ansvar gäller även befintliga miljöer. Exempelvis skulle förtätning kunna bidra till att sociala kontakter gynnas.

26

|

Planering i Malmö 2011:3

Foto: Marianne Dock

marianne.dock@malmo.se

Elinelunds gård – öster om Kalkbrottet

Stadsbyggnadskontoret håller på att ta fram ett förslag till detaljplan för Elinelunds gård, öster om Kalkbrottet, som planeras att gå ut på samråd under våren 2012.­Området ska bebyggas med bostäder, skolor och service, samt en förbindelseväg mellan Annetorpsvägen och ­Gottorpsvägen och i förlängningen Yttre Ringvägen. Strävan är ett högt utnyttjande av den mark som tas i anspråk.

På 1800-talet fanns inom området två stora jordbruk, Elinelunds gård och Annetorps gård. Kalkbrytningen i området började på Annetorpsgårdens mark och en cementindustri utvecklades från 1860-talet. Under ett helt sekel, 1870 till 1974, skedde­kritkalkbrytning industriellt i det stora­ dagbrott som i dag kallas Kalkbrottet. De båda gårdarnas­boningshus har rivits och cementindustrins huvudkontor uppfördes i slutet av 70-talet på platsen för Annetorps gård, strax utanför programområdet norr om kalkbrottet.

Planförslaget ger möjlighet att bygga cirka 1000 lägenheter. Omkring 10 procent av dessa lägenheter avses bli enbostadshus i form av radhus och övriga avses bli lägenheter i flerbostadshus. Troligen blir flerbostadshusen en blandning av hyresrätter och bostadsrätter.­Bärande i förslaget är områdets struktur som en sammanhängande stadsdel med tydliga offentliga­rum och stråk. I bottenvåningar på flerbostadshus respektive i radhusen får viss verksamhet förekomma.

Stadsrum Bärande i förslaget är områdets struktur som en sammanhängande stadsdel med tydliga offentliga­rum och stråk. Strävan har varit att skapa en hög grad av orienterbarhet i området samtidigt som området skall upplevas som varierat i skala och rumslighet. Kontraster skapas i området när öppna vidder ställs mot småskaliga slutna stadsrum, kargt naturlandskap kontra lummiga, inre, gröna rum.

En viktig princip i förslaget är att alla skall bo vid en plats. Inom området finns en variation i funktion och skala på de olika rummen, torget vid huvudgatan, kvarterstorgen, entréplatser vid bostadsgator, »gröna« planterade torg i mötet mellan park/natur och bebyggelse. Hierarkin mellan olika typer av gator i området blir tydlig genom utformningen av gatusektioner, olika gatubredder, planteringar, utformning av trottoarer, med mera.

Högre bebyggelsekanter längs kanterna skyddar områdets inre mot buller och mot vinden. Inom området planeras siktlinjer ut mot kalkbrottet från huvudgatan, i mitten av området, och från den stora­parken.

Grönområden De befintliga grönytorna som finns inom planområdet är en uppvuxen tomt intill Annetorps­vägen, här planeras en ny förskola, och en större träddunge längre söderut. I anslutning till träddungen planeras en skola och en förskola. Nya grönområden i detaljplanen är stadsdelsparken, en kilformad park i östvästlig riktning. Parken kommer att bli ett öppet och långsmalt parkrum med fri sikt ut mot bropylonerna och kalkbrottet i väster. Ett pärlband av mindre parkrum utgör ett centralt grönstråk i nordsydlig riktning. Stråket binder samman skolan med förskola och närlekplatser. Illustrationsskiss över förslaget till detaljplan. Bild: Tengbom/Fojab.

En viktig boendekvalitet är att man bor natur­nära invid Kalkbrottet, lummigheten i befintliga gårdstomter, Limhamns kyrkoFramtid gård och Mossängens­koloniområde. Hammars Detaljplanen tar avstamp i ett planprogram som Park och ­havet finns inte alls för långt borta. Hela gjorts tidigare. I detta program finns planer på fortKalkbrottet­har avsatts som kommunalt natur­ satt utbyggnad kring kalkbrottet. Det är framreservat. Naturreservatet ska skydda området så att för allt bostäder men längre söderut, närmast järn­ upplevelsekvaliteterna i Kalkbrottet behålls varav­ vägen, planeras för icke störande verksamheter. en kvalitet är tystnaden. Längs kalkbrottskanten Utbyggnadsplanerna ligger framför allt på Kalkkommer det att finnas ett 50 m brett rekreationsbrottets östra sida men även en bit söder om. område. vy

Torgbebyggelse vid huvudgatan. Bild: Tengbom/Fojab.

Utbyggnaden av området bedöms ske under en längre tid, 10–15 år, och skall kunna utvecklas över tiden och spegla de ideal som gäller vid respektive­ tid.

Områdets utformning ska förutom trygghet och närhet förmedla känslan av att bo vid Kalkbrottet – ett dramatiskt landskapsrum som erbjuder ljus och fria vyer men också utsatthet för elementen.

Planområdet har Djupadal och Victoria Park som närmaste grannar. Området ligger på cykel­ avstånd till Hyllie med sitt utbud av handel och service och med tågstation för regional, nationell och internationell tågtrafik.

vy

carina.lindeberg@malmo.se

Miljökonsekvenser

Mindre plats inne på området. Bild: Tengbom/Fojab.

Då Kalkbrottet har en unik miljö gjordes bedömningen att en miljökonsekvensbeskrivning ska göras.­De aspekter som ska behandlas är Natura 2000 och artskyddet i kalkbrottet samt påverkan på de rekreativa värdena i kalkbrottet.

Planering i Malmö 2011:3

|

27

Superbussar och spårväg ska bidra till ett hållbart Malmö Malmös kollektivtrafik står inför många utmaningar. För att förbli ett attraktivt alternativ finns behovet av mer ­kapacitet på många av linjerna. Samtidigt behöver framtidens kollektivtrafik vara hållbar både ur ett ekologiskt och socialt perspektiv.

Kollektivtrafikens breda målbild innebär att dess funktion får en tydligare koppling till stadens ambi­tioner på dessa områden och att åtgärderna man vidtar inte bara ses som trafikprojekt.

– Det handlar om att ge fler makt att forma samhället och sina liv utan att det sker på bekostnad av andras möjligheter – alltså själva definitionen av hållbarhet, säger Linda Göransson, projektledare på Gatukontoret.

– Kollektivtrafiken är ett av verktygen för detta.­ Men kollektivtrafiken måste också bidra till en grön stadsutveckling med minskad miljöbelastning, säger Daniel Svanfelt, projektledare på Stadsbyggnadskontoret.

Nu läggs grunden Spårväg och superbuss är två av de tänkta ingredienserna i en framtida hållbar trafiklösning.

Just nu undersöks förutsättningarna i tre stora­ utredningar: en övergripande systemanalys, en fördjupad utredning för superbuss samt förstudie/ planprogram för den första spårvägsetappen. Samtidigt fortsätter det befintliga buss- och tågtrafiksystemet att utvecklas.

Systemanalysen tar ett helhetsgrepp om Malmös starka kollektivtrafikstråk och ska samordna planeringen av spårväg och superbuss.

– Vissa sträckor kanske kan klara sig med superbuss ganska många år, medan andra sträckor behöver­spårväg tidigare för att kunna möta kapacitetsbehoven, förklarar Malena Möller, trafikplanerare på Gatukontoret.

Superbuss införs 2013 Superbussar är 24 meter långa dubbelledade bussar med på- och avstigning i alla dörrar. På stor del av sträckan kommer dessa bussar ha prioriterad framfart i egna körfält.

Spårvagnsspår i Norrköping. Foto: Sharpshooter, Mostphotos 2007.

– Malmö stad har skrivit på en avsiktsförklaring tillsammans med Skånetrafiken om att superbussar­ ska införas i december 2013 på nuvarande linje­5 mellan Rosengård och Centralen, som då även förlängs till Västra Hamnen. För att hinna bygga­ busskörfält och förlänga hållplatser behöver vi vara klara med förutsättningarna våren 2012, säger Malena­Möller.

Förstudie och planprogram för spårvägens första etapp Förstudien och planprogrammet för spårväg etapp 1 ska vara klar ett år senare, våren 2013. De sträckningar som utreds i första etappen är LindängenVästra Hamnen samt Rosengård-Västra Hamnen.

Anledningen till att det är just dessa stråk som är utvalda för den första etappen är att det är i dessa stråk som behoven av bland annat ökad kapacitet är störst. Det har vi kommit fram till i den föregående utredningen »Framtidens kollektivtrafik« som godkändes i kommunstyrelsen förra året.

I förstudien och planprogrammet utreds de tekniska förutsättningarna för spårväg men även hur kollektivtrafiken kan bidra till utvecklingen av ­bebyggelse och mötesplatser längs stråken, och ­omvänt vad stadens utveckling i stort ger för förutsättningar för trafiken.

– Vi har valt att göra förstudie och planprogram till ett gemensamt dokument. På så sätt hoppas vi få in fler aspekter redan i början av projektet och få en bredare grund att stå på, berättar Malena­ Möller.­ – Den stora frågan för planprogrammet är hur spårväg och utvecklad busstrafik såsom superbuss kan utgöra motorn för stadsutvecklingen i de stråk i staden där de dras fram. En prioriterad kollektivtrafik på egen bana som inte låter sig flyttas i första taget är betydligt attraktivare för dem som ska bosätta sig eller etablera en verksamhet i området, förklarar Åse Andreasson, planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret.

Samverkan och lärdomar Därmed kan man dra paralleller med den pågående »spårvägsboomen« i västvärlden. Särskilt i Frankrike ses de många spårvägsprojekten inte bara som sådana stadsutvecklingsmotorer, utan också som möjligheter för att fullständigt gestalta om städernas offentliga miljöer. Innerstäderna byter skepnad men inte sällan ingår också upprustning och tillskott i områden som vi i Sverige skulle kalla­ miljon­program. Även i Danmark kommer spårvägen att få en ­renässans. I Århus står det sedan ett år klart att man kommer att bli den första nya danska spårvagnsstaden sedan den tidigare nedläggningsvågen på 1960- och 70-talen som också rådde i Sverige.

Nu arbetar man i Århus med mer detaljerad planering. Och sedan några månader står det även klart 28

|

Planering i Malmö 2011:3

Visionsbild av superbuss på Östergatan. Bild: KraghBerglund.

att tio kommuner väster om Köpenhamn kommer att etablera en modern spårväg inom tio år, den så kallade »letbanen i ring 3«.

Det kommer att bli intressant att dra lärdomar av de utländska projekt som det sedan ett par, tre decennier finns så många av. Det blir allt mer intressant att samverka kring spårvagnsfrågor. Förstudien och planprogrammet ska även försöka beskriva om och hur superbussen kan göra kollektivtrafiken mer strukturerade i stadsbyggandet än idag.

En lång process Hela processen från nu påbörjad process till att spårvagnar kan trafikera Malmös gator beräknas till sex år.

– Förstudien kommer att ge svar på många frågor­som gör det möjligt att gå vidare med den mer konkreta planeringen, i form av exempelvis detaljplaner, säger Linda Göransson.

En kritisk fråga är finansieringen. Från de kommuner som arbetar med att få till stånd investeringstung kollektivtrafik av denna typ är budskapet­ idag tydligt: staten behöver ta en mer aktiv roll i detta.

– En kollektivresa slutar mycket sällan i en järnvägsstation, även om staten bara ansvarar för järnvägen dit. Som kollektivresenär vet man att den sista länken, som oftast är resorna inom städerna, också måste fungera för att hela resan ska bli attraktiv. Resorna inom städerna utgör en stor del av kollektivtrafikens totala volym. Ungefär en fjärdedel av alla resor med Skånetrafiken sker helt inom Malmös gränser. Och med stadens fortsatta tillväxt av befolkning och inpendling behövs ett väsentligt mer kapacitetsstarkt lokalt trafiksystem, avslutar­ Daniel Svanfelt. daniel.svanfelt@malmo.se

Malmö stad satsar på elbilar Den kostar två kronor per mil att köra och släpper inte ut några avgaser. Elbilen är här för att stanna och i Malmö pågår en rad projekt för att anpassa staden för elbilar. Satsningen på elbilar är ett steg på vägen för att nå Malmös miljö­mål om en stadsmiljö med låga bullernivåer och ren luft.

Jone Eskilsson och Caroline Alnebring, här med sonen Milou, är ett av testhushållen i elfordonsprojektet E-mobility. Foto: Anders Ekström.

Hållbara transporter är en prioriterad fråga i Malmö­stad. År 2015 ska alla fordon i Malmö stads lätta fordonsflotta vara miljöbilar och 75 procent av fordonsflottan ska drivas av biogas, vätgas eller el.

Elbilar är speciellt intressanta för staden då de har minst påverkan på både klimatet och stadsmiljön.

Användandet av elbilar kan minska både problem med buller och dålig luft då de är tysta och inte släpper ut några avgaser.

– Än så länge finns det få elbilar i Sverige, men elbilsmarknaden utvecklas ständigt och när priserna på elbilar sjunker och de blir mer tillgängliga­för den vanliga Malmöbon gäller det att Malmö står redo med infrastruktur för elfordon, säger Anna Lindblad, projektledare på Miljöförvaltningen i Malmö stad.

Att göra Malmö stad elbilsvänligt kräver en rad åtgärder i staden och svaren är aldrig klara på förhand. Hur löser man exempelvis frågan om laddning av elbilen för de som inte har egen parkeringsplats? Tillsammans med E.ON så driver Malmö stad projektet E-mobility där man låter testhushåll i främst flerfamiljshus testa elfordon i form av både elbilar, elmopeder och elcyklar. I samarbete med fastighetsägarna HSB och MKB har man låtit sätta upp laddplatser vid de flerfamiljshus där testhushåll valts ut. Genom projektet hoppas man få kunskap om hur infrastruktur för elbilar bör se ut i Malmö.

Ett av de hushåll som fått möjlighet att prova en elbil under tre månader är familjen Alnebring-Eskilsson. Caroline Alnebring tror att elbilen skulle­ passa de flesta i och runt om Malmö redan idag även om räckvidden för elbilen rör sig kring 10 mil.

– Ska man bara pendla till jobbet, storhand-

P-huset i Fullriggaren, Sveriges första miljövänliga P-hus. Bild Fojab arkitekter.

la ­eller göra mindre utflykter så räcker det att ladda elbilen över natten eller på jobbet, även för de som pendlar­till Malmö från exempelvis Höllviken. De flesta gör inte så långa resor under veckorna, menar Caroline som i dagsläget gärna skulle bli medlem i en elbilspool.

– Jag skulle gärna se en elbilspool i mitt kvarter. Det är sådan körglädje med en elbil inom staden. Framför allt att man kör med gott samvete men också att den är helt tyst och den har sådan bra acce­leration vilket passar bra i stadstrafik, säger ­Caroline.

Bilpooler är något som även Per Sternek på PMalmö lyfter fram. Han menar att det i framtidens Sverige inte kommer vara lika självklart att äga en egen bil som idag.

– Det behövs ett nytänk. Bor man i en storstad behöver man ofta bara en bil vid vissa tillfällen. Då är en bilpool ett kostnadseffektivt och miljövänligt alternativ till att äga en egen bil, säger Per. En bilpool är också del av det parkeringshus som P-Malmö bygger i det nya kvarteret Full­ riggaren i Västra Hamnen och som invigs i april nästa år. Bilpoolen är ett samarbetsprojekt mellan Malmö­stad och byggherrarna i Fullriggaren och de boende i kvarteret kommer erbjudas gratis medlemskap i bilpoolen Sunfleet under fem år. I bilpoolen kommer det att finnas elbilar att hyra och P-Malmö kommer låta elbilarna laddas gratis.

– Vi vill uppmuntra elbilar och låter därför alla som har elbil i vårt P-hus ladda gratis. Totalt kommer det finnas 35 platser för elbilar i parkeringshuset men fler platser kan bli möjliga vid behov i framtiden, säger Per. P-huset i Fullriggaren kommer enligt Per bli

Sveriges första miljövänliga P-hus. Det kommer sitta­solceller på väggen ovanför entrén och på taket­ kommer det att sitta två vindkraftverk. P-huset kommer även ha en grön fasad och fladdermushållare då man upptäckt att det är många fladdermöss i Västra Hamnen.

– Den förnybara energin står endast för en mindre del av energiförsörjningen men vi vill visa att det är möjligt att bygga ett miljövänligt parkeringshus. För att kunna försörja parkeringshuset helt med förnybar energi hade man behövt lägga sol­ celler på hela taket. Men för att hålla ner kostnaderna på bygget använder man idag även taket som parkeringsutrymme, säger Per. Utöver de elbilsplatser som planeras i parkeringshuset i Fullriggaren finns det idag inga större­ möjligheter att ladda en elbil på offentliga platser i Malmö. P-Malmö är dock öppna för att låta både kommunen och företag sätta upp laddstolpar där det behövs.

– Kommuner och företag är de som måste våga satsa först på elfordon. Elbilar är ett utmärkt sätt för både kommunen och företag och att på ett konkret och visuellt sätt visa att man satsar på miljö­frågorna, säger Per. Att kommuner och företag måste våga satsa­ först på elbilar är något som även Malmö stad och E.ON lyfter fram. Till år 2013 kommer Malmö stad och E.ON köpa in runt 30 elbilar.

– Genom att Malmö stad och E.ON köper in elbilar stimulerar vi elbilsmarknaden och går i framkant för en bättre stadsmiljö i Malmö. Vi visar också Malmöborna att elbilar finns tillgängliga redan idag, säger Anna Lindblad på Miljöförvaltningen. nina.eneroth@malmo.se

Planering i Malmö 2011:3

|

29

Malmö lockar besökare från hela världen Malmö stad tar årligen emot tusentals studiebesök från hela världen, besökare som kommer hit för att ta del av ­Malmös framgångar och erfarenheter.

Malmös utmärkelser och framgångsrika arbetssätt inom framför allt hållbar stadsplanering har fått stor internationell uppmärksamhet. Ju mer Malmö låter tala om sig i världen, ju fler besökare kan vi vänta till staden.

– Därför är det viktigt att kunna bemöta alla förfrågningar som kommer in på ett välkomnande­ och proffsigt sätt. Studiebesöken är en del av Malmös­varumärkesarbete, där varje besökare ska ses som en ambassadör för staden, säger Elisabet Corengia.

Sedan november arbetar Elisabet Corengia med kommunikation och samordning av studiebesöken­ i Malmö stad. Till studiebesöksverksamheten kan städer,­kommuner, organisationer, institutioner och företag vända sig för att få hjälp med att lägga upp ett besök i Malmö. På malmo.se finns en gemensam portal för Malmös verksamheter med en mängd teman och besöksmål att välja mellan. ­Genom ett bokningsformulär kan man skräddarsy besöket­ ­efter de områden man är intresserad av. Studie­ besökssamordnaren koordinerar sedan besöket i nära samarbete­med olika verksamheter och aktörer.

– Studiebesöksverksamheten är en möjlighet att marknadsföra Malmös profilområden och visa upp allt det som vi är stolta över. Idag är det främst ­besöksmål inom Malmö stads verksamheter som finns med i utbudet. Men jag vill gärna utveckla fler teman och samarbeten med fler aktörer inom hela regionen, säger Elisabet.

På cykeltur med besök från Kina. Från vänster Elisabet Corengia, Dong Ruilin, Dong Yimin och Karin Lei. Foto: Åsa Olsson.

I arbetet som studiebesökssamordnare ligger också att kvalitetssäkra och utvärdera besöken samt att vidareutveckla de tjänster som finns idag. Närmast ska innehållet på webben ses över och nästa år ska webbsidorna även att finnas på engelska.

Elisabet har tidigare arbetat på Malmö Turism med marknadsföring, kommunikation och PR.

Studiebesök på SeaU Marint kunskapscenter i Ribersborg. Foto: Elisabet Corengia.

­ rfarenheterna från turismnäringen tar hon med E sig i det nya jobbet.

Inom turismen finns starkt kundfokus. Man ­arbetar gärna med teman och helhetsupplevelser, som paketeras och distribueras på ett lättillgängligt sätt.

– Det ska vara attraktivt, enkelt och inspirerande­att göra ett studiebesök till Malmö, menar Elisabet.

Under året har studiebesökssamordningen hanterat ett hundratal professionella studiebesök med över tvåtusen deltagare från hela världen. Till dessa kommer alla studiebesök som gått direkt via förvaltningarna eller verksamheterna.

Bland de internationella besöken syns främst andra europeiska länder, där Frankrike, Danmark, Nederländerna och Norge toppar besöksstatistiken.

Malmö stad har också tagit emot delegationer från flera kinesiska städer, som en följd av Malmös deltagande i världsutställningen i Shanghai 2010. Den senaste tiden har förfrågningar från japanska forskare och experter droppat in. Efter tsunamin och kärnkraftsolyckan, är japanska myndigheter angelägna om att lära mer om hållbar stadsplanering och förnyelsebara energilösningar.

– Den stora utmaningen är att kunna ta emot alla som vill komma hit på ett studiebesök. Under våren­och hösten när trycket är som störst, måste vi tyvärr tacka nej till en del besök. Här gäller det att hitta kreativa, alternativa lösningar, säger Elisabet avslutningsvis.

Har du frågor eller vill veta mer om studiebesöksverksamheten, hör av dig till: elisabet@corengia@malmo.se

30

|

Planering i Malmö 2011:3

Medeon och Malmö

– en unik miljö för life science-företag Malmös förändring fortsätter med oförminskad styrka. Ett för Malmö viktigt strategiskt område är Medeon Science Park. Medeon har i samarbete med Malmö stad och White arkitekter tagit fram en vision för området.

Flygvy över Medeonområdet. Bild: Medeon.

I visionen framhålls Medeons styrkor, nämligen möjligheten att skapa en vistelsemiljö där sociala och affärsmässiga nätverk kan skapas och fortleva.

Med tillgänglighet till såväl staden som omvärlden kan människor och företag inom life science fortsätta att utvecklas och växa, till gagn för Malmö, Öresundsregionen och Sverige.

Medeon har i samarbete med Malmö stad och White arkitekter tagit fram ett antal illustrationer som lyfter fram Medeon som område. Resultatet av arbetsprocessen och workshops visar att Malmö besitter ett unikt område som kan utgöra en väsentlig del för att stärka ett av Malmös profilområden, nämligen life science.

nöjen. Världsledande­ forskning och utveckling kan integreras med en modern stad. I en sådan miljö kan life science-företag och forskare fortsätta att formulera framtidens hälso- och sjukvård. Därutöver kan Medeon erbjuda life science-företagen bra faciliteter, bra service och stora nätverk. Man är så­ledes mer än en forskningspark. Medeonområdet erbjuder tillgänglighet till hela staden. Tillgänglig­ heten gör att man har en fördel i jämförelse med många andra forskningsparker. Därmed har Medeon och Malmö goda möjligheter att attrahera de främsta företagen och forskarna inom life science.

En framgångsrik forskningspark behöver sociala nätverk och dessa skapas genom att spontana möten­uppstår och fortlever. Kreativa möten uppstår oftast inte i möteslokaler. Istället är det i de ­levande rummen där människor vistas och umgås i som synergieffekter och oväntade kopplingar uppstår. Detta har man tagit fast på i visionsarbetet. Under arbetsprocessen har man med hjälp av modeller och workshops dragit slutsatser kring vad den byggda miljön ska stödja och framhäva, näm­ ligen en uppkopplad stadsdel med en egen karaktär, en utåtvänd exponerad arbetsplats med en insida som har en skala och intimitet för människor att mötas och leva i. I framtiden ska man kunna träffas spontant på caféer, pubar eller i parker. Det finns således mjuka värden på det lokala planet som är enorma tillgångar när Medeon ska utvecklas.

Ett unikt läge i Europa

Parken i Medeonområdet. Bild: Medeon.

Ett unikt läge i Malmö Genom sin placering bredvid Skånes universitetssjukhus, Pildammsparken, Mobilia och omkringliggande bostadsområden kan life science-företag som är etablerade på Medeon erbjuda medarbetare­ fantastiska möjligheter. Här erbjuds människor en tät stad, lugna boendemiljöer, gröna parker och ­levande stadsdelar med brett utbud av kultur och

Men det är inte bara ur ett lokalt perspektiv Medeon­uppvisar stora fördelar. De verksam­heter som bedrivs av företagen på Medeon kan karaktäriseras som kunskapsintensiva. Och för det kunskapsintensiva företaget är de anställdas kompetens och nätverk centralt. Tack vare Citytunneln och närheten till Kastrup har Malmö och Medeon blivit uppkopplade mot omvärlden. Därmed kan människor erbjudas tillgänglighet till omvärlden som krävs för att verka på en marknad som handlar om nätverk och utbyte. Företag och människor har inte bara nära till universitet och näringsliv i Danmark, Köpenhamn och i Sverige. Inom en relativt snar framtid förbättras kommunikationerna ytter-

Entrén till Medeonområdet. Bild: Medeon.

ligare i och med byggandet av den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält mellan Danmark och Tyskland. I slutet av 2010-talet kan man med kort varsel träffa kunder eller samarbetspartners i norra Tyskland över dagen.

En viktig aktör i Malmö stads näringslivsstrategi Utvecklingen av Medeon stöds av Malmö stads näringslivsstrategi där life science pekas ut som ett viktigt profilområde. Efter att ha byggt upp utbildning och forskning på Malmö högskola, Tandvårdshögskolan och på Clinical Research Center (CRC) på Skånes universitetssjukhus, kan ytterligare­en satsning adderas, nämligen »Det Medicinska Malmö«, som på en övergripande nivå ska medverka till att stärka Malmöregionens position inom life science. Den fortsatta utvecklingen av Medeon-området och Malmö som kunskapsstad fortsätter och detta kommer life science-företag, såväl stora som små, att kunna dra nytta av.

En etablerad aktör som kan förädlas Medeon är en etablerad och välkänd forskningspark i Sverige. Såväl stora internationella life ­science-företag som små nystartade inkubatorföretag verkar i dag utifrån parken. Som liten park med ett öppet klimat och intern närhet är det enkelt att bygga relationer med företag och människor.

För närvarande är 35 företag etablerade på Medeon­ ­science park inom områdena bioteknik, medicinteknik, läkemedel och hälsa. Nystartade bolag får stöd i affärsutveckling och finansieringskontakter i Medeons inkubator. Den färdigställda lokal­ytan uppgår för närvarande till 23 000 kvadrat­meter, med ambition och möjlighet att med relativt kort framförhållning utöka med upp till 100 000 kvadratmeter. Området är skapat för att olika verksamheter ska kunna verka i närhet av varandra men också med nödvändig självständighet och integritet. Medeon har alltså goda möjligheter att utvecklas ytterligare, från dagens goda grund till att kunna erbjuda såväl en lokal som internationell tillgänglighet som är till gagn för morgondagens life science-företag. medeon@medeon.se

Planering i Malmö 2011:3

|

31

Den nya officiella sajten om Västra Hamnen

www.västrahamnen.se

Nya skrifter från Stadsbyggnadskontoret VÄRDEPROGRAM FÖR 1

MASTHUSEN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ 2012 SAMRÅDSUNDERLAG / PLANSTRATEGI

m

aj

20

11

Framtidens kollektivtrafik i Malmö

Högt och lågt

2011.06.21 Stadsbyggnadskontoret

Värdeprogram för Masthusen, 2011.

I VÄSTRA HAMNEN

Översiktsplan för Malmö 2012. Samrådsunderlag/planstrategi

Hur kan Malmö växa – hållbart?

Dialog-pm 2009:1

Värdeprogram Policy

Högt och lågt i Västra Hamnen, Policy, 2011.

Planer & strategier för/ Plans & Strategies for Hyllie KAPITEL 1 / VARVSSTADENS HISTORIA

Stadsutveckling Fosiestråket

PLANPROGRAM VARVSSTADEN

Dialog-pm 2010:1

Naturvårdsprogram 2010 Programdel Samrådsförslag April 2010

Malmö stadsbyggnadskontor februari 2010

Malmö stadsbyggnadskontor

Stadsutveckling Fosiestråket Dialog-pm 2010:1

Naturvårdsprogram 2010

Så förtätar vi Malmö!

Dialog-pm 2010:2

Malmö stadsbyggnadskontor juni 2010

Pp 6030 Malmö stadsbyggnadskontor, april 2011

Så förtätar vi Malmö!

Dialog-pm 2010:2

Planprogram för Varvsstaden, 2011.

Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö

Antagen september 2010

Det 4. stadsrum – værdibaseret stads­ udvikling Malmö stadsbyggnadskontor

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR STADSHUSE T 205 80 Malmö www.malmo.se sbk.info@malmo.se

För mer information kontakta: Maria Öhrn, tel 040 34 23 92 maria.ohrn@malmo.se

Pr 3087

Parkeringspolicy och parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö